TLPHTBLUVFMMU TF
"òÊSTOZUUB GÚS PTT TPN KPCCBS NFE TLPH
FY t /S t PLUPCFS
TEMA AVVERKNING
Att kunna fÜlja skogens utveckling pü nära hüll och ha en direktkontakt med naturen är det bästa fÜr att lyckas som skogsägare, menar GÜran Larsson utanfÜr Askersund. Han är helt självverksam FOTO: PIA GYLLIN och ser med stolthet pü den skog han hjälpt till att skapa.
Helt fÜr egen maskin GÜran Larsson lever efter filosofin att den som äger marken har en helt annan känsla fÜr den och att det därfÜr blir bäst resultat om man skÜter skogen själv. I snart 40 ür har han fÜrt sin fars arv med att vara självverksam vidare – och han har inga planer pü att byta taktik.
– Det blir inte samma direktkontakt om jag skjuter Üver ansvaret pü nügon annan och lüter dem skÜta min skog. Den skog man har ska man älska och det man älskar det skÜter man själv, det lämnar man inte üt nügon annan. 6-7
TEMA AVVERKNING
Rätt tid att avverka frÜträden
PORTRÄTT Ska eektivisera bekämpningen av dieselstÜlder
Välkänd gotlänning prisad
Pü Gotlands landsbygd vet de allra flesta vem När det handlar om nedtagning av frÜträd gäller det Frün januari i ür har man nya brottskoder fÜr Rickard Hansson är. Med utgüngspunkt pü gürden att pricka rätt tidpunkt. Pü Boo egendom har man dieselstÜlder, detta fÜr att bättre kunna bekämpa Lillfole driver han bland annat skogsfÜretaget müttstocken att när de omkringliggande plantorna brottsligheten pü detta omrüde. Ännu en ändring, Lillfole skog och ved. FÜr sitt arbete med skogen är mellan 0,5 och 1,5 meter är det idealt att ta ner som ska underlätta ytterligare, kan komma att gÜras har Rickard tilldelats pris ur A W Bergstens frÜträden. 8 i slutet av üret. 10-11 14 donationsfond.
FÜretagare i Stockholm – skogsägare i Arboga Leif och Kerstin JÜnsson lever ett hektiskt liv i Stockholm. Lugnet hittar de i skogen vid jordbruksfastigheten i närheten av Arboga. Christopher HallstrÜm pü Holmen har hjälpt dem att ta fram en ny skogsbruksplan. – En skogsbruksplan är absolut nÜdvändigt fÜr att ha kontroll pü vad som ska gÜras, Christopher gjorde ett fantastiskt jobb med den som med sü mycket annat. Läs mer om Leif och Kerstin pü www.holmen.com
2
KALENDER
30
OKT
KRAFTSAMLING FÖR SKOGSRIKET VÄRMLAND
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson besöker i höst Värmland för en konferens kring hur visionen om Skogsriket ska genomföras i Värmland. Till konferensen bjuds en bred samling av nyckelaktörer bland skogsintresserade i Värmland in.
10
HUGG UTAN HYGGE!
En introduktion i hyggesfritt skogsNOV bruk i Täby kommuns tätortsnära skogar. Rönninge by, Täby, Stockholm. Innehåller bland annat: Olika sätt att sälja virke från de hyggesfria kommunala skogarna, principer för val av träd, naturlig föryngring och berikande plantering, praktisk trädmärkning enligt naturkulturmetoden. Arrangörer: Bröderna Uhlås hyggesfria skogsbruk, www.hyggesfrittskogsbruk.se, Skogsautkioner i Mora AB, jägmästare Cecilia Lundin, Täby kommun.
2728 NOV
1011
KONFERENS SKOGSRIKET
Konferens Skogsriket Norrbotten den i Piteå. SKOGENS SKÖTSEL
Under åren 2006-2012 bedrevs proDEC jektet Skogens skötsel inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests. Nu har du möjlighet att ta del av forskningsresultaten från projektet under ett heldagsseminarium i Jönköping (10/12) eller Umeå (11/12). På programmet står: röjning, gallring, rotröta och storm, förädling, kontinuitetsskog, klimatförändringar.
Tipsa oss om evenemang!
Informationen presenteras kostnadsfritt i kalendern. Gå in på www.skogsaktuellt.se/kalender
Skogsaktuellt ägs av Jordbruksaktuellt AB och är en rikstäckande oberoende skogstidning som ges ut som sektion två i Jordbruksaktuellt gratis till alla aktiva lantbruk i Sverige. Tidningen delas även ut till alla som bor i tätort och äger mer än 250 hektar skog samt ett stort antal yrkesgrupper inom skogsbranschen. Mer detaljerad information om oss finner du på hemsidan www.skogsaktuellt.se Adress: Telefon: Fax: E-post: Internet:
Boställsvägen 4, 702 27 Örebro 019-16 61 30 019-16 61 45 info@skogsaktuellt.se www.skogsaktuellt.se
Organisationsnr ISSN Distribution
556611-2156 0345-5718 83 000 ex
Prenumeration
298 kr/år +moms
Ring oss, 019-16 61 30, eller gå in på www.skogsaktuellt.se/pren
Annonser
LEDARE
Annonssupport Claes Berggren
Robert Eklund 019-16 61 44 robert@skogsaktuellt.se 019-16 61 33 claes@skogsaktuellt.se
FELAKTIGT UTMÅLAS VI SKOGSBRUKARE ofta som miljöförbrytare. Vattenproblematiken har ploppat upp som en av de större miljöfrågorna de senaste åren. Oftare och oftare blir vi anklagade, dömda och näst intill lynchade för att vårt värv leder till förhöjda halter av miljögifter i våra vattendrag. Min uppfattning är snarare att det är skogsägarna själva som är brottsoffer. NÄR VÄRLDENS BEFOLKNING FÖRBRÄNNER fossila bränslen följer giftiga substanser med avgaserna ut i atmosfären och landar så småningom på marken i din skog. Det sker alltså ett ständigt besprutande av miljögifter hos dig, helt utan din inblandning. Men det är ändå du som skuldbeläggs när dessa gifter sedan frigörs. För det som händer när du brukar din skog är att du påverkar skogsmarken på ett sådant sätt att flera års deponi av bland annat kvicksilver, ett av de farligaste miljögifter vi känner till, riskerar att vandra iväg till vattendrag och vidare upp i födokedjan. En av effekterna av kvicksilverflykten från skogsmarken till vattendragen och sjöarna är att gravida inte bör äta insjöfisk mer än några gånger per år. ÄR DET VÅRT ANSVAR att se till att den skit som
olovandes deponeras på vår mark inte ska nå vattendragen? Ska vi belastas för andras
Pia Gyllin 019-16 64 68 pia@skogsaktuellt.se
Ansvarig utgivare Stefan Ljungdahl
019-16 61 34 stefan@skogsaktuellt.se
Kommande Skogsaktuellt NR UTGIVNINGSDAG TEMA SISTA MATERIALDAG 10 20/11 Naturvård 8/11 11 18/12 Förvärv och försäljning 6/12
olater? Ska vi be om ursäkt, våra samveten tyngas ner och egendomar förgiftas helt oförskyllt? Nej naturligtvis inte, men detta händer här och nu. Om den mark vi äger inte kan brukas med mindre än att stora fördyrningar tillkommer ska naturligtvis de som ansvarar för dessa betala för sig. Den stora utsläppssyndaren är transportsektorn, men även andra, till exempel avfallsanläggningar, bär ansvaret för att din skog blivit avstjälpningsplats för allsköns luftburna giftiga ämnen. I solidaritet med skogsbrukarna borde kostnaderna påföras slutkonsumenter som istället för att välja giftfria alternativ väljer betydligt skitigare sådana. Min uppskattning är att skogsbrukarna årligen bär kostnader för miljöarbetet motsvarande 700-800 kronor per röstberättigad svensk. OM SVENSKEN VORE EN SANN miljövän, inte bara i tanken utan även i handling, skulle var och en åtminstone försöka minimera sin andel av den fossila förbrukningen. Ett enkelt sätt för många vore att byta ut sin fossilbränsleberoende bil mot en oberoende dito, men så sker inte. I dag är andelen förnybara drivmedel i trafiken bara några procent och oljeförbrukningen i Sverige per capita i förhållande till BNP är högre än genomsnittet i övriga Europa. Så halterna av kvicksilver kommer fortsätta öka i din skog på grund
KOMMENTERAT STORLEKEN SPELAR VISST ROLL
I sin senaste ledare skrev Rickard Axdorff om att hans uppfattning om varg är att vi ska ha så få som möjligt eftersom alla, inklusive vargen, tjänar mest på detta. Haha detta var bland det roligaste jag läst, vill du ha får så får du väl stängsla lite bättre och ta in djuren under natten?! du har dock rätt i en sak att Sverige inte ser ut som på 1800-talet, det är dax att du anpassar dig för hur det ser ut idag eller slutar gnälla. Tack och hej för mig! Kommer hädanefter att bära tidningen direkt från brevlådan till pannan då ledning står för dessa åsikter. Är jägare, skogsägare och jobbar som skogsentreprenör och tycker att vargen hör hemma o vår natur. Storleken på stammen skall vara stark och långsiktigt hållbar. Aldrig mer Skogsaktuellt
Redaktion
Rickard Axdorff Produktchef
Din skog - en avfallsanläggning
J
Rickard Axdorff 019-16 61 39 rickard@skogsaktuellt.se
NR 9 • 23 oktober 2013
Ren logik. Vargar bidrar inte till något positivt för människor som har sin utkomst av det landsbygden ger. Urbaniseringen är orsaken till att en stor mängd människor fortfarande anser varg vara något bra. För nästan alla av dessa personer är det närmaste naturen de kommer när dom vattnar pelargonierna. Det är något fel när mängden vargar måste bli så många så dessa personer får problemet in på knuten innan man ändrar uppfattning.
av fortsatt nedfall. Din skog kommer tyvärr även framöver att verka som deponi för avfall från andra människors tanklösa förbrukning. PARADOXEN I DENNA SORGLIGA redogörelse, utöver att skogsägare felaktigt beskylls för miljögifter i våra vatten, är att konsumenten istället för att genom aktiva miljövänliga inköp av förnyelsebar energi från exempelvis skogen, fortsätter välja smutsiga alternativ, alternativ som försvårar för oss skogsbrukare att producera framtidens förnyelsebara miljövänliga råvarualternativ. MIN UPPFATTNING ÄR ATT DET snarare är människors levnadssätt och ovilja till egna uppoffringar som känns i plånboken som är boven i dramat. Det är de som ska ställas till svars för att gravida inte kan äta insjöfisk, inte skogsbrukarna.
RICKARD AXDORFF Skogsaktuellt
www.skogsaktuellt.se
Nu har vi dess värre inte enbart nio miljoner svenskar som måste inse detta. Vi har tydligen 350 miljoner européer som ska vara med och bestämma. Sker inget stopp förvandlas Sveriges landsbygd till ett rovdjurszoo. Bonde
prenörer inom högteknologiska produkter och tjänster kan tillförsäkra landsbygden 100 000 jobb över ett decennium. Jordbruk, skogsbruk, sågverk och cellullosaindustri minskar alla i antal anställda kraftigt det närmaste decenniet. Jan-Erik Gasslander
”AVGÖRANDE FÖR LANDSBYGDENS FRAMTID”
I en artikel om strandskydd uttalade sig Karl Hedin, skogsägare och ägare till trävarukoncernen med samma namn, att han ser med oro på konsekvenserna som tillämpningen av det nya regelverket får på landsbygden.
