Grisföretagaren nr. 9

EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES GRISFÖRETAGARE NR. 9 • 25 oktobeR 2013 • PRIS 69:-

SmågriSar

Faktorer Som påverkar överlevnaden

2 โ ข Grisfรถretagaren nr 9, 2013

Ledare

Saknar debatten om ett nytt modernt landsbygdsprogram Nu har vi mÖjligheteN att skapa ett nytt företagsklimat för svenskt lantbruk och inte gå vidare i gamla hjulspår med sifror baserat på 1986 års produktion.

Det är många som blir väldigt förvånade när de får kännedom om att våra ibland så omdebatterade gårdsstöd baseras på en politik och en marknad som är 30 år gammal. Visst är det ett hett ämne att lyfta en sådan här fråga men det är den verklighet vi är i. gruNdeN till vÅra idag gÄllaNde arealstÖd kom till efter avkastning i kilo spannmål per hektar och syftet var att ersätta den sänkning i pris som uppstod då marknaden satte priset istället för de då tidigare prisförhandlingar som var mellan LRF (RLF) och staten. Därefter har senare stöd som kopplats till enskilda driftsenheter (handjursbidrag mm) blivit frikopplade och med tiden lagts på de enskilda stödrätterna. I många fall fnns inte ens produktionen, tyvärr har djurproduktionen allt för ofta ersatts av en betesputs.

Men dagens system har fortsatt med att premiera verksamheten genom att betala ut stöd efter denna historiska produktion. persoNligeN kÄNNs det vÄldigt omoderNt i ett modernt företagande speciellt när vi idag vill få igång ett produktivt och modernt miljöanpassat lantbruk.

Varför inte en gång för alla skrota ett gammalt system och låta de pengar som fnns att tillgå i systemet

aktivt verka i företag som vill expandera och skapa produktion och sysselsättning genom att utjämna dagens gårdsstöd? Vi vet att år 2050 ska vi producera näst intill dubbelt så mycket mat som idag. Vi ser att produktionen i vårt land, speciellt inom animaliesektorn minskar kraftigt. Våra grannländer Tyskland och Danmark som redan utjämnat stöden tar istället vara på möjligheten att expandera i en växande marknad. Vad är det som gör att vi tror att det bli bättre av att konservera vårt system i ytterligare 5 år och till och med kanske åter börja koppla stöd till vissa produktionsgrenar, vilket ger ännu större konkurrensskillnader mellan företag i Sverige, när vi samtidigt strider för få samma konkurrensmöjligheter som övriga EU? idag fiNNs det cirka 250 miljoNer kroNor som betalas ut i före detta kopplade stöd. Därutöver fnns det 200 miljoner årligen i areal ersättning som landet går miste om, eftersom det fnns stödrätter som det idag inte fnns areal till. Dessa pengar skulle vi få hem till svenskt lantbruk om stödrättssystemet ändrades om.

Hur skall man förklara för en idag aktiv ung företagare att det är det som min pappa producerade som idag ligger till grund för en stödrätt och det som du kanske ska producera ligger till grund för dina barns stödrätter om 30 år? Kan vi verkligen fortsätta blunda för detta idag?

Ingmar Olsson Ordförande Sveriges Grisföretagare

Grisföretagaren nr 9, 2013 • 3

Medverkande EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES GRISFÖRETAGARE Ansvarig utgivare Stefan Ljungdahl stefan@ja.se 019-16 61 34 Annonsering Mats Olson mats.olson@ja.se 019-16 64 61

Monica Hansson

Lina Hidås

Jørgen Lindahl

Nordic Genetics

Svenska Pig

Distriktsveterinärerna

Elisabeth Merin elisabeth@ja.se 019-16 64 66 Redaktion Stefan Ljungdahl stefan@ja.se 019-16 61 34 Erik Brink erik@ja.se 0510-78 54 72 Ekonomi & Eva Santhesson-Ramnor Prenumeration eva@ja.se 019-16 61 32 Produktion & design Malin Strandli malin@ja.se 019-16 61 31

Björn Bengtsson

Helle Ericsson Unnerstad

Claes Berggren claes@ja.se 019-16 61 33

Per Wallgren

Adress Grisföretagaren C

/O Jordbruksaktuellt Boställsvägen 4 702 27 Örebro

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Telefon 019-16 61 30 Fax 019-16 61 45 Epost info@grisforetagaren.se Web www.grisforetagaren.se Tryck V-TAB Falkenberg ISSN 2000-8333 Distribution Posten Gunnar Johansson

Emma Sonesson

Erik Brink

Svenska

Grisföretagaren

Jordbruksaktuellt

Djurhälsovården

Kommande nummer Nr Utgivningsdag 10 11

22 nov 13 dec

Sista materialdag för annonser 12 nov 3 dec

UTGÖDSLINGAR Stålbyggnader • Hydraulcylindrar

Certfierad enligt kravstandard EN 1090-1:2009/AC:2010

FPC nr: 2296/CPD/720

4 • Grisföretagaren nr 9, 2013

Tel 0435-44 07 60 Ljungbyhed www.lr-system.se

Innehåll ”Innan vi vet orsaken till diarrén är det svårt att sätta in relevanta åtgärder mot den.”

Jenny Larsson

15

3 Ledare

16 Smågrisuppfödning - öka överlevnaden

19 Täckningsbidrag för danska slaktgrisuppfödare

20 Köttkontroll Förslag till nya regler

Generationsskifte och grisnings­ boxar på Alnarps grisdag 12

22 Avvänjning - minimera problemen

24 MSRA SVA förklarar dilemmat

25 Hampshire Om rasen och exporten

29 Hantera navelbråck på bästa sätt

Sjunkande själv­ Anställda utbyter försörjningsgrad erfarenheter i problem för kris­ Mälardalen 6 beredskap 10

30 Marknad

33 Winpig

-tipset Grisföretagaren nr 9, 2013 • 5

Populära träffar för anställda En vacker höstdag samlades ett glatt gäng på Brunnby Gård utanför Västerås för att delta i Mälardalens Grisföretagares medarbetarkurs.

Temat för eftermiddagen var ÓAlla dessa diarrŽerÓ och på plats fanns 24 medarbetare från 17 olika gårdar.

Emma SonESSon

Maria Ivarsson Schartau.

Grisföretagaren

– Traditionen med träfar för anställda startade egentligen för mer än 10 år sedan av Jan Vallgårda, berättar Maria Ivars­ son Schartau, anställd på Tå Gård och tilltänkt samordnare för träfarna.

Sedan starten har träf­ farna ägt rum med mer eller mindre kontinuitet och tanken

framöver är att genomföra tre till fyra träfar per år, samt eventuellt någon kortare resa eller något studiebesök.

– Målet är att tillfällena dels ska ge fortbildning, men en an­ nan viktig uppgift är att skapa nätverk mellan anställda, säger Maria. Ämnena på träfarna bestäms

Det var god uppslutning på Mälardalens Grisföretagares medarbetarkurs. foto: Emma SonESSon

efter förslag från deltagarna och uppslutningen verkar det fnnas kurserna fnansieras av respek­ ett behov av den här typen av tive arbetsgivare. Svenska Pig aktiviteter, konstaterar Maria. hjälper mot en mindre avgift till med faktureringen.

– Med tanke på den goda

Gastät spannmålslagring har bara fördelar Inga torkningskostnader Fosfor utnyttjas upp till 12% bättre Gastät lagring höjer omsättbar energi Stor arbetsbesparing, mindre damm

Tel: 0707-850042 • www.assentoftsilo.se 6 • Grisföretagaren nr 9, 2013

Råmjölksrutiner engagerade både föreläsare och åhörare på medarbetarkursen.

foto: Emma SonESSon

Alla dessa diarréer

Axel Sannö från Svenska Djurhälsovården gästade Mälardalens Grisföretagares medarbetarkurs och berättade på ett pedagogiskt och strukturerat sätt om olika diarréproblem inom grisuppfödning. Återkommande under föredraget var vikten av bra rutiner och god hygien.

Assistera vid grisning om det är: mer än 1 timme mellan den första och sjätte smågrisen

Emma SonESSon

mer än 2 timmar mellan den sjätte och tolfte smågrisen

Grisföretagaren

Föreläsningen tog i kronologisk ordning upp åkommor med diarrésymptom som grisar kan drabbas av vid olika åldrar. Axel berättade om problemens orsak och vad man kan göra åt saken, både i förebyggande syfte och vid konstaterad sjukdom.

RÅMjÖlkEn VikTiG

Genomgången började med spädgrisproblemen klassisk spädgrisdiarré, tarmbrand och NNPD (New Neonatal Porcine Diarrhea, se även sidan 15).

– Se till att alla smågrisar får

råmjölk. Får de inte råmjölk är det meningslöst att vaccine­ ra mot klassisk spädgrisdiarré eftersom antikropparna fnns i just råmjölken. Kullutjämna först efter att alla i kullen fått råmjölk, sa Axel.

Han berättade även om en dansk undersökning (se fgur) som visar att grisar med låg fö­ delsevikt har en chans att kla­ ra sig bra bara de får rejält med råmjölk. Undersökningen visar också att grisar med hög födel­ sevikt har svårt att klara sig om de inte får råmjölk, även om

Axel Sannö, Svenska Djurhälsovården.

födelsevikten är till deras för­ del.

Vidare berättade Axel om det rotavirus som stör tarmen så att den inte hinner ta upp närings­ ämnena ur mjölken, vilket kan ge den så kallade treveckors­ diarrén.

– Egentligen är inte treveckorsdiarrén så farlig i sig, men den kan ge sekundära,

mer än 3 timmar mellan grisarna efter den tolfte smågrisen

allvarligare problem eftersom grisens allmäntillstånd är ned­ satt, menade han.

MinSkA STRESSEn

– Grundorsaken till avvänj­ ningsdiarré är framförallt stress.

Det är oundvikligt att grisen blir stressad vid avvänjning Grisföretagaren nr 9, 2013 • 7

graFik: MaLin StrandLi

eftersom den blir av med sin mamma, som varit en viktig vär­ mekälla och en trygghet, den blir av med suggmjölken och eventuellt byter den även miljö, sa Axel.

Vid stress utsöndrar kroppen kortison som dämpar immun­ försvaret. I och med foderbytet ändras tarmforan och oönska­ de bakterier får en chans att ta fäste i tarmen.

– Det viktigaste för att undvi­ ka avvänjningsdiarré är att däm­ pa stressen kring avvänjningen.

Vänj grisen vid annat foder än suggmjölk redan från en veckas ålder och se till att det är minst 24 grader varmt där grisarna vis­ tas, uppmanade Axel.

råmjölk Grisar med låg födelsevikt har en chans att klara sig bra, bara de får rejält med råmjölk.

Överlever

En hög födelsevikt garanterar inte överlevnad om inte grisen fått råmjölk.

Överlever inte

Problem hos stÖrre grisar

Bland tillväxtgrisarnas problem nämndes Lawsonia och ödemsju­ ka. Lawsonia är en bakterie som lever inuti cellerna och gör att den normala föryngringen av tarms­ lemhinnan uteblir. Lawsonia leder till permanenta tarmskador och sänkt näringsupptag. Ödemsjuka orsakas av en E. coli som produce­ rar gift. Karaktäristiskt för en gris med ödemsjuka är bland annat att den skriker hest.

Till slaktgrisarnas mag­ åkommor hör svindysenteri med dess blodblandade slemmiga di­ arré med små risgrynsliknande bitar av tarmslemhinna i. Den är inte är så vanlig nuförtiden i

Enkät

Födelsevikt

Sverige, och Axel berättade att man arbetar för att få fram ett kontrollprogram för dysenteri.

En annan tarmbakterie som är ovanlig i Sverige och som vi har nolltolerans mot hos pro­ duktionsdjur är Salmonella.

– I många andra länder där Salmonella är vanligare bland djuren försöker man istället hantera problemet genom hy­ gienåtgärder på slakterierna, berättade Axel.

Ytterligare problem som man

kan se på slaktgrisar är foderre­ laterad diarré.

– Det kan handla om plötsli­ ga foderbyten, för högt protein­ innehåll eller att en gris helt en­ kelt föräter sig, sa Axel. Återkommande uPPmaningar

när det kan vara lämpligt hjälpa suggan vid grisning så att gris­ ningsförloppet inte blir för ut­ draget. Avslutningsvis gick han även igenom hur man genom en så kallad tvåstegsamma kan optimera ett redan bra produk­ tionsresultat.

Vikten av god hygien, bra ru­ tiner och att alla grisar får rå­ mjölk var återkommande ge­ nom hela Axels föredrag. Han gav även åhörarna riktlinjer för

Vad tar du med dig hem från utbildningsdagen?

isabella lundgren, VissgÄrde, uPPsala

– För mig som inte sysslat med grisar så länge är det all­ mänbildande att få veta vad som ligger bakom diarréer, även om vi inte har så stora problem med det på min arbetsplats, säger Isabella Lundgren som arbetat på Vissgär­ de i snart ett år. På kommande träåar hop­ pas hon på att få lära sig mer om tips och tricks kring grisningsrutiner.

8 • Grisföretagaren nr 9, 2013

CeCilia klasson, lida gÅrd, enhÖrna

– Axels genomgång av diarréerna gav en strukturerad över­ blick av vad proble­ men beror på, vilka symptomen är och vad man kan göra åt saken, säger Cecilia Klasson som arbetar på Lida Gård.

– Dessutom har vi trevlig gemenskap inom gruppen och utbildningen är ett bra sätt att skaåa sig ett kontaktnät inom bran­ schen, tycker Cecilia.

marit toll, tÅ gÅrd, VÄsterÅs

– Diskussioner­ na under eftermid­ dagen har varit bra och det är alltid nyttigt med erfa­ renhetsutbyte, sä­ ger Marit Toll från Tå Gård.

– På något sätt är det skönt att få veta att man inte är ensam om att ha problem ibland, tycker hon, och menar att det är bra att få bekräftelse på att man är på rätt väg när man arbetar med rutiner och förebyg­ gande djurhälsovård.

