Så lär du dig arabiska på 7 dagar by Arabiska på 7 dagar

SÅ LÄR DU DIG ARABISKA PÅ 7 DAGAR

Av Moder Mothanna Andreas Nilsson 2016

Boliden Media

Innehåll: Förord av Moder

Förord av Andreas

Inledning

Dag 1 – Hej!

Dag 2 – Vad heter du?

Dag 3 – Siffror

Dag 4 – Ålder

Dag 5 – Familj

Dag 6 – Intressen

Dag 7 – Att ha

Extra

Fakta om Mellanöstern

Facit

Ordlista

Efterord

Förord av Moder Mothanna Jag och Andreas fick idén till den här boken när vi drack te i min lägenhet i Boliden och jag försökte lära Andreas att prata arabiska. Han sa att det inte finns någon bra bok för svenskar att enkelt börja prata arabiska. I de böcker som finns behöver man först spendera en månad med att bara lära sig alfabetet: ‫مرحبا !اسمي مضر‬. (Hej! Jag heter Moder) Ingen svensk orkar det! Man vill bara ha en bok med ”vanliga” bokstäver så man kan lära sig att prata med människor direkt. Därför har vi gjort den här boken. Vi hoppas att det ska föra svenskar och invandrare närmare varandra. Den är ”ett måste” för varje svensk som vill hjälpa till i flyktingkrisen. Boken är enkel att förstå och använda. Här finns baserna du behöver för att föra enkla dialoger med arabisktalande. Den är även en bra grund att stå på om du vill fördjupa dig mer i språket i framtiden. Snart kommer du ha många nya vänner från andra länder. Titta in på vår hemsida – arabiskapa7dagar.se – och se våra videos så att du får höra hur du ska uttala orden. Ma salaama! Moder Mothanna

Förord av Andreas Nilsson Som vi alla vet har det varit en händelserik höst 2015. Kriget i Syrien har tagits till en helt ny nivå och människor, vuxna och barn, tvingas fly för sina liv. Sverige har tagit emot många och nu står vi inför helt andra utmaningar än vad vi gjorde för något år sedan – i alla fall på en helt annan skala. Hur kan dessa tiotusentals människor bli integrerade i svenska samhället? En nyckel är – språket. I början av augusti 2015 var jag en vecka i Egypten, där jag lyckades lära mig några grundfraser på arabiska. När jag sedan kom hem till Sverige och stötte på invandrare stup i minuten så kunde jag inte låta bli att prata med dem med hjälp av de få ord jag lärt mig i Egypten. Bara hälsningen – ahlan – gjorde att killarna från Mellanöstern vid busshållplatsen hoppade till och sken upp. ”En svensk som vill prata arabiska!” Jag stapplade mig fram med några få fraser och använde dessa med alla möjliga människor som jag trodde kom från Irak eller Syrien. Då och då var det någon afghan men de tyckte bara att det var roligt. Plötsligt började invandrarna öppna upp sig, och jag blev som en av dem – på samma sociala nivå. Alla jag pratade med blev så förvånad över att en svensk ansträngde sig för att lära sig om deras språk och kultur – och inte bara få dem att tala svenska. Vissa ville ta en selfie med mig och skicka till sina föräldrar i hemlandet och berätta om den arabisk-talande svensken (fast jag bara kunde cirka tio fraser). Till slut tog jag mod till mig att gå och knacka på hos asylboendena i mitt samhälle, och när någon öppnade så frågade jag om de pratade arabiska. Javisst, sa de och öppnade dörren och satte på te. Innan jag ens visste ordet av så satt jag vid köksbordet. Så lätt är det inte att få kontakt med svenskar! Vi försökte kommunicera och de lärde mig hur man uttalar orden. 9

