7 minute read
Världscancerdagen
VÄRLDSCANCERDAGEN 2020
Rapport från Världscancerdagen 2020-02-04
TEXT HELENA MEDIN
Nätverket mot cancer hade bjudit in till samtal på Världscancerdagen och temat för dagen var ”10 år med cancerstrategin – från ord till nollvision cancer”. Nätverket mot cancer startades år 2009 på initiativ av socialminister Göran Hägglund. Det består idag av 14 patientorganisationer som gått samman till Sveriges största påverkanskraft för en bättre cancervård.
Nätverkets mål: ”från utredning till livets slut ska svensk vård ha ett bemötande och omhändertagande i världsklass.
Nätverkets vision: ”ett samhälle fritt från cancer. Ett samhälle där alla erbjuds samma möjlighet till prevention, diagnosticering, behandling, vård och omsorg, rehabilitering, palliativ vård och social trygghet.”
UNDER DAGEN avhandlades olika teman i paneldiskussioner med politiker, representanter från Nätverket, de sex regionernas RCC (Regionalt cancercentrum), professorer från Karolinska institutet samt William Hamilton, professor i diagnostik i primärvård, från Exeter University, Storbritannien.
Tio år med cancerstrategin – vad fungerar och vad fungerar inte?
• Varför har cancerstrategin inte nått en vård på lika villkor? • Vad måste göras de kommande 10 åren? Det som främst har utvecklats under de tio år som cancerstrategin funnits är utarbetande av nationella vårdprogram för att få en likvärdig utredning, behandling och eftervård för alla cancerpatienter över hela Sverige. Arbetet med vårdprogrammen har gått framåt olika snabbt delvis beroende på antalet cancerpatienter. Programmet för bröstcancer togs år 2014 och har reviderats ett par gånger sedan dess medan njurcancer fortfarande saknar ett nationellt vårdprogram. För att få mer kraft bakom denna strategi ansåg Nätverket att tvingande vårdprogram kunde vara en lösning. Det gjordes en jämförelse med Danmark där de har standardiserade patientflöden inom samtliga cancerområden. Det som saknas idag är också fler förebyggande och rehabiliterande åtgärder samt mer information om patientorganisationerna. För att se över kompetensfrågorna inom sjukvården har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att starta ett Nationellt vårdkompetensråd fr.o.m. i år. Rådet ska långsiktigt samordna, kartlägga och verka för att effektivisera kompetensförsörjningen inom vården. Om tio år hoppas man att cancer kan upptäckas i ett ännu tidigare stadium samt att mediciner och behandlingar gör oss friska snabbare.
Hur förbättrar vi cancervården tillsammans?
• Problem och lösningar diskuteras. Hur kan RCC se till att cancervården blir så som regeringen har stakat ut? Nationella RCCs roll är att arbeta med cancerstrategin genom att ta fram nationella vårdprogram som ska bidra till en jämlik och god vård till alla patienter oavsett bostadsort, kön och socioekonomisk status. I de sex regionerna (Norr, Stockholm Gotland, Syd, Sydöst, Uppsala Örebro och Väst) tas sedan regionala vårdprogram fram utifrån nationella och regionens förutsättningar. Samtliga sex regioner ansåg det viktigt med mer patientmedverkan. Synpunkter som framfördes var bl.a. att sluta prata ni och vi, patienten är till för vården och inte tvärtom, patienten behöver få hjälp till egenvård, även närstående behöver involveras.
Man var överens om att patientmedverkan har ökat sedan år 2011 dels att det finns mycket bra kunskap att ta del av bl.a. genom 1177, att kvalitetsregister har utarbetats och dels att varje patient ska ha rätt till sin vårdplan och journal. Vidare har begreppet kontaktsjuksköterska införts i vården som en fast punkt för patienten. Det som saknas är bl.a. förebyggande och rehabiliterande åtgärder samt mer information om patientorganisationerna. Rehabiliteringsbegreppet behöver definieras. Det är viktigt att det egna ansvaret betonas; man rehabiliterar sig – man blir inte rehabiliterad. Förutom en vårdplan behövs även en rehabiliteringsplan såväl under som efter behandling.