Foto: SoFie Logardt

tips!

Försäkra dig om att alla smågrisar får råmjölk.

Se till att grisarna har ett gott allmäntillstånd och undvik stress. Då är de bättre rustade för en eventuell smitta.

Var aldrig så nöjd med besättningens rutiner att du lutar dig tillbaka och blir passiv. Arbeta istället kontinuerligt med förbättringar.

Föremål som ska desinfceras behöver först rengöras ordentligt. Desinfceringsmedlet behöver verka på föremålet i minst tio minuter.

Det är bättre att köra Svenskt av senaste modell och prestanda än att köra en ”uppskrämd” DAF Det senaste årets avelsframsteg i Nordic Genetics är rekordstora, vilket innebär Ökat kullresultat Minskad foderförbrukning Högre köttprocent

Smart företagande Låt våra robotar göra skitgörat!

Utmärkt exteriör Ökad lönsamhet - betyder 30 kr per slaktgris Quality Genetics har även Sveriges bredaste sortiment på semindoser och ett bra utbud av livsvin Kontakta Quality Genetics för bästa lönsamhet i din produktion.

Tel: 016-17 45 70 www.envirologic.se

www.qgenetics.se•info@qgenetics.com Grisföretagaren nr 9, 2013 • 9

Sjunkande självförsörjningsgrad sveriges beredskap vad gäller livsmedelsförsörjning i händelse av ett avstängt krisläge är undermålig enligt sven Lindgren, förbundsordförande i Civilförsvarsförbundet. han menar dock att det fnns stora möjligheter att förbättra läget och uppmanar såväl politiker som enskilda medborgare att ta sitt ansvar.

Emma SonESSon Grisföretagaren

Den svenska självförsörjningen av livsmedel är sjunkande. Vare sig EU:s eller Sveriges jordbrukspolitik säkrar helt och hållet vår livsmedelsförsörjning i händelse av kris och beredskapslagren är avskafade. I direktiven till den påbörjade utredningen ”Konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion” fnns sårbarhetsaspekten inte med. Den säger heller inget om självförsörjningsgrad eller mål för det svenska jordbruket, något som Sven Lindgren är kritisk till. Som statsvetare, förbundsordförande i Civilförsvarsförbundet samt i Hushållningssällskapens Förbund menar han att Sveriges politiker inte tar den sjunkande

självförsörjningsgraden på allvar.

– Inget annat land har haft en så kraftigt sjunkande självförsörjningsgrad som Sverige de senaste åren, konstaterar han. sOLidaritetsfÖrkLaring

Cecilia Widegren, moderat riksdagspolitiker och vice ordförande i försvarsutskottet håller med om att diskussionen om självförsörjning, framförallt med tanke på klimatförändringarna, är en viktig framtidsfråga. Hon tycker dock tvärtemot Lindgren att Sverige har en tillfredsställande självförsörjningsgrad.

– Sveriges jordbrukspolitik ligger på EU-nivå och om man ser på EU:s samlade resurser har unionen, inklusive Sverige, en bra självförsörjningsgrad, säger Widegren.

– Det görs också kontinuerliga bedömningar av tillgången på livsmedel både på EUnivå och i Sverige på längre sikt. Medlemsstaterna i EU har undertecknat en solidaritetsförklaring där det sägs att medlemsstaterna ska hjälpa varandra i händelse av katastrofer.

Sven Lindgren, statsvetare och förbundsordförande i Civilförsvarsförbundet och i Hushållningssällskapens förbund.

vatten innebär stora utvecklingsmöjligheter för en ökad jordbruksproduktion. Trots detta är utvecklingen i viktiga delar av svensk primärproduktion vikande.”

– Det vore klädsamt om regering och riksdag mot bakgrund av beredskapsskäl satte upp något mål för svenskt jordbruk utöver att det ska vara ”konkurrenskraftigt”, vilket det dessutom inte är. Staten borde naturligtvis kompensera lantbrukarna för kostnadsfördyrande särregler som skilMarknadsOrienterad jer svenska förhållanden från jOrdbrukspOLitik EU:s gemensamma politik, Konkurrenskraftsutredningen menar Lindgren och nämner säger att ”de naturliga förut- som exempel att Storbritansättningarna i kombination nien har ett uttryckligt förbud med god tillgång på mark och mot inhemska pålagor utöver EU-reglerna.

– Jordbrukets konkurrenskraft och önskan om en levande landsbygd är viktiga frågor, säger Cecilia Widegren som menar att alliansregerHelintegrerad produktion ingen har gjort en hel del för 28 suggor X 11 grupper att göra det billigare för svenska lantbrukare. Hon nämner som exempel suggpengen, sänkt slakteriavgift, avskaffad handelsgödselskatt och strävan mot regelförenklingMer info: www.damparp.se ar. Hon hänvisar även till ovan Magnus Karlsson nämnda utredning som en del Dämparp, 578 95 Flisby i arbetet för ökad konkurrens070-691 14 11 damparp@gmail.com kraft för svenska lantbrukare.

Grisgård till salu

10 •

Grisföretagaren nr 9, 2013

Cecilia Widegren, moderat riksdagspolitiker och vice ordförande i försvarsutskottet.

– Det är även viktigt att Sverige är en pådrivande kraft för att reformera EU:s jordbrukspolitik och göra den mer marknadsorienterad. Vi har fortsatt mer att göra för att förbättra konkurrenskraften, men vi tror på svensk livsmedelsproduktion, slår hon fast.

Oenighet i ansvarsfrÅgan

– Man måste hitta en balans mellan kostnader för förberedelser inför ett eventuellt krisläge å ena sidan och nyttan med det å andra sidan, säger Lindgren som tycker att någon statlig myndighet bör ges ett samlat ansvar för vår försörjningsberedskap.

Han menar att det även handlar om att informera invånarna om hur livsmedelsförsörjningen går till i händelse av kris.

– Staten bör ge ökade uppdragsmedel för information till allmänheten och ställa mer preciserade krav på kommunerna att ta med försörjningsfrågorna i sitt geografska områdesansvar, tycker han.

Widegren ser inte samma problematik med ansvarsfrågan som Lindgren.

– När det gäller krishantering i Sverige gäller ansvarsprincipen, vilket innebär att den myndighet som bedriver en verksamhet under normala

hot mot beredskap vid krisläge sveriges beredskap vid krisläge i nuläget: Sverige är självförsörjande på spannmål, men produktionen av mjölk samt gris- och nötkött har sjunkit till mellan 40 och 60 procent.

Sedan inträdet i EU fnns inga beredskapslager, vare sig i Sverige eller inom övriga EU.

förhållanden även har ansvar i en krissituation. Fördelen med det är att den aktören som har störst kompetens har ett långtgående ansvar för planering och

De enskilda hushållens livsmedelslager beräknas räcka mellan tre och tolv dagar.

Butikernas lager räcker en dag, centrallagrens lager räcker mellan tre och åtta dagar, livsmedelsindustrin och hamnarna har lager för ett par dagar.

hantering av kriser, menar Widegren.

– Olika myndigheter har olika ansvar och mycket kan klaras genom samverkan, men faktum

tips! om transportsystemet kollapsar är det tomt i butikerna efter ett dygn. om landet isoleras är hälften av våra dagliga livsmedel, de som vi normalt sett importerar, slut efter tio till tolv dagar

Gå in på www.civil.se för att skaffa dig kunskap om vad du som enskild medborgare kan göra för att säkra familjens livsmedelsförsörjning i händelse av kris!

kvarstår: det fnns ingen statlig som själv har en veckas reservmyndighet med ett samlat an- förråd av mat hemma. svar och vid en försörjningskris måste den enskilde klara sig själv, konstaterar Lindgren,

MAFA FODERSTYRNING

Foderstyrning

Du har väl inte missat att vi anordnar kostnadsfria kurser i - säker och smärtfri kastration Kursen är ett krav för att du själv ska få lokalbedöva dina grisar vid kastration.

• Möjliggör avancerad blandning av många komponenter • Enkelt handhavande med pekskärm

För mer info, besök oss på; www.mafa.se

Tel 0431-44 52 60 • info@mafa.se

Foto: Marie Sterning, SLU

För anmälan och mer information södra Sverige Lena Hjorth 046-32 58 80 lena.hjorth@svdhv.org

övriga Sverige Ulrika Andersson 013-24 48 45 ulrika.andersson@svdhv.org

www.svdhv.se Grisföretagaren nr 9, 2013 • 11

Engagerande KÖR DU FÖRRFÖRRA ÅRETS MODELL ÄNNU? Jovisst, Volvo 740 var en riktigt bra bil. Pålitlig, rymlig, säker och snål. För sin tid! Du kanske tycker den räcker bra ännu, men det har faktiskt hänt en hel del sedan dess.

Priset för att byta upp dig till årets modell uppvägs lätt av överlägsna egenskaper och lägre drifkostnader. Och detsamma gäller dina livjur.

Att avstå från de senaste avelsframstegen är helt enkelt ingen bra affär ens på kort sikt. Nöj dig inte med mindre än det bästa för din produktion och byt upp dig till Lydia – det tjänar du på!

Ring vårt livdjurskontor på 0500-48 30 65 och beställ redan idag!

DAGS ATT BYTA TILL LYDIA!

FLER GRISAR

MER KÖTT

SPAR TID

Samarbete för framgång

ÖKAD LÖNSAMHET

Svenska Avelspoolen AB, Vasagatan 29, 541 31 Skövde tel 0500-48 30 65, fax 0500-48 33 70

12 •

Grisföretagaren nr 9, 2013

Den 10 oktober arrangerades traditionsenligt Alnarps Grisdag.

Förmiddagen ägnades åt generationsskifte och eftermiddagen åt lösgående kontra fxerad grisning. På frågan vilka lantmästarstudenter som tänkte sig en framtid som grisföretagare räckte en handfull upp handen.

om efter köpare utanför släkten när man bestämt sig för att sälja sin gård. Det ställer dock ökade krav på analys och dokumentation eftersom det inte finns någon ”nedärvd kunskap” om verksamheten. Köparen har undersökningsplikt, det vill säga det fnns inget konsumentskydd som täcker upp vid missnöje i efterhand. Därför är det otroligt viktigt att ta reda på alla fakta om verksamheten innan man bestämmer sig för att köpa.

Emma SonESSon Grisföretagaren

KÖP eller GÅvA

100 miljArDer byter ÄGAre

Generellt sett gäller att köp är fördelaktigt om det är en verksamhet som genererar pengar, medan gåva är mer fördelaktigt om det är en mindre lönsam verksamhet.

– Tyvärr är gåva ganska vanligt inom lantbruk. Ofta kan en kombination av gåva och köp dock vara lämpligt, men det kräver att man har åera olika fastighetsbeteckningar. Man måste räkna på det från fall till fall, sa Ingvar.

Ingvar Karlsson från Länsförsäkringar Skåne inledde med att berätta om sina erfarenheter av generationsskifte. Snittåldern på personer som är verksamma inom skogs- och lantbruk är relativt hög.

– Det fnns tyvärr en tendens inom branschen att man skjuter upp generationsskiften. De närmaste fem till tio åren kommer därför skogs- och lantbruksverksamheter till ett värde av uppemot 100 miljarder att byta ägare, både i form av generationsskifte inom familjen, men även via försäljning på den öppna marknaden, sa Ingvar.

– I samma stund som man tänker tanken på att sluta som företagare tappar man det nödvändiga engagemanget och glöden. Då måste man sälja, konstaterade Ingvar.

Ingvars känsla var att det blir allt vanligare att man ser sig

Som banktjänsteman ser Ingvar mycket till den personliga lämpligheten när han får förfrågningar om fnansiering av lantbruksfastigheter. Den potentielle låntagaren måste kunna svara på kritiska frågor kring varför hen vill köpa.

– Visa att du har en afärsplan, en kalkyl och att du har analyserat verksamheten. Det är bra med referenser från till exempel tidigare arbetsgivare. Sälj in affärsidén till banken, uppmanade han.

Ett problem med grisbranschen som uppstått på senare år är att det är näst intill omöjligt att göra en realistisk kalkyl eftersom både grispriser och foder priser svänger väldigt mycket.

– Kanske bör man i det läget ta hjälp av de termins-

Grisdagen arrangeras av Skånes och Blekinges Grisproducenter i samarbete med Partnerskap Alnarp och Institutionen för Biosystem och Teknologi.

Nytt för i år var att LRF Skåne var medarrangör på förmiddagens program. Moderator under dagen var Mattias Espert, ordförande i Skånes och Blekinges Grisproducenter.

PersonliGA eGensKAPer

ämnen på Alnarps Grisdag ”Visa att du har en affärsplan, en kalkyl och att du har analyserat verksamheten.” säkringsverktyg som fnns på marknaden för att jämna ut prissvängningarna, tipsade Ingvar Karlsson.

Han tipsade även om att vid nybyggnation inte bygga grisstallet precis invid gårdscentrat.

Bygger man en bit bort är det enklare att stycka av vilket gör fastigheten mer säljbar.

Trots de ekonomiska svårigheter som grisbranschen brottas med var han ändå positivt inställd.

– Det fnns möjligheter att tjäna pengar på grisar för jag ser företag som gör det, konstaterade han.

– Inte en enda gång har vi höjt rösten mot varandra, sa Kjell Nilsson och Per-Göran Sigfridsson när de berättade sin solskenshistoria om hur Per-Göran stegvis tagit över Kjells företag.

Foto: Emma SonESSon

berättade om det, bland annat för en bankman, som till sist blev den som sammanförde de lycKAt FÖretAGsFÖrvÄrv två.