Några månader senare hade jag en hel uppsjö med vänner från Syrien och jag hann inte besöka dem alla. De bjuder på mat och vi sjunger sånger tillsammans. Det är som en gratis weekend i Kairo, några kvarter bort. Språket flöt på mer och mer, och snart kunde jag kommunicera hyfsat bra. I dagsläget har jag kommit en bra bit sedan jag började lära mig arabiska, men jag har långt kvar innan jag pratar flytande. Men det hindrar mig inte från att bistå Sverige med det jag kan just nu. Om jag skulle vänta tills jag var proffs innan jag skrev denna bok skulle den aldrig bli av, och vi skulle sakna ett integrations-verktyg i Sverige. När jag pratar med vissa svenskar om vilka relationer jag fått med invandrarna, eftersom jag kan kommunicera med dem, svarar de: ”Men visst är vi i Sverige. De måste lära sig svenska, det är inte jag som ska lära mig något!” Jag har den motsatta uppfattningen. Om vi svenskar lär oss lite arabiska visar det att vi är intresserade av att komma nära nysvenskarna och bygga relationer med dem, och det bidrar till att de får en längtan efter att lära sig svenska för att kunna kommunicera bättre med oss svenskar. Svenskar vinner på det, invandrare vinner på det och samhället vinner. Till sist vill jag ge några råd för språkinlärning. Förutom svenska och engelska pratar jag flytande spanska och till en viss del quechua – inkaspråket – som jag lärde mig när jag bodde i Peru. Här är mina tips: 1. Sök aktivt upp invandrare På bussen, i ICA-kön eller var som helst. Man lär sig inte genom att inte prata. När jag lär mig språk brukar jag ha en ordbok nära till hans. Då kan jag kolla upp några fraser, stoppa ner ordboken och sedan gå fram till personen och träna på att säga det jag just har läst.

2. Slappna av – du får göra fel Faktum är att du kommer att göra fel och du måste göra fel. Det är så du lär dig. Om du aldrig öppnar munnen för att prata kommer du aldrig göra fel, men du kommer inte heller att lära dig något. Skulle du göra bort dig så skrattar man lite åt det och sedan är det inget mer med det. När jag var i Peru med några ungdomar i en kyrka skulle jag beskriva en lek, knuten eller ”el nudo” som det heter på spanska. Leken går ut på att alla står i en ring, håller händerna i kors, blundar och går inåt i ringen. Där inne tar man i någon annans händer utan att titta och sedan när alla har hittat någon hand får man titta. Då har det blivit en enda stor knut av armar och människor och man måste knyta upp knuten genom att gå över eller under varandras armar. Problemet var att jag inte kunde ordet för att knyta upp, men tyckte rent logiskt att det borde vara ”desnudarse” (ni spansktalande ser logiken i det) men uppenbarligen betyder desnudarse att klä av sig. Så mina peruanska vänner blev alldeles chockade av det erotiska svenska leken. Du ska förhoppningsvis inte tabba dig så stort som jag gjorde – men jag lever ju fortfarande. 3. Ta hjälp av en bok Grattis! Detta är just vad du har gjort. Denna bok ska vara ett redskap för dig att börja prata med människor. Om den inte får dig att börja prata med invandrare så har den inte uppfyllt sitt syfte. 4. Träna ord Så småningom kommer du behöva lära dig ord för att utveckla ditt språk. Jag brukar lära mig ord genom en app som heter glosboken.se (och nej, jag får inte betalt för att skriva det här). Där kan du lägga in orden i denna bok och öva tills de sitter, sedan är det lätt att applicera dem i människomötet.

