Textibel - textil som möbel

Textibel

R

- textil som mรถbel

Vol nr 1

Textibel

R

Textilbel - textil som möbel Redaktör. Ann-Kristin Agesund, Textilmuseet Grafisk design: Anne-Christine Sjöblom, Sjöbloms Informationsdesign AB Översättning: Christian Sjögreen Foto: om inte annat angives, Jan Berg, Textilmuseet Tryck: Etcetera Offset AB Borås 2008 ISBN 978-91-975785-3-0

Innehåll Textilens möjligheter Att sitta Textibel-processen

6 32 Hållbarhet 8 33 Naturmaterial 10 35 Space Fabric

Bushido 16 36 Omvärld och historia Kompositförstärkt textil 18 38 Spline Kolfiber 19 40 Leudo Kábu 20 42 Ram Tavlå 22 44 Latta Möte med material 24 46 Sacco Stickad metall 25 48 Fladdermusen Something 26 50 Eva Teknik och textil 28 52 Wassily Mandolingatan 30 54 Tack

Textilens möjligheter Textibel är ett större idé- och teknikbaserat utvecklingsprojekt med sin bas i Borås. Det syftar till att tjäna som dörröppnare för nya sätt att tänka kring produktutveckling av möbler gjorda av textil. I projektet har högskolestudenter samt textil- och möbelindustri ingått. Projektet är uppdelat i flera etapper som bland annat innehåller högskolekurser och en utställning.

En sittmöbel består till stor del av textil.

Men kan man skapa möbler av enbart textil?

Får man i så fall nya former?

Får man nya funktioner?

Textil som material och teknik är under utveckling. Textil är förmodligen – genom sin stora flexibilitet och diversitet – ett av framtidens mer utvecklingsbara material. Möjligen också ett av de mest oväntade vad gäller avancerad teknisk utveckling och genom sina nya mekaniska potentialer.

6

Textibel is an extensive textile development project, based in Borås.

Focusing on ideas and technology, the project aims to serve as a door opener for innovative thinking around product development, notably concerning seating furniture made out of textile. Participants in this project are university students, scholars and representatives from the textile and furniture industry. The project is divided into several phases, for instance a university course and an exhibition.

Vi är många som har en föreställning om vad textil är. Men förmodligen anar vi knappt innebörden av den utveckling som just börjat. Det är en hissnande värld av möjligheter, lösningar och användningsområden. Inte minst vad det gäller den ofrånkomliga kombinationen av framstående estetiska kvaliteter som tillåter sig kombineras med alla de tekniker vi av hävd använder för att framställa textil av fibrer.

Fibrer, tråd och garn är klassiska ingredienser i det vi brukar benämna textil. Vävning, stickning, tovning, sömnad och knytning är några av de mest kända teknikerna för att forma textila fibrer till just textil. Eller tyg som vi säger i dagligt tal. Textil, tyg, trikå eller väv, utgör ett slags form- eller byggmaterial, medan det vi använder det till utgör ett helt annat. Vi kan tänka oss ett nästan oändligt antal textila produkter.

Seating furniture is largely made out of textile. But is it possible to produce furniture exclusively composed of textile? If so, would that result in new forms – or new functions?

There is great development in textile as material and technology, and textile is arguably – due to its flexibility and overall diversity – most capable of development of all future materials.

A lot of us have an opinion about textile. But very few of us, if any, are actually capable of completely grasping the meaning of this current development.

Fiber, thread and yarn are classical elements in what we normally call textile. Weaving, knitting, sewing and tying are some of the more well known techniques for shaping textile fiber into textile or fabric, as we say in everyday speech. And textile applications have existed for thousands of years, following man through his development; many artefacts tell stories about the origin and ambitions of man.

The lives and ideas of our forefathers are forever conserved in the evidence of their use of textile. From an archeological perspective, textile holds a unique historical position.

Textila applikationer är kända sedan tusentals år och har följt människan genom hela hennes utveckling. Många av våra arkeologiska fynd bär vittnesbörd om människans ursprung och ambitioner. Våra förfäders liv och idévärld finns för alltid i hennes textila utövning. Ur dessa hänseenden intar textilen en helt enastående särställning. During the history of design, we have learnt to master the art of reshaping different materials: tree, steel, aluminum, glass and plastic Under designhistoriens gång har vi vant oss vid att plastiskt – all traditionally used in the making of seating furniture. Now the behärska och forma olika material till nya former. Trä, stål, alumitime has come to give textile a push into pole position! The combinium, glas och naturligtvis plast. Dessa material används redan av nation of technical potential and flexibility, together with the comfort tradition vid design av sittmöbler. Nu är det hög tid för textilens of its softness, makes textile a suitable door opener for new products framskjutna roll i sammanhanget! and new solutions. And this is the conceptual backbone of the De nya textiliernas tekniska applikationsområden och dess mjuka Textibel project. gränssnitt i kombination med dess formbara egenskaper kommer att öppna dörrar för helt nya produkter och behovslösningar.

Detta har vi börjat undersöka i projektet Textibel.

Prof. Johan Huldt, Textilhögskolan, Borås

Att sitta Ingen möbel är så speciell som stolen. Formgivare lägger ofta särskild vikt vid att gestalta minst en stol. Många designar inte något annat än stolar, och varje husarkitekt väljer att skapa åtminstone en stol till något av sina speciella byggnadsprojekt.

The chair is definitely a special piece of furniture. Designers often try to design at least one chair during their careers. And many work exclusively with this piece of furniture; architects often design a chair in connection with one of their projects. The chair can, to a larger extent than other furniture, be viewed as a ”person”. Its appearance, character and other qualities stretch Stolen är främst en sittmöbel för en person, en kroppsstödjande far beyond the strictly functional, and, by and large, also follow the traditional anordning, kanske en sittmaskin. Det som utmärker stolen är att division in social classes. A chair can be international or nationalistic, and it den har ytterligare funktioner vid sidan av människans sittande i can, just like man, be romantic or prosaic, shallow or serious, fun or formal. den; nämligen att befolka lokaler, det vill säga att få tomma rum att upplevas som levande. Ofta finns det fler sittmöbler i en lokal During the course of its history, the chair has made a remarkable social än vad som krävs för sittandet. journey. From the beginning, a chair was meant to serve and indicate a highly placed person. In time, the right to sit has fortunately become someStolen är både en gruppmöbel och en solitär. Stolen kan i högre what more democratic. Today, nobody questions available seats. Rather, we grad än andra möbler betraktas som en ”person”. Den har utexpect to find benches, chairs and lounges everywhere we go. seende, karaktär och egenskaper långt över det strikt funktionella och följer i stort den gamla indelningen av socialklasser. Beroende We don’t know for sure exactly when the chair first came into use. But we på gestalt och material hör stolen antingen till högre ståndsmiljö do know that man, since he began to walk on two legs, naturally found it eller till allmogemiljö. En stol kan vara internationell eller nationa- comfortable to take rest against something. At first it was probably stubs listisk. Den kan precis som människan vara romantisk eller saklig, and stones, and later, perhaps, tree branches in favorable formations. And rolig eller allvarlig, fräck eller formell. Det sägs att stolar i högre from there to upholstered chairs with textile is an eternity; we have to go as grad än det funktionella, speglar sin ägares sociala, ekonomiska och far as the Rococo to see this textile element in chairs. Surprisingly, the use of kulturella status eller snarare hennes ambitioner i dessa avseenden. textile in furniture has, since then, not been developed nor taken advantage of in product development nearly as much as it has revolutionized fashion.

Stolen har under sin historia gjort en social resa. Från början var en stol avsedd att tjäna och markera en uppsatt person. Today, textile has been given a brand new set of Med tiden har rätten att sitta på en stol blivit mer demokratisk. technical and aesthetical qualities. Qualities yet Ingen ifrågasätter idag att det finns sittplatser tillgängliga, utan det to be used by the furniture creators of today. förväntas snarare att det finns parkbänkar, stolar i väntrum och Where are the chairs that can change color publika väntsalar. Överallt finns stolar och bänkar att brukas av or pattern, or, for that matter, that has other var och en som känner behov av att sitta. electronic functions built in?

