Byggekologi, Tegelmurblock & Putsade fasader by Andreas Engberg

Examensarbete i Arkitektur Andreas Engberg Lunds Tekniska HĂśgskola 2010

Examinator: Tomas TĂ¤gil Handledare: Marcus Axelsson & Tomas Gustavsson www.murblock.se

Arkitekt MSA Andreas Engberg Pelargatan 19 12147 JOHANNESHOV +46(0)739303911 andreas@andreasengberg.se www.andreasengberg.se

Abstract This master paper consists of two parts. A written part discussing different topics. This ends in a building programme for an ecologically and economically sustainable building. The drawings for this building are the second part of the master paper. The paper is an investigating and discussing text where I refer to known problems within the Swedish building industry. I try to make parallels to the rest of Europe and question the way things look today. I argue against the conventional method of building wellinsulated, rendered, unventilated and undrained stud walls and argue for a method of building monolithic walls with large clay blocks. The first chapter deals with large clay blocks and compares them with other types of blocks and the conventional type of wall mentioned above. The second chapter deals with energy consumption in relation to building materials, buildings and building ecology. Ecological building is compared with the German concept of â&#x20AC;&#x153;Passive-housingâ&#x20AC;?. The third chapter briefly covers the concepts of the large clay block in built architecture. Does the choice of material also result in a certain architecture? The fourth chapter discuss building typologies in relation to ecological building. I seek to find a typology that is suitable for a low and dense type of city structure. The fifth chapter is the building programme, as a direct result of the conclusions made in the first four chapters. The sixth chapter consist of the final drawings and details and additional information about the project. This report is also available for download at www.murblock.se 3

Sammanfattning Examensarbetet består huvudsakligen av två delar; en skriftlig rapport och ett ritat projekt. Slutsatserna i den skriftliga rapporten utgör stommen i byggnadsprogrammet för det ritade projektet. Ritningarna är avsedda som mönsterritningar för en ekonomiskt och ekologiskt uthållig bostad med bärande stomme av tegelmurblock. Rapporten är en undersökande och sammanställande text, där jag diskuterar kända problem och visar på viktiga samband i befintlig kunskap om husbyggnad och byggbranschen. Jag sätter byggandet i Sverige i samband med övriga Europa och ifrågasätter varför det ser ut som det gör i Sverige. Jag argumenterar mot det sätt att bygga putsade ytterväggar med träregelstomme utan luftspalt som varit vanligt förekommande i Sverige de senaste tio åren. Jag argumenterar istället för ett annat sätt att bygga ytterväggar. Utan olämpliga materialkombinationer och stora risker för fuktskador. Med monolitiska väggar av tegelmurblock uppnås detta med få negativa effekter. I rapportens första kapitel försöker jag presentera en översikt över murblock i allmänhet och tegelmurblock i synnerhet, med information både för den byggnadstekniskt intresserade och den mer ovane läsaren. Jag gör jämförelser med andra konventionella byggmetoder avseende fuktsäkerhet, värmeisolering och ekonomi. Andra kapitlet ser jag som ett försök till sammanställning av de kunskaper om uthålligt byggande, energifrågor och byggekologi jag tillägnat mig under det senaste halvåret. Ämnet är dock stort och stundtals svårt att greppa. Jag har ansträngt mig för att se samband och jämföra olika modeller för hur en miljövänlig bostad kan se ut. Jag återknyter också till kapitel ett med ett stycke om tegelmurblock och miljöpåverkan. I detta kapitel presenteras inga direkta åtgärder för byggnaden 4

utan dessa återkommer jag till senare när programmet presenteras. Kapitel tre handlar om tegelmurblock och arkitektur. Finns det något sätt att bygga som är mer ärligt mot tegelmurblocket än andra sätt? Om och hur ger sig tegelmurblockets materialitet tillkänna, trots att det i ytterväggar är inklätt med puts? Grunderna till kapitlet finns i danske arkitekten Nini Leimands doktorsavhandling Blokmur – Murblok från 2008. Kapitlet är också en genomgång av inbyggda möjligheter och begränsningar som finns när man ritar och bygger med tegelmurblock i monolitiska väggar.

Kapitel fem är en presentation av byggnadsprogrammet för den uthålliga bostaden. Här finns en genomgång av vilka punkter jag ser som viktigast för att genomföra ett uthålligt bostadsprojekt. Åtgärderna är ordnade ”utifrån och in” med början i de större sammanhangen runtom bostaden och slutar nere på planlösning och val av vissa installationer. För att uppnå vissa av programmets punkter har jag ritat en bostad som finns i flera olika storlekar, baserade på samma grundenhet. Endast en storlek är dock fullt ut detaljerad. Kapitel sex utgörs av mönsterritningar för bostaden: Plan, fasad och sektion samt tekniska snitt i plan och sektion. Underlag för de tekniska snitten har varit konstruktören Tomas Gustavssons bok Moderna Tegeldetaljer. Till detta kommer planer och gatufasader för två större och en mindre bostad på samma tema. Dessa har dock ej studerats i detalj. Jag visar olika sätt att koppla ihop bostäder och skisserar även förslag på sammanhang för flera enheter av bostaden i ett något större sammanhang längs en gata. Slutligen bifogas också en enklare energiberäkning skapad med hjälp från Avdelningen för Energi och Byggnadsdesign vid LTH.

Kapitel fyra är en undersökning av byggnadstypologier. Utifrån den kunskap jag fått under arbetet med kapitel ett till tre valde jag att arbeta vidare och undersöka bostaden i ett större sammanhang. Uthålligheten hos det färdiga projektet avgörs inte enbart av själva huset. Den påverkas desto mer av den större kontexten på samhällsbyggnadsnivå, till exempel god tillgänglighet med kollektivtrafik. Jag lägger dock fokus på de mer direkta sammanhang som finns nere på fastighetsnivå. Jag argumenterar mot stadsrummens förflackning och så kallad ”urban sprawl” och för en högre täthet i bebyggelse även i städernas ytterkanter. Därför undersöker jag sedan främst byggnadstypologin vinkelhus, lämpade för ett lågt och tätt byggande, och visar några goda exempel.

Med detta sagt hoppas jag att Du eventuella läsare kommer hitta något som intresserar just Dig. Utöver den klassiska Innehållsförteckningen kan jag även rekommendera Snabbnavigeringen på nästa sida för att lätt hitta rätt!

Andreas Engberg Stockholm 8:e februari 2010

Rapporten med bilagor finns även tillgänglig för nedladdning på www.murblock.se. 5

Snabbnavigering Jag vill veta mer om tegelmurblockets historia och teknikutveckling Gå direkt till sidan 20 Jag vill veta mer om problemet med puts på träregelväggar Gå direkt till sidan 24 Jag vill veta mer om hur man bygger med tegelmurblock Gå direkt till sidan 28 Jag vill veta mer om energifrågor, material och miljö Gå direkt till sidan 32 Jag vill veta mer om ekologiskt byggande och passivhusbyggande Gå direkt till sidan 40 Jag vill veta mer om hur man kan låta tegelmurblock som material påverka arkitekturen Gå direkt till sidan 48 Jag vill veta mer om vilka förebilder och inspirationskällor som varit viktiga Gå direkt till sidan 58 Jag vill veta mer om hur huset har vuxit fram Gå direkt till sidan 60 Jag vill veta mer om programmet för huset och de praktiska följderna av de ekologiska ambitionerna Gå direkt till sidan 72 Jag vill se ritningar! Gå direkt till sidan 84 Jag vill ha ett eget exemplar av den här rapporten Gå direkt till www.murblock.se

Innehållsförteckning Abstract

Sammanfattning

Inledning Låt trähus vara trähus och stenhus vara stenhus Vad blir nästa steg? Tegelbyggande och ekologi? Målsättning Genomförande

10 11 11 11 12

Bygga med tegelmurblock Putsade väggar med problemfri byggnadsfysik? En förskjuten maktbalans Tre sunda principer Murblock i många material Olika typer av blockväggar Tegelmurblockets utveckling Teknikutveckling inom flera områden *

Mer om de olika väggtyperna Den monolitiska väggen Flerskiktsvägg med murblock och isolering Tegelmurblocket som en drastisk problemlösare Ytterväggen som en buffert – inte en barriär Problem med puts på enstegstätade fasader Fukt, luft- och diffusionstäthet * Olika typer av problemlösning Enkelheten i monolitiska väggar av tegelmurblock Energi & Miljö Vad är energi och varför ska vi spara på den? Byggnaders energiförbrukning Livscykelanalyser - LCA Att välja material Att kombinera material Tegelmurblock och ekologi * Perlit och ekologi * Att bygga miljövänligt Byggekologi och ekologiskt byggande Byggekologiträdet *

Passivhus Utdrag ur Kravspecifikation för Passivhus * En jämförelse mellan Ekologiskt byggande och Passivhusbyggande Ekologiskt byggande Passivhusbyggande Slutsats

16 16 17 18 18 20 21 22 22 23 24 25 26 27 27 30 32 32 34 35 37 38 39 40 40 41 42 43 44 44 44 46

Tegelmurblock & Arkitektur Materialitet? Visuella egenskaper Puts System Räta vinklar och skarpa hörn Fönster Material och tektonik Rumsliga möjligheter

48 48 50 51 51 51 52 53

Typologier Högre täthet med bibehållet privatliv? Inspiration som gav mersmak Ytterväggar och delade väggar Vägen till vinkelhuset Vinkelhuset Intet nytt?

56 58 60 60 63 68

Ett uthålligt mönsterhus Området Den ekologiska staden? Bostaden Planlösning och interiör Installationer Tekniska lösningar

72 73 76 78 80 81

Ritningar

Slutord

Källförteckning Tryckta källor Brochyrer & Faktablad Artiklar Hemsidor Bildförteckning

86 88 88 88 89

Bilagor

* = Faktaruta

Inledning Det är med lika delar förvåning och förbanning som jag läser rubrikerna som dyker upp på skärmen. Via våra stora dagstidningarnas hemsidor är det numera inte svårt att följa historien bakåt i tiden genom rubriker och artiklar. Problemet med mögelskadade ytterväggar i nybyggda bostadshus tycks i alla fall fått rejält med utrymme i pressen. Men till förvåning och förbanning kommer också en viss förvirring när jag läser den relativt nya rapporten Putsade Regelväggar 1 från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP som också visade sig innehålla den senaste anledningen till skandalrubriker. Förvåning, förbanning och förvirring tilltar alla tre när jag under läsningen så småningom inser att de flesta hus med problem faktiskt byggts under åren efter att de första rubrikerna dök upp.2 Statliga larmrapporter3 och skandalrubriker som de här till höger tycks alltså inte haft någon större effekt på byggindustrins beteende. En undermålig och osäker byggmetod har använts och används även idag i tusentals nya bostäder, trots att man även i byggbranschen är väl medveten om riskerna.

Puts på cellplast ger mögel som kostar mycket pengar. Hur blev det så här?

Den första frågan jag ställde mig var:

-Varför gör man så här?

Det andra jag frågade mig var:

-Varför gör man inte på ett annat sätt?

Tredje och viktigaste frågan blev sedan:

-Vilket annat sätt skulle det vara?

1 SP 2009:16 Putsade Regelväggar 2 ibid, s. 31 3 SP 2002:15 Fukt- och Mögelskador i Hammarby Sjöstad 8

MÖGLET OCH MISSNÖJET GROR [I HAMMARBY SJÖSTAD] DN 30 augusti 2002

R E D A S A F A D G G Y B L E FUKT I F B M O B L E G Ö M E D N A T O H 2007 DN 28 maj

VARNING FÖR FUKT Fuskbygge på

Bo01 - DN

Byggvärlden 13 mars 2008

EN UTSKRIFT FRÅN DAGE NS NYHETERS Artikelns ursp NÄTUPPLAGA rungsadress: , DN.SE, 201 http://www.dn .se/nyheter/sv erige/fuskbygg e-pa-

Stor fuktskandal i byggbranschen | Inrikes | SvD

Fuskbygge p Page 1 of 2 å Bo01

Publicerat 20

02-03-21 08:1

MALMÖ Ger t Wingårdhs berömda hus december fic på Bo01 är et k MKB, det ko t fuskbygge mmunala bo dem. av sä stadsbolaget i Malmö, nog Taket läcker, av S alla fö

nster måste m uras om, inne dörrkarmarna rgården grävas . Listan över by ggfusket kom upp och tätas låter det gå di mer att bli myc och dör thän. ket lång när de n presenteras - Vi har gjort et t bra jobb och förstår inte va Jonas Spange rför MKB sade nberg. Vi känd upp avtalet m e till att det fa Publicerad: 19 april 2008, 22.53. Senast ändrad: 19 oktober 172008, : dece21.04 ed oss i dece nns en mindr mber så det sk m e läcka i take ulle varit färdig t till garaget. D t till jul. en Sveriges största byggskandal hittills kan på väg att rullas upp. Detvara har man svår t att tro när m an ser defrigolit Tiotusentals nya hus måste konstrueras var om. inte fråFasaderna t enorma jobb ga om en liten av putsad som nu pågå läcka - allt läck r på den inne stänger inne fukt, något som kostar miljarder att rätta till. te. Hela gården rgård Men glaset va skulle vara tä tat med foam r sprucket och glas krväxer. ossat oc Skandalen med putsad frigolit utan luftspalt, den vä sågg kallade Hur många h arna vaenstegsmetoden, vattnet stod fy r för lågt skur ra ce en nt im oc et er djupt i glas husägare som drabbats i Sverige är det ingen somstvet. 25 ora Men klistrai dminst 1 of 2 h intefinns skivorrisken så vattn et. Och aghefuktproblem boardPför et kunde fritt oc ruttnade. leta sig ner un 000 bostäder som byggts de senaste tio åren. der. I de D et ts luktade kloak, mmen o c sä le ge ic r en rt a av # ggjobbarnafyra – Jag vill öegentligen 5 000. Säg att det finnsby ytterligare somstora rkas | SvDinte spekulera. Men NCC harBabyggt grävde bort de kom ett stort ls hus m m. ntaaktörer se pa i branschen och många mindre företag. Alla har använt samma teknik, säger Kenneth tu no o ra ti m af å ön p r st er o d m bo a ot st k Ö adsmässan. N re su nd Fukts fa nn s visningsläge Sandin, docent i byggnadsteknik vid Lunds universitet. u är den förvan nheten för Ger dlad till byggko över jobbet nä t Wingår r Skanska åk ntor för Thage te Anderssons 15 ut . Th med hu ag e Mätningar visar att nästan samtliga 500 hus (byggda enligt som hittills har An ndrataenstegsmetoden) de byggnads rs son har doku ls bilder som menterat Skan n har i sin damåste undersökts i landet är fuktskadade. I området Gåshaga strand på Lidingö,haStockholm, skas fuskbygg tor. - Titta här, sä ge r ha n Skanska bygga om 66 exklusiva villor. I Göteborg har nya hus längs Norra älvstranden möglat. oc h pe ka r, in läckte. Och hä get papp unde r, bjälklaget gå r takplåten. D en ligger dire r inte ut övoch r foam er fö2007 kt på isoleringe Värst drabbat är Annehemsområdet i Lund. 175föhus som NCC byggde mellan 2003 glas nstret är . utan man har bara tätat med fuktskadade. Först skyllde NCC på att byggarbetare slarvat och hävdade att enstegsmetoden i sig är skum. Och Thage Anders son visar bild tillförlitlig. efter bild och fram växer et t mönster av - Beställaren fusk, att ingen (M KB ) har två Men nu betalar företaget reparationsarbetet som beräknas ta minst år att genomföra i de brytt sig. ta lj angett hur vi och kosta Skanska. Och ska bygga oc om de t in h mellan 400 000 och 600 000 kronor per hus. Samtidigt inför NCC tio garanti på putsade te års de fu t ng ha er r vi ar fö 6 är det deras fe ljt, säger Jona 2009, -11N.2ej, säeftersom NCC l.som s Spa e första byggföretag ddet fasader. Processen följs med spänning ger s decemberav branschen strväe,taär La rsgBi e d: 14 t ra d n n vd ä e fö s st d r a e M e n KB e ig S . m r Sk . 8 e a an erkänner att en mindre tillförlitlig metod använts. v .3 sk n 7 a har inte följt er Ge ett e än vad S 09, 0 ritningarna, de r ller risk ember 20 grempel? t är bland anna d: 14 dec et höex Det visa r det gä . k ä r c n y a t det s is m Publicera d v n le e Ingemar Samuelsson, doktor i teknologi, arbetar på Sveriges tekniska forskningsinstitut. Han har o e g d s li e il r v m ä n e e r n a h r N c g ej ä s , ä de s s n t u hä u a r r h h är b e så a g d g under lång tid varnat för enstegsmetoden. Nu ingår han i en expertgrupp som NCC bildat. Målet är al g lvarligt ... vi vi a y Mån d. ll octehföra rätte let skad P, och b rbinutenekonomiska fmöan anslutit takplåförlust. gången i tidni schen in . Antaatt Riksägarnas begränsa skadorna och stitut, Spå husen smildra a 9 av Bygte gnbra in tillnun n s ngarna. Men r g a fasader derla in g ä n n k la e å t. att det läcker s g dge il r t ta o V rs m F v a fö a a fr e från k s d – Fr t a åg r is r d å ar n a jo m re sk an g a le n m Tek dn m se so in o ge å Inte heller Ingemar Samuelsson vill spekulera om hur många hus som kan vara felkonstruerade. s n p n fö g se n r u Sk le in h a an n d sk ta s n k ne k a a a s ö så re n k n k oc ha rs ts e a h r rä k do d r be , n sökt aning ng n m inte eu sta fu

Stor fuktskandal i byggbranschen

på r o d a k s Fukt mörkas

ls hu a t n e s u tiot

“Låt trähus vara trähus och stenhus vara stenhus”

Låt trähus vara trähus och stenhus vara stenhus Rubriken ovan är ett citat hämtat ur en debattartikel4 av Tekn. lic. Tomas Gustavsson, verksam som konstruktör och med stor erfarenhet av de flesta typer av stenhusbyggande. Det viktiga är enligt Gustavsson att man inte blandar olika byggmetoder och byggmaterial i felaktiga materialkombinationer.5 Skandalrubriker och larmrapporter handlar inte heller bara om något företags byggfusk eller den enskilde hantverkarens brister i utförandet. Hela byggmetoden grundar sig istället på ett allvarligt feltänk när man blandar organiska och mineraliska byggmaterial mellan två lufttäta skikt av syntetiska material.6 Kort sagt, trä och cellplast mellan en plastfolie på insidan och en plastfärg på utsidan. Den organiska tunnputs man använder på cellplast har nämligen mer gemensamt med en plastfärg än med traditionell oorganisk tjockputs.7 När man sedan i marknadsföring ger sken av att husen har det riktiga stenhusets kvaliteter gör man ett än allvarligare fel. Konsumenten tror, i brist på korrekt information, att han eller hon köper ett stenhus, vilket huset också ser ut att vara, men köper alltså istället ett hus som inte har några av det riktiga stenhusets kännetecken: långsiktig hållbarhet, låga underhållskostnader och hög fuktsäkerhet.8

Grafik från SP:s rapport visar på många känsliga detaljer när det finns trä och plast innanför den putsade fasaden. (Bildmakare: www.bildinfo.se)

En i mina ögon mer rättvisande bild ges av denna grafik.

Här någonstans började den ursprungliga idén om examensarbetet att ta en allt tydligare form. Det måste väl ända finnas bättre sätt att bygga putsade fasader? Uppenbarligen finns en stor efterfrågan på putsade hus, men varför används nästan överallt och av de flesta stora byggfirmor, en metod som visar upp så stora brister? Varför säger ingen emot och varför ser man så få alternativ? Även med min ringa erfarenhet har jag lärt mig att det mesta i byggbranschen till syvende och sist tycks handla om pengar, så jag vågar mig på en gissning.: Lägre kostnader för byggherren gissar jag, trots att jag varken har citat eller tabeller att stödja mig på. Men ser man istället till riskerna med metoden och 4 5 6 7 8

Gustavsson, Artikel i Arkitekten, Aug. 2007 Gustavsson, Artikel i Byggindustrin 10/2008 Samuelsson, SP, Citat ur artikel i DN 2007-05-28 Gustavsson, Artikel i Byggindustrin 10/2008 Gustavsson, Artikel i Byggindustrin 10/2008

Uppskattning av antal kvadratmeter nyproduktion av putsade, enstegstätade träregelväggar. Figuren anger ackumulerade värden. (Källa SP, Rapport 2009:16.)

”Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner”

merkostnaden som uppstår för att åtgärda alla skadade fasader är det svårare att få ekvationen att gå ihop. Det kan knappast vara så att den som ska äga och underhålla byggnaden under många decennier uppskattar den här sortens ”sparande”. Allt pekar tvärtemot detta på att det egentligen inte handlar om någon långsiktigt god ekonomi. Eller som Tomas Gustavsson uttrycker det:

Tegelbyggande och ekologi? Ekologiskt byggande är även det en fråga som i allra högsta grad är aktuell idag. Diskussionen om det ekologiska byggandet är komplex och det finns idag få sanningar som man med säkerhet kan veta är sanna även imorgon. Ekologiskt byggande har också fler dimensioner än de man ser vid första anblicken. Det handlar inte bara om att bygga med miljövänliga material. Att bygga ett hus innebär alltid stora kostnader. Ekonomiskt givetvis, men också för miljön och därmed är hus och material med lång förväntad livslängd bättre än hus som har en kortare livslängd. Husets energiförbrukning över tid är väldigt viktig, med åren blir den förbrukade energin i huset mångdubbelt större än tillverknings- och byggenergin.11 Viktigt är också att huset är byggt på ett sunt vis så att de boende inte skadas av att vistas i dem. Så kallade ”sjuka hus” innebär ett osedvanligt stort slöseri med resurser på flera plan. Måste husen redan efter några år renoveras eller rentav rivas på grund av skador är det i alla lägen ett misslyckande, ekonomiskt såväl som för miljön och för de människor som blivit sjuka. Vilka ytterligare tankar och ställningstaganden som ligger bakom att mitt projekt fungerar och ser ut som det gör går att läsa sig till på följande sidor.

”Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner” 9 Är det inte i själva verket frågan om snabba vinster under byggtiden och ett kortsiktigt tänkande? Hur stor del av nyproduktionen i Sverige idag byggs för försäljning och hur stor andel byggs av byggherren för egen förvaltning? Finns det stora skillnader mellan dessa två typer av byggherrar? Många frågor och väldigt få svar. Vad blir nästa steg? Att hitta orsakerna till de här skandalösa byggfelen är viktigt, särskilt eftersom det verkar som att stora delar av byggbranschen trots kännedom om bristerna i fuktsäkerhet inte slutar att använda den. Fel uppkommer i nybyggda hus idag såväl som för tio år sedan. Varför? Jag anser dock att en viktig del av lösningen också är att finna och kommunicera alternativa metoder för att utföra putsade fasader till en rimlig kostnad. I mitt examensarbete vill jag därför visa på ett alternativ till de putsade hus som byggts både de senaste tio åren och längre tillbaka. Ett alternativ som jag hävdar ger byggnader med flera viktiga fördelar gentemot dagens konventionella byggande, utan att behöva kosta mer! Det är en allmän missuppfattning att stenhusbygge automatiskt betyder högre kostnader i byggskedet. Detta motbevisas av flera nybyggda hus de senaste åren och går även att läsa i svart på vitt i Sektionsfakta Nybyggnad 10. Till fördelarna går nu alltså även att räkna god ekonomi.

Målsättning Examensarbetet syftar till att skapa mönsterritningar för en ekologiskt och ekonomiskt uthållig bostadsenhet med stomme av tegelmurblock. I arbetet eftersträvar jag att skapa en enkel men rik arkitektur utifrån miljöaspekter, ekonomiska och sociala aspekter samt materialet och dess inneboende förutsättningar. Med andra ord kan man säga att målet är att med uthålliga byggmaterial skapa en robust och tålig byggnad med låg energiförbrukning och sunt inomhusklimat, med enkla tekniska lösningar och installationer, allt till en rimlig kostnad.

11 Detta är egentligen vanskligt att säga eftersom förhållandet är beroende av flera faktorer; husets faktiska livslängd och hur stor, eller liten, energiförbrukningen är, men förhållandet gäller i dagens konventionella byggande.

9 Gustavsson, artikel i Arkitekten, Aug. 2007 10 Wikells Byggberäkningar, Sektionsfakta-NYB 08/09, (utdrag finns under Bilagor) 11

Genomförande För att kunna uppnå målsättningen har jag inledningsvis gjort en litteraturstudie inom några olika områden. De olika områdena utgör rapportens delar. Del 1 - Byggmaterialet tegelmurblock För att ge en bättre bild av anledningarna till att jag valt ett byggnadsmaterial som utgångspunkt ingår först ett kapitel om tegelmurblock och dess egenskaper. Akademiska källor blandas här med uppgifter hämtade i material från olika tillverkare av tegelmurblock. Här redovisas byggnadstekniska och byggnadsfysikaliska fördelar hos materialet såväl som några praktiska.

Del 2 – Energi & Miljö Energibegreppet undersöks närmare och kopplas till material och byggande. Det ekologiska byggandet och byggandet av passivhus undersöks. Genom en studie av böcker inom byggekologi med särskilt fokus på byggnaders energiförbrukning vill jag öka möjligheterna att anpassa bostadsprojektet till naturen. Eftersom jag valt att rita ett mönsterhus och inte ett platsspecifikt projekt blir ställningstagandena mer generella. Slutsatserna redovisas dock först i programmet i Del 5.

Del 3 – Arkitektur Hur påverkar valet av material arkitekturen? Finns det ett arkitektoniskt språk kopplat till byggande med tegelmurblock? Vilka möjligheter erbjuder tegelmurblocken för husets insida respektive utsida?

Del 4 – Byggnadstypologier Studier av befintliga byggnader utgör en viktig utgångspunkt. I litteratur om byggnadstypologier och om byggnader finns goda förebilder och inspiration. Kunskapen kring miljö och energifrågor har utvecklas och äldre byggnader kanske kan vara en utgångspunkt för nya om de uppdateras till modern standard. Förutom byggnaden som sådan är även sammanhanget med flera byggnader tillsammans viktigt för slutresultatets uthållighet. Jag undersöker här även hur väl olika typer av hus kan byggas samman och fungera som sociala miljöer med hög täthet i bebyggelsen.

Del 5 – Program för en ekologiskt och ekonomiskt uthållig bostad Här presenteras och sammanfattas alla slutsatser från de ovanstående delarna. De är samlade i ett program för den bostad jag ritat parallellt med litteraturstudien. Med stöd av erfarna arkitekter och konstruktörer har jag arbetat fram ett hus och en planlösning för en byggnadstyp som kan fungera både som en fristående byggnad, men hellre som en del i ett större område med sammanbyggda hus av olika storlek. Jag har här arbetat mycket med materialfrågor, möten och detaljlösningar för att öka min förståelse för byggmaterial och för byggnadskonstruktion.

Del 6 – Ritningar och mer information om huset Här finns ritningar på huset samt förslag som visar på hur huset kan kombineras på olika sätt. Ett antal tekniska detaljer kompletterar ritningarna och här bifogas också resultatet av en enklare form av energianalys för byggnaden.