Strandrätten är ett enda stort juridiskt missfoster, som måste bort, ju förr dess bättre. Annars kommer landsbygden att dö sotdöden. Niklas
Länsstyrelsen bestämmer utvecklingen av landsbygden Men det stora problemet är att regeringen lät Länsstyrelsen och Naturvårdsverket få chansen att överpröva alla dispenser och det leder till att man kan få ett ja från kommunen och sedan ett nej från Länsstyrelsen. Lagen har är inga lättnader i strandskyddet som det egentligen var tänkt från början, det är där vi är i dag med en lag som tyvärr har blivit mycket svårare för dem som vill bygga nybyggnation vid vattendrag. Lagen bör göras ändå mer tydligare så att den inte lurar folk att söka dispens och sedan inte få igenom den.
Karl Hedin o hans idéer är en kvarleva från förra seklet. Att sabotera o förstöra den svenska naturen var en av framgångsfaktorerna bakom det svenska folkhemmet. Att fortsätta på detta sätt genom att skövla o köra sönder de rester av gammal skog och unika biotoper är inte värdigt ett modernt samhälle. Vi bygger idag upp ett fiberberg i plantageskogsbruket med 25 miljoner m3sk varje år - som borde tillvaratas i första hand. Ett beting att röja/gallra länskvoten innan fler slutavverkningstillstånd beviljas. Att exploatera stränderna i Sverige hör inte heller till Bertil vanligheterna i dagens samhälle - det ger knappast landsbygden fler arbetstillfällen - i alla fall inte långsiktigt. Nä Karl - att kunna Samtliga kommentarer läser du på omfördela landsbygdsstödet från jordbruket - skogsaktuellt.se. 10 miljarder av våra skattepengar - till entre-
Månadens vinnare i Skogsaktuellts Facebook-tävling är Junior Msangi, Stockholm. Ett pris kommer med posten. Vinn fina priser! Gilla oss på www.facebook.com/skogsaktuellt/
Följ oss på twitter.com/skogsaktuellt
3
NR 9 • 23 oktober 2013
DEBATT
Vill du också debattera i Skogsaktuellt? Skicka ditt inlägg till redaktionen@skogsaktuellt.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera debattinlägg. Inlägg kan också bli publicerade på internet. Underteckna artikeln med namn, titel och bostadsort. Bifoga din kontaktinformation.
Begåvning och talang måste sökas där den finns – inte bara i skogen! TILL EN DEL HANDLAR BRANSCHENS attrak-
tionskraft om att vi måste bli bättre just på att berätta om oss själva för barn, ungdomar, lärare och studievägledare. Utöver detta måste vi givetvis fortsätta att utveckla organisationer och arbetsplatser så att vi möter de behov som dagens och morgondagens unga har. MATS SANDGREN vd SCA Skog samt ordförande i KSLA:s kommitté för kompetensförsörjning
Mats Sandgren, vd för SCA Skog, menar att skogsbranschen måste hitta vägar som gör att alla grupper i samhället lockas till skogen för att Sverige ska kunna behålla sin ställning som FOTO: PERANDERS SJÖQUIST skogsland.
Nu kan du stoppa viltskador året runt! cloco.se
R sk äd og da en
SVERIGE ÄR ETT SKOGSLAND. Vår skogsresurs situation där färre unga kommer ut på arbetskan, rätt nyttjad, erbjuda klimatsmarta promarknaden. dukter och utvecklande arbetstillfällen för begåvningar och talanger inom de mest SKOGEN I SKOLAN BEHÖVER UTVECKLAS ytterliskilda områden. Om vi inte kan locka duktiga gare och arbetsgivarnas engagemang kring medarbetare ur hela befolkningen kommer prao-, praktik- och sommarjobb måste försvensk skogsnäring dessvärre inte att ha den stärkas rejält. Skolornas studie- och yrkesförmåga till utveckling och innovation som vägledare bör i hela landet, inte minst i ska ta oss in i framtiden! storstadsregionerna, ges förbättrade möjligheter att lära känna vår bransch. GENERELLT SETT MENAR JAG ATT vi inom skogsbruket och skogsindustrin är dåliga på att UNDER DE KOMMANDE TRE ÅREN kommer en berätta om hur vår verksamhet kan vara kommitté i Kungliga Skogs- och Lantbruksen del av lösningen på världens stora miljöakademiens regi att analysera hur skogsproblem, och på att lyfta fram alla de männnäringens behov av medarbetare ser ut på sikt, iskor som utvecklas genom att arbeta i och hur vi ska gå till väga för att hitta dem. näringen som anställda eller egna företagare. BARA GENOM ATT TITTA PÅ vilka människor som faktiskt väljer en yrkesbana i skogen VÅR UTVECKLING ÄR BEROENDE AV att vi visar kan vi se att branschen inte talar till alla. Vår den allt mer urbana uppväxande generationäring har till exempel svårt att locka kvinnen att skogsnäringen är en del av framtiden nor och människor med utländsk bakgrund. - där man hittar spännande arbetstillfällen. Det görs redan mycket bra i dessa frågor, men Vi måste hitta vägar som gör att även de ser sin egen framtid i vår verksamhet! vi måste nu med kraft förbereda oss på en
N Y T T V I LT S K Y D D – L Ä T T AT T H A N T E R A – L Ä T T AT T S P R U TA
MOT VILTSKADOR ÅRET RUNT Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid. Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eteriska oljor. Läs mer om Arbinol B på www.interagroskog.se
Ytterligare två av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se
4
NR 9 • 23 oktober 2013
MARKNAD NOTERINGAR
Samtliga priser exkl. moms.
V.40 2013
Kort trend
78.00 214.00 98.00
! ! !
78.00 SEK/MWh 214.00 SEK/MWh 98.00 SEK/MWh
225.00 225.00 250.00 230.00 230.00 250.00 250.00 275.00 280.00 275.00 270.00 320.00 290.00 295.00 300.00 265.00 262.00 245.00 295.00 245.00
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
250.00SEK/mÂłfub 250.00SEK/mÂłfub 250.00SEK/mÂłfub 250.00SEK/mÂłfub 250.00SEK/mÂłfub 250.00SEK/mÂłfub 238.00SEK/mÂłfub 305.00SEK/mÂłfub 280.00SEK/mÂłfub 300.00SEK/mÂłfub 300.00SEK/mÂłfub 350.00SEK/mÂłfub 298.00SEK/mÂłfub 295.00SEK/mÂłfub 315.00SEK/mÂłfub 265.00SEK/mÂłfub 250.00SEK/mÂłfub 265.00SEK/mÂłfub 295.00SEK/mÂłfub 265.00SEK/mÂłfub
452.00 530.00 585.00 681.00
! ! ! !
465.00 530.00 585.00 731.00
404.00 258.00 529.00
! ! !
SEK/mÂłsk SEK/mÂłsk SEK/mÂłsk
5641.00
"
4992.00 SEK/ton
0.34
#
0.27 SEK/kWh
10.79 11.70 9.64 10.67
" " ! !
10.86 SEK/NmÂł 12.07 SEK/l 10.74 SEK/l 11.20 SEK/l
10920.00
"
1.17 8.74 1.08 6.47
! # ! #
1.16 SEK/DKK 8.67 SEK/â‚Ź 1.17 SEK/NOK 6.68 SEK/$
1.90 1.10
" "
0.99 1.45
ENERGISORTIMENT
Grot, Sveaskog Skogsflis, Energimyndigheten Träddelar, Sveaskog MASSAVED
Asp, Holmen Skog Asp, Mellanskog Asp, Sveaskog Barr, Holmenskog Barr, Mellanskog Barr, Sveaskog Barr, SCA Barr, Norra Skogsägarna Barr, SÜdra BjÜrk, Mellanskog BjÜrk, Holmenskog BjÜrk, SÜdra BjÜrk, SCA BjÜrk, Sveaskog BjÜrk, Norra Skogsägarna Gran, Sveaskog Gran, SCA Gran, Holmenskog Gran, SÜdra Gran, Mellanskog TIMMER
Gran, Norra Skogsägarna Gran, Mellanskog Tall, Mellanskog Tall, Norra Skogsägarna Skogsfastigheter Mellersta, LRF Konsult Norra, LRF Konsult SÜdra, LRF Konsult Pappersmassa Pappersmassa, Foex EL
El spotpris, Nordpool Drivmedel Biogas 100%, EON Diesel, OKQ8 Etanol E85, OKQ8 RME, OKQ8 Eldningsolja Eldningsolja, OKQ8 VALUTOR
Danska kronor, Riksbanken Euro, Riksbanken Norska kronor, Riksbanken USA-dollar, Riksbanken RĂ„NTOR
Statsfix 5 ĂĽr, Riksbanken Stibor 1 mĂĽn, Riksbanken
V.40 2012
11400.00
Enhet
SEK/mÂłto SEK/mÂłto SEK/mÂłto SEK/mÂłto
SEK/mÂł
% %
Pü www.skogsaktuellt.se/marknad finner du fler noteringar, diagram och källhänvisningar fÜr ovan redovisade noteringar.
– Med denna investering skapar vi en bra plattform fÜr att tillvarata de goda tillväxt mÜjligheterna som finns inom hygienprodukter i Indien. Investeringen är i linje med vür strategi att stärka SCA:s närvaro pü tillväxtmarknaderna, säger Jan Johansson, vd och koncernchef SCA, i ett pressuttalande och fortsätter:
Exportvärdet fÜr skogsindustriprodukter minskade med fem procent fÜrsta halvüret, men det är ändü en mindre tillbakagüng än exporten av andra varor frün Sverige. Dessutom har situationen fÜr sügverket fÜrbättrats, enligt Skogsindustriernas kvartalsrapport.
Strukturomvandlingen i tryckpappersindustrin, en svag ekonomi pü skogsindustrins huvudmarknader och en stark krona pressar fÜretagens lÜnsamhet. JämfÜrt med fÜr ett ür sedan har situationen fÜr sügverken fÜrbättrats, anser Skogsindustrierna. Exporten till Kina av sügade trävaror och papper har Ükat. Exportvärdet fÜr skogsindustriprodukter minskade med fem procent fÜrsta halvüret, visar rapporten. – Neddragningarna i pappersindustrin minskar inte
virkesbehovet sü mycket eftersom mycket av den produktion som läggs ner är returfiberbaserad. Tryckpappersproduktion kommer att finnas kvar i Sverige om än med lägre volymer samtidigt som andra kvaliteter, bland annat fÜrpackningsmaterial, kan Üka, säger Skogsindustriernas vd Carina Hükansson i ett pressuttalande. – De virkesvolymer som fÜrädlats i maskiner som stängts hittar relativt snabbt ny användning som gÜr att skogsnäringen kan fortsätta att bidra till samhällsekonomin, exportintäkter och arbetstillfällen Üver hela landet, fortsätter hon. LÄGSTA LAGREN NÅGONSIN
JämfÜrt med 2012 har situationen fÜr sügverken fÜrbättrats. Efterfrügan pü trä kan vara pü väg att fÜrbättras, även fÜr huvudmarknaderna i Europa. Relativt hÜga leveranser under sommaren kombinerat med mycket lüg produktionstakt har medfÜrt
att sügverkens lager av sügade trävaror i dag är de lägsta nügonsin. Produktionstakten är lüg även i Üvriga Europa och utbudet är därmed anpassat till den fortsatt ganska lüga konsumtionen, menar man. Globalt har massamarknaden varit fortsatt stabil med en efterfrügan som hüllits uppe även under den vanligen svagare sommarperioden. Sveriges produktion och export av massa var marginellt lägre än fÜregüende ür. Globalt Ükade massaleveranserna med drygt tre procent till och med juli, uppger Skogsindustrierna. I kvartalsrapporten framgür även att pappersproduktionen har gütt tillbaka i münga länder och bromsat in i Kina. I Sverige har pappersproduktionen minskat med fem procent till och med juli, vilket till stor del beror pü stängningen av sammanlagt tre tidningspappersmaskiner sedan slutet av fÜrra üret.