Inledning Arabiska är ett av världens absolut största språk tillsammans med mandarin, engelska, spanska och hindi. Det är även ett av FN:s sex officiella språk och talas i många länder i Mellanöstern och i Nordafrika. Faktum är att det blivit ett stort språk i Sverige också. Bland Sveriges största språk kommer arabiskan på tredje plats efter svenska och finska. Man vet inte säkert eftersom att Statistiska Centralbyrån inte samlar in statistik om språk eller etnicitet, men mest troligt är att arabiska gått om serbiska efter det senaste årets våg av arabisktalande invandrare. Man kan dela in arabiska i huvudvarianter: modern standardarabiska, klassisk arabiska och olika länders dialekter. Skillnaden mellan modern standardarabiska och klassisk arabiska är främst ordförrådet. Modern standardarabiska är väldigt formell och används främst i radiosändningar och som skriftspråk. Klassisk arabiska finns i arabisk kultur, litteratur och Koranen. Det talade språket skiljer sig i alla arabisktalande länder, även om man för det mesta förstår varandra. Om man frågar vad någon heter i Egypten säger man: Ismak eh? I Irak skulle det vara: Ma ismak? Och i Syrien säger man: Sho ismak? Denna typ av arabiska finns i muntlig kommunikation och mer informella sammanhang. Eftersom syftet med den här boken är att du ska kunna kommunicera med invandrarna, som i dag främst kommer från Syrien, har vi använt oss av den syriska dialekten. Egentligen är den väldigt lik den irakiska men det finns några ord som skiljer sig. När en irakier frågar hur du mår kan han säga: Kaifa halok? En syrier säger hellre: Kifak? Att vara gift är på irakiska ”mutazawich” men på syriska ”mitjawwis”. Annars är dialekterna ganska lika varandra. 13

Även om Moder Mothanna, som är från Irak, har varit med och skrivit denna bok har vi försökt göra den med syrisk dialekt. Den är reviderad av Derine Khattab som är modersmålslärare i arabiska samt många syriska ungdomar såsom: Peter Koltakji, Roy Koltakji, Frielle Najjar och Majd Najjar. Till boken finns det en hemsida – arabiskapa7dagar.se – där du kan se videor när vi går igenom hur man uttalar orden. Det finns en film för varje kapitel. Eftersom vi har skrivit arabiska med latinska bokstäver (det kallas translitteratur) är det viktigt att du får höra hur orden egentligen ska uttalas när det finns vissa arabiska ljud vi inte har i svenska språket. När du arbetar med boken kan du göra så här: 1. Läs texten på arabiska och svenska. 2. Lär dig orden i ordrutan. 3. Gå till arabiskapa7dagar.se och lyssna på respektive kapitel för att höra uttalet. 4. Läs kommentarerna. 5. Gör övningarna och jämför sedan med facit längst bak i boken. 6. Praktisera dialogerna med så många människor du bara kan! 7. Lär ut det du kan till några svenska vänner. Du lär dig mer själv när du lär ut till andra. På olika ställen i boken kommer du stöta på arabiska låneord. De är ett roligt inslag för de språkintresserade. Både svenskan och engelskan har en hel del låneord från arabiskan som vi tar upp och berättar om. Om denna bok hjälpt dig, eller om du har feedback, skriv gärna till info@arabiskapa7dagar.se. Låt det roliga börja! 14

Dag 1 – Hej! I det här kapitlet lär vi oss de mest grundläggande fraserna, som att säga vad man heter och var man kommer från. Vi följer tre olika personer: Mattias, Mahmud och Emma. Läs följande text på arabiska och jämför med den svenska versionen. Försök ta kontakt med invandrare i ditt samhälle och öva.

Ahlan! Ana ismee Mattias. Ana min Swid. Fee baladee, bard.

Hej! Jag heter Mattias. Jag är från Sverige. I mitt land är det kallt.

Ahlan! Ana ismee Mahmud. Ana min Syria. Fee baladee, harr.

Hej! Jag heter Mahmud. Jag är från Syrien. I mitt land är det varmt.

Ahlan! Ana ismee Emma. Ana min Swid. Ma salaama.

Hej! Jag heter Emma. Jag är från Sverige. Hej då.

Arabiska låneord – safari Safari innebär för oss att åka jeep på Afrikas savann och titta på djur. Ursprungligen kommer det från arabiskans ‫” سفر‬safar” (att resa). Man kan enkelt säga att från araberna kom safar till östra Afrika genom handel och därefter till engelska språket på sena 1800-talet.

Kommentarer På arabiska anses verbet ”vara” överflödigt. I stället för att säga ”jag är Andreas” säger man bara ”jag Andreas”. ”Är” är underförstått. Därför säger man bara ”Ana min Swid”, alltså ”Jag från Sverige” i stället för att säga ”Jag är från Sverige”.

