Allt om Tidskrifter nr 4, 2018

PORTRÄTT: LRF Medias vd odlar jordnära idéer

SIDAN 10

Ett magasin från Sveriges Tidskrifter Nr

4 2018

Kryssning Seans till sjöss SIDAN 40

Gräver guld

W EB BK UR SE R

Malin Crona, Erik Wisterberg, Marcus Derland och Jon Mauno Pettersson avslöjar sina grävtips.

Sätt läsarna i skolbänken – och bli rik SI DA N 47

UNDERSÖKANDE JOURNALISTIK: ÄVEN SMÅ SPADAR KAN NÅ DJUPT SIDAN 22

SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET

SCA Frontier – Mer bulk. Mer vitt. Mer möjligheter.

SCA Frontier är ett Fine Wood-containing Paper och världens ljusaste trähaltiga papper – ett obestruket papper som inget annat. Skillnaden i vithet mellan ett träfritt och trähaltigt papper har aldrig varit mindre.

Samtidigt har pappret hög bulk och opacitet – vilket ger SCA Frontier en premiumkänsla utöver det vanliga.

Ett Fine Wood-containing Paper Det här är en papperskategori med höga ambitioner. För papper som vill någonstans – som tänker; jag är bara början. Början på något nytt.

Fine Wood-containing Paper är en kategori papper som utmanar branschnormer om vad ett trähaltigt papper kan vara och göra.

Beställ pappersprover på sca.com

SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET

Säg hej till en vit och bulkig typ

Välkommen till

ALLT OM TIDSKRIFTER

U

ngefär 12 000 ton potentiellt läck­ ande kärnavfall kunde ha hamnat i jorden om inte tidningen Sveriges Natur avslöjat vad som var på väg att hända. ­Publiceringen fick följden att förslaget stoppades (mer om det på sidorna 36–39).

Bra journalistik får ofta sådana konkreta effekter. Det finns mängder av exempel på det. Men trots att journalistik kan åstad­ komma stordåd talar vi sällan om effekten av en publicer­ ing. Många redaktioner saknar mätbara mål, och dokumen­ terar inte heller vad de åstadkommer. Det är däremot givet på många kommunikationsavdelningar där kampanjer följs upp och mäts på både höjden och bredden.

Den här hösten har frågan om organisationspressens oberoende varit ett hett debattämne. I debatten möts ofta två olika diskurser. Den ena handlar om kommunikations­ strategier, mätbara mål och effekt. Den andra handlar om journalistiska principer, demokrati och värderingar.

Men att säga att journalistik är bra för demokratin räcker inte alltid som argument för att en organisation ska fortsätta att satsa på sin tidskrift. Vi som gillar oberoende medlemstidningar måste slipa argumenten, och jobba ­hårdare med att förklara vad journalistik faktiskt åstad­ kommer. Kanske genom att redaktionen själv formulerar mätbara mål, och följer upp dem.

Från och med det här numret av Allt om Tidskrifter är jag ansvarig utgivare och tidningen har fått en oberoende ställning gentemot Sveriges Tidskrifter. I mina ögon är det ett klokt beslut, som känns rätt i tiden.

”Vi som gillar ­ oberoende journalistik måste slipa ­argumenten.”

Barbro Janson Lundkvist Chefredaktör

MYCKET KLIMATSNACK – MEN FÖR LITE VERKSTAD Visst görs en del journalistiska satsningar på klimatfrågan.

Men hur många av er har en miljöpolicy på jobbet? Som inte är en papperstiger? Det är dags att ta miljöfrågan till en konkret och lokal nivå, på arbetsplatsen.

DIGITALA LÄSARINTÄKTER VÄXER När vi skrev om digitala läsarintäkter för 1,5 år sedan var stora delar av tidskriftsbranschen fortfarande noviser på detta. Nu lanseras nya initiativ på löpande band, senast ut är Aller medias Svensk Damtidning.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 3

ANNONS

Så får du pengarna att räcka längre

På huggetrabatt!

Boka ditt p ake 31 decemb t innan er så får du 25 % ra batt!

Genom att arbeta strategiskt och anpassa ert innehåll för flera kanaler ökar du er räckvidd, är ekonomiskt smart och sparar tid.

Rivstarta det nya året med ett paket som får fart på era kanaler!

Strategiska startskottet

Spridningspaketet

Rörliga paketet

WO RKS H O P

WO RKS H O P

SO CI A L A I N L ÄG G

Jag har en plan

Återvinn ert innehåll

Det rör på sig

Kom igång att arbeta strategiskt och långsiktigt med innehåll i era egna kanaler! Vilka kanaler passar just ert innehåll och era mottagare bäst?

Att sprida det innehåll ni producerar i flera egna kanaler är både smart och ekonomiskt. Att redan från början tänka på hur materialet ska anpassas för olika format och algoritmer sparar tid i arbetet.

2019 kommer 80% av internettrafiken att vara rörlig*. Behöver ni få ert innehåll att leva i sociala kanaler?

Att producera och använda sig av sitt innehåll på ett systematiskt och målgruppsstyrt sätt underlättar både planering och genomförande.

Dessutom ökar chansen att ni faktiskt når de mottagare ni vill.

Under denna halvdagsworkshop går vi igenom hur ni kan arbeta med innehålls- och kanalstrategi med tydliga mål – hela tiden med läsarna i fokus.

I dag ställs krav på att tidskriften ska finnas i många kanaler – papper, webb, nyhetsbrev och sociala kanaler. Hur klarar redaktionen av att möta behovet utan ökade resurser? Svaret är att arbeta strategiskt med smart anpassning och spridning. Hur det går till ägnar vi denna halvdagsworkshop åt.

Pris: 9 800 kr

Pris: 9 800 kr

2,5 timmar. Lyxigt fika ingår.

2,5 timmar. Lyxigt fika ingår.

Vi inleder arbetet med ett strategiskt startmöte där vi bestämmer vilket av tidskriftens befintliga innehåll som ska levandegöras i de olika inläggen.

Infografik, listor eller tips lämpar sig särskilt bra att göra inlägg på i de sociala kanalerna. Välj mellan tre, sex eller nio inlägg.

Pris: 9 000 kr /3 inlägg 16 000 kr /6 inlägg 24 000 kr /9 inlägg

Boka genom att mejla jenny@kate.nu.

Kate är en design- och contentbyrå i Stockholm.

Läs mer om oss, se vad vi gör och anmäl dig till vårt nyhetsbrev på kate.nu.

Alla priser är exklusive moms. *Källa: Cisco.

A: TEM GRÄ

22 –39

Innehåll

V

DECEMBER 2018 CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

22 Tufft grä v i lyxförpa ckning – nu krävs bå de djup och 28 Breakit – yta cyklade hem guldspaden 32 Dagens A rbete – fann scoopet på ti 36 Sveriges ppen Natur – grä ver för jordklotets fr amtid

Barbro Janson Lundkvist

ART DIRECTOR Louise Bååth

SKRIBENTER

Tim Andersson, Annika Larsson Sjöberg, Stina Loman, Matilda Nilsson, Karin Persson

FOTOGRAFER

Margareta Bloom Sandebäck, Camilla Lindqvist, Samuel Unéus

TRYCK & BEARBETNING

Stibo Complete. Inlaga tryckt i 16-sidig offsetpress, omslag i arkpress

LACK

UV-lack av Stibo Complete.

PAPPER

Omslag: Träfritt bestruket 200 gr.

Inlaga: GraphoCote 90 gsm från SCA

DISTRIBUTION Bring Citymail

KONTAKT

Utgivare: Sveriges Tidskrifter info@sverigestidskrifter.se Redaktion: Allt om Tidskrifter / A4 red@alltomtidskrifter.se, 08-556 064 41 Prenumeration: Titeldata alltomtidskrifter@titeldata.se.

ANNONSFÖRSÄLJNING

Catharina Persson, Mediakraft, 08-23 45 32 ISSN 2000-1592

Malin Crona, Erik Wisterberg, Marcus Derland och Jon Mauno Pettersson avslöjar hemligheterna bakom sina lyckade gräv.

10

”Det är klart att jag står där och fotas när jag vet att det är bra för företaget.

Men det är inte det som får mig att gå upp på morgonen.”

40 47

LRF MEDIAS VD ANN HENRIKSSON gillar inte att stå i centrum. Läs om varför det kan vara en bra egenskap när man vill jobba med innovationer.

FOTO: CAMILLA LINDQVIST

Seans till sjöss

Följ med tidningen Nära och 1300 av deras läsare på andlig kryssning.

Bilda skola

Sätt dina läsare i skolbänken och fixa ett nytt intäktsben.

3 6 8 19 20

Välkommen Just nu Folk I tidningshyllan Redaktionsliv

55 56 57 58

Vd:n har ordet Expertfrågan Medlemsinfo Krönika

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 5

Publicerat Xxxxxx

JUST XXXXXX NU

UNIKA BOKSTÄVER FRÅN CHICAGO Kärleken till typsnitt och handskriven text ledde Julie Wildman till yrket som grafisk designer och kalligraf. Hon är bosatt strax utanför Chicago, USA, och jobbar på uppdrag av designbyråer och andra, men håller också kurser i kalligrafi.

Vilka är de hetaste trenderna inom kalligrafi?

– I USA ser man en trend mot en friare, mer expressiv stil, bortom det strama klassiska uttrycket. I Europa är den ­gotiska stilen mer populär.

Här är det också en stor trend att

­ raffitikonstnärer hyrs in för att måla g på stora ytor, och så låter man drönare filma processen.

Varför valde du att formge just detta ordspråk från Wales, om äpplets kärna och storheten i det lilla?

– Äppelkärnan kan verka enkel men har en enorm inneboende ­potential.

Jag valde att j­obba med enkla bokstavsformer och en avskalad ­illustration, för att fånga innebörden i citatet.

Se mer av Julie Wildman på wildmandesigns.com.

” Vad är det bästa med att vara du?”

DN-JOURNALISTEN Matilda Gustavsson, som utsågs till Årets journalist 2018, ­ avslöjar sin bästa intervjufråga. Priset fick hon på Sveriges Tidskrifters event Tidskriftsgalan den 8 november. Läs mer om alla vinnare på Sverigestidskrifter.se 6 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 4 2018

USA:S BÄSTA MAGASINS­ JOURNALISTIK NYFIKEN på årets bästa amerikanska ­ agasinsjournalistik? Nu i december m släpps Best American Magazine Writing 2018, en bok som samlar alla finalister och vinnare från amerikanska National Magazine Awards. Här finns bland andra Ronan Farrows ­avslöjande om Harvey Weinsteins övergrepp som publicerades i The New Yorker. För urvalet står The Association of Magazine Media.

26:e

editionen av anrika Vogue kommer att ­lanseras i Hong Kong under nästa år.

Utgivare är Rubicon Media på licens från Condé Nast International.

KÄLLA: FIPP.COM

3

BÖCKER OM SILICON VALLEY

Här är tre aktuella böcker om det mytomspunna techcentrum i Kalifornien som nu synas i sömmarna på olika sätt.

FOTO: JON SNYDER

1. INTERNET ÄR TRASIGT av Karin Pettersson & Martin Gelin Silicon Valleys drömmande visionärer skulle rädda demokratin och frälsa världen, men istället har deras uppfinningar banat väg för en antidemokratisk revolution som nu tycks hota hela vår mänskliga civilisation. Vad var det som gick så fel? Denna augustprisnominerade bok är ingen hyllningssaga. (Karin Pettersson har även skrivit en krönika i detta nummer, på s 58.)

Till föreställningen bidrar journalister, författare, filmskapare, fotografer, radioproducenter med flera. Tanken är att man ska se sin favorittidning få liv.

TIDNING I LIVE-FORMAT AMERIKANSKA POP-UP ­M AGAZINE är en tidning olik

Chefredaktör Douglas McGray hoppas att Pop-Up ska hitta till ännu fler nya platser.

ALLT OM TIDSKRIFTER RÄTTAR I nummer 3 porträtterades Johan Ehrenberg. Han har inte drabbats av en skattesmäll, som det stod i ingressen. ETC-koncernen fick däremot återbetalningskrav på drygt 8 miljoner kronor för felaktigt utbetalt presstöd.

FOTO: JACK STANGEL

alla andra. Och den utmanar verkligen föreställningen om vad en tidning är. Varje nummer visas för publik. Vissa framträdanden är live-versioner av klassiska magasinsinslag, som expertråd, praktiska guider och seriestrippar. Det gäng som ligger bakom Pop-Up Magazine producerar också en tryckt tidning, nämligen California Sunday Magazine, och Pop-Up började som ett sidoprojekt på skoj. De senaste fyra åren har

Pop-Up Magazine varit på turné i USA. Höstens ­föreställning har visats tio gånger, och för första gången gjorde man dessutom en avstickare ­utanför landets gränser, ­nämligen till Toronto i Kanada.

Läs mer på popupmagazine.com

2. BROTOPIA av Emily Chang Hyllad bok med undertiteln ”Breaking up the Boys Club” som handlar om mansdominansen i Silicon Valleys teknikindustri och de kvinnor som lyckats slå sig in. Författaren är känd tv-profil från finansmedieföretaget Bloomberg. Boken släpptes i februari i år och har sålt som smör.

3. ALPHA GIRLS av Julian Guthrie Den här boken kommer inte förrän i april 2019, men är redan omskriven och haussad. Den långa undertiteln The Women Upstarts Who Took on Silicon Valley's Male Culture and Made the Deals of a Lifetime säger förstås något om innehållet. Julian Guthrie har skrivit om Silicon Valleys hjältinnor, fem kvinnliga pionjärer.

Filmrättigheterna är redan sålda.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 7

Folk BRANSCHNYTT

Hänt-gruppen på Aller media består av Hänt Extra, Hänt i Veckan, Veckans NU och TV-Guiden. Här är deras nya digitala chef.

frågor till

EMIL KARLSSON LAGNELIUS som är ny digital chef för Hänt-gruppen.