Nästföljande pass stod Kjell – Vi träfades i Kjells kök över Nilsson och Per-Göran Sig- en kopp kafe och en ostmacka fridsson för. De delgav åhörar- och kände direkt att personkena en solskenshistoria när de min stämde, berättade Per-Göberättade om hur Per-Göran ran. stegvis under åera års tid förvärvade stora delar av Kjells FÖrst motorn, gård och företag. seDAn chAssit Kjell fck år 2000 reda på att Samarbetet började med att hans lungkapacitet var nedsatt Per-Göran blev anställd hos till följd av dålig arbetsmiljö. Kjell i juli 2002.

– Det var ett bra sätt att få lära Han började då fundera på att sälja sin verksamhet som bestod känna varandra och försäkra av 140 suggor integrerat, 160 sig om att personkemin var rätt, hektar skog samt 24 hektar åker. menade Kjell.

Hans son är intresserad av muDärefter köpte Per-Göran sik och ville inte ta över verk- stegvis Kjells gård, med undansamheten. tag för skogen och ett bostadsSamtidigt någon mil bort hus. I januari 2010 var hela affunderade Per-Göran över hur fären färdig.

– Jag köpte först motorn till han skulle kunna utveckla sin föräldragård alternativt köpa verksamheten; grisarna och en en annan gård med verksam- del inventarier. Sedan köpte jag het som han kunde försörja sig chassit; byggnader, inventarier på. Både Per-Göran och Kjell och mark, berättade Per-Göran.

För Kjells del har det varit var öppna med sina tankar och

skönt med en successiv avvänjning från verksamheten.

Våga fråga, ta råd och var lyhörd för varandras framtidsvisioner är de bådas råd till den som vill genomföra något liknande.

– Vill man så hittar man lösningar, vill man inte så hittar man problem, konstaterade Kjell. ÖKAD DjurvÄlFÄrD

Efter lunchen berättade Gunnar Johansson från Svenska Djurhälsovården om förslaget till omsorgsprogram*.

– Under perioden 2004 till 2011 har Sverige legat ganska still på antalet avvanda smågrisar per årssugga. Antalet levande födda har under samma tidsperiod ökat med ungefär en gris per kull. Vi måste få åer smågrisar att överleva, sa Gunnar.

Från publiken frågades det om det inte är risk för att konsumenter kan tycka att omsorgsprogrammet är ett steg bakåt med avseende på djurvälfärden.

Ingvar Karlsson, Länsförsäkringar Skåne delgav åhörarna sina erfarenheter av ägarskifte på lantbruksföretag.

– Det är precis tvärtom. Omsorgsprogrammet är tänkt att ge ökad djurvälfärd, svarade Gunnar.

DAnmArK sneGlAr PÅ lÖs GrisninG

Därefter redogjorde Vivi Aarestrup Moustsen från Grisföretagaren nr 9, 2013 • 13

”Avgörande för smågris­ överlevnaden är att klimatet i smågrishörnan är optimalt och att man lär kultingarna hitta dit”

danska Videncenter for Svineproduktion (VSP) för deras försök med grisningsboxar för lösgående grisning. Om 8-10 år vill branschen i Danmark att tio procent av suggorna grisar löst.

VSP har därför utvecklat en grisningsbox som de kallar för SWOP (Sow Welfare and Piglet protection). I SWOP boxen fnns möjlighet att alternera mellan fxerad och lös grisning.

– Det är helt avgörande att stallinredningen främjar en produktion som står sig i konkurrensen, eftersom en stor del av Danmarks produktion exporteras, sa Vivi.

Därför utvärderas nu lösgående grisning i besättningar som har både SWOP boxar och traditionella danska boxar där suggorna är fxerade under grisning och hela digivningsperioden. Man har inte hittat några skillnader hittills på antalet dödfödda grisar eller längden på grisningsförloppet mellan boxtyperna. Däremot är smågrisdödligheten högre de första

gristorw

fyra dagarna om suggan är lös.

– Vissa suggor i boxarna med lösgående grisning producerar i nivå med suggorna som är fxerade, men en större andel lösa suggor hade två eller fera döda kultingar de första fyra dagarna efter grisning, berättade Vivi.

Vivis tips till den som vill bygga grisningsstall är att noga tänka igenom vad man vill att boxen ska fungera till och att fokusera på att de arbetsmoment som utförs ofta ska kunna göras enkelt.

SmÅgriSHÖrNaN viktig

Gunnar Johansson, Örjan Bertilsson pch Vivi Aarestrup Moustsen höll föredrag på Alnarps Grisdag.

Sist men inte minst berättade Örjan Bertilsson från Persgård utanför Varberg om sina erfarenheter av smågrisuppfödning i boxar för lösgående grisning. Örjan har byggt ett väl genomtänkt stall och arbetar med strikta rutiner.

– Avgörande för smågrisöverlevnaden är att klimatet i smågrishörnan är optimalt och att man lär kultingarna hitta dit

genom att stänga in dem där vid ett par tillfällen efter grisningen, menade Örjan.

Han var även väldigt nöjd med de låga väggarna i hans grisningsboxar.

– Suggorna ser varandra och vad som händer i avdelningen vilket gör att de är väldigt lugna, sa han.

®

Ger sunda smågrisar.

®

®

gristorw 50L 14 •

gristorw 50L

-en järnberikad torvprodukt som ger sunda smörgåsar

Grisföretagaren nr 9, 2013

Innehåller järn, koppar, mangan och zink. Är mycket konkurrenskraftig.

Finns hos välsorterade foderhandlare.

SÖDRA ÅRHULTS TORV 285 91 MARKARYD 0433-161 13

Örjan hade ett solklart recept för framgång.

– Tro på det du gör och lägg mycket tid vid grisningen, uppmanade han.

*Läs mer om förslaget till omsorgsprogram i Grisföretagaren nummer 6 2013.

FramgŒngsrik kamp mot spŠdgrisdiarrŽ pŒ SLU Under det senaste årtiondet har man inom smågrisuppfödningen brottats med en ny slags diarré, NNPD. Hittills är orsaken till problematiken okänd, men på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) arbetar man intensivt med saken och nu har man gjort intressanta iakttagelser på obducerade smågrisar.

Jenny Larsson doktorerar på SLU inom ämnet NNPD. Foto: slU

Emma SonESSon Grisföretagaren

Den nya diarrésjukdomen som ses både ute i Europa och i Sverige har kommit att kallas NNPD som står för New Neonatal Porcine Diarrhoea, vilket är ett talande namn eftersom det betyder just ”ny diarré på nyfödda grisar”. Drabbade kullar får en gul, tunnfytande avföring mycket snart efter födseln. Andelen kullar som insjuknar i en grisningsomgång varierar mellan besättningar. I vissa besättningar är gyltkullarna värst drabbade. Likaså varierar efekten av antibiotikabehandling.

OmfattaNDe UNDerSÖkNiNgar

Orsaken till diarrén är ännu okänd, men på SLU forskar doktoranden Jenny Larsson på ämnet i samarbete med Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Svenska Djurhälsovården.

– Innan vi vet orsaken till diarrén är det svårt att sätta in relevanta åtgärder mot den.

Därför är steg ett inom projektet att hitta upphovet till problemen, berättar Jenny.

Man har obducerat 50 grisar med och 20 grisar utan diarré från tio besättningar med NNPD. Hos 60 procent av de

sjuka smågrisarna från sex av besättningarna har man hittat Spädgris med tunn, gulaktig diarré som är typiskt vid NNPD. Foto: Claes FellstrÖm grampositiva bakterier som sitter fast på slemhinnan i tunntarmen. Bakterierna är av arten Enterococcus hirae och i många fall ses även lindriga skador på tarmslemhinnan. fLera faktOrer?

– Det som gör fyndet intressant är att förändringen endast ses hos de sjuka grisarna och i fera av besättningarna, säger Jenny.

Hon är försiktigt optimistisk, men betonar samtidigt att man ännu inte vet om det är rätt bakterie man hittat, hur den i sådana fall framkallar diarré och om den är ensam om att orsaka problemen eller om det fnns fera andra faktorer som är inblandade.

Forskningen för att fnna en utväg från NNPD-problematiken fortsätter på SLU. Det pågår forskning inom ämnet även i andra länder, men Sverige befnner sig i frontlinjen på området just nu.

Grisföretagaren nr 9, 2013 • 15

Den första veckan – vilka Inom de första dagarna efter grisning, förloras mycket pengar i många grisningsstallar. Dödligheten kan vara hög och särskilt de minsta grisarna kan fara illa så till den grad att dom inte uppnår full vikt vid eller överhuvudtaget klarar avvänjningen.

JØrgen LindahL

Dödlighet, % 100 80 60 40 20

Överveterinär, Distriktsveterinärerna

VIkt

Den viktigaste faktorn bakom ökad dödlighet hos den enskil­ da grisen är födelsevikten. I f­ gur 1 kan du se sambandet mel­ lan födelsevikt och dödlighet.

Därför är det också viktigt att ta särskilt väl hand om de mins­ ta i kullen, även om det kan vara svårt. Möjligheterna för att öka födselsvikten hos smågrisarna via fodret till suggorna är be­ gränsade, men beror mycket på vilken foderstrategi som an­ vänds. Om du ger grundfoder­ giva genom hela dräktighets­ perioden kan födselsevikten ökas genom att ge 12­15 MJ OE extra per sugga och dag tre till fyra veckor före grisning.

Om du redan ger extra foder för hullkorrigering tidigare un­ der dräktigheten har ytterligare foder ingen efekt på smågrisar­ nas födelsevikt. Små­ och svag­ födda grisar kan också ses vid

16 •

Grisföretagaren nr 9, 2013

0 0,5

0,7

0,9

1,1

1,3

1,5

1,7

1,9

2,1

2,3

2,5

Födelsevikt, kilo Figur 1. Sambandet mellan födelsevikt och dödlighet.

olika problem med infektioner (till exempel PPV, PCV­2, lep­ tospiros) och då är det oftast i gyltkullar.

RÅmjÖlk

Spädgrisarna föds utan energi­ reserver och därför är det myck­ et viktigt att de snabbt kom­ mer till juvret på suggan. Inom få timmar har de annars förlo­ rat så mycket energi att de inte längre orkar dia. Bristande en­ ergi gör att grisen blir liggan­ de vid suggan eller någon an­ nanstans i grisningsboxen, de reagerar för långsamt och ris­ ken för att de ska bli klämda är mycket hög. Råmjölken är ock­ så livsviktig för att ge grisen

antikroppar mot sjukdom. Utan råmjölk överlever grisen inte.

Råmjölk från egen mamma är troligen bäst, men om det inte är möjligt är det viktigt att grisen får råmjölk från en annan sugga, helst en äldre. Kom ihåg att gri­ sen inte ska få annat att dricka eller äta innan den har fått rå­ mjölk. Andra näringsämnen än vatten blockerar upptaget av de livsviktiga råmjölksantikroppar­ na. Det fnns många olika pro­ dukter till nyfödda, men ingen av dessa innehåller de livsviktiga antikropparna. Om du tar hand om grisarna på ett bra sätt för övrigt har dessa produkter san­ nolikt ingen efekt på spädgris­ dödligheten.

KÄlla: Flemming Thorup, VSp

Vatten och eneRgI

Helt nyfödda grisar kan och vill dricka vatten. Det är mycket viktigt att de har den möjligheten, särskilt i de fall då man kan se antydan till diarré. Lite socker i vatt­ net (inte mer än 30­40 gram per liter) ger också tillskott av energi. Dessutom smakar det bra vilket lockar till ökat upp­ tag. Olika typer av saltbalans rekommenderas inte till ny­ födda smågrisar då de inne­ håller fera olika salter med en högre koncentration än blo­ dets. Då suggans mjölk ock­ så innehåller salt och annat i en koncentration som ligger lite över blodets, fnns risk att

grisar överlever?

Skapa ett lagom varmt klimat fšr grisarna i smŒgrishšrnan sŒ att de trivs dŠr, annars škar risken fšr att suggan skadar dem.

FoTo: emma SoneSSon

VÄRme

Den nyfödda grisen har en nedre kritisk temperatur på

34 grader. Det betyder att den under denna tempera­ tur förlorar energi och inte kan upprätthålla sin kropps­ temperatur. I många fall kan en värmelampa inte ge

Ge dina

GRATIS SPRUTA

en bra start i livet

spädgrisar

Järndextrankomplex 200 mg/ml

Apoteket Trollet 0520-520 892 Apovet - 0774 42 14 00 Djurapoteket Eskilstuna 010-447 57 00 Kronans Droghandel 0771-612 612

Förpackning: 10 x 100 ml

(Hörby - Kalmar/Giraffen Tranås - Värnamo - Vännäs)

Konkurrenskraftigt pris

Vetap - 0771-212400

tillräckligt med värme till alla grisar, särskilt inte om det är en stor kull. Golvvärme kan hjälpa, men ofta ser man hur grisarna som inte ligger direkt under lampan skakar och

Vid köp från ett annat apotek, vänligen sänd ett mail till SE@SALFARM.COM för att få en GRATIS SPRUTA - ange namn, adress samt det apotek där du köper järn i mailet

Florettgatan 29 C, 2. vån 254 67 Helsingborg 076-7834810 E-mail: scan@salfarm.com www.salfarm.com

SPC: 2011-12-01

hygien när du ger vatten eller annat i tråg till spädgrisar.

Se FASS VET

saltbalans leder till att grisen belastas onödigt i stället för att få tillräckligt med vatten för att uppräthålla en normal elektrolytbalans i kroppen.

Kom alltid ihåg att hålla hög

Grisföretagaren nr 9, 2013 • 17

Dödsorsak

DödstillfŠlle

Annat

Dag >10

DiarrŽ Vanlig bild av gris som svultit ihjäl. Magen är tom och det är luft i tarmen.

SvŠlt

Dag 5-10

Dag 1-4

Ben

KlŠmd

Vanlig bild av gris med spädgrisdiarré (coli). Grisen har mjölk i magen och mycket vatten i tunntarmen.

Exempel på resultat från en besättningsutredning med 41 stycken obducerade smågrisar.

Genom att ta reda på när och varför grisarna dör kan man vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten.