Ordlista ahlan ana ism ismee Ana ismee… min Swid fee balad baladee bard Syria harr ma salaama

hej jag namn mitt namn Jag heter… från Sverige i land mitt land kallt Syrien varmt hej då

När man pratar arabiska måste man tänka på vem personen är som jag pratar med. Pratar jag med en kille eller en tjej? Man använder smått olika ord beroende på mottagarens kön. I grammatikens värld kallar vi det för maskulin om det är en kille, respektive feminin om det är en tjej. Maskulin förkortas m. och feminin förkortas f. Du (m.) blir ”inta”. Du (f.) blir ”inti”. Det är nytt för oss svenskar som tilltalar alla som ”du” vare sig det

är en kille eller en tjej. För att på arabiska visa vem som äger något så lägger man till en ändelse bakom substantivet. Man säger ”hus-mitt” i stället för ”mitt hus” som vi säger på svenska.

Vi tittar på ett exempel:

Här är ett annat exempel:

namn mitt namn ditt namn (m.) ditt namn (f.) hans namn hennes namn

land mitt land ditt land (m.) ditt land (f.) hans land hennes land

= = = = = =

ism ism ism ism ism ism

ee ak ik u aha

balad balad balad balad balad balad

ee ak ik u aha

Arabiska låneord – kaffe Vi svenskar älskar kaffe. Men varifrån kommer själva ordet kaffe? Faktum är att det är taget från det arabiska ordet ‫” قهوة‬qahwa” (kaffe). Ursprungligen kommer kaffet från ett slags träd i norra Afrika. På 500-talet spred sig kaffeträdet till södra delen av Arabiska halvön där man kokade bönorna och gav drycken namnet qahwa, som ordagrant betyder ”det som motverkar sömn”. Därifrån spred sig kaffet till Turkiet och senare till både öst och väst. Mockakaffet, en populär kaffedryck, är uppkallat efter hamnstaden Mocka i södra Jemen, som var en tidig kaffeexportör.

Övningar 1. Presentera dig på arabiska. Översätt och fyll i med ditt namn. a. Hej! Jag heter … ____________________________ b. Jag är från Sverige. ____________________________ c. I mitt land är det kallt. ____________________________

2. Fyll i det korrekta suffixet på ordet ”ism”. Några kommer flera gånger. Se exemplet. a. mitt namn ism-ee b. ditt namn (m.) ismc. hennes namn ismd. hans namn isme. mitt namn ismf. ditt namn (f.) ismg. hennes namn ism-

3. Fyll i det korrekta suffixet på ordet ”balad”. Några kommer flera gånger. Se exemplet. a. mitt land balad-ee b. hennes land baladc. ditt land (f.) baladd. hans land balade. ditt land (m.) baladf. hans land baladg. mitt land balad19

4. Dra streck mellan rätt ord. ahlan ism fee harr ana bard Swid min

namn i kallt jag hej från Sverige varmt

5. Vem sa vad? Se om du förstod texten och skriv rätt namn vid rätt påstående. Flera namn kan vara rätt. Mattias, Muhammad eller Emma. 1. Ana min Syria. 2. Ma salaama. 3. Ana min Swid. 4. Ana ismee Emma.

________________________ ________________________ ________________________ ________________________

Arabiska låneord – Saffran Vad hade julen varit utan lussekatter och lukten av saffran? Denna dyra krydda var vanlig under medeltiden i det arabiska köket och det är faktiskt därifrån vi fått dess namn. På arabiska ‫” زعفران‬za'faran”. Även de antika romarna använde saffran, men kallade det crocus. Tidigast hittar vi saffran på latin i en text från år 1156 som safranum, i ett handelskontrakt från Genoa i nutida Italien. Det tog över alltmer och har lett till att vi i dag säger safran i Frankrike, zafferano i Italien, azafrán i Spanien, saffron i England och till sist saffran i Sverige.