Bygga med tegelmurblock Jag har valt att låta arbetet utgå från en byggmetod och därmed också ett huvudsakligt byggmaterial. Tegelmurblock, som också kallas Porotherm eller Poroton, används idag inte i någon större utsträckning i Sverige och endast ett fåtal byggda exempel finns. Det är däremot betydligt vanligare i stora delar av övriga Europa där det i vissa länder faktiskt utgör stommaterialet i upp till 60% av nybyggandet.12 De senaste årens intensiva materialutveckling och förbättringar av värmeisoleringen gör dock att det finns goda anledningar att tro att man också inom den svenska byggbranschen skulle kunna lyckas med vad man i resten av Europa gjort sedan sextiotalet. Att bygga robusta och tåliga hus med goda miljö- och energiegenskaper, sunt inomhusklimat och god ekonomi i byggskedet såväl som i ett längre perspektiv. Det jag i det här kapitlet vill visa är därför hur väl målsättningen i inledningen går att uppnå i en byggnad med bärande stomme av det keramiska byggmaterialet tegelmurblock.

Wienerberger Porotherm T-10

Wienerberger/Schlagmann Porotherm T-7

Tyvärr blir då också materialkostnaden för den bättre isolerade väggen betydligt högre.15 Huruvida merkostnaden för den extra isoleringen går att motivera med de sänkta energikostnaderna måste avgöras från fall till fall. Men kompletterar man det ekonomiska perspektivet, som för det mesta styr mycket av utformningen, med målet att uppnå maximal miljönytta blir svaret alltid ja. I och med osäkerheten om framtiden, med ett ökat medvetande om miljöfrågor, stigande energipriser och ett därmed alltmer långsiktigt perspektiv på byggkostnader kontra driftskostnader, borde svaret allt oftare bli positivt. Men i och med att blocken finns i samma dimension men med olika isoleringsvärde och olika pris kan man alltså med samma ritning bygga hus med olika energiprestanda på ytterväggarna.

Tegelmurblocken i den storlek jag valt för projektet (248x425x249mm) finns tillgängliga med eller utan en kompletterande isolerande fyllning av perlit. I fallet där blocken enbart isolerar med hjälp av luftfyllda hålrum går det enligt tillverkarens uppgifter att bygga väggar med ett uppmätt U-värde på 0,26 W/m²K för färdig vägg.13 Väljer man istället blocken med den kompletterande isoleringen av perlit uppnår man enligt tillverkaren Wienerberger/Schlagmann ett U-värde i färdig vägg så lågt som 0,16 W/m²K 14 12 Leimand, Blokmur - Murblock 2, s. 15 (avser Tyskland och 2008) 13 Wienerberger AB, Hur enkelt som helst - Porotherm planblock, s. 12 14 Schlagmann GmBH, Poroton T-7, Faktablad

15 (Se bilaga 1 och 2) 14

Putsade väggar med problemfri byggnadsfysik? Byggmetoden med bärande stomme av tegelmurblock som underlag för putsade fasader innebär också en alternativ lösning på det stora och allvarliga problemet med nybyggda putsade fasader som uppstått de senaste tio åren. Ett alternativ som på ett både fuktsäkrare och slagtåligare sätt kan tillgodose den stora efterfrågan på putsade hus som finns på marknaden. Det senaste decenniet har vi alla kunnat se en mängd exempel på nybyggda bostadsområden med tydliga referenser till den nu drygt hundraåriga kvartersstaden som finns i de flesta större svenska städer. Stadsdelar där husen verkligen byggdes, till skillnad mot dagens hus, som snarast monteras. Husen är robusta och hantverksmässigt byggda flerbostadshus i tegel, inte sällan med putsade fasader. Ofta var de byggda av lokala byggmästare på uppdrag av mindre, privata byggherrar. Allt var givetvis inte bättre då, men frågan jag nu ställer mig själv är om våra ättlingar om ytterligare hundra år kommer att kunna hitta några hus byggda på 2000-talet när de ser sig omkring i städerna? Vilken kan den totala livslängden egentligen bli för ett hus vars ytterväggar får fuktskador och möglar mindre än ett år efter inflyttning?

Röda Bergen i Birkastan i Stockholm...

... och Hammarby Sjöstad. Det är mer än storleken på fönstren som skiljer husen åt.

En förskjuten maktbalans I utredning Skärpning Gubbar som gjordes på uppdrag av Regeringen år 2000 finns ett antal passager som visar på de stora strukturförändringar som skett i den svenska byggbranschen under nittiotalet. Viktiga förändringar som hände ungefär samtidigt som den mindre lyckade fasadlösningen med puts på cellplast på träregelstomme gjorde intåg i byggbranschen.

”Sammanfattningsvis kan sägas att byggsektorn tidigare präglades av ett “myller” av kunniga beställare, som i egen regi eller med hjälp av omsorgsfullt handplockade lokala byggmästare och hantverkare byggde för en egen långsiktig förvaltning. Numera råder en situation med ett fåtal stora, rikstäckande byggbolag, som på eget initiativ och med egen personal eller kontrakterade underentreprenörer och leverantörer planerar och producerar byggnadsverk som överlåts till förvaltning av någon annan.” 16

Sprickor uppkommer lätt i möten mellan olika material. Beroende på vad som finns innanför blir konsekvenserna däremot väldigt olika. Överst: Två bilder på läckande skador ur SP Rapport 2009:16 Putsade Regelväggar. Underst:Fönsterbleck på putsat sekelskifteshus på Södermalm utan problem.

16 Ericsson et al, Skärpning Gubbar, s. 86 16

Vem med kunskap vågar idag lita på ett nybyggt hus? Tre sunda principer Oavsett den verklighet som råder för yrkesverksamma arkitekter är det för mig en självklar ambition att här vilja rita ett fungerande hus med ett så miljövänligt och klimatsmart helhetskoncept som möjligt. I samtal med arkitekter som har stor erfarenhet av arbete med ekologiska projekt har jag förstått att det inte heller här alltid är så enkelt att lyckas kommunicera sina ambitioner, varken till byggare eller beställare, som ju alla vill hålla nere sina respektive kostnader. Min övertygelse är i alla fall att i längden lönar det sig för alla att bygga ett hus enligt sunda byggfysikaliska principer, både för miljön och för fastighetsekonomin. Men vilka är då de sunda principerna och deras fördelar?

Tydliga gränser mellan materialen

Diffusionsöppna väggar som ”andas”

• Huset byggs med tydliga gränser mellan olika typer av material. Detta borgar för ett sunt hus med lång livslängd. Organiska material som trä får inte blandas hur som helst med oorganiska material som sten, puts eller tegel. Plast och andra syntetiska material används ytterst sparsamt. Här kan man se stora fördelar ur både den övergripande miljöaspekten men också fördelar som mindre risk för de fuktproblem som uppstår när organiska material innesluts bakom täta skikt av plastfolie eller plastfärg.

Välisolerad och tung stomme som sparar energi

Tillfällighet eller inte, övergången från en robust och pålitlig byggnadsteknik sammanföll tidsmässigt med den största förändringen av byggmarknaden i Sverige någonsin. Men vem är egentligen ”någon annan” som omnämns i slutet av förra citatet.

”De beskrivna utvecklingstendenserna har sammantaget lett till en genomgripande förändring av balansen mellan byggherrar och byggentreprenörer. Mest påtaglig är denna förändring när det gäller produktion av bostadsrätter i de av byggentreprenörerna initierade och genomförda projekten, (...) Entreprenadföretagen har blivit färre och större. Byggherrarna har blivit svagare och de har förlorat mycket av den kunskap som krävs för att på ett effektivt sätt utöva byggherrerollen.” 17

• Tack vare byggmetoden med putsskikt på både inoch utsidan uppnås en hög lufttäthet helt utan plastfolier. Detta tillsammans med den goda isoleringsförmågan gör att huset kan bli mycket energisnålt. Hus med stenstomme lagrar också värme under dagen och avger den under natten vilket minskar behovet av uppvärmning över dygnet. Fönster och dörrar med mycket goda energiegenskaper tillsammans med ett aktivt utnyttjande av solen i form av solfångare ger huset en sund energibalans.

Idag är kunden alltså inte längre professionell utan istället påtagligt ofta ett antal privatpersoner. Personer som troligen sitter på betydligt mindre kunskap om fastigheter än byggentreprenören. Det äldre paret som säljer villan och ser fram emot ett problemfritt, nybyggt boende. Det unga paret som gör sitt livs största affär när de köper den där nya bostadsrätten. Vem med kunskap vågar idag lita på ett nybyggt hus?

• Slutligen så skapas också ett behagligare och fuktsäkrare inneklimat. Ytterväggarna är lufttäta men diffusionsöppna och helt igenom oorganiska så fukt kan utan problem tas upp och avges igen. Väggen fungerar som en buffert vad gäller fukt i inom- och utomhusluften. Den skadas inte av regn som kommer utifrån eller vattenånga som kommer från kök och badrum i huset.

17 Ericsson et al, Skärpning Gubbar, s. 86 17

Murblock i många material När man talar om murblock i allmänhet finns det en rik flora av olika typer av block i olika material och från olika tillverkare. Alla har de olika egenskaper, fördelar och nackdelar. I svenskt byggande har lättbetong använts i stor utsträckning under femtio- och sextiotalen. Idag är block av lättklinker (LECA-block) vanliga framförallt vid småhusbyggen. Under 2008 gjorde danska arkitekten Nini Leimand i sin doktorsavhandling Murblok - Blokmur en jämförelse mellan de viktigaste olika typerna av murblock på marknaden.18 Utifrån denna kan man tydligt utläsa hur tegelmurblockdå presterade i jämförelse med lättbetong och lättklinkerblock samt lättklinkerblock med sandwichkonstruktion med plastkärna. Sammanfattningsvis kan sägas att tegelmurblock, både med och utan kompletterande isolering av perlit, har värden i nivå med eller bättre än motsvarande murblock i andra material avseende U-värde, värmeackumulering och rörelser i materialet. Olika typer av blockväggar I praktiken finns naturligtvis många olika möjligheter att bygga ett hus med murblock, oavsett material. Blocken kan användas i utfackningsväggar och utgör då endast putsbärande och isolerande material i en stomme av exempelvis stål eller betong. Det som intresserar mig är dock att de med fördel kan användas i bärande ytterväggar av olika typer. Vid valet av metod för att isolera väggen kan man också se en viktig skiljelinje mellan olika block. Blockets egna isoleringsförmåga är det som avgör vilka olika väggtyper det lämpar sig för. Välisolerade monolitiska väggar av block med sämre isoleringsegenskaper blir till exempel så djupa att insidan av huset börjar bli för liten i förhållande till väggen. Väggar av dessa murblock kan då istället isoleras på utsidan med exempelvis mineralull som sedan putsas. Murblock med sämre isoleringsförmåga kan också utgöra ytterdelarna i sandwichkonstruktioner med ett isolerande material i mitten. Men så finns också den monolitiska väggen, där murblocken utgör i princip hela väggen. Den monolitiska väggen kan sedan delas upp beroende på om murblockets hålrum fyllts med någon form av isolerande material eller inte.

18 Leimand, Blokmur - Murblok 2, s.40-41 (Se bilaga 3) 18

Lättbetongblock Lättklinkerblock (LECA-block) Sandwichblock (Lättklinker & EPS-plast) Tegelmurblock Tegelmurblock med fyllning av perlit

Ytterligare en fördel för tegelmurblocken är blockens porstruktur. Fukttransport genom kapillär sugning sker alltid från stora porer till mindre porer vilket gör det olämpligt att ha finporiga material som lättbetong innanför putsskikt med grövre porstruktur. Tegelmurblocken har istället större porer än putsen vilket gör dem mycket lämpliga som putsbärare. Lättbetongen är istället extremt finporig och det tar mycket lång tid för den att torka ut. Följden blir att lättbetongväggar måste fuktspärras med ett helt tätt skikt mellan putsen och lättbetongen vilket då inte bara stoppar vatten från att kapillärt sugas in utan också helt stoppar diffusionen genom väggen. Väggar av lättklinkerblock som idag används i många mindre byggprojekt har tyvärr inte alls samma isoleringsegenskaper som tegelmurblocken. För att komma i närheten av tegelmurblockens U-värden kan man göra sandwichkonstruktioner med lättklinkerblocken i kombination med cellplast.19 Här tappar väggen dock mycket av sin förmåga att lagra värme och blocken utgör också en materialkombination som komplicerar återvinning och återbruk. En fördel lättklinkerblocken och också lättbetongblock har över tegelmurblocken är att de är lättare att kapa och mer slagtåliga än tegelmurblocken. Det tycks i viss mån vara svårt att lära om för de yrkesmän som vant sig vid att kunna kapa sina murblock med en fogsvans. För tegelmurblocken måste man använda en så kallad alligatorsåg eller en vattenkyld cirkelsåg. Tegelmurblock är ett hårdbränt tegel, alltså ett keramiskt material vilket gör blocken betydligt hårdare men också skörare än de cementbaserade lättklinkerblocken och lättbetongblocken.

Tre typer av murblocksväggar: Tegelmurblock med utanpåliggande isolering Sandwichkonstruktion med tegelmurblock Monolitisk vägg av tegelmurblock

19 ibid, s. 40-41 (Se bilaga 3) 19

Tegelmurblockets utveckling Tegelmurblocket eller Porotherm som det också kallas är ursprungligen ett svenskt patent från 1958. Det unika i patentet var idén och metoden för att sänka tegelmassans densitet med hjälp av tillsatser vilket förbättrade materialets isoleringsförmåga. I Sverige rönte dock mannen bakom patentet, ingenjör Sven Fernhof, inga framgångar med sin nya uppfinning men i Centraleuropa fanns ett större intresse.20 Kanske berodde detta på att såväl stenhuset som det hantverksmässiga byggandet stod starkare i dessa länder, men säkerligen också på att det fanns och ännu finns ett mer utbyggt självbyggeri. Detta borde också vara en av anledningarna till att passivhusbyggandet kommit så mycket längre i dessa länder än i Sverige. Ökade möjligheter för individen att påverka sin bostad och dess framtida driftskostnader verkar vara ett säkert recept på fler hus med lägre energiförbrukning. I södra Tyskland är det för många ett viktigt mål i livet att kunna flytta in i det hus man själv byggt eller åtminstone låtit bygga. Ett hus man alltså bygger för egen förvaltning. Ett faktum som säkerligen ökar intresset för hållbara material med låga drifts- och underhållskostnader likt de som tegelmurblocken erbjuder. Att byggbranschen i Sverige alltsedan miljonprogrammet domineras av några av världens största bygg- och anläggningsföretag gör det inte heller lättare för alternativa lösningar att komma fram i någon större skala.21 Tegelmurblock producerades 2008 i sexton länder och utgjorde till exempel stommen i cirka 60% av det som då byggdes i Tyskland.22 Hur man sedan använder tegelmurblocken skiljer sig lite åt från land till land. Skillnaderna beror delvis på varje lands lagar och byggnadsordningar men också på landets klimat, kultur och byggnadstraditioner.

- Tegelsten - Tegelmurblock av äldre typ - Wienerberger/Schlagmann Porotherm T-7 perlitfyllt tegelmurblock (ej skalenliga storlekar)

- Blockets ovan- och undersida - Kan vara planslipade - Fogen kallas liggfog

- Blockets kortsidor utgör väggens inoch utsida. - De är också de putsbärande ytorna.

- Blockets långsidor hamnar inuti väggen - Kan vara profilerade för att passa i varandra - Fogen kallas stötfog Viktiga namn och begrepp i tegelmurblockens värld.

20 Leimand, Blokmur - Murblok 2, s. 51 21 Ericsson et al, Skärpning Gubbar, s. 20 22 Leimand, Blokmur - Murblok 1, s. 22 20

Teknikutveckling inom flera områden Tabellen ovan är inte heltäckande utan mer Slutligen finns de planslipade blocken som

ett försök att definiera den typ av relativt avancerade murblock som jag intresserat

muras med så kallat tunnfogsbruk i liggfogarna

mig för. Den visar också delar av den ut-

istället för vanligt murbruk. Tunnfogsbruket är

veckling som just tegelmurblocket genom-

ett finkornigt förblandat torrbruk som ger fogar

gått sedan de första blocken kom ut på

så tunna som en till tre millimeter. Tack vare

marknaden i slutet av 1960-talet.

lägre densitet ger tunnfogsbruket också bättre

värmeisolering.25

Den typ av tegelmurblock som framöver främst kommer att diskuteras är så kallade

Metoden att mura tegelmurblock utan mur-

lättviktsblock. De är vertikalt perforerade, alltså parallellt med stötfogarna och skiljer

bruk i stötfogen minskar arbetet och därtill

sig från vanligt tegel och andra typer av

även mängden murbruk som åtgår. Den mins-

tegelblock genom sin låga densitet (enligt

kade mängden bruk reducerar mängden vatten

tysk standard under 1000kg/m³)24 Den låga

i den färdiga väggen samt förbättrar som nyss

densiteten är i sin tur ett steg i den kontinu-

nämndes värmeisoleringen då köldbryggan

erliga utvecklingen av block med allt bättre

genom stötfogen utgår och blir mindre genom

isoleringsförmåga. Men den lägre vikten

liggfogen. En nackdel i sammanhanget är att

innebär samtidigt en lägre tryckhållfasthet

mindre variationer i storlek mellan blocken inte

vilket begränsar antalet våningar som man

längre kan tas upp av fogarna som i vanliga

kan bygga med lättviktsblock till två till tre.

murverk, vilket alltså kräver en större noggrannhet vid murningen. Vid hörn och möten

Även lättviktsblocken finns dock tillgängliga i olika modeller med olika egenskaper. Det

måste man också i många situationer ändå

kan handla om variationer i hålstorlek och

komplettera med murbruk.26

antal hål i perforeringen. Hur blocken passar i varandra i horisontalled, det vill säga stötfogarna, skiljer också mellan olika modeller. Det finns typer som muras med bruk i stötfogen och typer som muras utan bruk i stötfogen.

23 Leimand, Blokmur - Murblok 2, s. 51 24 Hugues et al, Building with Large Clay Blocks, s. 75

25 ibid, s. 75 26 ibid, s. 75

”Ett lufttätt och välisolerat klimatskal bör prioriteras för att uppnå god energiprestanda”

Nivån på huset avgörs sedan som regel av den mängd energi som huset måste tillföras utifrån. Med sämre kvalitet på klimatskalet innebär detta att man måste ha bättre utväxling på sina installationer för att uppvärmningen av huset inte ska kräva för mycket energi. I mina ögon tycks det här spelet med olika storheter inte främst motiverat av miljövänlighet. Det bästa är givetvis att sträva efter både hög kvalitet i klimatskal och effektiva tekniska installationer. I artikeln i Detail slår dock författarna fast en grundläggande princip, som alltid bör följas i projekteringen av energieffektiva byggnader:

Mer om de olika väggtyperna I den engelskspråkiga utgåvan av den tyska tidningen Detail #6 2009 ges i en artikel en intressant bild av möjligheterna för murblocksbyggande de närmaste åren.27 I Tyskland arbetar man intensivt för att komma tillrätta med energiförbrukningen i byggnadsbeståndet. Den förste oktober 2009 trädde dessutom nya regler om energibesparing i kraft i Tyskland, den så kallade EnEV (Energi-insparningsförordningen), som ytterligare skärper kraven. I samband med detta gjorde Detail en intressant översikt över vanliga typer av väggar uppbyggda av murblock. I artikeln presenteras detta, i mitt tycke, något krassa men samtidigt väldigt raka synsätt på byggnader, energiförbrukning och statliga krav:

”Håll värmeförlusterna genom strålning och ventilation så låga som möjligt. Ett lufttätt och välisolerat klimatskal bör prioriteras för att uppnå god energiprestanda.” 29

”En byggnads hållbarhet i avseendet energiförbrukning ses som ett förhållande mellan kvaliteten på klimatskalet och effektiviteten hos de tekniska installationerna. Ju starkare den ena av dessa två faktorer är, desto svagare kan man tillåta att den andra är, och trots detta uppnå de krav som ställs.” 28

Bland de olika typer av blockväggar som sedan presenteras och jämförs i artikeln finns de tidigare nämnda typerna; monolitiska väggar, sandwichkonstruktioner och flerskaliga väggar med murblock kompletterade med ytterligare skikt av isolering. Den monolitiska väggen Den monolitiska väggen utförs som en murad vägg bestående av ett enda skikt med murblock som sedan putsas på inoch utsidan och som därefter ska kunna lösa alla de krav som ställs på en yttervägg. I flervåningshus använder man tegelmurblock med en högre densitet och tryckhållfasthet för att klara de ökade lasterna från flera våningar. I en- till trevåningshus, vilket är det aktuella för mitt examensarbete, används som regel block med en lägre densitet men med ökad isoleringsförmåga.30 För att uppnå lufttäthet i väggarna putsas de på både insidan och utsidan. Med andra ord lämnar man alltså redan här den helt homogena muren bakom sig när man tillför ett yttre och ett inre skikt av puts på väggen. Men eftersom putsen och tegelmurblocken formar en enhet med i många avseenden mycket snarlika egenskaper är det befogat att betrakta dem som ett skikt. I Tyskland använder man i vissa fall också en ”isoleringsputs” på väggens utsida vilket ytterligare

Monolitisk vägg av tegelmurblock

27 Böhmer et al, Composite Thermal-Insulation Systems or Monolithic Insulating Blocks?, Detail #6 2009 s. 617 28 ibid, s. 617

29 ibid, s. 617 30 ibid, s. 617 22

...hur helheten kan forma en kretsloppsanpassad och uthållig bas för byggnader.

förbättrar väggens isoleringsförmåga.31 Beroende på vilka isoleringskrav som ställs på blocken kan de också innehålla olika typer av större hålrum. Dessa kan sedan även vara fyllda med isolerande material som perlit, mineralull, polyuretan eller andra typer isolering. Blocken i monolitiska väggar ska dock inte bara isolera byggnaden utan de måste också lösa alla andra tekniska aspekter som bärning, skydd mot väder och vind, ljudisolering och brandskydd. Flerskiktsvägg med murblock och isolering En alternativ vägguppbyggnad som har vissa fördelar gentemot den monolitiska väggen är en murblocksvägg med ytterligare skikt av isolering utanpå muren. Här separerar man i högre grad den bärande och den isolerande funktionen och kan på så vis uppnå bland annat en mindre väggtjocklek och en högre densitet i murblocksdelen. Det man då förlorar är den enkelhet med vilken den monolitiska väggen uppförs, i och med att ytterligare skikt av isolering ska appliceras. Diagrammet nedan är hämtat ur artikeln men det ger inte någon entydig information om vad som är att föredra. Dock visas här på problemet som uppstår när man ska väga vikten av god isolering mot andra viktiga byggnadsfysikaliska aspekter. Slutsatsen i artikeln är dock något svävande men man pekar framförallt på den viktiga roll som ytterväggarna spelar för husets grundläggande egenskaper; värmeisolering, ljudisolering och yteffektivitet. Man trycker också på vikten av att inte se till dessa tre grundläggande egenskaper var och en för sig utan uppmanar till ansträngningar för att istället se hur helheten kan forma en kretsloppsanpassad och uthållig bas för byggnader. Egenskap: Isolering Temperaturutjämning under sommaren Ljudisolering Stommens stabilitet

Tegelmurblock med utanpåliggande isolering

Låg relativ densitet Hög relativ densitet (lättare material) (tyngre material) + - + - + - +

Den relativa densitetens generella inverkan på byggmaterials egenskaper (positiv/negativ). Tabell ur artikel i Detail#6 2009

31 ibid, s. 617 23

I boken som utkom första gången 1994 förs det massiva murverket fram som ett fullgott alternativ till stommar av både betong och trä. Hade boken fått ett större genomslag bland byggbranschens beslutsfattare när den kom 1994 hade vi kanske sluppit läsa artiklar i dagspressen likt den här nedanför och de andra som nämndes i inledningen. Fuktskador på tiotusentals hus mörkas är hämtad ur Svenska Dagbladet 14 december 2009. Det som sägs i artikeln är att Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, genom att välja att betrakta mindre skador som inga skador alls, sänkt andelen skadade hus från skyhöga 98% till fortfarande oförsvarligt höga 55%. Mer än hälften av de slumpvis undersökta husen är alltså så skadade att en hel fasad måste bytas. Vi läser vidare.

Tegelmurblocket som en drastisk problemlösare Det här för oss också in på frågan om hur man i Sverige hanterar vår snarlika situation med allt hårdare krav på byggnaders energiförbrukning. Utöver de ökande energikraven har vi i Sverige också på egen hand nu skaffat oss utbredda problem orsakade av tio års felaktigt konstruerade ytterväggar. Som jag tidigare nämnt är det konventionella synsättet i den svenska byggbranschen att man bäst löser problemet genom att bygga på flerskiktslösningen med ytterligare skikt. Att istället se sig om efter nya lösningar, som bygger på andra sätt att tänka är inte vanligt. Även i Danmark, där traditionellt byggande med vanligt tegel har en helt annan ställning än i Sverige, finns enligt Leimand en stor skepsis till de lösningar med tegelmurblock som jag här förespråkar.32 I sin doktorsavhandling visar Leimand därför upp flera goda exempel på hur man kan bygga rationellt och effektivt med tegelmurblock. Vad jag tycker är extra intressant är att Leimand faktiskt vid flera tillfällen refererar till de svenska arkitekterna Olov Schultz och Magnus Månsson och deras bok Bärande Murverk i modern arkitektur.33

”Dessutom uppvisar 99 procent av de 821 undersökta byggnaderna i rapporten otätheter, där vatten kan komma in. Det betyder att mer än 100000 bostäder i villor och flerfamiljshus sannolikt har fuktskador som kan kräva reparationer för mångmiljardbelopp.”