And how about the work on sustainable Så har det inte alltid varit. Sittandet var tidigare reserverat för chairs, and the recycling movement? makten och de välbärgade. Konungar, kejsare samt kyrkans män Though so far neglected in many fick lov att sitta och så småningom även hövdingar och storbönder. technical and functional Ord som påminner om detta är: tron, högsäte, predikstol, domaspects, the chair will stol och uttrycket besutten. always remain a special När stolen som redskap först användes vet vi inte säkert. Men vi piece of furniture. vet att människan sedan hon började gå på två ben fann det bekvämt att då och då slå sig ned på något upphöjt. I början var det sannolikt stenar eller stubbar, och senare särskilt utvalda grenformationer.

8

Formgivare: Åke Axelsson Stol fritt utförd efter egyptisk förebild från 1800–1500 f Kr Original finns på British Museum i London Framställd under åren 1971–74

Från hieroglyfer vet vi att det fanns stolar ca 2500–1500 f Kr i Egypten. Där uppträdde den dels med fyra ben, dels som fällstol.

Kubbstol är en annan arketypisk stolsort som är känd från Medelhavsområdet sedan 1000-talet f Kr och har funnits hos oss sedan förhistorisk tid. Kubbstolen är i princip en urholkad trädstam där även underdelen ibland var urholkad för förvaring och för att minska tyngden. I Sverige och Norge har den använts i allmogemiljöer in på 1800-talet. Från 1600-talet har en rad olika typer av stolar utvecklats, då kravet på bekvämlighet ökade. Stoppade stolar överklädda med textil kom först med rokokon och kulminerade med nyrokokon, främst med plyschklädda fåtöljer.

Från den tidiga historien har stolar med detaljer av textil, snören eller läder förekommit. De tidiga egyptiska stolarna och pallarna hade förmodligen någon sorts ”snören” som sits för komfortens skull. Den så kallade Dantestolen, en fällstol från italiensk senmedeltid, hade en ryggbricka av tyg eller läder.

Eftersom stolen ursprungligen var ett attribut och en maktsymbol för härskare, präster och höga ämbetsmän var den ofta rikt draperad på olika sätt. Däremot har den textila användningen i möbelsammanhang inte utvecklats eller utnyttjats i produktutvecklingen på samma sätt som den exempelvis har revolutionerat modet.

Idag har textilen fått helt nya tekniska och estetiska egenskaper som inte har utnyttjats av dagens möbelskapare. Varför finns det till exempel inte stolar som kan tala, ändra färg och mönster, eller för den delen ha andra inbyggda elektroniska funktioner? Här finns också gigantiskt utrymme för stolar för det uthålliga samhället och olika lösningar inom området recycling.

Johan Huldt

Foto: Lennart Durehed

10

Textibel - processen R

Vad händer när man påbörjar ett arbete med Textibel, ett arbete mot något som inte är konkret definierat? Det finns flera exempel som visar hur textilen haft en fundamental roll för sittmöblers funktion och konstruktion, men det stora genomslaget har uteblivit. Textibel vill utmana innebörden av begreppet textil för att skapa en ny riktning mot framtidens sittmöbler. Idén väcktes på Textilhögskolan i Borås under Johan Huldts tid som professor.

Dessförinnan hade Textilmuseet och Textilhögskolan gemensamt producerat utställningen Textile Evolution som beskrev innovativ textil. Inom Textibel utvecklades tanken ytterligare. Det kom att handla om innovation i fråga om användning av textil inom en specifik produktgrupp, nämligen sittmöbler.

What happens when you start a process towards something that has yet to be defined? There are numerous examples of textile playing a central part in both function and construction of seating furniture – and yet this phenomenon has never had a major impact. The idea originates from the Swedish School of Textiles in Borås, during Professor Johan Huldt’s days. Before this, the Textile Museum and the Swedish School of Textiles had produced the exhibition Textile Evolution, describing innovative textile. The Textibel project has developed this idea further, and Textibel aims to challenge the concept of textile in order to break new ground for future furniture. We focus specifically on the innovative use of textile in seating furniture.

Chalmers Tekniska Högskola samt HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk) bjöds in till ett samarbete. En gemensam och konkret fråga att lösa var hur de ”textibla objekten” skulle utvecklas.

Men för ett team som vill gå nya vägar kom resonemangen också att handla om begreppet Textibel. Hur ska det definieras och vilka är kriterierna för en textil sittmöbel? Textibel stod först för en produktutvecklingsprocess i samverkan och som ett namn på en utställning. Senare blev det även benämningen på objekten som sådana. Definitionen ”textil som möbel” föddes, vilket markerar en distinktion i betydelse jämfört med att tänka textil för möbel. Om man sätter textilens unika egenskaper i centrum under designprocessen, får möblerna en helt annan gestalt och finner nya funktioner.

Men vilka är textilens egenskaper, och vad kännetecknar en textil?

Idag har materialet så många fler egenskaper än de vi är vana vid.

Moderna tillverkningsprocesser ger textilen ny karaktär. Ett exempel är stickmaskiner för stumma material som stål. Ur det perspektivet startade ett resonemang om textilens definition och avgränsningar.

Om ett stickat metallnät kan kallas textil, är då ett stängsel en textil? Om man använder smältbara plastfibrer i ett textilt material för att öka bärigheten, har man då fortfarande en textil? Och när elektronik implementeras i textil, blir textilen då snarare teknik? I exemplet med stängslet var man överens: det är inte en textil. Men i de övriga fallen är textilens grundkaraktär bevarad vad gäller fiberstruktur och det textila tillverkningssättet. Därför kan det definieras som just textil. Särskilt om man även bevarar det vi förknippar med textiliers visuella uttryck och taktila känsla.

Mikael Calestam, Johan Huldt, Ulrike Rahe.

Utifrån tanken med Textibel kan man tala om två huvudsakliga riktningar rörande tillämpningen av textil. Den första är ett nytänkande i design och konstruktion där en mer traditionell textil används på ett nytt sätt och ges en ny roll som t ex en bärande komponent.

Den andra är användning av nya textilier som kan innehålla tekniska och smarta funktioner. Utöver detta skulle textil i formgivning kunna utforskas vad gäller komposition, dekoration, funktion, struktur samt utifrån hygien- och hälsoaspekter.

12

Möbelproducenter i samtal om textibla möjligheter. ”Ska vi mindre företag driva utvecklingen framåt måste vi initialt göra det gemensamt.”

Jonas Ihreborn, Ihreborn Produktion, Peter Conradsson, Swedese, Anders Englund, Offecct.

We invited Chalmers University of Technology and HDK - School of Design and Crafts to join us in developing the concept of textile as furniture as well as discussing what the criteria for textile furniture really are.

What are the qualities of textile and what are its basic characteristics?

Discussions about where to draw the line arose: if you for instance use meltable fibers in a textile material to increase support strength, are you still working with a textile?

Assisting in this endeavor was a number of textile companies, company owners and design managers from furniture companies in Småland and Tibro, contributing with materials and competence.

Even textile scholars from different educational institutions helped stretching and bending the ideas. And perhaps the process itself is the main goal of this project: acquiring new experience and knowledge – through different disciplines, educations, businesses and ages.

If we can pull together in the same direction, the innovative ideas will eventually start to come.

Johan Huldt handleder Sandra Johansson som designat en pall på temat ”Mesta möjliga komfort med minsta möjliga material”.

Rebecka Stenqvist, Mona Engman, THS.

Det som främst har präglat Textibels resultat och inriktning är alla de personer och företag som deltagit i utvecklingen. I en serie workshops har olika grupper samarbetat för att utveckla Textibel.

Flera textilföretag bidrog med material och kompetens. Företagsledare och designansvariga på möbelföretag i Småland och Tibro slöt upp. Textilforskare hjälpte till att sträcka tanken framåt.

Tillsammans med studenter och lärare från de tre högskolorna sattes processen igång.