Grafik: Malin Strandli

visar andra tecken på att ha det för kallt. Drag längs golvet bidrar till att de har det för kallt. Drag (lufthastighet över 0,5 meter per sekund) gör att temperaturen känns 4-5 gradar lägre än det som man kan mäta. Titta på hur grisarna ligger i hörnet och mät eventuellt temperaturen med en infraröd termometer. Kontrollera tillfödestemperaturen på vattnet i golvvärmen. Från början ska den vanligen vara 40 grader. Tyvärr kan vi ju inte fråga grisen hur den mår, och därför kan det också vara svårt att veta om de lämnar sin hörna på grund av kyla eller värme. Men det är viktigt att

försöka ta reda på det, annars stannar grisarna kvar ute hos suggan med risk att bli klämd.

vikt, råmjölk, vatten, energi, och värme.

Var Ska jag bÖrja?

Sjukdom

Om dödligheten bland spädgriOlika sjukdomar kan vara ett sarna är hög tycker jag att det problem för de nyfödda. Diarré viktigaste är att få gjort klart vad av olika orsaker är den viktigas- orsaken är. Det bästa sättet att te. I den första veckan domine- undersöka detta är inte att skicka rar koli, clostridios (tarmbrand) en enskild död gris till laboratooch olika virus (gäller ock- riet, då vet du bara vad som hänså den ”nya” spädgrisdiarrén). de just den grisen. För att få en Det kan vara svårt att ställa bild av vad som händer tycker rätt diagnos. I många fall hittar jag att det bästa verktyget är att man olika sjukdomar om man samla ihop alla grisar som dör undersöker fera grisar. I de under en till tre grisningsomfall då det inte fnns en enskild gångar. Inte bara de grisar som diagnos, ska man i stället för att du inte vet varför de dog utan fokusera på sjukdom, tänka på alla döda smågrisar bör undersödet som jag har skrivet om ovan: kas. Det krävs en frys med plats

för 40-60 spädgrisar. Varje gris som dör fryses ner med en liten lapp där du skriver ålder, förmodad dödsorsak och suggans ålder (kullnummer). Genom att genomföra en samlad obduktion av grisarna får du en bild av fördelningen av dödsorsaker, du får också en bild av hur bra du är på att ställa en diagnos, och en överblick över vilka åldersgrupper av suggor som kan ha ett problem. Med dessa upplysningar kan man göra en prioriteringslista och ta hand om de viktigaste åtgärderna som kan få ner spädgrisdödligheten. Dessa obduktioner kan med fördel utföras av din besättningsveterinär på plats.

DIN SPECIALIST PÅ GRISFODER Vi skapar lönsamhet åt våra kunder genom att erbjuda optimerade och kundanpassade foderblandningar till varje enskild gård.

www.fodermix.se Fodermix AB, Ulvstorp, 534 90 Vara

18 •

Grisföretagaren nr 9, 2013

|

tel: 0512 620 52

|

fax: 0512 620 82

|

info@fodermix.se

Högre täckningsbidrag med gårdstillverkat foder besättningar som använder sig av gårdstillverkat foder har högre täckningsbidrag än de som köper in färdigfoder, visar en analys gjord av danska Videncenter för Svineproduktion, VSP.

Tabell 1. Täckningsbidrag per uppfödd gris (danska kronor) beroende på besättningsstorlek Täckningsbidrag Korrigerad skillnad i täckningsbidrag mer än 8000 grisar/år

136,50

5000-7999

129,10

- 9,16

0-4999

106,97

- 16,89

Emma SonESSon Grisföretagaren

Tabell 2. Täckningsbidrag per producerad gris (danska kronor) beroende på foderstrategi

VSP har under åren 2004 till 2012 analyserat ett antal slaktgrisuppfödares ekonomiska resultat och på så sätt identiferat de faktorer som har störst betydelse för resultatet över tid.

Underlaget till analysen är så stort att man lyckats påvisa att vissa skillnader mellan de olika företagen har en statistiskt säkerställd påverkan på företagets ekonomiska resultat. Materialet har samlats in i samarbete med de lokala rådgivarna.

StordriftSfÖrdelar

VSP fann skillnader som kunde hänföras till besättningens storlek, ju större besättning, desto högre täckningsbidrag (se tabell 1). Enligt VSP beror skillnaderna på traditionella stordriftsfördelar. gÅrdStillVerkat foder eller fÄrdigfoder

Besättningar som använder sig av gårdstillverkat foder hade högre täckningsbidrag än de som köper in färdigfoder (se tabell 2). De pengarna ska täcka den högre energiåtgången som är förknippad med gårdstillverkat foder samt avskrivningar på kvarn- och blandningsanläggning.

Anledningen till skillnaderna i täckningsbidrag mellan de olika foderstrategierna kunde inte hänföras till skillnad i foderförbrukning. Foderförbrukningen var ungefär 2,86 FEsv per kilo tillväxt (motsvarar strax över 34 MJ omsättbar

Täckningsbidrag Korrigerad skillnad i täckningsbidrag Inköpt färdigfoder

96,96

Gårdstillverkat foder, premix

138,46

36,03

Gårdstillverkat foder, koncentrat

126,65

23,60

Tabell 3. Dödlighet (procent) beroende på foderstrategi Dödlighet

Korrigerad skillnad

Färdigfoder

3,83

Gårdstillverkat foder, premix

3,58

- 0,33

Gårdstillverkat foder, koncentrat

3,56

- 0,39

Tabell 4. Dödlighet (procent) beroende på besättningsstorlek Dödlighet mer än 8000 grisar/år

3,37

5000-7999

3,58

0-4999

4,03

energi per kilo tillväxt) hos premix- och färdigfoderanvändarna och aningen högre hos koncentratanvändarna. VSP menar att skillnaderna i täckningsbidrag till stor del helt enkelt beror på foderpriset.

Besättningar med gårdsblandat foder hade en något lägre tillväxt och klassning än färdigfoderanvändarna. Skillnaderna var inte signifkanta, men antogs bero på att man inte hade fullgod kontroll på proteininnehållet i det gårdstillverkade

Korrigerad skillnad 0,20 0,56 Källa: www.VSP.dk

Dödligheten var högre hos besättningar med under 5 000 uppfödda årsgrisar i jämförelse mot de besättningar som föder upp över 8000 grisar per år (se tabell 3). Skillnaden antas bero på att de mindre besättningarna har äldre och mer slitna stallar. Besättningar som blanSkillnader i dÖdlighet dar foder på gård hade en lägUndersökningen visar att en re dödlighet jämfört med de procentenhet högre dödlighet besättningar som köper färdigger ett försämrat täckningsbi- foder (se tabell 3). VSP har ingdrag på 9,16 danska kronor per en teori om vad den skillnaden gris. kan bero på. fodret. Under de senaste 2,5 åren av insamlandet av material har man även studerat effekten av blötfoder kontra torrfoder och funnit att grisar som ätit blötfoder hade lägre daglig tillväxt och till följd av det, högre köttprocent.

Grisföretagaren nr 9, 2013 • 19

Effektivisering av köttb Kött och Charkföretagen (KCF) har länge genom den europeiska branschorganisationen UECBV lobbat i

Bryssel för att köttkontrollen vid våra slakterier ska moderniseras och efektiviseras.

Lobbyverksamheten var till

en början framgångsrik. EUkommissionen och rådet föreslog ändringar i de förordningar som styr köttkontrollen

vid slakt av gris. Nyligen röstade dock det ansvariga utskottet i parlamentet med majoritet för en resolution som uppmanar

till de svenska ledamöterna i eu-parlamentet:

Modern köttkontroll ger fortsatt säkra livsmedel Angående ENVI utskottets ställningstagande till ”the draft Regulation (EU) No…/..of XXX amending Annexes to Regulations (EC) No 853/2004, (EC) No 854/2004 of the European Parliament and of the Council and Regulation (EC) No 2074/2005” Den av veterinär utförda köttkontrollen (köttbesiktningen) vid slakterierna i Europa har lång tradition. Undersökningen av slaktkroppar och organ utförs i dag ungefär på samma sätt som när kontrollen infördes för mer än hundra år sedan. Den var då riskbaserad* i ordets verkliga bemärkelse trots att begreppet var okänt vid den tiden. Kontrollen inriktades på sjukdomar som kan överföras från djur till människa (zoonoser) och som då var vanligt förekommande och utgjorde allvarliga hälsoproblem, i första han tuberkulos, brucellos och trikinos. I dag är situationen annorlunda i fertalet av EU:s medlemsstater. Köttkontrollen kan inte längre göra anspråk på att vara riskbaserad. Slaktgrisarna som kommer till våra slakterier är uppfödda under kontrollerade former, är friska och bär inte de zoonoser som kan upptäckas vid traditionell köttkontroll. De zoonoser som i dag utgör problem i många länder, exempelvis salmonella, yersinia, campylobacter etc , upptäcks inte med de resurskrävande manuella rutiner (palpation=känna med händerna och incision=snitt med kniv) som nu tillämpas. I stället innebär dessa rutiner enligt EFSA att risken för smittspridning genom kontaminering ökar. Om kontrollen ska vara verkligt riskbaserad och koncentrerad på dagens hälsoproblem, måste den reformeras och samhällets resurser läggas där de gör mest nytta. Säkrast livsmedel får vi om traditionella rutiner i huvudsak ersätts med visuell kontroll av slaktkroppar och organ kompletterad med utförlig mikrobiologisk kontroll. En viktig förutsättning är även att de som utför kontrollen ska ha tillfredsställande information från uppfödningsledet (Food Chain Information).

Från näringens sida har vi under lång tid argumenterat för en moderniserad köttkontroll med fokus på de risker som föreligger

20 •

Grisföretagaren nr 9, 2013

i dag. I Sverige har vi en i ett europeiskt perspektiv unik samsyn mellan näringen, Livsmedelsverket och Landsbygdsdepartementet om behovet av reformering och efektivisering av köttkontrollen. När kommissionen och rådet tidigare i år presenterade sitt förslag till ändringar i de förordningar som reglerar köttkontrollen baserat på EFSA:s yttrande 2011, såg vi det som ett betydande steg i rätt riktning. Enligt förslaget införs som rutin visuell kontroll av slaktgrisar, men vid minsta misstanke ska kontrollanten vidta andra åtgärder som palpation, incision, mikrobiologisk kontroll, restsubstanskontroll etc. Vidare utökas salmonellakontrollen av slaktkroppar och trikinkontrollen efektiviseras. I övrigt föreslås inga förändringar av nuvarande rutiner.

Den ofciella veterinärens betydelsefulla roll är snarare förstärkt jämfört med i dag! Alla grisar som kommer in till slakt ska kontrolleras före (alltid ofciell veterinär) och efter slakten (av ofciell veterinär eller ofciell assistent). Djurskyddet, det vill säga tecken på vanvård på gård och under transport, hantering på slakteriet, bedövning och avlivning samt information från livsmedelskedjan (Food Chain Information) och företagets egenkontrollprogram ska kontrolleras. I övrigt ska hygien, livsmedelssäkerhet, märkning mm övervakas. Det är därför angeläget att understryka att samhällets kontroll inte på något sätt äventyras eller ifrågasätts genom förslaget utan kontrollen förblir intakt men med ökat fokus på dagens riskscenario.

Livsmedelsverket beslutade den 10 april 2013 att tillåta visuell kontroll av slaktgrisar i Sverige i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 (bilaga I, avsnitt IV, kapitel IV, B, punkt 1 - 2). Visuell kontroll har nu införts som rutin vid sex av våra tio större/medelstora grisslakterier och dessa står för ca 80 % av antalet slaktgrisar i Sverige. Såväl myndigheter som företag är mycket positiva till förändringen och inga olägenheter har hittills rapporterats. Från näringens sida kommer vi att vid ett möte med Livsmedelsverket den 30 oktober diskutera de erfarenheter som vunnits av drygt ett halvårs tillämpning av visuell kontroll.

besiktningen vid slakt parlamentet att stoppa förslaget till lagändring.

Detta fck Åke Rutegård, vd på KCF i samarbete med My

Åke Rutegård, vd Kött och Charkföretagen

Sahlman, veterinärexpert på LRF och Sten-Olof Dimander, vd på Svenska Djurhälsovården att underteckna ett brev med en

My Sahlman, veterinärexpert på LRF

Sten-Olof Dimander, vd på Svenska Djurhälsovården

Mot bakgrund av ovanstående är det med stor förvåning och oro vi tar del av förslaget till resolution från parlamentet. De farhågor som redovisas t.ex. under punkt F i ”Motion for a Resolution from Committee on the Environment, Public Health and Food Safety” (daterad 19.9.2013), känns mycket verklighetsfrämmande, speciellt utifrån våra erfarenheter i Sverige och Danmark: ”potential dangers to human health could remain undetected and meat unft for human consumption could enter the food chain; abnormalities, such as abscesses or tumours, might not be detected, and even if such abnormalities did not pose food safety risks, might deceive consumer expectations regarding food quality; breaches of animal welfare rules might remain undetected if organs are not examined properly; the detection probability of epizootics (smittsamma djursjukdomar som mul och klövsjuka) could decrease etc…”

Vår förhoppning är därför att parlamentet i omröstningen i plenum avslår resolutionen och därmed tillstyrker att den föreslagna kommissionsförordningen vinner laga kraft. Åke RutegÅRd

My SahlMan

leg. veterinär, VD Kött

leg. veterinär,

leg. veterinär, VD Svenska

och Charkföretagen

expert, LRF

Djurhälsovården

kraftfull uppmaning till svensLäs i brevet nedan om motika EU-parlamentariker att på- ven för lobbyverksamheten och verka sina kollegor för en ned- om hur man vill att besiktningröstning av resolutionen. en ska utföras i framtiden.

Positivt resultat Efter en tid av oviss väntan nåddes KCF den 9 oktober av ett positivt besked i frågan.