Han har jobbat i tretton år på Aftonbladet, senast i rollen som sportredaktör.

Du får en nyinrättad roll på Hänt.

Vad förväntas du göra?

– Jag ska vara nyhetschef och driva utvecklingen online. Tanken är också att vi ska starta en plustjänst. De senaste fyra åren har jag jobbat med plustjän­ sten på Aftonbladet, så där kan jag komma med spetskompetens i hur man får ut sitt material. Det handlar mycket om sociala medier, förstås.

Utmaningar?

– När jag började på Sportbladet 2004 gick man på en hockeymatch, tit­ tade på den i lugn och ro och funderade

över en vinkel. När man kom tillbaka till redaktionen hann man ringa ett par samtal innan man satte sig och skrev.

Utmaningen nu är att pang på få ut ma­ terialet, och att boosta det. Det finns en enorm potential i en tidning som Hänt, som folk gärna vill läsa men dit man kanske inte självmant söker sig.

Vad kan en sportredaktör om nöjesjournalistik?

– Jag ska vara ärlig – inte mycket.

Eftersom jag inte jobbat som nöjes­ reporter ska jag inte slå mig för bröstet och påstå något annat. Däremot ser jag många likheter mellan sport och nöje, även om jag vet att idrottspublik blir galen om någon påstår att idrott är i underhållningsbranschen.

På nya tjänster

8 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 4 2018

Hanna Odelfors

är ny chefredaktör för Sveriges Farmaceuters tidning Svensk Farmaci. Hon efterträder Nils Bergeå, som blir medicinsk redaktör på HjärtLungfonden. Hanna Odelfors har tidigare jobbat på bland annat Dagens Medicin.

FOTO: EMIL HAGELIN

har börjat som reporter på Polis­tidningen.

Han kommer närmast från Lärarförbundets tidningar Chef & Ledarskap och Lärarnas tidning.

Tidigare var han reporter på Sveriges Radio och Nyhetsbyrån Siren.

FOTO: EMIL HAGELIN

är ny ekonomireporter på LRF Media. Han skriver för ATL, Lant­ brukets affärstidning.

Närmast kommer David Gustavsson från Realtid.se. Tidigare har han jobbat på Metro, Europaportalen.se och Mitt i.

Per Hagström

FOTO: THRON ULLBERG

FOTO: EMIL HAGELIN

David Gustavsson

Stefan Helte

har börjat som reporter på tidskriften Dagens Samhälle.

Han kommer närmast från Lärarnas tidning.

Tidigare har Stefan Helte varit reporter på Dagens Politik, Dagens Medicin, KatrineholmsKuriren, Gefle Dagblad och Nyhetsbyrån FLT.

Erica Lascelles

har börjat sin nya tjänst som chef för sociala medier för nyhetstjänsten SVT Nyheter. Erica Lascelles kommer närmast från rollen som nyhetschef för digitala publicisten KIT. Tidigare var hon nyhetschef för Mitt i-tidningarna.

FOTO: KARIN WIMARK

Hallå där…

JOHANNA JACKSON

ny digital redaktör på Vi Media.

Du kommer att ha i uppdrag att utveckla Vi:s digitala berättande. Vill du berätta något om hur?

– Initialt kommer jag fokusera på att lära känna Vi:s målgrupp och varumärken.

Efterhand kommer mitt mål vara att nå ut till fler läsare, bland annat genom paketer­ ing och distribuering av redan existerande printmaterial, sedan är min förhoppn­ ing att skapa webbexklusivt innehåll.

Det kommer att handla mycket om att pröva sig fram, vara lyhörd och se vad som fungerar för just Vi:s läsare.

Kommer du att jobba bara med Vi och Vi läser, eller även med ­kundtidningarna?

– I första hand kommer jag att jobba med Vi och Vi läser, framöver kan det bli så att jag arbetar med kundtidningarna.

Vi är ju den större tidningen men det finns mycket digital potential även i Vi Läser.

Vill du berätta om din bakgrund?

– Jag började min journalistiska karriär som praktikant 2014 på resema­ gasinet Vagabond och resebranschtidnin­ gen Travel News. Eftersom Vagabonds redaktion är liten fick jag prova på att göra det mesta – allt från resereportage till webbnotiser, research, nyhetsbrev och trafikrapporter. Sedan fick jag en fast tjänst som webbredaktör på Vagabond och ungefär samtidigt drog Egmont igång en stor digital satsning, något som har varit väldigt lärorikt och givande. Och roligt, så klart. Utöver att skriva för Vagabond har jag även skapat webbinnehåll för andra Egmonttitlar som King Magazine, Hus & Hem och Icakuriren.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 9

Xxxxxx Porträttet

XXXXXX ANN HENRIKSSON

En

jordnära

röst

10 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 4 2018

Ann Henriksson har tagit LRF Media tillbaka till rötterna, mot landsbygdens näringsrika mylla.

Där vill hon låta innovationerna gro.

Annika Larsson Sjöberg Foto: Camilla Lindqvist Text:

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 11

Porträttet

ANN HENRIKSSON

­ elaktighet och transparens genom att vara ärlig och d tydlig. Men i början fick hon också höra att hon borde ta mer plats.

– Jag är kanske lite ovanlig i medievärlden på det sättet.

Det är klart att jag står där och fotas när jag vet att det är bra för företaget men det är inte det som får mig att gå upp på morgonen.

Varför tror du att du fick jobbet?

– Jag är rätt bra på att lösa röriga situationer, säger hon.

N

På den lilla scenen i LRF Medias lunchrum är det riggat för veckans mediefrukost. Ann Henriksson sätter sig i publiken med en kopp te. Det har gått ungefär tre år sedan hon själv tog plats på samma scen för första gången. Hon var nytillträdd som tillförordnad vd och skulle presentera sig för medarbetarna. Företaget gick dåligt, ägaren var missnöjd och medarbetarna likaså. De enda som var nöjda var egentligen kunderna. Det första hon berättade var hur nervös hon var.

– Jag hade inte jobbat med journalister tidigare och sa att jag tyckte det var läskigt, men att jag står här ändå.

Det pratar en del om fortfarande. Jag tror de tyckte det var modigt och ärligt.

Ann Henriksson är lågmäld. I kommentarer från andra får hon höra att hon leder med värme, att hon skapar 12 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 4 2018

är hon klev in i branschen var Ann Henriksson en doldis. En ekonom och tidigare strategikonsult. Men skogs­ näringen var inte helt främmande.

Efter studier på Handelshögskolan i Göteborg hamnade hon så småning­ om som trainee på Assi Domän, som senare köptes upp av Sveaskog AB. – Jag och sekreteraren var i princip de enda tjejerna på avdelningen, minns hon.

När Ann Henriksson, asfaltstjejen från Stockholm, kom till brukspatronerna ute i landet och pratade om hur de skulle förbättra kundservice, bemötande och ­paketering, lutade sig herrarna tillbaka och sa att: ”Det provade vi 1973. Det gick inte.”

– Då fattade jag att det var en viss uppförsbacke. Men ett par år senare hade jag faktiskt genomfört mina idéer.

Mycket för att jag åkte ut till kunderna i Europa, filmade hur det funkar hos dem och visade på bruken här hemma.

Efter det har hon jobbat som strategi- och manage­ mentkonsult, på Karlöf Consulting (numera Sonder).

Därifrån kom hon in i LRF-koncernen och jobbade i olika ledarroller med bland annat näringspolitiska frågor och forskningsfrågor. När dåvarande vd för LRF Media hastigt lämnade, landade frågan om att ta över som tillförordnad vd hos henne. Hon blev helt överrumplad och tvekade,

Ann Henriksson JOBB: VD på LRF Media FÖDD: 1968 BOR: Nacka FAMILJ: Man och tre barn SENAST LÄSTA BOK: Elisabeth Åsbrinks 1947 – att förstå vad som hände då ger oss nycklar till vad som händer nu och får oss att förstå varför.

FRITIDSINTRESSEN: Har ett stort intresse för mat, läser gärna och det mesta, gillar friluftsliv.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 13

Porträttet

ANN HENRIKSSON

Ett grått Stadshagen.

LRF Media håller hus på Franzéngatan i Stockholm.

Om LRF Media:

Ett dotterbolag till LRF, Lantbrukarnas riksförbund, som driver varumärkena Ehandel.se, Agfo, Lantmannen, Jobb & karriär, Land, Skira, ATL, Brid Content, Land Lantbruk, Land Skogsbruk och Grönt väder.

Ann Henriksson i samtal med Sanna Sjöholm, kommunikationsansvarig, och Johan Svensson, affärsutvecklingschef och vd för Ehandel.se från årsskiftet.

14 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 4 2018

FÖRÄNDRING ÄR ALDRIG LÄTT OCH DET VAR SÅ KLART TUFFT ATT BEHÖVA SÄGA UPP FOLK PÅ STABERNA″ eftersom hon visste att det behövdes rejäl förändring.

– Fast jag tvekar förstås alltid innan jag säger ja till ­uppdrag. Antagligen för att jag inte drivs av titeln, utan av vad jag kan göra för nytta och om det är intressanta frågor.

Och på LRF Media är det jätteviktiga frågor. Det är få i dagens mediesverige som verkligen ger landsbygden röst.

Vi gör det på riktigt, bland annat i ATL, Land Lantbruk och Land. Åren som strategikonsult var en bra förberedelse.

Van att komma in utifrån, samla information, analysera och hitta lösningar satte hon genast igång att intervjua ett fyrtiotal medarbetare på olika positioner. Sen presen­ terade hon sin analys för både medarbetare, ledning och fack. Många lyfte fram att företaget blivit för spretigt och behövde fokusera mer på kärnan, det gröna näringslivet.

Ann Henriksson höll med. Inom loppet av ett halvår hade de sålt alla titlar som inte hade med kärnan att göra, till exempel Hembakat, Driva Eget, Härliga Hund och Allt om Historia.

– Förändring är aldrig lätt och det var så klart tufft att behöva säga upp folk på staberna. Men vi lade inte ner någon titel utan lyckades sälja alla, och de på magasinen som fick gå till Bonnier tror jag var rätt nöjda med det.

Tjugo titlar hade blivit sex. Organisationen ­plattades till så att alla chefer med personalansvar hamnade i ledningsgruppen och tillsammans formulerade de ett

Mitt första intryck av Ann, när hon kom och presenterade sig som tillförordnad vd, var att hon kändes som en nära och chosefri person. Det visade sig stämma. Hon är smart och har hjärta och hjärna i bra balans, utan någon slags vd-bubbla omkring sig. Hon lyckas vara vår högsta chef och ändå vara tillgänglig och enkel att prata med.”

Annika R Hermanrud, publisher på LRF Media

nytt syfte: ”Att få landet att växa genom innehåll och ­innovation.”

– Det svåra är egentligen inte att formulera varför vi finns, utan att komma på hur vi ska göra för att realisera det. Men om människor inte vet den grova riktningen är det svårt att vara kreativ, konstaterar hon.

Ann Henriksson återkommer flera gånger till hur viktigt det är med öppenhet och att tydligt förmedla vart mediehuset är på väg och hur det går. I slutet på varje ­mediefrukost brukar hon ta några minuter att prata om just det. Men hon betonar också vikten av att lyssna.

– Jag har själv jobbat som managementkonsult men nu anlitar jag nästan inga. Jag har lärt mig att man måste försöka förstå på riktigt och gräva i varför människor ­uttrycker saker på olika sätt. Då kan man hitta vägar framåt.

I

dag har LRF Media elva varumärken. ­Tillväxten har skett genom en k ­ ombination av förvärv, som E-handel.se och tjänster som Landshopping och Grönt väder som de har u ­ tvecklat själva. För att få fram bra idéer ­internt har de dels jobbat med att få ökat kund­ fokus, dels satt en snabb och enkel process för nya affärsidéer.

– Det har verkligen förvånat mig hur lite fokus medie­ branschen har på sina kunder. Och med kunder menar jag läsare, användare, annonsörer och partners. Det vore så naturligt eftersom man har mycket kontakt med dem och är bra på kommunikation.

På medarbetardagar har hon därför skickat ut ­medarbetare på kundbesök och för ett par år sedan fick dessutom alla, oavsett roll, i uppdrag att ringa ett antal kunder och ställa frågor.

– En bra idé handlar alltid om att lösa något behov för kunden, inte om att vi ska tänka ut ett sätt att rädda vår egen ekonomi så vi får råd att behålla journalistiken. ­Börjar man i kundänden så hittar man affären.

Det sista har diskuterats en del internt. Som ny i ­branschen var hon inte riktigt beredd på hur laddad frågan var.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 15

Xxxxxx Porträttet

XXXXXX ANN HENRIKSSON

LRF Media har en tuff tid bakom sig med stora besparingar. Men nu går företaget med vinst och har utrymme att satsa på nya varumärken.

16 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 4 2018

VI NÅR EN MILJON MÄNNISKOR PÅ LANDSBYGDEN OCH HAR ETT ­JÄTTESTORT ANSVAR ATT SKILDRA, BEVAKA OCH STÖTTA.” Hon upplevde att det fanns en rädsla för att förlora sitt oberoende om man interagerade för mycket med läsarna och användarna. Själv tror hon att det är en obefogad rädsla.

– Det är ju alltid redaktionen som väljer vad och hur de skriver. Jag tror du kan behålla ditt oberoende och din integritet ändå. Men det, och frågor om fake news och vårt demokratiska uppdrag, är något jag funderar mycket kring.

Vi når en miljon människor på landsbygden och har ett ­jättestort ansvar att skildra, bevaka och stötta, säger hon.

