1 dokumentär

Fotografisk bild. Fortsättning - distans

DOKUMENTÄR FOTOGRAFI Ett viktig kriterium för dokumentärt fotografi är att inget får vara arrangerat, det man fottar får inte vara uppställt eller tillrättalagt. Begreppet har många likheter med “fotojournalism” och “gatufotografi”. På 1970-talet var den här typen av fotografering ett dominerande inslag fast med en viktig social realistisk prägel. Dokumentärfotografi är en relativ term som myntades redan i början av 1900talet av kritiken Sadakichi Hartmann. Hartmann var högst kritisk till den tidens fotografer ofta hämtade inspiration från målarkonsten.

BAKGRUND

Dokumentär handlar inte om enstaka fotografier men om serier av bilder som tillsammans bygger en kraffull helhet. Dokumentär fotografi har ett budskap och ett mål: att visa och kommentera, med förståelse och empati, människornas liv, oavsett var de bor.

Eget arbete om nattliv i Malmö. Projektet pågick under 3 årstid. © Michel Thomas Vad vill du berätta med dina bilder? Här redovisar jag några regler och egna tankar som du kan ha nytta av när du ska dokumentera ett ämne. Under själva fotografering ska du fånga känsla, kontrast och spännnande vinklar men att ha ett eget bildspråk är viktigast. Googla på fotogreferan jag skriver om. Låt dig påverka av deras bildspråk. Sök efter din egen. Hur och Varför väljer du en viss ämne? Detta går jag genom här i kapitel “Dokumentär fotografi”. h / Michel Thomas

Skillnaden mellan fotojournalism, gatufotografi och dokumentär kan vara svårt att definiera. Fotojournalism handlar om uppdrag och samhällsskildringar. Å ena sida kan dokumentärtfoto skildra “Gängkrig i Los Angeles” och kan också i sin förlängning även bidra till visa världen allt mellan krigets galenskaper till ekologiska förändringar. Gatufotografi i sin tur handlar mer om enstaka möte och tillfälle. Å andra sida kan skildringen vara av privat karaktär som “Mormors sista resa” eller dagboks liknande bilder. Fotodokumentär handlar om människan, humanism och om det verkliga livet. Dokumentärfotografi förväntar sig vara äkta och representera sanningen, men trots att kameran fångar verkligheten så är den knappast objektiv. Fotografi är ett subjektivt media som reflekterar fotografens personlig ställningstagande. Alla vi fotografer reagerar, tänker, ser och känner olika. Genom ditt eget bildspråk engagerar du din publik och påvisar din egen uppfattning i ämnet du skildrar.

FOTOGRAFISk BILD Fort- Distans

BILDSPRÅKET

Bildspråket använder man när man har någonting att säga. Ingen människa använder språket i tal och skrift utan att känna att man har något att förmedla och som kan vara till intresse för andra. Att hitta sitt eget bildspråk tar tid och kräver arbete. “Om du skulle vilja lära dig franska språket t.ex. börjar du med enklare grammatik, sen bygger du på ditt ordföråd och så småningom kan du sätta ihop meningar. Men du kommer inte att kunna prata flyttande på några år, ännu mer tid kommer att krävas för att skriva poesi.” Detsamma gäller för fotografiet. Du lär du dig kamerainställningar, du lär dig komposition, du tar bra bilder men att få rätt uttryck och känsla i dina bilder tar tid. FOTOGRAFER Studera, sök och lär dig av följande fotografer som med säregen bildspråk dokumenterade sin samtid. Där kan du också se hur dokumentär fotografi kan vara av privat karaktär eller skildra en tid. Se t.ex Fotografi som äkta dokument. Jacques-Henri Lartigue dokumenterade sin familj och det privata sfären i 1900 talet sekelskifte. Under hela sitt liv så fotograferade Eugene Adget systematisk Paris gator och torg. Dokumentär fotografi kan ha som mål att väcka betraktaren känslor. Jacob Riis visade levnadsvilkor för fattiga i New-York slum. Walter Evans och Dorothea Lange som arbetade med BSSA, sociala frågor på landbyggden i USA.

Malmö night © Michel Thomas

Många dokumentär fotografer arbetade i ett humanistisk tradition. André Kertész fotograferade livet för de fattigaste i mellan krigstiden i Europa. Henri Cartier Bresson skildrade människorna i alla kontinent , han myntade även begreppet: “Det avgörande ögonblick” då komposition och rörelse samspelade för att forma en harmonisk bild. Se även W. Eugen Smith kända serie om läkare på landsbyggden. Några fotografer arbetade med samma dokumentär under hela deras livstid. Robert Frank åkte runt i USA med sin kamera under en 3 årsperiod. Boken som publicerades därefter ”The americans” fick stor uppmärksamhet tack vore Robert Frank personlig bildspråk. Han har bidragit till en förnyelse av dokumentär fotografin. Utgående från 30- talskonstens sakliga realism har han med konsekvens utvecklat sin egenart i sin väg att söka sanningen. Hans bilder har haft avgörande påverkan på generationer av fotografer, målare och filmskapare.