– Jag är glad över att nu kunna meddela att resolutionen röstats

ner och förslaget till förändring av köttbesiktningen kommer att vinna laga kraft nästa år, säger Åke Rutegård.

Sten-OlOf diMandeR

*Riskbaserad = optimal insats för att upptäcka och undanröja de viktigaste förekommande riskerna

Grisföretagaren nr 9, 2013 • 21

Hur lyckas vi med Den 18-19 september bjöd Svenska Pig in tjänstemän från grisbranschen till två utbildningsdagar.

Ett av ämnena som diskuterades var hur man lyckas med avvänjningen. Deltagarna fck ta del av ny och sedan tidigare känd kunskap inom fysiologi, skötsel och foder.

Lina HidÅs Svenska Pig

Jeanetter Blackert.

Först ut av föreläsarna var Monika Löfstedt, veterinär från Svenska Djurhälsovården. Monika berättade om avvänjningens konsekvenser för smågrisarna och menade att ”fråntagning” är ett mer korrekt ordval, eftersom den sker plötsligt och inte successivt.

Viktigt att tillÄmPa kÄnD kunSkaP

Vid fråntagningen byter smågrisarna miljö, foder och introduceras för nya individer, vilket är stressande för dem. I samband med avvänjningen är grisarnas värmebehov stort, tarmforan förändras, förmågan till näringsupptag minskar och grisarna förses inte längre med IgA-antikroppar från suggmjölken. Detta tillsammans gör att grisarna blir mer mottagliga för sjukdomsframkallande bakterier, vilket kan leda till att grisarna drabbas av avvänjningsdiarré.

Avvänjningsdiarré orsakas av E.coli-bakterier och uppstår vanligen fem till sju dagar efter avvänjningen. Rådfråga din veterinär om det är problem i besättningen eller vid frågor om sjukdom och behandling.

Sedan länge används zinkoxid, som blandas i högdos, i besättningar som har problem med avvänjningsdiarré, men det vore önskvärt att klara av avvänjningen utan förskrivning av zinkoxid. Ett arbete

22 •

Grisföretagaren nr 9, 2013

Lars Hermansson.

Monika Löfstedt.

Se till att alla grisar har tillgång till vatten av god kvalitet. Töm rör på stående vatten innan insättning i stallet och kontrollera att födet i nipplar är lagom; ca 1 liter per minut.

I samband med avvänjning minskar grisarnas foderintag, vilket ökar deras behov av värme. Justera värmen efter vikt och foderintag! Det kan krävas runt 30 grader på grisarnas liggyta i samband med avvänjningen. Grisar som ligger och trycker sig mot varandra i en hög fryser!

Troligen känner du igen de nämnda åtgärderna, som varit kända och rekommenderade under en längre tid. Diskussionen mellan deltagarna handlade främst om i vilken utsträckning åtgärderna tillämpades?

Hur ser det ut i din besättning, görs alltid allting?

smågrisarnas mag-tarmsystem.

Den stora utmaningen vid tillverkningen av ett specialiserat avvänjningsfoder är att få det så likt suggmjölken som möjligt till ett rimligt pris. Lars påpekade att fodret till avvänjningsgrisar måste vara både smakligt, koncentrerat, vänligt och med god smältbarhet och diskuterade egenskaper hos fertalet råvaror. Som exempel på lämpliga foderråvaror nämndes vete, korn och till viss del havre. Mjölkbaserade produkter har goda egenskaper, liksom öskmjöl, sojaproteinkoncentrat och potatisprotein. Råg är ett osmakligt fodermedel, som inte bör användas i avvänjningsfoder. Likaså bör man undvika sojamjöl, rapsmjöl, ärter, åkerbönor, rågvete och drank eftersom dessa inte är idealiska för smågrisar. Fett har ett högt energi innehåll men smakligheten varierar och det är därför viktigt att välja fett med omsorg om det ska blandas in.

Smågrisarna har ett stort närings behov och hög tillväxtkapacitet. Dock ska smågrisar inte ges för mycket protein, eftersom deras produktion av magsyra är begränsad. Magsyran krävs för att hålla ett lågt pH och hindra elakartade bakterier från att nå tarmen. Utfodring av protein gör att pH i magsäcken höjs och

Foto: Emma SonESSon

av agronomstudent Magnus Åhman beskriver vilken effekt användningen av zinkoxid i svenska grisbesättningar har på åkermarken. Slutsatsen från arbetet är att användningen av zinkoxid inte är något akut problem, men bör fasas ut i framtiden. Därför är det angeläget att känna till de förebyggande åtgärder som kan vidtas för att minska risken för avvänjningsdiarré och eftersatta grisar: Skapa förutsättningar för en hög avvänjningsvikt genom att ta hand om digivande suggor och deras smågrisar. Grisar som är för små för avvänjning bör ges extra omsorg hos en amma (sugga eller mekanisk) och ges extra skötsel och värme.

Omgångsuppfödning av grisar, allt in-allt ut. Tvätta mellan omgångar och ha en tomtid på 5-7 dagar. Har omgången haft diarré eller det är svårt att hålla tillräckligt lång tomtid rekommenderas desinfektion efter tvätt.

Försök skapa jämna grupper från så få kullar som möjligt vid insättning i tillväxtstall.

Grisar i grupper med stor spridning i storlek får lättare diarre på grund av ojämn fodertilldelning.

Håll god hygien i boxen för att minska gödselkontakt och smittspridning mellan grisar i boxen.

utVEcklingEn PÅ foDEr

För att klara framtidens utmaningar med ny genetik och utfasning av zinkoxid i fodret kommer det att behövas ännu bättre och specialiserade avvänjningsfoder. Om denna utveckling berättade Lars Hermansson, foderchef på Svenska Foder.

Smågrisar är skapade att leva på suggmjölk, som har optimala näringsegenskaper för den lilla grisen och är anpassad till

avvänjningen? tips!

På svenska Pigs hemsida (www.svenskapig.se) hittar du mer stalltips om värme, rengöring av stall, utfodring mm.

På svenska djurhälsovrådens hemsida (www.svdhv.org) kan du köpa ”avvänjningsboken” för att fördjupa dig ytterligare.

utfodringar per dag vara att föredra, eftersom nyhetens behag gör grisarna nyökna. I samband med fytten till tillväxtstallet har grisarna hittills fått begränsat med foder. Efter Lars Hermanssons föredrag öck dock Jeanette uppslag till en ny utfodringsstrategi, där foderbegränsningen kommer senare under avvänjningsperioden.

tillfälle. Med goda rutiner och fortsatt foderutveckling önns förutsättningar för lyckade avvänjningar och ett minskat behov av mediciner och användning av zinkoxid.

att lyckaS mED aVVÄnjningEn

proteinnedbrytningen försämras. Det osmälta fodret blir näring för bakterierna, som växer till i antal och gör smågrisarna sjuka. För att undvika problem är det viktigt att välja foderråvaror med en passande aminosyrasammansättning.

Då behöver inte mer protein än nödvändigt tillsättas i fodret för att täcka smågrisarnas behov.

Lars kom med förslag på hur man lyckas väl med avvänjningen: Diskutera med fodersäljare och rådgivare vilken typ av foder som ska användas i besättningen, beroende på förutsättningar och hälsoläge.

I det fall fera foder används under digivnings-, avvänjnings – och tillväxtperioden är det en fördel med likartad fodersammansättning, eftersom övergången blir skonsammare.

Genom att få smågrisarna att äta mycket redan under digivningsperioden blir de tidigt vana vid torrfoder och får ett mer utvecklat mag-tarmsystem.

Det sparar även på den digivande suggans reserver och kan ge högre avvänjningsvikt.

Kom ihåg att ett bra foder till suggan är av högsta betydelse för att hon ska kunna ge rikligt med di och få tunga avvänjningsgrisar.

Ge fri tillgång på foder i samband med avvänjningen.

Begränsa eventuellt givan runt

Deltagarna enades om att det är många pusselbitar som måste sitta på rätt plats för att lyckas dag 5-8 för att hindra överkon- med avvänjningen. Mycket av sumtion. kunskapen var känd sedan tidigare och det viktiga är att se till ErfarEnhEtEr frÅn att den tillämpas. Arbeta med skriftliga rutiner och checkPraktikEn Efter två teoretiska pass berät- listor för att se till att saker blir tade Jeanette Blackert, grisföre- gjorda på rätt plats och vid rätt tagare från Blackert Lantbruk utanför Skänninge om sina erFribergs - Rostfritt fšr hygienisk farenheter från praktiken. Hon och hållbar storkšksutrustning! presenterade sitt företag och vilka rutiner som tillämpas kring avvänjningen. Trots att Produkter för effektv och ekonomisk matberedning! många förebyggande åtgärder tillämpas i besättningen drabC CENTRIFUGALPUMPAR bas grisarna ibland av avvänjRobust konstruktion och ningsdiarré. lätt anpassningsbar till Vid avvänjningen följs grisarvarje anläggning. Finns i na åt kullvis i den mån det går. en mängd utföranden.

Det gör att grupperna inte är helt jämna. Jeanette funderade kring hur besättningen skulle kunna sortera mer efter grisarnas storlek och vilken efekt det kan ge? Redan nu sorteras dock eftersatta grisar ut och sätts till en mekanisk amma, som fungerar bra. Däremot använder man inte amsuggor.

I tillväxtavdelningen önns boxar med tak, som sitter extra lågt, för att bevara mer av värmen hos grisarna. Jeanette påpekar att det är viktigt att taken Z OMRÖRARE RF Z DISKSNURRA RF är hållbara, eftersom grisarna Mycket effektiv och lättRobust konstruktion, lätt anpassningskan ta sönder dem när de växer installerad. Anpassningsbar för olika insvetsningsflänsar. Finns till sig. bar för olika tankar. i en mängd olika utföranden.

Smågrisarna ges foder två Fribergs Verkstäder AB, Håkantorp, 534 96 VARA gånger om dagen under diTel: +46 (0)512-300040 • Fax: +46 (0)512-60100 ISO 9001 givningstiden. För att få dem info@fribergs.se • www.fribergs.se Certifierad att äta ännu mer kan f ler Grisföretagaren nr 9, 2013 • 23

MRSA hos grisar – vad är problemet? bakterien Staphylococcus aureus kan fnnas på hud och slemhinnor hos både människor och djur utan att orsaka sjukdom, men kan också ge upphov till allvarliga infektioner. Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en variant av bakterien som har utvecklat resistens mot en stor grupp av antibiotika. detta innebär att de antibiotika som vanligen används för att behandla stafylokockinfektioner inte längre fungerar.

Helle ericsson Unnerstad BjÖrn Bengtsson Per Wallgren

laboratorieveterinär veterinär och laborator veterinär och professor

alla författarna arbetar vid enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor vid statens veterinärmedicinska anstalt

Resistenta bakterier gynnas när antibiotika används eftersom de överlever och får mindre konkurrens när de känsliga bakterierna dör. MRSA är ett problem i sjukhusmiljö där mottagliga människor f inns nära varandra och användningen av antibiotika är hög, men spridning sker även bland människor utanför sjukvården. Problemen är dock mindre i Sverige jämfört med många andra länder.

MRSA HoS gRiSAR

På senare år har en speciell variant av MRSA påvisats hos grisar. Denna variant kallas MRSA CC398 eller livestock-associated MRSA (LA-MRSA) och skiljer sig från MRSA med ursprung hos människor. Grisarna blir som regel inte sjuka utan bär på bakterien utan symtom.

De första fynden gjordes i Nederländerna men det har visat sig att en stor andel av grisarna i många länder bär på denna variant av bakterien och det är också vanligt att även människor som arbetar med grisar är bärare.

I Sverige har grisar undersökts för MRSA i fyra studier sedan 2006 och bara ett prov har varit positivt. Den senaste undersökningen gjordes 2011 då prover togs i alla avelsdjurs- och gyltproducerande

24 •

Grisföretagaren nr 9, 2013

Per Wallgren, Helle Ericsson Unnerstad och Björn Bengtsson arbetar på Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Foto: Mikael ProPst, sVa

Att vara MRSA-bärare inbesättningar utan att MRSA hittades. Läget bland svenska nebär också problem vid kongrisar är alltså mycket bra jäm- takter med sjukvården eftfört med många andra länder. ersom det f inns risk att bakterien sprids i sjukvårdSPRidNiNg till MÄNNiSKoR smiljön. I Nederländerna och Problemet med MRSA hos gri- Danmark betraktas därför sar är risken för spridning till människor med griskontakt människor. MRSA sprids ge- som en riskgrupp för bärarskap nom direkt eller indirekt kon- av MRSA vilket vid kontakter takt. I ett grisstall kan bak- med sjukvården innebär extra terien spridas med damm. provtagningar och hygienregler Livsmedel är inte en betydelse- för att hindra smittspridning full spridningsväg. Det är män- inom vården. niskor i kontakt med levande grisar som löper risk att smit- SKyddA dig SjÄlv ocH tas, såsom grisbönder och deras diNA fAMiljeMedleMMAR anställda, veterinärer, rådgiva- MRSA sprids via kontakt re, transportörer och slakteri- med grisar eller via damm i personal. MRSA hos grisar in- grisstallar och smittöverföring nebär ingen risk för människor kan minskas genom god hygien. utanför denna riskgrupp utan Att tvätta och sprita händerna det är ett arbetsmiljöproblem och byta kläder när du lämnar för människor som arbetar med stallet har betydelse. grisar.

Om MRSA fnns hos grisar- HiNdRA SPRidNiNg na i en besättning är risken stor blANd gRiSAR att smittan överförs till de män- Den största risken för att få in niskor som har kontakt med MRSA bland svenska grisgrisarna. Kontinuerlig gris- ar är genom inköp av levande kontakt kan innebära att man djur. För att minska risken vid blir konstant bärare av MRSA. införsel av levande djur från Grisvarianten av MRSA har länder där MRSA är vanligt hittills visat sig vara mindre bland grisar bör därför djuren benägen att orsaka sjukdom undersökas innan de tas in i en hos människor än andra typ- besättning. Även sperma från er av MRSA, men för bärare av en potentiellt MRSA-positiv denna typ av MRSA ökar ändå besättning bör undersökas inrisken att få en svårbehandlad nan den används. infektion.