Några fem- eller treårsplaner tror Ann Henriksson inte på. När ägarna frågat efter dem har hon sagt nej. Tempot i branschen är för högt för att lägga så långa planer. Visst kan hon peka ut en viss riktning men hela arbetssättet ­bygger på att försöka se möjligheter när de kommer och göra något av dem. Och att sluta när det inte fungerar.

För att det ska lyckas krävs ett lyssnande ledarskap, utan prestige och hierarkier som gör att vem som helst har ­möjligheten att få gehör för sina idéer.

– Det är nog en av de saker jag kunnat skruva på genom att vara mig själv. Nu får jag ibland höra att det är bra att jag är lågmäld så att andra får ta plats så vi kommer på fler bra grejer, säger hon.

För att ta till vara på idéerna har de skapat en intern innovationsprocess. När en ny idé kommer fram bildas en arbetsgrupp utifrån vilka som kan mest om ämnet. Idén testas på kund i ett tidigt skede, innan gruppen tar fram ett ordentligt businesscase som presenteras för lednings­ gruppen.

– En viktig del är att vi blivit snabba på att sluta göra saker om de inte håller. Jobbar man länge med en idé och har allt klart innan den lanseras så hinner man bli så förtjust i idén att det är svårt att backa.

Flera av LRF Medias nya varumärken har helt, eller delvis, kommit fram på det sättet. Agfo, som kombinerar livsmedelsproduktion med foodtech, contentbyrån Brid och Jobb & karriär är några exempel. Andra, som ­ Ehandel.se, har de köpt eller gått in som delägare i. Med

flera av titlarna finns också en tanke att skapa ett internt lärande. Agfo lanserades till exempel redan innan de hade hunnit skapa en sajt. Och E-handel.se förvärvades efter att man famlat sig fram med flera interna idéer utan att hitta rätt.

I

dag går LRF Media med vinst. Medarbetarna är på det stora hela nöjda och ägarna med.

Annonsintäkterna i print går visserligen ned men intäkterna från olika tjänster växer. Första halvåret 2018 gjorde de en vinst på sex procent.

Inom loppet av ett par år har de lagt till fem ­varumärken till portföljen, bland annat Agfo som nominerats till Tidskriftspriset i kategorin Årets utvecklare.

Medieaffären är fortfarande det starkaste benet men i framtiden tror Ann Henriksson att tjänster kommer vara en lika viktig del av företagets verksamhet. Hon spår fler förvärv och att de kommer jobba tydligare med ämnen, snarare än kanaler och kanske även varumärken.

– Vi har börjat positionera oss inom ämnet innovation och det gröna näringslivet och det kommer vi jobba mer med. Det blir inte bara en bolagsresa, utan en personlig utvecklingsresa också. Och de här ämnena, om mat, lands­ bygdsföretagande, klimat och hållbarhet, är så viktiga.

Jag och Ann lärde känna varandra när vi satt i LRF:s styrelse. Sedan dess har vi haft kontakt och brukar ge varandra råd i olika frågor. Ann är lyhörd, metodisk och strukturerad. Hon är mån om att jobba i team med bra människor och har förmågan att tänka och prova nytt. Hon har visat sig vara väldigt modig.”

Camilla Wallander, vd på Berghs school of communication:

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 17

PERSONLIGT ” Att vara sveriges främsta tidskriftstryckeri förpliktigar. Under våren 2018 kommer vi anta nya digitala utmaningar som gynnar dig!”

Charlotta Mansfeldt, försäljningschef på Trydells.

Hur kan man veta att Trydells tryckeri är det bästa tidskriftstryckeriet?

Vi vill svara med tre ord: Kunskap. Engagemang. Nyfikenhet.

Vi jobbar i nära samarbete med många redaktioner och vi drar oss inte för att lägga oss i och fråga. Vi lär oss hela tiden och blir bättre. Så möter vi framtiden.

Publicerat

I PRINT

I tidningshyllan

Go Out Pulserande storstäder i all ära, men i Japan finns också en stor grupp friluftsintresserade. Månadsmagasinet Go Out grundades 2007 och innehåller reportage och ­produktrecensioner, allt med fokus på utomhusaktiviteter. www.goout.jp

Vi blickar österut mot Japans rika tidskriftsflora och tipsar om fem magasin utanför manga-genren.

TEXT: STINA LOMAN

18.9.26 1:00:09 PM

000.indd 1

Popteen År 1980 grundades ­modemagasinet Popteen som riktar sig till unga tjejer. Magasinet kommer ut en gång i månaden och är sprängfyllt med färggranna modetips, i­ ntervjuer, musik­recensioner och mycket ­annat. Ett inslag är ­populära doku-moderu, ­vilket innebär att läsarna kan bli modeller i tidningen. www.galspop.jp

Aera Aera kommer ut en gång i veckan och innehåller ­inhemska och internationella nyheter och livsstilsporträtt.

Person in Focus, som ­omslaget kallas, har prytts av olika internationella ­celebriteter som Brad Pitt, Madonna och danska Mads Mikkelsen. dot.asahi.com/aera/

行列グルメ

で

今、 知るべきは この3社！

特別定価

650円

438 2018.11月号アマゾン攻略法＋最強の手帳

11

No.

NOVEMBER 2018

クレジットカードを超える５％還元！

NEW 東京

10

日経トレンディ

渋谷ストリーム、 日本橋高島屋S.C.速報！

２０１８年 月４日発行・発売（毎月１回４日発行・発売）通巻４３８号 １９８８年２月 日第三種郵便物認可

26

Amazon 成毛眞が 解説！

攻略法

ZOZO・ メルカリ

最強の手帳 「世界戦略」 「得ワザ」 「買いの逸品」が丸わかり！

なぜデキる人は 「紙」 を選ぶのか？

2018年10月4日発行・発売（毎月1回4日発行・発売） 通巻438号 1988年2月26日第三種郵便物認可 発行人 渡辺敦美 編集長 佐藤央明 発行／日経BP社 ©2018 発売／日経BPマーケティング 〒105-8308 東京都港区虎ノ門4-3-12

Trendsättande 30- till 40-åringar är målgruppen för Nikkei Trendy, ett populärt månadsmagasin som grundades 1987.

Tidningen skriver om de senaste hippa tekniska prylarna och gör olika tester av dem. ­Dessutom får l­äsaren inblick i nya filmer och mycket annat. trendy.nikkeibp.co.jp

Amazon、ZOZO、メルカリ攻略法 ＋ 最強の手帳 スマホ決済 得 をする

Nikkei Trendy

Popeye Månadsmagasinet Popeye tillhör de mest populära japanska modemagasinen. Det grundades 1976 och riktar sig till ”city boys” i åldrarna 25–35 år. Exakt vad som menas med ”city boys” är inte redaktionen helt på det klara med, därför ägnar de varje nummer åt att utforska ämnet. De skriver helst om mode, mat och resor. magazineworld.jp/popeye/

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 19

Redaktionsliv

KOLLEGOR

Robotkompis Tänk dig en egen robot som ­hjälper dig med exakt det du vill. Tada, ­vilken hit! Vilken arbetsuppgift vill du helst ha en robot till?

Text:

Stina Loman

FOTO: ANNELI NYGÅRDS

FOTO: JULIA BJÖRNE

Åke Persson chefredaktör, PROpensionären Ylva Bergman chefredaktör, OmVärlden – En intelligent robot som bevakar hela världen på olika språk, utan att vi dränks i information med länkar att läsa. Den analyserar det senaste om global politik och utveckling, och förstår hur vi vill vinkla utifrån våra läsares behov, utan att det tar för mycket resurser av oss att få igång den initialt.

– Att städa mitt av papper belamrade skrivbord. R ­ oboten får gärna ha en arkeologisk examen ­inprogrammerad, ­eftersom det lär behövas relevant kompetens när l­ämningarna i botten av pappershögarna ska sorteras.

Ser fram emot att få reda på vad det egentligen är för färg på bordsytan.

Madeleine Lundberg webbredaktör, Affärsvärlden – Jag vill inte ha en robot.

Jag tycker om mitt jobb och jag är rädd att den skulle ta över det. Om jag tvingades skaffa en robot skulle det vara en robot som automatiskt relaterade artiklar och taggade webbartiklar. Det är en stor del av mitt jobb i dag.

Maja Hök redaktör, Tidningen Turist – I Turist tipsar vi om roliga kulturarrangemang ­landet runt, och det krävs ett jäkla surfande för att hitta de bästa – och med god geografisk ­spridning.

En robot som klättrar runt bland hemsidor och facebookupp­dateringar hos lokala konsthallar, ­experimentella ­teatergrupper och obskyra museer vore toppen. Men den ska vara kräsen, smart och alltid ­öppen för det oväntade och udda. Annars kan det vara!

Henrik Johansson AD, Sekotidningen – Någon slags ergonomirobot som ser till att min hållning alltid är perfekt vore ju väldigt praktiskt. Den ska jag säga åt mig när jag klickar på fel sätt, sitter knasigt eller när jag behöver ta en nypa frisk luft. Kanske ger den mig lite massage också som grädde på moset.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 21

TEMA

GRÄV

A: GRÄV M TE

22-39

22 Tufft g räv i lyx förpa – nu krä v s både dju ckning 28 Break p och yta it – cykla 32 Dage ns Arbete de hem guldspad en – fann sc 36 Sverig oopet på es Natur tippen – gräver jordklote för ts framti d

Även med en liten spade kan du gräva ganska djupt. Och glöm sen inte att paketera skiten som du grävt upp!

22 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 4 2018

Snyggare GRÄV Ett tufft gräv i lyxförpackning.

När tung journalistik ska ­presenteras för läsaren krävs inte längre bara djup – utan också yta.

Text: Tim

Andersson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 23

Xxxxxx TEMA

XXXXXX GRÄV

24 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

E

n som har upplevt den här konkurrenskraften är ­Mattias Göransson, chef­ redaktör för Filter. Filter har alltid jobbat med undersökande ­journalistik, parallellt med de mer ­litterära, gestaltande reportagen, men har tack vare några uppmärksammade avslöjanden med tiden blivit alltmer profilerad som grävaktör.

Ett sådant är reportaget där ”Skandiamannen” pekades ut som Palmes sannolika mördare, från tidigare i år.

FOTO: FGJ

Filmen Spotlight, som handlar om hur The ­Boston Globe avslöjade pedofilhärvan i USA, är en grävjournalistisk dröm.

Tidigt kommer en scen där redaktören för tidningens grävgrupp möter den nye chef­ redaktören för att berätta lite om sitt arbete. ”Vi är fyra stycken”, säger grävredaktören. ­ ”Vi letar efter ett bra ämne, och det tar oss ­kanske en månad eller två. Sedan, när vi väl hittat en story, tar det väl ytterligare ett antal månader innan vi har något att publicera.”

Fyra personer som jobbar heltid i ett halvår för ett knäck – det är inte vardagsmat i det nya medielandskapet. Särskilt inte i det svenska.

Spotlight skildrar en extrem journalistisk situation, men att grävjournalistik kräver tid och pengar är nog en bild som är allmänt ­vedertagen. Och lite skrämmande.

Kanske har den ibland fått redaktörer att hålla spaden borta från ­redaktionen – särskilt när den digitala omställ­ningen samtidigt slukar resurser.

För den grävande journalistiken har varit på undantag de senaste tio–femton åren. Det menar i alla fall Fouad Youcefi, ordförande för Föreningen grävande journalister.

– Tidningar, tidskrifter och mediebolag som varit duktiga på undersökande journalistik har försämrats under en period. Samtidigt har gräv­ kompetensen i branschen blivit mer sällsynt i allmänhet. Tidigare hade du hela redaktioner som hade stenkoll på hur man får ut handlingar från myndigheter och kommuner, i dag är det i bästa fall någon som vet hur det går till. Å andra sidan ser Fouad Youcefi en föränd­ ring nu. Grävjobben börjar prioriteras högre igen. Anledningen är att de hävdar sig bra i den nya medieutvecklingen, där allting kvantifieras i klick, lästid och konverteringar.

– Det har vuxit fram en konsensus i ­branschen: de absolut bästa siffrorna får man på kvalificerad originaljournalistik, sådan man är ensam om och har ägnat kraft åt. Min ­uppfattning är att det även gäller tidskriftbranschen. Det är i alla fall vad jag hör när jag pratar med cheferna.

Fouad Youcefi är ordförande för Föreningen Grävande Journalister.

Mattias Göransson, chefredaktör Filter.

NÅGRA AV VÅRA BÄSTSÄLJANDE LÖSNUMMER HAR HAFT GRÄVJOBB PÅ OMSLAGET.” Den är anpassad efter hur trafiken brukar vara, inte tiotusentals personer som loggar in ­samtidigt.

Paketering och lansering av grävjobben blir en allt viktigare fråga. Det berättar Sandra ­Foresti, som undervisar på journalistprogram­ met i ­Göteborg och har lång erfarenhet som journalist på bland annat Uppdrag granskning och Kaliber.

– Det är ett enormt informationsflöde, alla försöker utmärka sig på olika sätt. Vissa saker blir bra, andra krystade. Man gör vad man kan för att nå ut.

Det handlar inte bara om att med hjälp av smarta PR-metoder få spridning för en redan färdig artikel – just nu experimenteras det mycket med själva formen. Stora internationella

Filter hade en genomtänkt lanseringsplan för jobbet om "Skandiamannen".

Allt gick enligt plan – förutom att sajten kraschade.

Grävexpertens definition Om det finns någon som vet vad ett gräv är så är det Nils Hanson, mångårig projektledare och ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. I sin handbok Grävande journalistik definierar han det så här: ”En granskning på eget initiativ för att publicera uppgifter av stort allmänintresse som annars inte skulle komma fram.” Eventuellt med tillägget: ”… och som någon försöker dölja.”

De kriterier som ska vara ­uppfyllda är dessa:

H Eget initiativ från redaktionen H Egen research H Egen analys H Exklusivitet

FOTO: SVT

– Några av våra bästsäljande lösnummer har haft grävjobb på omslaget. Palmenumret tog inte slut överallt, men i alla städer, berättar han.

