Wikipedias fel och brister by annastinacecilia

Wikipedias fel och brister – en angelägenhet för biblioteken?

Förstudie av Einar Spetz

Innehållsförteckning FÖRORD __________________________________________________________________ 3 INLEDNING _______________________________________________________________ 5 Studiens syfte ____________________________________________________________ 5 Avgränsningar ___________________________________________________________ 5 WIKIPEDIA – EN FRI ENCYKLOPEDI PÅ WEBB 2.0 _________________________________ 6 Öppenhet och altruism _____________________________________ _____________________________________________________ __________________________________ 7 Deltagarnas drivkrafter __________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________ 9 Google – allfarvägen till Wikipedia ____________________________________ __________________ 11 Att skriva och redigera ____________________________________ _____________________________________________________ ___________________________________ 12 Biograﬁska artiklar ____________________________________ ______________________________________________________ ____________________________________ 13 Klotter ____________________________________ ______________________________________________________ ____________________________________ 13 Senaste ändringar ____________________________________ ______________________________________________________ ____________________________________ 13 Har Wikipedia kommit för att stanna? ____________________________________ __________________ 14 ANVÄNDARUNDERSÖKNING_______________________________________ __________________ _______________________________________ 15 Undersökningen ____________________________________________________ __________________ 15 Intervju ____________________________________ ______________________________________ ___________________________ ___________ ________________ _________ 16 Undersökningens resultat ____________________________________ __________________ 17 Kännedom och användning ____________________________________________ __________________ 18 Trovärdighet ________________________________________________________ __________________ 21 KVALITETSARBETE PÅ WIKIPEDIAS ____________________________________ __________________ 26 Pågående kvalitetsarbete _____________________________________________ __________________ 26 Länkar från Libris ____________________________________________________ __________________ 27 Wikipedias kvalitet – en angelägenhet ____________________________________ __________________ 27 Wikipediaprojekt för bibliotekarier! ____________________________________ __________________ 28 Nyttan av ett projekt _________________________________________________ __________________ 30 KÄLLOR __________________________________________________________ __________________ 31 BILAGA: ENKÄTFORMULÄR

Förord FÖRORD Denna förstudie som jag har utfört på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm handDenna förstudie som jag har utfört på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm handlar om lar om uppslagsverket Wikipedia. Min ambition har varit att genomföra en saklig uppslagsverket Wikipedia. Min ambition har varit att genomföra en saklig förstudie som inte förstudie som inte förutsätter stora förkunskaper hos läsaren. En fråga som kanske förutsätter stora förkunskaper hos läsaren. En fråga som kanske anmäler sig är hur det är anmäler sig är hur det är bevänt med mitt eget sakliga förhållningssätt till Wikipebevänt med mitt eget sakliga förhållningssätt till Wikipedia. Det är bäst att spela med öppna dia. Det är bäst att spela med öppna kort. Att jag tillfrågades att genomföra denna kort. Att jag tillfrågades att genomföra denna förstudie hör sannolikt ihop med mitt eget förstudie hör sannolikt ihop med mitt eget aktiva intresse för Wikipedia, men jag aktiva intresse för Wikipedia, men jag vill understryka att min roll på det Internetbaserade vill understryka att min roll på det Internetbaserade uppslagsverket är blygsam.

uppslagsverket är blygsam.

Einarspetz. Bidrag på sv. Wikipedia Användare Antal redigeringar Uppladdade bilder Antal sidor redigerats Borttagna redigeringar Första redigering

Einarspetz 2302 1 (1 cur, 0 old)

som

626 99 2005-08-21 07:59:40

Källa: Wikimedia User edit counter

Mina insatser på den svenska språkMina insatser på den svenska språkversionen fram fram till densammanfattas 10 januari tillversionen den 10 januari 2008 i tabellen till 2008 sammanfattas i tabellen vänster. Enligt statistiken har till 2302 redigeringar vänster.påEnligt statistiken har 2302Wikipedia sägs bokförts användaren einarspetz. redigeringar bokförts på användaren kunna vara vanebildande. På uppslagsverkets einarspetz. Wikipedia sägs kunna webbplats skildras en åkomma kallad – möjligen vara vanebildande. På uppslagsverskämtsamt – för wikiholism: diagnosen är giltig för webbplats skildras en åkomma enkets användare som befinner sig i en nedåtgående kallad möjligen skämtsamt – för spiral där– allt mer tid går åt till att redigera texter diagnosen giltig för påwikiholism: uppslagsverket. Påär Wikipedias webbplats en användare som beﬁ nner sig i en uppmanas den som har drabbats ”att försöka ta en spiral där allt mer tid går vitnedåtgående vecka”.

åt till att redigera texter på uppslagsverket. På Wikipedias webbplats uppmanas den som har drabbats ”att försöka ta en vit Jagvecka”. känner till användare som närmar sig 90 000 redigeringar. Wikipedia liknar för dem en

livsbetingelse, bara snäppet mindre viktig jämfört med förmågan att uppta syre ur luften. För migkänner är Wikipedia en liten hobby. Den började, inledde jag liknar försiktigt Jag till användare som närmar siggången 90 000 jag redigeringar. Wikipedia för med några radereni livsbetingelse, en artikel om R�zekne, en stad i östra Lettland. dagar senare lade jag upp några dem bara snäppet mindre viktig jämförtNågra med förmågan att uppta längre texter om litteraturhistoria – ett Den smaltgången ämne jag kanbörjade, tyckas. inledde Det var kunskaper syre ur luften. För Baltikums mig är Wikipedia en liten hobby. somförsiktigt jag hademed jag några skaffatrader mig när något tidigare en producerade instuderingsmaterial för jag i en jag artikel omårR�zekne, stad i östraett Lettland. en studiecirkel. Några dagar senare lade jag upp några längre texter om Baltikums litteraturhistoria

– ett smalt ämne kan tyckas. Det var kunskaper som jag hade jag skaffat mig när jag Självaårredogörelsen för litteraturens utveckling i Estland, och Litauen var jag nöjd något tidigare producerade ett instuderingsmaterial för en Lettland studiecirkel.

med, men jag var en smula frustrerad över de små utsikterna att få texten utgiven. Efter att ha gett upp tanken påförattlitteraturens låta tryckautveckling ett litet häfte, var nästa impuls att sättavar upp en separat Själva redogörelsen i Estland, Lettland och Litauen webbsida med fokus på Baltikums litteraturhistoria. Denna tanke slog jag dock snabbt ur jag nöjd med, men jag var en smula frustrerad över de små utsikterna att få texhågen. Hur skulle andra intresserade ens kunna hitta webbplatsen – i varje fall utan ten utgiven. Efter att ha gett upp tanken på att låta trycka ett litet häfte, var nästa marknadsföring och sökordsoptimering? impuls att sätta upp en separat webbsida med fokus på Baltikums litteraturhistoria. Denna tanke slog jag dock snabbt ur hågen. Hur skulle andra intresserade ens I stället anpassade jag texten förfall Wikipedia och la upp den den svenska språkversionen. kunna hitta webbplatsen – i varje utan marknadsföring ochpå sökordsoptimering?

När texten väl var utprånglad hann det bara gå tretton minuter innan andra användare anmälde sig och började förändra texten. Genom egen och andra Wikipediaanvändares försorg tillkom I stället anpassade jag texten för Wikipedia och la upp den på den svenska språkinterwikilänkar, styckeindelning, rubriker och länkar till andra artiklar inom uppslagsverket. versionen. När texten väl var utprånglad hann det bara gå tretton minuter innan Därmed förhöjdes textens värde avsevärt. Efter mina första redigeringar insåg jag att texten andra användare anmälde sig och började förändra texten. Genom egen och andra om Baltikums litteratur inte var min längre. Detta kändes inte alls vemodigt. Tvärtom var det Wikipediaanvändares försorg tillkom interwikilänkar, styckeindelning, rubriker fascinerande att bli vittne till hur användare bildade nätverk kring det första textutkastet. och länkar till andra artiklar inom uppslagsverket. Därmed förhöjdes textens värde Upplysningar fogades till varandra. Det filades på formuleringar, yvigheter nöttes bort. avsevärt. Efter mina första redigeringar insåg jag att texten om Baltikums litteratur inte var min längre. Detta kändes inte alls vemodigt. Tvärtom var det fascinerande att bli vittne till hur användare bildade nätverk kring det första textutkastet. Upplysningar fogades till varandra. Det ﬁlades på formuleringar, yvigheter nöttes bort.

Detta var ett arbetssätt som jag gillade. Men i samtal med andra fann jag det svårbeskrivligt. Vad kallas det? Encyklopediskt byalag? Jag tydde mig till lånord. Det fi nns i fi nlandssvenskan ett uttryck som heter talko. Talko förklaras som oavlönat gemensamt arbete. På norska fi nns ett motsvarande uttryck: dugnad. Jag hade nästan gett upp att hitta ett genialt citat som kunde illustrera arbetsprocessen på Wikipedia när jag snubblade över en liten anteckning i August Strindbergs efterlämnade papper: ”Jag! De Andra! Många jag bilda ett objekt. = objektivt. Sanningen. De andras instämmande eller bekräftande af min subjektiva mening.” (Strindberg 1999, s. 12) På Wikipedia, en webbplats dit miljontals människor vänder sig för att få veta mer verkar målet kunna beskrivas som förbättring, gradvis progression. Frågan är vem som ska bidra till att kvaliteten förbättras. Är det kanske ett uppdrag för biblioteken?

Einar Spetz 31 januari 2008

INLEDNING Krister Hansson, chef för Regionbibliotek Stockholm, tillfrågade mig i augusti 2007 om att utföra denna förstudie. Studien möjliggjordes ekonomiskt genom Statens kulturråd. Enligt det avtal som slöts mellan Regionbibliotek Stockholm och mig skulle studien vara färdig den 31 januari 2008.

Studiens syfte Frågan som är denna förstudies utgångspunkt lyder: om det brister i kvaliteten i texterna på den svenska språkversionen av Wikipedia, är det i så fall en angelägenhet för biblioteken? Studien tar upp några grundläggande frågor om uppslagsverket Wikipedia och vad som skiljer Wikipedia från konkurrerande uppslagsverk på Internet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt vad det innebär att Wikipedia är ett fritt uppslagsverk och följderna av denna encyklopediska frihet. Vidare studeras Wikipedia i förhållande till tidigare svenska uppslagsverk. Syftet är också att beskriva det mottagande som Wikipedia har fått samt att sammanfatta de viktigaste kritiska synpunkterna mot uppslagsverket. En enkät ingår också i studien. Den har genomförts för att undersöka hur gymnasieelever förhåller sig till den svenska språkversionen av Wikipedia. Målet har varit att undersöka hur gymnasieelever vid tre skolor i Stockholms län värderar Wikipedia och hur de tror att medelever och lärare bedömer uppslagsverket. Undersökningen bygger på sammanlagt 91 intervjuer. Studien försöker också spegla några åtgärder som har genomförts för att höja den svenska Wikipediaversionens kvalitet. Försöksvis presenteras även några argument för att bibliotek aktivt ska delta på Wikipedia.

Avgränsningar Några avgränsningar har varit nödvändiga. Regionbibliotek Stockholm har angett att det inte ska förutsättas att förstudien leder till en fortsättning. Det ﬁnns inget löfte om att de idéer som framkommer genom förstudien så småningom ska ligga till grund för ett projekt. Studien har avgränsats tematiskt så till vida att den inte har tagit sikte på att redogöra för datatekniska sidor av Wikipedia. Inte heller utvärderas kvaliteten på beﬁntliga texter i uppslagsverket. Förstudien innehåller inte heller en detaljerad kartläggning av uppslagsverkets uppbyggnad eller ett försök att antropologiskt studera kulturen på Wikipedias webbplats.

