Jessicas stuga
Våra tankar om utvecklingsarbete Vi utgår från ett sociokulturellt sätt att se på kompetens- och organisationsutveckling, det vi säga, aktörerna i verksamheten är verksamhetens viktigaste tillgång. Vid en skolenhet är rektor och personal kompetenta och bär på oändligt med kunskap och erfarenheter, vilka genom ett strategiskt planerat utvecklingsarbete kan få möjlighet att synliggöras för att kunna användas och nyttjas. Strukturerat utvecklingsarbete i skolors verksamhet utgår från ett komplext nät av skeenden. I denna komplexitet kan man urskilja och beskriva fyra faser i utvecklingsarbetets process. Dessa är Initieringsfasen, Implementeringsfasen, institutionaliseringsfasen samt Spridningsfasen.
Figur 1. Figuren visar utvecklingsarbetets faser
Utvecklingsarbetets faser Initieringsfasen Initieringsfasen syftar till att rektor och lärare skapar en gemensam bas för att förstå och formulera sig kring det kommande utvecklingsarbetet. En framgångsfaktor i initieringsfasen och hela utvecklingsarbetet, är att utgå från en genomlysning som ger en beskrivning av skolans nuläge. Rektor och personals delaktighet är en förutsättning för denna genomlysning. Genom nuläget identifieras möjligheter och utmaningar, som skolan står inför, och att dessa kan ligga som grund för en verksamhetsidé som tar sin form under initieringsfasen. Implementeringsfasen Efter initieringsfasen följer implementeringsfasen som är den fas där verksamhetsidén ska förverkligas. En förutsättning för att ett förbättringsarbete ska kunna ske, är att lärarroll och organisation av lärandet i någon mån förändras. Detta leder till att implementeringsfasen stundtals kan upplevas omtumlande, eftersom nya idéer och arbetsmetoder ska omsättas i vardagen och utprövas i handling. Under initieringsfasen kan det finnas lärare som väljer att
förhålla sig passivt i processen och motstånd inför förändringar i detta skede kan uppstå. Ett resultat blir därmed att övergången mellan initiering och implementering blir flytande, faserna går in i varandra, eftersom delar av personalen kan behöva ett omtag, parallellt med att verksamheten som helhet kontinuerligt fortsätter med planering och genomförande av uppsatta mål. Lärares motstånd för förändring bygger ofta på en individualistisk lärarkultur, som utgår från lärares ensamarbete, i alla frågor som rör skolans inre arbete. Detta motstånd kan skolor hantera på olika sätt. En framgångsrik metod är att skapa förutsättningar för samarbete mellan kollegor och uppmuntra till allas ansvarstagande och delaktighet för det gemensamma arbetet. En viktig faktor är att skolan, trots eventuellt motstånd, fortsätter enligt verksamhetsidéns utstakade riktning och att rektor inte släpper de krav på förändringar som ska omfatta hela verksamheten. Arbetet under implementeringsfasen är en process som kan pågå i flera år. Detta ställer krav på rutiner, strukturer och arbetsmodeller för att dels säkerställa och synliggöra kvalitet och riktning i utvecklingsarbetet, dels som underlag vid uppföljning och utvärdering så att nya delmål och handlingsplaner hela tiden skapas. Institutionaliseringsfasen Under institutionaliseringsfasen börjar utvecklingsarbetets mål vara uppfyllda och nya arbetssätt och roller har blivit vardag och upplevs av alla som det naturliga förhållningssättet till uppdraget. Spridningsfasen Genom att sprida erfarenheter om skolans förbättringsarbete, finslipas detaljerna i det som nu speglar vardagens inarbetade rutiner. I synliggörandet av detta i dialog med andra uppstår en självvärderingsprocess hos rektor och lärare som i sin tur väcker nya reflektioner och tankar på utvecklingsområden.