Den första frågeställningen handlade om kostym till en möbel, som en klädsel eller garderob för utbytbarhet. Snart lämnades det perspektivet och fokus riktades främst mot formfrågor och de nya textila material som introducerades via organisationen Smart Textiles. Varje deltagare fick göra en egen liten modell och genom att skapa ”familjer” av ”närbesläktade” modeller fann också deltagarna sina grupper att arbeta vidare i. Idéer kom upp och förkastades, material prövades, egenskaper diskuterades utifrån relevans, produktion, kostnad och miljö. Några deltagare arbetade med material som fortfarande befinner sig på prototypstadiet, andra gav sig i kast med att försöka utveckla helt nya egenskaper i material som garn och rep. Processen som pågått under en kort tid har varit mycket dynamisk och levande. Och kanske är just processen Textibles främsta delmål: att finna nya former för utbyte av erfarenhet och kunskap över skilda discipliner, utbildningsnivåer, branscher och åldrar. Finner man bra samarbetsformer för det, kommer de innovativa objekten att följa som en naturlig konsekvens.

14

Torbjörn Dartman, Magnus Bratt Fika, arbete och diskussion pågår samtidigt. Susanne Edström, Smart Textiles, Sandra Johansson, Maiko Tanaka, Ann-Kristin Agesund, Nenne Palmé. I bakgrunden: Johan Huldt, Margaretha Persson,Textilmuseet. I förgrunden: Agneta Nordlund Andersson,Textilhögskolan.

Hybridgarn

Torbjörn Dartman tog under processen fram ett hybridgarn som är sammansatt av två olika fiberslag, aramid och polypropen, som flätats samman och värmts i ugn för att stelna. Tanken var att skapa ett textilt material med tillräcklig styrka och hållfasthet för att kunna ersätta stålrör.

During the process, Torbjörn Dartman developed a hybrid yarn. It consists of two different types of fiber, aramid and polypropene, which are interlaced and then hardened in a heating process. The idea was to come up with a textile material with enough strength and durability to replace steel pipes.

Bushido

Formgivare: Kasper Medin och Fredrik Färg/HDK Kompetens från möbelföretag: Peter Conradsson/Swedese AB Materialkompetens: Peter Gleisner och Karl Ivanovic/ Nordifa AB, Dr.Torbjörn Dartman Utvecklad vid:Textilhögskolan, Borås Formgiven år: 2008

Foto: Fredrik Färg

16

Bushido är en lounge-chair som ger en känsla av både skydd och öppenhet. Projektet har hämtat inspiration från samurajers rustningar, vilka binds samman kring kroppen till en struktur som gör att samurajerna lätt kan röra sig men ändå är skyddade. I Bushido representerar sitsen kropp, och ryggstödet skydd. Stolen omfamnar den som sitter och skapar ett litet ljuddämpat rum.

Gruppen som utvecklat Bushido började med att formulera ett dialogunderlag med tre begrepp som skulle prägla deras Textibel: Den skulle vara trygg, konkret och geometrisk. Tryggheten symboliseras av den skyddande formen. Det konkreta står för de involverade företagen Nordifa och Swedese. I det första fallet för materialet filt och i det andra för Swedeses profil som kännetecknas av högkvalitativa möbler i trä. Det geometriska förde tankarna till huskroppar. Gruppen arbetade med flera modeller innan man nådde fram till den form som bäst motsvarade de kriterier man hade ställt upp.

Under processen utgick man från en sittmöbel för en järnvägsstation, en lugn plats att gömma sig i. Man laborerade med en ”öppen cylinder” som sträckte sig från golv till huvudhöjd, men den upplevdes för sluten och fick utvecklas vidare. Den slutliga modellen fick en helt annan karaktär när man ytterligare betraktat de begrepp och det material man arbetat utifrån. Filten är ett ganska stumt material, utan särskilt starkt uttryck. Man ville därför pröva att ge textilen mer liv och valde att följa materialets naturliga rörelse och grundegenskaper, snarare än att pressa det till en förutbestämd form.

Fredrik Färg, Kasper Medin, Torbjörn Dartman.

I bakgrunden: Peter Conradsson.

Bushido is a lounge chair, providing a sense of both protection and freedom.

This project draws inspiration from the samurai armour, which was tied around the body in order to create both maximum flexibility and protection.

In this chair, the seat represents the body, and the back support offers the protection. Bushido embraces the sitter, creating a small soundproof room.

The team behind Bushido started the project by formulating a basis for dialogue revolving around three central ideas: the chair had to feel safe, concrete and geometrical. The aspects of comfort and safety lay in the protective form; the issue of being concrete is represented by the presence of the companies Nordifa och Swedese – Nordifa supplying the felt and Swedese being renowned for their high quality wooden furniture. The geometrical element is thought to make you think of buildings.

The starting point for designing the chair was seating furniture at a railroad station, a calm and safe place to hide. After some initial experimenting with different materials, the vote ultimately fell on felt.

This material is quite unresilient and without any particularly vivid expression, so measures had to be taken to add more life to the textile. The choice of observing the natural movements and the basic qualities of the material, instead of molding it into a predesigned shape, resulted in Bushido.

Mikael Calestam, Karl Ivanovic, Fredrik Färg, Kasper Medin, Peter Conradsson

Kompositförstärkt textil Kompositer är mångsidiga material. Glasfiber och termoplastisk fiber kan integreras med annan textil genom tillverkningstekniker såsom vävning, stickning eller tekniskt brodyr. Därefter omvandlas kompositen till ett hårt material genom uppvärmning och tryck vilket ger en bärande struktur inne i textilen, genom den s k konsolideringsprocessen. Materialet är utvecklat av Dr. Maciej Wysocki vid Swerea Sicomp och tillverkat hos Eng-tex samt FOV Fabrics.

18

Composites are versatile materials. Fiberglass and thermoplastic fiber can be integrated with other textile material through weaving, knitting or technical embroidery. The composite is then hardened through heating and pressure, creating a supporting structure inside the textile – the so-called consolidation process. Dr. Maciej Wysocki at Swerea Sicomp developed this method. The material is manufactured by Eng-Tex och FOV Fabrics.

Kolfiber Att väva i band är en unik metod, och den platta strukturen ger högre prestanda än traditionell kolfiberväv. Dessutom reduceras mängden material, så vikten i den färdiga kolfiberkompositen kan minskas med cirka tjugo procent jämfört med tidigare. Kolfiberbanden tillverkas och vävs hos Oxeon.

Weaving in bands is a unique method, and the flat structure offers better performance than a traditional carbon fiber weave. Further, material-use is lower, and the weight of the carbon fiber composite can be reduced by 20%. These carbon fiber bands are manufactured and woven by Oxeon.

Kábu

20

Formgivare: Ulrika E. Engberg/HDK, Maiko Tanaka/THS Kompetens från möbelföretag: Anders Englund/Offecct AB, Jonas Ihreborn/Ihreborn Produktion AB Materialkompetens: FOV Fabrics AB, Maciej Wysocki/Swerea Sicomp AB,Torbjörn Eng/Eng-Tex AB Utvecklad vid:Textilhögskolan, Borås Formgiven år: 2008

Människan och hennes kropp var utgångspunkten när Kábu utvecklades. Kábu har sitt urpsrung från det japanska ordet för kurva, något som symboliserar en kropp och som uttrycks i möbelns form. Idén var att låta hela stolen bestå av det material vi bär närmast huden. Den moderna människan stod i fokus, hon som lever en föränderlig vardag och flyttar ofta. Möbeln är lätt. Man har utgått från ett plant stycke av komposit textil som formats till en kurva.

The human body was the starting point in developing Kábu. Kábu originates from the Japanese word for curve, symbolizing the body and an expression that comes to life in the shape of furniture. The idea was to let the whole chair consist of a material that we wear next to our skin. The focus was on modern man, who moves often and leads a variable life.

Vid uppvärmning stelnar delar av materialet vilket leder till att den bärande strukturen ligger inne i textilen. Materialet som använts är på prototypstadiet, men med ytterligare produktutveckling skulle man kunna få en mycket produktions- och materialeffektiv stol, i ett enda stycke.

