Bolagets djärva satsning ger egen förnybar energi

I samarbete med Jämtkraft bygger Östersundshem en av Sveriges största solcellsparker och ger samtidigt hyresgästerna möjlighet att köpa andelar – ett erbjudande som går att likställa med att ha solceller på villataket.

Bolaget utmanar även lagstiftningen i sin strävan efter energioptimering. I fastigheten Stallmästaren flyttar de el mellan olika abonnemang i ett innovativt likströmsnät.

Text: Sophie Sölveborn Foto: Sandra Lee Pettersson

Redan 2015 blev Östersundshem fossilfria sedan de fasat ut all eldningsolja och bytt ut alla bolagets bilar till elbilar. I flera bostadsområden har även hyresgästerna fått elbilspooler. Sedan tre år tillbaka är den stora målsättningen att producera egen förnybar energi motsvarande bolagets elanvändning.

– Satsningen innebär bland annat att vi installerar solceller i all nyproduktion och i våra större renoveringar, samtidigt som vi använder innovativa lösningar för att hålla nere effekttoppar och öka lönsamheten. Dessutom bygger vi nu även en solcellspark med en årsproduktion på 3 000 megawattimmar, berättar Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem och fortsätter:

– Parken är andelsägd och förutom att Östersundshem äger hälften av andelarna i parken så har hyresgästerna möjlighet att köpa andelar. Andelspriset är 850 kronor och för det får man cirka 100 kilowattimmar perår under parkens livslängd, det vill säga under minst 25 år. Den investeringen har ungefär samma återbetalningstid som att installera solceller på sitt villatak för cirka 13 till 15 år.

Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem, besöker företagets solcellspark.

Karin Österberg berättar att Östersundshem informerar brett om solcellsparken i alla bolagets kanaler, exempelvis i kundbrev, på hemsidan, Facebook och när de är ute och möter hyresgästerna på olika aktiviteter.

– Intresset upplever vi som stort, men hur många som nappat på erbjudandet att köpa andelar vet vi inte, eftersom GDPR hindrar oss att se den statistiken.

20 procent av elbehovet

Östersundshem var den som initierade samarbetet med solcellsparken och bjöd in Jämtkraft som projektpartner. De 1,5 megawattimmar effekt som Östersundshem äger utgör cirka 20 procent av bolagets totala elbehov.

– Genom att vara en projektpart tillsammans med Jämtkraft har stor kunskap byggts upp internt. Kunskap som kommer kunna användas i många framtida projekt. Det handlar om såväl teknik, projektekonomi, stadgar och lagstiftning som kommunikation och projektledning, resonerar Karin Österberg.

Som alltid när man går före och banar ny väg så möter man svårigheter.

Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem

Solcellsparken på nio hektar är en bra affär för Östersundshem, med en direktavkastning på mellan sex och sju procent och en återbetalningstid på cirka 14 år. Karin Österberg lyfter fram att den byggs på Östersundshems egen mark, i ett område som tidigare fungerat som skjutbana för försvaret. Marken är belastad av odetonerad ammunition, vilket innebär att den inte är aktuell för bostadsbyggande.

– Det är viktigt för oss att inte ta mark i anspråk som skulle kunnat nyttjas till annat, säger hon.

Solceller på fastigheterna

Bolaget väljer också att producera så mycket solel som möjligt på sina fastigheter. Lönsamheten på solcellsanläggningarna optimeras genom en hög egenanvändning av solel-produktionen.

För att lyckas med detta har Östersundshem installerat ett så kallat likströmsnät mellan flera fastighetsel-abonnemang och ett uteabonnemang för belysning, motorvärmare, solceller och elbilsladdning på Stallmästaren, en nybyggd fastighet bestående av tre huskroppar.

Östersundshem väljer också att producera så mycket solel som möjligt på sina fastigheter, framför allt på carporttaken.

För att få god ekonomi i den stora solelsproduktionen, som främst sker på carportstaken, har ett innovativt system byggts upp. Genom att effektfördela mellan fastigheterna, med solceller och batterilagring, kan effekttoppar kapas och utrymmet i huvudsäkringen utnyttjas bättre.

– Om effektbehovet blir stort på något av husen och utrymme finns på något av de andra, kan el flyttas i det interna likströmsnätet mellan abonnemangen. Man kan alltså nyttja mer effekt utan att ha större abonnemang. Med batterier ökar dessa möjligheter ytterligare genom att el kan köpas när effektuttaget är lågt och användas när behovet är högt.

– Batterierna konfigureras så att de på sommaren optimerar egenanvändning av solel och på vintern optimerar effektutjämning. Detta gör att storleken på elabonnemangen kan hållas nere och därmed även kostnaderna, förklarar Karin Österberg.