Carina Hükansson, vd pü Skogsindustrierna, spür att skogsnäringen kommer att fortsätta bidra till samhällsekonomin, exportintäkter och arbetstillfällen Üver hela FOTO: HELÉNE GRYNFARB landet.
Pappersexporten till EU har gütt tillbaka, men med en Ükning till länderna i forna Östeuropa. Även till Kina har exporten stigit. Se kvartalsrapporten �Sü gür det fÜr skogsindustrin� pü http://goo.gl/Wi6iNe. SKOGSAKTUELLT SFEBLUJPOFO!TLPHTBLUVFMMU TF t
Trähusbyggande fortfarande pü bottennivü
Enligt den senaste trähusbarometern frün TMF, Trä- och mÜbelfÜretagen, ligger orderingüngen fÜr svensk trähusindustri kvar pü en fortsatt rekordlüg nivü, även om man nu kan märka en viss Ükning i orderingüngen.
Ökningen i orderingüngen kommer dock att fü genomslag i byggstarter fÜrst under nästa ür och det innebär att prognosen pü 4 000 pübÜrjade smühus ligger fast under – Den stora befolknings- 2013. Nästa ür fÜrväntas en mängden och det lüga använ- fÜrsiktig Ükning pü tio prodandet av hygienprodukter är en potential fÜr framtida tillväxt. Ambitionen är att redan under slutet av 2013 introducera SCA:s hygienprodukter pü den indiska marknaden. Bergs Timber AB komDe varumärken SCA intro- mer att investera i en ny ducerar pü den indiska mark- produktionslinje fÜr klennaden är de världsledande timmer vid sügverket i MÜrvarumärkena TENA fÜr lunda. Med investeringen inkontinensprodukter och kommer sügproduktionen i Tork, mjukpapper fÜr stor- MÜrlunda att ha en kapacifÜrbrukare. tet pü cirka 110 000 kubikVarumärket Libero fÜr meter sügad vara i tvüskifts barnblÜjor och barnvürds- produktion, vilket innebär produkter och Tempo inom en Ükning med hela 40 000 mjukpapper fÜr konsumen- kubikmeter jämfÜrt med ter kommer ocksü att intro- den nuvarande süglinjen. duceras. ProduktionsÜkningen kan
SCA investerar i Indien SCA kommer att investera cirka 150 miljoner kronor i lokal produktion av hygienartiklar i sydvästra Indien. Planen är att produktionen i SCA:s egen fabrik startar under 2015.
UppĂĽt fĂśr sĂĽgverken
cent, vilket ger 4 500 pübÜrjade smühus. – Tyvärr ser vi inget som under ürets fÜrsta hälft püverkar branschens prognos fÜr pübÜrjade smühus under innevarande ür, och det gÜr att prognosen ligger fast. Däremot ser vi en fÜrsiktigt positiv utveckling fÜr orderingüngen fÜr ürets fÜrsta sju münader, vilket tyder pü ett Ükat antal pübÜrjade smühus under 2014, säger Gustaf Edgren, branschutveckling trähus pü TMF, i ett uttalande. Under januari-juli 2013 Ükade det totala ackumulerade värdet fÜr orderingüngen, inklusive export,
Siffrorna fÜr den svenska trähusindustrin är fortsatt dystra. FOTO: LIGONOGRAPHY
med sex procent jämfÜrt med pübÜrjades 14 550 bostäder samma period fÜregüende under det fÜrsta halvüret 2013, ür. Värdet fÜr juli 2013 Ükade varav 2 950 smühus. med elva procent jämfÜrt med juli 2012. SKOGSAKTUELLT Enligt SCB:s statistik SFEBLUJPOFO!TLPHTBLUVFMMU TF t
Bergs Timber investerar i MÜrlunda ske med ofÜrändrad beman- mer därefter att demonteras. ning. – Beslutet är viktigt fÜr MÜrInvesteringen är beräknad lunda som efter investeringen till totalt cirka 27 miljoner har en effektiv anläggning kronor och ska finansieras som stür sig väl i konkurrendelviss med egna medel och sen med de allra bästa, säger delvis med en Ükad bank- Bergs Timber:s vd Peter Nilskredit pü tio miljoner kronor. son i ett pressmeddelande. Arbetet med investeringen ska pübÜrjas omgüende och den nya linjen beräknas att vara i drift under vüren 2014. Den befintliga linSKOGSAKTUELLT jen fÜr klentimmer komredaktionen@skogsaktuellt.se
27 miljoner i ny satsning Ett nytt timmerintag med ny barkmaskin fÜr 27 miljoner kronor driftstartas hos Hilmer Andersson i Lässeryd i västra Värmland. Man räknar med att investeringen ska leda till Ükad produktionen i sügen, skriver woodnet.se. Mület med satsningen är att utnyttja mer virke till vidarefÜrädling i hyvlerier och fingerskarvsanläggning.
FARMA 20 år – Det ska vi fira!
Vi bjuder på vinsch (värde 14 200:-) på kranstorlek C 6,3 och uppåt. 50-talet vinschar i potten. Först till kvarn principen gäller, så vänta inte för länge!
Ekipaget på bilden är CT 6,3–9, vår storsäljare genom alla tider. Under årens lopp har tusentals vagnar av T 9 modellen leverats på den svenska marknaden. Vagnen är försedd med en ramstyrning utöver det vanliga. Avtagbart trepunktsstativ gör kranen också enkel att montera på traktorn. Vagnen på bilden är utrustad med C 6,3 kranen. C 6,3
är försedd med utskjut för alla de där gångerna då du vill nå lite längre. Vi inför vi nu bromsad länk på alla kranar från storlek C 5,3 och uppåt. Utan extra kostnad. Läs mer om FARMA-sortimentet på vår hemsida www.forsmw.com eller kontakta din närmaste återförsäljare för en rykande färsk katalog.
I dagarna är det 20 år sedan första modellen av FARMA såg dagens ljus! Det tycker vi är värt att fira! Det är dags att ge tillbaka! FARMA har laddat fabriken med 50-talet vinschar, värde 14 200:- per styck exkl. moms, som vi bjuder de första 50 kunderna på. Festen avrundas den 15 november 2013 och gäller vid ny beställning av vagn med kran modell C 6,3 och uppåt.
FARMA NORDEN AB Fabrik: info@forsmw.com www.forsmw.com
Information försäljning: Anders Svensson, 070-191 40 51 Tomas Borg, 070-200 59 13
Alla priser exkl. moms och frakt.
Teknisk support och reservdelar: 011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare. För närmare information, se www.forsmw.com. Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information.
www.cs-reklam.se
FARMA var först ut på marknaden med att erbjuda en prisvärd små- och mellanskalig vagn. Succén var snart ett faktum och tillsammans med er, våra svenska kunder, har vi byggt FARMA till Norra Europas mest sålda skogsvagn. En marknadsledare!
6
NR 9 • 23 oktober 2013
TEMA AVVERKNING
I 35 år har Göran Larsson varit självverksam. Han menar att skogsbolags och entreprenörers omsorg om skogen inte kan mäta sig med hans egen, och därför väljer han att göra allting själv. Bra FOTO: PIA GYLLIN maskiner är dock ett måste. En Valtra A83-traktor utrustad med en stegmatad processor är bra hjälpmedel.
Själv är bäste Göran sköter skogen på egen hand för att behålla kontakten med naturen Att vara självverksam i alla delar, inklusive avverkning, är inte nödvändigtvis en ekonomisk vinst – men det är inte bara pengarna som räknas när man älskar sig skog, menar Göran Larsson som skött sin skog på egen hand i 35 år. I Svinnersta utanför Askersund nära Vättern har det här med att sköta skogen helt på egen hand rötter långt tillbaka i tiden. Göran Larssons far lärde sina söner allt han kunde. – Min far var lantbrukare, men hans stora intresse var skogen. Han var självverksam och jag är uppvuxen med det sättet att tänka, så för mig är
det naturligt. Samma känsla som man har i sin trädgård där man sköter om sina träd och andra växter har jag i skogen, säger Göran som ärvde skogen tillsammans med sin bror på 70-talet. Efter broderns bortgång för några år sedan är skogen helt och hållet Görans ansvar – och hans största hobby som han sköter utan inblandning
från något skogsbolag eller någon entreprenör. MISSAR KONTAKTEN
Görans 120 hektar skog har således aldrig sett personal från ett skogsbolag. – Mycket jobb som man gör för att få det på bästa sätt skulle inte fungera att ringa till ett skogskontor och be dem göra. De har inte samma känsla för min skog som jag har, säger Göran som anser att man blir utan kontakt med naturen om man inte är delaktig i alla delar av skogsskötseln. – Det blir inte samma
”Den skog man har ska man älska och det man älskar det sköter man själv, det lämnar man inte åt någon annan. direktkontakt om jag skjuter över ansvaret på någon annan och låter dem sköta min skog. Den skog man har ska man älska och det man älskar det sköter man själv, det lämnar man inte åt någon annan. Göran har en Valtra A83-traktor som han utrustat med en stegmatad processor från Niab. För att transportera ut virket ur skogen har
han en Moheda skogsvagn. Den totala inköpskostnaden ligger runt 900 000 kronor, uppskattar Göran som menar att kostnaden för maskinerna kanske inte kan räknas hem rent ekonomiskt – men att det finns andra värden som är viktigare. – Jag kan få ut livskvalitet av det, då spelar inte pengarna så stor roll. Jag är heller
inte så hårt ekonomiskt pressad att jag måste ta ut mycket. Om jag skulle göra det kanske jag skulle ta hjälp av ett skogsbolag, men det är ingenting jag planerar. Jag tycker att det fungerar bättre så här. ENBART POSITIVT
Skogen är en stor del av livet för Göran som berättar om markerna med stolthet i rösten. – Jag bedriver i princip ett extensivt blädningsbruk, men jag är aktiv: har jag till exempel en mindre gran med en stor överståndare tar jag bort den stora för att gynna
7
NR 9 • 23 oktober 2013
25 120
25 120 hektar uppgick den anmälda avverkningsarealen till i augusti. Det är en Ükning med 10 procent jämfÜrt med augusti 2012. JämfÜrt med juli 2013 är det en Ükning med 24 procent, eller cirka 4 800 hektar.
En Moheda skogsvagn transporterar ut virket ur skogen.
Processorn har en del speciallÜsningar, till exempel en egenhändigt byggd motorsügshüllare. – Det är jättesmidigt att kunna komma üt sügen snabbt om jag behÜver den, säger GÜran.
dräng de andra träden som kommer. Det gäller att utnyttja tillväxtpotentialen. Processorn som kÜptes in fÜr nügra ür sedan har underlättat livet väsentligt. – Eftersom jag har den kan jag dra in stammarna 35 meter. Det minimerar skadorna och dessutom kan jag nu fü ut allt till vägen utan att behÜva ta livet av mig. Det är en fÜrdel, säger han med ett leende. Allt i skogen skÜts efter GÜrans huvud och det tycker han enbart är positivt. – Jag kan anpassa mig efter
väder och vind och gÜra det som ska gÜras när det passar bäst, säger GÜran som inte har nügra som helst planer pü att sluta med det självverksamma skogsbrukandet. – Det är en speciell känsla, att fü mÜjlighet att fullfÜlja och hantera alltihop. VarfÜr skulle jag inte välja det?