The staring point was a level piece of composite textile that was shaped to a curve. Parts of the material are solidified in a heating process, making the structural parts of the chair integrated in the textile. The material is still prototypical, but further product development will surely bring us closer to creating a production and material efficient single-piece chair.

Tanken är att materialet ska kunna formpressas. När Kábu utvecklades använde gruppen strykjärn för att erhålla styvhet i kompositen. Kábu visualiserar idén om att använda en textil som både yta och stomme.

The ultimate goal is to be able to manufacture this chair by molding.

During the Kábu project, the working team had to use flat irons in order to solidify the composite material. Kábu visualizes the idea of using textile as both surface and framework.

Maiko Tanaka, Ulrika E Engberg

Anders Englund, Jonas Ihreborn, Ulrika E Engberg, Maiko Tanaka.

På golvet: Mikael Calestam

Tavlå

22

Formgivare: Viktor Karlsson och Björn Rehammar/ Chalmers Materialkompetens: Nenne Palmé/ Väveriet Uddebo AB Utvecklad vid: Textilhögskolan, Borås Formgiven år: 2008

Med Tavlå kan man klä en vägg i textil – och sedan sätta sig på den. Den är flerfunktionell i gränslandet mellan stol, vägg och textil, och formgivarna tänker sig att den används som en dekorativ och tillfällig sittplats i en hall, korridor eller väntrum; de kallar den för ”ståmöbel”. Tavlå är alltigenom textil, vilket också skapar viss ljudabsorption. Man har valt att laminera styv filt, vilket ger en tåligare yta än rena filtprodukter.

Nenne Palmé, Björn Rehammar Viktor Karlsson

Tavlå lets you decorate a wall with textile – and then sit down on it.

It is a multifunctional piece of furniture, in the borderland between chair, wall and textile. The designers view it as a decorative and temporary seat in a hall, corridor or waiting room; they call it a piece of “standing furniture”. Tavlå offers a certain level of sound absorption, as it is made exclusively from textile. The textile is stiff felt, which the designers have chosen to laminate, thereby creating a more durable surface.

Nenne Palmé, Viktor Karlsson, Björn Rehammar

Möte med material Med rötter i en lång tradition arbetar HDK med fokus på helhetssyn och förmåga till problemlösning inom design och forskning.

Vår kunskap om design utvecklas och förnyas ständigt. Den går hand i hand med andra vetenskapers utveckling.

Tekniska framsteg har i alla tider varit avgörande för samhällsutvecklingen. Medvetenheten om våra ändliga resurser har banat väg för tekniska innovationer och utveckling av nya material. Inte minst är denna utveckling framträdande inom textilområdet.

En designers tankar handlar om material: Det av designern i förväg bestämda och det artificiella. Det som speglar vårt kunnande och utvecklar artefakten, materialet och tanken. Det är med teknikens möjligheter, insikten om ansvar, ett konstnärligt förhållningssätt och yrkesskicklighet, som designern omfamnar såväl handens och hjärnans kunnande, likväl som hjärtats och själens sinnlighet.

Studenter från HDK arbetar utifrån detta förhållningssätt och visar prov på färdighet och förmåga att sätta människan i centrum och skapa bättre förutsättningar för livets kvalitéer.

Textibel är ett bra exempel på hur vi utvecklar vårt kunnande i design. Det är i mötet med andra kunskapsdiscipliner, människors erfarenheter och tekniska innovationer som vi tar våra steg in framtiden. Jag hoppas att projektet skapar bränsle till fortsatta projekt där vi får ta del av och utveckla kunnandet om framtida material inom textil innovation och möbelformgivning.

Universitetslektor Henning Eklund, HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs Universitet

Going back a long time, HDK (School of Design and Crafts) traditionally focuses on a comprehensive view of design and research.

Our knowledge of design is constantly revised, developed and renewed, hand in hand with the development of other sciences. Technical progress has always been decisive for social progress. Awareness about our finite resources has laid the tracks for technical innovation and development of new materials. And this is a crucial development – especially regarding textile.

A designer’s thoughts revolve around material: the material predetermined by the designer, and the artificial, which reflects our knowledge of developing the object, the material and the idea.

Within the frame of technological possibilities and insight in our responsibilities, the designer, with an artistic view and professional skills, strives to embrace the knowledge of the head and the hand – as well as that of the heart and soul. HDK students, showing abilities to focus on the conditions and qualities of man, are embracing this attitude.

The Textibel project is a good example of how we can develop our knowledge of design.

It is encountering new materials, different disciplines, technical innovations and other people’s experiences that take us into the future.

I hope this project will provide inspiration for further work, where we can continue to develop the concepts around future textile innovations and furniture design.

24

Foto: Fredrik Färg

Stickad metall

Innovativa tillverkningstekniker förändrar textilens karaktär och tillför nya egenskaper; man kan till exempel sticka i stumma material som stål. Det går även att sticka tredimensionella strukturer samt åstadkomma kanaler i samma moment som stickningen, vilket reducerar senare arbetsmoment. Maskinerna kommer från Stoll och finns på Textilhögskolan i Borås.

Innovative production technology changes the characteristics and the qualities of textile. It is even possible to knit using unresilient materials such as steel. You can also knit three-dimensional structures and simultaneously create channels, thus saving time in later stages of the process. The machines come from Stoll and are being used at the Swedish School of Textiles.

Something

Formgivare: Fredrik Färg Studerar vid: HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs Universitet Handledare: Henning Eklund Formgiven år: 2007–2008

Foto: Fredrik Färg Modell. Sofie Gillstedt.

26

.

Fredrik Färg studerar till inredningsarkitekt och ser som sin uppgift att formge produkter som skapar rumslighet. Möbler ska inte betraktas enskilt, utan ses som pjäser i en komposition, där förhållandet mellan rum och objekt påverkar våra rörelser och vårt handlade.

Fredrik Färg studies interior design with an aim to design objects that contribute to a unity. A unity where objects and pieces of furniture are not viewed as singular items – but as parts of a composition in which the relationship between room and objects influence our movements and our actions.

Som formgivare vill han arbeta med det överraskande och föränderliga. Därför kan hans textibel övergå från att vara en matta, till att bli en pall, som kan vändas och bli en skål. I utvecklingen har han sökt ”arkitektoniska grundformer” för att skapa ett föremål som hör till rummet utan att vara klart definierad som en pall eller stol. En idé som också speglas i produktens namn, Something.

As a designer, Färg wishes to work with the surprising and the changing. In this context, his object here can be transformed form a rug into a stool, which can then be turned upside down into a bowl.

He has sought “fundamental architectonic form” in his attempt to create an object belonging to a room without being explicitly labeled a chair or a stool. This idea is reflected in the name, Something.

I arbetet med Something har han laborerat med olika tjocklekar av filt, som sedan pressats för att bli bärande i en tredimensionell struktur. Något som lätt kunnat lösas genom att använda andra bärande element, men just att ”reducera strukturen” har varit den utmaning Fredrik ville möta. Something bär även många tankar om hållbar utveckling i fråga om transport och material.

Working on Something, he has experimented with different thicknesses of felt. The felt is pressed to become the supporting element in a three dimensional structure. This could easily have been solved using other supporting elements, but “reducing the structure” was the challenge Fredrik wanted to face. Something also represents sustainability, considering the aspects of material and transport.

Teknik och textil Studentdeltagarna från Chalmers läser ett civilingenjörsprogram i teknisk design där de får en ingående och professionell kunskap om ”form” i dess vidaste bemärkelse, i kombination med en stark teknisk bakgrund. Förutsättningar ges för att kunna bestämma människors interaktion med artefakter samt för att rent praktiskt kunna behärska gestaltningsuppgifter.

Kunskaperna i konstruktions- och produktionsteknik förmedlas på bred naturvetenskaplig och ingenjörsteknisk bas för att kunna organisera, driva och besluta om tekniska och konstruktionsmässiga frågeställningar. Kombinerat med god träning i kreativa arbetssätt och ingående insikter i hur tekniken ska möta människans fysiska, kognitiva, perceptuella och upplevelsemässiga förutsättningar har våra studenter bidragit till Textibel-projektet.