Personer som har kontakt

med grisar i olika besättningar kan föra smittan med sig, men risken för sådan smittspridning kan minskas genom enkla smittskyddsåtgärder.

MRSA-varianten CC398 förekommer även hos hästar, men med bra smittskyddsrutiner och om hästar och grisar inte hålls tillsammans är risken för spridning från hästar till grisar liten.

Användning av antibiotika kan ha betydelse för spridning av MRSA. Motståndskraftiga bakterier gynnas vid antibiotikaanvändning och därför ska sådana läkemedel användas ansvarsfullt och bara när det behövs.

SAMMANfAttNiNg

MRSA hos grisar är ett arbetsmiljöproblem för människor som arbetar med grisar.

Största risken för att MRSA CC398 ska spridas bland svenska grisar är införsel av levande djur som bär bakterien.

Bra smittskyddsrutiner minskar risken för smittspridning mellan och inom besättningar och till människor.

Hampshire Rasen med det vita bandet och RN-genen Hampshirerasen kom till Sverige på 70-talet och genom en mycket lyckad treraskorsning skapades Sveriges första varumärke på griskött, Scan Piggham.

Köttet har sedan dess varit mycket uppskattat, detta mycket tack vare hampshirerasens unika RN-gen som ger ett saftigt och mört kött.

Hampshirerasen är uppkallad efter grevskapet Hampshire i England.

bildades American Tin Rind Association med syfte att behålla populationen renrasig.

Rasen hade lokalt många namn och 1904 bestämde man att rasen skulle kallas hampshire och föreningen ändrade namn till Hampshire Record Association. Under en tioårsperiod efter 1910 spreds rasen snabbt, speciellt i områdena med majsproduktion (Iowa, Illinois och Indiana). Rasen var en av de tidiga grisraserna i Amerika och är idag en av de vanligaste raserna i USA.

kött). Rasen blev snabbt populär och slaktare från Ohio åkte årligen till Kentucky för att beställa grisar i förväg, och erbjöd då ett högt pris. I maj 1893

Sven Skårman från Lantbrukshögskolan (numera Sveriges Lantbruksuniversitet) disputerade 1965 på ett stort

Monica Hansson Nordic Genetics

Hampshirerasen har sitt ursprung i Skottland och norra England. Rasen var känd som ”Old English Breed” och uppmärksammades och kritiserades för sin stora storlek men beundrades samtidigt för sin produktivitet, styrka, förmåga att hitta föda och sin utomordentliga köttkvalité.

Mellan 1825 och 1835 importerades de första grisarna

till Amerika. De ursprungliga grisarna kom från en gård i grevskapet Hampshire, Wessex, England, och därav namnet.

Ibland kallades dock rasen ”McKay hog” efter mannen som man tror tog dem från England till Amerika.

I Kentucky i USA skedde utveckling av rasen och den kallades då ”Tin Rind” (som syftar på deras tunna hud, dvs. magert

KoRSNiNgSfÖRSÖK

Webbsho p

Service och Systemlösningar inom Lantbruk Vi har service och försäljning i hela landet!

Ring och boka en tid eller besök vår hemsida.

Bengt Siggelin Havdhem 0708-48 12 63

Peter Wallin Havdhem 0703-23 51 81

Fredrik Persson Tvååker 0706-80 91 64

Lennart Hansson Ängelholm 0702-94 79 43

Stefan Funkquist Havdhem 0703-48 12 61

Mattias Viberg Sennan 0706-80 90 52

Nina Söderström Havdhem 0707-42 06 95

Telefon kontor +46 4 98 48 19 30 • Fax +46 4 98 48 19 31 Webb www.lifsungs.se • Mail info@lifsungs.se

Grisföretagaren nr 9, 2013 • 25

korsningsförsök med lantras och yorkshire på Wiad. Tillsammans med Slakteriförbundet (dagens Scan) ville Sven gå vidare med att hitta en lämplig faderras i en treraskorsning.

Detta skulle leda till bättre kvalitet på grisköttet, främst på grund av de problem som fanns med stresskänslighet hos djuren som medförde blekt, mjukt och torrt kött (PSE). Jordbrukets forskningsråd beviljade Sven anslag för försöket och Kjell Andersson anställdes för att genomföra det.

I början av 1971 var Kjell Andersson och Sven Skårman i Kanada och England för att välja ut galtar till försöket. De tittade bland annat på rasen lacombe men den var fet och hade en liten avelsbas, och duroc fanns det inte så många av i Kanada. Istället valdes hampshiregaltar från Kanada och England, cirka 20 galtar av rasen welsh från England samt 15 lantras- och yorkshiregaltar från Sverige. De senare utgjorde kontroll som återkorsning till lantras respektive yorkshire. Under våren anlände de 30 hampshiregaltarna efter att de släppts ur karantän, tillsammans med de svenska galtarna, till Hermanstorps ombyggda avdelning för individprövning.

Galtarna skickades sedan ut till 14 försöksvärdar. En av försöksvärdarna, Allan Johansson på Hagbyhamn (Robacken) i Vassmolösa importerade sedan hampshiregyltor och började driva renrasavel, troligen 1974.

Slakteriförbundet köpte sedan besättningen eftersom de ville ha kontroll över användningen av rasen.

Kjell Anderssons korsningsförsök visade att användandet av hampshire som faderras i en treraskorsning var mycket framgångsrikt. Resultaten visade att hampshire hade sämre fruktsamhet men högre tillväxthastighet, foderomvandlingsförmåga och

26 •

Grisföretagaren nr 9, 2013

Den rastypiska hampshiregrisen är svart med vit teckning och med ett vitt bälte bakom bogarna.

Bältet kan variera i bredd. Öronen är rättuppstående och benen är grova. Kroppstypen är kompakt och robust.

köttinnehåll i slaktkroppen faderras var motståndet stort jämfört med de andra faderra- från många avelsbesättningar, serna som användes i försöket. mycket pga. att besättningarnas försäljning av lantras- och Starten pÅ piggham yorkshiregaltar skulle minska.

I slutet av 1976 besökte Olof Användningen av treraskorsBengtsson från Karlsfälts gård ningen ledde till att produkoch Jan Persson från Skanek tionen i besättningarna ökade; ett antal hampshireuppfödare grisarna blev livskraftigare och i Kanada. Med hjälp av all till- köttprocenten, foderförbrukgänglig information om djuren ningen och tillväxten blev bättvalde de ut 25 gyltor och cirka re. Det visade det sig dessutom tio galtar. Under sensommaren att köttet från treraskorsning1977 grisade de första gyltorna en blev riktigt saftigt och mört. på Karlsfält. Två omgångar im- Slutprodukten gav man namnet porter till gjordes med ett tio- Piggham och det började säljas tal galtar. Alla avkommor eko- i butik 1981. Av Gastronomiska lodades och många skickades akademin tilldelades Jan Perstill Hermanstorp för prövning. son diplom för arbetet med lanParningsplaneringen sköttes seringen av Piggham; “det saftiav avelsledningen genom infor- ga och välsmakande köttet”. mation från ekolodningen och prövningen. Alla hondjur för genen bakom det vidare avel användes antingen goda kÖttet på Karlsfält eller för att bygga Det som utmärker hampshireupp nya hampshirebesättningar. rasen förutom dess vita band är Karlsfält har helt eller delvis le- RN-genen som påverkar köttvererat djur till uppbyggnad av kvaliteten. RN-anlaget är do15 avelsbesättningar. minant vilket betyder att även Jan Persson var den som ti- korsningsavkommorna (som digare dragit igång systema- bara har anlaget i enkel upptisk hybridproduktion i Sverige sättning) kommer att uttrycka när det vanligaste var att bruks- genen, oavsett anlag från mobesättningarna bara använ- dern. Hos det levande djuret de sig av en ras, oftast lantras. ger RN-genen bättre tillväxt När Jan satte igång med näs- och ökat köttinnehåll. Kött ta projekt med hampshire som från djur med RN-genen är

saftigare, mörare och även syrligare än kött från icke-bärare.

Köttkvalitén påverkas alltså positivt men genen ger större viktförluster på grund av att kött från RN-bärare har sämre vattenhållande förmåga.

Genen gör att musklerna innehåller 70 procent mer glykogen (i kroppen lagras kolhydrater som glykogen) samtidigt som musklerna innehåller mindre andel protein än icke-bärare av genen. Vatten i kött är till största delen bundet till muskelproteinerna och genom att RN-bärare har en mindre andel protein påverkar det RNbärarnas förmåga att hålla vatten till det sämre. Dock binder glykogen vatten i motsvarande mängd som protein (cirka 3 gånger sin vikt) och det kompenserar den mindre mängd vatten som kan hållas av proteiner i kött från RN-bärare.

När köttet värms upp vid vidareförädling frigörs vattnet som hållits bundet i glykogenet och därför blir vätskeförlusten vid tillagning av kött från RN-bärare högre.

Förklaringen till den sämre vattenhållande förmågan ligger också i det lägre pH-värdet i köttet efter slakt. Vanligtvis sjunker pH-värdet i kött från 7 i

Din bästa affärspartner Scans inköporganisation

det levande djuret ner till ca 5,5.

Detta är normalt och beror på de kemiska reaktionerna i muskeln efter slakt; mjölksyra bildas och pH sjunker. Hos RNbärare sjunker pH ännu lägre, ner till 5,3 och det inverkar på den ökade vattenförlusten.

Trots att köttet har sämre vattenhållande förmåga är köttet saftigare och mörare än kött som inte bär RN-genen. Det antas bero på att vattnets fördelning och tillgänglighet är viktigare för saftigheten än vad förmågan att hålla kvar vatten är. Den mindre mängden protein anses förbättra mörheten.

I exempelvis Frankrike där man också använder hampshire i slaktgrisuppfödningen har man valt att bedriva avel så att RN-genen i stort sett är borta.

Då försvinner nackdelarna men också fördelarna. I Sverige har slakterierna lärt sig att hantera droppsvinnet och därför har man valt att behålla genen för att få snabbväxande grisar med högt köttinnehåll och med god köttkvalité. Om man i Sverige bara skulle välja ut galtar utan genen skulle dessutom avelsbasen minska kraftigt då de festa som föds bär på genen.

RN-genen från Nordic Genetics. Läs mer om detta samarbete på sidan 28.

Till Danmark dit Nordic Genetics exporterar en del hampshiresemin vill man istället ha grisar utan RN-genen.

Vi vill gärna prata HKScan Partner med dig — vår nya affärsmodell!

dagenS hampShire

Idag bedrivs avel av hampshire på fyra avelsbesättningar i Sverige, en i Norge och med start nästa år, en i England. I Norge sker spridningen av hampshire via Scanpig. Förra året ökade Scanpig sin seminförsäljning av hampshiredoser med 6,5 % och under årets sista månader hade hampshirekorsningarna högst köttprocent. Avelsbesättningarna tar tillsammans fram 900 renrasiga kullar per år och till Quality Genetics seminstationer skickas ca 300 galtar per år.

Tack vare Quality Genetics seminsortiment ges möjlighet för enskilda besättningar att välja semin för vad man vill förbättra i sin besättning.

För hampshire fnns att välja på Topp (bästa galtarna utifrån avelsmålet där störst fokus ligger på produktionsegenskaper), Legs (bästa galtarna utifrån benkvalité) och Kött (bästa galtarna för högst andel köttproraSenS Spridning cent). Som tillval kan man välja De första hampshiregrisar- DeLuxe till alla kategorier som na i Storbritannien importe- innebär att galtarna garanterat rades från USA 1968 och näs- bär på RN-genen. ta stora import var 1973 då 40 grisar togs in från Kanada. De brittiska hampshiregrisarna blev snabbt mycket populära och vann många mästerskap för bästa slaktkropp samt levande djur. Under en tolvmånadersperiod mellan augusti 1978 till 1979 exporterade Storbritannien mer än 600 djur till 14 olika länder. Fler importer från USA skedde under 1980- och 1990-talet, både genom embryoöverföring och genom inköp av semin.

Sedan 2004 köper det brittiska avelsbolaget JSR Genetics levande hampshiregaltar med

Fast ersättning • Fast ersättning per grisplats inkl tomtider

Rörlig ersättning • Ersättning per kilo gris slaktad vikt • Ersättning för snittkostnad

Marginalersättning • Marginal utöver rörlig och fast ersättning

Kvalitetstillägg • Rörligt tillägg per kilo gris slaktad vikt • Tillägg för koncept • Övriga kvalitetstillägg (vikt, kött-% etc)

Vi träffas på Grisföretagardagen den 20 november i Jönköping!

Du kan räkna med oss!

SLS tel: 0771-500 500 inkl slaktanmälan http://sls.scan.se Grisföretagaren nr 9, 2013 • 27

Uppbyggnad av en hampshirebesättning i England I samband med att HK Scan övertog Nordic Genetics i början av maj skrevs också ett sam­ arbetsavtal med brit­ tiska avelsbolaget JSR Genetics. I och med det nya avtalet beslutades att en avelsbesättning skulle byggas upp i England.

Monica Hansson Nordic Genetics

JSR Genetics är ett familjeägt brittiskt avelsbolag som etablerades 1958 av John Sykes Rymer. Företaget är ett av de ledande internationella bolagen inom grisavel med ett fertal internationella samarbeten. De har byggt upp avelsbesättningar i 16 olika länder. På företaget fnns bland annat en avdelning som arbetar med avel och Ett gäng hampshiregyltor på väg till England kikar ut genom en lucka i lastbilen. utveckling, en försäljningsavdelning och en exportavdelning som även inkluderar cirka 15 sig hampshirerasen mycket bra. avelsbesättning i England som hygienkrav, bland annat speagenter runt om i världen.