PIA GYLLIN QJB!TLPHTBLUVFMMU TF t
Skogsintresset har GÜran Larsson ärvt efter sin far som även han var självverksam.
8
NR 9 • 23 oktober 2013
TEMA AVVERKNING
Om en vecka ska frÜträden pü den här självfÜryngrade marken tas ned pü Boo egendom. Det har kommit väldigt bra här, konstaterar skogvaktaren Ingemar Karlsson nÜjt.
FOTO: PIA GYLLIN
Viktigt att ta ner frÜträden i tid 12 000 hektar skog, varav nästan 7 000 tallmark som till 60-70 procent fÜryngras genom självfÜryngring. Pü Boo egendom har man stor erfarenhet av frÜträd.
planterar vi. Det blir mer och mer av südd, berättar Ingemar. – Men om frÜträden blüser ner och det kommer annan vegetation innan det hinner komma upp nügot, dü für vi plantera sü att det kommer igüng. Med frÜsüdd blir de Pü Boo egendom utanfÜr kvävda under. Hjortkvarn arbetar man med tydliga strategier kring själv- MELLAN 0,5 OCH 1,5 fÜryngring och frÜträd. När det gäller nedtagningen – Vi har 12 000 produk- av frÜträd gäller det att inte tiv skogsmark och en hel vara varken fÜr snabb eller fÜr del är självfÜryngringsmar- lüngsam. ker, säger Ingemar Karlsson, – Kommer ungskogen till en skogvaktare pü egendomen. medelhÜjd av 1,5 meter bÜrjar Grovt räknat planterar det bli lite besvärligt, konstaman tio procent av egen- terar Ingemar som menar att domens tallmarker, sür 20-30 det ideala är att ta ner frÜprocent och lüter resterande träden när de omkringligytor självfÜryngra sig. Man gande plantorna är mellan 0,5 lämnar 50-80 frÜträd per och 1,5 meter hÜga. hektar. – FÜr man für inte ta dem – Antingen markbereder vi fÜr tidigt heller. Dü kan det och räknar med att det ska komma olika svampsjukdofrÜa av sig, annars sür vi fÜr- mar, till exempel snÜskytte, ädlat frÜ under frÜträden vid och dü riskerar plantorna att markberedningen - eller sü dÜ. Den risken minskar om
de kommer upp i hÜjd, berättar Ingemar. Pü Boo egendom rÜjer man tvü günger: fÜrsta güngen dü plantorna är mellan fem och tio ür, och sedan slutrÜjningen när plantorna är mellan 15 och 20 ür. – FÜrsta güngen blir alltsü ungefär tvü ür efter att frÜtallarna tagits ner. Och andra güngen när plantorna vuxit ur beteshÜjd, säger Ingemar. BÄTTRE MASKINELLT
Att vänta med att ta ner frÜträden är nügot som kan locka, men inget som Ingemar rekommenderar. – Ibland kan man lockas eftersom det är ett värde i dem, men det viktigaste är att värna om den nya skogen. Ner ska de, men hur ska man gÜra fÜr att undvika skador sü lüngt det gür? – Det blir alltid skador, därfÜr är det viktigt att ha fler plantor än vad som behÜvs. Dü vet man att det kla-
rar sig ändü, säger Ingemar som ocksü menar att det blir betydligt färre skador om man tar frÜträden maskinellt. – SkÜrdaren och skotaren kan kÜra pü samma väg, medan det om man kÜr manuellt blir mer utspritt. Skotaren müste kÜra omkring mycket mer dü, vilket inte bara kan ge markskador utan även Üka risken fÜr att man glÜmmer kvar. Att ta ner frÜträden pü vintern är en teori som Ingemar och de andra pü Boo egendom inte hüller med om. – Om man tar det pü vintern när det är kallt slür man sÜnder mer. Vi avverkar pü hÜsten istället, säger Ingemar.
Skogforsk tipsar:
t
'SĂšUSĂŠE TLB BWWFDLMBT TĂŒ TOBSU TPN GĂšSZOHSJOHFO ĂŠS TĂŠLFSTUĂŠMME PDI QMBOUPSOB LMBSBS FO GSJTUĂŠMMOJOH WJMLFU OPSNBMU ĂŠS OĂŠS QMBOUPSOB ĂŠS NFUFS IĂšHB QĂŒ NBHSB NBSLFS J /PSSMBOE WJE EN 1ĂŒ GSPTUMĂŠOUB MPLBMFS LBO GSĂšUSĂŠEFO TUĂŒ LWBS MJUF MĂŠOHSF TPN GSPTUTLZEE /ĂŠS GSĂšUSĂŠEFO BWWFSLBT MPDLBT OZB TOZUCBHHBS JO J VOHTLPHFO 0N QMBOUPSOB ĂŠS ĂšWFS NN J TUBNCBTEJBNFUFS CĂšS EF EPDL WBSB wTOZUCBHHFTĂŠLSBw "WWFSLB IFMTU OĂŠS QMBOUPSOB ĂŠS TLZEEBEF VOEFS TOĂšO 1MBOUPSOB LBO OBUVSMJHUWJT TLBEBT WJE GĂŠMMOJOH PDI VUUSBOTQPSU BW GSĂšUSĂŠEFO %FUUB QSPCMFN TLB EPDL JOUF ĂšWFSESJWBT 0N QMBOUVQQTMBHFU ĂŠS UĂŠUU ĂśOOT EFU PGUBTU UJMMSĂŠDLMJHU NĂŒOHB PTLBEBEF QMBOUPS LWBS %ĂŠSGĂšS CĂšS EV PDLTĂŒ GĂŠMMB EĂŠS EFU ĂśOOT NZDLFU QMBOUPS ĂŠWFO PN EFU LĂŠOOT GFM .ĂŒMFU ĂŠS KV BUU GĂŒ FO KĂŠNO GĂšSZOHSJOH J IFMB CFTUĂŒOEFU 1MBOFSB GĂŠMMOJOHFO TĂŒ BUU TLPUBSFO CFIĂšWFS LĂšSB TĂŒ MJUF TPN NĂšKMJHU PDI IFMTU J TBNNB IKVMTQĂŒS 0N EV IBS TUSĂŒL NFE TĂŒ EĂŒMJH GĂšSZOHSJOH BUU EV ĂŠOEĂŒ UĂŠOLU LPNQMFUUFSJOHTQMBOUFSB LBO LĂšSTUSĂŒLFO GĂšSMĂŠHHBT EJU "OOBST CĂšS LĂšSTUSĂŒLFO MĂŠHHBT EĂŠS GĂšSZOHSJOHFO ĂŠS UĂŠU .BTLJOFMM BWWFSLOJOH NFE TLĂšSEBSF CFIĂšWFS JOUF HF øFS QMBOUTLBEPS ĂŠO NBOVFMM BWWFSLOJOH 7JTTFSMJHFO LĂšS TLĂšSEBSFO TĂšOEFS FO EFM QMBOUPS NFO EFO LBO PDLTĂŒ TBNMB WJSLFU TĂŒ BUU TLPUBSFO LĂšS TĂŒ MJUF TPN NĂšKMJHU -ĂŠNOB BMMUJE LWBS OĂŒHSB FWJHIFUTUSĂŠE TPN GĂŒS WĂŠYB JO J EFU OZB CFTUĂŒOEFU Källa: Skogforsk
t t t t
1*" (:--*/ QJB!TLPHTBLUVFMMU TF t
t
01 01 01 01 AC/BD-län
Kedjesåg Helt hydrauldriven maskin
4,3 m transportör, svängbar i sidled, viks över maskinen vid transport. (alla modeller)
Maskiner med hårdmetallklinga
Telefon 019-603 60 60
Berglunda Gård AB
www.narlant.se
ALTERSBRUK 0911-20 11 44, 070-207 93 89
Boströms Traktor & Maskin AB
UMEÅ 090-13 70 40
Manfreds Maskin AB
RÅNEÅ 0924-230 19
Traktorekonomi AB
SKELLEFTEÅ 0910-140 55
Rek. ca priser plus moms
Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se
FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com
Johansson Maskin AB Staffare AB
VÄNNÄSBY 0935-399 30 LULEÅ 0920-700 80
10
NR 9 • 23 oktober 2013
PORTRÄTT
Rickard Hansson gillar att testa nya saker. För sin utvecklingsvilja har han tilldelats pris ur A W Bergstens donationsfond.
Pristagare med utvecklingsvilja Tre företag, ett gigantiskt hus, en fru, två barn och en fet katt. Lägg sedan till ett par förtroendeuppdrag så har ni Rickard Hansson från Fole – en man som gillar att ha många järn i elden.
fole får pris ur A W Bergstens donationsfond. – Farsan fick priset för 40 år sedan. Det hade de inte varit med om förut, att det var två pristagare från samma familj någon gång.
Den stora gården Lillfole på den gotländska landsbygden har varit hem åt familjen Hansson sedan 1500-talet. Nu är den dessutom platsen för skogsföretaget Lillfole skog och ved. För sitt arbete tilldelades företagets grundare Rickard Hansson tidigare i år pris ur A W Bergstens donationsfond. Men det höll inte på att bli något pris. – De skickade meddelandet
Rickard fick priset, som delas ut av KSLA, bland annat för det utvecklingsarbete han gör med sitt företag. För utvecklas det gör han. Att bara köra på i samma hjulspår verkar inte vara något som faller Rickard i smaken. Utöver Lillfole skog och ved, som han startade 2005, driver pristagaren även Lillbondens Bioenergi AB tillsammans med sin granne. Företaget
om att jag hade vunnit med mejl och jag sket i att öppna det eftersom jag trodde att det var nån jäkla försäljare, berättar Rickard och skrattar gott åt minnet. – Det blev ju en glad överraskning när jag väl öppnade det. Men jag garvade lite för mig själv – jag hade lika gärna kunnat slänga det utan att fatta vad det var. Det är dock inte första gången en Hansson från Lill-
MÅSTE PROVA
framställer flis som används till att värma upp skolan och kyrkans byggnader i den närliggande byn Fole. Lillfole skog och ved gör det mesta inom skogsskötsel och har fyra anställda på lika många maskiner: en skotare, en skördare, en kombimaskin och en traktor med kran och vedprocessor. Företaget är sprunget ur ett fritidsintresse och en ovilja att pendla. – Jag jobbade inom försvaret innan, men när de lade ner det sista förbandet på Gotland fick man välja på att följa med till Berga eller att sluta. Jag var så trött på att pendla, förklarar Rickard som hellre tillbringade tiden med familjen.