Nulägesbeskrivning En ingång till ett längre utvecklingsarbete är att i initieringsfasen göra en genomlysning av verksamheten och genom en nulägesbeskrivning kunna identifiera utvecklingsområden. I vår modell tas underlaget till resultatet i nulägesbeskrivningen sin form utifrån: Befintliga dokument •
Kollegial kompetensutveckling läser och sammanfattar kvalitetsredovisningen, likabehandlingsplanen, lokala kursplaner med mera, som utgångspunkt för det fortsatta arbetet
Individuella reflektioner •
Skolans rektor och personal reflekterar skriftligt kring öppna frågeställningar för att synliggöra tankar och upplevelser kring sitt uppdrag och verksamheten
Samtal/intervju • •
Arbetsgrupper samtalar och reflekterar tillsammans utifrån öppna frågeställningar Rektor samtalar och reflekterar utifrån öppna frågeställningar
Vetenskap •
Vetenskap kopplas till empirin
Nulägesarbetets process Nulägesprocessen inleds med besök i verksamheten och inledande möte med rektor samt en förstudie av befintlig dokumentation om verksamheten. Utifrån arbetet med detta material utkristalliseras frågeställningar om Organisation, Arbetsmiljö, Lärande och Värdegrund. Dessa frågeställningar formulerades som underlag för de individuella skriftliga reflektionerna. Frågeställningarna distribueras och samlas in via e-post. De skriftliga reflektionerna blir i sin tur ett underlag för reflekterande samtal som förs med rektorer och med personalen i mindre grupper. Det empiriska materialet sammanställs därefter och resultatet presenteras muntligt för rektorer och personal. Nulägesbeskrivningen dokumenteras i sin helhet i rapportform. MÖTEN/ FÖRSTUDIE • möten med rektor • befinliga
SKRIFTLIGA REFLEKTIO NER •
lärare
INTERVJU/ SAMTAL
SAMMNANSTÄLLNING
• lärare i grupper • rektor
• • •
rapport analys utvecklin
PRESENTAT ION/ PLANERING •
rektor
Figur 2. Figuren illustrerar nulägesarbetets process
I nulägesbeskrivningen synliggörs hur rektorer och personal upplever sin vardag och nuläget i verksamheten samt förutsättningar för ökad kvalitet och måluppfyllelse. Med utgångspunkt i detta analyserar Kollegial kompetensutveckling materialet och formulerar möjligheter och utmaningar för verksamheten samt tänkbara utvecklingsområden.
Uppskattad tidsåtgång
Tidsåtgången kan variera från verksamhet till verksamhet och en exakt tidplan tas fram i samarbete med rektor. Förstudie • • •
Samtal och planering med rektor Besök i verksamheten Inläsning av befintlig dokumentation
Skriftliga reflektioner • • •
Lärare reflekterar individuellt kring 10-15 frågor (lärare: tidsåtgång ca 2 h) Rektor reflekterar individuellt kring 15-18 frågor (rektor: tidsåtgång ca 2 h) Sammanställning av reflektioner – förberedelse inför intervjuer/reflekterande samtal
Intervju/Reflekterande samtal • • •
Samtal med lärare i grupper (1-1.5 h/grupp) Samtal med rektor (2h) Transkribering och bearbetning av intervjuerna
Sammanställning och analys • • • • •
Bakgrundsmaterial sammanställs Empiriskt material tematiseras och sammanställs Teoretiska utgångspunkter formas Analys av nuläget (möjligheter och utmaningar)kopplat till teori Utvecklingsområden identifieras
Presentation och planering • • •
Presentation för rektor Presentation för personal (hela kollegiet eller i mindre grupper) Planering av utvecklingsarbete
Verksamhetsidé Enligt Lindholm, Larsson & Kocken (1996) består en verksamhetsidé av tre delar; vision, övergripande mål samt organisation. Dessa tre delar bildar en helhet och ligger till grund
för verksamhetens arbete. En verksamhetsidé bygger på formuleringar kring tre frågeord; varför, vad och hur.
Figur 3. Figuren visar en verksamhetsidés uppbyggnad.
Vision Visionen svarar på frågan varför. Det som utmärker en vision är bland annat att den ska: • • • • •
vara framåtblickande uppmuntra och inspirera till egna initiativ uttrycka kvalitet visa på färdriktningen i verksamhetens dagliga arbete vara så övergripande att verksamhetens alla mål inkluderas i den.
Enligt Lindholm, Larsson & Kocken ska en vision, när den formuleras, ha sin utgångspunkt i eleverna, ge uttryck för en vi-känsla och ha en bärighet över flera år.
Övergripande mål De övergripande målen syftar tillbaka på visionen genom att konkretisera denna utifrån vad- frågor, som till exempel; vad vill vi möjliggöra, vad vill vi skapa, vad vill vi uppnå?
Organisation Lindholm, Larsson & Kocken menar att det är viktigt att skapa förutsättningar, strukturer och en riktning i organisering av lärande, elever, personal och lokaler för att kunna förverkliga vision och övergripande mål.