32 Leimand, Blokmur - Murblok 1, s. 88 33 Schultz och Månsson, Bärande Murverk i modern arkitektur - en idéskrift Fuktskador på tiotusentals hus mörkas | SvD#articlecomments

Fuktskador på tiotusentals hus mörkas Publicerad: 14 december 2009, 07.38. Senast ändrad: 14 december 2009, 11.26

Page 1 of 2

amtagen senare år – fr å p n le a d n a traktas tsk itut, SP – be e största fuk st sk n n si a g k in n n e k d rs om niska Fo er byggas ”I en rapport Sveriges Tek då minst en fasad behöv h c o n e h sc n t rs derna som av Byggbra knas byggna m skadade fö rä so , g n in se n u k h c ä ta hus större de undersök i mindre utstr lir inte andelen skadade ra re a p re n a b rm det sättet om. Behöve visar man på o d g och re h c o , e förekom rikli ars t oskadad e d tt a n a m t. tade hus v , upptäcker än 55 procen de enstegstä r i rapporten v e a v t n rä e g c n ro a p m 8 tydligt fler –Men om anismer på 9 r finns på be rg o o d a ro k ik ts k m fu v a tt t å Villaäär a synlig påväx chefsjurist p , ll. Det inneb o rg tr e n b o n k te r S fö gts säger Ulf fasader frila vill erkänna, n e h sc n ra b d ember 2009 hus än va bladet 14 dec .” ag d D n a u sk rb n ö ve sf S garnas Rik

I en rapport om den kanske största fuktskandalen på senare år – framtagen av Byggbranschen och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP – betraktas de undersökta husen som skadade först då minst en fasad behöver byggas om. Behöver man reparera i mindre utsträckning, räknas byggnaderna som oskadade, och redovisar man på det sättet blir inte andelen skadade hus större än 55 procent. –Men om man gräver i rapporten, upptäcker man att det förekom riklig och synlig påväxt av mikroorganismer på 98 procent av de enstegstätade hus vars fasader frilagts för kontroll. Det innebär att fuktskador finns på betydligt fler hus än vad branschen vill erkänna, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund. Dessutom uppvisar 99 procent av de 821 undersökta byggnaderna i rapporten otätheter, där vatten kan komma in. Det betyder att mer än 100000 bostäder i villor och flerfamiljshus sannolikt har fuktskador som kan kräva reparationer för mångmiljardbelopp. –Om villaägare vilseledas när det gäller risken för fuktskador så kan det leda till att de inte undersöker sina hus. Om skadorna upptäcks efter det att bygg- och försäkringsbolagens ansvarstid har gått ut, kan de inte rikta några anspråk mot bolagen utan får själva betala reparationskostnaderna. Skadorna kan på en enskild villa uppgå till mellan 500000 och 1,5 miljoner kronor, påpekar Ulf Stenberg. Den aktuella rapporten har tagits fram av en projektgrupp utan representanter för konsumentintresset. I gruppen har det däremot funnits representanter från företag som byggt hus med enstegstätade fasader, till exempel NCC, Skanska, Peab och JM. –Byggbranschen har stort ekonomiskt intresse av att begränsa kostnaderna för åtgärdande av skador på enstegstätade fasader. Rapporten har dessutom finansierats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Detta förefaller onekligen ha påverkat redovisningen av antalet skadade hus och vilka åtgärder som behöver vidtas, säger Ulf Stenberg.

THOMAS BERGLUND thomas.berglund@svd.se Fler artiklar

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/fuktskador-pa-tiotusentals-hus-morkas_393508...

2009-12-14

”den här typen av yttervägg är snarare att betrakta som en barriär än som en buffert”

Ute

Ytterväggen som en buffert – inte en barriär Här är det återigen läge att nämna något om det alternativ som erbjuds i form av den monolitiska väggen av tegelmurblock. Nini Leimand konstaterar att det porösa blockmurverket utmärker sig genom att utgöra en reglerande buffert istället för en hindrande barriär mellan inne- och uteklimatet. Väggen innehåller inga plastfolier eller plastfilmer eller andra diffusionstäta skikt. Genom putsning på in och utsida uppnår man här en hög lufttäthet utan att göra väggen helt diffusionstät.34 Konstruktioner med stomme av trä och en utfackning av isolerande material som mineralull är i sig varken luft- eller diffusionstäta. Precis som äldre träkonstruktioner med stående eller liggande timmer skulle dessa inte uppfylla de krav på lufttäthet och energiförluster som ställs på moderna hus. Därför kombineras trästommar och isolering med luft- och diffusionstäta plastfolier. (Typ A och B på nästa sida)

Inne

Monolitisk vägg av tegelmurblock: Vattentätt, lufttätt men inte diffusionstätt. - Tätt mot vattenpåslag genom puts på utsidan. - Lufttätning med putsskikt på insidan. - Ångtätning saknas så vatten i form av ånga kan tas upp, avges och diffundera genom väggen eftersom den är okänslig för fukt. Tack vare porstrukturen i tegelmurblock och putsskikt kommer allt inträngande vatten också att kapillärt sträva efter att ta sig ut ur väggen. (Alltid till mindre porer från större porer.)

”den här typen av yttervägg är snarare att betrakta som en barriär än som en buffert” 35 Ute

Det författarna till citatet ovan argumenterar för är ett synsätt där man betraktar ytterväggen som en buffert mellan klimatet inne och ute istället för en avgränsande barriär. Tanken med väggen som en buffert är att den diffusionsöppna väggen genom ytan kan ta upp, lagra och avge fukt och värme. Den anpassar sig alltså till förändringar i luftfuktighet och temperatur både inne och ute och hjälper huset att andas, något som en vägg med täta plastfolier aldrig kan göra.

Inne

Konventionell flerstegstätad vägg: Vattentätt, lufttätt och diffusionstätt. - Vattentätning med fasadbeklädnad och luftspalt. - Lufttätning utåt med plastfolie. - Ångtätning inåt med plastfolie. Plastskikt på utsidan och insidan stoppar väggens upptag av vattenånga eftersom den är känslig för fukt. Skador i plasten där vatten tar sig in kan lätt ge problem med mögel och påväxt. Innesluten fukt från byggperioden kan också ge problem eftersom den inte kan ta sig ut.

34 Leimand, Blokmur - Murblok 1, s. 91 35 Schultz och Månsson, Bärande Murverk i modern arkitektur - en idéskrift, s. 25 25

Som man kan se i jämförelsen här bredvid är den monolitiska väggen av tegelmurblock (Typ C) också betydligt enklare i sin uppbyggnad än en typisk konventionell yttervägg. (Typ A och B) Den konventionella lösningen består idag av ett antal mycket specialiserade skikt som vart och ett finns i väggen för att lösa ett specifikt problem: - ytterst en regnkappa för skydd mot klimatet - en luftspalt för att avleda inträngande vatten (detta skikt används dock ej vid enstegstätning [typ A]) - en vindskyddande skiva, papp eller plastfolie - en värmeisolerande matta eller skiva - en bärande stomme - ett diffusionstätt, ångtätt skikt - ett interiört ytskikt i ett eller flera lager

Regnkappa Vindtätning Isolering och stomme Ångtätning Isolering och stomme Interiört ytskikt

Typ A Enstegstätad, putsad träregelvägg

Problem med puts på enstegstätade fasader De så kallade enstegstätade fasaderna (Typ A) fick sitt stora genombrott i Sverige under åren runt millennieskiftet. I denna mindre lyckade väggkonstruktion utnyttjar man fortfarande den uppdelningen av ytterväggen i flera skikt med olika funktioner som diskuterats tidigare. En mycket viktig skillnad är dock att man har valt att inte ha med luftspalten innanför det yttersta skiktet, här kallat ”regnkappan”. Detta innebär att fukt från slagregn eller annat vatten lättare tar sig in till isoleringen och regelstommen innanför. Genom denna felaktiga förenkling av konstruktionen har man alltså skapat stora problem. Något som Ingemar Samuelsson på SP vetat länge.

Regnkappa Läkt & Luftspalt Vindtätning Isolering & stomme Ångtätning Isolering & stomme Interiört ytskikt

Typ B Flerstegstätad, putsad träregelvägg

”Det är byggmetoden som är fel. Byggmetoden kom från Tyskland och gällde isolering av stenhus. På lättbetongshus fungerar det. Man får ett tätt och energisnålt hus. Men husen som nu byggs i Sverige är välisolerade hus med träreglar, säger Ingemar Samuelsson. Och då blir byggmetoden fel,” 36

Regnkappa

Isolering & stomme

Vindtätning

Detta var garanterat inte den utveckling författarna Schultz och Månsson hoppades på när de 1994, alltså några år innan metoden blev utbredd i det konventionella byggandet, diskuterade det problematiska i att moderna ytterväggar delas upp i allt fler separata skikt. Typ C Monolitisk, putsad vägg av tegelmurblock

36 Löfberg & Nilsson, Fukt i felbyggda fasader hotande mögelbomb, Dagens Nyheter 2007-05-28 26

Olika typer av problemlösning Enligt Schultz och Månsson är kärnan i problemet istället den rådande inställningen till komplexa problem i byggbranschen. En inställning som har sina rötter i den modernistiska vetenskapsteorin. Där framhärdade man nämligen länge att lösningen av varje enskilt problem blev allt mer exakt ju mer exakt frågan formulerades.

Fukt, luft- och diffusionstäthet Lufttäthet handlar om hur mycket luft som läcker igenom en konstruktion över tiden. Detta påverkar byggnadens energibehov då inläckande kall utomhusluft leder till ökat energibehov för uppvärmning genom temperatursänkning

”Inom byggnadstekniken illustreras detta vetenskapsteoretiska ställningstagande mycket tydligt av uppdelningen av ytterväggen i flera olika skikt. Man satte upp ett antal parametrar för vad ytterväggen skulle klara av och varje parameter fick sitt eget skikt.” 37

och obehagliga luftrörelser (drag). Varm inomhusluft som läcker utåt i en konstruktion kan också skapa problem då luftens förmåga att innehålla vattenånga minskar när temperaturen sjunker. Vattenångan ombildas då till vatten och fälls ut mot kallare ytor. Sker

Den monolitiska ytterväggen av tegelmurblock (Typ C), som jag här förespråkar, och de liknande tegelbaserade lösningar som Schultz och Månsson då förespråkade, är exempel på helt oorganiskt uppbyggda ytterväggar som därigenom också är okänsliga för fukt. Men bägge står alltså på tvärs med det som lett utvecklingen fram till dagens konventionella lösningar för ytterväggar eftersom de löser flera funktioner med ett och samma material.

detta inne i en vägg med organiska material kan problem uppstå om fukten inte torkar ut. Förhöjt fuktinnehåll gör också att isolerande material som mineralull isolerar betydligt sämre än det gör i torrt skick. All inträngande fukt måste alltså torka ut ur väggen. Uttorkningen sker främst genom diffusion i det yttersta lagret av väggen som

”Murverkets styrka i allmänhet, är att det löser flera funktioner samtidigt, även frågor som man inte kunnat mäta eller skilja ut teoretiskt, samt att det minimerar riskerna för oönskade bieffekter.” 38

kommer i kontakt med den varmare inomhusluften. Vattnet i väggen kan då omvandla till vattenånga i luften. Denna process förhindras av plastfolier och andra diffusionstäta skikt i väggen som tyvärr hindrar fukt som hamnat på

I en artikel om problem med svenska passivhus ser författaren Christer Harrysson, professor i byggteknik vid Örebro Universitet även ett samband mellan ökande risk för misstag och problem i en vägg och att väggtjocklekerna ökar.39 Det är inte svårt att se samma koppling mellan en ökning av antalet skikt och material i väggen och antalet problem. Kombinationen av fuktkänsliga organiska material med mineraliska material mellan täta skikt av syntetiska material spär ytterligare på riskerna och bryter mot elementära byggnadstekniska regler.40

”fel sida” att ta sig ut ur väggen. I material med porer sker fukttransport även genom kapillär sugning mellan porerna. Här är det dock väldigt viktigt att utnyttja detta på rätt sätt då sugningen alltid sker från större till mindre porer. Detta utnyttjas till exempel i putsade fasader där det yttersta putsskiktet ”utstockningen” har mindre porstorlek än ”grundningen” som sitter innanför. Ur det fukttransport-perspektivet är alltså ett material som har större porer än grundningen den bästa väggen att putsa på, som exempelvis tegel eller tegelmurblock.

37 Schultz och Månsson, Bärande Murverk i modern arkitektur - en idéskrift, s. 18 38 ibid, s. 18 39 Harrysson, Artikel i Arkitekten, 11/2009 40 Gustavsson, Artikel i Arkitekten, Aug. 2007 27

Att bygga väggar av tegelmurblock Att bygga ett hus med monolitiska väggar av tegelmurblock innebär i sig ett helt annat byggsätt än att till exempel bygga ett hus med träregelstomme. Ytterväggen byggs här snarare i ett moment i och med att isolering och bärning sker i samma skikt. I och med att väggarna av tegelmurblock innehåller så få komponenter kan problemet med köldbryggor svårligen uppstå i själva väggen.41 Som nämnts tidigare ger konstruktioner som består av få material också en enkel byggteknik och enkla detaljlösningar vilket främjar en problemfri byggnadsfysik. Själva byggprocessen blir också mycket effektiv med en enklare logistik på byggplatsen eftersom arbetet med ytterväggen sker i väldigt få steg.42 Vid murning med planslipade tegelblock och tunnfogsbruk kan arbetstiden minska med upp till 40% i jämförelse med blockmurade väggar med bruk i både stöt- och liggfogen.43 När grundläggningen är klar och första skiftet tegelmurblock är satta i bruk kan byggandet av väggarna fortlöpa i rask takt. Eftersom blocken är planslipade på både ovan- och undersidan behövs inte de tjockare fogar som annars krävs för att ta upp ojämnheter och olikheter mellan blocken. Det är alltså mycket viktigt att noggrant placera första skiftet i våg. Med hjälp av en så kallad släde appliceras tunnfogsbruket jämnt på skiftens ovansida och nästa skift kan muras. Till stötfogarna används inget bruk, de är istället profilerade för att passa i varandra som pusselbitar. Detta gör att väggen består av en mycket liten andel fogar och bruk i förhållande till mängden tegel. Tunnfogsbruket som används i liggfogarna mellan skiften ger ett mycket homogent murverk med en avsevärt bättre bärförmåga än vid traditionell murningsteknik med lättbruk och tegelmurblock.44 Genom att kapa block eller använda sig av de olika specialblock som finns hanterar man olika situationer som uppstår under byggets gång; avslut vid håltagning för fönster och dörrar, bröstningshöjder andra än 41 Leimand, Blokmur - Murblok 1, s. 21 42 ibid, s. 94 43 Wienerberger AB, Hur enkelt som helst - Porotherm planblock, s. 4 44 ibid, s. 4 (upp till 50% bättre) 28

Med hjälp av en utjämningstolk jämnas bruket av före murningen av första skiftet

Första skiftet måste riktas in noggrant.

Tunnfogsbruket hälls i en så kallad bruksroller.

Därefter drar man rollern längs med väggen och tunnfogsbruket appliceras i lagom mängd.

Nästa skift med block lyfts sedan på plats med hjälp av lyfthandtag och passas in i varandra.

Det färdiga resultatet blir ett mycket homogent murverk.

jämna skifthöjder och upplag för balkar. Med planslipade tegelmurblock och tunnfogsbruk i en fog på runt en millimeter reduceras också åtgången av bruk kraftigt om man jämför med blockmurade väggar med bruk i både stöt- och liggfogen.45 De tunna liggfogarna och den lilla mängden bruk som åtgår innebär att ingen hänsyn måste tas till härdningstider eller uttorkningstider utan putsning kan ske direkt efter murningen. Den fukt som finns i väggen kan sedan fritt diffundera ut genom putsen.46 Uppskattningsvis innehåller en vägg murad med planblock också betydligt mindre vatten än en traditionellt murad vägg.47 Tack vare det låga fuktinnehållet kan man så snart väggen är uppe montera dörrar och fönster, och börja bygga taket. Eftersom väggen är helt igenom mineralisk kan den stå relativt länge utan både sitt inre och yttre ytskikt. Dock rekommenderar tillverkaren att man skyddar väggens ovansida från vattenpåslag. Här skiljer sig alltså tegelmurblocken på en viktig punkt gentemot andra väggmaterial; både regelstommar, färdiga väggelement och murblock som innehåller separata skikt av isolering. Dessa skikt klarar inte att utsättas för fukt i några större mängder. Block av lättbetong har nackdelen att det är kapillärt sugande på grund av sin fina porstruktur. Inbyggd fukt i väggar av lättbetong kan ha uttorkningstider på flera år.48

Del av ställningsbygget kring ett ”torrt bygge” i Skanskas regi.

Tegelmurblocken bör givetvis inte heller utsättas för fukt under bygget, men sker det så kan fukten obehindrat diffundera ut genom blocken.49 Ett exempel på organiska materials tillkortakommanden ur fuktsynpunkt är Råd 8 nedan. Det är hämtat ur en ny forskningsrapport från Avdelningen för Byggnadsmaterial vid Lunds Tekniska Högskola, gjord som en del av det större forskningsprojektet Woodbuild. De sammanfattande råden är enligt författarna tänkta som en komplettering till BBR 2006 som saknar mycket information om trä och fukt. Råd 8 handlar om hur byggmaterial bör behandlas innan och under bygget.50 Mina egna erfarenheter av vad jag sett av virkeshantering skiljer sig på flera punkter från råden ovan. Inplastade virkespaket har som regel skador i täckplasten och byggnadsvirke kan ofta vara rejält fuktigt. På den ljusa sidan får man väl då istället se de försök som görs på flera håll med så kallade ”torra byggen” där hela byggplatser utrustas med tak. Ska man följa råden från Woodbuild så är jag övertygad om att vi kommer få se allt fler träbyggen bli taktäckta ”torra byggen”.

45 ibid, s. 4 (upp till 90% mindre) 46 ibid, s. 5 47 Wienerberger AB, Building for the future - Porotherm, s.2 (upp till 95% mindre vatten) 48 Lättbetonghandboken.1993, s. 9

49 Leimand, Blokmur - Murblok 1, s. 95 50 Nilsson et al, Kunskapsläge och råd kring fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner - Lägesrapport 2009, Woodbuild E1

Råd 8 - Virke till klimatskalet får inte ha någon onormal mögelpåväxt, eller ytblånad, då det paketeras för leverans från torkning. - Virke till klimatskalet bör under transport, lagring och under byggskedet skyddas mot fritt vatten, tex nederbörd, stänk och vattenansamlingar, och så fuktiga miljöer att de kritiska fukttillstånden RFkrit(T, t) riskerar att överskridas. - Virke måste levereras så torrt att ingen virkesdel i ett virkespaket eller i ett slutet byggnadselement har en fuktkvot som motsvarar RF(T) över den kritiska eftersom varaktigheten riskerar att bli lång. - Virke måste byggas in så torrt att ingen virkesdel i en sluten byggnadsdel har en fuktkvot som motsvarar RF(T) över den kritiska. 29

Ett byggmaterial som samtidigt klarar att bära upp huset, isolera och skydda mot vind och vatten.

Enkelheten i monolitiska väggar av tegelmurblock Slutligen vill jag sammanfatta kapitlet om tegelmurblock med en materialets mest intressanta aspekter; möjligheten till en mycket enkel konstruktion. Sett ur ett historiskt perspektiv kan man nästan se tegelmurblocken som en återgång till de äldsta och enklaste formerna av murverk, fast med betydligt bättre prestanda. Likheten som kvarstår är följande:

Ett byggmaterial som samtidigt klarar att bära upp huset, isolera och skydda mot vind och vatten. Det är också denna enkelhet i uppbyggnaden som gör att det är möjligt för ett stenmaterial att konkurrera med trä och betongelement i fråga om byggkostnader. Enligt prisuppgifter ur Sektionsfakta - Nybyggnad är kostnaden för en putsad monolitisk blockmursvägg utan isolerande perlitfyllning mindre än kostnaden för en putsad lättregelvägg med motsvarande U-värde och energiegenskaper.51 Tyvärr kostar väggen av perlitfyllda block mer än en lättregelvägg med motsvarande lägre U-värde.52 Här finns dock som vi sett tidigare andra fördelar med väggen av tegelmurblock gentemot lättregelväggar för passivhus.

Bild från bränning av tegelmurblock.

Den enkla uppbyggnaden, den totala motståndskraften mot fukt och att väggen är diffusionsöppen men lufttät är de viktigaste punkterna.

Kylan har en lång väg att ta sig igenom ett tegelmurblock.

Det monolitiska byggnadssättet jag har valt för mitt examensarbete har tidigare använts främst i Central-, Syd- och Östeuropa, Latinamerika, Asien och Nordoch Centralafrika.53 Här murar man alltså sedan länge homogena ytterväggar i tegelmurblock som sedan putsas på inoch utsidan. Eftersom värmeisolering inte är i fokus på samma sätt i dessa länder använder man i större utsträckning normalviktsblock som har en bättre tryckhållfasthet och enklare produktionsmetoder på bekostnad av sämre värmeisolering.

51 Wikells Byggberäkningar, Sektionsfakta NYB 08/09 (utdrag finns under Bilagor) 52 ibid, (värdet för perlitfyllda block uppskattat enligt separat bilaga) 53 Leimand, Blokmur - Murblok 1, s. 22

Det är först på senare år som tegelmurblocken utvecklats till att även klara svenska vintertemperaturer med god värmeekonomi.

”förutsättningarna är gynnsamma för att uppnå god lufttäthet”

Här följer slutligen en kort sammanfattning över hur man med monolitiska väggar av tegelmurblock förhållandevis enkelt kan lösa de problem som uppstår när man bygger ett hus:

I nordvästra Europa, Storbritannien, Nordamerika, Sydafrika och Australien har man istället främst arbetat med den mer funktionsuppdelade väggen som också beskrivits tidigare. Där har man en inre bärande stomme av tegelmurblock och utanpå det ett isolerande skikt.54 Anledningen till ovanstående fördelning mellan byggsätt torde vara att det fram till för bara något år sedan inte gått att bygga så välisolerade monolitiska väggar av tegelmurblock att de klarar ett nordeuropeiskt vinterklimat. Men de senaste årens utveckling av nya typer av tegelmurblock har lett till att man kan bygga homogena väggar med ett U-värde så lågt som 0,16 W/m²K .55 I kombination med den höga lufttäthet man uppnår utan några extraordinära åtgärder gör tegelmurblocket mycket lämpat för lågenergihus, troligtvis också för passivhus.

- Bärande, isolerande och lufttätande skikt utgör en enhet som dessutom är diffusionsöppen - Hög lufttäthet uppnås genom putsning på inoch utsida, utan några extraordinära åtgärder - Väggen ackumulerar värme vilket ger behagligare inneklimat och lägre energiförbrukning - Fukt i luften både ute och inne kan tas upp och avges efter behov, tack vare att väggen är diffusionsöppen - En helt oorganisk uppbyggnad av ytterväggarna utesluter problem med röta och mögel

”förutsättningarna är gynnsamma för att uppnå god lufttäthet i hus som byggs med homogena tegelmurblock, vilka putsats inoch utvändigt. Resultatet från undersökningen styrker uppfattningen att byggnader med murverkskonstruktioner, om de utförs med eftertanke och fackmannamässigt hantverk, kan utföras med goda energiegenskaper. Sedan tidigare är det ett välkänt förhållande att sistnämnda byggnadsteknik rätt utförd uppfyller höga säkerhetskrav avseende fukt- och mögelskador.” 56

- En helt oorganisk uppbyggnad gör väggen obrännbar - De få materialen ger en enklare byggprocess - Storleksförhållandet mellan porerna i tegelmurblock och putsskikt gör att eventuellt inträngande vatten lämnar väggen genom kapillär sugning utåt i väggen

Citatet är hämtat ur en artikel i Bygg & Teknik 5/09 där bland annat mätresultaten från ett examensarbete vid Avdelningen för Byggnadsteknologi vid Chalmers Tekniska Högskola förs fram. De putsade hus där lufttätheten mätts i studien har inte byggts med någon förhöjd noggrannhet vid putsningen utan uppvisar goda resultat utan extraordinära åtgärder.

54 ibid, s. 22 55 Schlagmann GmBH, Poroton T-7, Faktablad 56 Gustavsson, Putsad insida ger lufttäthet, Artikel i Bygg & Teknik 5/09 31

Energi & Miljö Energi och energiförbrukning är en ingång till det omfattande ämnet byggande och miljö. Men ju mer jag har tagit reda på och lärt mig om det, desto mer inser jag att det alltid finns mer att ta reda. Det finns inte heller alltid några enkla svar eller enkla lösningar på många av frågorna kring miljö och byggande. Tegelmurblock ser jag som en spännande och i Sverige än så länge relativt oprövad väg mot ett byggande i bättre samklang med naturen. Det är också en av anledningarna till att jag valt att göra examensarbetet inom detta område. En sak står i alla fall klart för mig vid det här laget - med kunskap, noggrannhet och medvetna val kan varje arkitekt göra stor skillnad!

bygget krävs energi. När ritningar och byggmaterial är på plats krävs en stor mängd energi till själva bygget. När byggnaden är klar kommer den under drifttiden dels använda hushållsel till det dagliga livet men också någon form av energi för uppvärmning. I vissa fall även energi för nedkylning av byggnaden. Slutligen krävs det sedan en viss mängd energi för att en dag riva och återvinna huset. För ett genomsnittligt småhus idag räknar man med att 80% av den totala energiförbrukningen sker under brukstiden. Resterande 20% är kopplade till produktion och rivning.59

Vad är energi och varför ska vi spara på den? Till nästan allt vi människor företar oss krävs det någon form av energi. Husbyggande och drift av byggnader är inget undantag utan står tvärtom för en mycket stor del av vår totala energiförbrukning. I flera källor nämns siffran 40%.57,58 För produktion och transport av byggmaterial till

Byggnaders energiförbrukning Energin som alla byggnader förbrukar leder resonemanget vidare in på miljöperspektivet. Merparten av denna energi framställs än så länge med stor påverkan på vår miljö, om än av varierande typ och omfattning. I boken Energi och Byggnadsutformning 60 utgiven 2007 definierar författaren Michael Edén de tre olika typerna av miljöbelastningar i rutan här nedanför. Var och en har

57 Wall et al, Bygg energieffektivt - kunskapen finns, s.. 2 58 Byggsektorns betydande Miljösapekter, Byggsektorns kretsloppsråd, s. 3

59 Boverket, Ekologiskt byggande - En granskning ur miljöoch hälsoperspektiv, s. 27 60 Edén, Energi och Byggnadsutformning, s. 9

Miljöbelastningar och deras begränsande faktorer:

De begränsande faktorerna är i tur och ordning:

- Extraktion: När människan utvinner något från naturen. Exempel: olja från en oljekälla, kol ur en kolgruva, trä ur skogen.

- Extraktion: Jordens ändliga resurser kan alla ta slut.

- Manipulation: När människan förändrar naturen för sina egna syften. Exempel: placering av byggnader på orörd naturmark, dammbyggen vid vattenkraftverk.

- Manipulation: Konkurrens mellan brukare, skogsbruk eller odling av energiskog kontra matproduktion eller biologisk mångfald.

- Emission: När människan genom sin verksamhet producerar avfall. Exempel: gaser som koldioxid, fysiskt avfall från hushåll eller industri.

- Emission: Emissioner kan bidra till försurning, övergödning, producera slagghögar eller lakvatten eller bidra till växthuseffekten. (Källa: Energi och Byggnadsutformning)

”Byggnader bör betraktas som system där delarna är beroende av varandra på flera olika sätt”

sin tur en begränsande faktor, i form av de negativa följder som gör att vi måste ändra vårt beteende. Riktat till arkitekter och alla andra i byggbranschen skriver Edén också att frågan om byggnaders energiförbrukning inte kan begränsas till vare sig en teknisk eller en estetisk fråga.

”Byggnader bör betraktas som system där delarna är beroende av varandra på flera olika sätt.” Ur ett rent energiperspektiv föreslås sedan följande möjliga indelning: - Man väljer att enbart inkludera den fysiska byggnaden, det så kallade klimatskalet. - Man utökar perspektivet och inkluderar de tekniska installationerna. - Man väljer att även inkludera systemet för energitillförsel. Perspektivet i mitt examensarbete ligger då någonstans mellan de första två alternativen. Jag vill i examensarbetet definitivt inte bara undersöka husets klimatskal utan vill se klimatskal och de materialval jag gjort i tidigt skede som utgångspunkter för att bygga upp ett miljövänligt och uthålligt hus även sett ur flera synvinklar. Vissa val av tekniska installationer kommer jag däremot inte att fördjupa mig i. Anledningen är ambitionen att rita och konstruera ett mönsterhus snarare än ett platsspecifikt hus. Allmängiltigheten hos projektet ökar då vissa val av tekniska system lämnas till ett senare skede. Husen måste alltid i viss mån anpassas till respektive byggplats. Förekomsten av till exempel fjärrvärme och kommunalt avlopp varierar ju från plats till plats. Jag anser det därför vara rimligt att förutsätta att man utifrån den plats man väljer för bygget gör de val av tekniska system som ger mest miljönytta där och då.