– Jag hade ju hållit på med – Nu tycker de att det har skogen på fritiden, så jag fungerat så bra att man börjat tänkte att man måste ju prova. på fler skolor, så det känns kul att de är nöjda, säger Rickard VAR FÖRST som själv är nöjd med tanken Samma sak var det tre år på att ha skapat öns första flissenare då grannen Erik Löf- uppvärmda skola. gren fick in Rickard på det här Det går åt cirka 800 kubikmed bioenergi. Efter en infor- meter flis per år för att värma mationsträff åkte de båda upp skolan och kyrkbyggnahem och gjorde upp en plan derna. Rickard tycker att fler för att försörja Foles skola och borde satsa på bioenergi – om kyrkliga byggnader genom det passar rent geografiskt. fliseldad närvärme. – På Gotland är det gan– Det passade bra i tiden ska spridd bebyggelse och eftersom man just skulle man måste ha ganska korta avstånd för att det ska fungrenovera skolan. Först var kommunen lite era bra. Om man måste dra skeptisk till bioenergianlägg- kulvertar mer än 50 meter, till ningen, men sedan bestämde exempel till en villa, då börjar man sig för att prova denna det bli problem. Sedan måste metod. man ha en storförbrukare så
11
NR 9 • 23 oktober 2013
A W Bergstens donationsfond Skogsstyrelsen fÜreslür varje ür personer �som genom synnerligen fÜrtjänstfull verksamhet kan anses utgÜra ett fÜredÜme inom sin yrkesgrupp� fÜr KSLA, Kungliga skogsoch lantbruksakademien, som sedan väljer ut en pristagare. Prissumman är pü 5 000 kronor. 2013 ürs vinnare är Rickard Hansson. Juryns motivering lyder: �Rickard Hansson som skoglig entreprenÜr arbetar fÜr skogens alla värden pü ett synnerligen fÜrtjänstfullt sätt. Han har fÜrmügan att kunna kombinera skogligt produktionstänkande med funktionell miljÜhänsyn i det dagliga skogsarbetet. Rickards arbete och stora kunnande har i hÜg grad bidragit till att fÜrbättra skogstillstündet framfÜrallt pü norra Gotland. Hans arbete har varit grundat pü kunskap, erfarenhet och fÜrmüga till att utfÜra mycket bra arbeten i skogen�.
�De skickade meddelandet om att jag hade vunnit med mejl och jag sket i att Üppna det eftersom jag trodde att det var nün jäkla fÜrsäljare.�
BEGAGNADE SKĂ–RDARE MODELL Rottne H-20
Ă…R
TIM
2007
13 000
ORT BorĂĽs
TELEFON 070-525 01 58
Rottne H-14
2005
15 240
Motala
070-454 18 42
Rottne H-8
2010
4 900
BorĂĽs
070-525 01 58
Rottne H-8/405
2009
6 400
Karlskrona
070-537 58 06
Rottne H-8
2008
7 800
Sala
070-666 50 61
Rottne H-8/402
2007
10 800
Karlskrona
070-537 58 06
Rottne H-8
2006
-
Vetlanda
070-191 43 23
Rottne H-8
2005
8 416
Motala
070-454 18 42
Rottne H-8
2005
9 500
Karlstad
070-268 06 40
Rottne H-8
2005
10 500
Karlstad
070-268 06 40
Rottne H-8
2005
13 045
Motala
070-454 18 42
Rottne H-8
2004
12 000
Vetlanda
070-191 43 23
Rottne H-8
2004
16 800
PiteĂĽ
070-515 20 00
JD 1070D
2008
9 000
Sala
070-666 50 61
JD 770/742
2009
6 000
Karlskrona
070-537 58 06
JD 770/742
2008
6 000
Karlskrona
070-537 58 06
Ecolog 560B
2005
15 800
Vetlanda
070-191 43 23
Valmet 921
2000
15 000
Vetlanda
070-191 43 23
Skogsjan 485 XL
1987
-
PiteĂĽ
070-515 20 00
Gremo 950/451
2005
15 800
Karlskrona
070-537 58 06
Vi finansierar Er skogsmaskin
BEGAGNADE SKOTARE MODELL
FOTO: PIA GYLLIN
att man für upp volymerna och für ett konkurrensmässigt bra pris i jämfÜrelse med pellets och olja, säger han. SPÄNNANDE VARA FÖRST
Att testa det oprÜvade och vara med i starten, det är drivkraften bakom satsningen. – Jag tycker att det är spännande med energiomställningen, att vara med tidigt när det här med bioenergi är sü pass nytt, säger Rickard. – Sedan tycker jag att det känns bra att ta tillvara pü rüvaran sü mycket som mÜjligt. Vi rÜjer och klipper mycket i dikeskanter och det är ju bra mycket bättre att man gÜr flis av det istället fÜr
att bara elda upp det. Skogsägaren für lite tillbaka pü det sättet. Som om det inte räckte med arbete har Lillbondens Bioenergi sedan ürsskiftet även hand om driften fÜr en lokal biogasanläggning, kalllad BroGas AB. – Sü det är fullt upp! Men nu verkar det vara slut pü nya fÜretag, i alla fall fÜr stunden. – Ja, nu für det nog räcka. Nu är det mest konsolidering som gäller sü att man kan komma ikapp lite. Sedan ska man ju kompetensutveckla personalen ocksü. Men man vet aldrig, avslutar denna idÊrika, och nügot rastlÜsa, pristagare.
Rickard Hansson Ålder: 49 ür Familj: fru och tvü sÜner pü 6 respektive 17 ür Bor: gürden Lillefole i Fole socken pü Gotland. Gürden har 120 hektar produktiv skogsmark samt 50 hektar ükermark och 20 hektar betesmark som är utarrenderad.
PIA GYLLIN QJB!TLPHTBLUVFMMU TF t
Ă…R
TIM
ORT
TELEFON
Rottne F 15
2011
4 600
Sala
070-666 50 61
Rottne F 15
2009
7 800
BorĂĽs
070-525 01 58
Rottne F 13S
2011
7 500
Motala
070-454 18 42
Rottne F 13S
2009
4 500
Karlstad
070-268 06 40
Rottne F 12S
2010
6 000
Karlskrona
070-537 58 06
Rottne F 12S
2006
12 700
Karlskrona
070-537 58 06
Rottne F 12S
2004
16 500
Karlstad
070-268 06 40
Rottne F 12
2000
20 500
Sala
070-666 50 61
Rottne F 10B
2011
3 200
Vetlanda
070-191 43 23
Rottne F 10
2008
11 500
VäxjÜ
070-537 58 06
Rottne F 9-6
2005
11 650
VäxjÜ
070-537 58 06
Rottne F 9
2005
20 000
BorĂĽs
070-525 01 58
Rottne SMV 8wd
2006
16 700
Vetlanda
070-191 43 23
Rottne SMV 6wd
2002
26 000
Sala
070-666 50 61
Rottne SMV 6wd
1996
20 000
Mora
070-633 91 48
Rottne Rapid 6wd
1994
26 000
Vetlanda
070-191 43 23
JD 1510E
2009
6 000
Karlskrona
070-537 5 8 06
SĂ„LJER, SERVAR OCH REPARERAR ROTTNE SKOGSMASKINER
T S E F E D R Ö K S
01 01 01 01 AC/BD-län
I D K A U U Z Q U G S N I K SKÖRDEFEST PÅ SUZUKI
Missa inte tillfället att sälla dig till Suzukis stora skara NÖJDA ägare till riktigt förnämliga priser! Vi sänker priset på alla 2013 års modeller och editions för att göra plats på lagret för 2014 års modeller. Läs mer på www.suzuki.se. Erbjudandet gäller tills maskinerna är slut.
PRIS FÖRR
SKÖRDEPRISER
VÄLKOMMEN TILL DIN SUZUKIHANDLARE:
Byske Gummiverkstad AB Järnhuset i Gällivare AB Lindroths MC Mellanströms Motor AB Yngvessons Maskin AB
FESTPRIS
BYSKE 0912-102 92 GÄLLIVARE 0970-350 40 LULEÅ 0920-22 55 00 ARVIDSJAUR 0960-133 50 STORUMAN 0951-773 45
LT-A400FI
79 900 :-
LT-A500X
89 900:-
LT-A500XP
104 900:-
LT-A750XP
117 900:-
LT-A400FI GÅRDSPAKETET
89 900:-
LT-A500XP MONSTER WORK
116 900:-
LT-A500XP SWEDE
118 900:-
LT-A750XP MONSTER WORK
126 900:-
LT-A750XP ESTATE EDITION
129 900:-
LT-A750XP BIG SWEDE
129 900:-
LT-A750XP PRO EDITION
137 900:-
KGK Motor tillhandahåller branschens bredaste tillbehörssortiment till ATV. Vi har allt från helikoptervagn till keps. Vad behöver du? Besök www.suzuki.se och bläddra i tillbehörsbroschyren eller plocka upp den hos din handlare.
69 900:79 900:89 900:99 900:79 900:102 900:104 900:109 900:112 900:112 900:119 900:-
SUZUKI FÖRMODLIGEN VÄRLDENS BÄSTA ATV www.suzuki.se
13
NR 9 • 23 oktober 2013
TEKNIK
Den svenska skogen i siffror I slutet av september publicerades Skogsstatistisk årsbok 2013, en sammanställning av Sveriges skogar: hur den ser ut, vem som äger den och vad den används till. Enligt boken hade Sverige 23,1 miljoner hektar produktiv skogsmark förra året. Av det totala virkesförrådet på den produktiva skogsmarken var 39 procent tall, 42 procent gran och 12 procent björk. Aktiviteten i skogen var stor och ökade jämfört med 2011. Totalt utfördes det drygt 27 miljoner arbetstimmar i skogsarbete under 2012. – Årsboken ska med hjälp av aktuell statistik ge en bred och lättillgänglig redovisning av förhållanden och händelser i den svenska skogen och inom svensk skogsnäring, säger Monika Stridsman, generaldirektör Skogsstyrelsen, i ett pressuttalande. Under året markbereddes
167 000 hektar skog. 388 000 hektar röjdes och 387 000 gallrades. På 46 000 hektar spriddes gödsel i skogen. 228 200 hektar anmäldes för avverkning, medan 166 000 hektar fick nya plantor satta. NYTT I ÅR
En nyhet för i år är att boken nu även innehåller uppgifter om arealen grot (grenar och stubbar) som tagits ut ur skogen. Siffrorna motsvarar en yta på 85 000 hektar. Andelen skyddad mark har ökat jämfört med 2011. Tio procent av Sveriges landareal är numera nationalparker och naturreservat, motsvarande fyra miljoner hektar. Utöver det finns totalt drygt 22 000 hektar biotopskyddsområden och 32 000 hektar skyddade genom naturvårdsavtal. – Årsboken är ett viktigt verktyg i vårt arbete med att kontinuerligt följa upp utvecklingen i skogen för att vi ska nå de skogspolitiska
EASY 38 EL/TR
målen om en hållbar produktion och bevarande av biologisk mångfald i skogen, säger Monika Stridsman vidare i pressuttalandet. Årsboken är den 63:e i ordningen sedan starten på 1940-talet och ingår i serien Sveriges Officiella Statistik. Årsboken finns både som pdf-version och som tryckt version som går att beställa från Skogsstyrelsen.
Husqvarna släpper två nya sågar Två nya modeller av Husqvarnasågar släpps nu under hösten. 543 XP rekommenderas till fällning och kvistning och T540 XP riktar sig till arborister. 543 XP presenteras som en proffsmotorsåg som kombinerar extremt låg vikt med hög kapacitet. Sågen är den lättaste i proffsserien och väger 4,5 kilo. Sågen lämpar sig särskilt till fällning och kvistning då vikten är av stor betydelse. Tyngdpunkten på 543 XP är relativt högt placerad, vilket gör sågen särskilt lämpad för kvistning, enligt tillverkaren. Sågen är utrustad med X-TorqTM-teknik som vid behov ger extra motorkraft, kombinerat med lägre bränsleförbrukning och upp till 75 procent lägre utsläpp. Den andra nyheten som också kommer att släppas under hösten är T540 XP, vars målgrupp främst är arborister, men även trädgårdsanläggare, trädgårdsskötare och fastighetsskötare. Den tekniskt avancerade sågen har bästa möjliga ergo-
543 XP.
T540 XP.