WIKIPEDIA - EN FRI ENCYKLOPEDI PÅ WEBB 2.0 Webb 2.0 är sedan ett par år ett begrepp. Det används för webbplatser som har gemensamt att de är socialt inriktade och icke-exkluderande vad gäller möjligheten att delta. Några av de mest besökta och använda resurserna på internet räknas till denna kategori. I januari 2008 ledde uttrycket webb 2.0 tankarna till ställen på internet som Facebook, MySpace, YouTube och Second Life, men det kan vara riskabelt att nämna webbplatser vid namn eftersom de ofta lockar masspublik när de dyker upp, för att senare överges lika plötsligt. Även bloggosfären tillhör i någon mån webb 2.0. Ofta omtalas utvecklingen av den sociala webben som ett epokskifte där rollerna i kommunikationsprocessen förändras radikalt. Plötsligt kan alla vara budbärare, åsiktsmaskiner och kunskapsförmedlare – roller som tidigare var reserverade för långt färre aktörer. Bland annat bloggandets utbredning och vallfärden till Facebook och andra nätverkssajter låg bakom när Time Magazine 2006 valde, att till årets viktigaste person utse envar. I tidningen förklarade kolumnisten Lev Grossman hur man hade tänkt: ”Time’s Person of the Year: You. … It’s a story about community and collaboration on a scale never seen before. It’s about the cosmic compendium of knowledge Wikipedia and the million-channel people’s network YouTube and the online metropolis MySpace. It’s about the many wresting power from the few and helping one another for nothing and how that will not only change the world, but also change the way the world changes.” (Grossman 2006) Poängen är att den sociala webben öppnar tidigare lyckta dörrar till en rad arenor. I centrum på bloggarna och Facebook står de egna åsikterna eller den egna personan och det nät av kontakter som användare upprättar med varandra. Givetvis existerar ett stort antal bloggar med andra frågor i fokus än rent privata angelägenheter och givetvis kan Facebook användas för att väcka en oegennyttig opinion. Ett exempel är Stockholmskillen Anton Abele, som den 13 januari 2008 hade samlat över 120 000 deltagare i sin Facebookgrupp Bevara oss från gatuvåldet. Grossman nämnde Wikipedia vid namn. Det internetbaserade uppslagsverket är denna förstudies utgångspunkt. I en värld breddfyll av information är ett uppslagsverk i sig ingen stor sak. Men sedan januari 2001 då Wikipedia lanserades har encyklopedin vuxit till en av internets mest besökta platser. Enligt undersökningsföretaget Alexa var Wikipedia i september språkanvändare, antal språkanvändare i utbildning och tillgången till datorer och 2007 den nionde mest trafikerade webbsidan i global jämförelse, med tio-i-topplaceringar Internetanslutning för respektive språks användare. samtidigt i USA, Kanada, och Tyskland. Alexa beräknade att 7 procent av all världens internetanvändare besöker Wikipedia varje dag. (Alexa) TraTill det yttre liknar Wikipedia andra uppslagsverk på webben, på fikunder-sökningsföretaget comScore rangordnade Wikipedia. Interwikilänkar från så sätt encyklopedisk i form org som att Internets sjätte mest information besökta plats presenteras i oktober 2007, en av svenska uppslagsordet sökbara artiklar som består av text, eventuellt månad då antal besök uppgick till 245 miljoner. Vid den aktu- med Hjortron: illustrationsmaterial hänvisningar till9,1andra uppslagsord ella tidpunkten hade och Wikipedia omkring miljoner artiklar eller [[da:Multebær]] länkar tillpå andra webbplatser. Den enda unika egenskapen jämfört fördelade sammanlagt 252 språkversioner. Versionernas om[[de:Moltebeere]] med andra uppslagsverk är Wikipedias så kallade interwikilänkar, fattning var väldigt olika stora. Störst i november 2007 var den [[en:Cloudberry]] det vill med säga till uppslagsord. motsvarandeDärefter artiklarföljde pådeandra [[eo:Kamemoro]] engelska överlänkar 2,1 miljoner [[es:Rubus chamaemorus]] språkversioner av Wikipedia. tyska, franska, polska och japanska språkversionerna. (Sharing [[fi:Lakka (kasvi)]] privacy and trust in our networked world 2007). Den svenska [[fr:Plaquebière]] Det är i stället var några andra förhållanden som gör Wikipedia [[it:Rubus chamaemorus]] språkversionen i storleksordning den tionde största med till [[lt:Paprastoji tekš�]] ett speciellt uppslagsverk: dels det lätt igenkännliga wikiformatet, över 262 000 uppslagsord. En språkversions omfattning beror [[nl:Kruipbraam]] dels att faktorer. uppslagsverkets innehåll skapas av dess användare på flera De viktigaste är antal språkanvändare, antal samt [[nn:Molte]] förhållandet att det står öppet för alla som vill skriva [[no:Multe]] språkanvändare i utbildning och tillgången till datorer och In- och [[pl:Malina moroszka]] redigera. Speciellt är också att Wikipedia som projekt har en ternetanslutning för respektive språks användare. [[pt:Rubus chamaemorus]] [[ru:��]] [[se:Luomi]] [[simple:Cloudberry]]

altruistisk värdegrund. Det följande avsnittet beskriver de två sistnämnda Till det yttre kännetecknen. liknar Wikipedia andra uppslagsverk på webben, på så sätt att encyklopedisk information presenteras i form av sökbara artiklar som består av text, eventuellt med illustrationsmaterial

Öppenhet och altruism

Wikipedia bryter mot flera normer för hur uppslagsverk traditionellt har varit. Wikipedia

och hänvisningar till andra uppslagsord eller länkar till andra webbplatser. Den enda unika egenskapen jämfört med andra uppslagsverk är Wikipedias så kallade interwikilänkar, det vill säga länkar till motsvarande artiklar på andra språkversioner av Wikipedia. Det är i stället några andra förhållanden som gör Wikipedia till ett speciellt uppslagsverk: dels det lätt igenkännliga wikiformatet, dels att uppslagsverkets innehåll skapas av dess användare samt förhållandet att det står öppet för alla som vill skriva och redigera. Speciellt är också att Wikipedia som projekt har en altruistisk värdegrund. Det följande avsnittet beskriver de två sistnämnda kännetecknen.

Öppenhet och altruism Wikipedia bryter mot flera normer för hur uppslagsverk traditionellt har varit. Wikipedia skapas inte av de främsta ämnesexperterna eller de mest meriterade akademikerna eller de mest erkända folkbildarna. I stället tillåts vem som helst skriva och redigera innehållet. Utgångspunkten är att all form av kunskap konstrueras. Vad är då rimligare än att involvera så många som möjligt i denna konstruktion? Med få undantag står Wikipedias texter öppna för redigering. På den svenska versionen kan vem som helst även upprätta nya artiklar, också anonymt. Samma möjlighet existerar inte på alla Wikipedias språkversioner. Att skriva och redigera på svenska Wikipedia är inte förknippat med något krav om legitimering eller att skribenten ska ge sig till känna. Någon redaktion finns inte att vända sig till. Den kvalitetskontroll som utförs, svarar deltagarna för själva. Det finns användare med större befogenheter, så kallade administratörer. Dessa har möjligheten att till exempel spärra användare från textredigering. De kan också blockera redigering från särskilda IP-adresser. Frågan är om detta deltagardemokratiska system uteslutande är av godo. Debatten som har följt Wikipedia handlar mycket om huruvida denna utveckling är odramatisk, något som man får vänja sig vid eller om en fri internetbaserad encyklopedi i sig kan vara något ogynnsamt. Är det möjligt att stora värden går förlorade? Den brittisk-amerikanske debattör Andrew Keen är den som kanske fränast har gått till angrepp mot konsekvenserna av den deltagarbaserade webben. I boken The Cult of the Amateur beskrev Keen situationen såsom något av amatörernas julafton. I tidskriften The Weekly standard i samband bokens utgivning sammanfattade Keen något av kritiken: “As an ideology, it is based upon a series of ethical assumptions about media, culture, and technology. It worships the creative amateur: the self-taught filmmaker, the dormroom musician, the unpublished writer. It suggests that everyone--even the most poorly educated and inarticulate amongst us--can and should use digital media to express and realize themselves. Web 2.0 ”empowers” our creativity, it ”democratizes” media, it ”levels the playing field” between experts and amateurs. The enemy of Web 2.0 is ”elitist” traditional media. Empowered by Web 2.0 technology, we can all become citizen journalists, citizen videographers, citizen musicians. Empowered by this technology, we will be able to write in the morning, direct movies in the afternoon, and make music in the evening.” (Keen 2006) Keen var kanske världens mest drivne kritiker av Webb 2.0 åren 2006-2007. Deltagarkritiska tankar kommer alltjämt till uttryck i debatten om Wikipedias massiva tillväxt. Öppenheten bryter mot alla verdertagna normer för hur det ska gå till när encyklopedier skapas. Tillgång till en bas av experter är det som historiskt har gjort uppslagsverk tillförlitliga och därmed till säljbara varor. En titt i backspegeln kastar ljus över Wikipedias föregångare. Centralt för 1700-talets dominerande kulturrörelse upplysningen var encyklopedisten Denis Diderot och dennes skapelse Encyclopédie. Utgivningen var kantad av bekymmer. Det var krig på alla fronter: Diderot 7

motarbetades samtidigt av katolska kyrkan, jesuitorden och franska staten, så pass att tryckningen fick evakueras till Schweiz. Diderot skrev själv många av artiklarna i uppslagsverket. Han utvecklade också ett rikt nät av kontakter. Över 500 skribenter var inblandade i arbetet. (Sörlin 2004, s. 355 ff.) Utgivningen av Nordisk familjebok, Svensk uppslagsbok, Bra böckers lexikon och Nationalencyklopedin är viktiga milstolpar i den svenska encyklopediska historien. Alla dessa har i sin samtid varit omistliga referenskällor. Nationalencyklopedin är det givetvis fortfarande 2008. Nordisk familjebok var den första större uppslagsboken. Liksom en gång Diderot brottades Familjebokens redaktion med ekonomiska bekymmer, så allvarliga att projektet kontinuerligt hotades av nedläggning. Även med riksdagens ekonomiska uppbackning var Familjebokens förstautgåva en förlustbringande affär. Svensk Uppslagsboks förstaupplaga började utkomma 1929. Andra världskriget gjorde emellertid en genomgripande revision av nödvändig. I förordet till andra upplagan (1947-1955) pekade redaktörerna på de ständiga utmaningar som encyklopedister ställs inför: ”Då nu första bandet utgives, står det för förlaget fullt klart att utvecklingen på alla områden alltjämt fortgår i ett så hastigt tempo, att de upplysningar, som idag äro exakta och korrekta, redan i morgon kunna verka föråldrade.” (Svensk uppslagsbok 1947) 1960- och 1970-talen präglades av politisk radikalisering. Detta gjorde avtryck även på det encyklopediska området, med utgivningen av norska Pax leksikon som en höjdpunkt. Pax skrevs ur ett uttalat vänsterradikalt perspektiv i polemik med något redaktörerna uppfattade som en obruten rad av borgerliga partsinlagor förklädda till uppslagsverk. ”Spørsmålet”, skrev redaktionen, ”om herredømme og makt over utviklingen avgjøres også av hvem som får definere hva som er god eller dårlig kunnskap, av hvem som gir informasjoner og av hvem som former våre forestillinger om virkeligheten. PaxLeksikon er nytt i hele sitt opplegg. Alle artikler er skrevet for dette leksikonet. Det er et politisk leksikon, ikke et leksikon for konversasjon.” (Pax leksikon 1976) Paxredaktionen tog här upp en frågeställning som har fått förnyad aktualitet med Wikipedias tillkomst: vem har mandat att förmedla kunskap? Nationalencyklopedin är det senaste svenska lexikonet med status som rikslikare. Utvecklingen av internet förde till att verket introducerades på webben som betaltjänst år 2000. Fastän NE.SE är en betaltjänst så har 1,5 miljoner användare tillgång till den, antingen genom privata abonnemang eller genom studieanordnare och arbetsgivare. 4500 ämnesexperter sägs skriva NE:s texter. Dessa är huvudsakligen högskole- och universitetsbaserade. Alla möjliga experter verkar dock komma ifråga. Experten kan vara allt från ”en professor i kärnfysik till en trollkarl” enligt NE:s egen utsago. (NE: Experter och skribenter). Ett exempel på ett svenskt uppslagsverk med användarskapat innehåll utanför Wikipedia är Susning, men sedan 2005 ligger aktiviteten på Susning stort sett nere. Från 2001 var Susning i flera år öppen för alla som ville. 2005 inskränktes möjligheterna att medverka sedan webbsidan under lång tid hade utsatts för skadegörelse. Många deltagare hade då redan emigrerat till den svenska versionen av Wikipedia, möjligen i protest mot att Susning började med kommersiell annonsering. Susning saknade egentligen en encyklopedisk ambition och några administratörer som höll ordning fanns inte. Villkoren för deltagande på sajten bestämdes av dess grundare, dataprogrammeraren Lars Aronsson. Det går att urskilja en annan norm som Wikipedia bryter mot. Historiskt har flera uppslagsverk haft en tydlig nationell förankring. Svensk uppslagsbok, Den Store Danske Encyklopædi, Encyclopedia Americana, Aschehoug og Gyldendals Store Norske leksikon och Nationalencyklopedin bär alla namn som antyder att uppslagsverken är något av en nationell angelägenhet. Det signalerar naturligtvis en språklig avgränsning samtidigt som det definierar den utgångspunkt som producenten betraktar världen från. Den nationella dimensionen i titeln är naturligtvis samtidigt ett försäljningsargument. 8

Utåt sett hade även utgivningen av Nordisk familjebok patriotiska förtecken, åtminstone när redaktionen ansökte om riksdagens bistånd. Förläggarna kallade projektet ett ”fosterländskt företag, genom hvilket nationen sjelf skördar vinst i utbredt och ökadt vetande”. (Citat efter Svensk uppslagsbok 1952). Wikipedia har hittills en global utgångspunkt, åtminstone i språkversioner där användarna hör hemma på olika kontinenter och i olika kulturer. Fortfarande ﬁnns det en enorm slagsida i det engelska språkets favör, men det är sannolikt att det är på den engelska språkversionen som mättnaden kommer att inträffa först, medan andra språkversioner fortsätter att växa. De tidningsintervjuer och informationsﬁlmer som Wikipedias grundare Jimmy Wales har framträtt i under senare år tyder på att den globala aspekten hamnar allt tydligare i förgrunden.