Tre sätt att se på byggnader ur ett energiperspektiv.

Livscykelanalyser - LCA Vill man genomföra en fullständig jämförelse mellan olika alternativa utformningar av en byggnad avseende både val av material och energiförbrukning under driftsperioden måste man genomföra så kallade livscykelanalyser, LCA på samtliga ingående material.61 Det rör sig då om en relativt omfattande jämförelser vilket av praktiska skäl gör det omöjligt att inkludera det i examensarbetet. Detta till trots tycker jag att det är viktigt att även få med de mer allmänna riktlinjer som finns när det kommer till materialval inom 61 Bokalders & Block, Byggekologi, s. 35 34

- Vad innehåller byggmaterialet och hur tillverkas det? - Hur mycket resurser går åt vid tillverkningen? - Hur mycket och vad för slags energi används vid tillverkning och transporter? - Vad avger produkten för emissioner till omgivningen under sin livslängd? - Vad lämnar det efter sig i form av avfall? 63 Ett generellt problem är dock att likartade material kan ha mycket olika innehåll och olika bakomliggande tillverkningsprocesser. Detta innebär att det sällan räcker med en mer allmän kunskap om olika materialtyper för att kunna göra en riktig analys, man måste veta miljöpåverkan för den specifika produkten.

ekologiskt byggande. Just val av uthålliga och miljövänliga material är väl också något av det första många tänker på när man säger ekologiskt byggande. Än större anledning alltså, att kommentera och diskutera något om just val av material. Att välja material I samband med alla slags byggprojekt är valet av byggmaterial ett av många viktiga ställningstaganden. Som nämndes tidigare är produktion och frakt av byggmaterial en av de poster där energi behövs. Det finns möjlighet att räkna på energiförbrukningen i alla olika skeden och sedan sammanfoga delarna till en Livscykelanalys för respektive material. Skriften Bygg energieffektivt – Kunskapen finns, är dock solklar i sitt ställningstagande:

Ett hjälpmedel för att bedöma ett byggmaterials miljöpåverkan som är vanligare än Livscykelanalyser är Byggvarudeklarationer. Det är en slags utökade produktinformationsblad för varje specifik produkt som inkluderar miljövarudeklarationer som certifierats av en oberoende instans. Det finns även några olika materialdatabaser där man har klassificerat byggmaterial efter deras påverkan på miljön. Sunda Hus är ett exempel på en sådan databas.64

Isolerförmågan viktigare än tillverkningsenergin Ofta diskuteras det vilka material man ska välja ur energi- och miljösynpunkt. Isolermaterial i byggnader ska i första hand väljas med tanke på god isolerförmåga eftersom större delen av energin som går åt under byggnadens livscykel används under bruksskedet. Bara en mindre del används vid tillverkningen av byggnadsmaterialet. Byggnadsmaterial ska naturligtvis inte heller ge hälsoproblem.62 Ett benhårt ställningstagande och ett tydligt exempel på den rationella inställning som är vanlig bland passivhusförespråkare. Intressant är dock att notera den lilla brasklappen om hälsoproblem som tycks vara tillfogad vid en andra genomläsning. Värt att notera är väl också att det allra mest miljövänliga valet är att helt avstå från en byggnation. Möjligheten att återanvända byggmaterial från rivna byggnader är också viktigt att beakta. I tredje hand kommer sedan vanliga, nyproducerade, byggmaterial. Verkligheten är givetvis inte heller svart eller vit utan man kan med fördel kombinera både nya och begagnade material. Men även för att kunna göra en enklare bedömning av ett material ur miljö- och uthållighetsavseende är det en mängd faktorer som man måste känna till:

Byggvarudeklaration för perlit enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007. (Se även under bilagor)

63 Bokalders & Block, Byggekologi, s. 36 64 www.sundahus.se

62 Wall et al, Bygg energieffektivt - kunskapen finns, s. 14 35

I de fall då inte heller byggvarudeklarationer finns att tillgå eller man av andra anledningar inte vill eller kan göra en mer noggrann undersökning ger man i boken Byggekologi några allmänna råd om hur man kan göra en grov uppskattning.65 Författarna delar inledningsvis in alla material i tre olika huvudgrupper och beskriver därefter några av gruppernas olikheter. De tre grupperna är: - organiska material, som trä och cellulosafiber - mineraliska material, som sten, betong, glas, stål och tegel - syntetiska material, såsom plaster

Mineraliska material räknas till gruppen av icke förnybara material. Men eftersom många av dem förekommer i väldigt stora mängder i naturen brukar man även betrakta det som acceptabelt att använda dessa i det uthålliga byggandet.66 Det som påverkar miljön är främst energiförbrukningen vid utvinning, förädling och transporter av materialet. Gruvdrift och täkter förändrar också landskapet på ett sätt som bara i undantagsfall kan ses som något positivt. I den här gruppen ingår tegelmurblock och även det isolerande materialet perlit.

Organiska material brukar ibland också kallas förnybara material. Med det avses att de växer och bildas med hjälp av solenergin i fotosyntesen. Grundprincipen är att så länge man inte använder mer av materialet än som motsvaras av den totala tillväxten så är dessa material att föredra ur både miljö- och uthållighetssynvinkel. Förutom trä och träprodukter handlar det även om andra typer av naturfiber, både från växt- och djurriket.

Syntetiska material är de som tillverkas av fossila råvaror såsom olja och naturgas. Råvarorna till dessa har bildats under en mycket lång tid och återbildas inte i alls så snabbt som vi förbrukar dem. De syntetiska materialen klassas därför som de minst uthålliga. De mest använda syntetiska materialen är plasterna.

65 Bokalders & Block, Byggekologi, s. 42

66 ibid, s. 44 36

Att kombinera material Även om man har som princip att välja enbart miljövänliga material så kan resultatet och följderna bli väldigt olika beroende på hur materialen sätts ihop i konstruktioner och var konstruktionerna sedan placeras i byggnaden. Jag har tidigare nämnt problemen med fukt i träkonstruktioner och följder av det som till exempel mögelskador och dåligt inomhusklimat. Många av de problem jag nämner i inledningen och som de senaste årens konventionella byggande är drabbat av handlar om just dåliga materialkombinationer, ofta också i samband med bristfällig luftning av konstruktionerna. Organiska material som trä, som är känsliga för fukt, kan inte kombineras hur som helst med mineraliska material som kan ta upp, innehålla och avge fukt utan att drabbas av problem. Fuktproblem kan också uppstå om man inte tänker igenom hur fuktvandring sker, något som påverkas framför allt av vilka material som sitter var och hur diffusionstäta de är. (se faktaruta s. 25) Eftersom både tegel och perlit är mineraliska och oorganiska material utgör de däremot ett bra exempel på en materialkombination där problem med fukt inte kan uppstå.

Putsad vägg av tegel + perlit, enbart mineraliska material

Putsad vägg av LECA-block + EPS-plast, syntetisk plast och mineraliskt lättklinkerblock

Tunnputsad enstegstätad träregelvägg, organisk tunnputs, syntetisk EPS, organisk kartong på mineralisk gipsskiva, organiska reglar, syntetisk diffusionsspärr

Tegelmurblock och ekologi Tittar man på tegelmurblock som byggnadsma-

Dagens tegelmurblock är resul-

terial är det kanske vid första anblicken inte det

tatet av en långt driven produkt-

mest miljövänliga materialet man kan hitta. Det

utveckling hos flera olika euro-

är lätt att argumentera för att förnybara, orga-

peiska tegeltillverkare. Parallellt

niska material som trä är lämpligare att använda

med utvecklingen av själva

om man har ambitioner att bygga ekologiskt.

produkten har också produk-

Tegelmurblock, med eller utan fyllning av perlit,

tionsmetoderna blivit mer och

hör istället till gruppen mineraliska byggmaterial.

mer kontrollerade. I takt med

I princip räknas de i och med det som en ändlig

att miljömedvetandet i samhäl-

resurs som inte kontinuerligt nybildas i naturen.

let ökat har också produktionen

Men råmaterialet är enkelt och mycket vanligt fö-

effektiviserats och förbättrats för

rekommande; olika typer av bergarter, sand och

att minska påverkan på miljön.

lera. Eftersom de finns i så stor mängd i naturen

Emissioner till vatten och luft

betraktar man även vissa mineraliska material

har minskat och man anstränger

som godtagbara i ekologiskt byggande.67

sig för att förbättra processerna

En viktig synpunkt är också att konventionellt

ytterligare. Tillverkaren Wiener-

”träbyggande” idag inte alls innehåller så mycket

berger har sedan länge ett sam-

trä. En konventionell välisolerad flerskiktsvägg

arbete med WWF 69 och man har

med träregelstomme innehåller egentligen inte

fått sina produkter godkända av

särskilt mycket trä. Uppskattningsvis 90% utgörs

den internationella miljöorgani-

av isolering av mineral- eller glasull, gipsskivor

sationen NaturePlus som verkar

och plastprodukter. (Titta gärna på Typ A och Typ B

för ett ökat intresse för hållbar

på sidan 24.) Träväggar behöver också ett konti-

utveckling i byggbranschen.70 I

nuerligt underhåll med till exempel målning och

samarbete med WWF har man

mögeltvätt i en helt annan omfattning än putsade

också tagit fram metoder för

stenväggar. Förutom att vara kostsamt och ofta

hur lerutvinningsplatserna kan

besvärligt innebär underhållet i sig även risker

återgå till naturen genom olika

för att färg eller rengöringsmedel som är skadliga

odlingsåtgärder.

för miljön används. Teglets långa livslängd och tålighet talar också

Därtill kommer ytterligare någ-

för att det är ett bra val sett i ett längre perspek-

ra egenskaper som är positiva ur

tiv. Aspekter som lång livslängd, goda möjlig-

miljösynpunkt. Tegel är i sig obrännbart och ger

heter till reparation och underhåll, det åldrande

utmärkt skydd vid brand. I och med att det inte

materialets utseende, demonterbarheten och

brinner utvecklar det heller inga skadliga ångor

återvinningen är alla viktiga både för en bygg-

eller farlig rök vid en brand till nytta för både

nads värde och för dess totala miljöpåverkan.68

miljö och människor. Tegelmurblocken ifråga

Tegelkonstruktioner från romersk tid och gotiska

innehåller inte heller några skadliga restpro-

kyrkor är bara några exempel på hur länge en väl

dukter från tillverkningsprocessen, eller andra

utförd tegelkonstruktion kan överleva.

farliga ämnen eller allergener som kan påverka

Underhållskostnaderna är relativt små och

de som arbetar med materialet eller de som

tegelkonstruktioner behåller sin kvalitet och sina

exponeras för det under lång tid i sin bostad.

goda egenskaper under hela sin långa livslängd.

Den naturliga radioaktiva strålningen från te-

Förbrukat tegel skapar inget farligt eller svåråter-

gel är mycket liten och det avger också mycket

vunnet avfall. Tegelavfallet går att återvinna som

litet radon.71

fyllningsmaterial eller kan deponeras.

69 Wienerberger & WWF, Leben mit Ziegel 70 Bokalders & Block, Byggekologi, s. 41 och www.natureplus.org 71 Ziegel, Ökologisches Bauen mit Ziegel, s. 9

67 ibid, s. 44 68 Wienerberger, Naturlig trevnad för generationer, s. 16 38

Perlit och ekologi Perlit är ett naturligt mineral som uppstått genom vulkanisk aktivitet och som innehåller en viss mängd bundet vatten. Genom en snabb upphettning av materialet förångas vattnet och materialet expanderar till upp till tjugo gånger sin tidigare storlek. Eftersom naturlig perlit är kapillärt sugande tillsätts en liten mängd organiskt material för att göra materialet vattenavvisande. Detta påverkar dock inte perlitens övriga egenskaper. Man använder mycket lite energi vid tillverkningen, materialet är ofarligt för människor och avger inte heller några fibrer som kan skada kroppen vid inandning. I boken Byggekologi klassificeras perlit som ett bra och acceptabelt isoleringsmaterial om än inte det allra bästa ur ekologisk synvinkel.72 Min uppfattning är att man i boken tenderar att framhålla förnybara produkter framför stenbaserade icke-förnybara produkter med god tillgång på råmaterial. Detta trots att byggandet med mineraliska material har en lång tradition och borde kunna fylla en viktig lucka i det ekologiska byggandet Perlit har använts runt om i världen i drygt sextio år. Det kan inte ruttna, komprimeras eller brytas ned. Det kan inte vara grogrund för mikroorganismer och svampar och avger ingen fukt. Materialet kan återanvändas som till exempel jordförbättrare om man inte vill använda det som isolering igen.

Perlitgranulat

Tegelmurblock Wienerberger Porotherm T12 Tjocklek = 425mm (finns från 240-490mm) Volymvikt = ca 600kg/m3 Åtgång per m² = 16st Arbetstid per m² = 0,4-0,9h Värmeledningstal λ = 0,12 W/mK U-värde färdig vägg = 0,26

Tegelmurblock Wienerberger/Schlagmann Poroton T7 (med fyllning av perlit) Tjocklek = 425mm Volymvikt = ca 600kg/m3 Åtgång per m² vägg = 16st Arbetstid per m² z = 0,4-0,9h Värmeledningstal λ = 0,07 W/mK U-värde färdig vägg = 0,16 (0,15 med isoleringsputs)

”Genom att använda vattenavvisande Perlite som murverksisolering i kombination med mineraliska byggmaterial erhålls en optimal och ”massiv” väggkonstruktion som på ett naturligt sätt hanterar fukt både från insidan såväl som från utsidan. Väggen är helt utan plastfolie och har ej heller någon luftspalt. Perlite isolerar motsvarande mineralull.” 73

Perlitgranulat (isolering i T7) Volymvikt = ca 80 kg/m3 Värmeledningstal λ = 0,042 W/mK Ångdiffusionstal =3-4 Exempel på produkt och materialfakta för tegelmurblock med och utan fyllning av perlit, samt för perlit.

Fördelen gentemot konkurrerande produkter som mineralull är att perlit både är vattenavvisande och kapillärbrytande. Isoleringen blir också helt utan skarvar.74 En homogen väggs U-värde räknar man ut med formeln ovan.

För en vägg med flera ingående material räknar man ut det totala U-värde så här.

72 Bokalders & Block, Byggekologi, s. 61-62 73 www.tegelmaster.se, Perlite som murverksisolering 74 ibid 39

Att bygga miljövänligt Miljövänligt byggande är ett ämne som omges av en mängd olika begrepp varav de flesta än så länge fortfarande saknar klara definitioner. Boken Energi och byggnadsutformning från stiftelsen Arkus är en kortfattad litteraturöversikt riktad mot arkitekter. Där finns några formuleringar jag tagit fasta på och överfört till mitt arbete. Ordet ”ekologisk” förekommer ofta i litteraturen och kan i olika fall syfta på något av följande: - enbart en byggnads mätbara miljöbelastningar - huset som en del av en större ekologisk helhet där människors hälsa och andra aspekter också vägs in. Hädanefter ersätts därför ekologisk med två skilda begrepp. - ”Miljö” när det handlar enbart om mätbara värden och miljöpåverkan. - ”Uthållig” när det handlar om ett helhetsperspektiv på miljö – människa – byggnad.75

Ekobyn Understenshöjden i Hammarby i Stockholm

Något förtydligat kan man i samma källa läsa att: - Byggnaden och de material man använt, produkter och installationer ska vara tillverkade med så liten förbrukning av råvaror och energi som möjligt - Byggnaden och dess installationer ska under brukstiden fungera resurs- och energieffektivt. - Byggnadens beståndsdelar ska när de sedan tjänat ut tas om hand på ett sådant sätt att de inte har skadar naturens kretslopp. Man ger också exempel på tekniska lösningar som anses vara karakteristiska för ekologiskt byggande: - Klimatskal utan luft- och diffusionstätande skikt - Självdragsventilation - Uteluftsventilerad krypgrund - Uppvärmning med biobränsle och solvärme 77

Byggekologi och ekologiskt byggande Vi har alltså här att göra med ett ovanligt mångfacetterat begrepp. Det visar sig tydligt i bilden på det så kallade Byggekologi-trädet som är hämtad ur det svenska standardverket Byggekologi av arkitekterna Varis Bokalders & Maria Block. Boken tycks ha som ambition att täcka in samtliga tänkbara delar av byggande och miljö och blir följaktligen också en rejäl lunta. I senaste uppdaterade utgåvan från 2008 omfattar verket lite drygt 1000 välfyllda sidor huvudsakligen indelade i kapitel enligt trädet på bilden. Statliga Boverket använder också begreppet Ekologiskt byggande och definierar det så här i en rapport:

Jag har alltså i olika källor studerat vilka tekniska lösningar och material som man förespråkar. Jag har också lärt mig mer om hur man anpassar sina hus till naturen, hur man kan försöka tänka energieffektivt och i slutna kretslopp. Under hösten hade jag också ett intressant möte med Byggekologi-författaren Maria Block där vi diskuterade hennes syn på Byggekologi och även mitt examensarbete som det såg ut då. Utifrån detta har jag sedan arbetat vidare för att skapa det bostadsprojekt som ingår i examensarbetet. Här nämns dock inte så mycket mer om vilka lösningar jag valt att gå vidare med utan dessa återfinns istället i det föreslagna byggnadsprogrammet lite längre fram i rapporten.

“Ekologiskt byggande innebär en helhetssyn på miljö och hälsa. Det handlar om att med kretsloppsanpassade försörjningssystem skapa förutsättningar för största möjliga hushållning med material, vatten och energi under brukstiden.” 76

75 Edén, Energi och byggnadsutformning, s. 10 76 Boverket, Ekologiskt byggande - En granskning ur miljöoch hälsoperspektiv, s. 17

77 ibid, s. 17 40

Att bygga sunda hus uppnås genom att välja

Att sluta kretslopp åstadkoms genom att både

material utifrån miljö- och hälsosynpunkt. In-

uppvärmning och elproduktion sker med förnybar

stallationerna ska ge ett sunt och komfortabelt

energi. Avloppssystemen utförs så att närings-

inneklimat. Tekniskt utförande ska undvika pro-

ämnen kan återvinnas. För att organiskt material

blem med fukt, radon och buller samt underlätta

från avfall och avlopp ska kunna återföras till od-

städning och underhåll. Miljömålen styr genom

lingsmarken måste grönska och odling integreras

hela planerings- och byggprocessen.

med bebyggelsen.

Att hushålla med resurser uppnås genom att

Att anpassa till platsen innebär att platsen

byggnader görs resurseffektiva, värmebehov och

måste studeras med avseende på naturen, klima-

elanvändning minimeras och vattensnål teknik

tet, samhällsstrukturen samt mänskliga aktivite-

används. Avfallsmängderna reduceras, man sor-

ter. Man utgår ifrån platsens förutsättningar i sin

terar soporna och ser till att avfallet komposteras,

planering för att skapa harmoni med naturen och

återanvänds eller återbrukas.

för människorna. Befintlig bebyggelse tas till vara och miljöanpassas.

(Bild & text: www.blockark.se - 2009-10-10)

att inte förlora för mycket värme när den förbrukade inomhusluften lämnar huset. Den värme som behövs för att värma huset och till varmvatten kommer från människorna i huset, hushållsapparater och från solen genom solfångare. Riktlinjerna för den så kallade passivhusstandarden kommer från Forum för Energieffektiva Byggnader, som också har som mål att öka byggandet av energieffektiva byggnader i Sverige. Riktlinjerna föreskriver att effektbehovet för uppvärmning av mindre friliggande passivhus inte får överstiga 12W per kvadratmeter. Beroende på klimatzon ökar man sedan detta med 1 respektive 2W per kvadratmeter.78 Därtill finns nivåer för hur mycket energi som får tillföras utifrån för att uppmuntra till egen produktion av energi. Här har man nu också gjort en anpassning så till vida att de olika formerna av energi viktas efter sin respektive miljöpåverkan. Tyvärr har man inte nått någon nationell enighet om hur energiformerna ska viktas så än så länge räknar man med preliminära värden. För mer information om passivhus, kriterier och metoder hänvisas till Forum för Energieffektiva Byggnader som reglerar kriterierna för svenska passivhus.

Passivhus Det alltmer välbekanta konceptet med Passivhus finns så att säga som ett komplement till det ekologiska byggandet. I många avseenden har man gemensamma mål men som det kommer visa sig så väljer man ibland mycket olika vägar för att nå det. Idén om passiva hus uppstod i Tyskland under 1990-talet och grundar sig på tanken att man kan bygga hus utan radiatorsystem så länge man kan hålla värmeförlusterna väldigt små. Detta uppnår man i sin tur genom att öka isoleringen i husets ytterväggar och tak. Man använder fönster och dörrar med mycket låga U-värden, vilket innebär att de släpper ut mycket lite värme från insidan till utsidan. I samma syfte måste också huset byggas med en mycket hög lufttäthet i hela klimatskalet. Som regel installerar man även en styrd till- och frånluftsventilation med värmeväxling för

78 Forum för energieffektiva byggnader FEBY, Kravspecifikation för Passivhus, s. 3 42

Principskiss över ett passivhus (Källa: www.passivhuscentrum.se)

Utdrag ur Kravspecifikation för Passivhus Viktad köpt energi

Uppvärmning

Maximalt tillförd viktad energi är givet som sum-

Effektbehov för värme vid dimensionerande

man av köpt och levererad energi med hänsyn

utetemperatur. Effektkrav för mindre fristående

till energins kvalitet med hjälp av energiforms-

bostäder (< 200 m²):

faktorer för olika former av energi. Exempelvis har sol- och vindenergi en faktor på 0 och köpt

zon III Pmax = 12 W/m²Atemp+garage zon II Pmax = 13 W/m²Atemp+garage

elenergi en faktor på 2.

zon I

Pmax = 14 W/m²Atemp+garage

zon III Eviktad ≤ 60 kWhviktad/m²Atemp+garage zon II Eviktad ≤ 64 kWhviktad/m²Atemp+garage zon I Eviktad ≤ 68 kWhviktad/m²Atemp+garage

Fönster Byggnadens genomsnittliga U-värde för fönster och glaspartier ska vara högst

Lufttäthet

0,90 W/m² K.

Luftläckning genom klimatskalet får vara maximalt 0,30 l/s m² vid en tryckdifferens på 50 Pa.

Ljud Ljud från ventilationssystemet skall klara minst ljudklass B i sovrum. (Källa: Kravspecifikation för Passivhus, FEBY)

En jämförelse av ekologiskt byggande och passivhusbyggande Redan i ett tidigt skede av litteraturstudien insåg jag att det fanns en relativt tydlig skiljelinje mellan de två ovan nämnda begreppen. Här vill jag nu försöka förtydliga skillnaderna och sedan visa på hur jag valt att förhålla mig till dessa två lite olika ingångar till det miljövänliga och uthålliga byggande.

Passivhusbyggande De som engagerar sig i projekt där man bygger passivhus är å andra sidan i högsta grad framstegsvänliga. Här drivs man inte bara av miljöengagemang utan ofta även av en stark vilja att minska sina kostnader och öka sitt oberoende från till exempel elbolag. Man väljer generellt sett inte bort byggmaterial på grund av att de är mindre miljövänliga eller uthålliga utan man litar till modern teknik och de framsteg som görs kontinuerligt. Kritiken mot passivhus handlar som regel om byggnadstekniska lösningar som medför ett mer komplicerat byggande. Kraven på hög täthet och utökad isolering ökar dels byggkostnaderna men ökar också risken för fel i utförandet och skador på byggnaden, utan att ge förtjänster i nivå med riskerna. Ett exempel på problem som omtalas är ökad risk för fukt i konstruktionen.

Ekologiskt byggande Det ekologiska byggandet har länge funnits som en slags gräsrotsrörelse vid sidan om det konventionella byggandet och representerar i många avseenden ett byggande av och för entusiaster. Jag drar mig inte heller för att kalla det ett ideologiskt drivet byggande. Som regel finns det både hos byggherrar och projektörer i ekoprojekt ett stort intresse för miljöfrågor och man eftersträvar även att minska sina egna miljöbelastningar och att leva uthålligt och i harmoni med naturen runtomkring. Kritiken mot många av de så kallade ekobyar som uppförts gäller brister i det tekniska utförandet. Boverket konstaterar att vissa typiska lösningar kan anses miljö- och hälsomässigt hållbara, andra inte. Man har avstått från att använda moderna byggmaterial som tätskikt i plast eller högisolerande fönster till förmån för traditionella lösningar.79 Generellt prioriterar man i byggskedet val av miljövänliga material över långsiktiga aspekter som husets energiförbrukning över tiden.80

”Större väggtjocklekar ger ökade risker för byggskador och innemiljöproblem…” 81 Detta hävdar Christer Harryson, professor i byggteknik, i en debattartikel i Arkitekten nov 2009. Harrysson har i flera olika media gått ut med sin kritik mot passivhusbyggande. Högre byggkostnader som inte kan motiveras av en motsvarande minskning av energibehovet. Försämrat inomhusklimat och ett inbyggt beroende av komplicerad ventilationsteknik.

Hälsoproblem för de boende med kanaliserad tilluft och luftvärme på grund av förorena(n) de kanalsystem och växlare samt lågfrekvent buller. (...) Nämnda energivinster uppväger inte de ökade riskerna för byggskador och innemiljöproblem82 Han uppmanar därefter byggbranschen att bygga lågenergihus med lägre ställda krav på isolering och energiförbrukning, istället för passivhus.