FOTO: HUSQVARNA
nomi och användarvänlighet, lägre bränsleförbrukning och skriver Husqvarna. mindre utsläpp. Sågen har handtagsinlägg i tre olika storlekar för att passa alla. T540 XP är utrustad med AutoTuneTM. Den har även X-TorqTM som ger
MULTIFOREST
132.900:Rek. utpris 147.500:- (exkl. moms) Finns modeller från 128.500:- (exkl. moms)
Skogsekipage MF70 med V5300 alt. P5100 kran (Vik- eller parallellkran)
89.900:-
exkl. moms
Rek. utpris fr. 102.500:- (exkl. moms) Gäller tom 30/11 2013, ej i kombination med andra erbjudanden Se den i vår monter:
B02:51
Kontakta Ditt Trejon Center för en bra affär!
trejon.se
Återförsäljare, länsvis: Blekinge: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarna: Leksand 070-563 45 95, Borlänge 070-343 02 26 Gotland: Visby 0498-65 45 00 Gävleborg: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Halland: Falkenberg 0346-71 54 00 Jämtland: Östersund 063-13 44 50 Jönköping: Jönköping 0140-500 37, Vetlanda 0383-564 40, Smålands-stenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmar: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronoberg: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbotten: Luleå 0920-700 80 Skåne: Hässleholm 0451-140 75, Ängelholm 0431-41 56 00, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanland: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmland: Västerbotten: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrland: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanland: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götaland: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebro: Kumla 019-57 80 00 Östergötland: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95
Följ oss:
14
NR 9 • 23 oktober 2013
Polisen tar krafttag mot dieseltjuvar
Ändrade koder fÜr dieselstÜlder ska hjälpa mot brottslighet
Polisen gür ut hürt fÜr att komma üt det Ükande FÜr snart ett ür sedan problemet med dieselinfÜrdes nya brottskoder stÜlder. Nu inrättas en nationell sakkunnighets- som bland annat innebär myndighet, specialiserad att dieselstÜlder numera skrivs in i statistiken som pü transportstÜlder. ett eget brott. Detta gÜr DieselstÜlder har varit ett att man noggrannare växande problem i Sverige pü senare tid. Nu inleder polisen kan fÜlja utvecklingen i en rikstäckande satsning som frügan. ska fü bukt med problemen, rapporterar Sveriges Radio Vid ürsskiftet 2012-2013 infÜrde BRÅ, BrottsfÜreKristianstad. Kommissarie Hükan byggande rüdet, en särskild Carlsson pü polisen i Västra brottskod fÜr dieselstÜlder. GÜtaland kommer frün och Anledningen var att det tidimed i hÜst leda en fem man gare var svürare att utläsa stark specialistgrupp fÜr att vad som egentligen stulits. komma üt en brottstyp med Bland annat ingick �tillgrepp ur och frün fordon� i samma fü fällande domar. som – FÜr det fÜrsta har vi en brottskodskategori brottsfÜrebyggande del där dieselstÜld. vi vill fü branschen att skydda – Dü kunde det vara vad sig bättre. FÜr det andra ska som helst, inte bara diesel vi kartlägga var, när och hur utan andra fÜremül inne i stÜlderna sker, och till sist ska bilen, berättar Linda Ejdevi gÜra operativa insatser mot holm, verksamhetscontroller tjuvarna, säger Hükan Carls- pü ekonomiavdelningen pü son till Sveriges Radio. Rikspolisstyrelsen. – Och smitningar frün bensinstationer räknades in i ANN-LOUISE LARSSON kategorin snatteri. Sü det var BOO MPVJTF!TLPHTBLUVFMMU TF t utspritt.
Frün januari 2013 ligger enbart smitningar frün bensinstationer och stÜld av diesel frün maskiner i en egen brottskod. – Men det har kommit in Ünskemül, bland annat frün polisen i Västra GÜtaland, att man delar upp det ytterligare. Man vill ha det uppdelat sü att man kan se om det tagits frün tunga eller lätta fordon eller mobila tankar. Och sü ska smitningsbrotten vara en egen kod, säger Linda Ejdeholm som just nu behandlar Ünskemület som sedan ska skickas till BRÅ fÜr vidare handläggning. Svaret borde komma inom en münad. Om fÜrslaget antas kan brottskoderna komma att ändras igen i december. MÅLET MED ARBETET
Eftersom statistiken sedan tidigare inte gür att jämfÜra med dagens siffror kan man i dagsläget inte svara pü om de nya brottskoderna har hjälpt nügot i kampen mot dieselstÜlder. – Nej, man kan inte säga
�Müste till en lagändring� SkogsmaskinentreprenÜrer känner sig maktlÜsa mot tjuvarna SkogsentreprenÜrerna kan inte ha nügon diesel kvar i tanken Üver natten. Inte heller ha reservtankar i närheten av maskinen. Antalet dieselstÜlder Ükar stadigt och nu bÜrjar folk ta saken i egna händer. I april i ür fick en gürdsägare i Hillringsberg i Värmland nog av att ständigt bli bestulen pü diesel. Han lades sig pü lur och grep tvü dieseltjuvar pü bar gärning när de slangade hans gräv- och skogsmaskiner. Tjuvarna Üverlämnades sedan till polisen. Enligt Lennart Lundquist, skogsentreprenÜr i samma omrüde, är detta bara är bÜrjan pü en lüng rad av ingripanden frün de drabbade. – Det blir bara värre och värre. GÜrs ingenting kommer folk att ta saken i egna händer. Det som hände i Hillringsberg är nog bara bÜrjan. Für vi inte hjälp kommer folk agera pü egen hand, som ett medborgargarde. STÅR MAKTLÖSA
Lennart berättar om en annan entreprenÜr i närheten som blev bestulen nyligen. – Han tog dem pü bar gärning och polisen kom och hämtade dem. De erkände alltihop, men üklagaren lade ner fallet och de gick fria samma dag. Vi stür maktlÜsa som lagen ser ut i dag. Det müste bli en lagändring sü att polisen kan komma üt dem.
Nu känns det som att üklagarna tänker �inte ett sünt här mül till�, säger Lennart uppgivet. – Den fÜretagaren lägger 20 timmar i veckan pü att vakta sitt fÜretag. Det har till och med gütt sü lüngt att han säger att han inte orkar längre och funderar pü att avveckla fÜretaget. Även Lennart har blivit bestulen, büde fÜrra üret och under vüren i ür. Senaste güngen slangades 140 liter diesel frün en av hans tvü skotare som stod parkerad inne i skogen i västra delen av Glaskogen i Värmland. – Och tre veckor tidigare hade de stulit en massa verktyg. – Det blir bara värre och värre. Du ska väl ändü kunna ställa ner ditt arbetsredskap! säger Lennart upprÜrt. TVÅ SORTER
Lennart berättar att det är som en triangel mellan Arvika, Säffle och Årjäng där dieseltjuvarna är extra aktiva. – Jag vet inte om det är E18 som gÜr att det blir sü mycket just här, säger han och spekulerar i om lastbilar tankas efter vägarna med den stulna dieseln. Han har sett lastbilar stü efter vägen och tankas med dunkar frün privata sküpbilar. – Vad jag har hÜrt säljer de dieseln fÜr 4-5 kronor per liter till utländska ükare. Pü polisen i Värmland tror man att det finns tvü sorters dieseltjuvar; dels enstaka per-
EntreprenÜren Lennart Lundquist och maskinfÜraren Andreas Östlund har precis som münga andra i skogsbranschen drabbats hürt av dieseltjuvar den senaste tiden. Lennart menar att risken är stor att folk kommer att ta saken i egna händer om situationen FOTO: PIA GYLLIN inte fÜrbättras.
soner, dels stÜrre kriminella organisationer. – Det finns de som är här och arbetar och behÜver ha bränsle, men de tar smü mängder. När det handlar om tusentals liter müste det finnas kopplingar till stÜrre uppkÜpare. Det är vad vi tror i alla fall, säger Tommy Lindh, pressinformatÜr polisen i Värmland. Av de gärningsmän polisen i omrüdet gripit den senaste
tiden är majoriteten ÜsteuropÊer. Lennart funderar pü att testa om blü diesel kan ha nügon effekt. Just nu är hans ütgärder att ställa maskinen väl gÜmd och att se till att inte ha fÜr mycket diesel kvar i tanken när arbetspasset är slut. – Sü det fÜrsta man gÜr pü morgonen är att tanka, berättar Andreas Östlund som arbetar fÜr Lennart.
– Vi har inga dieseltankar i maskinen heller, de har vi i bilen. När skotaren blev slangad pü diesel i vüras hade man dock inte fÜljt sitt eget rüd. – Den var nästan fulltankad. Vi hade kÜrt in den 300 meter i skogen, sü man trodde ju verkligen inte att det skulle hända nügot. Dessutom var det fÜrsta dagen vi var här, berättar Lennart. FÜrutom den extra tid det
tar att beräkna dieslütgüng och släpa pü dunkar gür münga timmar till reparationer efter tjuvarnas framfart. – Det blir skador pü maskinen. Tanklocket och silen i itappningsrÜret blir helt fÜrstÜrt och müste bytas, säger Andreas. – Sü tjuvarna kostar büde arbetstid och pengar, avslutar Lennart. PIA GYLLIN QJB!TLPHTBLUVFMMU TF t
I Skogsaktuellt nummer 8 fÜrra üret berättade skogsentreprenÜren Lennart Lundquist om sina münga pühälsningar av dieseltjuvar. Han efterlyste dü en lagändring fÜr att komma till rätta med problemet. Ett sätt att gÜra detta är att ändra brottskoderna, menar BrottsfÜrebyggande rüdet.
nügot. Men nu kan vi kart- brottsutvecklingen ser ut. Det lägga brottsligheten och lyfta är mület med arbetet, avslutar fram den mer när vi ser hur Linda Ejdeholm.
PIA GYLLIN QJB!TLPHTBLUVFMMU TF t
RUSTA FÖR VINTERN! ARCTICPAKET DIESELVÄRMARE (Eberspächer med fjärr eller GSM-start) VINTERHJUL (16� alu. fälg och Nokian dubbdäck eller dubbfria)
9 900.-
(ord. pris 36 300.- exkl. moms)
ERBJUDANDET T O M 2013-12-31 ELLER SĂ… LĂ…NGT LAGRET RĂ„CKER. ERBJUDANDET GĂ„LLER ENDAST VID KĂ–P AV EN NY LAGERBIL. KAN EJ KOMBINERAS MED ANDRA AVTAL ELLER ERBJUDANDEN. SAMTLIGA PRISER Ă„R CIRKAPRISER OCH EXKLUSIVE MOMS. BESĂ–K WWW.ISUZU-SVERIGE.SE FĂ–R DIN NĂ„RMASTE Ă…TERFĂ–RSĂ„LJARE ISUZU D-MAX pris frĂĽn 232 500.- exkl. moms FYRHJULSDRIFT
ECO
KAMKEDJA
100% TRANSPORTBIL
DRAGVIKT
LASTVIKT
FLAKKANTSKYDD
ESP
AIRBAGS
X6 0,74 l/mil
BENUTRYMME
I kampen mot ett tagits fram: lar och samverka Nügot som test främst Norrlan I kombination syntetiskt dna
Kan man trakten, kan man farorna. Vi finns där du finns. Det innebär att vi ser vad du ser och upplever vad du upplever. Det gör oss unika bland försäkringsbolagen i Sverige och det gör vårt arbete med att förebygga skador unikt. Ingen annan har samma lokala kunnande, samma känsla för trakten och samma insikter om de faror som kan finnas där – oavsett om det gäller en rondell, ett villaområde eller översvämningsrisken i en viadukt. Vi är helt enkelt ett annorlunda försäkringsbolag. Som finns där du finns.