Deltagarnas drivkrafter Vid sidan av öppenheten finns det även ett inslag av altruism som gör Wikipediaprojektet speciellt. Altruismen utgör en del av Wikipedias verksamhetsidé. Frivilliga bygger en öppen tillgänglig encyklopedi, vilket gagnar alla som vill ha tillgång till kunskap. Ju fler som engagerar sig i projektet desto större blir omfånget, desto högre blir kvaliteten, desto mer utvecklas de olika språkversionerna. I en informationsfilm som tv-kanalen CNN visade den 23 september 2007 uttalade Jimmy Wales, Wikipedias grundare och frontfigur, att målet är att spela en global roll. Få andra uppslagsverk har varit i närheten av att uppnå en sådan målsättning. De som har kommit närmast torde vara Diderots upplysningstida Encyclopedi och nutidens Encyclopædia Britannica. På CNN angav Wales 250 000 artiklar på trehundra olika språk som en målsättning. Detta är Wikipedias storartade vison. Det altruistiska perspektivet är lätt att göra sig lustig över. Man kan fråga sig om världen blir bättre av ett webblexikon? På den svenska språkversionen av Wikipedias webbplats betonas att det är ett roligt och lärorikt sätt att tillbringa tid, att det inte kostar något. Också den oegennyttiga aspekten framhävs: ”Du har kunskaper som väldigt få andra har. Du hjälper projektet att växa vilket kan inspirera fler.” (”Varför bör jag skriva artiklar i Wikipedia?”)En vanlig synpunkt Wikipediadeltagare emellan är att ingen ska avkrävas ett skäl för att delta i projektet. Medverkan är högst frivillig. Man kan delta för att man är road av Wikipediakulturen som omger artikelproduktionen eller road av att diskutera artiklarna eller att bidra med källkritiska överväganden. Möjligheten att debattera Wikipedias innehåll är en kvalitet utöver själva artikeltexterna. Diskussionerna användare emellan har likheter med så kallade deliberativa demokratimodeller, beslutsprocesser i form av rådslag som ständigt pågår. Åsiktsskillnader är frekventa och vägen drivs framåt med för- och motargument. Krass kritik är vanlig när användare bedömer och korrigerar varandras texter. Användarna för även diskussioner på en egen IRC-kanal. Där brukar umgänget vara informellt. Dessutom kan man delta i portalbyggande och i olika ämnesprojekt. Fram till hösten 2007 fanns i Sverige ingen sammanslutning som användare kunde ingå i, men i oktober detta år bildades en svensk Wikimediaförening, en avdelning under den internationella Wikimediastiftelsen. I Wikipedia kan användaren välja att framträda eller att arbeta anonymt. Många arbetar under ett alias. Det är vanligt att användare gör personliga presentationssidor där man berättar något om sina intresseområden, tillsammans med upplysningar om vilket material man helst bidrar med. Det är vanligt att också berätta något om egna språkfärdigheter. Att massor av människor på det här sättet bildar en global folkrörelse och tillsammans upprättar 9,1 miljoner lexikonartiklar förbryllar aktörer ända upp på forskningsnivå. Vid universitetet i Würzburg i Tyskland pågår just nu forskningsprojektet Voluntary Engagement in an Open Web-based Encyclopedia : Wikipedians, and why they do it. Projektet leds av Joachim Schrör och Guido Hertel. Deras undersökning har både antropologiska och ar9

betspsykologiska förtecken. De har kommit ett stycke på väg. I ett första skede har tyska Wikipedianer kartlagts. På forskningsprojektets hemsida konkluderar man att deltagarna har hög utbildningsnivå och är vana vid intellektuella sysslor: de visar sig vara textförfattare, programutvecklare, administratörer, översättare med mera. De ﬂesta är män och de ﬂesta har fyllt 30. Psykologiskt motiveras deltagarna av att publiceringen på Wikipedias webbplats går snabbt. Man är nöjd med att resultatet av insatsen omedelbart blir synligt och tillgänglig. Uppskattning från andra deltagare ser däremot inte ut att vara en viktig drivkraft. Oberoende av skäl bygger Wikipediaanvändare ett uppslagsverk, dock inte genom ett samarbete med givna roller. Samarbete är inte det centrala i utvecklingen av Wikipedia. Snarare liknar arbetsprocessen den när man lägger pussel. Deltagare bidrar individuellt med olika många och olika stora pusselbitar till ett oändligt pussel vars utseende ingen känner till på förhand. Var och en ger sitt bidrag, gör sin grej, parallellt med miljoner andra. Skiktvis växer Wikipedia till världens mest diskuterade och tillgängliga encyklopedi. Mass collaboration har arbetsmetoden kallats på engelska. Wikinomics är ett annat uttryck. När deltagarna själva producerar innehållet i uppslagsverket, bidrar de också till att ändra den allmänna uppfattningen av hur kommunikation försiggår. I stället för statiska roller som avsändare och mottagare genererar Wikipedia aktiva användare. I januari 2008 är det intenetbaserade uppslags-verket inte längre någon nyhet, men för några år sedan hände det att Wikipedia ifrågasattes ganska ofta och tämligen fränt. Säkert lever kritiken vidare även om uppslagsverkets nyhetsvärde har devalverats.

Saker som Wikipedia har kritiserats för: • Wikipedia saknar en redaktion som tar ansvar för innehållet. Uppslagsverket skapas av amatörer. • Wikipedias sökfunktion är outvecklad jämfört med konkurrenterna. Möjligheten att trunkera sökord saknas och sökorden måste stavas rätt för att generera träffar. I NE räcker det att nästan kunna stava till Chateaubriand, ecklesiastik-minister, Aberytwyth för att få träff på uppslagsorden.

Debatten har ﬂera facetter, men frågor om Wikipedias tillförlitlighet har fått ojämförligt mest utrymme.

• Påståenden i Wikipedias artiklar är överlag dåligt belagda.

I ﬂera länder har Wikipedias olika språkversioner jämförts med det uppslagsverk som ansetts dominerande på ett givet språk. Tidskriften Nature matchade således innehållet i Wikipedias engelska språkversion med innehållet i Encyclopædia Britannica. Svenska Dagbladet upprepade mönstret och jämförde artiklar i Wikipedias svenska språkversion med motsvarande artiklar i Nationalencyklopedin. Den tyska tidningen Stern mätte Wikipedias tyska språkversion med uppslagsverket Brockhaus internetupplaga. (Wikipedia schlägt Brockhaus 2007)

• Otillräcklig möda läggs på att kontrollera källor. • Artiklarna är politiskt vinklade • Det verkar inte förekomma någon värdering huruvida ämnen är viktiga eller mindre viktiga. • Wikipedia är ett tillhåll för klottrare som utför ofog – allt från medveten vandalisering till att larva sig. • Många redigeringar på Wikipedia bottnar i illvilja och osämja användare emellan. • Institutioner med makt manipulerar infor-mationen på Wikipedia. CIA har gjort det Vatikanen och Astra Zeneca har gjort det. • Artiklar är kvalitetsmässigt tunna. Urvalet av fakta upplevs som slumpmässigt.

Utfallet var positivt för Wikipedia, särskilt i Sterns och Natures jämförelser. Den svenska Wikipediaversionen blev långt ifrån utklassad även om Nationalencyklopedin dömdes till klar segrare. Även Susning ingick i Svenska Dagbladets jämförelse, överraskande nog är det frestande att hävda, eftersom redigeringen på webbplatsen i stort sett hade upphört vid tidpunkten för jämförelsen. (Nandra, 2006) • Webbsidan drar till sig kverulanter.

Google – allfarvägen till Wikipedia Från bibliotekshåll har de svenska reaktionerna på Wikipedia varit blandade. Enligt en undersökning (Johansson 2007) ansåg flera skolbibliotekarier att det är en stor utmaning att få elever att ändra sökvägar, till exempel att välja NE.SE i stället för att slussas till Wikipedia via Google. Andra har pekat på att skolelever inte verkar känna till hur innehållet i Wikipedia skapas. Andra åter tipsar om olika sätt att använda Wikipedia på för att öva eleverna i källkritik. Kanske kan elever lära sig att delta i Wikipediaprojektet genom att träna på att skriva och redigera inom ramen för skolbibliotekens användarundervisning? Att googla är utan tvekan den vanligaste formen av informationssökning, möjlig även för unga användare. Många användare kommer till Wikipedia från Google. Detta är bakgrunden till att unga användare själva hittar till Wikipedia redan i tidiga skolår. Just kopplingen mellan Google och Wikipedia har debatterats. 2006 bloggade Nicholas Carr angående att Wikipedia alltid fick påfallande hög ranking hos Google. (Carr 2006) Frän kritik framfördes angående samma sak en österrikisk studie: Report on dangers and opportunities posed by large search engines, particulary Google (2007). Rapporten bottnar i en uppriktig oro för att Google i detalj kartlägger människors handlingsmönster på nätet. Sökjätten anklagas för att trappa upp karteringen i takt med att bolaget skaffar sig kontroll över allt fler webbplatser med masspublik. Rapporten påstår att Google manipulerar sökresultaten så att länkar till Wikipedia alltid återfinns högt upp i listorna. Författarna menade att Wikipedias genomgående höga rankning inte kan förklaras enbart med att egenskaper i Googles algoritm – den matematiska metod som ligger till grund för rankingen. Orsaken är heller inte att Google värderar dokument högre om de innehåller många externa och interna länkar, vilket Wikipedias sidor ofta gör. Den orsak som författarna i stället pekar ut benämns The obvious Google Wikipedia connection. Resonemangen antyder att det finns en överenskommelse mellan Wikipedia och Google. Googles ställning kan göra vilken datoranvändare som helst orolig, men eftersom det inte lyckas författarna att bevisa påståendena ger studien bitvis ett ovederhäftigt intryck. Mediernas bevakning 2007 av förhållandet mellan Wikipedia och Google tyder dock snarare på rivalisering än på samverkan. Situationen kännetecknas av att bägge parter framställer sig som kapabla att konkurrera med motståndaren på dennes planhalva: Google sjösatte i december en betaversion av webblexikonet Knol. Detta rapporterades bland annat i Svenska Dagbladet (Erlandsson 2007). Knol hade ännu inte mycket till innehåll när denna förstudie skrevs men möjligen utgör den verkligen embryot till en blivande webbencyklopedi. Frågan är hur denna kommer att stå sig i konkurrensen med Wikipedia och om Knols ambitioner någonsin blir lika långtgående. Efter nyheten om Knol lanserade Wikipedias grundare, Jimmy Wales, genom sitt bolag Wikia, sökmotorn Wikia Search – alltså en tänkbar utmanare till Google. Det är möjligt att dessa två lanseringar i verkligheten inte var schackdrag i en tvekamp, men den misstanken ligger inom rimlighetens gränser. Det går bara att spekulera i om Wales lanserade Wikia Search därför att han fruktar att Google ska ändra sina principer för ranking i en riktning som radikalt skulle missgynna Wikipedia. Google och Wikipedia har bägge råkat i viss misskredit. Google är på marknaden för att tjäna pengar. I Kina har företaget gått med på att för regimens räkning spärra och filtrera information. Samtidigt utkämpas en batalj mellan Wikipedia och traditionella kunskapsförmedlare: slaget om Wikipedias fel och brister. Anonymt, användarproducerat material mäts mot signerade artiklar som har passerat de affärsdrivande encyklopediernas redaktioner. Men Google Wikipedia har ett försprång. Att lära människor andra sökbeteenden verkar svårt. I samband med bibliotekens användarutbildningar visas gärna informationssökning utanför Google. En 11

utvärdering av några svenska högskolebiblioteks så kallade sökguider genomfördes 2004. (Nygren 2004) Den visade att det är svårt att lära studenter informationssökning utanför de stora sökmaskinerna. Beteendet verkar inte gå att styra om det inte förankras i normer som omfattas av användarna själva. Därför är det troligt att användarna fortsätter att hamna på Wikipedia, i alla fall så länge Google dominerar vägen ut på Internet.

Att skriva och redigera Wikipedia har några grundprinciper som varje användare bör fundera över innan han eller hon skrider till verket. Den första principen att tänka på är vad det innebär att Wikipedia är ett uppslagsverk. Alla ämnen som kan vara representerade i ett traditionellt uppslagsverk skulle kunna ingå även i Wikipedia. Därtill har även otraditionellt innehåll vunnit inpass: beskrivningar av Sveriges alla motorvägar, karaktäristik för varje rollﬁgur i Star Trek-serierna, persongalleriet i Tintins äventyr.

En lista över vad Wikipedia inte är Inget diskussionsforum Inte en samling för allt världens vetande Ingen ordlista Ingen bruksanvisning eller användarguide Inte en kokbok Ingen citat- eller aforismsamling Inte en produkt/tjänstekatalog eller matrikel Ingen nyhetstjänst Ingen recensionssamling Ingen plats för förgänglig information Ingen källa till information om din förening

Dock har ﬂeråriga diskussioner resulterat i en serie avgränsningar. Dessa sammanfattas i listan över Vad Wikipedia inte är. Listan understryker projektets seriösa uppsåt men fungerar kanske lika mycket som ett fördrag mot användare med en alltför privat dagordning.

Inget propaganda- eller reklammedium Ingen samling av originalidéer Ingen samling personliga uppsatser Inget forskarforum Ingen beskrivning av ord du själv hittat på Ingen experimentverkstad för öppna nätverk Ingen samling externa hänvisningar

Den andra grundprincipen gäller neutralitet inför ämnet. Det handlar om att uttrycka sig så att ”representanter för alla åsiktsinriktningar kan vara överens om formuleringen.” Neutral utgångspunkt framhävs som särskilt viktigt just därför att Wikipedia håller möjligheten öppen för alla att redigera. (Wikipedia: Skriv från en neutral utgångspunkt)

Ingen länksamling Ingen bibliotekskatalog Ingen samling av Public Domain-material Inte en personlig hemsida eller något backuplager Ingen genealogisk eller biograﬁsk databas Inget fotoalbum Inte en sångbok Inte censurerat till skydd för minderåriga Inget akademiskt, eller på annat sätt kvalitetssäkrat, referensverk

Wikipedias webbsida hävdar också att det finns ett samband mellan neutralitet och encyklopedisk kvalitet. Det finns också krav på att fakta alltid ska kunna verifieras i källor som är trovärdiga. En tredje en grundprincip är att alltid respektera upphovsrätten. För ändamålet har lexikonet en egen informationssida som behandlar upphovsjuridiska frågor. Att respektera andra bidragsgivare anges som en sista grundprincip och förhållandet mellan bidragsgivare preciseras i särskilda avsnitt om etikett och konflikthantering. Inte en plats för den som vill öva på sina skrivfärdigheter

Biografiska artiklar Wikipedia påpekar att ett särskilt ansvar åligger den som skriver biograﬁska artiklar, särskilt om artikeln handlar om personer som ännu lever. Här hänvisar Wikipedia också till PersonUnder denna tillblivelse var tidigare statssekreterare Ulrica Schenström uppgiftslagen ochförstudies vedertagna regler för pressetik. Hur bra efterlevs detta?

och läkarstudenten Hampus Hellekant exempel på personer som det skrevs biografiska artiklar om. I denna Wikipedias debatt om Schenströmartikeln hängdes en varningsskylt på vilken det Under förstudies tillblivelse var tidigare statssekreterare Ulrica Schenström ochupp läkarstudenten Hampus Hellekant exempel på personer som det skrevs biograﬁska artiklar om. I står. Wikipedias debatt om Schenströmartikeln hängdes en varningsskylt upp på vilken det står.