Malmö night © Michel Thomas

FOTOGRAFISk BILD Fort- Distans

Några av våra samtida fotografer utgår ifrån sitt eget liv som kommentar till samhälle de lever i. Se Nan Goldin från USA. Kameran blev hennes ställföreträdande minne och hennes foto är ett tidsdokument. Nan Goldin fotograferade sina vänner när de var som mest levande, och sedan när de var döende, för att hålla kvar minnet av dem. Styrkan i hennes produktion ligger inte så mycket i enskilda lysande bildklassiker, snarare handlar det om en helhetsverkan. Hon vill spegla komplexiteten hos en människa genom en mångfald av bilder. Detta visar hon med full effekt i bildspelet ”Balladen om sexuellt beroende” med sitt jämna flöde av 750 bilder. Den svenska fotografen Christer Strömholm arbetade också i den dokumentära traditionen. Hans verk sammanfaller med fotografins definitiva genombrott som konst i Sverige, något som han har kämpat för sedan 1949. Speciellt känd är han för reportaget om de transsexuella från Place Blanche i Paris. Han bildade skola med Anders Petersen och även J H Engström som arvtagare. Anders Petersen arbetar med en subjektiv skildring av sin omvärld. Hans arbeten utgår alltid ifrån det personliga även om motiven i högsta grad består av människor han träffar och världar han möter. Han beskriver sig som intuitiv, irrationell och okontrollerad när han fotograferar och menar på hur viktigt det är att gå lite vilse och inte behålla fullständig kontroll. “Det jag sysslar med kan beskrivas i ett ord egentligen och det är närvaro”. Anders Petersens. Om J H Engström arbete: “Människor och miljöer, runt om i världen, personligt och visuellt gestaltade, en fotografisk helhet som rymmer både det dokumentära och det konstnärliga. Så ungefär brukar det beskrivas, det där specifikt engströmska bildspråket som lett till berömmelse och internationellt erkännande. – Det tog lång tid innan jag accepterade att man kunde leva på att göra bilder. Det konstnärliga var inget självklart i den miljö jag växte upp. Det var en process på säkert tio år innan jag erkände för mig själv att det var okej. Han lutar sig mot pärmhyllan och gör ett försök att förklara skillnaden mellan att laga en trasig bil och att ta bilder. – Det är ju ett konstigt jobb. För mig var det länge nåt kul man gör på helger, inte ett yrke. Bilden är ju bara en pappersbit. Som dessutom går att kopiera. Kanske vore det annorlunda att måla tavlor, att göra något med handen och i ett exemplar, funderar han. Fast nu är det ögat han använder. Eller båda, de mörka blåa, magnetiska. JH är rädd om sitt, och sin integritet. Han vill kunna jobba ostört. Leva också för den delen. Med barnen, med sig själv och med nya kärleken (..)”

Malmö night © Michel Thomas

Till sist vill jag även nämna Martin Parr, fotojournalist som är känd för sina dokumentär över det exentriska i det moderna England. I hans bilder använder han ironi, extrema vinklar och färg som ett viktig del av hans bildspråk. Malmö night © Michel Thomas

FOTOGRAFISk BILD Fort- Distans

EGEN INTRESSE

Ska du dokumentera något så krävs det att du är intresserad av ämnet. Detta kan låta självklart men det är bara första steget i en tankeprocess som är viktig innan själva fotograferingen. De mest intressanta bilderna handlar om förnimmelse, mönster eller känslor men många bilder idag är gjorda utan intresse. När du fotograferar ser du världen genom dina erfarenheter, din uppväxttid, utbildning, sociala tillhörighet, personliga läggning och intellekt. Innan du tar en bild ska du därför fråga dig varför du tar den. Processen kan vara lång eller kort men det finns alltid en andledning för att vi fotar. Du ska inte fråga “hur ska jag fotografera” utan ”Varför tar jag den här bilden? ”Vad ska jag fotografera?” Här följer några viktiga punkter som kan leda dig i processsen: INTRESSE Endast ett genuint intresse för ett motiv kan stimulera dig som fotograf till att göra ett bra arbete. KUNSKAP Ditt intresse främjar din vilja att söka efter fakta och kunskap. Detta är grunden för en personlig uppfattning. Vill du skapa verkningsfulla bilder så ska du skaffa dig bakgrundsinformation om personen eller motivet.

ÅSIKT Med intresse och kunskap skapar du dig en egen åsikt i ämne du vill dokumentera. Detta är aktuellt i foto journalistisk där subjektiv styrka är nära förbunden med fantasi och eget bildspråk. KÄNSLAN Efter att ha gått genom dessa inre funderingar är det dax att översätta dessa till den fotografiska konkreta formen. Detta sker genom egen personlig känsla eller kontakt med motivet. Många kanske bara riktar kameran och trycker av. Vill man skapa betydande bilder måste man ha en speciell känsla för motivet. En känsla av kärlek, sympati eller misstro men aldrig av likgiltighet. TEKNIK Endast nu kan du börja tänka på kamera inställningar. Här måste dina tekniska färdigheter användas för att tolka dina idéer. Där väljer du objektivet som passar, vinkel och rätt exponering för ändamålet. Detta sker i samklang med ditt personliga ställningstagande.