79 Boverket, Ekologiskt byggande - En granskning ur miljöoch hälsoperspektiv, s. 13 80 Wall et al, Bygg energieffektivt - kunskapen finns, s. 17-18

81 Harrysson, Artikel i Arkitekten, 11/2009 82 ibid 44

en / ar ki te kt

m be r / 11 / n o ve

20 09

t s n i v i g r e n e s n e s u h v i s s a ”P ” a n r e k s i r p p väger inte u

per år kvarstår 25 kWh/ kvm et för bygg ndning i h/ kvm om år vä kW an 55 gi er en ng, varmvat sens totala dsuppvärmni rnativet med r att passivhu na lte sa ia vi rg med er ne et ge nh Erfare hetsel, i nivå t under lå ador, ten och fastig n för byggsk ger obetydlig ke lig da ris et rm ar ed vä ök sk el s r ift dr passivhu arrysson, Boverkets krav fö epump. Med er Christer H frånluftsvärm åverkan, skriv öp ilj m h oc bostäder. blem iversitet. innemiljöpro gi, el eller fjärr Eller svenska d Örebro un vi ik so S:t John? kn • Tillsatsener te har gg r by us ga i åh r nin ss so sm gi a r es fö ny of tt a pr ltet är fri e. De flest rm mavä re sk og r Sk fle tt a lt flesta ny lagen till ny r principiel elvärme och de t värmepump ha a sätt. på 1980 ik värme. Ett viss en ol rr itt ga m fjä ån n us m da sh ad st bo vänts se byggs på an us i el H fabr lande råder m länningvisat sig vara a är bättre än motsatsförhål r det så att ut talet. Det har Några av dess älla st ne te in er in öv på h t a hus och ener oc de ål ov e sn en gr lan energi otiserar så katsoberoend dra med avse an or r, St . re h tö em oc ek st elsy på proj plund så vändning gisnåla tillförs nska och As särskilda krav är miljö, energian ergisparpo are. r om vad som En uk et ser de d. br rk rå h na ve et st oc a gh e lv ko ni ar el sjä oe gg yk mi by sc liv , a rd ig e. vä nl rrvärm genting ndning. Va städer är avse bäst, el eller fjä venska ut? in • Energianvä tentialen i bo åhus har i l nya som sm vä rade de så te i ra t er ce rv en du pe oc a i dess seriepro pascirka 50 pr nd ckdelar med tal energianvä er...” Risker och na tliga hus. medeltal en to fin moderna tid be r pe m t: kv d anna 0 kWh/ erar i vilka sivhus är blan aeson spekul ning på 120–13 och energibe hus 50 pro att man m vilka r ds kt ko ta sa fe ba vi os ef r år rb re st te fle ög m he H • aren år och kter so ne rf e E in nh da re tigt förhöj tiska erfa ika: om Skoghov samt kraf nt högre. Prak kilt bör undv ce g i tävlingen rs h sä oc da ar bå m r de m fö t vår, so lertid, at blogg för or som med temperaturer ter visar emel matoriet på sin • Stora glasyt ng på s ni e hu nd ad iv vä ök ss t an pa 22 gi m k er ngar sa en Kriti rnativen höst. Ökad en ekturtidskrift komfortstörni ns e huvudalte ed örre distributio ehov med högr genergihus m st lb lå e av ky d h tiv un oc ek gr e sp r. re be värm r pla ge ne . un tio ng r la ni ha al p gianvänd uster med inst ftsvärmepum rl lu fö ån fr fekt och ener ef nd r ergianvä atskalet. e lösningar fö iven har mma totala en cerade i klim gröna initiat nti • Komplicerad nde exem fär sa åe l i pg til r n, up hä värme och ve et t tio at ra ed ila er ne od • Kombi ning i driftsk rme och vent komligt expl vä m b te Su ne . en in et lit r år re la ed ör ation m Allt hand nssystem. St kWh/ kvm om tio 80 la l til shington dc. pel FTXventil ed m hushållselen ing och förore traherar man ’eco’.” energibespar e. arm an vä m lv t go en t ev m , drew Osborne ningsrisker sa bi rätning och de Sweden, inte • Kollektiv m r på House of an en er tt va -W h nz re oc gi th Lo tering av ener uad av Elisabe s. rbostadshu den 03/09. vändning i fle er i Kulturvär örs enligt två pf up s Nya hu s en s na fin : passivhus re a t sk vudalternativ hu det där att de ån fr ed .” rgihus m lugna många pektive lågene deli måste ju ds na gg r ra by r te p fö kommen luftsvärmepum Dan Hallemar en. och varmvatt Meurons och ng ni de h m är oc pv og up Herz melr ltil de ka skillna ties förslag på Några teknis Oscar Proper : s är rg en be iv Bo at d tern Ferdinan lan de båda al byggnad till hus kräiv På ss . Pa m . ol av kh Stoc • Utförandekr gasklockor i av prober. ogg 28 okto

Arkitekturs bl

ar r få finnas kv ”Tunneln bö säret et av ne in som ett m iskt at arkitekton get lyxbeton sk en sv en i rk byggnadsve småstad.” kriomas Nilsson Tågresenär Th den vid n ge in sn lö tiserar tunnel ro i ationen i Nyb ombyggda st r. be m ve 4 no Barometern

utbildning ver särskild are. are och bruk gg by , er ör jekt gga by t eciellt för at Det gäller sp m so re respråka tätt. Såväl fö g h byggföreta oc shu re stör ggarna by om l til är skeptiska höga n uppfylla så generellt ka h geooc or st en i kvalitetskrav n. d organisatio grafiskt sprid

ånlufts rgihus med fr

Lågenergihu

d SCB standar

Lågene

ållsel.

tten och hush

ning, varmva

dsuppvärm g för byggna

vändnin

Total energian

Glumslöv

Lindås

ekologi och tradition

modern teknik och spara energi

ekologiskt och ekonomiskt uthållig bostad med bärande väggar av tegelmurblock

man beaktar, utan att som alltid försöka göra det bästa valet sett ur ett helhetsperspektiv.

Slutsats Redan genom den här relativt enkla jämförelsen av några få områden menar jag att vi kan se några viktiga punkter där ekobyggare och passivhusbyggare tydligt skiljer sig åt. Det är tydligt hur två olika synsätt på samma problem kan leda till mycket olika resultat. Det har visat sig att både passivhusen och de ekologiska byggprojekten har sina respektive problem. Men det har även visat sig finnas värdefull kunskap att hämta från bägge skolor. Jag vill därför hävda att en gyllene medelväg är möjlig, och att den också har stora möjligheter att erbjuda ett bättre sätt att bygga både ekologiskt och energibesparande. I allra bästa fall uppnås både målet med ett kretsloppsanpassat och uthålligt hus och de hårda energikraven i passivhusstandarden.

Från passivhusbyggandet tar jag med mig vikten av att säkerställa en hög lufttäthet för att undvika köldbryggor och värmeförluster, men också vikten av att ett välisolerat klimatskal och vikten av att ge huset en liten omslutningsarea i förhållande till golvarean. Från kritiken av passivhusbyggandet ser jag att de tjocka och täta flerskiktsväggarna leder till högre kostnader och problem med innesluten fukt. Jag tar med mig att enkla installationer som inte innebär någon energiåtgång eller något omfattande kontinuerligt underhåll är positivt.83 Båda sidorna förenas i sitt utnyttjande av solenergi i form av solfångare på taket och södervända fönster. Att bygga förhållandevis täta bostadsområden är också något man välkomnar i båda lägren, antingen för att man vill spara orörd naturmark eller för att man vill skapa ett gynnsamt mikroklimat runt husen.

Från det ekologiska byggandet tar jag med mig en sund skepsis mot plaster och andra syntetiska material. Material ska kunna återvinnas eller återanvändas utan att skada kretslopp och miljö. Enkelt uppbyggda byggnader där olika materialtyper hålls separerade har större möjligheter att klara detta. Att bygga i samklang med naturen och i möjligaste mån inte göra ingrepp som inte går att återställa. Från kritiken av det ekologiska byggandet förstår jag att det är viktigt att inte kompromissa med krav på låg energiförbrukning och god isolering. Kritikerna påpekar också vikten av att inte göra byggmaterialens uthållighet till ”religion”, det vill säga den enda aspekten

83 Harrysson, Artikel i Arkitekten, 11/2009 46

Tegelmurblock & Arkitektur Utöver de mer uppenbara visuella och taktila egenskaperna kan också andra sinnesintryck som dofter och akustiska egenskaper hos material påverka materialiteten. Till exempel skiljer sig det ihåliga ljudet när man knackar på en putsad cellplastskiva väsentligt från det stumma ljudet från en putsad tegelvägg. Den här högst personliga och intellektuella aspekten på materialiteten gör dock att man aldrig kan uppnå rent objektiva resultat.85

I detta kapitel har jag för avsikt att beskriva och diskutera byggmetoden och byggmaterialet tegelmurblock ur en arkitektonisk synvinkel. Vilka egenskaper och eventuella skillnader kan man identifiera gentemot hus uppförda med andra byggmetoder och byggmaterial? Jag försöker här främst belysa tegelmurblockets arkitektoniska egenskaper och inneboende potential. Kapitlet grundar sig i egna erfarenheter från skissfasen i examensarbetet, diskussioner med handledare, kollegor och vänner samt skriftliga källor där danska arkitekten Nini Leimands doktorsavhandling Blokmur - Murblok varit en av de viktigaste. Tillsammans med övriga kapitel utgör tegelmurblockens egenskaper och potential grunden för det bostadsprojekt som hör till examensarbetet.

Egenskaperna hos olika material ger alltså en del av deras materialitet och detta gäller också för tegelmurblock. Eftersom blocken i den färdiga väggen är dolda bakom puts på både inoch utsidan är det inte först och främst de visuella egenskaperna hos materialets yta som är viktiga i fråga om tegelmurblock. Det är istället andra synliga egenskaper och även de icke synliga som här främst kan diskuteras.

Materialitet? När man vill diskutera ett byggmaterials arkitektoniska egenskaper stöter man ganska snart på begreppet materialitet. Tillsammans med kännedom om och hänsyn till materials tekniska begränsningar kan materialiteten användas för att uttrycka ett materials egenart. Materialitet beskrivs i boken Moderna tegeldetaljer på ett tydligt sätt:

Visuella egenskaper En putsad vägg av tegelmurblock skapar en minst sagt tydlig gräns mellan ute och inne. Det finns inga halvtransparenta lösningar. För att kunna leda in ljus i byggnaden måste en del av muren avlägsnas. Muren i sig är ”icke-ljus” 86 Blockmurverket lämpar sig alltså väl för att skapa stora sammanhängande ytor. Den låga rörligheten i materialet och den nästintill fogfria läggning gör den idealisk som putsbärare.87 Man kan då se fönster och andra öppningar i ytorna som ”utskurna” ur den sammanhängande ytan. Leimand föreslår att man kan se den blockmurade ytan som ett stort tyg där fönster och öppningar utgör ett

Materialitet (...) står för hur vi människor med våra sinnen och vårt intellekt uppfattar ett material. Det rör sig således om egenskaper hos materialet självt som är avgörande för våra sinnesförnimmelser.84

85 ibid, s. 17 86 Leimand, Blokmur - Murblok 1, s. 157 87 Wienerberger AB, Hur enkelt som helst - Porotherm planblock, s. 4

84 Gustavsson, Moderna Tegeldetaljer, s. 16 48

slags hål i tyget. Fönstren behöver då följaktligen extra omsorg och gärna någon form av ”söm” för att hålla ihop helheten och markera kanten.88 Ögat söker sig också omedvetet snabbt över den jämna putsade ytan på jakt efter något avvikande där det kan få fäste. Kanter, omfattningar, infästningar och andra detaljer blir viktigare ju slätare den putsade ytan är. Att blocken går att kapa och bearbeta ger möjlighet till en högre detaljeringsgrad vid fönsteromfattningar och runt öppningar, men också i mötet med takstolar och detaljer i andra material. Viktigt att komma ihåg när man bygger med tegelmurblock är murens kontakt med marken. Muren är sammankopplad med marken och måste vara det för att kunna ta hand om vertikala laster. Har man som arkitekt däremot för avsikt att trotsa tyngdlagen kanske man bör tänka efter både en och två gånger, eller söka efter andra material som lämpar sig bättre för detta. Murens känsla av tyngd står i skarp kontrast till exempelvis stora fribärande byggnadsdelar. Puts Mycket av det visuella handlar alltså om den slutgiltiga ytbehandlingen av murverket. Beslutet att putsa murverket är fattat sedan tidigare. Putsningen ingår som en vital del i den valda byggmetoden, för skydd mot slagregn och fukt och för att uppnå lufttäthet måste såväl utsidan som insidan täckas med puts. I valet av puts för de olika väggarna finns ett otal olika nyanser att fånga upp. Det sträcker sig från grovlek på ballasten och typ av putsbruk ända till hantverkarens slutliga behandling av ytan. Från tunnputsning där underlaget syns tydligt via slätputsning där spåren efter handen fortfarande är synliga till planputsen där man eftersträvar en mer maskinell yta.89 Men vilken typ av puts gestaltar på bästa sätt blockmurverkets materialitet? Jag ger här inget svar på den frågan men en tanke är att man kanske kan använda putsen som ett verktyg för att förstärka och lyfta fram vissa delar av byggnaden och låta andra dra sig undan. Även olika färger och ytor på putsen ger olika upplevelser av samma vägg. Den putsade väggen är dock 88 Leimand, Blokmur - Murblok 1, s. 97 89 Gustavsson, Putsad insida ger lufttäthet, Artikel i Bygg & Teknik 5/09 50

750

600

2400

2500

inget jag har kunnat fördjupa mig i inom ramen för examensarbetet. För djupare insikter kring materialet puts hänvisar jag istället till facklitteratur i ämnet, som till exempel Svensk Byggtjänsts Rätt murat och putsat 90

En modul i ett system med väggelement 600x2400mm motsvaras ungefärligt av 30 moduler tegelmurblock à 250x250mm.

System Blockmurverket är å ena sidan en byggmetod som är låst i ett system, men systemet tillåter å andra sidan samtidigt stora variationer. Med ett modulsystem med ungefärliga måtten 250x250x500mm skapas stora möjligheter till variation inom systemet. Inte minst om man jämför med prefabricerade väggelement eller cc600-modulen som är vanlig i träbyggande. Räta vinklar och skarpa hörn Den rätvinkliga formen hos tegelmurblocken gör att de lätt leder tanken vidare till hus med räta vinklar. Blocken lämpar sig väl för att skapa en arkitektur med många hörn och vinklar. Tack vare sin homogenitet kan man skapa både välisolerade ytterhörn och innerhörn utan problem med köldbryggor. En skillnad mot många andra byggmetoder där hörnen som regel är problematiska. I träbyggande försämras isoleringen eftersom hörnkonstruktioner innehåller högre andel regelvirke.91 Det räta hörnet är ett både tydligt och starkt arkitektoniskt grepp och ska inte underskattas. Söker man efter blockmurverkets visuella materialitet är det rätvinkliga hörnet en viktig del. Blockens fyrkantighet är en del av materialiteten som man definitivt bör förhålla sig till. Att sedan frångå detta kan skapa spännande kontraster i väl motiverade fall. Möjligheten att genom kapning av block eller med särskilda vinkelblock skapa andra vinklar finns.

Bild och planritning över enfamiljshus i Emdrup i Danmark. Putsade monolitiska ytterväggar 365mm tegelmurblock. Arkitekt: Nini Leimand 2003

Fönster Blockmurverkets homogena uppbyggnad ger möjlighet till en relativt fri placering av fönster. Det finns inga vertikala reglar eller skarvar som begränsar placeringen eller formen i höjd eller sidled. En tänkbar eftergift till murverkets natur kan dock vara att anpassa öppningarnas höjd till jämna multiplar av murblockens 90 Sveriges Murnings- och Putsentreprenörsförening, Rätt Murat och Putsat 91 Intervju m. Tomas Gustavsson, 2010-01-29

Fri fönstersättning i ett enfamiljshus i München. Arkitekt: A. Meck & B. Püls 2001.

höjd. Hänsyn måste man däremot ta till de vertikala laster som måste bäras av över öppningar och föras ned på ömse sidor om öppningen. I princip alla öppningar i muren måste kombineras med en avbärning för laster ovanifrån. I äldre arkitektur gjordes detta med olika typer av valv, senare med raka balkar i material som klarade att hantera lasterna från väggen ovanför öppningen. Ofta döljer man den här typen av byggnadstekniska detaljer. Att istället tydligt redovisa hur lasterna tas om hand innebär intressanta möjligheter för fasaden. Material och tektonik Den klassiska tegelarkitekturen består till stor del av spelet mellan lätt och tungt. De tunga murarna som står stadigt rotade i jorden. Muren möter utfackningar av olika lättare material eller öppningar fyllda med genomsiktligt glas. Är det i spelet mellan lätt och tungt som själva magin uppstår? Vad är bärande och vad blir buret? Tektoniken – vad som bärs och vad som blir buret – är det grundläggande systemet för alla byggnader men förminskas alltför ofta till att enbart handla om teknik. Teknik som sedan kan döljas bakom ett eller annat täckande skikt. Detta är synd eftersom tektoniken ofta hjälper betraktaren att förstå byggnaden bättre. Jag hoppas här kunna ge tektoniken en liten upprättelse. Byggnadselement som balkar och andra avbärningar över öppningar kan medvetet utformas och bearbetas för att artikulera väggens tektonik. Hur kan jag ytterligare förtydliga skillnaden mellan bärande och buret? Murverk och murar lämpar sig ju till exempel väl för att bygga raka murskivor. Att arbeta med ett hus bestående av tunga skivor med lättare delar mellan skivorna kan vara en väg att gå för att förtydliga blockmurens arkitektoniska språk.

Slagna tegelvalv finns i många utföranden.

Lätt utskjutande tegelbalk.

Gjuten balk med mönstrad yta.

Inmurade vinkeljärn bär på inoch utsida.

Antingen så bryter de lättare materialen av i tydliga partier mellan murfälten.

Vad gäller skapandet av hörn och vinklar i den tredje dimensionen innebär blockens låga egenvikt att de också är användbara i utkragande delar av byggnader. Har man en enhetlig och enkel fasad som mål kan man på så vis undvika att applicera till exempel burspråk med ett annat uttryck och andra byggnadsfysikaliska egenskaper till byggnaden. Men även här krävs eftertanke och tydlighet för att inte byggnaden ska dölja sin

Eller så låter man muren följa fönstrens skiftande bröstningshöjder.

tektonik. Kanske är utkragande delar av lättare material tydligare delar i en arkitektur där varje byggnadsdel ska förklara sig själv och sin funktion. Rumsliga möjligheter För att hitta fram till tegelmurblockens rumsliga möjligheter måste man se till deras materialitet, deras känsla av tyngd, viljan att skapa sammanhängande ytor. Därtill kommer väggarnas tjocklek och putsens skrovliga yta på insidan såväl som utsidan. Blocken talar dock inte entydigt för någon enda typ av arkitektur. Blockmurverket lämpar sig väl för att utföra raka väggskivor. Stora och jämna, sammanhängande ytor talar för detta liksom blockväggens djup och den därigenom uppkomna stabiliteten. Men blocken inbjuder även till att skapa en arkitektur med många hörn och vinklar, utan att detta för den skull leder till ökade värmeförluster eller köldbryggor som i andra material.92 För en hörnrik arkitektur talar också det faktum att varje hörn ökar stabiliteten i väggen. På samma sätt som man kan spela med hörn och vinklar finns även möjligheten att genom att använda djupare eller grundare block skapa nischer och förskjutningar i väggarna. Att husets form skapas under själva murningen utgör sig ett spännande faktum. Möjligheten att anpassa efter hand till upptäkter eller ingivelser i stunden ger nya möjligheter till anpassning. Man bygger heller inga gjutformar i förväg, som man gör för stommar av betong.

Tidigt exempel på skivor i arkitekturen, uppbyggda av tegel och sedan putsade.

Placering av fönster i väggens innerkant och ytterkant i samma fönsterparti.

Det homogena murblocket innebär att man också kan utnyttja hela ytterväggens djup vid fönsterplaceringen. Har man för avsikt att bygga ett hus med välisolerade homogena väggar blir väggtjockleken närmare en halv meter. Arbetar man med en genomtänkt placering av fönster i hela väggens djup kan man skapa djupa fönsternischer som inifrån erbjuder en mysig sittplats. Man kan också göra motsatsen och för att få djupt sittande fönster som utifrån talar den tunga murens tydliga språk. Genom att placera fönster bredvid varandra på olika djup kan man ytterligare förtydliga väggens tjocklek. Hänsyn måste givetvis tas till köldbryggor så att felplacerade fönster inte skapar alltför stora

Fönster placerade längst ut i fasaden.

92 Leimand, Blokmur - Murblok 1, s. 157 53

värmeläckage. En vanlig vanföreställning är att fönster nära eller ända ut i fasadlivet skulle öka fönstrets köldbrygga. Men enligt tester som redovisas i Moderna Tegeldetaljer 93 har fönstrets placering i djupled mindre betydelse för köldbryggan mellan vägg och karm i stenbaserade väggar. Ett sätt att ytterligare förbättra värdena är att välja fönster med större karmdjup (165mm istället för 125) vilket då ger bättre värden oavsett fönstrets placering i djupled. Att arbeta med större andel fasta fönsterpartier i kombination med vädringsfönster eller fönsterdörrar är också tillämpligt för att förbättra värmeekonomin. Byggmetoden med bärande väggar av tegelmurblock ger en stor frihet att variera murens och rummens höjder. Genom att införa ett hel- eller halvskift med block ökar man rumshöjden med 250 eller 125mm, något som är svårare både när man arbetar med stående regelstommar och prefabricerade väggelement.

Fönster placerade djupare in i fasaden. Hotel Alpina, Vals Schweiz. Arkitekt: Gino Caminada

Ser man till möjligheten att integrera olika former av fast inredning i väggar av tegelmurblock lämpar sig måtten väl. Tegelmurblockens höjdmått på 250 millimeter medför till exempel att ett block utgör ett steg, två block utgör en lämplig sitthöjd, tre block en lämplig höjd för ett bord och fyra block kan vara bröstning bakom till exempel en köksbänk. Generösa fönsterbänkar i en byggnad med bärande väggar av tegelmurblock. Villa Johnsson. Arkitekt Kjell Adamsson & Paul Eriksson.

Den putsade ytan på ytterväggarnas insida kan användas för att ge rummen en spännande variation. Man kan välja att tydligt skilja på väggar av tegelmurblock och lättare innerväggar eller partier av ytterväggarna.

Vacker ljusföring i Villa Johnsson. Arkitekt Kjell Adamsson & Paul Eriksson.

93 Gustavsson, Moderna Tegeldetaljer, s. 128 54

Byggnadstypologier Som nämnts tidigare i kapitlet om ekologiskt byggande så är helhetssyn och kretsloppstänkande mycket viktigt när man har ambitionen att bygga uthålligt och miljövänligt. Ambitionen är också att helhetstänkandet ska finnas med i mitt arbete. Som en del av detta insåg jag redan under de första veckorna av arbetet vikten av att försöka se bortom den enskilda bostaden. Att undersöka möjligheterna för hur flera bostäder kan samverka är också viktigt för att kunna skapa en mer uthållig helhet. Det ekologiska byggandet består inte bara av miljöhänsyn och ekonomiska hänsyn utan även av sociala aspekter. Kontakt människor emellan, att känna trygghet i sitt bostadsområde, tydliga distinktioner mellan privata och offentliga rum såväl som mikroklimatet på gator och gårdar, akustiska förutsättningar och ljusförhållanden inne och ute på verkar de som bor i ett område.

Småskalig bebyggelse och mot gatan i danska Dragör.

Högre täthet med bibehållet privatliv? Det finns idag allt större anledning att ifrågasätta de mallar och mönster som merparten av nya småhus planeras och byggs efter. Just det boende som är mest eftertraktat, det friliggande enfamiljshuset, är en hustyp som blir alltmer olämplig att rita. Förhållandet mellan bostadsyta och ianspråkstagen mark är både oekonomisk och oansvarig ur ekologisk synpunkt. Det är också troligt att vi får se ökande kostnader för uppvärmning och elektricitet de kommande åren vilket bidrar ytterligare till olämpligheten. De flesta friliggande villor är dessutom ritade och byggda på så vis att de som regel inte låter sig byggas till, delas upp eller förändras så lätt om antalet invånare förändras. Det finns redan många exempel på hur äldre enfamiljshus förvanskas till oigenkännlighet genom okänsliga om- och tillbyggnader.

Sextiotalets villadröm i form av en husannons för typhuset B-116.

Dragör från ovan

Villaförort från ovan

”Den friliggande enfamiljsbostaden kan inte möta det dynamiska behovet från ökande eller minskande antal boende.” 94 För att över tiden kunna hantera växande och krympande familjer behövs en större flexibilitet i form och byggnadssätt. Möjligheten att bygga till sitt hus eller hyra ut delar av sitt hem är egenskaper som efterfrågas och kommer efterfrågas allt mer i takt med den ökande befolkningstätheten i våra storstäder. I centrala Europa är problemet större än i Sverige. Hos oss finns ännu gott om mark för städerna att fortsätta växa utåt, och det gör de. Men är det vad vi vill? Än så länge upplever vi inte problemen med sammanhängande stadsvävar, bebyggelse som täcker in allt större områden långt utanför stadskärnorna. Sextiooch sjuttiotalets glesa villamattor har vi däremot gott om runt våra städer och ser man till mycket av det som byggs idag är det egentligen inte någon större skillnad. Villa efter villa placeras i långa rader på närmaste åker samtidigt som de större sammanhangen glöms bort. Ansvaret för hushållningen med vår gemensamma natur förskjuts ständigt till någon annan.

Satellitbild som visar centrala Europa på natten. Allt större områden täcks av sammanhängande bebyggelse när städer växer ihop.

Argumenterar man däremot för en annan typ av bebyggelse är detaljplanebestämmelserna en av de första motståndarna man stöter på. Reglerna för småhusbebyggelse står i princip i direkt motsats till innerstadsbebyggelsen som, åtminstone historiskt, alltid reglerats av en minsta storlek på innergården mitt på tomten. Inifrån och ut står tydligt mot utifrån och in. Tittar man på ett lite äldre svenskt villaområde ser man att marken inte utnyttjas så effektivt. På tre sidor om huset utgör istället tomtmarken ett slags relativt svåranvänd buffertzon mellan ditt hus, grannens hus och vägen. Ofta handlar det om minst 4,5 meter där ingen bebyggelse är tillåten. I takt med att markpriserna stigit har tomterna blivit allt mindre, något som märks tydligt när man jämför äldre och nyare villaområden. Varje kvadratmeter blir alltså allt mer eftertraktad, men utnyttjandet av marken i ett nybyggt villaområde är tyvärr inte bättre även om tomterna blivit mindre. Det man lyckats med är istället att höja tätheten genom att ta bort den bit av tomten

Konventionellt detaljplanerad villabebyggelse har många olika sorters restriktioner på var man inte får bygga.

Med vinkelhus eller atriumhus utnyttjar man marken betydligt mer effektivt.

Placerade på samma tomt ser man skillnaden mellan friliggande och sammanbyggt tydligare.

94 Pfeifer & Brauneck, Courtyard houses, s.7 57

som faktiskt gick att använda till något. Där har man istället byggt grannens hus. Det är onekligen tätare, men är det verkligen den bästa lösningen? I atriumhuset och vinkelhuset tillämpas istället metoden från innerstadens kvarter men på en lägre bebyggelse och i mindre skala. Då går det också att uppnå en helt annan täthet. Detta med bibehållen och kanske till och med större känsla av privatliv än på de mycket små villatomter som är det normala i dagens villaområden.

Äldre villaområde jämfört med samtida område och ett (inte detaljstuderat) förslag till bostadsområde med vinkelhus som radhus med väl tilltagna gårdar. Inom ett lika stort område ryms 31, 51 respektive 56 hus. Notera också skillnaden i andelen grönyta mellan mittersta och högra bilden.

Inspiration som gav mersmak Ett studiebesök i ett av Jørn Utzons vinkelhus i bostadsområdet Planetstaden i Lund gjorde mig övertygad om att vinkelhuset hade arkitektoniska kvaliteter som gjorde det värt att undersöka vidare. Hustypen har saker gemensamt med det inåtvända atriumhuset, det tvåsidiga radhuset och den friliggande villan med fyra fria fasader. Jag ser därför vinkelhuset som en spännande blandning av de olika byggnaderna där förhoppningsvis främst deras olika fördelar kan komma till uttryck.