”Denna artikel måste följa riktlinjerna om biografier över levande personer. ”Denna artikel måste följa riktlinjerna om biograﬁer över levande personer. KontroverKontroversiellt material som saknar tillförlitliga källor måste raderas siellt material som saknar tillförlitliga måste raderas särskilt om det är omgående, särskilt om källordet är omgående, potentiellt förtal”. potentiellt förtal”. (Diskussion:Ulrica Schenström) (Diskussion:Ulrica Schenström)

En hel del skvaller har ömsom skrivits in, ömsom raderats. Redigeringen var oerhört frekvent En hel del skvaller har ömsom skrivits in, ömsom raderats. Redigeringen var oerhört frekvent mellan 30 oktober och 6 november 2007. Efter det hade inga nya redigeringar gjorts fram mellan 30 oktober och 6 november 2007. Efter det hade inga nya redigeringar gjorts fram till till den 31 januari 2008.

den 31 januari 2008.

Artikeln om Hellekant visar Wikipedias potential som en arena för källkritiska överväganArtikeln omi Hellekant Wikipedias potential som en källkritiska/etiska arena för källkritiska överväganden. den. Artikeln sig omfattarvisar endast 69 ord medan antal ord i den överläggArtikeln i sig omfattar endast 69 ord medan antal ord i den källkritiska/etiska överläggningen ningen uppgår till 8059. Diskussionen om Hellekant var alltså 116 gånger mer omfattande uppgår 8059. Diskussionen om Hellekant var alltså 116 gånger mer omfattande än själva än självatill artikeltexten.

artikeltexten.

Klotter Klotter Den klotter kan sanera genom genom att gå inatt i redigeringsmodus och skriva {{raDen som somupptäcker upptäcker klotter kan sanera gå in i redigeringsmodus och skriva dera}} i den nerklottrade artikeltexten. Det föranleder att sidan granskas av administratörer. {{radera}} i den nerklottrade artikeltexten. Det föranleder att sidan granskas av Det är sedan upp till denne att besluta om artikeln ska raderas eller ej.

administratörer. Det är sedan upp till denne att besluta om artikeln ska raderas eller ej.

Senaste ändringar

Att tatadeldel meddelanden är sätt ett att effektivt Att av av meddelanden under under avsnittetavsnittet ”Senaste ”Senaste ändringar”ändringar” är ett effektivt över- sätt att överblicka utvecklingen på Wikipedia. Tabellen visar någraunder redigeringar blicka utvecklingen på Wikipedia. Tabellen nedan visar nedan några redigeringar fem minu-under fem minuter den 8 2008. januari 2008. ter kvällenkvällen den 8 januari 1

(skillnad) (historik) . . m Stephen King; 22.57 . . (-3) . . Johan.holmberg@home.se (Diskussion | Bidrag) (�Externa länkar)

Att registre ra ett 4 (skillnad) (historik) . . m Saab Talladega; 22.55 . . (+83) . . Marcusroos (Diskussion | Bidrag) (Lade till bild på banan) använd 5 (skillnad) (historik) . . Hallandsåstunneln; 22.55 . . (+108) . . 217.208.214.133 (Diskussion) (�Framtiden)... arnamn 6 (skillnad) (historik) . . Lista över hästraser; 22.52 . . (+19) . . Nelya (Diskussion | Bidrag) (�Stora Rid- och körhästar) är som 7 (skillnad) (historik) . . Svensktoppen 2007; 22.52 . . (+18) . . Johan1982 (Diskussion | Bidrag) nämnt 8 (skillnad) (historik) . . m Sony ericsson w580i; 22.52 . . (+21) . . Torvindus (Diskussion | Bidrag) {{radera|Oartikel}} inte ett krav. Att registrera ett användarnamn är som nämnt inte ett krav. Två av ändringarna gjordes Två av ändringarna gjordes av användare som inte hade loggat in (rad 3 och 5). I stället för av användare som inte hade loggat in (rad 3 och 5). I stället för användarnamn visas ananvändarnamnIP-nummer visas användardatorns IP-nummer i loggen. IP-adresserna däremot inte vändardatorns i loggen. IP-adresserna är däremot inte synliga för de sexär andra synliga förI de sexframgår andra deltagarna. I stället på framgår derasi det användarnamn på Wikipedia, i deltagarna. stället deras användarnamn Wikipedia, här fallet smeknamn det här fallet smeknamn som Vivo, Torvindus och Nelva. Två användare har namn som Vivo, Torvindus och Nelva. Två användare har namn som kan förefalla autentiska: Jo- som kan förefalla autentiska: Johan.holmberg@home.se och Marcusroos. Det finns han.holmberg@home.se och Marcusroos. Det ﬁnns dock inga garantier för att personer meddock inga garantier förnamn att personer motsvarande motsvarande döljer sigmed bakom dessa alias. namn döljer sig bakom dessa alias. 2

(skillnad) (historik) . . Algida; 22.56 . . (+36) . . Vivo (Diskussion | Bidrag) ({{infoga i|Heartbrand}} {{städas}})

(skillnad) (historik) . . Mumintroll; 22.56 . . (0) . . 69.86.46.129 (Diskussion) (�De ursprungliga sångerna)

Av de spår som användarna har efterlämnat 13 går det att utläsa att användaren Torvindus (8) föreslog radering av en artikel om Sony Ericssons modell w580i med motiveringen att det 15

Av de spår som användarna har efterlämnat går det att utläsa att användaren Torvindus (8) föreslog radering av en artikel om Sony Ericssons modell w580i med motiveringen att det är en ”Oartikel”. I listan Vad Wikipedia inte är skulle detta motsvaras av minst en av kategorierna. Villkoret ”Wikipedia är inget propaganda- eller reklammedium” ligger nära till hands att hänvisa till. Det är tydligt att användaren Marcusroos lade till en bild i sin redigering (4), vilket vid uppföljning visar sig vara ett ﬂygfotograﬁ av racerbanan Talladega Superspeedway. Fotot hämtade Marcusroos från Wikimedia commons där användaren AuburnPilot hade lagt ut bilden.

Har Wikipedia kommit för att stanna? Ibland förs frågan om Wikipedias beständighet på tal. Det är en fråga det är svårt att säga något bestämt om. Wikipedia ser idag inte ut att vara något annat än en stabil aktör. Webbplatsen drivs av den icke vinstdrivande stiftelsen Wikimedia Foundation. En del löpande kostnader ﬁnansieras genom insamlingar, men frågan är om det genererar annat än småbelopp. Wikipedia har hittills inte sålt reklam på sajten för att skaffa sig intäkter. Å andra sidan skulle det strida mot föreställningen om Wikipedias oberoende. Stabilitet är svår att garantera på ett internet som fortlöpande byter skepnad. I ett digitalt virrvarr där webbplatser blommar upp medan andra havererar är utfästelser meningslösa som gör gällande att Wikipedia har kommit för att stanna. Om projektet skulle upphöra, så kan det gå att sätta upp en kopia av uppslagsverket. Innehållet är fritt och wikiformatet baserat på öppen källkod.

ANVÄNDARUNDERSÖKNING Gymnasieelever i Sverige 2008 söker information så gott som varje skoldag. Fri ANVÄNDARUNDERSÖKNING och okomplicerad tillgång till kvalitetskällor betraktas gärna som en förutsättning för lyckad inlärning. iFörmodligen etableras inga skolor eleverna får okomGymnasieelever Sverige 2008 söker information så gott2008 som utan varje att skoldag. Fri och plicerad tillgång till kvalitetskällor betraktas gärna som en förutsättning för lyckad tillgång till Internet. Informationssökningen på Internet försiggår överallt:inlärning. i Förmodligen etableras inga skolor utanklassrum. att elevernaKapaciteten får tillgång till Internet. Informaskolornas bibliotek, i datasalar och 2008 vanliga utökas hela tionssökningen Internetoch försiggår överallt: i skolornas bibliotek, datasalar och vanliga tiden. Nätverken blirpå trådlösa datorerna bärbara. Åtminstone påi gymnasienivå klassrum. Kapaciteten utökas hela tiden. Nätverken blir trådlösa och bärbara. är det vanligt att skolorna arrangerar kortare kursavsnitt som skadatorerna utveckla Åtminstone på gymnasienivå är det vanligt att skolorna arrangerar kortare kursavsnitt elevernas förmåga att söka, hitta, värdera och använda information. Skolans som ska utveckla elevernas förmåga att söka, hitta, värdera och använda information. Skolans bibliotekarier är ofta engagerade i arrangemangen. bibliotekarier är ofta engagerade i arrangemangen.

Att döma av flera inlägg på skolbiblistan (Johansson 2007) betonas andra Att döma av ﬂera inlägg på skolbiblistan (Johansson 2007) betonas andra sökvägar och sökvägar och informationskällor än de som eleverna oftast använder. Wikipedia informationskällor än de som eleverna oftast använder. Wikipedia används desto mer enligt används desto mer enligt flera debattinlägg. Det är svårt att förändra elevernas ﬂera debattinlägg. Det är svårt att förändra elevernas informationsbeteende så att de väljer informationsbeteende att de och väljer expertproducerade webblexika expertproducerade så webblexika kommersiella databaser framför källor med och användarkommersiella databaser framför källor med användarproducerat innehåll. producerat innehåll. Eleverna verkar föredra enkel och snabb tillgång tillEleverna grundläggande verkar information föredra enkel och snabb tillgång och till grundläggande information hellre än expertgranskade redaktionellt bearbetade källor. hellre än expertgranskade och redaktionellt bearbetade källor.

Undersökningen Undersökningen Som en andra del av denna förstudie ingick en undersökning med målet att få en inblick i

Som en andra del av denna förstudie ingick en undersökning med målet att få en gymnasieelevers Wikipediavanor, särskilt hur de uppfattar innehållets tillförlitlighet på den inblicksvenska i gymnasieelevers Wikipediavanor, särskilt hur de uppfattar innehållets språkversionen av uppslagsverket. I undersökningen, som genomfördes vecka 51 i tillförlitlighet på2007 den och svenska uppslagsverket. I undersökningen, december veckaspråkversionen 2 i januari 2008,av intervjuades sammanlagt 91 personer, 46 killar som genomfördes vecka 51 i december 2007 och vecka 2 i januari 2008, enoch 45 tjejer. Avsikten var att intervjua 90 personer, men efter ett räknefel genomfördes intervjuades sammanlagt 91 personer, 46 killar och 45 tjejer. Avsikten var atti Stockkäten vid 91 tillfällen. Intervjuerna genomfördes med elever vid tre gymnasieskolor intervjua 90 personer, men efter ett räknefel enkäten viden91 tillfällen. holms län: en skola i Vallentuna kommun,genomfördes en i Täby kommun samt skola i Stockholms Intervjuerna genomfördes med elever vid tre gymnasieskolor i Stockholms län: en innerstad. skola i Vallentuna kommun, en i Täby kommun samt en skola i Stockholms innerstad.

Respondenter per skola och årskurs. Hela undersökningen: 91 respondenter. 100% 80% 60%

40% 20% 0%

11 Vallentuna

11 Täby

Stockholms innerstad

17 15

ÅK 3 ÅK 2 ÅK 1

Intervju Inför intervjuerna inhämtades rektors tillstånd vid respektive skola. Samtliga rektorer gav sitt bifall efter att ha fått klart för sig syftet med undersökningen och det sammanhang den ingick i. Respondenterna hade däremot inte underrättats på förhand. Dessa approcherades med en kort hälsning och tillfrågades om de kunde svara på frågor i en undersökning angående uppslagsverk. Intervjuerna, som var strikt standardiserade, genomfördes muntligt. Samma frågor ställdes till samtliga respondenter. Alla tillfrågade svarade att de ville delta i undersökningen. Vägrare förekom inte annat än på någon enstaka fråga. Flera gånger skedde det att elever ville kommentera dels till frågorna som ställdes, dels Wikipedia. Detta bidrog till intrycket att eleverna betraktade temat som angeläget. Ytterst få intervjupersoner var otålmodiga. Intervjuerna genomfördes i skolornas allmänna utrymmen samt i skolornas bibliotek. Undersökningen bygger på antagandet att svar från 91 genomförda intervjuer bildar en stabil grund att dra slutsatser på. Några andra urvalsprinciper tillämpades inte än att eftersträva balans beträffande undersökningens bakgrundsvariabler: årskurstillhörighet och kön. Att inte tillämpa andra urvalskriterier, till exempel socioekonomiska, kan uppfattas som en brist i undersökningen. Med en sådan bakgrundsvariabel hade analysen av svaren blivit ytterligare mer komplex. Angående intervjusituationen var ambitionen att genomföra intervjuerna någorlunda avskiljt, utan att förbipasserande eller kompisar till de intervjuade kunde lyssna, störa, kommentera eller på annat sätt inverka på sagespersonerna. Det målet nåddes på ett tillfredsställande sätt. Sammanlagt ställdes nio frågor till varje person. Två frågor avsåg bakgrundsvariablerna årskurs och kön. I övrigt bestod enkäten av frågor angående uppslagsverk. Frågorna ställdes för att klargöra följande aspekter: • • • • • •

Gymnasieelevernas kännedom om Wikipedia Hur ofta de använder Wikipedia Vad de anser om uppslagsverkets tillförlitlighet Hur eleverna uppfattar sina lärares syn på Wikipedias tillförlitlighet Hur eleverna uppfattar sina medelevers syn på Wikipedias tillförlitlighet I vilken utsträckning eleverna tycker att det är positivt eller negativt att de själva kan skriva och redigera uppslagverkets texter