Inför publiceringen hade Mattias ­Göransson själv inte räknat med särskilt stor medial ­resp­ons, oavsett det sprängstoff han m ­ enade att det innehöll. Kom igen, y­ tterligare en vända med det redan privatspanetrötta ­Palmemordet. Gäsp.

Best case scenario var att Aktuellt och Studio ett skulle ta upp reportaget.

Genomslaget blev dock det största i Filters historia, och ett av de största för en tidskrift 2018.

Grundorsaken var naturligtvis ett ­gediget journalistiskt arbete och höga anspråk (­kärnfullt sammanfattade på ettan, där ­blodröda bokstäver mot en svartvit bild av Palme bildade ordet ”Lösningen”). Men för en liten aktör räcker det inte alltid, risken är att man ändå försvinner som en spröd viskning i det stora nyhetsbruset. Man måste jobba med PR-metoder.

Vanligt är att man innan publicering ger ­materialet till större mediebolag, som ­rikstidningar och tv, mot löftet att de inte publicerar i förväg. Så jobbar många, inklusive Filter. ­Mattias Göransson sålde till exempel in ­reportaget om Skandiamannen till SVT. Men utöver det kom Filter också upp med ett mer innovativt och lika ofrivilligt PRknep. På grund av ett löfte till Palmeutredarna måste numret nå butiker och p ­ renumeranter samma dag. Men för att inte köra över de senare, som brukar få tidningen före alla andra, ­meddelade Filter på Facebook att alla med en prenumeration kunde logga in på webben och läsa det hemliga avslöjandet från klockan 00.01 på releasedagen.

Spekulationerna om vad som skulle komma växte.

– Det blev som ringar på vattnet. När det väl var dags kraschade sajten naturligtvis.

H Kritisk infallsvinkel.

H Viktigt ämne

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 25

UTAN RÄTT SAMMANHANG ÄR RISKEN STOR ATT MAN DÖDGRÄVER.”

Föreningen grävande journalister Föreningen grävande journalister (FGJ) har drygt tusen medlemmar och flera av Sveriges främsta grävare finns bland dem. Föreningen arrangerar varje år ett grävseminarium med workshops och föreläsningar. För den som ytterligare vill fördjupa sig i undersökande journalistik finns Grävpodden och olika kurser.

Vidareutbildning för grävare För den som verkligen vill satsa på en bana som grävare finns det ettåriga magisterprogrammet i undersökande journalistik på Göteborgs universitet.

Utbildningen ger bland annat kunskaper i att gräva i digitala miljöer och riktar sig till reportrar från hela världen som vill fördjupa sig i ämnet.

26 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

Dataspel och VR är naturligtvis rena sagan för de flesta mediehus. Men det måste inte kosta att tänka nytt. En av alla nya trender bland grävare är ”mobiljournalistik”. En av dess kända företrädare, Phillip Bromwell på irländska ­motsvarigheten till SVT, berättade för sajten Mobile Movie Making om fördelarna: – Hur många andra kameror skulle tillåta mig att filma och regissera en story, sända live på plats och sätta mig i direkt kontakt med ­publiken via sociala medier?

M

ånga av de nya, inno­ vativa formerna för undersökande jour­ nalistik visar en viktig sak: bilden av den en­ samme reportern som först sitter med näsan i sina dokument och sedan ­ställer några p ­ ersoner mot väggen och till slut, e­ fter att ha varit spår­ löst försvunnen någon månad, ­lämnar över ett färdigt material till redaktören – den måste revideras. Den undersökande ­journalistiken kräver nu mer än någonsin ett l­ agarbete. Men inte fyra reportrar som jobbar heltid med samma sak, som i filmen Spotlight. Snarare en grupp som rymmer sådant som teknisk ­kompetens och PR-tänkande.

Förutsättningen för allt är att det finns en ­arbetsledning som är med på noterna. Det ­menar Sandra Foresti.

– För att skapa långsiktiga förutsättningar för gräv måste det finnas en vilja från arbetsled­ ningen, så att man prioriterar det när det behövs och skapar en mentalitet på arbetsplatsen där man hjälper varandra. Visst kan en ensam ­eldsjäl komma långt, men utan rätt samman­ hang är risken stor att man dödgräver.

FOTO:JOHAN WINGBORG

mediehus utforskar interaktivitet och multi­ medialösningar.

Ett färskt exempel är Washington posts stora jobb Life without power, där man på ett innovativt sätt berättar historien om hur Puerto Rico blev helt strömlöst. Text, filmer och bilder avlöser varandra i en organisk helhet som ibland kallas ”scrolling”. Ett mer radikalt grepp prövas av Financial Times, när de redovisar villkoren för Ubers chaufförer genom – ett dataspel. ”Kan du klara dig i gig-ekonomin?” undrar ­spelet, som placerar dig bakom ratten.

Sandra Foresti, universitetsadjunkt vid JMG i Göteborg,lyfter fram arbetsledarens viktiga roll i grävandet.

TEMA

GRÄV

Gräv med små medel Även med en liten spade kan man komma ganska djupt.

1 Ringa in maktcentrum

5 Pröva hypotesen

Tänk ut vilka maktcentrum som din tidskrift bevakar och håll koll på dem.

Lägg inte veckor på research. Om du tidigt prövar hypotesen mot verkligen kan du ofta snabbt avgöra om den håller.

2

6

Gå till läggen

Hitta casen

Nyhetsbyråer som Siren, som levererar myndighetshandlingar, kan hjälpa till med uppslag. Men vill du hitta nyheterna själv kommer du inte ifrån diarielistor, utredningar och andra offentliga dokument.

Ett avslöjande kan vara hur stort och viktigt som helst, men om du inte hittar casen som gestaltar det finns risken att du ändå inte lyckas engagera läsaren.

3

7

Formulera en hypotes

Håltimmesjournalistik

4

8

Sätt upp maxoch minimål

Håll koll på konkurrenterna

Begränsa undersökningsområdet så att jobbet inte svävar ut och tappar riktningen.

Formulera en hypotes, och försök sedan att belägga den.

Risken är att hypotesen inte håller. Men allt jobb behöver inte vara bortkastat för det. Gör ett maxoch ett minimål: Om beläggen inte räcker för ett stort avslöjande kan minimålet till exempel vara ett berättande reportage.

Du kanske inte har möjlighet att ägna lång sammanhängande tid åt grävet. Det är inget hinder. Strunta i kaffet eller slösurfandet och ta istället fram spaden när du har en stund över i ditt vardagliga arbete.

Ett gräv måste inte innebära att man tar fram en nyhet från grunden. Man kan också jobba vidare där någon annan redan börjat: reportrar har sällan möjlighet att undersöka alla trådar som trasslas upp under ett journalistiskt arbete.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 27

Det rullar snabbt framåt för Breakit. Tre år efter starten slog Jon Mauno Pettersson och Erik Wisterberg mediebranschen med häpnad genom "Sveriges första liveraff".

Xxxxxx TEMA

XXXXXX GRÄV

Cyklade hem guldspaden Ett svettigt jobb. Erik Wisterberg och Jon Mauno Pettersson wallraffade som cyklande matbud och livesände granskningen på Facebook.

Text:

Tim Andersson

N

Foto: Margareta

yhetssajten Breakits ­reporter Erik Wisterberg har cykelhjälm och bud­ firman Uber Eats svarta kläder på sig. Emellanåt tittar han in i kameran, som sitter fast på styret.

– Jag befinner mig just nu i centrala Stock­ holm, på Norrmalmstorg, och jag cyklar mot Stureplan i jakt på matbeställningar.

Sändningen är från Erik Wisterbergs sista pass som cykelbud. Det var i slutet av 2017 och han hade under några veckor jobbat u ­ ndercover på de nystartade bolagen Uber Eats och ­Foodora, som levererar mat till kunder. Syftet var, som han formulerade det i samma film, att få svar på frågan: ”Kan man beställa mat hem med rent samvete, eller bidrar man till att skapa en låglönemarknad där folk riskerar att utnyttjas?”

– Ersättningssystemet är så sjukt ­komplicerat att det knappt går att förstå om man inte är inne i det. Vi insåg att bästa sättet att få veta hur mycket man faktiskt tjänar var att ta reda på det inifrån, berättar Erik ­Wisterberg nu, nästan ett år efteråt.

Bloom Sandebäck

Wallraffandet är en journalistisk metod som Breakit använt flera gånger. Nyligen ­spelade till exempel reportern Towe Boström rollen av fitnesstjärna på Instagram. Sedan köpte redaktionen följare och lurade annon­ sörer och kunde därmed syna skuggekonomin kring influencers på sociala medier.

– Det har varit så sedan Breakit startade: Vi gillar att prova nya grepp och göra det vi skriver om, säger Jon Mauno Pettersson och fortsätter med ett exempel:

Breakit Breakit är en nyhetssajt om techbolag och startups. Redaktionen har som mål att göra ett antal agendasättande artiklar per år. De använder ofta innovativa metoder för att genomföra och lansera journalistiken.

LÄSARE: Cirka 150 000 unika ­webbläsare i veckan.

UPPMÄRKSAMMADE GRÄV: Klarna lyfter intäkterna med porr (2016), Cykelbuden (2017), Jag skapade en fejkstjärna på ­Instagram för 5000 spänn – sen blåste jag annonsörerna (2018).

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 29

Xxxxxx TEMA

XXXXXX GRÄV

FOTO: BREAKIT

Breakit lanserade sin journalistik som Sveriges första liveraff.

De direktsände på Facebook när Erik Wisterberg jobbade.

– När vi drog igång Breakit och tog in riskkapital så fick läsarna följa grundaren Stefans resa i jakten på pengar på ett väldigt transparent sätt.

Det var alltså inte själva metoden som gjorde det här Breakit-jobbet speciellt. Hade ­reportern Erik Wisterberg nöjt sig med att hänga på sig cykelhjälmen hade han och Jon Mauno Pettersson kanske inte fått ­guldspaden för ”årets nytänkare”. Det som var nyskapande var i stället idén att livesända allting på Facebook, där läsarna kunde följa den pågående granskningen i realtid och ställa frågor.

Läsarna kunde ge respons direkt, och ställa frågor till reportern.

– Det handlade alltså dels om att få räckvidd på Facebook. Ju fler som kommenterade och ställde frågor, desto större spridning. Men det fanns också andra bra komponenter i greppet.

En av dem var spänningen, så klart, inblicken i livet som cykelbud, själva pulsen: när upptäcker arbetsgivarna vem Erik är och ger honom sparken?

Redaktionen på Breakit funderar mycket på hur de ska få genomslag för sina jobb.

De kan snabbt ”ställa om till en PR-byrå”, som de formulerar det.

– Det finns en fördel med att vara en liten

Breakit tipsar – så marknadsför du grävet Tänk till i förväg – vad kan göra att ditt gräv verkligen slår igenom?

Försök att skapa den där grejen som gör att alla kommer att snacka om ditt avslöjande, och som i sin tur kan dra publiken in i hela publiceringen.

1

30 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

Vem är grävet intressant för utanför din befintliga målgrupp?

Identifiera vilka medier som skulle uppskatta att ta del av din granskning och fundera på vilken vinkel som är relevant för dem. Koka därefter ner avslöjandet till några hårda punkter som du pitchar till dem.

2

Sälj in ditt scoop till en större nyhetskanal inför publiceringen. Journalister är stressade – om du låter dem ta del av innehållet på förhand ökar sannolikheten att de tar sig tiden att skriva.

3

Tungt jobb – med varierande lön. På Uber Eats fick Erik Wisterberg bara ihop 39 kronor i timmen, på Foodora 163 kronor, före skatt alltså.

skrev att den svenska modellen måste utvecklas.

Breakit-redaktionen följer noggrant utveck­ lingen på sociala medier för att få spridning på sina gräv. I dag har exempelvis grupper lyfts upp i flödet på Facebook, sedan Mark Zucker­ berg tröttnat på livesändninger.

– Om man vet att man ska granska ett ämne som är nischat är det smart att gå med i r­ elevanta grupper direkt, delta i ­diskussionerna, fråga medlemmarna vad de tycker, kanske göra en liten undersökning, säger Erik Wisterberg.

Han menar att det finns en förlegad journa­ listroll som hänger kvar: När grävjobbet är klart har man gjort sitt. Många är lite för fina för att marknadsföra sitt knäck.

– Det kommer att förändras.

När man har simmat över bassängen ska man simma tillbaka. Det v­ iktigaste återstår – att se till att allt det arbete man lagt ned når ut.

FOTO: ERIK WISTERBERG

aktör som vi: man måste tänka kreativt. Vi har ingen stor förstasida som Aftonbladet, ingen fysisk produkt som når alla. Vi vet att alla grejer vi gör måste förtjäna sin uppmärksamhet, säger Erik Wisterberg.

Cykeljobbet är ett bra exempel på det här PR-maskineriet. Själva nyheten var en sak.

Erik Wisterberg kunde konstatera usla arbetsvillkor och en timlön hos Uber eats på i snitt 39 kronor innan skatt. Men när han hängde av sig cykelhjälmen hade han inte bara ett scoop – utan också en mediehändelse, ­förpackad, eller ”­ brandifierad” som de själva säger, som ­”Sveriges första ”live-raff”.

Genomslaget var väl förberett. Samma dag som livesändningen satte igång kontak­ tade r­ edaktionen ett gäng mediebolag med ett behändigt litet kit av information. Det gäller, som Jon Mauno Pettersson säger, att "göra jobbet" åt andra journalister, som kanske är för stressade för att processa ett stort material. Mot branschmedierna vinklade de på själva greppet och mot nyhetsmedierna på avslöjandet.