Det är definitivt inte enbart konstruktionsteknik som avgör kvaliteten på möbler. Det är designen som bestämmer ett föremåls estetik, ergonomi och semiotiska värden. Det är också designen som ytterst bestämmer den totalupplevelse som ska förmedlas och är därmed avgörande för attraktiviteten hos produkten. En produkt uppvisar alltid, förutom aspekten av visuell upplevelse och personlig komfort även sociala, kulturella, ekonomiska, psykologiska och andra sidor. Form är ju långt mer än det yttre. Form reflekterar innehållet och möjliggör mötet mellan tekniken och människan. Både form och funktion kräver lika mycket av varandra som tekniken och människan gör. Det skulle vara att undervärdera potentialen hos form och dess betydelse för människor, om man ville betona funktion framför form. Men det motsatta är också sant: att ranka form före funktion skulle vara att bortse från våra grundläggande krav på teknisk utveckling.

Emellanåt kan det dock vara spännande att hitta nya ingångar utöver det gängse samspelet mellan form och funktion, såsom vi gjorde i detta projekt. Vår utgångspunkt var potentialen hos innovativa textilier – som inspirationskälla till nya idéer om hur vi ska designa stolar, innan kraven för tekniken sattes för att överbrygga klyftan mellan idéer och verklighet.

Textila material har länge varit en integrerad del av våra liv, men har under årens lopp ändrat karaktär. Och utvecklingen går fort.

Nya material och nya tekniska hjälpmedel har blivit alltmer sofistikerade och högteknologiska. Designmöjligheterna har ökat för att kunna hålla jämna steg med våra krav på möbler, på hur vi lever och på hållbarhet. Textilt nytänkande tar över de funktioner som stål, plast, skum, trä och mycket annat hade tidigare. Från en nytänkande designsynpunkt innebär detta att stolar ska utformas i enlighet både med människans önskemål och förväntningar samt de nya materialens kapacitet att användas i nya tillämpningar.

28

Detta innebär att införandet av nya textilier ställer krav på en kontext, i vilken dessa ”nya” material och tekniker kan användas – och på hur dessa faktorer kan komma att påverka designkoncepten på djupet. Det är nödvändigt att ha kunskap om människans fysiska, mentala, känslomässiga och – inte minst – kulturella sidor, samt att kunna överföra denna insikt till att skapa användarvänliga och högkvalitativa koncept för framtidens möbler.

Students from Chalmers University of Technology participating in this project are in an engineering program studying technical design where they acquire professional knowledge of “form” in its broadest sense, combined with a firm technical background. Experienced in creative working methods, and with insights of how technology can answer to man’s physical, cognitive and perceptual requirements, our students have contributed to the “Textibel project”.

Och det är designen som i grund och botten avgör hur vi uppfattar kvaliteten när nya material och möbler möts. Idag används både analytiska och syntetiska designmetoder för att identifiera dagens och framtidens behov, och för att ”mänskliggöra” materialet och tekniken som behövs för att lösa nutida och framtida problem.

Men designarbetet erbjuder inte någon enskild angreppsmetod.

Varje utvecklingsprocess är ett nyskapande och integrerat samspel i sig. Det är designerns uppgift att behärska sammanflätningen – och samtidigt behålla en helhetsbild av produkten.

It is not solely constructional technology that determines furniture’s quality. Design determines the object’s aesthetic, ergonomic and semiotic values, and is accordingly decisive in formulating a chair´s attractiveness and the overall experience it conveys.

Prof. Ulrike Rahe, Institutionen för Produkt- och Produktionsutveckling vid Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

A product always possesses, besides the aspects of appearance and personal comfort, social, cultural, economic, psychological and other functions.

At times it might be exciting to find a new starting point like we did in this project: the potential of innovative material as a source of inspiration to create new ways of designing chairs long before technique will arrive to transform these ideas into reality.

Textile materials have of course long been an integral part of our daily lives, but its character has changed over the years. Development takes place rapidly and novel materials and technologies have become more sophisticated and high-tech. Advancing design possibilities have expanded to keep pace with our demands on furniture, on living and on sustainability.

Textile innovations are taking over functions of steel, plastics, foam, wood and much more. We hold the design largely responsible for the perceived quality when novel materials and furniture meet, and every development process is a novel and integral interplay – it is the task of the designer to control this interplay while maintaining a view of the overall product.

Mandolingatan

30

Formgivare: Lars Gäfvert Student vid: Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Handledare: Ulrike Rahe Formgiven år: 2007

När Lars Gäfvert fick i uppgift att formge en stol där textilen skulle användas på nytt sätt bestämde han sig direkt för att förena naturmaterial med ny teknik. Han kom i kontakt med en metallväv där papper spunnits runt trådarna, och tänkte sig samma teknik med hampafibrer. Detta skulle ge en prestanda motsvarande en grövre plåt med ett textilt uttryck och känsla. Visuellt märks endast textilen. Nätet är grovt vilket ger en transparens som visar att inga bärande strukturer ligger dolda. Hans pall Mandolingatan skärs ut i ett stycke som enkelkröks till sin form. Den är en ”pseudo-utemöbel” då hampa och rostfritt stål klarar viss användning utomhus. Hela pallen kan återvinnas som metall. Dessutom odlas hampa förhållandevis ekologiskt, vilket gör Mandolingatan till en både innovativ och relativt miljövänlig produkt.

Given the assignment of designing a chair focusing on textile innovation, Lars Gäfvert soon decided on combining natural materials with new technology. Introduced to a woven metal fabric, with paper spun around the threads, he imagined a similar technique being applied to hemp fiber.This would offer a performance equal to a coarse metal sheet but with the expression and feel of textile.

Visually, you can only notice the textile. The rather coarse-meshed net offers a transparency, allowing the viewer to discover the absence of hidden structures.

The stool Mandolingatan is cut out from a single piece and then bent to shape. It is a “pseudo-piece” of outdoor furniture – hemp and stainless steel being suitable materials for outdoor use. The stool can be totally recycled. In addition, hemp can be grown ecologically, making Mandolingatan an innovative as well as a relatively sustainable product.

Foto och grafik: Lars Gäfvert

Hållbarhet De textibla objekten har utvecklats med framtiden i sikte.

Det har handlat om att skapa innovativa sittmöbler mot en ny era.

Textibel föreslår att framtidens sittmöbler är skapade av textil.

Men vilka krav kommer framtiden att ställa på dessa möbler?

The objects of the ”Textibel” (textil som möbel/textile as furniture) project are developed with our future in mind. The idea was to create contemporary yet innovative seating furniture for a new era.

“Textibel” suggests that future furniture could be made out of textile.

But what can we possibly know about future demands on seating Mikael Calestam, ingenjör på SP Sveriges Tekniska Forskningsfurniture? institut och Birgitta Nilsson, projektledare för Design med Omtanke har följt utvecklingen. Utifrån respektive kompetensfält har de komContinues on page 34 menterat Textibels objekt och idéer. Calestam arbetar med att prova möblers konstruktion och hållbarhet, Nilsson med miljöfrågor och det uthålliga samhället.

För Design med Omtanke handlar perspektivet dels om vilka material som används, dels om hur objekten utformas. Material som metall och olja bör begränsas eftersom de tär på naturresurserna. Därför ser Nilsson positivt på användning av förnyelsebara material. Pallen av stål och hampa har sådana material, förutsatt att metallen är återanvändbar. I fråga om utformning har miljön mycket att vinna på när ett föremål kan innehålla flera funktioner.

Inte minst om det har en tidlös design som ger en lång livslängd.

Pallen Something är ett exempel på detta.

Några av Textibels möbler är gjorda i kompositmaterial med polymerer som en komponent. En sådan användning kan behöva begränsas. Redan idag berör forskare utveckling av biologisk komposit. Men att lösa alla frågeställningar och problem är inte möjligt i en utvecklingsfas, menar Nilsson. Det finns ingen fara med att arbeta med mindre miljövänliga material under en innovationsfas.

Det är när en verklig produktion startar som miljöhänsynen behöver begrundas närmare.