Nedan kommenteras varje fråga i korthet. Fråga 1. ”Det ﬁnns ett uppslagsverk på Internet med artiklar på många olika språk. Den engelska språkversionen är störst. Den omfattar över 2 miljoner artiklar. Den svenska versionen har över 260 000 artiklar.Vet du vad uppslagsverket heter?” Kommentar: Om eleverna skulle kunna nämna uppslagsverket vid namn efter en kort karaktäristik torde det visa hur väl de känner till Wikipedia. Något det inte upplystes om var att uppslagsverkets innehåll produceras av dess användare. Utelämnandet gjorde möjligen frågan svårare att besvara. Fråga 2A. ”Har du använt den svenska versionen av Wikipedia någon gång?” Fråga 2B. OM JA: ”När använde du senast den svenska versionen av Wikipedia? Var det senaste veckan, senaste månaden, senaste halvåret eller senaste året?” Kommentar: Frågorna ställdes i syfte att mäta hur frekvent den svenska versionen av Wikipedia används av de tillfrågade. Svarsalternativen på fråga 2A begränsades till ja och nej. 16

Fråga 3. ”Använde du något av följande uppslagsverk någon gång de senaste 30 dagarna: NE.SE, Landguiden, Annat uppslagsverk på Internet” Kommentar: Frågan ställdes för att kunna mäta hur frekvent respondenterna använder andra referensverktyg som helt eller delvis kan sägas motsvara innehållet i Wikipedia. Uppslagsverken NE.se och Landguiden är enligt skolornas bibliotekarier tillgängliga för eleverna på samtliga undersökta skolor från alla elevdatorer. Om en respondent uppgav alternativet ”Annat uppslagsverk på Internet” krävdes inte att denne skulle precisera vilket uppslagsverk det i så fall var fråga om. Fråga 4. ”Innehållet på Wikipedia består av artiklar som vem som helst kan skriva och redigera. Hur mycket litar du på det som står där? Hur trovärdig tycker du att den svenska versionen av Wikipedia är? Fråga 5. ”Hur trovärdig tror du dina lärare tycker att den svenska versionen av Wikipedia är?” Fråga 6. ”Hur trovärdig tror du att eleverna i din skola tycker att den svenska versionen av Wikipedia är?” Samma svarsalternativ gällde frågorna 4, 5 och 6:”Mycket trovärdig, ganska trovärdig, inte så trovärdig, inte trovärdig alls” Kommentar: Svaren på Fråga 4 ligger till grund för att mäta elevernas bedömning av uppslagsverkets trovärdighet. Svaren kan även ge en bild av hur elever uppfattar sin egen förmåga till källkritiska överväganden om de jämförs med svaren på Fråga 6. Fråga 5 ställs för att klarlägga vilket intryck av Wikipedia som eleverna anser att deras lärare har förmedlat. Märk väl att undersökningen inte syftar till att mäta vad elevernas lärare verkligen anser om Wikipdia. Frågan ställdes inte för att utröna om elevernas egen uppfattning angående Wikipedias trovärdighet har påverkats av den inställning de anser att lärare eller medelever har. Det går inte att säga hur eleverna skulle reagera på att lärare är kritiska eller uppskattande visavi Wikipedia. Fråga 7. ”Vad tycker du om att du själv kan skriva och redigera texter på den svenska versionen av Wikipedia?” Svarsalternativen som gavs var Mycket positiv till att själv skriva och redigera, Positiv till att själv skriva och redigera, Negativ till att själv skriva och redigera, Mycket negativ till att själv skriva och redigera Kommentar: Svaren på frågan visar hur eleverna placerar sig själva i förhållande till ett uppslagsverk uppbyggt av användarskapat innehåll. Frågan handlar om möjligheten att bidra, inte om man har bidragit eller avser att bidra till artikeltexterna någon gång i framtiden. Fråga 8 – 9 gäller bakgrundsvariablerna kön och årskurs.

Undersökningens resultat Resultatet av undersökningens redovisas i två avsnitt nedanför. Det första gäller elevernas kännedom om Wikipedia och deras användning av uppslagsverket. Andra avsnittet handlar om Wikipedias trovärdighet och elevernas inställning till att själva bidra på den svenska språkversionen av Wikipedia.

Resultatet av undersökningens redovisas i två avsnitt nedanför. Det första gäller elevernas kännedom om Wikipedia och deras användning av uppslagsverket. Andra avsnittet handlar om Wikipedias trovärdighet och elevernas inställning till att själva bidra på den svenska språkversionen av Wikipedia.

Kännedom och användning

Kännedom och användning FRÅGA 1. Det finns ett uppslagsverk på Internet med artiklar många olika språk. Den engelska språkversionen är störst. Den omfattar över 2 miljoner artiklar. Den svenska versionen har över 260 000 artiklar. Vet du vad uppslagsverket heter? Stockholm %

Täby %

Vallentuna %

Genomsnitt %

100

Ja, det heter Wikipedia

Nej (eller annat svar än Wikipedia)

Skillnadeni fråga i fråga kännedom var mellan stor mellan skolorna. är inte osannolikt Skillnaden omom kännedom var stor skolorna. Det är Det inte osannolikt att eleverna att eleverna vid de undersökta gymnasierna känner till Wikipedia olika väl. Det en vid de undersökta gymnasierna känner till Wikipedia olika väl. Det kan dock ha spelat kan dock ha spelat en roll att intervjuaren var okänd för respondenterna i skolorna roll att intervjuaren var okänd för respondenterna i skolorna i Stockholm och Täby, medan i Stockholm Täby, för medan han antagligen var bekant för respondenterna han antagligen och var bekant respondenterna i Vallentuna. En så kallad intervjuareffekt ikan 1 så kalladavskrivas. intervjuareffekt kan i alla fall inte fullständigt avskrivas.1 iVallentuna. alla fall inte En fullständigt

1. Vet du vad uppslagsverket heter? Procent i genomsnitt. 1 Intervjuareffekt: ”… skillnaden mellan det ”sanna” och det observerade värdet (svaret på en fråga i en intervju), förorsakade av egenskaper hos intervjuaren.” (Termer i sociologi 1982. s 50)

18%

Wikipedia

Annat svar 82% Mer än 8 av 10 respondenter kunde utan vidare namnge Wikipedia utifrån en kortare kaWikipedia är en kunde bekant utan uppslagsverk för en majoritet av utifrån de intervjuvade vid Merraktäristik. än 8 av 10 respondenter vidare namnge Wikipedia en varjekaraktäristik. skola. kortare Wikipedia är en bekant uppslagsverk för en majoritet av de

intervjuvade vid varje skola.

FRÅGA 2a. Har du använt den svenska versionen av Wikipedia någon gång?

Någon gång

Aldrig 1

Stockholm %

Täby %

Vallentuna %

Genomsnitt %

100

Intervjuareffekt: ”… skillnaden mellan det ”sanna” och det observerade värdet (svaret på en fråga i en intervju), 100intervjuaren.” (Termer100 100 förorsakade av egenskaper hos i sociologi 1982. s 50)100

Den svenska versionen av Wikipedia används av så gott som samtliga i 18 undersökningen. Två respondenter gick emot trenden och uppgav att de aldrig har använt Wikipedia. Skillnaden mellan skolorna är försumbar.

Mer än 8 av 10 respondenter kunde utan vidare namnge Wikipedia utifrån en kortare karaktäristik. Wikipedia är en bekant uppslagsverk för en majoritet av de intervjuvade vid varje skola. FRÅGA 2a. Har du använt den svenska versionen av Wikipedia någon gång? Stockholm %

Täby %

Vallentuna %

Genomsnitt %

Någon gång

100

Aldrig

0 100

3 100

2 100

Den svenska versionen av Wikipedia av så gott isom samtliga i Två Den svenska versionen av Wikipedia används används av så gott som samtliga undersökningen. undersökningen. Två respondenter gick emot trenden och uppgav att de aldrig har respondenter gick emot trenden och uppgav att de aldrig har använt Wikipedia. Skillnaden använt Wikipedia. Skillnaden mellan skolorna är försumbar. mellan skolorna är försumbar. Använt svenska versionen av Wikipedia någon gång? 2a.2a. Använt svenska versionen av Wikipedia någon gång? Procent i genomsnitt. Procent i genomsnitt. 2% 2%

Någon gång Någon gång Aldrig

Aldrig

98%

Wikipedia är ett verktyg som de ﬂesta kunde namnge och som nästan alla har använt någon gång. Wikipedia är ett verktyg som de flesta kunde namnge och som nästan alla har 21 använt någon Wikipedia är ettgång. verktyg som de flesta kunde namnge och som nästan alla har använt någon gång. 2b. När använde du den svenska versionen av Wikipedia senast? % versionen Täby % Vallentuna % Genomsnitt % 2b. När använde duStockholm den svenska av Wikipedia senast?

Stockholm %

Täby %

Vallentuna %

Genomsnitt %

Senaste veckan 53 45 43,3 47 43,4 Senaste Senaste veckan 5337 4542 43,3 47 månaden 40 40 Senaste Senaste månaden 37 3 4210 40 40 halvåret 10 8 Senaste Senaste halvåret 37 10 0 10 året 3,3 38 Senaste Inte använt åretWP 70 03 3,3 3,3 23 InteTotalt använt 100 100 99,9 100 100 WP 0 3 varje skola hade 3,3 över 80 procent av2 de Skillnaderna mellan skolorna är små. Vid Totalt tillfrågade använt eller under de senaste trettio 100 är vid 100 Skillnaderna mellan Wikipedia skolorna små.ett Vid varjeflera skolatillfällen hade99,9 över 80 procent av de100 tillfrågade dagarna. Skillnaderna mellanvid skolorna är små. Vid under varje de skola hade överdagarna. 80 procent av de använt Wikipedia ett eller ﬂera tillfällen senaste trettio

tillfrågade använt Wikipedia vid ett eller flera tillfällen under de senaste trettio dagarna. 19

2b. 2b. Senast använt Wikipedia. Procent i genomsnitt Senast använt Wikipedia. Procent i genomsnitt

2% 2% 8% 8% 3% 3% 47%47%

40%40%

Senaste veckan Senaste veckan Senaste månaden Senaste månaden Senaste halvåret Senaste halvåret Senaste åretåret Senaste InteInte använt WPWP använt

Wikipedia är alltså ett verktyg som eleverna känner till väl och använder ofta. I genomsnitt 87 procent hade använt den svenska upplagan av Wikipedia någon gång under den senaste Wikipedia är Av alltså ettuppgav verktyg eleverna känner ochanvänt använder ofta.ofta. I I den Wikipedia ärdem alltså ett verktyg som eleverna känner till väl och använder månaden. densom övervägande delen atttilldeväl hade uppslagsverket genomsnitt 87 procent hadeinget använt den den svenska upplagan av Wikipedia någon genomsnitt 87 Det procent hade använt svenska upplagan av Wikipedia någon senaste veckan. ﬁnns som tyder på att mätperioden på något sätt var exceptionell gång under den den senaste månaden. Av Av demdem uppgav den den övervägande delen att de gång under senaste månaden. uppgav övervägande delen att de för eleverna.

hadehade använt uppslagsverket den den senaste veckan. Det Det finnsfinns ingetinget somsom tyder på att använt uppslagsverket senaste veckan. tyder på att mätperioden på något sätt sätt var var exceptionell för eleverna. mätperioden på något exceptionell för eleverna.

FRÅGA 3. Använde du något av följande uppslagsverk någon gånggång de senaste FRÅGA 3. Använde du något av följande uppslagsverk någon de senaste 30 dagarna? 30 dagarna? Stockholm % % Täby % % Vallentuna % %Genomsnitt % % Stockholm Täby Vallentuna Genomsnitt NE.SE NE.SE

36 36

52 52

37 37

42 42

Landguiden Landguiden

10 10

17 17

12 12

Annat Annat uppslagsverk uppslagsverk på internet på internet

20 20

37 37

20 20

Nationalencyklopedin har har en stark ställning vid vid samtliga intervjuskolor. DessDess Nationalencyklopedin en stark ställning samtliga intervjuskolor. Nationalencyklopedin har en stark ställning vid samtliga intervjuskolor. Dess internetupplaga internetupplaga är det uppslagsverk somsom den den svenska versionen av Wikipedia internetupplaga är det uppslagsverk svenska versionen av Wikipedia är det uppslagsverk som den svenska versionen av Wikipedia oftast jämförs med. Även NE.se oftast jämförs med. Även NE.se användes frekvent, mest av eleverna vid vid oftast jämförs med. Även NE.se användes frekvent, mest av eleverna användes frekvent, mest av eleverna vid gymnasieskolan i Täby. Även den specialiserade dagymnasieskolan i Täby. Även den specialiserade databasen Landguiden användes gymnasieskolan i Täby. Även den specialiserade databasen Landguiden användes tabasen Landguiden användes vid samtliga skolor av mer än var tionde elev som tillfrågades. vid Skillnaden samtliga skolor av mer än var tionde elevelev somsom tillfrågades. Skillnaden är stor vid samtliga skolor av mer än var tionde tillfrågades. Skillnaden är stor är stor mellan Vallentuna och Täby beträffande hur stor andel av de tillfrågade mellan Vallentuna och Täby beträffande hur stor andel av de tillfrågade som har mellan Vallentuna och Täby beträffande hur stor andel av de tillfrågade som har som har använt ett ”annat uppslagsverk på internet” under de senaste 30 dagarna. Frågan använt ett ”annat uppslagsverk på internet” under de senaste 30 dagarna. Frågan är använt ett ”annat uppslagsverk på internet” under de senaste 30 dagarna. Frågan är är om eleverna – på samma sätt som frågeställaren – skiljer mellan uppslagsverk och andra om resurser eleverna – på samma sätt som frågeställaren – skiljer mellan uppslagsverk och om eleverna – på samma sätt som frågeställaren – skiljer mellan uppslagsverk och som ﬁnns på nätet. En respondent uppgav Wikipedia som svar på om denne hade andra resurser somsom finnsfinns på nätet. En respondent uppgav Wikipedia somsom svarsvar på påsom andra resurser på nätet. respondent uppgav Wikipedia använt annat uppslagsverk. Att frågan En kunde tolkas dithän var en brist i undersökningen om frågeställaren denne hadehade använt annat uppslagsverk. Att frågan kunde tolkas dithän var en en om denne använt annat uppslagsverk. Att frågan kunde tolkas dithän var inte hade förutsett. bristbrist i undersökningen somsom frågeställaren inteinte hadehade förutsett. i undersökningen frågeställaren förutsett.

