Nu ska skogens klimatnytta undersökas

I ett nytt forskningsprojekt undersöks hur den svenska skogen bäst brukas utifrån ett klimatperspektiv Klimatnyttor från skogens produkter ska också undersökas.

Det är Skogforsk och SLU som ska samarbeta i detta forskningsprojekt.

Vårt sätt att bruka skogen påverkar dess förmåga att leverera klimatnyttor på en rad olika områden. Idag bidrar skogen genom att fånga in kol, lagra det i skog och mark samt erbjuda en förnybar råvara som kan ersätta fossila produkter och material i samhället.

Forskarna kommer titta på om vi bör förlänga omloppstiderna och binda mer kol i den växande skogen, eller öka virkesuttaget och på så sätt minska de fossila utsläppen genom att fossilt byts ut mot förnybart. Man kommer även undersöka hur kontinuitetsskogsbruket påverkar klimatnyttan över tid.

I ett nytt projekt undersöker Skogforsk och SLU hur den svenska skogen bäst brukas utifrån ett klimatperspektiv.

– Jag märker att många är intresserade av, och funderar över, dessa frågor, såväl i samhället i stort, som bland skogsägare och anställda i skogsindustrin, säger Karin Ågren, forskare vid Skogforsk, som leder projektet tillsammans med Skogforsk-kollegan

Foto: Per Eriksson Anders Eriksson.

I samarbetsprojektet undersöks hur valet av skötselmetod påverkar skogens tillväxt och produktutfall, och i slutändan vilken klimateffekt de olika metoderna kommer att ge.

I ett första steg görs simuleringar av hur skogens löpande nettotillväxt, kolförrådets utveckling samt det skördade virkets diameter-, längd-, och trädslagsfördelningar påverkas av en förändrad skogsskötsel.

Förändrad gallringsstyrka och förlängd omloppstid är exempel på skötselstrategier som kommer simuleras.

I projektets nästa steg genomförs simuleringar av hur träden apteras efter avverkningen. Då framkommer det hur stor andel som blir timmer, massaved eller bränselved, givet de olika skötselscenarierna.

I det sista steget används produktutfallet, i kombination med information om skogens nettotillväxt och kolförrådets utveckling, som underlag för att beräkna hur skötseln över tid påverkar den globala klimateffekten.

– Vår förhoppning är att projektresultaten ska underlätta för alla skogsägare att kunna ta mer medvetna beslut angående skogens skötsel med avseende på klimatnyttan, säger Karin Ågren avslutningsvis.

Företaget Logistikcenters bygger en 21.000 kvadratmeter stor logistikanläggning i Bålsta. Det är Martinssons Byggsystem som ska leverera virke till bygget.

Sveriges största logistikanläggning i trä

Logistikanläggningen Triple Zero i Bålsta, strax väster om Stockholm blir unik i sitt slag. Det blir Sveriges största i trä och Holmen-ägda trävaruföretaget Martinsson ska leverera limträ och KL-trä till den nästa 21.000 kvadratmeter stora byggnaden.

– Vi valde bort den traditionella stålstommen mot trä för att göra så litet klimatavtryck som möjligt, säger Eva Sterner, chef för utvecklingsprojekt hos byggherren Logicenters.

Martinssons leverans består av limträ och KLträ till stommen och till de pelare som finns i hela hallen och sadelbalkar i takkonstruktionen. Det blir även KL-träbjälklag på hela långsidan. Längs den ena kortsidan byggs en lägre kontorsbyggnad som sammanfogas med logistikhallen.

– Vi upplever ett väldigt högt tryck och efterfrågan på hållbara logistikanläggningar är särskilt stor. Här är många beredda att vara med i utvecklingen vilket även innebär att man är villig att betala en något högre hyra för att nå sina klimatmål, säger Eva Sterner avslutningsvis.

Hastighetsbegränsare för timmerbilar

Från och med januari genomförs ett pilotprojekt genom orterna Rissna, Hällesjö, Laggarberg och Timrå. Projektet som genomförs under 2023 är unikt, då geofencing tidigare mest har gjorts försök i storstadsmiljöer.

Digitala hastighetshinder möjliggörs genom att nyttja tekniken geofencing som gör att fordon med rätt teknik inte kan köra fortare än gällande hastighetsgräns inom ett villkorat geografiskt område. Att hastighetssäkra en befintlig vägsträcka kräver generellt någon form av fysisk åtgärd som till exempel ett farthinder, en avsmalning av väg eller trafiksäkerhetskameror. Dessa alternativ innebär investeringar som det inte alltid finns finansiellt utrymme för, vilket gör det angeläget att utreda möjligheterna med digitala alternativ.