Ta känslan av privatliv och eget hus som i en villa...

Äldre villatomt jämfört med dagens villatomt och ett vinkelhus med enbart innergård

... och delade väggar som i ett radhus...

... med en omsluten gård som ett atriumhus...

... så får du ett vinkelhus: en kombination av villa, radhus och atriumhus

Ett gott exempel är alltså de olika varianterna av Jørn Utzons ”Kingohus” i Helsingør och i Lund. Ursprunget till dessa var det vinnande tävlingsförslaget ”Privatliv” från tävlingen Skånska Hustyper 1958. Här vänder Utzon ut och in på de svenska planbestämmelserna, och anknyter samtidigt till kringbyggda Skånegårdar. Utzon anger med ett 4,5 meter brett band längs med hela tomtgränsen som det område som får bebyggas. Tomten är en kvadrat med sidan 20 meter. Här ritar Utzon inledningsvis längs två av tomtens sidor och lämnar de resterande två till framtida expansioner. Samtidigt skapas på så vis en relativt stor skyddad atriumgård. Beroende på hur man orienterar husen till varandra kan sedan vackra och tydliga gaturum definieras. Egenskaperna som Utzon gav husen har gjort dessa hus till världsberömd arkitektur. I bostadsområdet Esperanza i Landskrona arbetade svensk-engelske arkitekten Ralph Erskine på sextiotalet också med vinkelhus. Lagda på rad och i mindre grupper skapar de skyddade innergårdar för de boende.

Situationsplan över ”Kingohusene” i Helsingör, Danmark. Arkitekt: Jörn Utzon 1957-61.

Kingohusene

Situationsplan över Esperanza i Landskrona. Arkitekt: Ralph Erskine 1968-71.

Esperanza

... det enkla är inte alltid så enkelt att komma fram till...

Ytterväggar och delade väggar Gemensamt för bägge dessa områden är att de genom att placera husen ända ute i tomtgränsen skapar en annan typ av gatu- och gårdsrum än vad vi är vana vid att se i de flesta av dagens svenska städer. Men i och med detta så är det också möjligt för husen att dela väggar. Det medför att den totala ytan yttervägg minskar för bägge husen vilket också minskar energiförlusterna, under förutsättning av båda husen bebos och är uppvärmda. Förhållandet mellan en byggnads golvarea och dess omslutningsarea är en viktig aspekt för att minska byggnadens energiförbrukning. Det är alltså bra att bygga så kompakta byggnader som möjligt. Vill man däremot gärna se hus med andra former än de som är mest kompakta är ett alternativ att istället låta husen dela väggar. Det är ett effektivt sätt att minska omslutningsarean för byggnader i grupp. Principen används i både radhusbyggande och i flerbostadshus där lägenheterna kan dela såväl väggar som golv och tak. Bor man i en hörnlägenhet i ett äldre flerfamiljshus har man det som regel också lite kallare än de som bor mitt i huset, där lägenheterna har färre ytterväggar. Typologin radhus har också använts med framgång i både passivhusbyggande och byggande av lågenergihus i både Sverige och Europa. Ett känt exempel är Sveriges första passivhus i Lindås.

Skillnaden i den omslutande ytans storlek hos olika geometriska former med lika stor golvyta. (Källa: Byggekologi)

Relativ storlek på resursförbrukning för tre olika bostadstyper och fyra olika resurser. (Källa: Byggekologi)

Friliggande hus Längd: 38,8m

Kombination Vinkelhus i kedja Längd: 38m

Radhus Längd: 19,4m

Vinkelhus Längd: 47m

Spegelvända vinkelhus Längd: 36m

Kombination Vinkelhus spegelvända i kedja Längd: 31m

Längd på ytterväggen för fristående hus, radhus och vinkelhus med delade väggar. Samtliga hus har en golvyta på 95m².

Vägen till vinkelhuset Arbetet med den ”ekologiskt och ekonomiskt uthålliga bostad” som jag föresatt mig att rita har inte sällan känts som en lång resa. En resa mot ett bara delvis bestämt mål på okända och krokiga vägar. En resa som nu lett fram till den form som huset fått, ett vinkelhus. Kanske är det så ett examensarbete ska kännas, arbetar man efter eget huvud och utan någon som ställer tydliga krav är det lätt att skifta fokus på arbetet och sedan låta nya upptäkter leda iväg åt oväntat håll. Återigen har det också visat sig vara sant som det sägs; att det enkla inte alltid är så enkelt att komma fram till. Mina idéer för arbetet; att göra mönsterritningar, putsat hus av tegelmurblock, ekologiskt byggande, kostnadseffektivt och platslöst gav mig inte så mycket

Sveriges första passivhus var radhus utanför Lindås.

hjälp när det kom till hur huset skulle se ut. Hur skulle jag börja när jag inte ens hade en plats att utgå från? Det ekologiska byggandet handlar dels om att anpassa huset till platsen, vilket i mitt fall visade sig vara svårt, men det bygger också på tanken på hushållning med resurser. Här fanns något att fundera på. Jag inledde alltså mina skissande undersökningar med målet att minska bostadens energiförbrukning genom att låta den dela väggar med grannhusen. Jag ville däremot inte rita vare sig flerfamiljshus med lägenheter eller vanliga radhus, detta trots att de är mycket bra på att spara energi med delade väggar. Mitt mål blev istället att på något sätt försöka kombinera energisparandet med delade väggar med andra goda egenskaper hos några av de exempel på täta och låga bostadsområden med vinkelhus som jag tagit upp tidigare. Men hur görs detta bäst?

Vinkelhus på femkantiga fastigheter kan bilda långa kedjor där alla gårdar vänder sig mot solen.

Vinkelhuset i sig är inget nytt under solen. Som jag visat tidigare har formen ett direkt släktskap med både atriumhuset och radhuset och var förhållandevis populär även i Sverige under femtio- och sextiotalen, kanske en följd av Utzons och andras framgångar med vinkelhus i Danmark. Hustypen tycks ha fallit i glömska och syns numera inte så ofta i nyproduktion. Med tanke på dess, nyss nämnda, goda egenskaper kunde kanske det vara skäl nog att rita ett vinkelhus. Jag hoppades dessutom kunna tillföra ytterligare något, gärna något nytt, eller en ny vinkel (ursäkta ordvitsen), till den redan välkända typologin.

Svårigheter uppstår först när formerna ska bli till rum.

Parallellt med inläsning och research arbetade jag under början av hösten länge med skissande undersökningar av hus i olika geometriska former. Istället för en kvadratisk eller rektangulär form ville jag kombinera hus eller fastigheter med formen av en liksidig femhörning eller sexhörning. I det skedet var jag inte inne på att se några begränsningar, utan såg istället spännande möjligheter. Det måste ju finnas en anledning till varför bin väljer sexhörningen framför kvadraten eller rektangeln. Något senare började de första, mer uppenbara formerna att lösas upp till både byggnader på triangelformade fastigheter och byggnader inuti oliksidiga

Kedjor av sexhörningar blir både mer lättöverskådligt och möjligt att bygga tätare.

Här ryms varje hus inom en liksidig triangel som passar ihop med grannen både efter spegelvändning och rotering.

femhörningar. Det var en spännande del av examensarbetet som gav anledning till både glädje och besvikelser. Att arbeta med alltför många okända parametrar är både spännande men samtidigt frustrerande. Sammantaget visade det sig vara svårt för mig att rent praktiskt motivera valet av de mer udda former jag sökt efter. Till viss del berodde det på min ambition att projektet skulle vara enkelt uppbyggt. Det visade sig rätt snart att mina tankar om ekonomisk uthållighet, enkelhet och tydlighet var svåra att motivera när det väl kom till ekonomiska aspekter på mer komplicerade möten och detaljlösningar. Det var också en av anledningarna till att jag då valde att lämna femhörningen till förmån för ett hus med mer lättsmälta vinklar. När jag studerade tegelmurblock och de olika byggsystem som finns på marknaden stötte jag nämligen på patrull när det kom till mer udda vinklar. Utöver räta hörn på 90 grader fanns det däremot delar i systemet särskilt anpassade för att bygga hörn i 135 graders vinkel vilket alltså fick mig att överge femhörningen för ett vinkelhus med avkapat hörn.

att kunna motivera deras existens i en rationell plan var för långt. Till dessa tvivel kom också tanken om huset som ett mönsterhus, i någon mening allmängiltigt och möjligt att placera på olika typer av platser. Jag insåg att en mer komplicerad form snarast minskar antalet lämpliga byggplatser än gör huset mer allmängiltigt. I ett tänkt senare skede, under arbetet med att anpassa huset till en vald byggplats finner man säkert också många av de goda anledningar som kan finnas till att välja andra former. Det kan vara en anpassning till höjdskillnader, befintliga träd eller närliggande bebyggelse, tomtens form och läge i förhållande till

Arbetet med att ta fram en liten och yteffektiv men välfungerande planlösning var en spännande del av uppgiften. Där visade sig också rum med udda vinklar skapa mer problem än de bidrog med nya kvaliteter. Föga förvånande så var det rum som fick spetsiga vinklarna som skapade mest oreda. Udda vinklar och smala hörn går givetvis att dölja men steget därifrån till

Norr

Illustrationer radhus 091030. Ingen skala.

Utzon

Tvåbent femhörning

Enbent femhörning

ganska lite gemensam väggyta

två mörka hörn

svårt med fönster mot norr

Vinkelhus

...och idag har en ny idé dykt upp... triangelhuset!

utblickar och insyn. Alla dessa är platsspecifika faktorer som mycket väl kan motivera stora förändringar på ett mönsterhus, men som jag i dagsläget väljer att bortse från när jag arbetar utan en specifik tomt. Efter många skisser och modeller med olika huskroppar fann jag till slut att jag var tillbaka vid utgångspunkten. Jag var tvungen att för mig själv värdera vikten av att göra något välfungerande, generellt och enkelt mot värdet av att göra något som var mer unikt men samtidigt mer komplicerat och kanske också onödigt tillkrånglat. Avgörande för mig blev till slut de bilder och minnen jag hade med mig från mitt besök i Utzons vinkelhus i Planetstaden och från besök vid Kingohusene i Helsingør. Här har arkitekten lyckats skapa arkitektur i världsklass utan hjälp av udda vinklar. Det påminde mig också om min ursprungliga målsättning där ekologi, ekonomi, enkelhet och arkitektoniska kvaliteter ska samverka till en välfungerande och vacker enhet.

Exempel på flera vinkelhus tillsammans.

10000mm

6000mm

12600mm

Vinkelhuset I jakten på information om täta och låga byggnadstypologier hittade jag boken The Court Garden House 95 från tidigt sextiotal. Här gör de två kanadensiska författarna Schoenauer och Seeman inledningsvis en övergripande studie av olika typer av atriumhus och vinkelhus, från de äldsta kända nordafrikanska exemplen via grekiska peristyler och romerska atriumhus till de då allra senaste modernistiska exemplen. Sedan går författarna över till att diskutera hustypen och dess egenskaper för att slutligen se till klimat och lämpligheten av att bygga atrium- och vinkelhus i nordligt klimat. Som mest intressant är boken när den går igenom och analyserar typologins egenskaper. Fördelarna som tas upp i boken är många och är beroende av olika saker. Vissa är mer uppenbara och beror på husets fysiska form och gårdsrummet medan andra inte är uppenbara vid första anblicken.

5900mm

Vinkelhuset i min tappning, formen och planlösningen härstammar från mitten av november.

Teckning ur The Court Garden House.

95 Schoenauer & Seeman, The Court Garden House 63

I det större perspektivet är det inledningsvis viktigt att se hur flera vinkelhus fungerar tillsammans. Det var också här som jag arbetat mycket med mina olika geometriska former. Vinkelhus fungerar mycket bra i grupp och det är möjligt att bygga mycket tätare än med friliggande villor. På så vis minskar slöseriet med värdefull tomtmark. Samtidigt är det positivt för att uppnå ett tillräckligt befolkningsunderlag för god lokal service och kollektivtrafik. I de fall där man inte eftersträvar en högre densitet är ändå det effektiva utnyttjandet av marken positivt i och med att det då blir möjligt att spara större ytor runt husen som gemensamma ytor eller naturmark. I samma anda lämpar sig de sammankopplade husen väl för att skapa miljöer som följer och förstärker naturens former och anpassar sig till höjdskillnader i landskapet.

Vinkelhus har mindre markanspråk än friliggande hus.

Ser man sedan till själva huset och dess egen form innebär den flera viktiga skillnader. Den inåtvända typologin gör att huset orienterar sig mot solen snarare än i förhållande till gatan. Ur byggekologisk synvinkel är vridningar av vinkelhuset mindre lämpliga, då delar av huset får en alltför stor andel av sina fönster mot norr. Men optimalt så får rummen sitt ljus och sin utsikt från gården i sydost eller sydvästligt läge. Huset behöver då inte heller dras tillbaka så långt från gatan för att upprätthålla de boendes privatliv. Det innebär en möjlighet att skapa ett tätare, mer greppbart gaturum mellan husen där mindre mark går åt till att distansera husen från varandra. Förhoppningsvis kan detta i kombination med andra val också leda till en tätare social kontakt mellan de boende. I sin bok Livet mellem Husene visar danske arkitekten och professorn Jan Gehl med många och tydliga exempel på hur boendemiljöer kan utformas för att möjliggöra och stödja just ”livet mellan husen”.96

Husen kan lätt anpassas till höjder och linjer i naturen.

NORR

Vinkelhuset orienterar sig efter solen snarare än efter gatan. De två mittersta varianterna är här de lämpligaste av hänsyn till solinfallet.

Bild ur Livet mellem husene av Jan Gehl

96 Gehl, Livet mellem husene, Life between buildings 64

Genom att placera husets olika stödjande funktioner, kök, badrum, tvättstuga och förråd mot gatan kan man skapa ett slags avskärmande del av huset som minskar bullerstörningar från gatan i sov- och vardagsrum. Att samla husets stödjande funktioner nära gatan gör också att olika ledningsdragningar till och i huset kan hållas korta. Vinkelhusets innergård erbjuder även bättre bullerskydd än för friliggande hus avseende buller från grannarna. Med en huskropp eller mur mellan innergårdarna dämpas bullret betydligt mer än av enbart en häck eller ett staket. Gårdar med mellanliggande huskropp har de bästa förutsättningarna, men även de som endast skiljs av en mur har bättre förutsättningar än friliggande hus.97 Problem som ofta uppstår med överhörning mellan bostäder genom väggar och bjälklag i flerfamiljshus är ett problem som inte ska uppstå i rätt utformade vinkelhus. Delade väggar byggs med fördel som dubbelmurar med någon typ av mineralisk ljudisolering mellan murarna.

En solig dag i ett bostadsområde ritat av Ralph Erskine.

En medveten placering av husen och funktionerna i huset nära gatan ger kortare ledningsdragningar

Vinkelhus kan med fördel anslutas för att dela väggar med sina grannhus men längden på husets alla ytterväggar är inte så mycket kortare i jämförelse med ytterväggarna hos ett friliggande hus av samma storlek. Förhållandet beror dock på antalet delade väggar och hur kompakt vinkelhuset är utformat. Utzons Kingohus fick genom sitt ringa djup och sina långa utsidor (4,5 respektive 15-20 meter) en frikostig innergård med ett minimimått på strax över tio meter. Men de relativt korta fasadytorna som exponerades i tomtgräns och kunde delas med grannhuset gjorde den totala längden av fasaderna betydligt längre än för motsvarande kompakta byggnad. Enligt Schoenauer och Seeman kan man, tack vare att innergården, med störst andel fönsteryta, ligger skyddad mot vind ändå räkna med en bättre värmeekonomi, men det finns inga beräkningar i boken för att stödja det påståendet.98 En nackdel gentemot friliggande hus är också att delar av sammanbyggda vinkelhus inte har möjlighet till vädring med korsventilation.

Byggnadssidor nära gatan reflekterar mycket av ljud och buller från utifrån. Mellan innergårdarna uppstår mest störningar där två gårdar vänder sig mot varandra.

97 Schoenauer & Seeman, The Court Garden House, s. 125 98 ibid, s. 119

Planetstaden i Lund

Vinkelhuset erbjuder samma möjligheter för de boende som andra hustyper att skapa en trevlig och välkomnande gatumiljö. Genom anslutningen av hus till hus kan man också skapa ett mer homogent gatulandskap och istället för enskilda hus kan man med fördel formge husen som delar av en större helhet. Men om detta inte görs med eftertanke, kan det givetvis också leda till enformighet och tråkiga miljöer. Detta kan motverkas genom individuella variationer mellan husen, tack vare omsorgsfull projektering och ett hantverksmässigt byggande, en blandning av olika husstorlekar och skiftande placeringar av husen i förhållande till varandra. Gaturummen lättas även upp av genomsiktlighet eller öppningar mellan husen där man får möjlighet att kika in till gårdsmiljön, och av växtlighet och träd som skymtar över taken.

Fasaden mot är relativt sluten mot gatan. På förgården för inga staket eller häckar planteras.

Ser man till själva gården, den privata utomhusmiljö som tillhör varje bostad så är det inte fel att faktiskt betrakta den som en fortsättning på huset i form av ett rum utomhus. De sociala aspekterna på bostaden är viktiga och här får man ett rum som erbjuder de boende många möjligheter till olika aktiviteter. Några som kanske inte lämpar sig inomhus och andra som bara är roligare att göra ute. Barn i familjen kan leka ostört och utan att föräldrarna behöver fundera över trafiken. Middagar och fester kan avnjutas ute i en skyddad miljö. Med väl tilltagna öppningar mellan ute och inne kan gården bli en förlängning av vardagsrum eller matrum. Gården lämpar sig givetvis också för stilla avkoppling, fritids- och nyttoodling, eller andra fritidssysselsättningar. Kan gården nås från gatan genom garage eller carport möjliggör det också för flera typer av sysselsättningar.

Grönskande innergårdar bakom gult tegel.

De omslutande tegelväggarna gör att rummet känns mycket privat.

Var och en känner säkert till åtminstone något exempel på hur svenska villaägare agerar för att försöka skapa sig en mer ombonad utomhusmiljö i sina ofta väldigt oskyddade trädgårdar. Det finns givetvis exempel på både mer och mindre lyckade hemmasnickerier, men generellt så tycker jag ändå man kan säga att de flesta svenska villatomter har fått sin beskärda del av staket, olika typer av glasade eller öppna uterum och

Höstens sista äpple?

altaner med plasttak eller små växthus. Det är inte heller undra på att detta sker, när tomterna blir mindre och mindre och husens fönster bara blir större och större. Den friliggande villan med sin tomt ger inte något nämnvärt skydd mot omvärlden. Så man får bygga på egen hand, allt i en strävan att efterlikna de egenskaper som vinkelhuset så att säga har inbyggt. Rent praktiskt så är gården givetvis mindre användbar under den kalla årstiden. Men genom välplacerad belysning kan ändå en behaglig förlängning av inomhusrummet ut på gården skapas. Ligger det snö på marken reflekterar den in eftertraktat ljus i huset. Färgtemperaturen på dagsljuset kan också kontrolleras i viss mån genom val av olika färg på gårdens omslutande väggar. Själva mängden solljus kan styras med solavskärmningar på huset men också med gröna växter. Många växter har ju också den fördelen att de skuggar som mest under de soliga sommarmånaderna och sedan tappar löven till hösten och över vintern när solljuset är som knappast. Det slutna, soliga rummet innebär att det skapas ett fördelaktigt mikroklimat på gårdarna, där solen och de omslutande väggarna samspelar och både underlättar odling och förlänger växtsäsongen. Den lilla skalan på gårdsrummet gör också att man tidigare upplever träd och större växter som fullvuxna, till skillnad mot hur det ofta ser ut i nybyggda villaområden där träd ofta kräver minst 10-15 år för att passa i storlek med husen.

Ett eget skyddsrum under altanen kan vara ett sätt att skapa sig ett bättre privatliv på sin utsatta villatomt

Andra exempel på skyddsanläggningar på villatomt.

Växter med lövverk skuggar mest när det behövs som mest.

Intet nytt? Vinkelhuset är en typologi som de senaste decennierna fört ett liv lite i skymundan. Det är längre tillbaka i tiden jag har sökt mig för att hitta intressanta exempel. Delvis beror det naturligtvis på personlig smak och intresse men jag tycker det är svårt att hitta modernare exempel där också det hantverksmässiga byggandet spelat en stor roll i projektet. Några av inspirationskällorna som tidigare nämnts är Jørn Utzons Kingohus, ursprungligen ett tävlingsförslag döpt till just ”Privatliv” syftande på den omslutna, privata innergården. Utzons hus har jag dels granskat i böcker men också fått möjligheten att själv kliva in i ett av husen i Lund. Arkitekten Ralph Erskines egensinniga arkitektur innehåller också exempel på vinkelhus där husen i området Esperanza är de jag känner mest för. Även de lite modernare husen Birgittas Trädgårdar i Vadstena av Brunnberg & Forshed Arkitekter är hus som jag studerat lite närmare. Allt i syfte att se hur väl hustypen kan fungera i ett resurssnålt, ekologiskt och ekonomiskt uthålligt byggande.

Moderna material i ytterväggar och fönster

Jag har identifierat brister och föreslår i vissa fall ändringar som gör huset bättre rustat för att möta dagens krav. Målet är givetvis att försöka göra dessa ändringar utan att ta bort eller förändra alltför många av de kvaliteter som finns i de äldre husen. Som avslutning passar jag nu på att visa på några av de saker som jag valt att ändra på i förhållande till de äldre exempel på vinkelhus jag undersökt. De mest välkända vinkelhusen är troligen Utzons Kingohus så jämförelsen blir mellan dessa och mitt hus.

Ändrade proportioner

Klimatskal Huset ett betydligt mer energieffektivt ytterhölje. Väggar och fönster med låga U-värden ger ett bättre miljöbokslut än för vinkelhusen från femtio- och sextiotalen då miljö- och energifrågor inte stod så högt på agendan. Proportioner Huset är kortare och djupare än Utzons hus och påminner då mer om Erskines hus i Esperanza. En kompaktare form minskar den totala längden på fasaden vilket minskar energiförbrukningen.

En plan med fler hörn och vinklar

Kantighet Huset har fler vinklar, hörn och indrag än förebilden. Detta är ett val som kopplar främst till byggmaterialet tegelmurblock som ju medger byggnader med många hörn utan att för den skull skapa sämre isolerade ytterhörn.

Ett takfall anpassat för aktivt utnyttjande av solenergi

Takfall Genom att ge huset ett brantare takfall mot söder är det möjligt att placera ut solfångare och solceller på taket och minska husets behov av energitillförsel. I och med detta skapas också ett takfall mot norr och gatan vilket innebär en lägre takfot och mindre avvisande gatufasad för huset än exempelvis Kingohusen har.

Lägre takfot mot gatan ger en mindre avvisande gatufasad

Spegelvända hus Tanken med att spegelvända vartannat hus för att de på så vis ska kunna göra en yttervägg till en innervägg är inte heller något som jag funnit att Utzon tillämpat. Detta förbättrar energihushållningen i husen utan att försämra ljusförhållandena. En speglad plan ger delad vägg

Två våningar Möjligheten att bygga de större versionerna av bostadsenheten i två våningar är också något som går att motivera väl ur uthållighetsaspekt. Tvåvåningshus utnyttjar markytan dubbelt så effektivt. Det medför också att byggnaden kan växa utan att bli alltför utspridd med onödigt många kvadratmeter kommunikationsyta som följd.

Möjlighet att bygga vinkelhuset i två våningar

Tillgänglighet Slutligen har jag även arbetat med dagens regler och rekommendationer för möbleringsmått, passagemått och tillgänglighetsmått för planerna. Något som visat sig göra större skillnad för planlösningen än man i förstone skulle kunna tro. Ritar man ett hus med målet att det ska vara så litet och yteffektivt som möjligt hänger alla mått verkligen ihop. Ändrar du på ett ställe kan det få följder någon helt annanstans.

Tillgänglighet och möbleringsmått enligt Svensk Standard

Ett uthålligt mönsterhus har gemensamma väggar. Detta i sin tur gjorde att mitt intresse för flera bostäder tillsammans växte och jag ville undersöka hur ett område med flera hus kunde se ut. Detta innebär också att jag har gjort vissa avgränsningar och låtit delar av arbetet bli mer bearbetade och andra delar mindre. Så är till exempel inte frågan om områdets utformning det som jag fokuserat på. Tekniska installationer och mer precisa material- och kulörval har jag inte heller gått in i detalj på.

Efter denna grundliga genomgång av de olika aspekter jag ser som viktiga för projektet är det nu dags att sammanfatta fakta och tankar i form av ett byggnadsprogram. Utifrån programmet har jag formgett en bostadsenhet som uppfyller de punkter och påståenden som behandlas i arbetets första fyra delar. Programmet är uppdelat i fyra delar och behandlar bostaden från det större perspektivet med byggnaden som en av flera i ett område, via byggnadstekniska egenskaper till planlösning och interiör, för att avsluta med ett snävare perspektiv avseende vissa av husets tekniska installationer.

Tidigt i arbetsprocessen med examensarbetet hämtade jag mycket inspiration hos den svensk-engelske arkitekten Ralph Erskine. Idéer som Erskine presenterade redan på 1950-talet visar att han på många sätt var långt före sin tid. Redan 1958 publicerade kontoret resultatet av ett slags forskande arkitekturprojekt som man genomfört på eget initiativ. ”Ecological arctic city”. Men också vissa verk i hans stora katalog av byggnader visar tydligt hur Erskine arbetade med den omkringliggande naturen som utgångspunkt. Lokalproducerade material, klimatanpassning och ekologi

Eftersom arbetet spänner över flera områden vill jag gärna nämna var tyngdpunkten i mitt arbete har legat: tegelmurblock, byggteknik och ekologi. Detta är tre ämnen som sedan tillsammans lett arbetet vidare och också avgjort många av alla de beslut som fattats. Byggekologiska hänsyn och en vilja att minska energiförbrukningen ledde till exempel in arbetet på att handla om radhus, parhus, kedjehus eller andra former av bostäder som

På sommaren tar vi oss ut i den svenska naturen...

... vår och höst sitter vi i ett vindskyddat, soligt hörn...

... och vintertid finns vi framför brasan.

”Det svenska klimatet kräver egentligen bara tre typer av rum...”

var det mycket få som talade om i slutet av femtiotalet. Hans egensinniga arkitektur var inte heller enbart en visuell arkitektur utan många till synes underliga detaljer grundar sig istället på tankar om naturen, klimatet och samspelet med människan. Detta tillsammans med Erskines sätt att alltid inkludera och tydliggöra de sociala aspekterna på bostadsmiljön gör honom till en fantastisk förebild och en stor arkitekt. Ett typiskt exempel på hans jordnära och inlevelsefulla skapande är tankegången nedan där Erskine menade att inför bostadsbyggande i Sverige måste arkitekten ha denna enkla grundprincip i minnet.

”Det svenska klimatet kräver egentligen bara tre typer av rum. På sommaren går svensken in i det första rummet som är möjligheten att kunna vara ute i naturen. På höst- och vårkanten vill man ha en vindskyddad och solig plats för att kunna njuta av den första och sista solen. På vintern behöver svensken en varm och ombonad plats där han kan kura ihop sig framför en sprakande brasa.” 99

Ekologiskt idéprojekt av Erskine från 1958.

