Smarta byggnader skapar värde i det ”nya normala”

Smarta byggnader: skapa vSmarta byggnader: skapa v

COVID-19 har resulterat i nya regler och arbetssätt för att säkerställa hygien, infektionskontroll och säkerhet i byggnader

Henrik Holmgren, Key Account Manager, Siemens Financial Services, Sverige.

COVID-19 har orsakat en kris bland fastighetsägare och hyresvärdar – både inom den off entliga och privata sektorn. Off entlig service samt hur vi arbetar förändras till följd av krisen. I och med detta har sättet på vilket vi använder off entliga och kommersiella inomhusytor förändrats i stor utsträckning, vilket belyser behovet av att optimera byggnadernas hygien, säkerhet och energieff ektivitet.

Många fabriker ökar antingen produktionen eller ändrar inriktning för att stödja akuta produktbehov. Andra anpassar sig snabbt för att upprätthålla någon form av produktion. Att göra byggnader smartare skapar möjlighet till fl exibilitet – både ur perspektivet fl exibla arbetsplatser, säkerhet och förbättrad förmåga att anpassa sig till volatila omständigheter.

Det fi nns verkligen en ”perfekt storm” av faktorer som alla samtidigt driver förändringar och gör byggnader ”smartare”. För det första kan de ekonomiska påfrestningarna till följd av pandemin tydliggöra fokus på sätt att uppnå kostnadseffektivitet för fastighetsförvaltning, särskilt genom energieffektivitet. Samtidigt har COVID-19 resulterat i nya regler och arbetssätt för att säkerställa hygien, infektionskontroll och säkerhet i byggnader. Vid sidan av de här aktuella påfrestningarna fi nns befi ntliga och framväxande lagkrav som gör brand- och säkerhetsuppgraderingar obligatoriska. Olika riktlinjer runt om i världen sätter dessutom upp mål för att nå högre miljöstandarder i fastigheter. Smarta byggnader använder automatiserad och digitaliserad teknik för att möjliggöra effektivare byggnadsfunktioner och skötsel. De data som genereras av IoT-sensorer tillhandahåller information i realtid för snabba åtgärder. Smart teknik bidrar till att förvandla byggnaden från en kostnadsbörda till en aktiv bidragande partner – en ny teammedlem – när det gäller att driva ett företag eller en offentlig organisation och hantera det ”nya normala”. Det här helt nya perspektivet får fastighetsägare och fastighetsförvaltare att se med nya ögon på den underliggande operativa

värde i det “nya normala”värde i det “nya normala”

kostnadsbasen för sina tillgångar. Mervärdet som smarta byggnader erbjuder har redan uppmärksammats av sakkunniga. Enligt EU-kommissionens rapport om makroekonomiska och andra fördelar med energieffektivitet kan en smart, högpresterande byggnad konservativt lägga till så mycket som 11,8 procent i hyresvärde och i slutändan ge 5 till 35 procent högre försäljningsvärden. Tillverkningssektorerna har alla påverkats, även sådana som livsmedel och dryck, läkemedel eller medicinska produkter, där efterfrågan inte har minskat men ändå har störts. Stora som små tillverkningsföretag kommer fortfarande att behöva förbättrad driftsfunktion, fl exibilitet och effektivitet, samt minska energikostnaderna, för att klara det ”nya normala”. Något som enligt experter är möjligt genom automatisering, digitalisering och en mängd andra teknik-och maskininvesteringar, oavsett om de byts ut eller eftermonteras. Även om enigheten är stor kring behovet av att göra byggnader smartare behöver man i alla länder och sektorer ett sätt att göra omvandlingen ekonomiskt hållbar. Hur kan detta ske? Utgångspunkten är att använda smart teknologi för att minska energiförbrukningen i byggnader. Detta ger konkreta ekonomiska besparingar som – genom smarta fi nansieringslösningar – kan utnyttjas för att subventionera eller till och med betala för den totala konverteringen till smarta byggnader. Det kan åstadkommas på företagsnivå eller i små steg, som vart och ett ger avkastning på investeringen.

Smarta fi nansieringslösningar för att möjliggöra energieff ektivisering och smart implementation delas upp i två.