– Det funkade. Första dagen var det Jour­ nalisten, Medievärlden och Resumé som skrev om oss. Dag två kom Aftonbladets tv-sändning och Aktuellt, som gjorde stora grejer, hardcore på själva sakfrågan. Det slutade med att Stefan Löfven delade texten på Facebooksidan och

TEMA

GRÄV

Fann scoopet på tippen Marcus Derland och kollegorna på Dagens Arbete skickade upp en drönare med kamera och fångade ett berg av missförhållanden på Samhall.

Text:

Tim Andersson

K

Foto: Margareta

ameran närmar sig uppi­ från. Ett berg av avlagd elektronik. Människor i neongröna västar som skottar i avfallet med spadar.

Bilderna kommer från en film som Dagens Arbete gjorde för att lansera sitt stora avslöjande av Samhallarbe­ tares usla arbetsvillkor tidigare i år. Reportern Marcus Derland, som tillsammans med David Lundmark och Jonas Löfvenberg ligger bakom grävet, hade under lång tid fått tips om missför­ hållanden på det statsägda företaget. Men det var först när han stod framför det där skrot­ berget medan det elektroniska dammet yrde, som han förstod vidden av avslöjandet.

– Jag och fotografen David Lundmark gjorde en high five i spöregnet. Vad jag tänkte?

Nu är storyn hemma.

Han hade egentligen åkt dit av en annan orsak: Han hade hört att Samhallarbetare satts på att plocka isär granater. Inuti dem fanns ett orange pulver som enligt arbetarna orsakade allergireaktioner och klåda. De isärplockade granaterna skulle finnas här, på skroten utanför Nyköping.

32 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

Bloom Sandebäck

Som vanligt hade han gått in på området och väntat på att bli utslängd. Innan dess hade han hittat inte bara granaterna, utan också elektro­ nikberget. I ett slag hade han det som behövdes för att belägga båda delarna av jobbet: Bilder och muntliga berättelser som bevisade såväl granaterna som att de anställda jobbade med att sortera elektroniskt avfall.

– Om jag har ett tips till journalister som vill gräva: åk ut snabbt. Ägna inte veckor av research innan. Om du i ett tidigt skede testar Stor spelspecial inför julen

INDUSTRIARBETARNAS TIDNING NR 10 / 2017

Fabriken som trimmats till världsklass

Dagens Arbete Dagens Arbete är en tidning för ­medlemmar i fackförbunden IF M ­ etall, GS och Pappers.

Arbetslivets villkor är i huvudfokus. Dagens Arbete satsar på undersökande journalistik och har två gånger vunnit, och tio gånger nominerats till Guldspaden.

SAMHALLJOBB:

TA ISAR GRANATER

”Ingen sa till oss vad det

var”

LÄSARE: Magasinet ges ut i tre editioner – en för varje f­ örbunds medlemmar, med en upplaga på runt 400 000 ­exemplar.

UPPMÄRKSAMMADE GRÄV: Vita dukar – svart tvätt (2007), Återvinningsindustrin (2008), Det nya Samhall (2017).

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I IF METALL

Marcus Derland är reporter på Dagens Arbete vars redaktion är flerfaldigt nominerad till Guldspaden.

FOTO: DAVID LUNDMARK

Det här var första gången Dagens Arbete använde sig av en drönare i ett grävjobb.

Avfallsberget som fångades på bild låg utanför Nyköping.

FOTO: DAVID LUNDMARK

När reporter Marcus Derland fick syn på skrotberget visste han att storyn var hemma.

Marcus Derland – så kommer du igång med gräv: Börja med ett ämne eller en story som du känner personligt engagemang för, då skapas förutsättningar för att orka hela vägen.

1

Frigör tid genom att lägga så lite tid som möjligt på annat. Våga prioritera för att komma igång.

2

Formulera en hypotes, ingress och rubrik. Testa hypotesen mot verkligheten så tidigt som möjligt.

Det sparar tid.

3

34 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

TEMA

GRÄV

­ ppföljning, och den inspelningen kunde u ­Dagens Arbete i sin tur använda till ytterligare en Facebookfilm.

D

agens Arbete vill satsa på undersökande jour­ nalistik. Samtidigt är resurserna begränsade.

Det innebär att report­ rar sitter med projekt vid sidan av det dagliga ­arbetet, för att ägna tid åt dem när luckor upp­ står. Om det behöver friläggas mycket tid kan chefen dessutom välja att tillfälligt effektivisera övrig produktion.

– Vi har egentligen inte tid eller budget för stora gräv, så då producerar vi i stället a­ nnat innehåll väldigt snabbt. Om vi åker ut för ett jobb som På golvet, till exempel, som är en ­trevlig avdelning om arbetsmiljö, kanske vi ­passar på att samtidigt göra olika typer av ­enkäter eller intervjuer.

Visst är gräv dyra, men de ger också en hel del tillbaka. Inte bara uppmärksamhet och ett stärkt varumärke, utan också mycket material.

Det berättar Gunilla Ericson, redaktionschef på Dagens Arbete.

– Efter publiceringen av själva jobbet gjorde vi ett antal uppföljningar, både av vad som hände i politiken och på Samhall. Det gick ­superfort att göra de grejerna jämfört med ­andra nyhetsartiklar, där man behöver läsa in sig, hitta grejen och rätt personer.

Visst går det att skapa mer eller mindre bra förutsättningar för den undersökande journa­ listiken. Samtidigt är Marcus Derland tydlig med en sak: den kräver uppoffringar.

– Jag har ägnat många kvällar och helger för att det ska bli bra grejer. Om man vill gräva för att få credd eller löneförhöjning är det en dålig idé. Man måste vara personligt engagerad, och gärna lite förbannad.

FOTO: ADAM DAVER

hypotesen mot verkligheten kan du snabbt avgöra om den håller eller inte.

Marcus Derland jobbade med grävet under två månader, parallellt med annat. Det var ovanligt krävande, eftersom Samhallarbetarna var rädda för att prata, rädda för att förlora ­jobbet. Marcus Derland var tvungen att lång­ samt bygga upp förtroende hos dem. Han körde 250 mil, avsatte kvällar och helger.

– Man sitter ned och pratar. Och man får inte loss storyn efter en timme. Efter fyra ­timmar kanske det kommer någonting – om man har tur.

Förutom att Dagens Arbetes reportage avslöjade ett graverande samhällsproblem och var gediget belagt, var det dessutom framgångs­ rikt marknadsfört. Drönaren hade man använt tidigare, men aldrig i ett grävjobb. Filmmate­ rialet blev underlag till fem uppmärksammade Facebookfilmer på runt minuten vardera.

– Vi gjorde en satsning. Jag tror vi hade lite överkapacitet på redigeringen just den månaden, så en person kunde ägna sig helt åt filmerna.

Det rörliga materialet visade sig bli en stor tillgång för Dagens Arbete i fler avseenden än räckvidd på Facebook. Precis när jobbet var färdigt träffade Marcus Derland nämligen Rapport-kollegan Mikael Grill Pettersson på ett grävseminarium i Johannesburg, dit ­journalister från hela världen kommit.

– Vi tog tillfället i akt och visade upp vårt material för honom. Redan där började vi sälja in det: ”Är det här något du tror att Rapport kan göra någonting av?” Så jobbar vi väldigt mycket.

Vill vi få ut någonting brett behöver vi ha in det i stora medier. Och när en erfaren journalist som Micke Grill tittar på det vi har gjort, och det första han säger är: ”Det här är guldspadeklass” – då blev det en high five till.

De gjorde en deal: Rapport fick använda filmmaterialet mot att de creddade ­Dagens ­Arbete. SVT gjorde dessutom en egen

Gunilla Ericson är redaktionschef på Dagens Arbete och vann Gyllene dynamon 2009.

Priset ges till arbetsledare som främjar undersökande journalistik.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 35

TEMA

GRÄV

Gräver för jordklotets framtid En bra dag på jobbet bidrar Sveriges Natur till mänsklighetens överlevnad. Senaste guldspaden fick de för jobbet om potentiellt läckande kärn­ avfall och en myndighet som mörkade riskerna.

Text:

Karin Persson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

U

ngefär 12 000 ton svenskt kärnavfall söker (fortfa­ rande, tack vare tidningen Sveriges Naturs avslöjan­ den) nytt hem.

– Vi vet inte hur det hade gått om inte tidningen hade avslöjat de risker som Strålsäkerhetsmyn­ digheten hade försökt mörka. Men eftersom det handlar om radioaktivt avfall är alltid den yttersta risken att människor kan dö om inte hanteringen är tillräckligt säker, säger tillför­ ordnade chefredaktören Malin Crona.

Det var i september förra året som Sveriges genom tiderna största miljöprövning i­ nleddes.

Mark- och miljödomstolen skulle säga ja ­eller nej till ett förslag om att placera utbränt ­kärnbränsle i kopparkapslar, 500 meter ner i berggrunden i Östhammars kommun. Det handlade om avfall så radioaktivt att det skulle döda människor utan skydd som kom i kontakt med det.

Strålskyddsmyndigheten som haft till ­uppgift att granska förslaget hade några ­månader tidigare meddelat sin slutsats: ­planen

för slutförvaret var tillräckligt bra för att ­godkännas. Men dokument som tidningen Sveriges N ­ atur tagit del av visade att myndighe­ tens experter inte varit överens. I själva verket hade ­myndigheten känt till att stråldosen från slutförvaret kunde komma att bli tiotals gånger högre än ­riskgränsen och att kopparkapslarna riskerade att brista inom 300 år.

Sveriges Natur Sveriges Natur är Naturskyddsföreningens medlemstidning, kommer med 5 utgåvor per år och har även dagliga nyheter på webben. Tf chefredaktör och ansvarig utgivare är Malin Crona, ordinarie chefredaktör är Ylva Johnson. Redaktionen har tre anställda samt flera återkommande frilansar.

UPPLAGA: 123 000 (TS).

UPPMÄRKSAMMADE GRÄV: Palmolja – snart på en mack nära dig (2016), Strålsäkerhetsmyndigheten mörkade risker med slutförvaret (2017), Svenskt bistånd till skövling i Gabon (2017), SOS – varning för sill (2018).

Malin Crona är tf chefredaktör för Sveriges Natur.

– Att berätta saker som inte kommit fram på något annat sätt är hela journalistikens berättigande, säger hon.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 37

TEMA

GRÄV

Granskningen gav upphov till en lång rad publiceringar. De här klippen kommer från en film som delades flitigt i sociala medier.

Sveriges Naturs arbete inleddes med ett anonymt tips i ett brev till redaktionen. Genom det fick tidningen tillgång till interna dokument som, enligt frilansreportern Kerstin Lundell, sa rakt ut var problemet fanns.

– Det var så snyggt, läckaget var jättefint.

Det var som ett skolboksexempel på ett gräv, säger hon.

Hennes uppdrag var att få bekräftat att materialet var äkta.

Malin Cronas tre tips – så blir du en bra grävare Bit dig fast i en fråga och släpp aldrig taget. Våga vara nörd.

Ha goda kunskaper om de journalistiska principerna.

Du ska kunna allt om sådant som offentlighetsprincipen och källskyddet per automatik.

Ylva Johnson är ordinarie chefredaktör för Sveriges Natur och har en uttalad ambition att satsa på granskande journalistik.

FOTO: JOEL NILSSON

Vardagsgräv. Håll liv i tidigare publiceringar genom att fortsätta kolla upp saker då och då, det kan faktiskt alla få in i sitt schema.

– Genom intervjuer med Strålsäkerhets­ myndigheten fick vi dem att själva bekräfta.

Myndighetens företrädare agerade så fantas­ tiskt genom att förneka och förminska och på alla sätt försöka få det att framstå som ingen­ ting, säger hon.

I tätt samarbete med Malin Crona och ­ordinarie chefredaktören Ylva Johnson grävde hon under ungefär en månad innan det var dags för den första av många följande publiceringar.

I januari i år sa domstolen nej till slutför­ varsförslaget, med hänvisning till de risker som tidningen avslöjat.

– Dokumenten blev ju offentligt kända tack vare vårt jobb. Det känns ganska fantastiskt.

Guldspaden som tidningen sedan ­belönades med är frilansjournalisten Ker­ stin Lundells andra, hon har tidigare fått en för sin granskning av Lundin Petroleum.

För Sveriges Natur var det andra året i rad som man kammade hem den prestigefulla spaden. Året före handlade de prisade avslöjandena om palmoljerester i biodiesel.

– Vi har ett uttalat uppdrag att granska och gräva. Vi satsar på det, säger Malin Crona.

Hon är noga med att understryka att det är den ordinarie c­ hefredaktören

GRÄV ÄR INTE VILKET JOBB SOM HELST. DET ÄR EN BESATTHET, ETT LIVSVÄRV.” Ylva Johnson, tillfälligt utlånad till andra ar­ betsuppgifter, som är motorn i grävarbetet.

Det finns också en budget för djuplodande gräv.

I tidningens policy står det att innehållet ska vara av god journalistisk kvalitet och kraven på saklighet är höga.

– Det handlar om att ge kunskap för att kunna förändra det som inte är bra. Klimat­ frågan är den viktigaste vi har att bevaka just nu. Då gäller det att vi gör rätt. Det handlar faktiskt om mänsklighetens överlevnad, säger Malin Crona.

Hon menar att många reportrar skyr ­miljöområdet eftersom det är så lätt att bli ­bortkollrad där. En grundläggande framgångs­ faktor är därför att sy ihop en grupp kompetenta personer inom rätt område som kan hjälpa till att faktagranska, samtidigt som reportern själv behöver ha stenkoll på hantverket och de jour­ nalistiska principerna.

Både Malin Crona och Kerstin Lundell betonar att det är en fördel, eller kanske för­ utsättning, att vara flera stycken som jobbar tillsammans. Det behövs olika infallsvinklar, någon som ställer rätt motfrågor, som ser det kollegan missar. Någon som bromsar och någon som gasar.