Nan Goldin ”Balladen om sexuellt beroende” © MICHEL THOMAS

FOTOGRAFISk BILD Fort- Distans

PROJEKT

Att göra en fotodokumentär kräver planering men har du någon idé som du har gått och tänkt på så genomför det! Du kanske redan vet hur bilderna ska se ut... Din vinkeln på historian är viktig. Hur ska du skildra människorna, vilken känsla vill du återge? melankoli? drömsk? dramatisk? Positiv eller negativ utstrålning? Inget är rätt eller fel, det viktiga är att vara konsekvent i ditt bildspråk och står för dina idéer. Vill du förverkliga ett foto projekt så kan det vara bra att arbeta med det under en längre tidsperiod och jobba fram en serie som håller ihop. Projektet bör dock vara avgränsad i ämnet men också i tid. FORMULERING Formulera din idé. Gör en synopsis. Ge den en titel, t.ex. “Göteborg är mörk” eller “Stureplan nya rika”. Arbeta med upprepning av motivet och utveckling i kronologisk ordning och i rummet. Försäkra dig att dina bilder svarar på frågorna: Vem? Vad? Var? När? Hur och Varför. Kontakta de inblandade. Det är viktig att få komma in i den miljön som ska skildras och att bli accepterad. Ta dig tid att träffa och prata med människorna som är i bild. Förklara din syfte. Tänk på att få förtroende kan kräva många möte. FOTOTILLFÄLLE Här följer några riktlinje som kan vara bra att ha i åtanke: Ta dig tid att vänta rätt ögonblick. Detta kommer att ge dig bättre bilder. Teknsik sätt så försök att hitta olika perspektiv, använd många optik, teleobjektiv normaloptik och vidvinkel. Tänk på ordspråket: “Om bilden inte är bra, så var du inte tillräklig nära”. Var sätter du huvudmotiv? Hitta kontrast i motiv. Liten och stor, gammal och ung, natt och dag. Traditionell dokumentär fotografi har länge haft s/v som utgångspunkt men se på Martin Parr eller Lars Tunbjörk bilder så förstår du hur färgfoto påverkar slutresultatet. Speciella effekt eller bildbearbetning är sällsynt i dokumentär fotografi. Det ska finnas bilder som visar vilken plats du vill dokumentera. Den viktigaste bilden är inledningsbilden. Den ska väcka uppmärksamhet och nyfikenhet. Dessutom måste den innehålla det väsentligast av hela berättelsen. Ta mellandistans bilder som berättar och närbilder som förstärker känslan du vill åt. Den sista bilden i serien bör vara återspeglande.

Christer Strömholm ”Vännerna från Place Blanche”

FOTOGRAFISk BILD Fort- Distans

SAMMANSTÄLLNING Berättelsen måste flyta och hänga ihop. Den måste ha kontinuitet i tid och rum. Ge dig själv delmål för att se hur allt utvecklas och att projektet håller. Under tiden bör du alltid ompröva om hur du ska få fram det bästa resultatet. Fråga dig därför om vad som är kärnan i ditt budskap? kan du ta bort någonting? Kan du lägga till nya vinklar? Sammanställ allt, bearbeta i data och presentera endast dina bästa bilder som du binder ihop genom en tydlig presentation och teman. Printa ut dina bästa bilder, det är alltid bra att se och hålla i bilderna “på riktigt”. Förut kunde man endast visa sina dokumentära bilder via tidskrifter eller böcker men numera finns flertal sajter på Internet där du kan publicera dina bilder, bl.a. Behance och Flickr. Du kan även med fördel blogga om dina bilder.

© Martin Parr “All denna väntan. All denna tid då det inte blir något. Att fotografera är väntans poesi. Ibland har jag rest bort, varit borta flera månader och inte fått ihop mer än typ två bilder. Det duger inte att bara ta bilderna. De ska innehålla något, en slags trovärdighet, en slags äkta känsla.” Fotograf Micke Berg.

LÄNKAR

Om att göra dokument 3 mn JH Engström + Still/Moving Workshops http://vimeo.com/10134194 3x Längre samtal om Sketch of Paris. JH Engström http://vimeo.com/79820029 Om livet Anders Petersen. Indiscretion 1:30 mn http://www.agencevu.com/focus/medias.php?tab=interviews&id_inter=603

J H Engström “Sketches of Paris”

Om längre projekt Darcy Padilla - interview by Alessia Glaviano for Vogue Italia 10mn http://www.agencevu.com/focus/medias.php?tab=interviews&id_inter=602

FOTOGRAFISk BILD Fort- Distans