Jag hoppas att jag ska kunna ta med mig något av hans inlevelseförmågan när jag ger mig ut i arbetslivet. Nu till programmet!

Radhus i Gästrike Hammarby, slaggsten från industrin används i bottenvåningens fasader. Arkitekt: Ralph Erskine ca. 1948

99 Mats Egelius, Ralph Erskine, arkitekt 71

Området I det större perspektivet är den nya bostaden eller den nya gruppen av bostäder i sitt förhållande till omgivningen viktigt. Att i möjligaste mån planera för en tätare stad, där man ändå kan behålla kontakten med naturen nära bostaden. Att bygga ut städer och samhällen längs med befintliga kollektivtrafiklinjer är ett viktigt ställningstagande att göra i tidigt skede. Förtätning bör ske på rätt platser. Platser med god kollektivtrafik och goda möjligheter till lokal service. Att välja att inte ha någon bil är till exempel ett fantastiskt ställningstagande till förmån för miljön. Medveten placering av nya bostäder kan möjliggöra för fler att avstå bilen. Kollektivtrafiken blir då en mycket viktig faktor, kanske inte minst när det gäller att hjälpa folk att nå det första rummet av Erskines rum, den svenska sommaren, ute i naturen.

Diskussionen om hur den ekologiska staden ska byggas är långt ifrån avgjord men genom mitt examensarbete vill jag alltså slå ett slag för den låga och täta bebyggelsen. En form av kompromiss mellan vad många människor efterfrågar, det vill säga sitt egna hus, och den högre befolkningstäthet som krävs för att uppnå ett tillräckligt befolkningsunderlag för olika typer av lokal service och kollektivtrafik. När utspridda och glesa villaområden breder ut sig blir samhället tyvärr bara allt mer bilberoende. Det jag här eftersträvar är en struktur som i vissa

strukturens täthet

Snävar vi sedan in perspektivet och ser till området som sådant är givetvis samspelet mellan byggnaderna inom området viktigt att detaljera. Bostaden är främst avsedd att byggas som en del av ett område med liknande bebyggelse. Bebyggelsen är avsedd att vara ”låg och tät”. Här skiljer den sig alltså från exempelvis ett traditionellt svenskt villaområde som ju som regel är ”lågt och glest”. Men också från modernismens bostadsområden med olika typer av hus i park vilka snarare är av typen ”högt och glest”. De slutna kvarteren i den klassiska stenstaden kan sägas utgöra den sista av tabellens fyra möjligheter, det vill säga ”högt och tätt”.

Situationsplan över ”Kingohusene” i Helsingör, Danmark. Arkitekt: Jörn Utzon 1957-61.

byggnadernas höjd

positiva avseenden kan liknas vid den medeltida stadens variationsrika och täta gaturum. Där finns en nära kontakt mellan gatan och delar av bostaden. Men för att detta ska kunna fungera bra är också den privata innergården en viktig kontrast för de boende.

... fram för variationen och se hur olika lösningar kan komplettera varandra!

Den ekologiska staden? Min förhoppning är dock samtidigt att vi inte ska låta diskussionen om den ekologiska staden resultera i någon form av allmängiltigt, universellt svar som sedan riskerar att tillämpas kategoriskt och utan urskiljning i en stor mängd av bostäder och bostadsområden. Att förenklingar som leder till misstag gjorts förut minskar tyvärr inte risken för att händer igen. Så varför lägga alla ägg i en korg, fram för variationen och se hur olika lösningar kan komplettera varandra! Däremot anser jag att det är viktigt att eftersträva en så hög befolkningstäthet att nya områden kan ha en fungerande kollektivtrafik med turer som är så täta att det kan utgöra ett fungerade alternativ till bilen.

Danska staden Dragör är känd för sin ovanligt täta och spännande stadsplan.

Vad gäller områdets yttre och dess framtoning är strävan att ge området som helhet ett gemensamt uttryck. Detta kan till exempel ske genom att upprepa några tydliga byggnadstekniska detaljlösningar. Med några få men tydliga föreskrifter för de delar av varje fastighet som hör till gaturummet kan man uppnå ett sammanhållet uttryck där områdets helhet framträder som lika viktigt som den enskilda bostaden. I likhet med Kingohusene av Jørn Utzon är önskan att helheten ska kunna bli större än summan av delarna. För att boendemiljön i den täta och låga bebyggelsen inte ska uppfattas som repetitiv och monoton är det också mycket viktigt att byggnaderna projekteras och uppförs med stor omsorg om detaljen. Men också att man här eftersträvar en viss lekfull variation i byggandet för att motverka den monotoni och livlöshet som följer av alltför mycket tanklöst upprepande. Här ger ett byggande med större inslag av hantverksarbete, som det med tegelmurblock, goda möjligheter till variationer och situationsanpassningar och det lämpar sig därför betydligt bättre än till exempel gjutning i färdiga formar eller ett ännu mer storskaligt monterande av förtillverkade element. Något som provats i bland annat Danmark med mindre lyckat resultat. Men genom att ändå utgå från en ”grundenhet” som innehåller allting som ett litet radhus eller marklägenhet behöver och utifrån denna grund erbjuda ett antal

Mindre smickrande bilder av hur monotont det kan bli om byggande drivs till att bara handla om upprepning.

olika storlekar kan man uppnå en stor variationsrikedom med relativt enkla medel. Grundenheten ska uppfylla alla minimikraven på ett boende och återfinns i alla de olika storlekarna av bostaden. Detta är också ett försök till anpassning till de ekonomiska krav som ställs på allt byggande. Genom att utgå från samma flexibla grundenhet kan relativt stor variation uppnås utan att varje enskild byggnad måste projekteras i detalj. För att öka möjligheterna är det bra om grundenheten både kan roteras och spegelvändas i olika riktningar med bara mindre anpassningar av planlösning och fönstersättning. Bostaden ska optimalt också kunna byggas till med ytterligare rum placerade på flera olika sätt och på så vis kunna växa för att passa olika bostadsbehov.

Bostäder med delade väggar längs en gata. Förskjutningar mellan husen skapar ett mer levande gaturum

Stommen till bostaden i sitt minsta utförande - 2 ROK om 82m² BOA.

Här vill jag passa på att flika in att slutresultatet inte blev fullt så flexibelt som jag ursprungligen hade tänkt mig. Planen går att spegelvända och förskjuta men tyvärr tillåter inte planlösning och taklösning att huset delar fler än två väggar. Likaledes är inte möjligheterna för tillbyggnad av bostaden så uppenbara och enkla som jag hade hoppats de skulle bli. Det som hejdar vidare tillväxt är bland annat att bostaden har få kommunikationsytor att växa ut från.

att flytta inom området till ett av de större husen. I ett annat skede i livet kan situationen vara den omvända, och man kanske ser sitt hus som ett växande problem och har då möjlighet att flytta till ett mindre hus, i mån av tillgång, såväl som att hyra ut delar av sitt hus. Genom en genomtänkt placering av husen i landskapet och i förhållande till varandra kan man skapa ett gynnsamt mikroklimat för de boende. Ett gynnsamt mikroklimat innebär en strävan efter högre temperaturer på gator och gårdar genom hög solinstrålning och låga vindhastigheter på vår och höst. Man strävar alltså i princip efter att förlänga perioden på året då man obehindrat kan och vill vistas utomhus. Ett behagligt mikroklimat ökar såväl de boendes som besökares trivsel och en ökad vistelse utomhus bidrar till fler sociala kontakter mellan de boende vilket leder till minskad otrygghet.

En annan möjlighet till dynamik och flexibilitet över tiden är idén att inom ett och samma område erbjuda bostäder i olika storlekar, lämpliga för olika skeden i livet. För de familjer som behöver mera utrymme finns det alltså i och med denna variation av storlekar också ett alternativ till att bygga till sitt hus. En mindre genomtänkt eller slarvigt genomförd tillbyggnad leder ofta till att husets yttre förvanskas och kan också medföra större kostnader än förväntat för byggherren. Trivs man i området finns då alltså även möjligheten 74

Fyra olika storlekar av bostaden som volymer. Bostäderna är här spegelvända och sitter ihop två och två.

Från vänster till höger, 5,4,3 respektive 2 rum och kök. De två större är i två våningar vilket bidrar till variationen.

En mycket viktig aspekt på det ekologiska byggandet är energiförbrukningen. Inte minst för att göra ett projekt trovärdigt över tiden är energiförbrukningen viktig. Byggnaders uppvärmningsbehov varierar alltid beroende bland annat på hur välbyggt och hur välisolerat huset är. En faktor som dock alltid påverkar huset är förhållandet mellan byggnadens area och omslutningsarean. Som nämnts tidigare handlar det om antalet kvadratmeter golvyta i förhållande till antalet kvadratmeter yttervägg. Det är en av de viktigaste anledningarna till att jag förespråkar ett tätt och lågt byggande. Tätheten i kombination med vinkelhusens förhållandevis slutna utsidor ger möjlighet för bostäderna att dela väggar. På så vis minskar antalet ytterväggar och följaktligen också värmeförlusterna.

Sammanfattningsvis: • Tätt och lågt • Upplevelsen av området som en helhet är lika viktig som det enskilda huset • Omsorg om detaljer i projektering och byggande • Skapa ett varierat gaturum genom hantverksmässigt byggande • Möjligheterna till en lekfull variation är goda i ett byggande med ett så stort inslag av hantverk som murning med tegelmurblock har • Genom att utgå från en gemensam grundenhet för alla bostäder kan krav på ekonomi och variation kombineras • Olika storlekar på bostäder ger många möjligheter • Ett gynnsamt mikroklimat har många fördelar • Bostäder som delar väggar får en lägre energiförbrukning 75

genomtänkta solskydd som om möjligt även är integrerade i fasaden.102 Fasta fönster kan användas för att få bättre energiprestanda. Passivt utnyttjande av solenergi är ekologiskt.

Bostaden Ambitionen med bostaden är som förklarades i förra stycket att det ska kunna byggas som en del av ett område med liknande hus. Men den ska även kunna byggas som ett fristående hus, med vissa anpassningar av ytterväggar och fönstersättning. En intressant variant är att bygga som fristående parhus där två bostäder delar en vägg. Att bygga tätt är att bygga ekologiskt.

Av flera olika anledningar ska huset ha en öppen och en mer sluten sida. Den slutna sidan vänder sig optimalt mot norr och mot anslutande gaturum. Den öppna sidan vänder sig optimalt mot söder och eller väster och öster. Den vänder sig också i bästa fall mot ett insynsskyddat, privat gårdsrum i vindskyddat, soligt läge. Här har vi också det andra av Erskines viktiga rum för bostäder i svenskt klimat. Här njuter man av den första vårsolen skyddad från såväl bistra vindar som nyfikna grannar.

Bostaden ska i sitt grundutförande inte vara mycket större än vad som behövs för att uppfylla de krav som ställs på en god bostad i gällande svenska regelverk. Bostäder på flera hundra kvadratmeter är som regel onödigt stora. De kräver mer resurser att bygga, utnyttjas av få personer och dras med större uppvärmningskostnader på grund av sin storlek. Att bygga litet är att bygga ekologiskt.

Byggnaden ska ha ett tak som helt eller delvis är anpassat för placering av solfångare för värme och solceller för produktion av elektricitet. Detta innebär södervända takfall med en lutning på ca 45 grader. Aktivt utnyttjande av solenergi är ekologiskt.

Bostaden ska huvudsakligen orientera sig mot söder för att kunna tillgodogöra sig miljövänlig energi från solen. Fönster mot norr måste inte undvikas men bör inte vara alltför stora eller alltför många.100 Viktigt är snarare att huset får in så mycket dagsljus att man inte måste använda onödigt mycket el för belysning.101 Fönster i soliga väderstreck ska däremot ha

Bostaden ska bestå av en grundenhet som kan kompletteras med ytterligare rum för att kunna skapa bostäder av olika storlekar utifrån samma grund. Genom att man redan i byggskedet bygger ett område

100 Edén, Energi och byggnadsutformning, s. 30 101 ibid, s. 29

102 Wall et al, Bygg energieffektivt - Kunskapen finns, s. 17 76

med olika storlekar på bostäderna skapas variation. Att man sedan också kan titta på grannens för att se hur ens eget skulle kunna byggas till på ett lämpligt sätt är givetvis också en fördel. Huset ska kunna byggas i två våningar. För bostäder över en viss storlek är det betydligt yteffektivare med en tvåvåningsbyggnad än en byggnad av motsvarande storlek i ett plan.

byggkostnaderna? Blockmurade monolitiska ytterväggar utgör i alla fall en bra utgångspunkt för att kunna uppnå eftersträvad enkelhet. Genom att arbeta med ett tydligt tektoniskt språk kan byggnaden bli både vacker och lättare att bygga. Onödigt krångliga lösningar skall i möjligaste mån undvikas. Bygger man med material som klarar flera hundra år är det viktigt att också arkitekturen har samma långa livslängd. Att bygga tidlöst och vackert är ekologiskt.

Genom att bygga med en stomme i värmetröga, tunga material kan huset lagra ett visst mått av värmeenergi över kortare tidsperioder. På så vis jämnas temperaturen i byggnaden ut över dygnet av den lagrade värmen i stommen. Att bygga värmetrögt är ekologiskt.103

Huset skall ha ett välisolerat klimatskal med hög lufttäthet. Klimatskalet skall så långt som möjligt bestå av miljövänliga material. Där mindre miljövänliga material väljs eller vid medvetna avsteg från prioriteringen av miljövänliga material ska orsak redovisas och valet motiveras. Att bygga välisolerat och lufttätt är ekologiskt.104

Ett av målen med examensarbetet var att undersöka i vilken mån det finns ett arkitektoniskt språk kopplat till tegelmurblock. Huset skall om möjligt avspegla detta språk och tydliggöra vad det innebär för byggnaden att ytterväggarna består av tegelmurblock. Ett led i detta arbete är att ”hål i muren”, det vill säga fönster och utfackningsväggar medvetet ska bearbetas för att tydliggöra kontrasten mellan de tunga blockmurade väggarna och lättare partier av andra material. Kan man uppnå en konstruktiv enkelhet och en hög tydlighet borde inte det också kunna bidra till att sänka

Sammanfattningsvis: • Att bygga tätt är att bygga ekologiskt. • Att bygga litet är att bygga ekologiskt. • Att ta vara på solenergi är ekologiskt. • Att bygga värmetrögt är ekologiskt. • Att bygga tidlöst och vackert är ekologiskt. • Att bygga välisolerat och lufttätt är ekologiskt.

103 ibid, s. 18-19

104 Edén, Energi och byggnadsutformning, s. 30 77

och siktlinjer ska gärna sluta i fönster för att på så vis visuellt kunna fortsätta vidare ut.

Planlösning och interiör Planlösningen och bostadens insida kräver mycket bearbetning. Här följer några aspekter som är viktiga för en lyckad bostadsutformning, i vissa fall handlar det om byggnadsekologiska hänsyn och i andra fall helt enkelt främst om arkitektoniska kvaliteter.

Husets huvudentré skall byggas i ett vindskyddat läge och optimalt även skyddas med någon form av vindfång som hindrar värmen från att försvinna ut ur huset när man öppnar dörren för kylan på vintern.

En bostad kan med fördel delas upp i en mer privat och en mer offentlig del. I den offentliga delen ingår huvudentré med tillhörande hall, vardagsrum, en toalett, matplats och i viss mån kök. Till den privata delen hör först och främst sovrum, arbetsrum och badrum. Det är en planmässig fördel för de boende att gäster inte måste passera de mer privata delarna för att nå offentliga rum som kök och vardagsrum.

Rum med fönster i flera väderstreck är en kvalitet som skall tillvaratas. Att få in ljus av olika temperatur och kvalitet är spännande och att under dagen kunna följa ljusets skiftningar tillför något till alla rum. Ur ekologisk aspekt är det en fördel att medvetet dela in bostadens rum i zoner med olika krav på inomhustemperatur. Rum med höga temperaturkrav som vardagsrum och kök placeras i soliga lägen, medan rum med lägre temperaturkrav som sovrum eller kommunikationsytor och förråd kan placeras i norra delen av huset.

Samtliga rum ska uppfylla de krav och normer som finns på gott svenskt bostadsbyggande. Exempel på detta är tillgänglighetskrav, storlek på olika rum, möbleringsmått vid matplats och vardagsrum samt utrustningsnivå för kök och minimikrav på förvaringsutrymme.

Är det möjligt är det bra om huset kan erbjuda flera olika planlösningar inom samma reglerande yttre ram.

En kvalitet i alla byggnader är tydliga siktlinjer och en tydlig axialitet. Möjlighet att se genom huset ska beaktas och tillvaratas så långt som möjligt är. Axlar

Huset skall ha en planlösning med öppna samband. Detta är bra för luftväxlingen i bostaden och förenklar uppvärmning med exempelvis luftvärmepump. Vardagsrummet ska ha högre takhöjd för att medge en större luftvolym som kan värmas med kompletteringseldning i braskamin. Högre takhöjd ger också rummet arkitektoniska kvaliteter.

Väljer man att ha en braskamin kopplad till en ackumulatortank är det även möjligt att koppla solfångare på taket till denna. Ackumulatortanken kan i sin tur både producera varmvatten och värme till huset om huset utrustas med ett vattenburet värmesystem.

Installationer De tekniska installationerna är ofta det som i slutändan avgör hur energisnålt man kan leva i det hus som byggts. Det är många fler aspekter som väger in än de som tas upp här men jag har som tidigare nämnts valt att inte fokusera på att lösa samtliga tekniska installationer i huset utan istället fokuserat på byggteknik, ekologiska och arkitektoniska aspekter. Dock finns det ett antal frågor som jag inte kunnat förbise och då känns det naturligt att presentera dessa tankar här.

Bostaden ska ha en genomtänk ventilationslösning. Val av ventilationssystem beror mycket på om passivhusstandard efterfrågas. Alternativa lösningar som kräver mindre kanaldragningar är en förstärkt självdragsventilation som vid behov kan forceras med köksfläkt. Detta i kombination med förvärmning av tilluften genom markkanaler erbjuder ett mindre teknikintensivt alternativ som dessutom har en betydligt lägre energiförbrukning. Hur energivinsterna från värmeväxlingen i det förstnämnda förhåller sig till detta alternativ är ännu inte klarlagt. Kan passivhusstandard uppnås utan styrd ventilation anser jag att det är ett bättre alternativ. Ett annat intressant alternativ är att använda sig av en värmeväxlare på frånluften.105 Då återvinns värmen och kan hamnar i samma ackumulatortank som värmen från braskamin och solfångare. Genom att sprida ut värmeförsörjningen på flera mindre system får systemet som helhet också en större uthållighet.

Den tunga stomme som nämnts flera gånger tidigare utgör också ett viktigt komplement till husets tekniska system. Genom att lagra värme under dagen som sedan avges under natten arbetar själva stommen som en riktigt lågteknologisk installation. Den utjämnar inomhusklimatet över dygnet och minskar behovet av både uppvärmning och kylning. Huset ska ge möjlighet till manuell kompletteringsvädring under varma sommardagar. Genom att välja elsnåla installationer, vitvaror i högsta energiklass, lågenergilampor och system för LEDbelysning minskas förbrukningen av elektricitet. Huset kan ha solpaneler på taket för elproduktion. Efter en framtida förändring av det svenska systemet för elmätning kan förhoppningsvis också värdet av egenproducerad el krediteras kundens elräkning och på så vis minska energikostnaden med det verkliga värdet. Idag får riktigt små producenter på elnätet (privatpersoner) inte betalt för den el de levererar ut i nätet. En öppen spis eller en braskamin är för mig en viktig del av ett ekologiskt hus. Brasved eller pellets utgör förnybara energikällor som också ofta är lokalproducerade. Utöver sinnliga och sociala kvaliteter erbjuder den öppna spisen också värme och braskaminen ännu mer så. En vattenmantlad braskamin som kopplas till ett system med en ackumulatortank för tappvarmvatten och eller vattenburen uppvärmning av huset får en verkningsgrad runt 80%.

105 Wall et al, Bygg energieffektivt - kunskapen finns, s. 18 80

Tekniska lösningar Grunden utförs som en gjuten platta på mark. Tvättad, packad makadam med dränering runt grunden, 3x100mm markskivor i mineralull som isolering och därpå platta av betong. Bärande murar förs ner på sulan och inte på markisoleringen. Stengolv läggs direkt på betongen. Under trägolv läggs en plastfolie för att skydda träet mot uppträngande fukt.

Homogena murade ytterväggar av planslipade, perlitfyllda tegelmurblock Wienerberger/Schlagmann Porotherm T-7. Murat med tunnfogsbruk, väggar putsas på inoch utsidan för att uppnå lufttäthet. Väggarna är lufttäta men diffusionsöppna. Där takåsar möter murad vägg samt över hörn gjuts en armerad betongbalk i sista murskiftet vars inre del då utgörs av så kallade U-block.

Bostadsavskiljande vägg utgörs av en dubbelmur av planslipade murtegelblock utan isolering men med en mellanliggande mineralull 100mm.

Över fönster i mur bärs murverket upp av två varmgalvade vinkeljärn placerade i ytterkant och innerkant av väggen. Dessa skall redovisas i fasad och inomhus och lämnas därför oputsade. I anslutning till vinkeljärnen appliceras putsen allt tunnare för att ansluta i liv mot vinkeljärnets ovankant. Samtliga fönster är lågenergifönster. Fönster kan placeras i murlivets hela djup. De placeras företrädelsevis nära innerkanten för att förstärka karaktären av mur eller nära ytterkanten för att ge djupa fönsternischer med sittmöjligheter inomhus. Fönster i bottenvåningen är genomgående fasta partier. Kompletterande vädring sker genom fönsterdörrar. På övre plan måste hänsyn tas till fönsterputsning.

Över delar av fasaden mot gårdssidan placeras limträbalkar med upplag på murade partier och pelare av trä.

Över större öppning i mur som vid garageport samt vid entrén spänner armerade betongbalkar med en höjd på 250mm över öppningen. Balkarna har upplag om 250mm på ömse sidor om öppningen. Balkarna lämnas oputsade.

Pulpettaket byggs av konstruktionsvirke cc1200. Isolering mellan åsarna med flockad ekofiber. Insidan kläs med grovsågad panel som vitmålas. Ovan åsarna läggs vindtät porös träfiberskiva, läkt cc600 och luftspalt, råspont, underlagspapp, ströläkt, bärläkt och begagnat lertegel.

Ritningar Handlingsförteckning (Samtliga handlingar är i halvskala, A3 istället för A1) 1. Planritning, Takplan och Gatufasad

Skala 1:50

2. Gatusektion & Sektioner

Skala 1:50

3. Gårdssektion, Sektion & Fasader

Skala 1:50

4. Detaljsnitt 1 - Vertikalsnitt

Skala 1:10

5. Detaljsnitt 2 - Vertikalsnitt

Skala 1:10

6. Detaljsnitt 3 - Vertikalsnitt, Horisontalsnitt

Skala 1:10

7. Tegelmurblocksstommar för bostäder i fyra storlekar Skisserade fasader

Skala 1:100 Skala 1:200

8. Kombinationer av flera bostäder

Skala 1:400

Slutord Författarens tack...

...till Maria Block, som bidrog med stort kunnande när det såg som mörkast ut.

...till min underbara fästmö Caroline för stöd, och råd och ivriga påpekanden. Livet ÄR viktigare än exjobbet!

...till min familj och min far för ert lugna stöd och noggranna korrekturläsning.

...till min handledare Marcus Axelsson för din kunskap, ditt intresse och alla dina initiativ, särskilt när jag helst bara velat gömma mig.

...till Maria Ohlén och Maria Wall för hjälp med energiberäkningar

...till min biträdande handledare och inspiratör Tomas Gustavsson för hjälp, råd och kunskap om allt vad stenhus heter.

...till Björn Lundquist, Daniel Larsson, Anna Wretlind och Svante Guterstam för givande diskussioner.

...till min examinator Tomas Tägil som varit med från första dagen på arkitektutbildningen och nu också lett mig genom examensarbetet så bra som bara du kan.

...till Ingegärd Johansson för alla arrangemang kring presentationen ...till er studiekamrater, kollegor och alla andra vänner som bjudit på ett leende med under det senaste halvåret!

...till Pelle Lotén och mina kollegor på Lotén Arkitekter. För skrivbordet, allt kaffe och den fina gemenskap jag blivit en del av under exjobbandet.

...till Tomas Johansson för att du med lätthet fixade studiebesöket i Planetstaden.

...till Leif Olander på Wienerberger AB för ditt vänliga bemötande och hjälpsamma inställning.

...till Familjen Hyltén-Cavallius som lät mig besöka deras hem.

...till Anders, Jocke och Johanna som läst och funderat på sammanhanget i den allmänna röran.

...Hans Sandqvist på Bildinfo för illustrationen.

...tack till exjobbsspöket för hjälpen med trädgården och källförteckningen.

...Kjell Adamsson för bilder.