Ett liknande samarbete är på en långsiktig trygghet. Såhär ciella luftflter. För att transgång med en annan stor livs- uttrycker sig JSRs försäljnings- porten till England skulle gå chef Giles Christie ” Vi säk- så snabbt som möjligt var det SamaRbEtE KRING HampSHIRE medelskedja också.

Exporten av hampshiregaltar rar nu tillgången till en av de två chauförer som turades om mest framgångsrika faderraser- att köra i ett sträck. Djuren står från Nordic Genetics till JSR UppbyGGNad av började 2004. Under 2004 ex- avElSbESÄttNING na som vi någonsin har arbetat nu i en isolering vid klipporna porterades 77 stycken galtar JSR och deras kunder är så med på den brittiska markna- i Dover med utsikt mot Frankoch antalet har sedan ökat för nöjda med Nordic Genetics den, det är goda nyheter för alla rike. JSR Genetics minskar nu antalet djur av andra faderraser varje år. Förra året exportera- Hampshire att de nu väljer att våra kunder i Storbritannien”. i den avelsbesättning där hampdes 188 stycken och i år beräk- bygga upp en egen avelsbesättshiregyltorna ska inhysas. Gylnas antalet bli över 200 styck- ning och att göra den till de- ExpoRt av GyltoR en galtar. En del av galtarna ras huvudsakliga faderras. JSR Den 28 augusti exporterades torna ska stå i isoleringen ända går till seminstation medan en marknadsför rasen med att 187 avelsdjur till England, 184 till de första ska grisa in i avelsdel används i bruksbesättning- den ger stora kullar med star- gyltor och 3 galtar, för upp- besättningen. Under tiden i isoar med utomhusproduktion. ka snabbväxande smågrisar. De byggnaden av avelsbesättning- leringen kommer de att provtas Galtarna som går till semin- framhåller också att tack vare en. Djuren var mellan 7 och för olika sjukdomar i fera omstationerna bär på RN-genen att Sverige inte använt anti- 16 veckor gamla och valdes ut gångar, att ta in djur i en avelsför högsta möjliga köttkvalité. biotika som tillväxtfrämjande på två av Nordic Genetics av- besättning innebär en stor risk JSR marknadsför hampshire- i fodret sedan 1986 (samt fort- elsbesättningar. Först trans- och största försiktighet vidtas. rasen under namnet Genecon- satt låg antibiotikaförbrukning) porterades djuren till en upp- Till hösten nästa år förväntas verter 400. Tillsammans med har djuren en mycket god aptit, samlingskarantän där de fck de första gyltorna att grisa in så livsmedelskedjan Sainsbury’s växer snabbt och är mycket tå- vila en natt innan vidare trans- under nästa år kommer exporhar JSR utvecklat varumärket liga mot sjukdomar. Vid de år- port till England dagen därpå. ten av avelsgaltar från Sverige “Taste the diference” som salu- liga smaktesterna vinner alltid Innan lastning kontrollerades att fortsätta men sedan kommer förs som deras färska premium- Sainsbury’s ”Taste the diferen- djuren av en distriktsveterinär galtarna till JSRs seminstatiokött med högsta ätkvalité. Gri- ce” tack vare köttets mörhet och och intyg över alla djur skrevs. ner att väljas ut från deras egen sarna för varumärket föds upp saftighet.

Lastbilen som användes var en avelsbesättning.

De ser uppbyggnaden av en SPF-transport med extra höga utomhus och för det lämpar

28 •

Grisföretagaren nr 9, 2013

Storleken på navelproblemet har betydelse för om grisen ska kunna växa normalt och kunna transporteras utan risk för att skadas. Kontrollera därför alltid navelbråcken noggrant innan grisen skickas till slakt.

Foto: Petra MattSSoN

Naveltips!

Förekomsten av navel­ bråck hos grisar upplevs ha ökat i svenska be­ sättningar. Svenska pig genomförde därför en studie tillsammans med Svenska djurhälsovården som fnns publicerad som pigrapport nr 53 Januari 2013. Rapporten kan fritt laddas ner från Svenska pigs hemsida www.svens­ kapig.se Gunnar JoHansson Svenska Djurhälsovården

Under 2012 genomfördes en undersökning i fem besättningar där navelregionen hos 2 660 grisar kontrollerades tre gånger under uppfödningen. Av dessa bedömdes 217 stycken (8,3 procent) ha någon form av navelproblem under uppfödningen.

Av de 217 grisarna med navelproblem utgjordes cirka 62 procent (133 grisar) av bölder, 31

kring vilka grisar med bråck som kan skickas till slakt liksom det saknats entydiga normer för detta från myndigheterna.

Ett djur får aldrig utsättas för ett onödigt lidande. Detta har transportören att ta ställning till då djur ska transporteras.

En risk vid transport av grisar med bråck är att andra djur trampar på bråcket. På grund av transportstressen är det ockStoRlEKEN HaR bEtydElSE så rimligt att anta att risken för Sammantaget kan man säga att inklämning ökar och att blodju tidigare under uppfödningen tillförseln till tarmen därmed och ju större bråcket eller böl- stryps. den är, desto sämre är prognosen för att grisen kan födas upp INStRUKtIoN tIll och slaktas med lönsamhet. I SlaKtERIvEtERINÄRER studien gick gränsen vid en pÅ GÅNG diameter på 20 centimeter och Jordbruksverket arbetar just nu en bråckport på 35 millimeter. med att ta fram en instruktion Detta betyder att en gris som till de ofciella veterinärerna har ett navelproblem med större vid slakterierna (de som tidigadiameter än 20 centimeter med re kallades besiktningsveteristor sannolikhet inte kan födas närer). Syftet är att få enhetliupp med lönsamhet. I Sveri- ga regler för när en gris med ge har det hittills rått osäkerhet navelbråck får sändas till slakt.

procent (68 grisar) av bråck och 7 procent (16 grisar) av någon annan anmärkning, exempelvis ytliga sår vid naveln.

Noterbart var att en stor andel av bölderna och bråcken försvann respektive återgick till det normala under uppfödningen. Närmare 90 procent av djuren kunde födas upp utan särskilda åtgärder för att sedan gå till normalslakt.

Allmänt gäller att bråcket absolut inte får släpa i marken eller att bråcksäcken inte får vara skadad eller ha sår.

Innan du sänder en gris med navelproblem till slakt bör du tänka på att: Särskilt kontrollera allmäntillståndet! Grisen ska vara pigg och bete sig normalt.

Bråcket inte får hindra grisen att röra sig normalt.

Bråcket under inga omständigheter får släpa i golvet eller vara skadat.

Kontrollera undersidan av bråcket! Skador och sår uppstår oftast på den del av bråcket som är närmast golvet. Vänd alltså upp undersidan eftersom det kan vara svårt att se från gången.

Svenska Pig har tagit fram ett stalltips som du kan ladda ner från hemsidan www.svenskapig. se, där får du konkreta råd om vilka grisar med navelproblem som kan sändas till slakt.

Grisföretagaren nr 9, 2013 • 29

Marknad Bred nedgŒng fšr europeiska grispriser Sommarens värme är nu över och tillväxten i stallarna har ta­ git fart igen. Ökat utbud i fram­ förallt Tyskland har inlett en period av press på priserna. Un­ der augusti har priserna utveck­ lats positivt, men från början av september kommer en period med nedåtgående eller avvak­ tande trend på fera viktiga marknader. Priserna konsoli­ deras när utbud och efterfrågan balanseras igen.

Störst prisnedgång under september har skett runt Bene­ lux­länderna, där priserna steg mest under augusti. Belgiska grispriset sjönk 10,3 procent, Frankrike med 8,9 procent och Nederländerna med 9,6 procent.

Mer än en månads prisupp­ gång är nu utraderad. De länder där priserna stigit mest är Bul­ garien med en uppgång på 8,7 procent och Irland med 3,4 pro­ cent upp.

Prisutvecklingen för de stör­ re europeiska grisproducenter­ na har varit negativ i Tyskland, Spanien, Nederländerna, Polen och Danmark med nedgångar på mellan 6­10 procent.

Det svenska grispriset har

stigit från en åortonde plats i prisrankingen och ligger nu på plats nio, med en notering som har stigit 1,3 procent.

Det europeiska genom­ snittspriset har sjunkit med 12,1 euro/100 kg (100 öre/kg).

Under samma period har det svenska snittpriset stigit med 2,5 euro/100 kilo(20 öre/kg).

Det danska grispriset har sjun­ kit 2,7 euro/100 kilo (24 öre/ kg), det fnska har sjunkit med 2,3 euro/100 kg (20 öre/kg) och det tyska har sjunkit med 15,3 euro/100 kg (130 öre/kg).

19 länder har lägre pris i euro sett än Sverige och 8 har en hö­ gre nivå, vilket placerar det svenska grispriset, som i början av oktober låg på 1,96 euro/kilo (17,20 kr/kg), på mitten av pris­ rankningen. Belgien tar över sistaplatsen från Irland och lig­ ger lägst med ett genomsnitt­ ligt grispris på 1,65 euro/kilo (14,50 kr/kg). Malta sitter kvar som prisledare på 2,37 euro/ kilo (20,80 kr/kg).

Erik Brink

Europeiska grispriser vecka 40 ranking Land

Förändring

1,8 1,6 1,4 1,2 1 1/10 2012

30 1/10 2012

Kr/kg 19

+ 1,3 %

15

11. Lettland

1,92

- 4,3 %

14. Polen

1,81

- 6,1 %

15. Litauen

1,81

- 7,1 %

11 9

- 1,3 %

26. Danmark

1,67

- 1,6 %

27. nederländerna

1,61

- 9,6 %

1,83

- 6,2 %

Källa: EU-kommissionen

Grisföretagaren nr 9, 2013

Sverige Finland

Danmark Tyskland

EU

24/12

18/2 2013

15/04

10/6

5/8

30/9

Smågrisar, faktisk betalning i euro/smågris i genomsnitt från de fem största slakterierna i varje land inrapporterat från nationella myndigheter till EU-kommissionen.

1,96

1,75

26/9

40

9. Sverige

22. Finland

28/7

50

17

-7,9 %

29/5

EU

60

- 6,8 %

- 0,2 %

30/3

Tyskland

70

2,02

1,81

Danmark

80

5. Spanien

1,79

29/1 2013

90

+- 0 %

17. Estland

30/11

Euro/gris 100

2,37

19. Tyskland

Finland

Sverige

Slaktgris, faktisk betalning i euro/kilo i genomsnitt från de fem största slakterierna i varje land. Priserna är för slaktkropp utan huvud vilket skiljer dem från de noteringar som svenska slakterier publicerar.

1. Malta

EU

30 •

Euro/kilo

Euro/kilo 2,0

Scan Ginsten

Skövde Slakteri Plus KLS Ugglarps Topp

13

nov 2012

jan 2013

mars

april

juni

aug

okt

Offciella svenska noteringar utan kontraktstillägg, i kLS Ugglarps Topp ingår veckoleveranstillägg. Skövdes notering är plus-noteringen som används för nya avtal 2013. Under de senaste veckorna har billig import tvingat Dalsjöfors, kLS Ugglarps, Dahlbergs och Ginsten att sänka sina noteringar.

Minskad slakt lyfte det amerikanska grispriset I USA har grisslakten minskat under slutet av sommaren. Nedgången överraskade marknaden och drev upp grispriserna på Chicago-börsen.

Det är fortfarande oklart varför slakten minskade och om den nya, fruktade PED-diarrén kommer att påverka utbudet.

procent. Äldre grisar blir sjuka men överlever. Dock borde inte utbrottet sätta avtryck i slakten ännu.

HÖgrE PrISEr

Erik Brink Jordbruksaktuellt

Terminskontraktet för leverans av slaktsvin i december på råva­ rubörsen i Chicago (Lean hogs) steg med ungefär sex procent under september, till en topp­ notering på 88,9 cent/pound En oväntad minskning av grisslakten har lett till höjda (12,60 SEK/kg). grispriser i USA. Foto: Photos.com MINSkAD SlAkt

Bakom prisuppgången ligger en oväntad minskning av den ame­ rikanska grisslakten. Utifrån statistik om antalet grisar i USA som det amerikanska jord­ bruksdepartementet (USDA) publicerade i juni förväntade sig analytikerna en uppgången av slakten med 0,5 procent under perioden juli­september.

Istället visade det sig att slak­ ten minskade med 1,3 procent under perioden. I USA slaktas det 8,5­10 miljoner grisar i må­ naden.

statistik spekuleras det i om en sjukdom ligger bakom pro­ duktionsminskningen. Efter­ som verksamheten på USDA är stängd under pågående budget­ strid i USA går det fortfarande inte med säkerhet slå fast orsa­ ken till slaktminskningen.

En möjlig orsak till minsk­ ningen jämfört med föregåen­ de år kan vara att slakten då var ovanligt stor på grund av torkan och höga majspriser vilket fck grisproducenter att skicka lätt­ are grisar till slakt.

En försämring av läget för VIrUS bAkoM NEDgÅNg? sjukdomen PRRS föreslås vara Det är ännu oklart varför gris­ en annan möjlig orsak.

En tredje het kandidat är ett slakten har minskat. Eller som en marknadsanalytiker formu­ utbrott av PED (Porcine Epi­ lerade frågan till nyhetstjänsten demic Diarrhea), en virusor­ Agrimoney: ”Where are all the sakad diarré som slår hårt mot hogs?” (Var är alla grisarna?). smågrisproduktionen i USA I väntan på ytterligare med en dödlighet på 80­100

Under sommaren har den ame­ rikanska suggslakten minskat med 7,9 procent. Smågrispro­ ducenterna har blivit mycket restriktiva med att skicka sug­ gor för att minska riskerna med smittspridning från djur­ transporter. Samtidigt är det troligt att man återigen bygger upp sina besättningar med fer moderdjur, foderpriserna har gått ned kraftigt och grispriser­ na är höga vilket stimulerar till ökad produktion.