Tillsammans mot cancer
• Patientsamverkan förbättrar cancervården, varför används inte den mer? Under denna punkt diskuterades mycket kring patientens delaktighet. Nationella RCC menade att begreppet delaktighet behöver definieras för att kunna förbättras. Samtliga RCC var överens om att patienten behöver flyttas in i rummet och betraktas som enskild individ med olika behov. Det kan vara svårt att som småbarnsförälder, egen företagare, anställd, ung som gammal mötas av en telefonsvarare som anger en tid när man ska bli uppringd. Den modellen passar inte alla. Vi behöver fråga mer hur patientens behov ser ut och presentera vad som finns att tillgå. Hitintills har det varit många systemdiskussioner men nu när de flesta har standardiserade vårdförlopp (SVF) kan man ta tag i de svårare frågorna som även kräver en kulturförändring att se mer till patientens olika behov. Sverige ligger lågt i patientens uppfattning om delaktighet i förhållande till andra länder men i världsklass rent medicinskt. Det är viktigt att betona att alla professioner är viktiga oavsett kompetens
Cancercertifierade vårdcentraler
• Vid färdigbehandlad cancerbehandling slutar cancersjukvården ta hand om patienten. Därför behövs fler vårdcentraler som är cancercertifierade och som kan ta hand om patienten under och efter avslutad behandling. Cancercertifierad vårdcentral är en plats där det finns kunskap om cancer. I Stockholm startades i mars 2017 Teamet Cancer i primärvården (CaPrim) vid Akademiskt primärvårdscentrum (APC) på uppdrag av RCC Stockholm Gotland. Teamet är ett interprofessionellt kunskapsteam inom cancer som startat snabbspår för utredning av olika cancerdiagnoser inom primärvården. Genom att anpassa primärvårdens standardiserade vårdförlopp har utredningstiden kunnat förkortas och samarbetet med cancersjukvården utökats. Aktiva överlämningar, inte bara remissförfarande, mellan primärvård och sjukvård är också ett projekt som pågår i Stockholm. CaPrim ses som en arbetsmodell och teamet har utbildat 48 vårdcentraler i Stockholm som nu arbetar utifrån modellen. Det går även att applicera modellen till primärvården ute i landet och hittills har ca 150 av 200 vårdcentraler utbildats. För läkare som gör allmäntjänstgöring (AT) eller specialistutbildning inom allmänmedicin har tiden inom primärvården utökats så de får lära sig mer om cancersjukdomar och hur de kan upptäckas tidigt.
Prioriterade frågor för Nätverket mot cancer
• Tidig upptäckt I Storbritannien arbetas mycket med tidig upptäckt och framtagande av digitala system. I Sverige testas fler än i Storbritannien och varje år erhåller ca 60.000 människor en cancerdiagnos. Tidig upptäckt av cancer i primärvården räddar liv och behöver därför arbetas mer med. En distriktsläkare ska bl.a. kunna 31 standardiserade vårdförlopp inom cancer. För att underlätta detta arbete behövs automatiserade digitala verktyg. Arbetet med detta pågår på olika håll i landet. Göteborgs Universitet har t.ex. tagit fram ett riskvärderingsinstrument för tjock- och ändtarmscancer. Visby håller på att ta fram ett automatiserat digitalt verktyg för primärvården. • Utrotning av cancer Idag finns t.ex. vaccin mot HPV (humant papillomvirus) som bl.a. kan ge livmoderhalscancer. Vaccinet ska helst ges före sexuell debut varför flickor fr.om. mellanstadiet vaccineras. När samtliga kvinnor är vaccinerade skulle det räcka med screening vid ett tillfälle varför preventiva åtgärder dessutom blir billigare än cancersjukvården. Givetvis borde även pojkar vaccineras för att få optimal effekt. Implementeringen är viktig liksom ett större patientinflytande även på preventionen. Det konstateras att dödligheten för patienter under 65 år har minskat och även för barn med cancer. • Rätten till nuvarande och framtida behandling Idag forskas det på ca 2000 immunepidemiologiska mediciner men alla dessa kommer inte att falla väl ut. Det är viktigt att vi även forskar inom medicinsk teknik. Vi behöver hälsoekonomiska analyser så att vi satsar pengarna rätt. En regional investeringsplan vore bra så att exempelvis strålkanonerna används optimalt. Vi måste samverka nationellt och prioritera tillsammans och då är RCC bra för samarbete. Patientorganisationerna inger också hopp för patienterna när de träffar andra patienter som haft sin cancer för t.ex. 15 år sedan.
KÅSERI: SKILLNADEN I ATT VARA PATIENT OCH KONSUMENT
Ett mycket uppskattat kåseri om att vara patient kontra konsument avslutade dagen. En jämförelse gjordes mellan att vara hund och människa där hunden betraktas som konsument och människan är patient. Skillnaderna var uppenbara om hur olika vi behandlas när vi blir sjuka och hur veterinär- respektive sjukvården fungerar. Något att ta till sig och tänka på när vi söker vård.
REHABBUTIKEN
Avtal med SLL
10% rabatt på BH & badkläder till medlemmar i
Naturlighet by Silima® Amazona
Silima bröstproteser tillverkas för hand på vårt produktionscenter i Tyskland. Du kan därför lita på att vi endast väljer hudvänliga material som är behagliga även för mycket känslig hud. Vi vill helt enkelt att våra bröstproteser ska kännas så naturliga som möjligt, inte bara när det gäller form och utseende.
Med mer än 45 års erfarenhet kan vi erbjuda ett komplett sortiment av bröstproteser, BH:ar och badkläder i ett brett urval av storlekar. Välkommen in till oss i butiken så hjälper vi dig att hitta det som känns mest naturligt för dig. Fri kundparkering Ringvägen 88 Stockholm 08-644 60 17 butiken@thuasne.se Öppettider mån-tors 10:00-18:00 Skanstull T Götgatan T-Bana Skanstull www.rehabbutiken.se fredag 10:00-17:00 R i n g v ä g e n 8 8