Källförteckning Tryckta källor Bodin Anders, Hidemark Jacob, Stintzing Martin, (2008) Arkitektens handbok. Addera förlag, Stockholm Bokalders Varis, Block Maria (2009) Byggekologi, kunskaper för ett hållbart byggande. Svensk Byggtjänst, Stockholm Boverket (2006) Ekologiskt byggande –en granskning ur miljö- och hälsoperspektiv. Boverket, Karlskrona Byggsektorns kretsloppsråd (2001) Byggsektorns betydande miljöaspekter Miljöutredning för Byggsektorn, slutrapport. Stockholm Dahl Torben, Wedebrunn Ola (1999) Københavns murede huse i det 20.århundrede. Forlaget Tegl, Köpenhamn Edén Michael ( 2007) Energi och byggnadsutformning. Nr 2 i Arkus serie litteraturöversikter. Arkus, Stockholm Egelius Mats (1988) Ralph Erskine, arkitekt. Byggförlaget, Stockholm Ericsson et al (2002) Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn. Byggkommissionens betänkande. SOU 2002:115, Stockholm Forshed Kjell, Nylander Ola (2003) Bostadens omätbara värden. HSB riksförbund, Stockholm Forum för energieffektiva byggnader (FEBY) (2009) Kravspecifikation för passivhus. LTH-rapport EBD-R--09/25, IVL-rapport nr A 1592, ATON-rapport 0902 Gehl Jan (2001) Life between buildings, using public space. Arkitektens forlag, Skive Gustavsson Tomas (2008) Moderna tegeldetaljer, med teglets materialitet som utgångspunkt. Arkus, Stockholm Hertzell Tage, Westerman Allan (1989) Murblockets yta. Statens råd för byggforskning, Stockholm Hugues Theodor, Greilich Klaus, Peter Christine, (2004) Building with large clay blocks. Institut für internationale architektur-dokumentation, Birkhäuser, München Larsen Lena, Sörensen Peter (2006) Renarch, sustainable buildings, ressourceansvarlige huse. Kunstakademiets arkitektskole, Köpenhamn 86

Leimand Nini (2008) Blokmur-murblok, det beklædte blokmursværks enkle natur og arkitektoniske potentiale. Hæfte1,2,3. Ph.d.-afhandling. Kunstakademiets arkitektskole, Köpenhamn Nilsson Lars-Olof et al (2009) Kunskapsläge och råd kring fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner – Lägesrapport 2009, WoodBuild E1Rapport TVBM-3151, Lunds tekniska högskola, Lund Pfeifer Günter, Brauneck Per (2008) Courtyard houses, a housing typology. Birkhäuser Verlag AG, Berlin Prip-Buus, Mogens (2004) Jørn Utzon Logbook Vol. 1, The courtyard Houses. Edition Bløndal, Hellerup Samuelson Ingemar, Jansson Anders (2009) Putsade regelväggar, SP rapport 2009:16, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås Samuelson Ingemar (2002) Fukt- och mögelskador i Hammarby sjöstad, SP rapport 2002:15, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås Schoenauer Norbert, Seeman Stanley (1962) The court-garden house. McGill University press, Montreal Schultz Olov, Månsson Magnus(1994), Bärande murverk i modern arkitektur - en idéskrift. Arkus, Stockholm Siporex (förlag) (1993) Lättbetonghandboken. Siporex Stockholm Sveriges murnings- och putsentreprenörsförening (2006) Rätt murat och putsat. Svensk byggtjänst, Stockholm Wagner Siegfried et al (1998) Ökologisches Bauen mit Ziegel, Arbeitsgemeinschaft Mauerziegel e.V. Bonn Wall Maria (2005) Bygg energieffektivt –kunskapen finns! Formas och DESS (delegationen för energiförsörjning i sydsverige) Stockholm Wikells Byggberäkningar (2008) Sektionsfakta-NYB 08/09, Wikells Byggberäkningar Örum-Nielsen Jørn (1988) Længeboligen, om langhuse, længehuse, huse på række och rækkehuse. Kunstakademiets Forlag, Arkitektskolen och Arkitektens Forlag, Köpenhamn

Brochyrer & Faktablad Wienerberger Porotherm, Naturlig trevnad för generationer. Wienerberger AB Wienerberger Porotherm planblock, Hur enkelt som helst. Wienerberger AB Wienerberger Building for the future. Wienerberger LtD Wienerberger och WWF (2004), Leben mit ziegel. WWF Österrike Schlagmann Poroton-T7, Schlagmann GmBH

Artiklar Fuktskador på tiotusentals hus mörkas (Berglund Thomas) i Svenska Dagbladet, publicerad 2009-12-14. Passivhusens energivinst väger inte upp riskerna (av Harrysson Christer) i Arkitekten 11/2009 Puts på murverk i Bygg&Teknik 8/09 Composite Thermal-Insulatioon systems or Monolithic Insulating Blocks? (Böhmer et al) i Detail 6/2009, English edition Putsad insida ger lufttäthet (av Gustavsson Tomas) i Bygg&Teknik 5/09 Stor fuktskandal i byggbranschen, (Grahn Ossian) i Svenska Dagbladet, publicerad 2009-04-19 Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner (av Gustavsson Tomas) i Byggindustrin 10/08 Trähus är trähus och stenhus är stenhus (av Gustavsson Tomas) i Arkitekten augusti 2007 Fukt i felbyggda fasader hotande mögelbomb (Löfberg Kjell, Nilsson Pea) i Dagens Nyheter, publicerad 2007-05-28 Fuskbygge på Bo01 (Rothenborg Ole) i Dagens Nyheter, publicerad 2002-03-21.

Hemsidor www.murblock.se www.andreasengberg.se www.blockark.se www.wienerberger.de www.schlagmann.de

www.tegelmaster.se www.sxc.hu www.wikipedia.org www.sundahus.se www.passivhuscentrum.se

Bildförteckning För sidor med flera bilder och illustrationer anges respektive fotograf/illustratör/källa i tur och ordning, separerade med kommatecken, från bild i övre vänstra hörnet till bild i nedre högra hörnet. Omslag s.4 s.5 s.8 s.10 s.12 s.13 s.14 s.15 s.16 s.17 s.18 s.19 s.20 s.21-26 s.28 s.29 s.30 s.33-36 s.37 s.38 s.39 s.40 s.41 s.43 s.44 s.45 s.46-49 s.50 s.51 s.52 s.53 s.54 s.56 s.57 s.58 s.59 s.60 s.61-62 s.63 s.64 s.65 s.66 s.67 s.68-69 s.70 s.71 s.72 s.73 s.74-83 s.85

Andreas Engberg (AE) schlagmann.de, Stock.XCHNG, AE, Længeboligen (...), Wikimedia Commons, AE Ximena Horaljes (XH) AE, SP Rapport 2002:15, AE Hans Sandqvist bildinfo.se, ibid - med ytterligare bearbetning av AE, AE efter SP Rapport 2009:16 schlagmann.de, Stock.XCHNG, AE Længeboligen (...), Wikimedia Commons, AE Wienerberger AB, Schlagmann.de AE Wikimedia Commons - Holger.Ellgard, Wikimedia Commons - Hans.Kylberg, SP Rapport 2009:16, ibid, AE AE google.se, ibid, ibid, Wienerberger AB, Schlagmann.de AE Wikimedia Commons, ibid, Schlagmann.de, Schlagmann.de - med bearbetning av AE AE Wienerberger AB SP Rapport 2002:15, Woodbuild - Kunskapsläge och råd kring fuktsäker projektering (...) - Lägesrapport 2009 Wienerberger AB, Blokmur - Murblok, AE AE Schlagmann.de, google.se, AE Wienerberger AB alpinegardensociety.net, AE, AE Wikimedia Commons - Holger.Ellgard blockark.se passivhuscentrum.se AE arkitekt.se AE AE, Tomas Gustavsson (TG), AE, TG AE, Blokmur - Murblok, ibid, Building with large clay blocks AE, TG, AE, TG, AE, AE AE, AE, TG Blokmur - Murblok, Kjell Adamsson (KA), KA Længeboligen (...), Populär Mekanik 1962, Længeboligen (...), Life between buildings Wikimedia Commons, AE, AE, AE AE Logbook Vol. 1 The Courtyard Houses, Wikimedia Commons - Jørgen.Jespersen, Tomas Tägil (TT), Ralph Erskine, arkitekt AE efter Byggekologi, ibid, AE, egnahemsbolaget.se AE AE, AE, The court-garden house AE, AE, AE, AE, Life between buildings Ralph Erskine, arkitekt, AE, AE, AE AE Populär Mekanik 1962, google.se (collage), AE AE AE, Stock.XCHNG, Stock.XCHNG Ralph Erskine, arkitekt TT, AE Længeboligen (...) AE Caroline Berggren (CB), XH

Bilagor Bilaga 1 - Utdrag ur Sektionsfakta NYB från Wikells Byggberäkningar. Visar en uppskattad kvadratmeterkostnad för olika typer av väggar Källa: Wikells Byggberäkningar (2008) Sektionsfakta-NYB 08/09, Wikells byggberäkningar Bilaga 2 - Kompletterande beräkningar för monolitiska väggar av tegelmurblock för olika typer av tegelmurblock. Visar på skillnaden i pris avseende materialkostnaden för tegelmurblocken Källa: Bilaga 1 samt Leif Olander på Wienerberger AB. Bilaga 3 - Diagram hämtat från föredrag hållt av Nini Leimand (även i doktorsavhandlingen Blokmur - Murblok) Visar på egenskaper för ett stort antal olika typer av murblock. Hämtad från www.lth.se Bilaga 4 - Byggvarudeklaration för perlit. Exempel på en byggvarudeklaration. Hämtad från www.tegelmaster.se Bilaga 5 - Artikel ur Svenska Dagbladet 14 december 2009. Thomas Berglund ”Fuktskador på tiotusentals hus mörkas”. Hämtad från www.svd.se Bilaga 6 - Artikel ur Arkitekten 11 2009. Christer Harrysson, ”Passivhusens energivinst väger inte upp riskerna”. Hämtad från www.arkitekt.se Bilaga 7 - Energiberäkning för 3 ROK - parhus Efter förenklad modell tillhandahållen av Maria Wall på Avdelningen för Energi och Byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola

2010‐02‐12 Kostnadsuppgifter hämtade ur Wikells Sektionsfakta NYB kompletterade med uppgifter från Leif Olander på Wienerberger AB Tegelmurblock från Wienerberger AB Beteckning Blockens djup ca pris T‐10 365mm 35:‐ T‐9 365mm 55:‐ T‐8 425mm 65:‐ T‐7 425mm ‐

isolerande fyllning ingen perlit perlit perlit

u‐värde färdig vägg 0,25 0,23 0,18 0,16

Uträkning kvadratmeterkostnad för vägg enl. Wikells Sektionsfakta . Materialkostnaden varierar för de olika blocktyperna Jämför med kostnader för andra väggtyper i den andra bilagan. Planblock T‐10 365mm Hakställning (2 mån) Silikatfärg Brädriven slätputs 1,5 grundning 3 grundning Brädriven slätputs Porotherm planblock T‐10 365

Antal 1m2 1m2 1m2 1m2 1m2 1m2 1m2

Kostnad ‐

Tidsåtgång ‐ 32,00 40,50 12,65 16,90 40,50 533,00 675,55

0,18 0,35 0,10 0,61 0,15 0,35 1,74

Materialkostnad Arbetslön Underentreprenader Omkostnadspålägg 258% på arbetslön Omkostnadspålägg 6% på UE

675,55 295,8 100 763 6 1840,35

Sektionskostnad ex moms: Planblock T‐9 365mm Hakställning (2 mån) Silikatfärg Brädriven slätputs 1,5 grundning 3 grundning Brädriven slätputs Porotherm planblock T‐9 365

Antal 1m2 1m2 1m2 1m2 1m2 1m2 1m2

Kostnad ‐

Tidsåtgång ‐ 32,00 40,50 12,65 16,90 40,50 880,00 1022,55

0,18 0,35 0,10 0,61 0,15 0,35 1,74

Materialkostnad Arbetslön Underentreprenader Omkostnadspålägg 258% på arbetslön Omkostnadspålägg 6% på UE Sektionskostnad ex moms: forts nästa sida…

1022,55 295,8 100 763 6 2187,35

Planblock T‐8 425mm Hakställning (2 mån) Silikatfärg Brädriven slätputs 1,5 grundning 3 grundning Brädriven slätputs Porotherm planblock T‐8 365

Antal 1m2 1m2 1m2 1m2 1m2 1m2 1m2

Kostnad ‐

Tidsåtgång ‐ 32,00 40,50 12,65 16,90 40,50 1040,00 1182,55

Materialkostnad Arbetslön Underentreprenader Omkostnadspålägg 258% på arbetslön Omkostnadspålägg 6% på UE Sektionskostnad ex moms:

0,18 0,35 0,10 0,61 0,15 0,35 1,74 1182,55 295,8 100 763 6 2347,35

EN 771-1

Produktdata Byggesten

(Etagebyggeri)

EN 771-3

EN 771-4

Tegl WB.dk Porotherm T10

Tegl + perlite WB.de Poroton T9

Tegl + perlite WB.de Poroton T8

Tegl + perlite WB.de Poroton S11

Letklinkerbeton Maxit.dk Leca blok 600

Letklinkerbeton Maxit.se DSM blok

Letklinkerbeton + Letklinkerbeton + 75mm plastkerne 135mm plastkerne Maxit.dk Maxit.dk Lecaterm 75 Lecaterm 135

Porebeton H+H.dk Celblok

Porebeton H+H.dk Jumboblok

Porebeton Ytong.dk Massivblok

Længde

248

490

600

490

497

500

600

500

Bredde

d/b

365

425

365

390

400

350

390

365

Højde

249

190

200

190

200

600

200

MPa

fcnk

2,14

1,75

2,3

(vanger) 2,3

1,33

kg/m3

650

700

650

900

600

650

(vanger) 600

375

290

indv.mur 0,16 kerne 0,036 udv.mur 0,19

indv.mur 0,10 udv.mur 0,12

indv.mur 0,08 udv.mur 0,09

Karakteristisk trykstyrke Densitet: Middelværdi Varmeledningsevne U-værdi U-værdi incl. Puds Specifik varmekapacitet Varmeakkumulering

0,10

0,09

0,08

0,11

indv.mur 0,18 udv.mur 0,22

indv.mur 0,20 udv.mur 0,24

indv.mur 0,16 kerne 0,036 udv.mur 0,19

W/m2K

0,26

0,24

0,19

0,29

0,48

0,31

0,21

0,28

0,22

W/m2K

0,25

0,23

0,18

0,28

0,47

0,30

0,20

0,27

0,21

1,0

1,05

(vanger) 1,0

1,0

kJ/m2K Q

237

256

276

329

234

273

137

106

1,5

0,5 x 10 - 5

0,8 x 10 - 5

0,7 x 10 - 5

0,8 x 10 - 5

0,8 x 10 -5

W/m K

kJ/kgK

Afkølingens-tid (h)timer Leveringsfugtin % dhold max Længdeudv. per K koefficient E-modul Murværk

cȡ

MPa

1600

Eck 2300 Ecd 1000

MPa

Studs 0,12 Ligge 0,29

Studs 0,45 Ligge 0,20

8,5

14,1

14,7

15,8

19,2

21,2

17,5

15,5

Vægt pr. m2 mur kg

225,6

235,2

252,8

307,2

212

238

175

180

191,8

177

Bøjningstrækstyrker i fuger

Antal pr. m2 mur stk. Vægt

Eck 2300 Eck 2300 Ecd 1000

Ecd 1000

1200

902

Studs 0,45 Ligge 0,20

Studs 0,20 Ligge 0,35

Studs 0,14 Ligge 0,26

8,33/10

2,78

Fuktskador på tiotusentals hus mörkas | SvD#articlecomments

Page 1 of 2

Fuktskador på tiotusentals hus mörkas Publicerad: 14 december 2009, 07.38. Senast ändrad: 14 december 2009, 11.26

Många husägare vilseleds när det gäller riskerna med enstegstätade fasader. Antalet skadade hus är nämligen mycket högre än vad Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, och byggbranschen redovisar. Det visar en granskning som gjorts av Villaägarnas Riksförbund. I en rapport om den kanske största fuktskandalen på senare år – framtagen av Byggbranschen och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP – betraktas de undersökta husen som skadade först då minst en fasad behöver byggas om. Behöver man reparera i mindre utsträckning, räknas byggnaderna som oskadade, och redovisar man på det sättet blir inte andelen skadade hus större än 55 procent. –Men om man gräver i rapporten, upptäcker man att det förekom riklig och synlig påväxt av mikroorganismer på 98 procent av de enstegstätade hus vars fasader frilagts för kontroll. Det innebär att fuktskador finns på betydligt fler hus än vad branschen vill erkänna, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund. Dessutom uppvisar 99 procent av de 821 undersökta byggnaderna i rapporten otätheter, där vatten kan komma in. Det betyder att mer än 100000 bostäder i villor och flerfamiljshus sannolikt har fuktskador som kan kräva reparationer för mångmiljardbelopp. –Om villaägare vilseledas när det gäller risken för fuktskador så kan det leda till att de inte undersöker sina hus. Om skadorna upptäcks efter det att bygg- och försäkringsbolagens ansvarstid har gått ut, kan de inte rikta några anspråk mot bolagen utan får själva betala reparationskostnaderna. Skadorna kan på en enskild villa uppgå till mellan 500000 och 1,5 miljoner kronor, påpekar Ulf Stenberg. Den aktuella rapporten har tagits fram av en projektgrupp utan representanter för konsumentintresset. I gruppen har det däremot funnits representanter från företag som byggt hus med enstegstätade fasader, till exempel NCC, Skanska, Peab och JM. –Byggbranschen har stort ekonomiskt intresse av att begränsa kostnaderna för åtgärdande av skador på enstegstätade fasader. Rapporten har dessutom finansierats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Detta förefaller onekligen ha påverkat redovisningen av antalet skadade hus och vilka åtgärder som behöver vidtas, säger Ulf Stenberg.

THOMAS BERGLUND thomas.berglund@svd.se Fler artiklar

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/fuktskador-pa-tiotusentals-hus-morkas_393508...

2009-12-14

Fuktskador på tiotusentals hus mörkas | SvD#articlecomments

Page 2 of 2

Fakta Enstegstätade fasadkonstruktioner bygger på att puts appliceras direkt på isolering utan något mellanliggande luftutrymme. Enstegstätade putsade fasader är en väggkonstruktion med bakomliggande träregelvägg. Det finns olika varianter av den enstegstätade fasaden (enstegsmetoden), men gemensamt är att det yttersta skiktet på fasaden fungerar både som regn och vindskydd. I en tvåstegstätad fasad skiljs regnskydd och vindskydd som regel åt med en dränerande luftspalt. Enstegstätningen som metod kom hit från Tyskland i slutet av 1970-talet där den användes framför allt på murade tegel- och lättbetonghus. Här i Sverige utvecklade byggbranschen en till synes bra och billig metod där putsen sattes direkt på en isolering av antingen styrencellplast eller mineralull. Innanför isoleringen monterades en utvändig gipsskiva beklädd med kartongpapp som skydd för de träreglar med isolering emellan som utgör stommen. Putsen kan vara tunn, men ger ändå en känsla av stenhus. Källa: Byggvärlden/Villaägarna/Bofast

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/fuktskador-pa-tiotusentals-hus-morkas_393508...

2009-12-14

arkitekten / 11 / november 2009 / debatt / 71

”Vilseledande att tala om stadsfront” Hushållsel

Varmvatten

Värme elb

Fläktar

Totalt inköpt el

Varmvatten sol

Lindås energianvändning, delposter och totalt inköpt el.

peraturvariationer och minskat gratisvärmeutnyttjande med en centralt placerad termostat i ven tilationsaggregatet, som inte har möjligheter att åstadkomma en individuell temperaturfördelning varken i en- eller tvåplanshus. • Hälsoproblem för de boende med kanaliserad tilluft och luft värme på grund av förorena(n) de kanalsystem och växlare samt lågfrekvent buller. • Ökad risk för fukt- och mögel problem i klimatskalets yttre partier på grund av större iso lertjocklek respektive på grund av ökad risk för övertryck inne vid frånlufts-/tilluftsventilation. • Minskad uttorkningseffekt av klimatskalet vid tjockare isole ring. • Ökad fuktbelastning av klimatskalet på grund av utförande brister. Ju tjockare isoleringen är desto mindre är energibespa ringen av den sista centimetern, det vill säga marginalnyttan minskar. Livscykelanalys av ytterväg gar med träpanel och mineral ullsisolering med tjocklekarna 290 och 490 mm visar att skill naden i total energianvändning för byggnadens hela livslängd (50 år) är mindre än 2 procent. Det torde inte uppväga de nack delar som ytterligare 200 mm

mineralullsisolering medför. Större väggtjocklekar ger ökade risker för byggskador och inne miljöproblem enligt ovan, mindre inneryta eller större ytteryta med ökade tomt- och grund läggningskostnader samt högre transportkostnader framförallt beroende på större material mängder och fraktvolymer vid fabrikstillverkning som stor block eller volymelement etce tera. Dessutom är tillverkningen av mineralull inte fri från miljö påverkan. Uppgifter finns om att pas sivhusen har tio procent högre produktionskostnad än tradi tionellt utföra hus. Passivhu sen ställer speciella krav på pro jektörer, byggare och brukare. Praktiska erfarenheter visar att den totala energianvändningen i driftskedet ligger runt 80 kWh/ kvm och år, obetydligt under lågenergialternativet med från luftsvärmepump. Livscykelanalys för ökning av isoleringen i ytterväggar från 290 till 490 mm visar på en energivinst med knappa två procent vid livslängden 50 år. Nämnda energivinster uppvä ger inte de ökade riskerna för byggskador, innemiljöproblem eller den miljöpåverkan som tillverkningen ger upphov till. christer harrysson

Arkitekt Göran Borell fortsätter debatten om Slussens ombyggnad med att besvara Chet Kanras inlägg i Arkitekten nr 10. Visst kan jag dela mycket av Chet Kanras synpunkter. Att tunnelbanan dyker upp ovan vattnet på en kort sträcka i en av de känsligaste delarna av Stockholm är förunderligt. Visst skulle Ryssgården och Slussen området gynnas av en nedsänkt tunnelbana. Däremot har vi helt olika uppfattningar om hur det fram tida stadsrummet kring Söder ström ska formges. Ofta miss leds vi mer av orden vi begagnar oss av än av den formala gestalt ningen vi hänger oss åt – kanske i brist på ord som uttrycker det vi känner inför gestaltningsupp draget. I den aktuella Slussen frågan har ordet stadsfront fått den egenskapen. Det känns vilseledande att tala om stadsfront i ett rumsligt möte mellan stadens ingående kvartersformer. Bättre att tala om husfront mot vattnet eller något liknande. Stockholm har förvisso en unik stadsfront i mötet med vattnet och, framför allt, skärgårdslandskapet. Två skilda karaktärer och väsen som skapar en spänning i sitt motsatsförhållande till varandra. Och därmed en skönhet som går att förstå.

Slussenområdet har under lång tid varit alltför bebyggt för att uppnå detta estetiska mot satsförhållande i förhållande till Stadsholmens bebyggelse. Att återuppliva den gamla

slänten, den trasiga strukturen och vägen ner mot Slussen från Södermalmstorg skapar ett his toriskt motiv men känns bara tillbakablickande. Det är som om Lindhagens plan för Stock holm inte var stockholmsk på sin tid. Det, med nya byggnader, mer tydliggjorda vattenrummet i Foster och Bergs förslag ger en större och mer betydelsefull historisk förståelse för de viktiga vatten- och båtrörelser som skett i väst–östlig riktning. Härtill med en mer helande och tydliggjord stadsstruktur.

Överbyggd med broförbin delser är detta ett välkänt stads motiv världen över. Likt krop par förbundna till varandra via navelsträngar. Felet med dagens Slussen är att alldeles för många och alltför utbredda brokon struktioner koncentrerats på ett alldeles för litet område. Vi är många som helst skulle se en nedgrävd tunnelbana. Tyvärr verkar idén nedgrävd istället. Då känns en upprust ning av befintliga broar som allt angelägnare. Att ge dem en for mal omgestaltning som mot svarar detta nya vattenrum och även innefattar ett försök att reducera deras utbredning. Själv kan jag inte förstå var för två tunnelbanelinjer måste ha fem spår på den känsligaste delen av sin sträckning. Och, om det femte spåret verkligen behövs (för tillfällig uppställ ning av tunnelbanetåg förmodar jag), kan det då inte placeras i sammanbindningsbanans gamla outnyttjade tunnelsystem? I stället för ovanpå vattenspegeln. göran borell sar/msa

70 / debatt / arkitekten / 11 / november 2009

citerat

”Passivhusens energivinst väger inte upp riskerna” BIG? Caruso S:t John? Eller svenska White? Fältet är fritt för gissningar kring förslagen till nytt Skogskrematorium.

”Eller är det så att utlänningarna exotiserar så grovt över det svenska och Asplund så att dom i själva verket ser mest svenska ut? Ingenting är lätt i dessa perverterade postmoderna tider...” Pär Eliaeson spekulerar i vilka arkitekter som står bakom vilka förslag i tävlingen om Skogskrematoriet på sin blogg för Arkitekturtidskriften Kritik 22 oktober. ”De gröna initiativen har fullkomligt exploderat här i Washington DC. Allt handlar om ’eco’.” Andrew Osborne, event manager på House of Sweden, intervjuad av Elisabeth Lorenz-Werner i Kulturvärden 03/09. ”Det där att det ska finnas en deli måste ju lugna många.” Dan Hallemar kommenterar Herzog och de Meurons och Oscar Properties förslag på tillbyggnad till Ferdinand Bobergs gasklockor i Stockholm. På Arkitekturs blogg 28 oktober. ”Tunneln bör få finnas kvar som ett minne av ett säreget lyxbetonat arkitektoniskt byggnadsverk i en svensk småstad.” Tågresenär Thomas Nilsson kritiserar tunnellösningen vid den ombyggda stationen i Nybro i Barometern 4 november.

Erfarenheter visar att passivhusens totala energianvändning i driftskedet ligger obetydligt under lågenergialternativet med frånluftsvärmepump. Med passivhus ökar risken för byggskador, innemiljöproblem och miljöpåverkan, skriver Christer Harrysson, professor i byggteknik vid Örebro universitet. Hus byggs på många olika sätt. Några av dessa är bättre än andra med avseende på inne miljö, energianvändning och livscykelkostnad. Energisparpo tentialen i bostäder är avsevärd, cirka 50 procent i såväl nya som befintliga hus. Erfarenheter visar att man särskilt bör undvika: • Stora glasytor som medför komfortstörningar samt ökade värme- och kylbehov med högre effekt- och energianvändning. • Komplicerade lösningar för värme och ventilation, till exem pel FTX-ventilation med liten energibesparing och förore ningsrisker samt golvvärme. • Kollektiv mätning och debi tering av energi- och vattenan vändning i flerbostadshus. Nya hus uppförs enligt två huvudalternativ: passivhus res pektive lågenergihus med från luftsvärmepump för byggnads uppvärmning och varmvatten. Några tekniska skillnader mellan de båda alternativen är: • Utförandekrav. Passivhus kräver särskild utbildning av projektörer, byggare och brukare. Det gäller speciellt för att bygga tätt. Såväl förespråkare som större hus- och byggföretag är skeptiska till om byggarna generellt kan uppfylla så höga kvalitetskrav i en stor och geografiskt spridd organisation.

Lågenergihus med frånlufts

värmepump har principiellt använts sedan mitten på 1980talet. Det har visat sig vara fabri katsoberoende och inte ställa särskilda krav på projektörer, byggare och brukare. • Energianvändning. Vanliga serieproducerade småhus har i medeltal en total energianvänd ning på 120–130 kWh/kvm per år och flerbostadshus 50 pro cent högre. Praktiska erfarenhe ter visar emellertid, att de båda huvudalternativen passivhus respektive lågenergihus med frånluftsvärmepump har unge fär samma totala energianvänd ning i driftskedet uppgående till 80 kWh/kvm om året. Sub traherar man hushållselen med

SCB standard

Lågenergihus

25 kWh/kvm per år kvarstår 55 kWh/kvm om året för bygg nadsuppvärmning, varmvat ten och fastighetsel, i nivå med Boverkets krav för elvärmda bostäder. • Tillsatsenergi, el eller fjärr värme. De flesta nya småhus har elvärme och de flesta nya fler bostadshus fjärrvärme. Ett visst motsatsförhållande råder mel lan energisnåla hus och ener gisnåla tillförselsystem. Stor oenighet råder om vad som är bäst, el eller fjärrvärme. Risker och nackdelar med passivhus är bland annat: • Högre effekt- och energibe hov samt kraftigt förhöjda inne temperaturer vår, sommar och höst. Ökad energianvändning på grund av större distributions förluster med installationer pla cerade i klimatskalet. • Kombinerat värme- och venti lationssystem. Större innetem

Lindås

Glumslöv

Total energianvändning för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel.

Rapporten och bilagor finns 채ven tillg채ngliga via

www.murblock.se

Arkitekt MSA Andreas Engberg Pelargatan 19 12147 JOHANNESHOV +46(0)739303911 andreas@andreasengberg.se www.andreasengberg.se