En förenkling av konstruktion och reducering av material välkomnas även av Calestam. En produkt blir intressantare ju färre fogar man har och ju finurligare lösningar man finner. Men kraven på hållbarhet och funktion ställs alltid lika högt.

För att klara hållfasthetsprövningen hos SP utsätts en sittmöbel för hundra kilos belastning mot sitsen, hundratusen gånger. Det kan innebära att nya principer för konstruktion behöver extra lång tid innan produkten uppnår kraven.

Forts sidan 34

32

Komposit av naturmaterial och kokoskautschuk Vi kommer i framtiden att se mer av biologisk komposit, kanske med hampa, mjölk, lin och rapsolja som bas. Dock får vi räkna med att dessa naturkompositer kommer att ha en kor tare livslängd än de vi idag använder. Dr. Maciej Wysocki, Swerea Sicomp, forskar i nya tillverkningstekniker och utvecklar nya material. Kompositen baserad på naturmaterial är ett av fälten.

Varptrikån är tillverkad hos Eng-Tex.

In the future we will see more of biological composites, maybe with hemp, milk, flax and rapeseed oil as base. These ecological composites will however have a shorter life than the composites of today. Dr. Maciej Wysocki at Swerea Sicomp is doing research on new manufacturing techniques and developing new materials. The composite based on natural materials is one of the fields. Eng-Tex manufactures the warp tricot.

Yttersta höljet av kokosnöten består av fibrer. Blandat med naturgummi får man kokoskautschuk, ett material som är lämpligt som stoppning då det både stödjer och fjädrar. Det går att kombinera kokoskautschuk med rent naturgummi för att få olika typ av fjädring inom till exempel en madrass, då helt i förnyelsebara material.

The outer layer of a coconut consists of fiber. Mix this with natural rubber and you get coconut cautschuk, a material suitable for upholstery, as it offers both support and flexibility.You can combine coconut cautschuk with pure natural rubber in order to create various levels of elasticity, for instance in a mattress.

Det är eftersträvansvärt att förenkla konstruktioner och begränsa materialet, men Calestam påtalar också vikten av att möta konsumentens önskningar. Han säger att utmaningen vid formgivning av sittmöbler kan handla om att få textilen bärande, men också att skapa en upplevelse. Med det menar han känslan när man sätter sig ned. Att lösa konstruktionen är en fråga, komforten kan vara en annan. Att finna produktionseffektiva och förnyelsebara stoppningsmaterial är en av de uppgifter som behöver lösas för framtiden.

Mikael Calestam, an engineer at SP - Technical research institute of Sweden, together with Birgitta Nilsson, project manager for ”Considerate Design”, have followed the project closely.

From their respective field of competence, they have commented on the objects and ideas of the “Textibel” project. They both regard the Textibel initiative as something positive, but they have also added suggestions and challenges to be addressed in the future.

Regarding “considerate design”, it is primarily a matter of which materials to use and how to design the objects. Nilsson therefore has a positive outlook on the use of renewable materials. The steel and hemp stool, for instance, (providing the metal is recyclable) uses those kinds of materials. And when it comes to design, the environment has much to gain from a multi-functional object. Not to mention ageless design, which dramatically increases product life. The stool Something, with numerous areas of use, might be an example of this.

Some Textibel objects are made out of composite materials, plastic being a component. And that choice of material might have to be limited. According to Nilsson, solving all problems and answering all questions isn’t possible during the development process. So there is no risk in working with less environmentally friendly materials during the conceptual phase and even in the prototypical stages.

Calestam welcomes simplifying the construction and decreasing material use. The fewer the joints, the more interesting a product gets.

New constructions though have to undergo even more thorough testing, in order to secure that the final solution meets the demands.

Simplifying constructions is commendable, but Calestam also points out that satisfying the customers’ needs is also important. He is talking about the feeling you get when throwing yourself on a sofa or sinking down in a chair. Solving constructional issues is one thing, designing comfort another. So one thing the future does hold in store for us is finding production efficient as well as renewable materials for upholstery.

34

Space Fabric Distansväven är en textil i tre ”nivåer”, vilka tillverkas i ett och samma moment. Det ger ett mjukt, sviktande material där även luften blir en komponent. Främst används det i bilinredningar, men prövas också som ersättare för stoppningsmaterial i sittmöbler.

Space Fabrics tillverkas i Sverige av Facilette.

This distance weave is a textile consisting of three “levels”, all created during the same stage in the process. This is a soft, resilient material, where even air counts as a component. It is primarily used for interior car design, but has also been tried as a replacement for upholstery in seating furniture. Space fabric is made in Sweden by Facilette.

Omvärld och historia Det är uppenbart att vi över tid förväntar oss en förändring av de motiv och objekt vi möter. Lika säkert tycks det vara att varje epok, samhälle och kultur bygger på en bas av erfarenheter och föreställningar som sätter prägel på de produkter som utvecklas. I takt med att våra kunskaper ökar, kommer också våra artefakter – eller produkter – att förändras. Vår samtid lever fortfarande i kölvattnet av modernismen. Den blev en revolution för design- och produktutveckling i Europa.

Industrialismen och urbaniseringen resulterade i nya förutsättningar för designutvecklingen, såväl vad det gällde sociala ställningstaganden som formens utförande. Inte minst i val av material. Under 1920-talet bidrog stålet, ett industrimaterial, till lösningen på många designproblem. Som material var det tåligare och mer formbart än trä. Det var även mer hygieniskt och produktionsekonomiskt. Ändå tog det flera decennier innan stålet fick full acceptans som ersättare för trä i möbelproduktion.

Varje förändringsprocess kräver sin tid för utveckling.

36

Foto: Anne-Christine Sjöblom

Marcel Breuer tillhör de största pionjärerna inom designutvecklingen. Mest känd är han för sina möbler av stål, men... han fick gå vägen via textil i utvecklingen. Hans stol Latten är en föregångare till samtliga av hans stål- och textilstolar. Latten har en stomme av träribbor, medan rygg och sits enbart består av textil, vilken fungerar som en del av konstruktionen samtidigt som den är bärande, komfortabel och dekorativ. Latten var en prototyp på vägen mot något annat. I en bildsvit visar Breuer utvecklingen från de rikt ornamenterade och stoppade möblerna till sittmöbler med rationella former och begränsad materialanvändning. Hans visionära bild av framtidens sittmöbel formulerade han som en ”elastisk luftpelare” att vila på. Som om han långt innan miljödebatten tog fart ville fortsätta reduceringen av material. Själv kunde han inte sträcka sig längre än en bärande stomme av trä och stål, med textil i sits och rygg. Dock var han medveten om att sittmöblerna skulle få en helt annan karaktär. Framtiden behövde först inväntas, för att få förutsättningar att förändra gestalt och karaktär. Breuers framtid är nu, vår egen framtid har vi endast visioner eller vaga aningar om. Designutvecklingen har tangerat Breuers idé om en elastisk luftpelare, i de uppblåsbara fåtöljer som då och då dykt upp från 1960-talet och framåt.

It is apparent that we over time expect the objects and motifs we come across in our lives to change. And we are equally certain that every era, society and culture are built upon that same experience that leaves its mark on the projects that are being developed. And as our knowledge grows, the artifacts – or products – must also change.

Idag kan vi skönja ett ”paradigmskifte” i fråga om sittmöblers form, funktion och material. Det finns innovativ textil att använda i möbelformgivning, samtidigt som vi befinner oss i en tid där nya former och idéer för sittande utvecklas. Nu, liksom tidigare, kommer den textila användningen påverka riktningen på möblers karaktär, funktion och användning.

And now Breuer’s future is here. The inflatable chairs introduced in the 60’s touch his idea on “pillars of air”. Today we can sense a paradigmatic shift in shape, function and materials of seating furniture.

There is innovative textile to choose from, and new shapes and ideas for sitting are being developed. So today, like in the past, the use of textile can affect the character, function and use of furniture.

Ann-Kristin Agesund, Projektledare för Textibel, Textilmuseet

We still find ourselves in the wake of modernism, an era that revolutionized design and product development in Europe. The industrialism and urbanization offered new conditions for design development, regarding social standpoints as well as the delivery of the form – not to mention the choice of materials.