– Det gäller att vara envis, som en bulldozer eller terrier. Det handlar om att aldrig släppa taget. Samtidigt måste man alltid vara beredd på att det spricker, säger Malin Crona.

Visst låter det dyrt? Ja, ett gräv är ofta en jättestor investering, bekräftar hon. Men det kan också ge positiv effekt under lång tid om man håller i det. På Sveriges Natur skapar man utrymme genom att prioritera bort vissa andra jobb, ha en god struktur och lång framförhåll­ ning. Just nu planerar redaktionen för artiklar

som ska gå i tidningen om ett år.

För att få så stor spridning som möjligt ­brukar tidningen kolla om andra redaktioner är intresserade av att publicera materialet ­eller följa upp granskningen. Vilka de väljer att s­ amarbeta med beror på vad det är för ämne och vilken målgruppen är. Malin Crona tycker att det är roligt att jobba med lokala ­redaktioner, men när det är något som alla bör känna till v­ äljer de en större kanal, som Svenska D ­ agbladet, Aftonbladet eller Ekot.

– Det har blivit lättare och lättare att sälja in eftersom vi har ganska hög kredd nu.

Malin Crona erkänner att för att grävandet ska gå runt så gäller det att som journalist alltid ha radarn påslagen, var man än är. Att stanna kvar på redaktionen till klockan 22 och vara tillbaka igen klockan 06, när du håller på att avslöja en myndighet som mörkar riskerna med ett tilltänkt slutförvar av kärnavfall.

– Just nu är jag ju arbetsledare och chef och borde nästan inte säga det, men gräv är inte vilket jobb som helst. Det är en besatthet, ett livsvärv.

Frilansjournalisten Kerstin Lundell har många grävjobb i bagaget. 2010 fick hon guldspaden för sin granskning av företaget Lundin Petroleum.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 39

Ett dygn med

GN M DY

ED

E TT

TIDNINGEN NÄRA

äl på Hack i h ina vd någon a egor. oll k bransch entligen g e e d Vad gör bbet? jo å p

Kryssning till andra sidan 40 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

Madeleine Walles grundade tidningen Nära och var chefredaktör i åtta år, fram till i våras. Nu är hon senior editor och är bland annat fortfarande med och arrangerar Näras event. Här randas morgonen och båten befinner sig på Åland.

Tidningen Näras andliga kryssningar är fullsatta år efter år.

Häng med på seans till sjöss.

Text: Barbro

Janson Lundkvist

Foto: Samuel

Unéus

EttXxxxxx dygn med

18.18 Kö till Ewa

TIDNINGEN XXXXXXNÄRA

Cinderella lämnade nyss kajen men i lobbyn ringlar kön redan lång. Här kan man boka privata sittningar med de mest populära profilerna.

Anita Ailasnieme och Evelyn Serrano står nästan först.

Evelyn ska skriva upp sig på en sittning med Ewa Olsson, som är ett känt namn för många av Näras läsare.

TIDNINGEN NÄRA H Tidningen Nära grundades 2009 och handlar om andlighet, välbefinnande, meditation, astrologi med mera. Den ges ut av Egmont Publishing, och görs i Malmö.

H Tidskriften utkommer med tio nummer per år. Finns också på Tidningennara.se, Facebook, Instagram. Man har både podd, bokutgivning och webbkurser, och arrangerar storseanser och resor.

H Näras andliga kryssning har arrangerats åtta gånger på sex år. I år kostade biljetterna 995 kr.

Evenemanget var helt fullbokat.

Evelyn hoppas på att få kontakt med sin farmor genom Ewa Olsson, som försörjer sig som medium.

17.10 Påstigning

Alla deltagare som går på båten på våning fem får en kram av Ewa Olsson.

Troligtvis kramade hon runt 600 människor.

Kramandet är en del i att alla ska känna sig extra välkomna.

22.59 Sonja Aldén

Sent på söndagskvällen håller artisten Sonja Aldén en musikalisk föreläsning om meningen med livet som lockar stor publik.

09.14 Spirituell mässa

På däck nio samlas utställare som säljer andliga ting och erbjuder olika sorters privata sittningar.

Besökarna botaniserar bland tarotkort, stenar, kristaller, böcker, smycken och kläder. Man kan boka medial vägledning, healing, aurafotografering och coachning av olika slag. Madeleine Walles träffar läsare i Näras egen monter.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 43

11.07 Storseans

Benny Rosenqvist är en av Näras mest kända profiler. Under seansen delas både lyckliga och sorgliga minnen av en bortgången syster.

Stämningen kastas mellan allvar och skratt. Samtidigt passerar Ålands skärgård utanför fönstren.

44 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

08.05 Frukost

Jimmi Norin och Linda Andersson äter en frukost, och laddar inför en föreläsning om feng shui.

10.39 Färgstarkt fält

En del av den utrustning som Niclas Laaksonen menar kan registrera paranormal aktivitet.

Johnny Svensson visar upp resultatet av sin aurafotografering. "Det är spännande då det stämmer", säger han.

11.41 Ghostbusters?

Niclas Laaksonen packar ihop efter sitt föredrag med LaxTon Ghost. De kallar sig själva "Sveriges största spökjägarteam" och har över 91 000 följare på Youtube.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 45

Kom ut ur ekorrhjulet PRIORITERAR DU RÄTT SAKER? Tycker du att vissa moment som rör pappers­tidningen tar för mycket tid, medan ni egentligen borde utveckla er digitala journalistik?

Höj blicken, kom till oss! A4 hjälper dig att nå dina läsare i rätt kanaler och med rätt innehåll. Vi coachar redaktioner och arbetsledare i att göra journalistik som betyder något för läsarna.

En halvdagskonferens på A4 eller bollplankstimmar hos er?

Vi gör ett upplägg som är skräddarsytt för er.

Ring eller mejla vd Göran Carstorp så berättar han mer, Goran@a4.se, 070-510 28 35.

VI PÅ A4 ÄR EXPERTER på journalistik och design – och hur de bäst jobbar

ihop i olika kanaler. Vi har stor erfarenhet av just medlems-, fack- och branschtidningar. Kom till oss! A4 / Bondegatan 21, Stockholm / info@a4.se / www.a4.se

Verktyg

WEBBKURSER

Vilka kunskaper kan du förmedla till dina läsare som de inte hittar gratis på Youtube?

Onlinekurser kan bli en intäktskälla för din tidskrift.

Lär dina läsare Onlinekurser är en växande nisch för tidskrifterna. Såhär gör du för att bilda skola.

Text: Matilda

Nilsson

Illustration:

Getty

Verktyg

WEBBKURSER

Ä

r du nyfiken på att göra webbkurs? Då är du inte ensam. Webbkurser är ett relativt nytt affärs­ område inom tidskrifts­ branschen – och just nu funderar många förlag på om onlinekurser kan vara en pusseltbit i att generera nya digitala intäkter.

Fördelarna med webbkurserna kan tyckas vara många. Man producerar dem bara en gång.

En tidskrift känner sin målgrupp, vet vad den vill ha och behöver, och redaktionen har ofta kunskaper att dela med sig av. De senaste åren har många tidskrifter, ibland med trevande steg, börjat pröva den nya marknaden.

Webbkursplattformen Coursios grundare Christoffer Elings-Pers tycker att utvecklingen är självklar. Coursio startade 2010 och är störst inom sitt fält.

Christoffer Elings-Pers är en av grundarna till webbkursföretaget Coursio.

– Vi hjälper tidskriftsförlag att skala upp och öka sina digitala intäkter på marknaden för onlineutbildningar, säger Christoffer.

Aller media, Egmont Publishing, Bonnier Magazines & Brands, OK-förlaget med flera – alla har webbkurser kopplade till Coursios plattform.

Coursio har ett webbverktyg där deras kunder enkelt kan lägga in kurser med bilder, film, texter och länkar, samt interaktiva ­moment som quiz, inlämningsuppgifter, diskussionsforum och anteckningsblock för deltagarna. Det finns även en modul för att bädda in webbseminarier och olika digitala presentationsverktyg i kursen.

Coursio tar 20 procent av intäkterna.

Resten går till förlaget, som i sin tur betalar ut arvode till eventuella externa kursledare.

De flesta aktörer i tidskriftsbranschen som har webbkurser samarbetar, på ett eller annat sätt, med Coursio.

3 trender för webbkurser MIKROLÄRANDE

PRISET STIGER

CERTIFIKAT

En trend i tiden är att dela upp digitala utbildningar i fler och mindre delar. ­Språkappen Duolingo lär ut olika språk med hjälp av både gamification (spelupplevelsen) och kortare lektioner i mobilen.

Konsumenterna är ­beredda att betala mer per kurs. ­Prispunkten har ökat ­betydligt de senaste två åren, enligt Coursio. Från några hundralappar per kurs till över tusen kronor.

När du gått en webbkurs vill du så klart visa vad du lärt dig. Med hjälp av delningsbara utbildningscertifikat, till exempel "open badges" kan du skryta digitalt om dina nya kunskaper.

48 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

”DIGITALT LÄRANDE ÄR JU EN AV VÄRLDENS ­SNABBAST VÄXANDE MARKNADER”

M

en det finns de som ­tänker annorlunda.

Flera av ­Bonnier Magazines & Brands titlar har kurser som är placerade på plattformen Brillbee, tillhörande syskonföre­ taget Bonnier Books Nova. Hos Brillbee finns kurser från Hembakat, Sköna Hem, ToppHälsa, Mama och Vi Föräldrar. Här marknadsförs även kurser av experter och influencers som digitala chefen Frida Boisen och koksboksför­ fattaren Tareq Taylor.

Brillbee har utvecklat ett eget verktyg för att skapa webbkurser, i stil med ­Coursio. Än har dock inte Bonnier Magazines & Brands nyttjat denna del av plattformen.

Tidningen Chef har gått ännu längre. Chef ges ut av ett eget bolag, som ägs av förbundet Ledarna.

Chef har byggt upp en egen

FOTO: MAGNUS LAUPA

Calle Fleur, vice vd för Chef som har utvecklat en egen plattform för onlinekurser.

plattform för webbkurser i Wordpress efter en djup research från dåvarande digitala chefen Calle Fleur, numera vice vd. Han ser möj­ ligheterna hos ett nytt intäktsområde.

– Digitalt lärande är ju en av världens ­snabbast växande marknader. Särskilt ­vuxnas lärande i arbetslivet är en stor t­ illväxtsektor, säger Calle Fleur.

Samtidigt menar han att e-learningbran­ schen står inför stora utmaningar.

– E-kursvärlden befinner sig där webb­ världen var för tio år sedan, innan alla open source-plattformar som Wordpress och Drupal tog över, säger Calle Fleur och fortsätter: – Det finns ett stigma runt e-learning. Folk tror att man sitter med hörlurar och klickar sig runt i någon seg multimediaproduktion.

Chef ville inte anlita någon dyr e-learning­ byrå. Tidningen ville ha totalt ägande­skap över både sin kunddata och sitt innehåll.

F

örra året vann Chef Tidskriftspriset för Årets utvecklare. I år var Chef nominerad till samma pris igen. Den här gången för utvecklingen av webb­ kursplattformen som lanserades i februari.

– Vi insåg att det inte var någon annan på mediemarknaden, varken i Sverige eller inter­ nationellt, som gjorde det här helt själva. Inte som vi hittade i alla fall. De flesta har en extern plattform.

Just nu finns nio webbkurser på Chefs sajt, varav GDPR-kursen för chefer, som kom ut lagom till den nya personuppgiftslagen trädde i kraft, hittills varit största framgången.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 49

Verktyg

WEBBKURSER

Samtidigt sitter Coursio, som största aktör på tidskrifternas marknad för webbkurser, på mycket kompetens inom området. De stöttar mindre magasin och större tidskriftsförlag med allt ifrån strategi till produktion, distribution och uppföljning av webbkurserna. Och när till exempel Egmont Publishings tidning Nära ska göra en ny webbkurs rådfrågar redaktionen alltid Coursio för att se om idén håller.

– De är ett bra bollplank, säger Marie Flodin, redaktionschef på Egmont Publishing i Malmö.

T

idningen Nära har flera populära webbkurser.

Och pengarna rullar faktiskt in.

– Det senaste året har vi sålt ett par tusen kurser och än så länge är vi bara i startgroparna.

I intäkter innebär försäljningen uppåt 500 000 kronor per år för de populära kur­ serna.

Marie Flodin säger att en stor del av ­framgångarna beror på tidningens kändispro­

5

steg till webbkursen

50 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

filer som också är kursledare. En känd kurs­ ledare är s­ uperviktig för att kursen ska gå bra.

Det ska vara en trovärdig person inom sitt fält, en e­ xpert som vill stärka sitt eget varumärke i samarbete med tidskriften. Kursledarna, bland andra m ­ ediet Benny Rosenqvist och ­spåmannen Pierre H ­ esselbrandt, har egna trofasta fans.

– Folk litar på dem, säger hon.

Webbkurser som säljer bra handlar ofta om personlig utveckling. Sådant som många livstilsmagasin skriver om. Att just tidskrifter passar för att göra webbkurser råder det ingen tvekan om.

– Vi är jätteduktiga på att berätta en histo­ ria. Det är klart att vi måste hitta ett bra sätt att överföra allt det vi kan online, säger Desirée Wahren Stattin, som jobbar som utvecklings­ redaktör och projektledare inom e-learning på Bonnier Magazines & Brands.

Ett mer okänt fält för tidskriftsbranschen är pedagogiken. Det är svårt att faktiskt göra en kurs som köparen orkar ta sig igenom.

Tidningen Chef tog hjälp med den här biten.

– Vi teamade upp med en konsult, M ­ alin Hydén på Future First, som har jobbat i

ANVÄND KUNDDATA

TÄNK FÖRDJUPNING

Titta på all data om läsare och kunder som ni redan har. Vilka artiklar är mest klickade och vad vill era läsare veta mer om? Här kan du hitta ett underlag till ett lämpligt webbkursämne.