Läs mer på lansforsakringar.se/kartan
16
Landsbygdsprogrammet I stället kommer satsningarna inom Landsbygdsfür en snävare budget programmet 2014 att gÜras i nästa programperiod, inom framfÜrallt djursektorn vilket resulterar i att inom svenskt jordbruk, enligt det inte blir nügra pengar under 2014 till de ett pressmeddelande frün Skogsstyrelsen. skogliga stÜd som Skogs– Det här är fÜrstüs ett styrelsen ansvarar fÜr. trükigt besked fÜr oss pü Skogsstyrelsen och fÜr skogs-
sektorn, men vi var fÜrberedda pü att detta kunde ske, säger Monika Stridsman, generaldirektÜr Skogsstyrelsen, i ett uttalande och fortsätter: – Beskedet ställer ocksü än stÜrre krav pü skogsnäringen att vidareutveckla sektorsansvaret inom dessa omrüden.
Öst drar ifrün när det gäller avverkning i Europa. Medan avverkningen minskar i länder som Tyskland, Italien och Schweiz Ükar den i till exempel Ungern, Polen och Kroatien. I
västra
(Österrike, Tyskland, Italien och Schweiz) har süväl avverkning som fÜrbrukning av timmer minskat, rapporterar Wood Resource Quarterly. Under femürsperioden 20032007 var avverkningen hela 15 procent stÜrre än än under 2008-2012, skriver woodnet.se. Centraleuropa Samtidigt avverkas allt mer
SIMPLY FINE MACHINES
i de Üstra delarna: avverkningarna har där Ükat med fyra procent, vilket innebär att det i Üstra Centraleuropa avverkas mer än i väst. Ökningarna gäller Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Tjeckien, Ungern, Polen, Serbien, Slovakien och Slovenien. Skillnaden mellan Üst och väst gäller inte enbart avverkningsvolymerna, utan även timmerkonsumtionen. Skogsoch träindustrins timmerkonsumtion har minskat med nio procent i väst under den senaste femürsperioden, medan det i Üst enbart minskade med tvü procent under samma period.
Skogsstyrelsen lanserar nya klimatsidor
Starkast i skogen! Krankonstruktion med WideAngle - arbetar nära vagnen.
PALMS skogsekipage frĂĽn:
89.900:-
Palms skogsvagnar Idealiska skogsekipage fÜr ved, massaved och timmer. Avtagbar kran med 3-punktsfäste ger Ükad flexibilitet. Kranen har mycket bra lyftkraft och WideAngle-tekniken ger utmärkt rÜrelsemÜnster. Kranar frün 4,7 till 8,4 m. Vagnar frün 8 till 14 ton. Tvü modeller med 4WD.
Bästa priset pü energiflis fixar du själv! Farmi flishugg CH260HFEL FÜrmodligen Sveriges mest sülda flishugg. Dubbla huggskivor. Klarar stockar upp till 26 cm. Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt fÜr kranmatning.
Pris: ........................119.900:Farmi 180F med enkel huggskiva och manuell matning är ett prisvärt alternativ fÜr landskapsvürd. Producerar hÜgkvalitativt flis. Klarar stockar upp till 18 cm. Pris: ......................................................... 36.000:Farmi CH260HFC med hydr. inmatningband. Pris: 189.000:-
youtube.com/nordfarm
facebook.com/nordfarm
ÅterfÜrsäljare
Norrmaskiner AB SKELLEFTEĂ… 0910-58 91 00, LULEĂ… 0920-311 00, UMEĂ… 090-18 93 15
nordfarm.se Priser är rek. ca-priser exkl. moms. och avser maskiner i grundutfÜrande
Skogsstyrelsen har uppdaterat sin information om skogen och klimatet pü webben. Under rubrikerna Klimatet ändras, Skogens roll fÜr klimatet och Klimatanpassat skogsbruk kan man nu sÜka information. Skogen spelar en viktig roll fÜr att minska klimatfÜrändringarna. Den stÜrsta klimatnyttan für man genom ett lüngsiktigt hüllbart skogsbruk, och fÜr detta krävs bland annat att den biologiska müngfalden säkras genom att visa miljÜhänsyn i skogsbruket och att en del skogsomrüden skyddas helt, skriver Skogsstyrelsen. Pü de nya sidorna Skog och klimat tar man upp vilka effekter klimatfÜrändringarna medfÜr och hur skogsägaren kan anpassa sitt skogsbruk till ett varmare klimat. Läs mer pü pü www.skogsstyrelsen.se/klimat. http://goo. gl/UuHpaA
Vargsällskap anmäler länsstyrelserna Organisationen Wolf Association Sweden misstänker att landets länsstyrelser tar fÜr lättvindigt pü demokratin när de i allt hÜgre grad fattar beslut om skyddsjakt pü rovdjur pü fredagar. DärfÜr har man nu lämnat in en anmälan till justitieombudsmannen, JO. Organisationen misstänker att man väljer att fatta beslut just pü fredagarna med syfte att det ska Üka mÜjligheten fÜr jägarna att under helgen hinna verkställa myndigheternas beslut om skyddsjakt. MÜjligheten till att Üverklara beslutet kan tidigast i dessa lägen ske nästkommande mündag och dü kan det vara fÜr sent, menar organisationen.
AC/BD-län
Inga pengar till skogliga stÜd nästa ür Östra Europa avverkar nu mer än västra
01 01 01 01
01 01 01 01 AC/BD+Y/Z+X/W+O+P+R+S-län
Surfa in pü nätet och registrera dig fÜr
Nyhetsbrevet www.skogsaktuellt.se
MiljĂśorganisationer oroar sig fĂśr Amazonas framtid.
FOTO: JOSHUA RABLIN
Nyhetsbrevet
Mer än 100-procentig Ükning av avskogningen MiljÜorganisationer varnar fÜr att Brasilien är pü väg att fÜrlora kontrollen Üver avskogningen i och med sin nya skogslagstiftning.
skogslagstiftning antogs i fjol, avverkades 184 kvadratenligt miljÜorganisationen kilometer, vilket är 437 proImazon. Mellan augusti 2012 cent mer än i juni 2012. och juni 2013 har 1 838 kvadratkilometer skog avverkats, vilket är en Ükning med 103 procent jämfÜrt med motsvaSKOGSAKTUELLT Avskogningen i brasilianska rande period üret innan. Amazonas har Ükat sedan ny Under juni münad i ür SFEBLUJPOFO!TLPHTBLUVFMMU TF t
Du finner JENZ huggmaskiner hos oss! Jenz GmbH i Tyskland och Värmdal & Traktorservice är glada att kunna erbjuda dig kvalitativa huggmaskiner. De är energisnüla och kostnadseffektiva och framtagna av ett fÜretag med mer än 50 ürs erfarenhet av flishuggning. Välkommen att kontakta oss fÜr mer information!
Värmdal & Traktorservice, www.varmdal.com Tel: 054-137701, tommy.portstrom@varmdal.com
Bevakning Analys Debatt Intervju Nyhetsbrevet skickas ut en gĂĽng i veckan direkt till din mejl med de senaste nyheterna. Registrera dig pĂĽ skogsaktuellts hemsida! www.skogsaktuellt.se
18
NR 9 • 23 oktober 2013
DRIVEX ENTREPRENADREDSKAP Skopor, snĂśredskap, kran- och rangerarmar m m
Typ 1 fÜr ved och timmerhantering. Gripen avsedd fÜr jordbrukstraktorer med lastare: , s passar SMS Trima, ÅLÖ, Euro, ZL, Lilla B.M. Bra pri ! rd gü Edsbyhuggen 250 fritt din Hydrauliskt matarverk med power control. Välj med eller utan kranmatningsutrustning. Se mer pü vür hemsida www.warmeflis.com. Ring gärna och prata flis och flishuggar sü kan vi ge er ett bra pris fritt din gürd. Mycket kvalitet fÜr pengarna! Hükan Domanders,&ETCZO t XXX WBSNFGMJT DPN 5FM t ÊWFO LWÊMMTUJE
Helautomatisk Vedhantering
T! E H Y N
Info och video pĂĽ www.lotico.se
Proffsverktyg frün Pellenc Selion stüngsüg passar till mycket inom skogsbruket. Att rÜja i rätt tempo, gÜra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sügen. RÜja utmed ükerkanter o beten, gÜra kÜrvägar fÜr lastbil o skotare. Toppa tallar och lÜvträd till viltbetningsmat. I rÜjningar med lünga güngavstünd är denna el-rÜjsüg att fÜredra. Kraftfullt litiumjon-batteri med lüng driftstid.
Stüngsüg Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 mtr. Avgas-, bulleroch vibrationsfri!
Tel. +46 (0)414-242 60
E N INVESTERING I RĂ„TT OCH ROBUSTA VERKTYG Ă…NGRAR DU ALDRIG!
VEDPROCESSOR
.. SNABB-SAKER-EFFEKTIV
�När jag blir stressad für jag ont i magen.�
Även lämplig fÜr sügytor - Ny effektiv utmatningstransportÜr - Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem - Lügt effektbehov - Passar alla traktorer
1m 3/min
- Lägg lüngved pü inmatningstransportÜren. Maskinen skÜter resten. Matar in, kapar/klyver samt lastar. Allt medan du lägger pü ny lüngved ... FÜr broschyr & info
DAHLBERG MASKIN AB
Till BRIS kan du ringa och skriva om stort och smĂĽtt. Telefonnummer
116 111 bris.se
Mejl & Chatt
Tel. 0612-503 62
MARKNADENS SNABBASTE KLABBMASKINER! www.logmax.se HEADS ABOVE THE COMPETITION
Ny h e t ! er Pilkemast EVO 36HC
EVO 30
Klyvkraft 3-5,6 tn
EVO 36/36HC
Klyvkraft 2 - 8 tn
Hydraulisk sĂĽgning och hydr. justering av klyvkniv
Stockbord som tillbehĂśr
Genialt V-format matarbord
ACTIVE FRICTION CONTROL FĂ–R OPTIMAL VIRKESKVALITET
Transportunderrede - Lätt efter bil!