Marcel Breuer is a pioneer in design development. He is best known for his work with steel furniture, which, at a certain stage, was also combined with textile materials. His chair, the Latten, is a predecessor to all his steel and textile chairs. The Latten, however, was just a prototype and the beginning of something new. He thought of his visions of future seating furniture as “an elastic pillar of air” – which you could rest on. This meant that he, with his strive for reducing material, in a way was also pioneering the debate on sustainability.

Breuer was not blind to the fact that seating furniture would change its character completely, and he, too, had to wait for the future.

Spline

Den ursprungliga Spline är en stol i stålrörskonstruktion – likt ett skelett – som efterhand getts en mer komfortabel sittyta. Offecct strävar efter att använda luften som ett stoppningsmaterial.

Med ett överdrag i så kallat ”space fabric” har stålstolen fått en transparant madrassering, vilket gjort den bekvämare. Splines karaktär med stålets linjespel har bevarats, samtidigt som den skänker en textil upplevelse.

38

The original Spline is a chair constructed out of steel pipes – not unlike a skeleton – to which a more comfortable seat has been added.

Offecct aims to use air as material for upholstery.

With a cover made out of “space fabric”, this steel chair displays a transparent padding to increase comfort. The lines and the character of the original Spline are preserved, at the same time conveying a textile experience.

Spline

Formgivare: Norway Says Plats:Tibro Tillverkas av: Offecct AB Formgiven år: 2006–2008

Foto: Peter Råberg

Leudo

”Leudo är sprungen ur en dröm jag hade i Venedig”.

Detta är Arslans enda – och lätt abstrakta – beskrivning av soffans tillkomst. För betraktaren är dock formerna från en båt lätta att urskilja, och namnet kommer dessutom från en farkost på Liguriens kust.

“Leudo is sprung from a dream I had in Venice”.

This is Arslans only – and slightly abstract – description of the starting point in creating this piece of furniture. Looking at it, the boat shapes are easily discernable, and the name comes from a ship outside the coast of Liguria.

Ramen är av rostfritt stål. Utöver det har flera textila material med hög prestanda använts, såväl för sits och rygg som The sofa has a stainless steel frame, and numerous high-perfori förstärkningar och linor som spänner fast den självbärande och mance textile materials have been used for the seat and the back. elastiska sittytan. Supports and cords fastening the self-carrying and elastic seat are also made of textile.

Materialen tillåter användning utomhus, men främst är det möjligheten att fälla ihop soffan som gör den exceptionell i sin The materials allow outdoor use, but it’s the collapsible feature, enadesign – i och med textilens möjligheter. Hopfälld är den endast bled by the textile, that really makes this sofa exceptional. Furled, femton cm bred och tjugo kilo tung, vilket gör den lätt att både it’s only 15 centimeters wide. And weighing but 20 kilos, this sofa is förvara och transportera. easily stored and transported.

40

Leudo

Formgivare: Dodo Arslan Plats: Italien Formgiven år: 2002–03

Foto: Dodo Arslan Designstudio

Objektet är en prototyp och finns endast i ett exemplar.

RAM

Italienska Felicerossi bjöd in No Picnic till att formge en sittmöbel som skulle visa en ny riktning för innovativ design utifrån material och konstruktion. Möbeln skulle vara minimalistisk, ha en stark identitet men samtidigt stå för Felicerossis profil vad gäller stoppade möbler. Resultatet blev RAM. RAM ändrar identitet från att ha en stark karaktär som solitär, till att ge all uppmärksamhet till den som för tillfället sitter i den.

Stretchtextilen i stolen bildar bakgrund till sittaren och omsluter kroppen. Formen skapas gemensamt mellan stol och person.

När man reser sig upp återfår stolen sitt skulpturala uttryck och är redo att forma sig för nästa person.

42

The Italian company Felicerossi invited No Picnic to design a piece of seating furniture with the objective of pointing in a new direction for innovative design in terms of materials and construction.

The piece was to be minimalistic with a strong identity, but at the same time represent the Feliccerossi profile regarding upholstered furniture.

The result was RAM. RAM changes its strong individual character into completely surrendering all attention to the user. The stretch textile of the chair forms a backdrop enclosing the sitter. The shape is jointly created between chair and person. When rising from it, the chair regains its sculptural expression and is ready to wrap itself around the next sitter.

RAM

Formgivare: No Picnic Plats: Stockholm Tillverkas av: Felicerossi Formgiven 책r: 2001

Latta

Latta började som ett experiment. Anna von Schewen ville skapa en sittmöbel som var mjuk och komfortabel men utan en mängd stoppningsmaterial. Målet var att reducera materialåtgången och få en komfortabel stol med ett lätt uttryck och låg vikt.

Utgångspunkten var en korsettkonstruktion, en struktur som består av styva men flexibla band (lattor) som håller samman en textil väv. Efter flera tester med material som fjäderstål, glasfiber och titan föll valet på lattor av formpressat trä, som sys in i kanaler i tyget. Denna uppbyggnad ger en sittkorg som stödjer den som sitter, samtidigt som den följer kroppens form och rörelser.

När stolen presenterades i slutet av 1990-talet var den ett stort brott mot den stereotypa möbelbilden. Latta har rönt stor uppmärksamhet och Anna von Schewen fortsätter alltjämt att tänja på gränserna för det textila materialet.

44

Latta began as an experiment when Anna von Schewen set out to design soft and comfortable seating furniture without upholstery. The goal was to produce a comfortable chair, light in both expression and weight, using a minimum of material. She took her starting point in a corset construction, a structure consisting of hard but flexible bands (Swedish: lattor) holding together a textile weave.

Having repeatedly tested materials like spring steel, fiberglass and titanium, the choice of bands ultimately fell on molded wood bands, which were then sewn into channels inside the fabric. This structure creates a sitting basket that supports the sitter and at the same time adjusts to body shape and movements.

Introduced in the final years of the 20th century, Latta was viewed as a tremendous break from the stereotype image of furniture. By now, Anna von Schewen’s chair has attracted considerable attention, and the designer herself continues to stretch the boundaries of textile material.

Latta

Formgivare: Anna von Schewen Plats: Stockholm Tillverkas av: Anna von Schewen Design och Arkitektur Formgiven 책r: 1997

Sacco

46

Saccos design mötte upp sin samtid och vände upp och ned på föreställningen om sittande på stol. Bland de ungdomliga idealen där attityden till liv, boende och umgänge förändrades, blev det avslappnade sittandet en viktig del. Sacco klev in som en pionjär i den nya möbeleran.

The Sacco turned the notion of “chair sitting” upside down. In a time of shifting ideals, when the youthful attitudes to life, living and social interaction were changing, a relaxed form of sitting became an important part of this change. And Sacco pioneered this new era in furniture.

Tre oetablerade formgivare skapade Sacco. Tanken var först att fylla ett transparent hölje med vatten, vilket fick överges för små kulor av polystyren. Formgivartrion valde att använda material som tjänar människan och människokroppens rörelse, istället för att tvinga kroppen anpassa sig efter stolen.

Behind Sacco were three unknown designers. Their original idea was to fill a transparent sack with water, a thought they abandoned in favor of small polystyrene beads. The designers chose to use materials that serve the human body and its movements instead of the other way around.

Sacco saknar helt ram. Den består enbart av dessa polystyrenkulor i en textil ”säck”, ändå bildar den sits och rygg genom sin uppåt avsmalnande form. Den har kallats för en anatomisk fåtölj då den alltid anpassar sig efter kroppen när man sitter – eller ligger – i den.

The Sacco has no frame. It is merely made out of a sack containing polystyrene beads – and yet it shapes into seating and back support through its form. It has been called an “anatomic chair” due to its ability to adapt itself to the human shape when you sit or lay in it.

Sacco

Formgivare: Piero Gatti, Cesare Paolini, Franco Teodoro Plats: Italien Tillverkare: Zanotta Formgiven ür: 1967–68

Fladdermusen

Stolen med många namn – i Sverige känd som Fladdermusen – ritades ursprungligen till ett lägenhetshotell i Buenos Aires. Upphovsmannen och arkitekten Ferrari-Hardoy hade precis återvänt från Europa där hade han arbetat med stadsplanering.

