Bergslagen Made Sweden

En resa bland spännande platser i Bergslagen

Text: Ordalag, Pelle Svensson

Järnbrukens tid är förbi, bergshanteringen och de mäktiga bergsmännen finns inte mer. Men spåren finns kvar, i form av gruvor, hyttor, smedjor och bergsmanshem. Häng med och upptäck! Men låt oss först ta dig med tillbaka till när allt började – medeltidens gryning.

DET VAR PÅ 1100- OCH 1200-TALET man lärde sig att bryta malm ur berget och utvinna järn genom smältning. I takt med att ryktet om rikedomarna i berget spred sig begav sig fler och fler för att söka lyckan i Bergslagen. Som mest fanns 400 masugnar i drift. Järnet blev en makt faktor, med det skedde handel med folk på kontinenten. Bergslagen blev rikt och folk mådde gott. Men så kom krisen.

BRÅKA INTE MED BERGSMÄN!

Erik av Pommern, kung över Bergslagen, Sverige, Danmark och Norge, stötte på hårt motstånd från tyska handelsstäder som ville tjäna pengar på allt järn från Bergslagen. Det ledde till en handelsblockad av järn och koppar. Bergslagsborna varken kunde eller ville betala de skatter som kungen ville ha för att blidka motståndarna. Gav bönderna och bergsmännen upp för det? Tvärtom, de vägrade låta sig tyglas av kungens hårdföra fogdar, och gjorde uppror mot kungen, det så kallade Engelbrektsupproret.

Bergslagsborna ville sälja sitt järn till vem de ville. Ingen skulle komma och bestämma över deras skatter i berget, inte ens en kung. Den drivkraften; att rå sig själva och måna om sitt oberoende, har varit ett signum för de som bott och verkat i Bergslagen sedan urminnes tider.

Den drivkraften; att rå sig själva och måna om sitt oberoende, har varit ett signum för de som bott och verkat i Bergslagen sedan urminnes tider.

BERGSBRUKET FÖRNYAS

Gustav Vasa förnyade bergsbruket. Han lät bygga hammarsmedjor och uppförde masugnar för att kunna producera tackjärn och göra bergsbruket effektivare. Så småningom ledde Gustav Vasas entreprenörskap fram till bergsbrukets storhetstid på 1700-talet och en bit in på 1800-talet. Nu rådde en enorm framtidstro, nya bruksbygder växte fram kring Bergslagen och järnvägen började byggas ut.

Men storhetstiden varade inte för evigt. Industrialismen, med storskalig produktion och tekniska landvinningar, gjorde att tiden sprang ifrån hyttbruken. Järnframställning som den tidigare skett ersattes med stora järnverk, och det blev mer lönsamt att använda skogen för skogsindustri, inte för att producera de enorma mängder kol som behövdes för att hålla hyttor igång.

BÖRJAN PÅ NÅGOT NYTT

Hyttdöden drabbade Bergslagen hårt. Men det innebar inte slutet. Nya, kreativa näringar och samarbeten har växt fram. Drivna av nyfikna människor som vågar ifrågasätta och tänka nytt. Och därmed skapar ny kraft. Precis som de första bergsmännen och deras efterföljare. Så man kan säga att historien upprepar sig i dag.

BERGSLAGEN MADE SWEDEN

Järnet var under 600 år Sverige viktigaste exportvara. Gör din egen spännande resa i bergshanteringens fotspår.

BERGSLAGEN ÄR INTE BARA ETT NAMN, det är också en känsla. Och mycket av känslan sitter i husen. Torp och bergsmansgårdar, nästan alltid i falurött, med bevarad snickarglädje och ofta en ståtlig skorsten av svart gjutjärn som ett utropstecken mot himlen och slaggsten i grunden i stället för gråsten. Till paletten hör också skogsgrönt, för i Bergslagen är skogen aldrig långt borta. Spåren från bergshanteringen finns överallt, stanna upp och ge dig tid att upptäcka historien.

BERGSMANSGÅRDEN

Siggebohyttans bergsmansgård är en av de mest storslagna gårdarna från Bergslagens storhetstid.

Foto: Frida Edlund

Upplev hur ett förmöget bergsmanshem såg ut på 1860-talet när bergsmannen Anders Olsson med familj levde och verkade där. Siggebohyttans bergsmansgård är en av de mest storslagna gårdarna från Bergslagens storhetstid. Mangårdsbyggnaden börjadebyggas 1790 och innehåller 14 rum och tre kök. Även loftbod och stall är från den tiden.

STRIPA GRUVMILJÖ

Stripa är en unikt välbevarad gruvmiljö i modernistisk industriarkitektur.

Foto: Stripa Gruvmiljö

Stripa är en unikt välbevarad gruvmiljö i modernistisk industriarkitektur. Gruvmiljön vittnar om Bergslagens betydelse för det svenska välfärdssamhällets uppbyggnad under 1900-talet. Stripa gruva är den enda bevarade kompletta järnmalmsgruvan i sitt slag och är idag ett byggnadsminne. Under säsong kan du gå en guidad visning, fika hos Bergslagspralinerna och besöka hantverkarna eller ölbryggeriets restaurang.

KYRKBYN I KOPPARBERG

Mitt i Kopparbergs historiska centrum ligger tingshuset som tillsammans med andra byggnader runt omkring berättar historien om ortens tillkomst och utveckling när gruvnäringen växte fram i området under 1600­ talet. Tingshuset var till en början gruvstuga, sedan blev det kontor för gruvfogden som satt här och vägde malm. 1893 blev det tingshus med en tingssal känd för sina vackra och bevarade utsmyckningar. Strax intill ligger Ljusnarsbergs kyrka, byggd 1635 och av många ansedd som en av mellansveriges vackraste träkyrkor.

LÖA HYTTA

Här har järnframställning pågått sedan 1400-talet. Hyttan var i drift fram till 1907 och är upprustad som den såg ut på 1800-talet. Idag äger byborna hyttan. Här finns även en välbevarad såg och kvarn. Upplev teatervandringen Hyttans hemligheter här i sommar.

PERSHYTTAN

Pershyttan är bergsmansbyn strax utanför Nora som idag är ett kulturreservat och som bjuder på spännande historia från Bergslagens storhetstid. Hyttan där järnet framställdes är en av Sveriges bäst bevarade träkolshyttor.

Bergmansbyn vid Pershyttan utanför Nora är numera ett kulturreservat.

Foto: Frida Edlund

I Lockgruvan kommer du 40 meter under jord med en guide. Hela området med gruvhål, vattenhjul, stånggång och kolhus är värt att upptäcka och Pershyttan går utmärkt att utforska på egen hand året om. Börja upptäckten i det öppna Besökscentret som på ett pedagogiskt sätt berättar om malmbrytningens historia. Det finns vandringsstigar med informationsskyltar som hjälper dig upptäcka hela kulturreservatet.

Under ytan. I Lockgruvan kommer du ner 40 meter under jord.

Foto: Frida Edlund

BRUKET I FRÖVIFORS

Gör ditt eget papper i handpappersverkstaden eller titta på de gamla pappersmaskinerna på Frövifors Pappersbruksmuseum. Här visas byggnader och maskiner från sekelskiftet ända fram till 1980. Fram till 1891 producerades här stångjärn innan man övergav järnet för det allt mer lönsamma pappret. Utställningar kring temat bruks- och förpackningshistoria och Nordens största ölburksutställning.