Det går att jämföra att göra en webbkurs med att skriva en bok. Webbkursen ska vara matig, men inte alltför omfattande. Dela upp i kapitel så att kurs­ deltagarna kan ta del av innehållet bitvis. Helst ska innehållet vara tidlöst.

1.

2.

Marie Flodin är redaktionschef på Egmont Publishing i Malmö som har populära webbkurser inom området personlig utveckling.

3.

PRODUCERA FILM

Gör manus för de filmklipp du vill ha med i webbkursen. Filmer kan lätta upp och skapa en personligare kontakt med ­kursledaren.

e­ -learningbranschen i 20 år. Det var viktigt för oss att få hjälp att ta fram ett koncept för lärande­processen, att hitta rätt ton så att kurs­ deltagarna håller uppmärksamheten uppe och inte tappar tråden, säger Calle Fleur.

Aller media har gjort webbkurser sedan årsskiftet 2015/2016. Förlagets mest populära webbkurs, Bränn Fett, är omtalad i branschen för sina framgångar.

Webbkursen med populära träningscoachen Leila Söderholm, innehåller matmenyer, ­träningsvideos, dag för dag-träningsprogram och tips om hur man håller dieten.

– Hela Youtube är ju fullt med tränings­ program. Ska vi kunna konkurrera med det måste vi ha tillräckligt kvalitativt och ­komplett innehåll, säger Malin Perlheden, digital ­kommersiell redaktör på Aller media.

Hon jobbar tillsammans med redaktörerna på Aller medias magasinstitlar för att driva trafik till tidningarnas webbkurser. Några exempel på kurser som går bra är Allas kurs om L7-dieten och Hemmets Ryggskolan. Totalt har Aller media i dag 14 digitala kurser. A ­ mbitionen är att göra flera.

4.

Du kan till exempel lägga in webbseminarier i kursen så att deltagarna får "träffa" kursledarna digitalt och kan chatta med andra som går samma kurs. Ett annat sätt att införa mer i­nteraktivitet kan vara att ha olika test i ­kursen som deltagarna får klicka sig igenom.

GLÖM INTE BORT MARKNADSFÖRINGEN

Malin Perlheden, digital kommersiell redaktör på Aller media.

Mediehusets första webbkurs, Bränn Fett, är omtalad i branschen.

5.

Webbkurser marknadsför inte sig själva. Din kurs ­konkurrerar med ­gratiskurser på Youtube, likväl som ­utbildningar IRL.

FOTO: CHRISTINA UHLIN

INTERAKTIVITET

D

e flesta tidskrifter som Allt om Tidskrifter haft kontakt med marknadsför sina ­kurser i egna kanaler och via olika syskon­ titlar. Men få använder extern marknadsfö­ ring. Nästa steg kan vara att skapa partnerskap runt kurserna, att göra onlinekurser tillsam­ mans med andra företag och organisationer och på så sätt kunna använda varandras marknads­ föringskanaler.

Helt klart är att webbkurser kan vara ett viktigt intäktsområde för tidskriftsbranschen.

Men tro inte att kurserna marknadsför sig själva.

Ska de ge intäkter måste någon veta att de finns också.

Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 51

ENKÄT

WEBBKURS

Så jobbar vi med webbkurser Verktyg | NATIVEANNONSERING

Även flera mindre tidskriftsredaktioner har gjort webbkurser. Vi har samlat erfarenheter från Friskispressen, Driva Eget och Vi Bilägare.

Text: Matilda Nilsson

MATTIAS WISING BONDE

chefredaktör för Friskispressen, som har fem webbkurser på hemsidan.

– Inte i dagsläget. Vi var faktiskt på väg att ta bort dem tidigare. Vi har inte haft möjlighet att jobba med dem tillräckligt hårt.

Vilka av era kurser går bäst?

– Vår billigaste kurs Från idé till färdigt företag och vår bokförings­kurs som är hands on och passar vår målgrupp.

Hur gör man en bra webbkurs?

YASEMIN BAYRAMOGLU chefredaktör för Driva Eget, som haft webbkurser sedan 2014.

Varför började ni göra webbkurser?

– Den primära tanken var att få en extra intäkt, men man får jobba hårt för att kurserna ska dra in mycket pengar.

Berätta om framgångsexemplen.

– Vi använder Coursios plattform och de lyfte fram Må Bra som ett lyckat exempel. Jag vet även att inredningstidningen Sköna Hem ­lyckats bra med några av sina inredningskurser. Men de har medarbe­ tare som jobbar oerhört fokuserat med att trycka ut budskapet om kurserna till tänkbara köpare.

Ni har sju webbkurser, kommer ni att göra fler?

– Ni måste ha en tydlig vinkel och en tydlig målgrupp. Försök inte täcka in allt, då blir ni aldrig klara.

Hur prissätter ni kurserna?

– Flera av våra kurser kostar mel­ lan 250 och 500 kronor. De dyraste kostar ett par tusen. Trots att vi vänder oss till företagare som kan ta kostnaden på företaget, är det svårt med prissättningen.

Varför ska tidskrifter satsa på ­webbkurser?

– Tidskriftsbranschen försöker med ljus och lykta att hitta nya intäk­ tskällor, vi behöver fler ben att stå på och det här kan bli ett av dem. Men ha i åtanke att du inte är klar när du gjort själva kursen. Du måste sälja också. Jag har hört om dem som drar in stora summor på en enda kurs, men vi tillhör inte stjärnexemplen just nu.

Vilken av era webbkurser är populärast?

– Kursen i grundläggande tränings­teknik, vår mest allmänna kurs. Den vänder sig både till nybör­ jare och till dem som tränar lite mer.

Varför valde ni att göra webbkurser?

– Vi hade ett bra stoff att presen­ tera på det här sättet. Vårt material är ganska tidlöst och Friskispressen har folkbildande ambitioner. Vi ville gå lite djupare och presentera teorier kring träning. Det var roligt och det blev en kompetens-utveckling för redaktionen att jobba mer med filmmediet.

Hur gjorde ni kurserna?

– Vi har jobbat ihop med Coursio som gav tips kring hur man bygger upp en webbkurs och vad man ska se upp med.

Gör en plan för marknadsföring, tipsar Mattias Wising Bonde.

Det är våra journalister som har gjort kurserna i samarbete med erfarna experter. Webbkurserna finns på vår sajt och länkar till Coursio, som sköter betalningsbiten.

Era kurser på hemsidan är från 2016, hur har de gått ekonomiskt?

Hur lång tid tog det att göra en webbkurs?

– Ungefär två arbetsveckor.

Har du något råd till andra tidskrifter?

– Tänk igenom marknadsföring i förväg. Vilka andra kanaler kan ni ­använda förutom de ordinarie? Gör en rimlig och bra marknadsförings­plan som ni orkar stå fast vid.

Marknadsför ni kurserna nu?

– Nej, nu finns de bara på ­hemsidan för dem som upptäcker dem. Gravidträningen, till exempel, lever länge och den fortsätter folk att hitta. Redak­ tionen är mindre i dag och vi har inte resurser att producera fler webbkurser.

Hur många har gått era kurser?

– Väldigt få i förhållande till hur många läsare vi har. Det är tresiffrigt, inte mer.

webbredaktör, är kursledare för Vi Bilägares första webbkurs som släpptes i maj.

Varför gjorde Vi Bilägare webbkursen Så köper du begagnad bil?

– Våra systertidningar på OK ­ örlaget, Bike och Husbil & Husvagn, F hade gjort varsin kurs och vi ville också testa. Det är ett nytt sätt för oss att nå ut till läsare och konsumenter.

Det här är vår första och enda web­ baserade kurs.

olika rabattperioder med 20 procent på kursen om man anger en viss kod.

Har du tips till andra som vill göra ­webbkurs?

– Det ska ge ett mervärde. Jag tror också det är viktigt att etablera en p ­ ersonlig kontakt, att man har en ­lärare som guidar en genom kursen.

Och så ska det vara ett riktigt bra ämne! Och väl underbyggt. Det får inte vara tunt med material.

Hur gjorde du webbkursen?

– Det är ganska mycket text i kursen, men jag har försökt blanda med bilder, videor, checklistor och ­webblänkar. Jag tror att det är viktigt att man e­ tablerar en kursledare – som då är jag – som man får en kontakt med. ­Totalt jobbade jag nog tre till fyra veckor heltid med research, tex­ ter och filmproduktion.

Varför valde ni att göra webbfilm om att just köpa begagnat?

– Många frågar tidningen om just detta. Vi tyckte att formatet ­passade bra för att göra en kurs. Den som köper kursen ska känna att den får något mer än i tidningen.

Hur många har gått webbkursen?

– Det är inte så många som vi ­ oppats på. En handfull. Man kan h ju fundera på vad det beror på.

Vi håller på och utvärderar nu.

Hur tar ni betalt för kursen?

– Man köper den separat via ­Coursios plattform. Vi har också haft

FOTO: NIKLAS CARLE

FOTO: PETER KNUTSON

– Det har gått hyfsat bra att täcka kostnaderna, men de har inte blivit en intäktskälla. Vinsten var snarare att vi utvecklade oss och att redaktionen fick bättre koll på rörligt och sociala ­medier.

Vi samlade också på oss stoff som är ­användbart under lång tid och som vi kan återanvända i andra sammanhang, till exempel i flersidiga reportage i ­tidningen eller som film på nätet.

MARIA DAHLIN

HÄNG MED I BRANSCHSNACKET

– ett välsmort annonsmaskineri

Du har väl inte missat Allt om Tidskrifters nyhetsbrev? Vi håller dig uppdaterad om det viktigaste som händer i tidskriftsvärlden – både i Sverige och utomlands. Du får inspiration och nyheter direkt i din e-post ­varannan vecka, helt kostnadsfritt. Registrera dig som ­mottagare på sverigestidskrifter.se/nyhetsbrev

Kontakta oss om ni vill få snurr på annonsaffärerna.

Här finns kompetens, arbetsglädje och många års erfarenhet av medieförsäljning.

ALLT OM TIDSKRIFTER ges ut av Sveriges Tidskrifter, som är landets största branschorganisation inom medievärlden. Sveriges Tidskrifter har 360 av Sveriges mest välkända och bästa digitala och tryckta tidskrifter som medlemmar.

kennelk

lubbens

uppföda

rtidnin

nummer

g

ENERGI

TIDNINGEN

svenska

018 4 sept 2

NYA! NR 6 2018

NR 6 2018

När är DNA-tes

t bra?

Ras

ALLMÄNNA HUNDSPORTE

i fokus Wachtelhund – mångsidig och social jakthun d Hund

i skolan Pedagoghunde n Saga hjälper barnen med lästräni ng

Utställning SVENSKA KENNELKLUBBEN ⁄ NR 6 2018

R ⁄ WACHTELHUN D ⁄ PEDAGOGHUN

D I SKOLAN

gar nyyaa tankegån hundaVel

inoM

dare Möt vår uppfö on, Monika Janss sid 6 tjoy kennel Moun sVenska kennelkl sPonsoR till sid 2 läs mer på

Veterinärvården kostar hos Vad är det som sid 20 veterinären?

SCOUTIE, SKOTSK HJORTHUND

Juridik del 1 nya GDPR – den ningen sid 36 dataskyddsförord

ubben

Vill du nåHun Sveriges hundägare? dsport för alla 2018-10-23

60 sidor.indd

09:34:39

1

För Bland de allmändig som vill träna och ha roligt na med din hund! inspiration till hundsporterna finns något många bra aktivit som eter. + Vad krävs passar alla. Här får du för att nå toppe n?

sveriges största hundtidningar SPONSOR

Göran Cavallin, Ljusdal 070-640 93 58, cavallin@annonsverk1.se

”Vi ska vara stolta över våra hundar” Aktuella BIS-domaren Kari Järvinen

Utställnings-PM

Ringrapporter

Stockholm Hundmässa + MyDOG 1 och MyDOG 2

33 sidor resultat från rekordsommaren

Hundsport, Hundsport Utställning och Hundsport Jakthund är Sveriges största hundtidningar. Köp annonsplats och nå 125 000 läsare som är intresserade av allt som rör hund. I Hundsport Utställning och Hundsport Jakthund kan du rikta dig särskilt mot de som har hundutställning eller jakthundar som intresse.

SPONSOR

Hundsport special Hundsport Special är tidningen för Sveriges 16 000 hunduppfödare, som ofta har en viktig roll som rådgivare till sina valpköpare.

För att boka annons Kontakta Lars-Göran Fransson larsgoran.fransson@swipnet.se Telefon 070-630 82 25 www.skk.se

El, värme & kyla

Från årsskiftet gick ERA och Fjärrvärmetidningen ihop i en ny energitidning. Vi stärker bevakningen av energimarknaden i åtta nummer per år. En annons i vår nya tidning är ett effektivt sätt att nå dem som jobbar i energibranschen. Är du intresserad av att annonsera?

Kontakta Jan Nyman på tel 070-635 93 77 eller jan@bisonmedia.se

Vd-krönika

KERSTIN NELD

Sveriges Tidskrifters vd samanfattar året:

”Lagar på medieområdet är en viktig förutsättning”

Å

VÅRA NYA NÄTVERKSTRÄFFAR FÖR UTGIVARE Att utbilda och stötta ansvariga utgivare är en viktig uppgift för Sveriges Tidskrifter. Nu bjuder vi in till nätverksfrukostar för den som vill diskutera aktuella ämnen med branschkollegor. Mer info på sverigestidskrifter.se

FÖLJDFRÅGOR FÖRBJUDS I VITA HUSET När Vita huset i USA inför nya regler för presskonferenser naggas pressfriheten i kanten. Journalister får ställa en fråga var, för följdfrågor krävs godkännande av presidenten eller hans medarbetare.

r 2018 har varit ett viktigt lobbyingår för tidskrifts­ branschen. Äntligen ­fattades det beslut som krävts för att EU:s medlemsländer ska kunna tillämpa samma låga moms på digitala publika­ tioner som på de som trycks på papper.