Marknadens åsikter om prisutvecklingen på amerikan­ ska grisar går isär. Deutsche bank ser i sin prognos en högre prisnivå mellan 86­95 cent/ pound fram till sista kvartalet 2014. Medan Societe Generale ser en lägre nivå på 79­74 cent/ pound under samma period.

Deutsche baserar sitt anta­ gande på en växande export till Kina där priset på griskött stigit under året, Societe tror att låga foderpriser kommer stimulera till ökad produktion i USA och därigenom pressa priserna.

SlÅr HÅrt Mot SMÅgrISAr

inte lika stor i Europa som i USA. Nu fnns PED på 724 gårdar i sjutton av USA:s delstater.

John Prestage, vice ordföran­ de för en av USA:s största gris­ producenter Prestage Farms med 170 000 suggor, beskriver utvecklingen på deras anlägg­ ning i Oklahoma med 20 000 suggor som producerar drygt 400 000 grisar per år: ­ På ett ögonblick var 30 000 smågrisar döda, beskriver han första vågen av virussjukdomen för Reuters.

FrÅgAN ÅtErStÅr

Även om PED är en sjukdom som förväntas minska slakten så är det osäkert som den ligger bakom nedgången vi har sett under slutet av sommaren.

Ron Plain, University of Missouri, konstaterar att ett ut­ brott av PED på en gård kom­ mer att minska antalet grisar som skickas till slakteriet 4­6 månader senare. Och att än så länge så skulle de festa gri­ sar som dött i sviterna av PED slaktas under fjärde kvarta­ let. Efekterna borde inte synas ännu. Om PED sprids snabbare under vintern, som många an­ dra sjukdomar gör, tror Plain också att minskningen av nästa sommars slakt kommer att att bli större.

PED är en ny sjukdom i USA med det första fallet upptäckt i april. Det första fallet av PED i Europa konstaterades enligt SLS 1971 i Storbritannien. Se­ dan dess har många andra län­ der i Europa drabbats med un­ dantag av Skandinavien. Dock har inte virussjukdomen varit lika aggresiv och dödligheten Grisföretagaren nr 9, 2013 • 31

tipset

Information till WinPig-användarna från Svenska Pig

Skapa din egen omgångsrapport I WinPig Slakt fnns många möjligheter till uppföljning och analys av slaktgrisproduktionen. Som standard fnns några omgångsrapporter inlagda. Många vill dock göra sin egen rapport och själv välja vilka resultatmått som ska visas på denna. I det här WinPig-tipset beskrivs hur man skapar sin egen omgångsrapport.

MÅnga MÖjligheter

Ett resultatmått som är intressant att visa på rapporten är kostnaden för att producera ett kilo slaktkropp, eller ett kilo kött som det ofta lite slarvigt uttrycks. Kostnaden kan jäm­ föras mot betalningen och är ett mått som används i interna­ tionella jämförelser. Genom att skapa en egen rapport kan du lägga till detta och fera andra mått.

Bild 1. Välj en layout att kopiera

Kopiera en layout att utgÅ ifrÅn

Layouter som är skrivna med fet kursiv stil är standard­ layouter, även kallade globala layouter (se bild 1). Ändra ing­ enting i en global layout, eftersom ändringarna kommer att försvinna vid uppdatering av programmet. Vill du att änd­ ringarna ska Ännas kvar kopierar du därför först en global layout och gör sedan önskade ändringar. Välj att utgå från den layout som är mest lik den du vill ha.

Bild 2. Layouten Ekonomi 1 är aktiv

1. Klicka på pilen till höger om layout­namnet AgroSoft (bild 1).

2. Peka (klicka inte) på den layout du vill ändra i och kopiera.

3. Peka (klicka inte) på Kopiera.

4. Klicka i fältet för namn och ändra till något valfritt namn, tryck Enter.

5. Följ instruktionen nedan för att göra önskade ändringar. gÖra Ändringar

Kontrollera att den layout som ska ändras är aktiv (bild 2).

Bläddra mellan fikarna på omgångsrapporten och välj var du vill göra ändringar (exempelvis ekonomi). För att välja till/ från kolumner trycker du på ikonen för Layoutinställningar (bild 3). Ordningen kan ändras genom att använda knappar­ na Upp och Ner. Bocka för de kolumner som ska vara med på rapporten och bocka ur de som ska tas bort. För att få med kostnaden för ett kilo kött bockar du i huvudrubriken PER KG SLAKTVIKT och Produktionskostnad per kg slaktvikt (bild 4).

Gå till fiken ”Funktioner och utseende” och bocka för ”Använd layout från start”. Då kommer din egen rapport att vara den som visas först nästa gång du tar fram rapporten.

Tryck på OK när du är nöjd.

Bild 3. Layoutinställningar fler tips!

På vår hemsida hittar du mer information om hur man ändrar i rapporten och t.ex. gör inställningar för diagram. Läs om detta under WinPig Slakt, Rapporter och Analyser.

Bild 4. Välj måttet Produktionskostnad per kg slaktvikt

nr 9, 2013 • 33 Frågor? Kontakta WinPig Support på telefon 018-12 66 40 eller via epost till winpig@svenskapig.se. Hemsida:Grisföretagaren www.svenskapig.se/winpig

Simon tipsar

Snabbt marscherat av Boarps Slaktarkorv För bara ett år sedan bestämde sig Per och Åsa Karlsson på Boarps Gård i Halland för att lansera korv under ett eget varumärke; Slaktarkorv. Ett centralavtal med ICA innebär att produkterna nu kan köpas i butiker över hela Sverige.

Emma SonESSon

Grisföretagaren

foto: PhotoS.com

Fryser dina grisar?

Fallande temperatur gör att vi igen måste fokusera på närmiljön i grisningsstallarna.

Fryser grisarna är risken stor att de dricker för lite råmjölk, att de blir klämda av suggan samt att de får diverse infektioner. Att värmelampor och golvvärme är korrekt inställt är därför avgörande för att grisarna får en bra start på livet. Har man ingen golvvärme så är det en god idé att isolera golvet i smågrishörnet. En del har investerat i gummimattor, en annan möjlighet är att klippa till en bit wellpapp. Det fnns fera olika internetsidor där man kan få en 70 meters rulle till stort sett inga pengar alls. Enkelt, lätt och hygieniskt!

Simon ÅKERBlom Porcus Svinefagdyrlæger & Agronomer

torget EL- & LANTBRUKSSPECIALISTEN Viskastigan 50, SE-432 67 Veddige Tel: 0340-380 40, Fax 0340-64 97 94 martin@mpael.se • www.mpael.se

Ventilation och larm fšr alla djurslag.

Scanner till suggor.

Energijakten fortsätter...

Spara <75% el. Vi hjälper Dig!

046-20 15 60 • info@stallsystem.se • www.stallsystem.se

Vill du annonsera på torget?

Ring Elisabeth på 019­16 64 66!

34 •

Grisföretagaren nr 9, 2013

produkterna. Ett centralavtal med ICA innebär att Slaktarkorv från och med vecka 45 kan köpas i 1325 ICA-butiker över hela Sverige.

– Visst har det gått snabbt, men vi har jobbat mycket för det, vi har gått upp en timme tidigare och jobbat en timme längre, säger Per. Det lilla halländska företaget har egen personal som brinner för produkterna. De har bland annat utfört cirka 300 butiksdemonstrationer och grillningar under året, något som troligen bidragit mycket till den snabba spridningen.

– Uppenbarligen tycker kunderna om korvarna, konstaterar Per. Slaktarkorv är en del av Boarps Gård AB som 2008 utsågs till årets grisföretagare. Boarps Gård AB är ett företag som har fera ben att stå på men den huvudsakliga verksamheten är grisuppfödning. Man omsätter 65 miljoner och har tio anställda.

Bakgrunden till Slaktarkorv är att Per Karlsson en dag tröttnade på dåliga marginaler och det faktum att betalningen för grisen knappt skiljer sig mellan grisens fötter och flén.

– Om jag inte får mer betalt för grisens fnare delar, då kan jag ju lika gärna göra korv av hela grisen, sa Per i en hetlevrad diskussion för drygt ett år sedan.

Idén var född, Per gjorde slag i saken och lanserade Slaktarkorv, en korv gjord av hela grisen. Först lanserades korven i Per och Åsas lokala handlares Matöppet-butik. Sedan Läs mer om korvarna på dess har det gått snabbt med spridningen av www.slaktarkorv.se

Allvarlig salmonella påvisad i danmark Salmonella choleraesuis har påvisats i en integrerad dansk besättning på sydvästra Jylland. det skriver Videncenter for Svineproduktion (VSP), som nu uppmanar danska grisuppfödare att iaktta striktare smittskyddsrutiner.

kan förekomma i danska besättningar, säger Nicolaj Nørgaard, direktör på VSP. Undersökningar av köttsaft från smittade grisar tyder på att smittan funnits hos grisarna i mellan 6 och 24 månader. Hur smittan nått grisarna är ännu oklart. Nicolaj Nørgaard uppmanar danska grisföretagare att ta kontakt med sin besättningsveterinär för att få råd om hur man bäst skyddar Salmonella choleraesuis kan i motsats till sin besättning mot olika smittor.

– Den här gången var det S. choleraesumånga andra salmonellasmittor ge allvarliga produktionsstörningar i form av blod- is, nästa gång kan det vara en mycket allvarförgiftning, lunglidande, reducerad tillväxt ligare sjukdom som klassisk eller afrikansk och ökad dödlighet. Det är tredje gången svinpest, säger han.

För att köpare av grisar ska kunna hålman hittar S. choleraesuis bland grisar i Danmark. Vid de föregående tillfällena har la sig uppdaterade med vilka besättningar man totalsanerat gårdarna, men det kom- som testats positivt för S. choleraesuis innan mer inte att ske den här gången. köp av grisar kommer diagnosen att anges – Vi kommer förmodligen att behöva på hälsodeklarationen i fem år efter att den vänja oss vid att S. choleraesuis i framtiden ställts.

Kockar vill ha bondekontakt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) står som värd för tävlingen Årets Kock. Inför tävlingen har LRF ringt runt till de 24 kockarna som tävlar. Samtliga kockar uppger att de gärna vill ha mer direktkontakt

med de lantbrukare som de köper råvaror från. Ökad förståelse för varandras arbete, inblick i varandras vardag och försäkran om att djuren haft ett bra liv anges som motiv för önskemålet om mer kontakt.

Griskalendern

­ alltid aktuell på www.grisforetagaren.se

ByGGTEmAdAG

31

temadagarna arrangeras på två platser samtidigt, Hotell lumber och Karle i Kvänum i Västergötland samt araslöv Golf och Resort utanför Kristianstad den 31 oktober med en andra träff 4 december. info: www.svenskapig.se

okt

VIllKORAd lÄKEmEdElSAnVÄndnInG

5

Brunnby Gård, Västerås Kontakt: anette larsson, Svdhv 018­16 75 70

14

VIllKORAd lÄKEmEdElSAnVÄndnInG

Växa Sverige, Falkenberg Kontakt: ingrid Eriksson 0346­578 30

nov

20 nov

GRISFÖRETAGARdAGEn 2013

Boka in onsdagen den 20 november 2013 för årets smartaste träff i grisbranschen!

Elmia, Jönköping. mer information på www.svenskapig.se

nov FÖRmAnSuTBIldnInG 2013 VIllKORAd lÄKEmEdElSAnVÄndnInG

12

Svenska Foder Knästorp, Staffanstorp Kontakt: lena Hjorth 046­32 58 80

3-4 Dec

nov AGRITECHnICA

12-16

lantbruksmässa i Hannover. www.agritechnica.com

nov

Kursen riktar sig till dig som arbetar/ska arbeta som förman. Kursen innehåller en ledarskapsutbildning och kommer att hjälpa dig effektivisera ditt arbete som förman.

Kursstart mullsjö 3­4dec 2013 anmäl ditt intresse för kurs på kurser@griskonsult.se nuTRIFAIR

22-23 GRundKuRS I SVInSEmIn

13

Jan

Plats: linköping i SvdHV lokaler anmälan sker via hemsidan www.qgenetics.se eller till Carina andersson tel: 016­17 45 76

nov

inomgårdsmässa för animalieproduktion.

Frederica, danmark. www.nutrifair.dk

Tipsa oss om evenemang!

Fyll i kalendern på grisforetagaren.se

Prenumerera på Grisföretagaren

Frankeras ej Gris­ företagaren betalar porto.

EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES GRISFÖRETAGARE NR. 9 • 25 oktobeR 2013 • PRIS 69:-

Prenumeration för 11 nummer kostar 495 kr + moms (525 kr inkl moms).

EN TIDSKRIFT FR•N SVERIGES GRISF…RETAGARE NR. 8 • 27 septembeR 2013 • pRIs 69:-

EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES GRISFÖRETAGARE NR. 7 • 30 augusti 2013 • PRis 69:-

Medlemmar i Sveriges grisföretagare har rabatt och betalar 350 + moms (371 inkl moms). medlemspriset gäller även för medarbetare på medlemmarnas gårdar, så kallad medarbetarprenumeration.

Prenumeration till utlandet kostar 695 kr (737 kr inkl moms).

NAMN

Framtidens

SmågriSar EngagErad Grisskötare pErsonal

Faktorer Som påverkar överlevnaden

HEmligHEtEn bakom framgångEn på strömsnäs gård

UtbildninG i samarbete mellan annelövsGrisen och svalöFs GymnasUim

(tExta tydliGt)

TELEFON

E-POST

AdrESS C

POSTNuMMEr

/O Jordbruksaktuellt

OrT

SVARSPOST MEdLEMSFÖrETAg MEdArbETArPrENuMErATiON GrisföretaGaren nr 9 • 2013

700105400 708 00 ÖREBRO Grisföretagaren nr 9, 2013 • 35

POSTTIDNING B ECONOMIQUE Grisföretagaren, c/o Jordbruksaktuellt, Boställsvägen 4, 702 27 Örebro