Separat klyvning
AGROMASTER OY Box 8, 738 21 Norberg tel. 0223 212 05, info@agromaster.se www.pilkemaster.com
Tänk dig ett aggregat som automatiskt anpassar sig beroende pü trädslag, diameter och typ av sortiment. Med Log Max Active Friction Control justeras ständigt knivtrycket fÜr att fÜrsäkra att absolut bästa timmerkvalitet och friktion mellan träd och aggregat uppnüs. Log Max - Stationsvägen 12 - 770 13 Grangärde - 0240 59 11 00 - www.logmax.se
Lars StrÜmsund Norra Sverige, 070-347 65 74 Mikael Solèn SÜdra Sverige, 070-591 18 89 Gunnar Bäck SÜdra Sverige, 070-391 97 50
19
AC/BD-län
NAMNVĂ„RT NĂ„MNVĂ„RT
RedaktĂśr: Pia Gyllin 019-16 64 68, redaktionen@skogsaktuellt.se
PĂ… NYTT JOBB
Susanne Ruden- annat i rollen som produktionsstam är ny chef chef. Olov Winblad von WalfÜr Sveriges ter är civilingenjÜr med en MBA Träbyggnadsfrün HandelshÜgskolan. Han kansli frün och efterträder Hannele Arvonen med september. som lämnar Holmen fÜr en Rudenstam har sedan 2006 tjänst som vd fÜr träindustrivarit kommunikationschef fÜr gruppen Setra. Trä- och MÜbelfÜretagen, och har där under münga ür bland Peter Wejbro annat arbetat med att främja har utsetts till träbyggande süväl som med ny platschef fÜr andra näringspolitiska früSetras enhet i gor. Innan dess har hon haft Skutskär. Han är ledande befattningar inom ekonomiingenjÜr och har de marknadsfÜring och kommusenaste tio üren arbetat pü nikation, bland annat inom olika ledande positioner inom Bonnierkoncernen. AB Karl Hedin inom hyvleri, Susanne Rudenstam efteremballage och sügverk. Dessträds av Anne Rüdestad som fÜrinnan arbetade han som tillträdde som kommunikaautomationstekniker/projekttionschef fÜr Trä- och MÜbelledare inom träindustrin. Han fÜretagen den 16 september. tillträdde tjänsten den 1 oktober. Olov Winblad von Walter har Jon Mattsson utsetts till chef har anställts som fÜr Iggesunds eftermarknadsBruk. Han tillträchef pü Log Max. der tjänsten den Matsson kommer 9 december. Närmast komsenast frün Stora mer Winblad von Walter frün Enso, men har tidigare även Metsä Board i Husum där han arbetat pü Log Max. Han komde senaste fyra üren varit chef mer att ha det Üvergripande fÜr pappersbruket. Han har tidi- ansvaret fÜr enheten eftergare arbetat fÜr APRIL Finepamarknadsfunktion, bestüende per i Sumatra/Indonesien och av reservdelar och teknisk supBILD: LOGMAX fÜr Modo Paper i Husum, bland port.
Johan Padel blev i september ny vd fÜr Siljan Wood Products. Padel har tidigare varit chef inom Setra och tar Üver efter Peter Funk. Jenny Eriksson är ny virkeskÜpare pü Sveaskog i Bergslagen. Hon har tidigare arbetat som avverkningsledare pü Sveaskog. Hennes kÜpdistrikt är Fagersta, Ludvika och Smedjebacken i Fagersta. Hon bÜrjade pü Sveaskog 2010 under studietiden till skogsmästare, dü som säsongsanställd fältassistent som arbetade med rÜjningsplanering. DessfÜrinnan arbetade hon som djurskÜtare, traktorfÜrare och rÜjningsFOTO: SVEASKOG instruktÜr. Per Lundeen och Svenbertil Nilsson gür in i Strand Grafiska genom Nilsbyn Invest AB. De büda har lüng erfarenhet frün fÜrpacknings- och pappersbranschen. FÜretaget Strand Grafiska byter samtidigt namn till Strand Packaging. Ny vd fÜr fÜretaget blir Mats Strand. FÜretaget producerar kartongfÜrpackningar och etiketter. Den nya ägaren Nilsbyn Invest AB äger 75 procent av fÜretaget.
NYHET!
Seppo Parvi är utsedd till ny finanschef fÜr Stora Enso. FÜr närvarande är han finanschef och vice vd fÜr affärsomrüdet Food and Medical vid Ahlstromkoncernen. Seppo Parvi har flera ürs erfarenhet som finansdirektÜr och frün fÜretagsledning inom massa-, pappers- och fÜrpackningsindustrin. Han har tidigare varit finansdirektÜr fÜr Metsä Board (M-real) och arbetade dessfÜrinnan i mer än tio ür i olika linjechefsbefattningar vid fÜrpackningsfÜretaget Huhtamäki. Parvi tillträder tjänsten pü Stora Enso senast under fÜrsta kvartalet 2014.
hos Aareal Bank och The Royal Bank of Scotland. Hon kommer närmast frün en tjänst som Senior Director pü Real Competence Finance i StockFOTO: NAI SVEFA holm. Charlotte Pettersson, civilingenjÜr inom lantmäteri med inriktning fastighetsekonomi, kommer att arbeta inom värdering i MalmÜ. Pettersson bÜrjade sin karriär pü NAI Svefa sommaren 2012 inom fÜretagets internship. Viktor Skult, civilingenjÜr
inom lantmäteri med inriktning fastighetsekonomi, kommer att arbeta inom värdering i GÜteborg. Marcus Gyllestül, ekonomie magisterexamen i nationalekonomi frün HandelshÜgskolan vid GÜteborgs universitet, kommer närmast frün en tjänst hos Jones Lang LaSalle och rollen som Research Assistant och kommer att arbeta inom analys i GÜteborg.
ETT RIKTIGT ORIGINAL
FOTO: COPYRIGHT Š AHLSTROM CORPORATION
Catarina Ekberg, Charlotte Pettersson, Viktor Skult och Marcus Gyllestül har tillträtt nya tjänster pü NAI Svefas MalmÜ- respektive GÜteborgskontor. Catarina Ekberg kommer att arbeta inom transaktioner i MalmÜ. Ekberg har verkat pü den nordiska fastighetsmarknaden i Üver tio ür, bland annat
Är inte som andra. Vür mekaniska domkraft hjälper dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkapacitet pü 2 600 kg (17 ggr kraften du vevar med) är den fÜrmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare.
www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80
LYSKRAFT
till lĂĽgt pris!
Prisexempel F677976: LED
Nu: 1.865:Ordinarie pris: 2.330:-
Arbetsbelysning
Batterier Prisexempel F055247
Nu: 1.927:Ordinarie pris: 2.409:-
Batterierna passar bĂĽde D-modeller och E-modeller.
Spännremmar 20% rabatt
Bison 8000
med Kubota diesel, hytt och hydrostat.
w w w. k r a n m a n . c o m
Johansson Maskin AB
Vännäsby / Sikeü
0935-399 30
AL200045
Finns i alla E-modeller.
Nu: 999:Ordinarie pris: 1.249:-
F072712
Perfekt även i bilen!
Nu: 170:-
Ordinarie pris: 212:-
FÜrsta hjälpen Kit
Erbjudandet gäller vid John Deere Forestrys fÜrsäljningsställen till och med 10 november 2013. Kan inte kombineras med Üvriga erbjudanden eller andra träffade Üverenskommelser.
En fÜrteckning Üver fÜrsäljningsställen hittar du pü JohnDeere.se!
Aktuellt frĂĽn John Deere Forestry AB hittar du pĂĽ forestryextra.se
JohnDeere.se
lindstromdesign.se
01 01 01 01
01 01 01 01
NORRA NORRLAND
AC/BD-län
KRÖNIKA
Nanoteknik NU STÄNGS DEN ENA tidningspappersmaskinen efter den andra. Jag har sagt det förr, men det tål att tänka på: få unga personer prenumererar på en dagstidning. Den traditionella marknaden för massaved krymper. När vi gamlingar kryper ned i familjegraven tar nog läsplattorna och etermedia över för gott. Vi kanske inte ens får någon gravsten? Den svarta graniten ersätts måhända med en läsplatta. Kanske är nanotekniken räddningen för skogsbrukaren? (Trä för energiändamål är också en.) Trollkarlarna på Kungliga Tekniska Högskolan håller på att forska fram nanopappersmassa. Ett kompositmaterial kan användas till mycket. Redan nu håller världens största biltillverkare; Toyota, på att jobba med det nya materialet. Det är sådana saker som att Toyota kliver in med en massa yen i plånboken som ökar tempot på forskningen. Det kanske inte är science fiction att tidningspapperstillverkarna i framtiden kommer att tillverka ett helt nytt sortiment som kan användas till allt från reservdelar till människor till delar i bilar. Den filosofiskt lagde kan fundera en stund över utvecklingssprång. Vi kan ju ta ett klassiskt sådant: När de gamla skyterna hittade på stigbygeln ändrades hela krigföringen, den beridne krigaren fick en plats i centrum i stället för att skumpa fram på marginalen. En annan intressant insats av skyterna är att de också introducerade långbyxorna.
SJÄLV ÄR JAG gammaldags, i varje fall vad gravstenar beträffar. Min favorit träffade jag på när jag klippte gräs på en kyrkogård i min ungdom. Stenen var av svart granit och hade inskriften: Alma Svensson – död men lever. Ett lika hoppingivande budskap som det med nanopappersmassan för med sig.
BO LINDEVALL bo.lindevall@glocalnet.net
MA
IN SWED DE
EN
DET ÄR TILL STOR DEL stigbygelns förtjänst, eller fel, att vårt västerländska samhälle ser ut som det gör. Effektiva beridna krigare var grunden till riddarväsendet som övergick i adelsvälde och så vidare. Nu tror jag inte att den normale skogsägaren funderar över skyternas insats när långbyxorna dras på om morgonen. Kanske bör han/ hon dock fundera en stund över nanopappersmassa. Det innebar ett stort utvecklingssprång när vi började göra pappersmassa av trä. Klena dimensioner fick en användning och skogar som mest stått i vägen för annan verksamhet fick plötsligt ett värde. Baksidan på myntet var att sådana fenomen som baggböleri dök upp. Det är väl en sanning så god som någon att olika saker får ett värde när människorna hittar på ett sätt att nyttiggöra dem. Innebär den nya produkten, nanopappersmassa, också ett utvecklingssprång? Man alltid vara skeptisk när nya mirakelprodukter dyker upp. En kärnfråga är: Har den nya nanopappersmassan verkligen alla de goda egenskaper som det flaggas för? Googla på den nya massan och tänk efter. Fråga nummer två är en kärnfråga för landets skogsägare: kommer den nya produkten att innebära en ny marknad för massaved när papperstillverkningen minskar?
ETT LYFT I SKOGEN
Vreten 900
Vreten 1000
FW Vagnarna
Vagnen för den som söker en smalare lite smidigare vagn i proffsklass. Vagnen har flyttbar boggi, dubbla ramstyrningscylindrar med en rejäl svängvinkel. Vagnen på bilden är utrustad med Vreten 60-30 kran.
Vår omtyckta 10 tons vagn med utdragbart centrum-rör, vagnen kan förlängas 1 meter. Vagnen har en förstärkt fram- och bakdel för att göra vagnen så stabil som möjligt. Vagnens ramstyrningsaxel sitter monterad bakom grinden och främre änden på dragbommen vilar på stödrullar. Detta för att fördela vikten på 2 punkter och för att få en vagn som spårar bra i skogen. Vagnen på bilden är utrustad med Vreten 65-40N kran.
Våra FW vagnar har blivit otroligt omtyckta sedan vi först släppte vår Vreten 1200FW vagn 2008. Vagnen bygger på ett helt nytt koncept med en bred vagnskropp där grind och bankar är flyttbara på vagnskroppen. Bakre banken är utdragbar 0,8 m. Detta gör att vagnen kan anpassas till all typ av körning. 1200FW vagnen har sedan 2 år tillbaka fått en större efterföljare Vreten 1400FW.
Ring din återförsäljare eller Vreten AB redan idag. Tel. 0500-45 70 00 | www.vreten.se