Kortare återbetalningstid

Hon berättar att effektfördelningen på Stallmästaren fungerar mycket bra och att totalekonomin i projektet ger en återbetalningstid på cirka 6 till 10 år beroende på vilken elprisprognos som läggs in. Det går att jämföra med en mer konventionell installation som hade landat på en återbetalningstid på cirka 15 till 20 år. På årsbasis täcker solelproduktionen på Stallmästaren cirka 80 procent av behovet av köpt el för fastigheten.

Lösningen med lik utmanar i dagsläget lagstiftningen, som inte helt obehindrat tillåter att el flyttas mellan olika abonnemang. Nätägaren, Jämtkraft, har godkänt likströmsnätet som ett innovationsprojekt vilket gjort projektet möjligt.

Att det går att kringgå lagstiftningen beror även på att el inte flyttas ut på koncessionspliktigt nät, som ytterst kräver medgivande från staten, utan att elen flyttas ”internt”. Lagstiftningen är dock i färd att förändras. Snart kommer det troligen inte krävas ett likströmsnät för att kunna bygga system enligt Östersundshems modell.

Östersundshem satsar på egen förnybar energi samtidigt som man tar ett helhetsgrepp kring effektuttaget i fastigheterna. Nästa stora målsättning är att producera egen förnybar energi motsvarande bolagets totala elanvändning.

Att arbeta med att optimera systemen likt likströmsnätet på Stallmästaren gör att beredskapen för effektuttag kan hållas lägre då det inte måste finnas effekt tillgängligt på varje abonnemang vid varje ögonblick.

– Vi kan exempelvis bygga ut antalet elbilsladdplatser, utan att märkbart öka effektbehovet. Med anledning av all elektrifiering spås effektbristen vara en av samhällets stora framtida utmaningar, så den här typen av optimering kommer bli allt viktigare.

– Hyresgästerna får i och med satsningen också möjlighet att både köra elbil och äga solcellsandelar. De får alltså möjlighet att vara delaktiga i en hållbar omställning, säger Karin Österberg.

Fortsätter att satsa

Östersundshem nöjer sig inte med satsningen på Stallmästaren, utan tar nu fram nästa likströmsnät på Tallbo, ett nybyggnadsprojekt som med fem hus som kommer att färdigställas under våren 2020. Precis som på Stallmästaren är huvuddelen av solelsproduktionen placerad på carportarna.

– Genom likströmsnätet har vi börjat se annorlunda på totalekonomin i elinstallationerna. Vi har fått en tankeställare kring att inte bara addera installationer till befintliga system, utan tänka om från början, som att arbeta för att hålla nere effektuttag och öka egenanvändningen på solcellerna. På så hittar man en god affär och bygger ett robust system som går att bygga ut framgent.

Men att vara djärv och framåtlutad i sina energisatsningar har inte varit helt friktionsfritt. Karin Österberg berättar att det varit en hel del skepticism kring hur projekten kan vara både miljösmarta och lönsamma.

– Som alltid när man går före och banar ny väg så möter man svårigheter. Till exempel inställningen från omvärlden, som frågar varför man inte gör som man alltid gjort. Detta har krävt tydlig och återkommande kommunikation såväl internt hos Östersundshem som för styrelse, hyresgäster och allmänheten.

VAD ÄR EFFEKTTOPPAR?

Effekttoppar i elsystemet inträffar när effektuttaget är som högst, när mest el används. Genom att jämna ut effektuttaget över dygnet ”kapas effekttopparna”. Effekttoppar kan vara kostsamma och hård belastning av elnätet under effekttopparna ökar även risken för störningar och avbrott i elnätet.

ALLMÄNNYTTANS HÅLLBARHETSPRIS

Vartannat år delar Sveriges Allmännytta ut ett hållbarhetspris. I år var temat innovationer för minskad klimatpåverkan. Syftet med priset är att stärka allmännyttans konkurrenskraft genom att sprida goda exempel på hur bostadsföretagen bidrar till ett mer hållbart samhälle med minskad miljö- och klimatpåverkan.

– Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga och därför har vi valt att lägg extra fokus på det i vårt hållbarhetspris, säger Karl Törnmarck, ansvarig för hållbarhetsfrågor på Sveriges Allmännytta.

Östersundshem, Eidar i Trollhättan och Uppsalahem nominerades till priset och en enig jury valde Östersundshem som vinnare av Allmännyttans hållbarhetspris.

Juryn bestod av Magnus Ulaner (miljöchef på HSB), Birgitta Govén (energi- och hållbarhetsexpert på Sveriges Byggindustrier), Gabriella Castegren (energiexpert på Sveriges Allmännytta) och Therese Rydstedt (klimatexpert hos Stockholms stad).