Det kan ju låta som en självklarhet, men det har krävts mer än åtta år av lobby­ arbete för att få det till stånd! Så blir det dessvärre ofta när så många länder ska fatta unisona beslut.

Nu väntar vi på att det nya upphovs­ rättsdirektivet (DSM-direktivet) ska bli färdigställt och godkänt. Sällan har ett EU-direktiv blivit så uppmärksammat och omdebatterat som detta. Det förslag som innebär en stärkt upphovsrätt för tidn­ ingar och tidskrifter – helt likt det som redan finns för till ex­ empel ­musik-, tv- och filmproducenter – har av motståndarna döpts om till länkskatt och sägs innebära slutet för internet. Det är amerikanska it-jättar som ligger bakom det som inte kan kallas för något annat än desinfor­ mation.

Lagar på medieområdet är en viktig förutsättning för vår bransch. En annan viktig förutsättning är framtidstro och innovationskraft. Tidskriftsdagen är ett sätt att manifestera detta. Vi är en stor och dynamisk bransch och det känns när närmare 500 personer samlas i början av november varje år för att inspireras och diskutera branschens framtids­ frågor.

I

nnovationskraften lyste också under kvällens pris­ utdelningar på Tidskrifts­ galan. Den bredd som finns inom tidskriftsbranschen speglades väl i de olika nomineringarna – allt ifrån Baaam till Betong.

Och vår brokiga bransch samlar både kommunalarbetare och kornmästare.

Efter en dag och kväll tillsammans med alla begåvade och kreativa tidskrifts­ personligheter är det lätt att känna framtidstro.

”Sällan har ett EU-direktiv blivit så uppmärksammat och omdebatterat som detta”

Kerstin Neld Vd för Sveriges Tidskrifter Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 55

Sveriges Tidskrifter

EXPERTEN

I januari 2019 träder en ny spellag i kraft.

Hur påverkas tidskriftsbranschens aktörer av det?

Advokaten Pär Leander svarar.

Berätta lite om bakgrunden till den nya spellagen.

Pär Leander arbetar på Advokatfirman Vinge med specialistinriktning på marknads- och immaterialrätt.

– Utvecklingen under senare år har lett till att allt mer spel om pengar sker via internet hos aktörer som saknar tillstånd för detta i Sverige. När den nya spellagen träder i kraft kommer dessa aktörer att kunna agera lagligt i Sverige genom att ansöka om en spellicens.

Vissa spel kommer även framöver att vara förbehållna staten, andra kommer att vara till­ gängliga för kommersiella aktörer att ansöka om licens för, såsom vadhållning och kommer­ siella onlinespel. Den nya lagen öppnar också upp för utländska aktörer som har fått licens att annonsera i svenska medier.

Kommer även tidskrifter att behöva söka licens för att arrangera tävlingar?

– Det beror på vad det rör sig om för typ av arrangemang. En bedömning av spelets karaktär görs i varje enskilt fall, där hänsyn bland annat tas till graden av slump som finns i spelet. Licens behövs till exempel inte för så kallade kombinationsspel, alltså spel där san­ nolikheten att vinna beror på en kombination av skicklighet och slump. En förutsättning för att undantaget ska gälla är att den betalning

3 1

ANNONSÖRERNA

SAKER ATT HÅLLA REDA PÅ

Det kommer att bli nya förutsättningar för spelreklam. I och med att utländska spelbolag kan ansöka om licens i Sverige kan de även få möjlighet att marknadsföra sig i svenska medier.

56 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

2

som krävs för att delta i spelet inte överstiger 1/3 000 prisbasbelopp, i dagsläget ca 15 kr.

Betalningen ska också ske genom exempelvis en mobil betalningslösning.

Redan idag måste man utforma tävlingen så att den kräver ett visst mått av prestation, annars har det räknats som lotteri vilket kräver tillstånd. Vad blir egentligen skillnaden jämfört med förut?

– Den nya lagen innebär inte någon egentlig förändring vad gäller det. Däremot införs ett undantag från licenskravet för spel som inte kräver betalning av en insats. Tidigare spelade det ingen roll om deltagaren betalade eller inte.

Får man även lotta ut priser i sociala medier?

– Det är vanligt att både företag och privat­ personer uppmanar besökare i sociala medier att delta i olika aktiviteter genom att ”gilla” eller ”dela” saker med sina vänner. En vinnare väljs därefter ut slumpvis bland deltagarna. I vinstpotten finns oftast saker av mindre värde.

Enligt nuvarande lagstiftning betraktas detta som ett lotteri som kräver tillstånd, men enligt den nya lagen kommer en licens inte krävas för denna typ av arrangemang, förutsatt att det för deltagande inte krävs betalning av en insats.

UNDANTAG FRÅN LICENSKRAVET

Licens kommer inte att behövas för spel där sannolikheten att vinna inte beror enbart på slump. Licens kommer inte heller att behövas för spel som inte kräver betalning av en insats, t.ex. utlottning i sociala medier.

3

KOSTNAD FÖR DELTAGANDE

Ett annat viktigt kriterium för att omfattas av undantaget från licenskravet för så kal�lade kombinationsspel är att kostnaden för att delta i spelet är mindre än 15 kronor.

Sveriges Tidskrifter

MEDLEM

”Vi vill knyta kontakter och partnerskap” tikel mer läst och lönsam­ heten är bättre.

IDG Sverige är en av Sveriges Tidskrifters nya medlemmar.

Joakim Allwin är vd och Country Manager för Sverige sedan i höstas.

Vilka är era största utmaningar?

IDG Sverige har lagt ned nästan alla papperstidningar, varför?

– Fram tills för fyra år sedan lade vi mycket tid och energi på att hantera minskad lönsamhet i print. Istället ville vi lägga all energi på våra tillväxtområden. Vi började lägga mer tid och engagemang på att utveckla våra tjänster inom event, content market­ ing och lead generering.

Vad har omställningen betytt för er?

– Vi arbetar mer datadrivet, även redaktionellt, och vi har blivit några färre på företaget. I dag blir varje ar­

16

– Att kommunicera hela vårt erbjudande, men också att hitta balansen mellan innovation och exister­ ande verksamhet.

Hur många läsare har IDG i Sverige?

– IDG globalt har över 200 ­miljoner unika läsare varje månad. Över 1 miljon av dem är från Sverige.

Varför har IDG valt att gå med i Sveriges Tidskrifter?

– För att få tillgång till branschfak­ ta, undersökningar och kurser. Och för att på sikt kunna ge tillbaka lite av våra erfarenheter, knyta kontakter och partnerskap.

13

25–26

JANUARI

FEBRUARI

MARS

AW MED TRENDSPANING OCH BUBBEL

KURS FÖR ANSVARIGA UTGIVARE

DIGITAL INNOVATORS' SUMMIT

Sveriges Tidskrifter och Adviser bjuder in till After Work. Blir 2019 ett guldår?

Vilka trender får man inte missa som medieägare?

Vassa branschprofiler, bubbel och god plockmat. Välkomna!

Tid: 16.00–19.00 Plats: Adviser HQ, Vasagatan 10, Stockholm (våning 11).

Kostnadsfritt för medlemmar.

Anders Ahlberg och Ängla Eklund uppdaterar dig om de lagar och den etik som styr medierna. Dessutom får du svar på dagsaktuella frågor som ansvariga utgivare måste ta ställning till.

Tid: 08.30–16.00.

Plats: Sveriges Tidskrifter, Vasagatan 50, 1 tr, Stockholm.

Årligt event med internationella talare som inspirerar till digitala innovationer. Arrangörer: FIPP och tyska VDZ. Läs mer på Innovatorssummit.com Plats: Deutsche Telekom Representative Office, Berlin.

BLI MEDLEM – Sveriges Tidskrifter är Sveriges största branschorganisation inom medievärlden. Organisationen består i dag av cirka 360 av de mest välkända och bästa tidskrifterna som ges ut i Sverige. Vi kan hjälpa dig med förhandlingar, råd, utbildning och fakta om tidskriftsbranschen.

Anmälan till Sveriges Tidskrifters evenemang görs på sverigestidskrifter.se

Som medlem får du gratis rådgivning av våra experter.

Tryckerifrågor Peter Söderstam är seniorkonsult på Media720 med lång erfarenhet av tryckerifrågor.

Han kan mycket om exempelvis tryckmetoder, tryckeriupphandling, pappersval och reklamationer.

Management Björn Lorentzi har mer än 20 års erfarenhet av ­ledarskap från olika chefsroller inom IDG, Bonnier och Medströms.

Sociala medier och digitalisering Brit Stakston är mediestrateg och en av Sveriges mest anlitade experter. Hon är medgrundare till Blankspot Project, författare, debattör samt ledamot i Presstödsnämnden.

Medie- och immaterialrätt Magnus Tonell är advokat och delägare i ADN Law Advokatfirma, med särskild inriktning på medierätt och kommersiella avtal på immaterialrättsområdet.

Moms- och skattefrågor Mattias Fri är skattejurist och har arbetat med momsfrågor i drygt 15 år, först på Skatteverket och sedan som rådgivare.

Reklamjuridik Pär Leander har lång erfarenhet av marknadsrättsliga frågor. Hans specialinriktning är marknads- och immaterial­rätt.

Tryck- och yttrandefrihet Nils Funcke är journalist, författare, ­utbildare, debattör och S ­ veriges mest meriterade expert på ­yttrandefrihetsfrågor.

Dataskydd Caroline Olstedt Carlström är delägare i advokatfirman Lindahl och expert på dataskydd och GDPR.

Läs mer på sverigestidskrifter.se Nr 4 2018 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 57

Krönikan

KARIN PETTERSSON

”Hatet mot journalistiken är alltid politiskt”

Våldet mot journalister är inte en slump, skriver Karin Pettersson.

F

år journalister gråta och ­sörja?”, frågade min vän Marcela Turati, en prisbe­ lönt mexikansk journalist. ­Marcela rapporterar om off­ ren för knarkkrigen i Mexiko, om dem som blir kvar när våldet huggit ner, fört bort och lemlästat. De sörjande mödrarna, som söker sina försvunna barns kvarlevor. Hennes fråga var: hur hante­ rar man som journalist att leva med ständiga hot, om våld och död?

Mexiko är extremt, ett av de länder där det är allra farligast att verka som journalist.

Tyvärr är de frågor hon ställer relevanta för en allt större del av världen.

Paketet anlände till tidningsredaktionen och innehöll ett gethuvud, en begravnings­ krans och ett brev med hot om våld. Det var den 18 oktober i år och platsen var Moskva. ­Redaktionen tillhörde den oberoende tidnin­ gen Novaja Gazeta, en av få kvarvarande ober­ oende tidningar i Ryssland, en av få röster som fortfarande kritiserar Putin. Sedan år 2000 har fem av tidningens journalister mördats.

Samma vecka anlände ett paket med en sprängladdning till tv-kanalen CNN i New York. Det var bara någon vecka efter det att den ­saudiske journalisten Jamal Khashoggi ­torterats till döds på Saudiarabiens konsulat i Turkiet.

När denna krönika skrivs har under året 45 journalister mördats i världen. Då räknas inte de 17 dödsfall där motivet inte har kunnat styrkas, enligt organisationen CPJ. 58 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr4 2018

Karin Pettersson är director of Public Policy inom Schibsted, just nu aktuell med Augustprisnominerade boken Internet är trasigt. Tidigare har hon bland annat varit med och grundat tidskriften Fokus.

I

USA kommenterade visserligen ­­president Donald Trump bom­ berna med att säga att det var terrordåd och att tillsätta en FBI-undersökning. Men samma vecka hyllade han på ett val­ möte en senator som våldsamt ­attackerat en journalist från tidningen the Guardian. Den som agerar så, sa Trump, är ”my kind of guy”, min typ av kille. Detta från presidenten i världens m ­ äktigaste land.

Vi lever i en tid när hat är lätt att piska upp i sociala medier. På Facebook, Twitter och ­Youtube sprids propaganda och falska nyheter, ofta med udden riktad just mot oberoende medier.

Journalistiken är van att kunna stå vid sidan av, oberoende och neutral.

Men i allt större utsträckning är medier en m ­ åltavla för politiker som både vill undvika granskning och u ­ ndergräva ­förtroendet för demokratins institutioner.

De tendenserna ser vi även i Sverige.

Vad man ska göra åt det? Det är en stor f­råga. Det första är att inse att det stegrande h ­ atet och våldet mot journalister inte är en slump, eller olycksfall i arbetet. Det är ett ­resultat av en politisk strategi som utmålar journalister som maktens fiender.

FOTO: SOFIA RUNARSDOTTER

Feel it Don’t Like it Vi garanterar att ditt magasin eller tidskrift blir bra.

Som totalleverantör på trycksaker har vi ett team av experter som hjälper er med era magasin eller tidskrifter, allt från idé till distribution.

Vi är med hela vägen när våra kunder önskar det - därför kan vi leverera Better Magazine Solutions.

Better Magazine Solutions

DNA Agency

God morgon!

Klockan är 21.37.

Det är nu det börjar för oss. När din kväll går mot sent så vaknar vårt morgonpigga distributionsjobb på allvar. Före klockan 07.00 imorgon bitti är din tidning framme.

Utburen genom någon av våra 8 000 distributörer; mestadels till fots, med elcykel, elbil eller elmoped. Det gör vi med över 45 miljoner tidskrifter och magasin varje år. Vilken dag du vill, utom på söndagar, i hela landet. Det är vi ensamma om att klara. Så god morgon igen, och hör av dig om du också vill ha en morgontidig leverans. Direkt hem.

Telefon: 08–531 945 00

Mail: kundservice@mtd.se

mtd.se