23 23

3. Använt annat uppslagsverk senaste 30 3. Använt annat uppslagsverk senaste 30 dagarna? Procent i genomsnitt dagarna? Procent i genomsnitt

Procent

50 50 4040 3030 2020 1010 00

42 42

20 20

12 12 NE.SE NE.SE

Landguiden Landguiden

S1 S1

Annat Annat uppslagsverk på uppslagsverk på Internet Internet

Trovärdighet

Trovärdighet Trovärdighet De tre följande frågorna handlade om den trovärdighet man tillmätte den svenska versionen De tre följande frågornahandlade handladeom omden den trovärdighet trovärdighet man Deav treWikipedia: följande frågorna man tillmätte tillmätteden densvenska svenska

versionen av Wikipedia: versionen av Wikipedia:

Fråga 4. Innehållet på Wikipedia består av artiklar som vem som helst kan skriva

Fråga 4. Innehållet på Wikipedia består av artiklar som vem som helst kan skriva och redigera. Hur trovärdig tycker du att den svenska versionen av Wikipedia är och(Hur redigera. du där?) att den svenska versionen av Wikipedia är mycketHur litartrovärdig du på dettycker som står (Hur mycket litar du på det som står där?) Stockholm %

Stockholm %

Mycket Mycket trovärdig trovärdig Ganska Ganska trovärdig trovärdig Inte så Intetrovärdig så Inte trovärdig trovärdig Intealls trovärdig allsVägrat svara

Vägrat svara

Täby %

Vallentuna %

Genomsnitt %

16 17

Täby %

13 71

3 100 3

100

0 100 0

100

Vallentuna %

16 77 3

0 99 100 0

Genomsnitt %

16 72 9

1 100 1

100

Svarenskiljer skiljersigsig mellan skolorna. majoriteter varjeanser skola att Svaren litelite mellan skolorna. BredaBreda majoriteter i varje iskola attanser uppslagsveruppslagsverkets innehåll åtmintone är ganska trovärdigt. Denvägrade respondent som kets innehåll åtmintone är ganska trovärdigt. Den respondent att svara Svaren skiljer sig lite mellan skolorna. Breda majoriteter som i varje skola anser ansåg att vägrade att går svara går att uttala sig om iWikipedias trovärdighet i att det inte attansåg uttala att sigdet ominte Wikipedias trovärdighet allmänhet; den måste i stället uppslagsverkets innehåll åtmintone är artikel ganskaförtrovärdigt. Den respondent som allmänhet; den måste i stället bedömas artikel. bedömas artikel för artikel.

vägrade att svara ansåg att det inte går att uttala sig om Wikipedias trovärdighet i allmänhet; den måste i stället bedömas artikel för artikel.

24 21

4. Trovärdighet enligt respondenterna. 4. Trovärdighet enligtgenomsnitt respondenterna. Procent Procent genomsnitt 2% 1%

9% 9%

16%

2% 1%

16%

Mycket trovärdig Ganska trovärdig Mycket trovärdig Inte så trovärdig Ganska trovärdig Intetrovärdig trovärdig alls Inte så Vägrat svara Inte trovärdig alls Vägrat svara

72% 72%

Tjejer är något mer kritiska till Wikipedias innehåll än killarna. Av dem som uppfattade Wikipedia som antingen ”Mycket trovärdig” eller ”Ganska trovärdig” var 54 procent kilTjejer är något mer Wikipedias innehåll än killarna. Avvar dem som lar. Tjejerna utgjorde 56 kritiska procent avtill dem som tyckte att uppslagsverket antingen ”Inte så uppfattade Wikipedia som antingen ”Mycket trovärdig” eller ”Ganska trovärdig” Tjejer är något tillalls”. Wikipedias innehåll än killarna. Av dem som trovärdigt” ellermer ”Intekritiska trovärdigt

var 54 Wikipedia procent killar. Tjejerna ”Mycket utgjorde trovärdig” 56 procent av”Ganska dem som tyckte att uppfattade som antingen eller trovärdig” uppslagsverket antingen var ”Inte så trovärdigt” eller ”Inte trovärdigt alls”. var 54 procent killar. Tjejerna utgjorde 56 procent av dem som tyckte att uppslagsverket antingen var ”Inte så trovärdigt” eller ”Inte trovärdigt alls”. Fråga 5. Hur trovärdig tror Du dina lärare tycker att den svenska versionen av Wikipedia är? Tycker attdina Wikipedia är Fråga 5. Hur trovärdig trordeDu lärare tycker att den svenska versionen av Stockholm % Täby % Vallentuna % Genomsnitt % Wikipedia är? Tycker de att Wikipedia är Stockholm %

Mycket trovärdig Mycket Ganska trovärdig trovärdig Ganska Inte så trovärdig Intetrovärdig så Inte trovärdig trovärdig Intealls trovärdig alls

Täby %

0 23 23,5 23 53 53 23 23,5 23 100 99 99

10 16 48

Vallentuna %

10 16 48

26 26 100 100

7 47 40

Genomsnitt %

7 6,5 47 40

7 6,5 7 100 101 101

6 29 47

6 29 47 46

19 19 101 100 101

Svaren på vad eleverna tror att lärare tycker, visar på en skillnad mellan skolorna. Vid skolan på vad att lärare att tycker, visar skillnad mellan iSvaren Täby trodde 74 eleverna procent avtror de tillfrågade lärarna anserpåatten Wikipedias innehåll skolorna. är endera Vid på skolan i Täby trodde 74 procent depåtillfrågade lärarna anser att Svaren vad eleverna tror att trovärdigt lärare tycker, visar en skillnad mellan skolorna. ”Inte så trovärdigt” eller ”Inte alls”.av Motsvarande siffror att för innerstadsskolan är Wikipedias innehåll är endera ”Inte så trovärdigt” eller ”Inte trovärdigt alls”. Vid76 skolan Täby trodde 74 procent av deuppfattning: tillfrågade lärarna anser att procent.i Eleverna i Vallentuna hade en annan enatt lätt övervikt – 54 procent siffror innerstadsskolan är 76 procent. i Vallentuna hade Wikipedias ärför endera ”Inte såWikipedia trovärdigt” elleravEleverna ”Inte trovärdigt alls”. –Motsvarande trodde attinnehåll lärarna skulle placera svenska i någon de två högsta trovärdighetsen annan uppfattning: en lätt övervikt – 54 procent – trodde att lärarna skulle Motsvarande siffror är 76 procent. Eleverna Vallentuna kategorierna. Tjejerför ochinnerstadsskolan killar värderade lärarnas tilltro tämligen lika:i 31 procent avhade tjejerna placera svenska i någon de två högsta trovärdighetskategorierna. att deras lärareWikipedia tycker Wikipedia antingen ärprocent mycket eller ganska trovärdig. procent en tror annan uppfattning: en lätt övervikt –av54 – trodde att lärarna37skulle av killarna samma uppfattning. procent avhögsta killarna valde ”Inte så troTjejer ochhade killar värderade tämligen lika: 31 kategorierna procent av tjejerna tror placera svenska Wikipedia i lärarnas någon63avtilltro de två trovärdighetskategorierna. värdig” eller ”Inte trovärdig alls”. Motsvarande för tjejerna är 69 procent. att och deraskillar lärare tycker Wikipedia antingen är mycket ganska trovärdig. Tjejer värderade lärarnas tilltro tämligen lika: 31 eller procent av tjejerna tror 37

av killarna hade samma uppfattning. procent killarna 37 valde att procent deras lärare tycker Wikipedia antingen är mycket63eller ganskaavtrovärdig. kategorierna ”Inte hade så trovärdig” eller ”Inte 63 trovärdig Motsvarande procent av killarna samma uppfattning. procentalls”. av killarna valde för tjejerna är 69 procent. kategorierna ”Inte så trovärdig” eller ”Inte trovärdig alls”. Motsvarande för tjejerna är 69 procent. 25

25 22

5. Hur respondenterna tror lärare uppfattar WP. Procent i genomsnitt.

19%

6% 29%

Mycket trovärdig Ganska trovärdig Inte så trovärdig Inte trovärdig alls

46%

De tillfrågade hyste själva en större tilltro till Wikipedia än vad de föreställde sig att deras lärare gjorde. 88 procent av respondenterna ansåg i fråga 4 att Wikipedia var endera mycket eller ganskahyste trovärdig. ansåg i sintill turWikipedia 61 procent än att vad derasde lärare höll den sig svenska De tillfrågade självaAvendessa större tilltro föreställde språkversionen av Wikipedia för av antingen ”Inte så trovärdig” alls”. att deras lärare gjorde. 88 procent respondenterna ansåg i eller fråga”Inte 4 atttrovärdig Wikipedia

var endera mycket eller ganska trovärdig. Av dessa ansåg i sin tur 61 procent att trorspråkversionen att deras åsikt delas deras lärare. respondenter som på derasWikipediakritiska lärare höll den elever svenska av av Wikipedia förAlla antingen ”Inte så Fråga 4eller valde”Inte att beteckna Wikipedia trovärdig” trovärdig alls”. som antingen ”Inte så trovärdig” eller ”Inte trovärdig alls” trodde att lärarna skulle placera uppslagsverket i någon av de två lägsta kategorierna beträffande trovärdighet. Men att undersökningen inte visa den negativa Wikipediakritiska elever tror deras åsiktkandelas av attderas lärare. uppfattning Alla som många elever trodde att lärare har, präglar elevernas egen inställning.

respondenter som på Fråga 4 valde att beteckna Wikipedia som antingen ”Inte så trovärdig” eller ”Inte trovärdig alls” trodde att lärarna skulle placera Flera respondenter avbröt enkäten för att berätta hur mycket mer kritiska de ansåg att deras uppslagsverket i någon av de två lägsta kategorierna beträffande trovärdighet. Men lärare är till Wikipedia jämfört med dem själva. Det handlar dels om lärare som varnar undersökningen kan inte visa att den negativa uppfattning som många elever eleverna för att lita Wikipedia, dels om att lärare hade försökt hindra användning genom trodde att lärare har, präglar elevernas egen inställning. betygsmässiga konsekvenser vid bedömning av inlämningsuppgifter. Lärare uppgavs ha gett uttryck för att högre betyg än Godkänd inte kunde komma ifråga, ifall eleverna byggde på-

Fleraståenden respondenter avbrötfrån enkäten för att berätta hur mycket kritiska de ansåg på uppgifter Wikipedia. Det faller utanför ramenmer för denna studie att bedöma att deras är till Wikipedia jämfört med om demWikipedia själva. Det dels om värdetlärare av dessa utsagor, men som vittnesbörd somhandlar kontroversiell källa är lärareelevrösterna som varnar eleverna för att lita Wikipedia, dels om att lärare hade försökt inte alls ointressanta. hindra användning genom betygsmässiga konsekvenser vid bedömning av Eleverna kom spontant ävenuppgavs med andra Någon att Fråga 4 om inlämningsuppgifter. Lärare ha yttranden. gett uttryck förframhöll att högre betyg än Wikipedias trovärdighet inte kunde besvaras, därför att uppslagsverkets trovärdighet Godkänd inte kunde komma ifråga, ifall eleverna byggde påståenden på uppgifterväxlar artikel till tillramen och med samma artikel. Kvaliteten, framhöll från från Wikipedia. Detartikel, faller ibland utanför förinom denna studie att bedöma värdet av respondenten, var högre på det naturvetenskapliga fältet jämfört med artiklar inom dessa utsagor, men som vittnesbörd om Wikipedia som kontroversiell källa är samhällsvetenskaperna och humaniora. Oberoende om detta faktiskt stämmer, så bär utsagan elevrösterna inte alls ointressanta. i sig vittnesbörd om att det ﬁnns elever som gör egna uppskattningar av kvaliteten när de använder Wikipedia.

Eleverna kom spontant även med andra yttranden. Någon framhöll att Fråga 4 om Wikipedias trovärdighet inte kunde besvaras, därför att uppslagsverkets trovärdighet växlar från artikel till artikel, ibland till och med inom samma artikel. Kvaliteten, framhöll respondenten, var högre på det naturvetenskapliga fältet jämfört med artiklar inom samhällsvetenskaperna och humaniora. Oberoende om detta faktiskt stämmer, så bär utsagan i sig vittnesbörd om att det finns elever som gör egna uppskattningar av kvaliteten när de använder Wikipedia.

Fråga 6. Hur trovärdig tror du att eleverna i din skola tycker att Wikipedia är? Tycker de att Wikipedia är

Stockholm Täby % skola Vallentuna % Fråga 6. Hur trovärdig tror % du att eleverna i din tycker att%WikipediaGenomsnitt är? Tycker de att Wikipedia är

Mycket trovärdig Mycket Ganska trovärdig trovärdig Ganska Inte trovärdig så trovärdig Inte så Inte trovärdig trovärdig Inte alls

Stockholm %

Täby %

Vallentuna %

4643

7716

47 40

3554

46 47

77 77,5 6

54 55

6,5 6 0

trovärdig alls

Genomsnitt %

99 99 100 99 99 99 100 99 100 100 100 Överlag gav de tillfrågade uttryck för att deras medelever i högre grad än de själva ÖverlagWikipedia gav de tillfrågade uttryck förJämför att derastabeller medelever gradöver än deFråga själva4 uppfattade som trovärdig. ochi högre diagram Överlag gav de tillfrågade uttryck för att deras medelever i högre grad än de själva uppfattade uppfattade Wikipedia som trovärdig. Jämför tabeller och diagram över Fråga 4 och Fråga 6. Att veta orsaken till detta vore intressant. Man kan fråga sig om det Wikipedia som trovärdig. Jämför tabeller och diagram över Fråga 4 och Fråga 6. Att och 6. Attuppfattade veta orsaken dettasom vorebättre intressant. Man kan fråga sig om detän veta var så attFråga eleverna sig till själva på källkritiska bedömningar orsaken till detta vore intressant. Man kan fråga sig om det var så att eleverna uppfattade varsom så attde eleverna själva somspeglar bättre på källkritiska bedömningar än elever jämföruppfattade sig med;sigmöjligen undersökningen en frimodig sig själva somde bättre på källkritiska bedömningar än elever som de jämfören sigfrimodig med; möjligen elever som jämför sig med; möjligen speglar undersökningen inställning beträffande den egna kompetensen. Alternativt tar man lätt på speglar undersökningen frimodig beträffande den egnatar kompetensen. Alternainställning beträffandeenden egnainställning kompetensen. Alternativt man lätt på uppgiften att kritiskt värdera Wikipedias innehåll. tivt tar manattlätt på uppgiften kritiskt värdera Wikipedias innehåll. uppgiften kritiskt värderaatt Wikipedias innehåll.