Fladdermusen tillverkades först i drygt tusen exemplar och blev This chair has many names – in Swedish known as Fladdermusen genast flerfaldigt belönad för sin design. Knoll tog sig an produktionen (the bat) – and was originally designed for an apartment hotel in men designen plagierades av många. Uppskattningsvis har ca fem Buenos Aires. miljoner exemplar av Fladdermusen tillverkats.

A little over a thousand copies of the bat were manufactured during Knoll drev en juridisk process om upphovsrätt, men förlorade, the first run, and the chair shortly received several design awards. då Hardoys modell härstammar från tidigare stolar. Inte minst Later, Knoll took over the production, but the design was widely går det att känna igen principerna från en stol formgiven och plagiarized. An estimated five million copies of the bat have been patenterad av Joseph Beverly Fenby i England under mitten av made since it was first introduced.

1800-talet. Fenbys stol är en träkonstruktion med gångjärn där textilen möjliggjorde fällbarhet. Den användes av militären inom Knoll took legal action and tried to make a copyright’s case – but flera länder och lade grunden för dagens campingstolar. lost. The reason was that Hardoy’s (the original designer) model could be traced back to older chairs.

Utöver principen för fällbarhet, som fanns i ursprungsmodellen, är stolar av den här typen unika i och med att den textila ”sitt- In addition to the “folding feature” also found in the original model, korgen” helt och hållet bärs upp av enbart fyra punkter. Ferrari- the textile “sitting basket” of the bat makes this chair unique.

Hardoy och hans kollegor valde stål framför trä vilket gav Fladder- Ferrari-Hardoy and his colleagues chose steel over wood to give the musen ett nättare uttryck än sina föregångare. bat a neater expression than its predecessors.

48

Fladdermusen

Titel: Hardoy-chair, BKF, Butterfly, Fladdermusen Formgivare: Gruppo Austral: Jorge Ferrari-Hardoy, Juan Kurchan, Antonio Bonet Plats: Argentina Tillverkare: Pasco, Knoll Associates fr책n 1947 Formgiven 책r: 1938

Eva

På bara några månader lämnade Bruno Mathsson den stilmöbeltradition han vuxit upp med och började i stället utveckla det formspråk som kommit att bli hans kännetecken.

I Värnamo 1930 visades en hantverksutställning där Mathsson presenterade den första stol han själv formgivit, en barockinfluerad möbel med snidat trä och stoppad sits och rygg. Samma år introducerades kontinentens modernistiska strömningar på Stockholmsutställningen. Där kom Mathsson i kontakt med stålmöbler inspirerade av bland annat Breuer, samt Åke Larssons lätta trästolar med sits av flätad sadelgjord.

Värnamo lasarett hade dessförinnan uppmärksammat den skicklige hantverkaren och gett honom i uppdrag att tillverka stolar till en nybyggnation. Det resulterade i Gräshoppan, Mathssons första fåtölj klädd med sadelgjord. Beställaren var dock inte mottaglig för de nya strömningarna, så Gräshoppan förpassades till sjukhusets vind.

In just a few months, designer Bruno Mathsson left the tradition he had been brought up with in order to begin developing his own characteristic style. In Värnamo 1930, during an arts and crafts exhibition, Mathsson introduced his very first self-designed chair.

Influenced by the Baroque, the chair showed carved wood and upholstered seat and back.

Before this, Mathsson had already attracted some attention and was therefore commissioned to design a chair for the hospital in Värnamo.

The model was called Gräshoppan (the grass hopper) and it was his first girth-covered chair. Sadly, the hospital didn’t look kindly to Eva blev Gräshoppans efterföljare, med en mindre komplex Mathssons innovation, and the chairs ended up in the attic. form och enklare tillverkning. Sadelgjorden bar upp både säte Eva is the Grashopper’s successor, with slightly less complex form and och rygg, likt en hängmatta spänd över en ram av formpressat trä. simpler manufacturing. The girth supports both seat and back, not Eva och ”hennes systrar” har blivit en succé men dessa möttes unlike a hammock, and is stretched over a frame of molded wood. först av skepsis. Det var innovativt – kanske till och med provokaEva and “her sisters” grew popular over time, though they were initivt – att framhäva den enkla sadelgjorden som tidigare använts tially received with a certain skepsis. It was innovative – bordering on som ett av alla lager i en stoppning. provocative – to accentuate the simple girth, a material previously Genom sina stolar lyfte Mathsson fram sadelgjorden och gav den used like any other layer in the upholstery. Following contemporary ett egenvärde, samtidigt som han följde samtidens strömningar currents and reducing material-use, Mathsson raised the value of och reducerade material. girth through his chairs.

50

Eva

Formgivare: Bruno Mathsson Plats:Värnamo Tillverkare: Bruno Mathsson International Formgiven år: 1933–1936

Foto: Bruno Mathsson International

Wassily

Mod, integritet och tillförsikt krävs av den formgivare som vill förverkliga sin vision om framtiden. Marcel Breuer hade alla dessa egenskaper och kom att bli en av modernismens viktigaste designer.

Han utbildade sig vid Bauhauskolan där han sedan blev lärare.

Mest uppmärksammad har han blivit för sin användning av stål.

Men i inledningen av hans yrkesliv var det textilen som möjliggjorde hans strävan mot en rationell och funktionell möbel. I hans tidiga Latten fick textilen stå för både konstruktion och komfort, helt utan stoppning. Därefter utvecklade Breuer en mängd stolsmodeller där textil användes till konstruktion.

I Clubfåtöljen – populärt kallad Wassily – har grunden från Latten vidareutvecklats. Breuer laborerade med modellen under flera år och den har förekommit i åtminstone fem olika utföranden.

Den presenterades första gången 1926 och såldes inledningsvis och utan framgång genom Breuers eget företag ”Standard-Möbler”.

Det dröjde flera decennier innan det nya konceptet som Wassily och andra ”rationella” stolar representerade, blev accepterade och framgångsrika.

52

It takes courage, integrity and confidence for a designer to realize his/her visions of the future. Marcel Breuer was in possession of all three qualities and thus came to be one of the most important modernist designers. He was educated at the Bauhaus academy where he also went on to become a teacher.

Breuer is perhaps most known for his use of steel. Initially, however, it was textile that enabled his strive for rational and functional furniture. With his early Latten, both construction and comfort were represented by textile, completely without upholstery. Breuer subsequently designed a number of chairs using textile for constructional purposes.

In the club chair – commonly known as Wassily – Breuer has taken the Latten principles even further. He experimented with this model for years and at least five different designs have been released. The chair was first introduced in1926 but made no great impact; it was unsuccessfully for sale in Breuer’s own company “Standard Furniture”.

It took decades for Wassily and other “rational” chairs to become accepted and gain success.

Wassily

Titel: B3, Wassily Formgivare: Marcel Breuer Plats:Tyskland Tillverkare: Standard-Möbel, Knoll Associates från 1947 Formgiven år: 1925–1929

Tack Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad TEKO:s Stiftelsen Svensk Textilforskning Sjuhärads Kommunalförbund Västra Götalandsregionens kulturnämnd

Anna von Schewen Arkitektur och Design AB Möbelriket Småland Björn Rehammar, student Chalmers No Picnic AB Blå Station AB Nordifa AB Bruno Mathsson International AB Offecct AB Bogesunds Väveri AB Oxeon AB Design med Omtanke Röhsska museet Dodo Arslan Design Studio SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Elmo Leather AB Sandra Johansson, student HDK Eng-Tex AB Smart Textiles Facilette AB Swedese AB Fredrik Färg, student HDK Swerea Sicomp AB FOV Fabrics AB Torbjörn Dartman, Tekn. Dr. Ihreborn Produktion AB Ulrika E. Engberg, student HDK Kasper Medin, student HDK Viktor Karlsson, student Chalmers Lars Gäfvert, student Chalmers Väveriet Uddebo AB Maiko Tanaka, student THS Åke Axelsson, arkitekt