För det första fi nns det fullskaliga byggnadslösningar där energibesparingarna nyttjas för att fi nansiera kostnaden för en fullständig uppgradering. I många fall vill dock fastighetsägare och fastighetsförvaltare snarare genomföra energieffektivisering och smart teknikomvandling i inkrementella steg. Så fi nansieringslösningar som underlättar kassafl ödet och sprider kapitalbördan vid konvertering är lika viktiga – fi nansiering som är tillgänglig för fastighetsägare/förvaltare, teknikleverantörer, distributörer, återförsäljare, lösningsbyggare och entreprenadföretag, från de allra största till de allra minsta.

Den senaste insiktsrapporten från Siemens Financial Services (SFS) har fastställt vikten och värdet av smart byggnadskonvertering, liksom drivkrafterna bakom omvandling av befi ntliga byggnader för att uppnå bättre energieffektivitet. I en tid då ägare och fastighetsförvaltare måste investera i åtgärder för att göra sina byggnader säkra och beläggningsbara, med ytterligare begränsningar på grund av avståndskrav, kan det hävdas att endast smarta byggnader kommer vara tillräckligt attraktiva för potentiella hyresgäster och användare. I en budgetbegränsad miljö ses energieffektivitetsbesparingar alltmer som den idealiska startpunkten för omvandling till smarta byggnader, antingen som en enda investering eller som en serie stegvisa projekt. Detta tillsammans med smarta fi nansieringstekniker som spelar en viktig roll för att möjliggöra de framtida besparingarna för att fi nansiera kostnaden för konvertering.

Tillverkningssektorerna har alla påverkats

Basta cykeltak med dubbelsidig inkörning och låsbara hjulhållare

Lindab förvärvar den svenska takspecialisten Kami

KAMI PLEGEL® och dess sandbelagda yta

Lindab kompletterar sin nuvarande verksamhet av byggprodukter med förvärvet av KAMI AB, som tillverkar och säljer premiumtak i plåt. Med förvärvet förstärker Lindab sin marknadsposition i norra Sverige och i Norge.

Kami har utvecklat en egen pressteknik som ger plåttaket en sandbelagd yta. Taket har plåttakets alla fördelar samtidigt som det ser ut som takpannor. Kamis tak, som marknadsförs under namnet Plegel, tål stora påfrestningar och är utvecklat för nordiskt klimat. Det kompletterar Lindabs nuvarande utbud av plåttak mycket väl. En mindre del av Kamis försäljning kommer från produkter för takavvattning och taksäkerhet. Kami är etablerade i Kalix i norra Sverige med ca 70 procent av försäljningen i Sverige och 30 procent i Norge.

”Vi är mycket glada över att välkomna Kami in i Lindab. Det är ett välskött, växande företag med hög kundnöjdhet och hög lönsamhet”, säger Ola Ringdahl, VD och Koncernchef för Lindab. ”Det fi nns en stor efterfrågan på premiumtak och med Kamis högkvalitativa produkter kan vi erbjuda ett ännu bredare utbud av hållbara tak. De har ett välfungerande distributionsnät i regionen, vilket är en konkurrensfördel vid hantering av tunga produkter. Vi är också mycket glada över att Sven Lindström kommer att fortsätta driva verksamheten som en del av Lindab.”

”Vi ser fram emot att vara del av Lindab och gemensamt vidareutveckla framtidens taklösningar. Lindab är en stor inköpare av stål vilket vi kommer kunna dra nytta av, samtidigt som vi bidrar med vår kunskap och lokala närvaro. Vi delar Lindabs syn på att hög kvalitet och nära relationer med kunderna är viktiga framgångsfaktorer”, säger Sven Lindström, VD för Kami.

KAMI AB har sina rötter i Luleå Tekniska universitet. Bolaget grundades 1976, drivet av en vilja att föra utvecklingen av pressformning av plåt framåt. Sedan dess har Kami producerat plåttak av världsklass. Bolaget omsätter ca 100 MSEK årligen och har en rörelsemarginal som är högre än Lindabs rörelsemarginal, både globalt och jämfört med affärsområdet Profi le Systems, i vilken verksamheten kommer att vara inkluderad. Kami har 22 medarbetare.