6. Hur tror dudu attatt eleverna 6. Hur tror elevernapå pådin dinskola skola uppfattar uppfattar Wikipedia? Wikipedia?Procent Procenti igenomsnitt. genomsnitt.

0% 10% 0% 10%

35% 35%

Mycket Mycket trovärdig trovärdig

Ganska trovärdig

Inte så trovärdig

Inte trovärdig alls

55%

Nära 9 av 10 elever tror att eleverna i deras skola uppfattar Wikipedia som antingen ”Mycket Nära 9 av eller 10 elever trortrovärdig”. att eleverna i deras skola uppfattar Wikipedia trovärdig” ”Ganska Ingen elev trodde att eleverna generellt som uppfattar antingen ”Mycket trovärdig” eller ”Ganska trovärdig”. Ingen elev trodde att tabell Närauppslagsverket 9 av 10 elever elevernaalls”. i deras skola mening uppfattar som som tror ”Inteatt trovärdigt I statistisk har Wikipedia de rätt (jämför antingen trovärdig” eller ”Ganska trovärdig”. Ingen elev trodde att Fråga ”Mycket 4).

eleverna generellt uppfattar uppslagsverket som ”Inte trovärdigt alls”. I statistisk mening har de rätt (jämför tabell Fråga 4).

eleverna generellt uppfattar uppslagsverket som ”Inte trovärdigt alls”. I statistisk mening har de rätt du (jämför Fråga 7. Vad tycker om atttabell du själv kan 4). skriva och redigera på Wikipedia? Är du Stockholm Täby % Vallentuna % Genomsnitt 7. Vad tycker du om att du själv%kan skriva och redigera på Wikipedia? Är du %

3% Mycket positivStockholm till att själv skriva och 3 Mycket positiv redigera till att själv 76 Positiv till att skriva och själv skriva redigera och redigera 76 17 Positiv till atttill att Negativ självsjälv skriva skriva och redigera och redigera 17 3 Negativ till att Mycket självnegativ skriva till att och redigera själv skriva och redigera 3 Mycket Ej svarat 0 negativ till att 100 själv skriva

Täby 6%

3 % 3,3 Vallentuna

4 Genomsnitt %

63,4 63

66 67

5823

63 30

66 23

233

30 3 3,3

323

10 100

0 99 100

3 99 100

och redigera En majoritet är positiv möjligheten att själv bidra 0med nytt innehåll eller Ej svarat 0 till 10själv 3 att TjeEn majoritet är positiv till möjligheten att bidra med nytt innehåll eller att redigera. redigera. Tjejer och killar värderar denna möjlighet något olika. Av de ”Mycket 100 olika. Av de 99 99”Positiva” jer och killar värderar100 denna möjlighet något ”Mycket positiva” eller positiva” eller ”Positiva” var 54 procent killar. Endast en tjej återfinns bland dem

var procent killar. Endast en tjej democh somredigera angav ”Mycket som54angav ”Mycket positiv” tillåterﬁnns att självbland skriva på den positiv” svenskatill att själv skriva och redigera på den svenska språkversionen av Wikipedia. Grupperna ”Negativ” En majoritet är positiv till möjligheten att själv bidra med nytt innehåll att språkversionen av Wikipedia. Grupperna ”Negativ” och ”Mycket negativ” eller bestod och negativ” bestod till 62denna procent av tjejer. Endast kille iAv undersökningen redigera. ochavkillar värderar något en olika. de ”Mycket till ”Mycket 62Tjejer procent tjejer. Endast en killemöjlighet i undersökningen uppgav att han var uppgav att han var ”Mycket negativ” till att själv skriva och redigera. positiva” eller ”Positiva” var 54 procent killar. Endast en tjej återfinns bland dem ”Mycket negativ” till att själv skriva och redigera.

som angav ”Mycket positiv” till att själv skriva och redigera på den svenska språkversionen av Wikipedia. Grupperna ”Negativ” och ”Mycket 7. Själv skriva och redigera på WP?negativ” bestod till 62 procent av tjejer. Endast en kille i igenomsnitt. undersökningen uppgav att han var Procent ”Mycket negativ” till att själv skriva och redigera.

3% skriva och redigera påMycket 7. Själv WP? positiv till att själv skriva och redigera Procent i genomsnitt. 3% 23%

3% 3%

23%

Positiv till att själv skriva och redigera

Negativ till att själv skriva Mycket positiv till att och redigera själv skriva och redigera

67%

Myckettill negativ till att Positiv att själv skriva självredigera skriva och redigera och

Ej svarattill att själv skriva Negativ och redigera

67%

Mycket negativ till att själv skriva och redigera Ej svarat

28 25

Kvalitetsarbete på Wikipedias svenska språkversion – en angelägenhet för svenska bibliotek? Sedan den 3 januari 2008 har användare på den svenska språkversionen av Wikipedia kunnat svara på frågor om uppslagsverkets utveckling under de nästkommande två åren (Användare: Popperipopp/Enkät 2008). Enkäten har gett ömsom seriösa svar, ömsom skämtsamma. Flera kommentatorer diskuterar att tillväxten av artiklar kommer att plana ut. Man antar att den svenska språkversionen snart kommer att bli upphunnen och förbisprungen av andra versioner. Den kinesiska och den turkiska nämns vid namn. Istället kommer framtiden att inriktas på kvalitativa förbättringar. Att utöka och fördjupa redan beﬁntliga texter och styrka dem med källor; där ligger den stora utmaningen nu. Idag är artiklarna väldigt olika långa på ett sätt som verkar obefogat. Kvaliteten skiftar och förbättringspotentialen är stor. En förhoppning som ﬂera deltagare uttrycker är att svenska Wikipedia inom två år ska ha nått ett kvalitetsmässigt genombrott. Man söker ett erkännande som inte endast sträcker sig till den breda allmänheten. Kanske kan uppslagsverket även accepteras på bred front inom universitets- och högskolevärlden? Kanske kan framtidens skribenter rekryteras därifrån? Flera av de svarande framhåller den tyska språkversionen (Dewiki) som förebild. Versionen hyllas för sin genomgående höga kvalitet. Det är för övrigt en uppfattning som uppslagsverkets grundare, Jimmy Wales, ser ut att dela: ”It’s a stereotype” uttalade Wales nyligen i en tidningsintervju, “but Germans are really fetishists about quality” (Lee 2007). Dewiki har berömts just för att man har lyckats knyta till sig aktörer från den akademiska sfären. Stärkta band till utbildningssektorn har varit den tyska Wikimediaföreningens målsättning de två gånger som man har arrangerat kursen Wikipedia Academy. Åtminstone en gång skedde arrangemanget med uppbackning från Tysklands utbildningsministerium. Akademierna har formen av tvådagarskurser. De innehåller en kortare introduktion till Wikipedia och hur man gör för att bidra till uppslagsverket. Liknande kurser har också ordnats i Paris och i Johannesburg. Kontakt har etablerats mellan det nystartade svenska Wikimedia och dess tyskspråkiga systerförening. Det kan bli aktuellt att arrangera Wikipediaakademier också i Sverige, kanske under hösten 2008. Lund har förts på tal som tänkbar kursort. (Wikipedia: Academy)

Pågående kvalitetsarbete Arbetet med så kallade granskningstabeller är kanske den enskilt viktigaste åtgärden för att åstadkomma systematisk kvalitetshöjning på Wikipedia. Målet är att höja nivån på de artiklar som uppfattas som Wikipedias grundutbud av artiklar. Dessa har rankats som så viktiga att de måste ingå i Wikipedias samtliga språkversioner. På svenska Wikipedia finns två granskningstabeller: (WP:KGT) – listan som förtecknar basutbudet samt (WP:KGTÖ) – en förteckning över ämnen utöver de obligatoriska uppslagsorden. Med jämna mellanrum granskas dessa kärnämnen och i samband med granskningen bedöms varje artikel kvalitetsmässigt på en sexgradig skala. (Se tabellen nedan). Vid sidan av detta finns olika projekt och samarbeten som sätter fokus på artiklarnas kvalitet. Projekten bygger på att användare sluter sig samman kring olika teman. Dels finns ämnesprojekt, dels finns projekt som syftar till generell kvalitetshöjning. Det kan gälla att gå igenom bildlicenser, NPOV-frågor (frågor som rör saklighet, NPOV: Neutral point of view), klottersanering, källhänvisningar och wikiformatering.

Vid sidan av detta finns olika projekt och samarbeten som sätter fokus på artiklarnas kvalitet. Projekten bygger på att användare sluter sig samman kring olika teman. Dels finns ämnesprojekt, dels finns projekt som syftar till generell kvalitetshöjning. Länkar frånattLibris Det kan gälla gå igenom bildlicenser, NPOV-frågor (frågor som rör saklighet, NPOV: Neutral point of view), klottersanering, källhänvisningar och wikiformatering. En viss bekräftelse har den svenska WikiLänkar från Libris pediaversionen redan fått när bibliotekskalanserade Entalogen viss Libris bekräftelse har nya den funktioner svenska i december 2007. En av nyheterna länkar Wikipediaversionen redan fått var när till Wikipedia från Libris bibliograﬁska poster bibliotekskatalogen lanserade nyai Lifunktioner i som december 2007. En av bris, poster refererar till skönlitterära nyheterna var länkar till Wikipedia från författare. Länkningen följer olika vägar: bibliografiska poster i Libris, poster som • Författare som skriver på svenska refererar till skönlitterära författare. länkas tillföljer artiklar på vägar: den svenska Länkningen olika språkversionen. � • Författare som länkas skriver på svenska Andra författare generellt länkas till artiklar på den svenska till engelskspråkiga Wikipedia. språkversionen. I sig kanske Libris länkning är en liten de� Andra författare länkas generellt till talj. Samtidigt är det ett exempel på att allt engelskspråkiga Wikipedia. ﬂer vägar på internet leder till Wikipedia. I Möjligen sig kanske Libris länkning ärför ennordister, liten är det förstämmande detalj. Samtidigt är det ett exempel på att men länkning till de olika norska språkverallt fler vägar på internet leder till sionerna och till danska Wikipedia ser inte Wikipedia. Möjligen är det förstämmande att förekomma. Länkarna frånolika Librisförut nordister, men länkning till de posterna angående Kjartan Fløgstad, norska språkversionerna och till danskaKjell Askildsen ser och Peter till den engWikipedia inte Høeg ut attleder förekomma. elska versionen. När artiklar angående på den engLänkarna från Librisposterna Kjartan Fløgstad, Kjell Askildsen ochså Peter elska språkversionen helt saknas, länkar Høeg till den engelska versionen. Librisleder överhuvudtaget inte vidare. Detta När artiklar på den engelska gäller åtminstone författarna Hanne Ørstaspråkversionen heltHammann. saknas, så länkar Libris vik och Kirsten överhuvudtaget inte vidare. Detta gäller åtminstone författarna Hanne Ørstavik och Kirsten Hammann.

Wikipedias kvalitet – en angelägenhet för biblioteken? Wikipedias kvalitet – en angelägenhet för biblioteken? I takt med att ﬂer vägar leder till Wikipedia ställs högre förväntningar till uppslagsverket. I taktbär med attfall fleransvaret vägar leder till Wikipedia Wikipedia ska ställsutvecklas högre förväntningar till uppslagsverket. Vem i så för att till ett bra referensverktyg? Svaret Vem bär i så fall ansvaret för att Wikipedia ska utvecklas till ett bra referensverktyg? Svaret är nog, att inte någon person eller institution bär ett sådant ansvar. Att många användare är nog,mycken att intetid någon personåteller institution betyder bär ett sådant ägnar och möda förbättringar inte attansvar. de bärAtt ett många ansvar användare för en positiv ägnar mycken tid och möda åt förbättringar betyder inte att de bär ett ansvar för ett en kvalitativt positiv utveckling. Sveriges bibliotek har givetvis inte heller ett sådant ansvar, men utveckling. Sveriges bibliotek har givetvis inte heller ett sådant ansvar, men ett kvalitativt gediget innehåll på Wikipedia kan betraktas som en angelägenhet för biblioteken, kanske gediget innehåll på Wikipedia kan betraktas som en angelägenhet för biblioteken, kanske särskilt bibliotekiiutbildningssektorn. utbildningssektorn. särskilt för för bibliotek

Wikipediaprojekt för bibliotekarier! Frågan som är denna förstudies utgångspunkt lyder: om det brister i kvaliteten i texterna på den svenska språkversionen av Wikipedia, är det i så fall en angelägenhet för biblioteken? Slutsatsen är att det inte bara är en angelägenhet utan också en möjlighet för biblioteken, framförallt bibliotek inom utbildningssektorn. Man kan se flera tänkbara möjligheter för biblioteken att ingå i Wikipediaprojekt: • Förbättra kvaliteten av innehållet i artiklarna som ingår i Wikipedias kvalitetsgranskningslistor. Konkret innebär detta att öka antalet bra och läsvärda artiklar. Förbättringspotentialen är som nämnts stor, men att beräkna arbetsinsatsen är krävande. Följande ger en fingervisning om arbetsbördan: Av de 295 först nämnda uppslagsorden i Kvalitetsgranskningstabellen bedömdes 85 artiklar (29 procent) som korta. 20 uppslagsord (7 procent) ansågs samtidigt hålla lägre kvalitet på ”stubnivå”. (Kvalitetsgranskningstabeller) • Skriva nya artiklar eller utöka befintliga artiklar med utgångspunkt från Biblist och Skolbiblist. Det kan handla om att skriva och redigera artiklar utifrån frågeställningar i diskussioner på listorna eller rena önskemål som framkommer. • Skriva och redigera artiklar utifrån frågor som har riktas till referenstjänsten Fråga biblioteket men där den svenska språkversionen av Wikipedia inte ger något bra svar i förhållande till användarens informationsbehov. • Folkbiblioteken kan i samarbete med föreningar skriva och redigera artiklar av lokalhistorisk art. • Strukturera, det vill säga bestämma och ordna Wikipedias kategorier eller att ordna listor på den svenska språkversionen • Skriva och redigera presentationer av svenska författare, till stöd för länkningen från Libris katalogposter till den svenska språkversionen av Wikipedia. Deltagarna kan värdera om nyttan är störst av att fokusera på ungdomsboksförfattare, genreförfattare eller om det är mer givande att utveckla stubbar till nivån OK eller bättre med utgångspunkt från listorna Författarstubbar och Författarstubbar-Sverige. • Verifiera, det vill säga minimera antalet artiklar som inte har styrkts med angivna, pålitliga källor • Arbeta med frågor som rör saklighet (NPOV: Neutral point of view), källhänvisningar och wikiformatering. • Utveckla Wikipedia:Gymnasiebiblioteksprojektet som en mötesplats på Wikipedia. (I anslutning till denna förstudie har en sida för gymnasiebiblioteksintresserade etablerats på den svenska språkversionen av Wikipedia. Sidan är hittills enkel till sitt utförande. Syftet är bara att skapa en hemvist för dem som månar om målgruppen gymnasieelever i kombination med hög kvalitet på den svenska delen av uppslagsverket. Mötesplatsen finns på adressen http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia: Gymnasiebiblioteksprojektet Men framförallt finns en möjlighet för gymnasiebiblioteken att engagera sig i ett Wikipediaprojekt. För skolbiblioteken, i samband med användarutbildning, har det varit viktigt att definiera sitt förhållande till Wikipedia – inte minst för att vägleda användarna. Men tiden 28

är kanske mogen att inte endast förhålla sig till det användarskapade uppslagsverket. Är det nu dags för bibliotekarier att släppa sargen för att professionellt och aktivt producera och redigera innehåll för Wikipedia? Ett projekt föreslås där förslagsvis 10 gymnasiebibliotek inom Stockholm och Uppsala län deltar. Lärare och elever involveras på de skolor där bibliotekarierna arbetar. Gymnasieelever producerar en mängd fördjupningsarbeten under sin studietid och, som denna studie visar, använder många Wikipedia som källa. Många lärare uttrycker skepsis inför Wikipedias trovärdighet och bibliotekarier brukar framhålla att Wikipedia bör kompletteras med fler källor. Detta projekt tar sin utgångspunkt i just denna situation. Som ett komplement till de fördjupningsarbeten eleverna producerar kunde uppgiften utgå från en artikel på Wikipedia som anknyter till arbetsområdet. En grupp elever kan ha som uppgift att redigera eller utveckla artikeln. Om flera klasser/grupper arbetar inom samma arbetsområde samtidigt, kan eleverna erfara att ”deras” artikel redigeras, vilket förhoppningsvis innebär att den också förbättras? Omvänt kan man tänka sig att ett fördjupningsarbete ska resultera i en ny artikel på Wikipedia och då utgå ifrån den informationssökning och sammanställning eleven gjort. Gymnasiebibliotekariens roll i båda fallen blir naturligtvis tydlig; att informera och handleda om sökvägar, källor, källkritik etc. och finner här en konkret situation. Genom det nätverk av gymnasiebibliotekarier som bildas kommer ett naturligt arbete med kvaliteten i Wikipediaartiklar att ske. I projektet bör det ingå ett upptaktsmöte och en grundutbildning för deltagarna, där erfarna Wikipediaanvändare med administratörsstatus förmedlar hur uppslagsverket fungerar och hur de själva ser på kvalitetsarbetet. På så vis får alla en möjlighet att fördjupa sina kunskaper om Wikipedia. Deltagarna formar tillsammans en projektgrupp vilken håller återkommande träffar, möjligen i form av workshops eller ”LAN-partyn”. Det går att föreställa sig träffar i gymnasiebiblioteksmiljö, med hands-on träning och målsättningen att involvera deltagarna. Utöver LAN arbetar deltagarna även enskilt. Därtill är det viktigt att återkommande hålla utvärderingsträffar.

Nyttan av ett projekt Om Vardagsrummet, en bibliotekscommunity i Umeå: – Alltﬂer av våra låntagare ﬁnns på internet. De är vana att inte bara vara passiva åskådare utan också aktiva deltagare och utövare av information. Biblioteken måste möta det här genom att bjuda in dem i verksamheten - det är både en utvecklings- och överlevnadsfråga, säger Inger Edebro Sikström, bibliotekschef i Umeå. – Vardagsrummet blir en ny mötesplats mellan låntagare och bibliotek, oberoende av tid och rum. Det blir spännande att se vad som händer, när de till exempel får påverka innehållet i verksamheten, genom att sätta betyg, skapa diskussionsgrupper, ställa frågor och även hjälpa varandra med information, säger Carl Axel Gyllenram, bibliotekschef i Vindeln. Källa: Biblioteket i ditt vardagsrum

Det är rimligt att förvänta sig att ett sådant projekt skulle kunna generera en väsentlig kvalitetshöjning om arbetet kan fortgå över tid. Det skulle tillföra deltagarna ny kompetens och utåtriktade erfarenheter. Ett regionalt nätverk kan uppstå. Ett projekt skulle frigöra kreativitet genom samarbete mellan en rad aktörer: enskilda wikianvändare, projektdeltagare, elever, skolor, regionbibliotek, Svenska wikimediaföreningen, Fråga biblioteket, Libris med ﬂera. Resultatet skulle också vara till direkt nytta för målgruppen gymnasieelever. Undersökningen i det tidigare kapitlet visar att de redan använder Wikipedia frekvent. Användarna hittar dit utan svårighet och utan marknadsföring. Om till exempel gymnasiebiblioteken är angelägna att nå sin primära målgrupp, så tyder det mesta – inklusive denna förstudies användarundersökning – på att användarna redan beﬁnner sig på Wikipedia och förtroendet för webbplatsens innehåll är stort.

Dagens och morgondagens användare kommer i hög grad att befinna sig på internet. Kraven på nya förmedlingsformer ställs redan idag. Två exempel på nydaning är referensfrågetjänsten Fråga biblioteket och Umeåregionens bibliotekscommunity Vardagsrummet. Även om dessa projekt utvecklar utsökta virtuella rum återstår utmaningen att erövra målgrupperna och förmå dem att använda tjänsterna och att sedan återvända. Alternativt måste nya användare ständigt lockas för att en tjänst ska leva vidare och utvecklas. Det kan vara intressant för bibliotek att bilda nätverk sig emellan och med andra grupper för att delta, redigera, indexera och skriva på Wikipedias svenska språkversion. Det kunde verka partiskt att gynna en enskild aktör. Å andra sidan kan deltagande i Wikipedia betraktas som okontroversiellt med tanke på att flera ideologiska utgångspunkter verkar sammanfalla: den kostnadsfria förmedlingen av information, syftande till ökad kunskapsspridning. Så långt framstår Wikipedia som ett filantropiskt projekt med målsättningar som att demokratisera tillgången till informationen i världen. I ett historiskt perspektiv kanske Wikipedia blir det närmaste vi kommer Encyklopedisternas vision om att tillgängliggöra all möjlig kunskap. Uppslagsverket når massor av användare, samtidigt som det ännu är formbart. Ett annat argument är att Libris länkning ökar nyttan av att Wikipedias presentationer av svenska författare. Vill man att presentationerna ska bli lästa, bör de skrivas på Wikipedia. Detta har alla tänkbara fördelar jämfört med att etablera egna specialwikis, men är primärt ett riktigt val därför att användarna redan hittar till Wikipedia. Bättre än att uppfinna hjulet på nytt vore att förbättra det hjul som redan snurrar.

KÄLLOR Alexa. Trafﬁc details (2007) Undersökningen är tillgänglig på internet: (http://www.alexa.com/data/details/trafﬁc_details/en.wikipedia.org/wiki/Main_Page) Användare:Popperipopp/Enkät (2008). Tillgänglig på internet: (http://sv.wikipedia.org/ wiki/Anv%C3%A4ndare:Popperipopp/Enk%C3%A4t) Biblioteket i ditt vardagsrum. Tillgänglig på internet: (http://www.umearegionen.se/samverkanumearegionen/arkivsamverkan/biblioteketidittvard agsrum.5.4978d36c116456cce4880003683.html) Carr, Nicholas (2006) Our new Delphic oracle. Tillgänglig på internet: (http://www.roughtype.com/archives/2006/08/the_oracle_of_w.php) Diskussion:Hampus Hellekant. Tillgänglig på internet: (http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Hampus_Hellekant#L.C3.A4karstudierna) Diskussion:Ulrica Schenström. Tillgänglig på internet: (http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Ulrica_Schenstr%C3%B6m) Erlandsson, Adam (2007). Wikipedia mitt i Googles bullseye. S. 27. I: Svenska Dagbladet 20 december Grossman, Lev. (2006). Time’s Person of the Year: You. I: Time 13 december 2006. Tillgänglig på internet: (http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1569514,00.html) Johansson, Hanna (2007) [Skolbib]: Någon som har tips på …Stockholm : Enskilda gymnasiet Tillgänglig på internet: (http://www.skolutveckling.se/digitalAssets/141796_skolbiblistan_ rapport_07.pdf) Keen, Andrew. (2006) Web 2.0; The second generation of the Internet has arrived. It’s worse than you think. I: The Weekly Standard, 16 maj, 2006. Tillgänglig på internet: (http://www.weeklystandard.com/Content/Public/Articles/000/000/006/714fjczq.asp) Kvalitetsgranskningstabeller. Tillgänglig på internet: (http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Kvalitetsgranskningstabeller) Kvalitetsgranskningstabeller – Övrigt. Tillgänglig på internet: (http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Kvalitetsgranskningstabeller_-_%C3%96vrigt) Lee, Ellen (2007). As Wikipedia moves to S.F., founder discusses planned changes I: San Francisco Chronicle. 30 november. Tillgänglig på internet: (http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/c/a/2007/11/30/BUOMTKNJA.DTL) Motivation of Contributors to Wikipedia. Tillgänglig på internet: (http://www.i2.psychologie. uni-wuerzburg.de/ao/research/wikipedia.php?lang=en) Nandra, Ulrika (2006). Gratis nätlexikon får bra betyg. I: Svenska Dagbladet 30 mars. Tillgängligt på internet: (http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_305804.svd) NE: Experter och skribenter. Tillgänglig på internet: (http://www.ne.se/html/about/redaktionen/experter.jsp) 31

Nygren, Else (2004) Utvärdering av sökvägledningar. Tillgänglig på internet: (http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/projekt/sokvagledn_rapport.pdf) Pax leksikon (1976), Förord. Tillgänglig på internet: (http://www.norgeslexi.com/paxlex/paxleksikon.html) Report on dangers and opportunities posed by large search engines, particulary Google (2007). Tillgänglig på internet: (http://www.iicm.tu-graz.ac.at/iicm_papers/dangers_google.pdf) Sharing privacy and trust in our networked world (2007). Dublin , Ohio : OCLC. Tillgänglig på internet: (http://www.oclc.org/reports/pdfs/sharing.pdf) Wikipedia: Skriv från en neutral utgångspunkt. Tillgänglig på internet: (http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Skriv_fr%C3%A5n_en_neutral_ utg%C3%A5ngspunkt) Strindberg, August (1999) Köra och vända. Stockholm : Bonnier Svensk uppslagsbok (1947) Band 1. 2:a omarb. och utvidgade uppl. Malmö. Förordet Svensk uppslagsbok (1952) Band 21. 2:a omarb. och utvidgade uppl. Malmö, sp. 326 Sverige. Bibliotekslag (1996:1596). Tillgänglig på internet: (http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1996:1596) Termer i sociologi (1982). Malmö : Liber Vad Wikipedia inte är. Tillgänglig på internet: (http://sv.wikipedia.org/wiki/Special:S%C3%B6k?search=vad+wikipedia+inte+%C3%A4r) Varför bör jag skriva artiklar i Wikipedia? Tillgänglig på internet: (http://sv.wikipedia.org/ wiki/Wikipedia:Vanliga_frågor#Varf.C3.B6r_ska_jag_skriva_artiklar_i_Wikipedia.3F) Wikipedia:Academy. Tillgänglig på internet: (http://de.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Academy) Wikipedia schlägt Brockhaus (2007) Tillgänglig på internet: (http://www.stern.de/computer-technik/internet/:%0A%09%09sternTest%0A%09%09%09-Wikipedia-Brockhaus/604423.html)

Lästips!

Wikipedias webbplats är den främsta källan till kunskap om Wikipedia. Men en oöverträffad analys av Wikipedia hittar man i Valdimir Nemeshajmers och Karin Stjärne Nordqvists magisteravhandling I mötet mellan tradition och förändring. Om Wikipedia som encyklopedi. Uppsatsen ﬁnns tillgänglig på webben: http://theses.lub.lu.se/archive/2007/05/29/1180427557-29658-753/2006-16.pdf