ATLAS EN SNABBPRODUCERAD ATLAS ÖVER FARSTA – STOCKHOLM – SVEALAND – SVERIGE > REPRESENTATION 3 @ KTH-A // LÄRARE: CLAES SÖRSTEDT + VERONICA SKEPPE // 2014–15 [V.1.0@WORK ]
METODER + DATA
gjorde med en viss transparens så att när de överlappar varandra blir färgstyrkan en indikation på styrkan i skyddet av olika områden: Ju starkare färg desto starkare skydd.
ÄMNE: Vind
flöden.
SKALA: 1:2 miljoner
3. Visualisera istället flödets avstånd RAVM.
DATAKÄLLOR: SMHI http://opendata-download-metobs.
Använd EGENSKAPER - STIL - ENKEL SYMBOL - ENKEL-
smhi.se/explore/?parameter=2
LINJE - DATADEFINIERADE
LAGER: Sverige med kommungränser, stormfoto, longitud-
INSTÄLLNINGAR. Multiplicera värdet för att reducera ska-
och latitudlinjer, kordinater, vindriktning och styrka.
lan (alltså RAVM*0.0001 typ)
KOMMENTAR/METOD: Kordinater och styrka tagna från
4. Ta bort havsflöden (för stora.)
SMHI databas. Sedan konstruerade vi ett Exceldokument
METOD/KOMMENTAR: Information från SMHI har tagits in
enligt nedan.
i QGIS. Sedan är den bearbetad i Photoshop, Illustrator och Indesign.
ÄMNE: VALRESULTAT 2014 SKALA: 1:2 miljoner
ÄMNE: Hydrografi
DATAKÄLLOR: Lantmäteriet (slu get), opengov.se
SKALA: 1:1 miljon
Lager: valresultaten i hela landet, valresultat per kommun,
DATAKÄLLOR: http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/
kommuner i sverige
sjoar-och-vattendrag/ladda-ner-da-
METOD/KOMMENTAR: det är viktigt när man slår ihop alla
ta-fran-svenskt-vattenarkiv-1.20127
lager att slå ihop dem rätt. Kom ihåg att använda system
http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/sjoar-och-vatten-
inställningen när man lägger in kommunerna för det blir
drag/ladda-ner-data-fran-svenskt-vattenar-
problem när man har å,ä,ö. Det är viktigt att all kodning,
kiv-1.20127
när man använder sig av kategoriinställningen, blir rätt så
LAGER: havet, sjöar och vattendrag
dubbelkolla.
METOD/KOMMENTAR: Information från SMHI har tagits in i QGIS. Sedan är den bearbetad i Illustrator och Indesign
ÄMNE: Snötäcke, medelvärde antal dygn per år 1961-90 SKALA: 1:2 miljoner
ÄMNE: Vägar
DATAKÄLLOR: http://opendata-view.smhi.se/klim-stat_sno/
SKALA: 1:1 miljon
wms?layers=dygn_med_snotacke
DATAKÄLLOR: vägkartan vektor (Lantmäteriet), oly-
LAGER: - Sverige i gränser efter snötäcke
cksstatistik (Transportsyrelsen)
- Proportionell stegring, 25 dygn per steg
LAGER: vägar (motorväg, motorfarled, övrig riksväg,
- Färgskala i nio nyanser, från < 25 till 201-225 dygn
allmänväg, bilväg och gator), dödsolyckor rapporterade till
METOD 1: Importera och behandla vald WMS-data i QGIS
polisen
2. Exportera därifrån i lämpligt filval
METOD/KOMMENTAR: vägarna har tjocklek och färg efter
3. Behandla i Rhino för att skapa höjdnivåer
betydelse för transport genom landet. Sedan är vägarna
4. Färgskalan görs i Photoshop
representerade i fallande ordning efter deras betydelse för
5. Färdigställs i InDesign (rubrik, förklarande text m.m.)
transport. Olyckorna är inlagda från en .Csv fil med koor-
6. Skriv ut som PDF
dinater. (Vi har komplett olycksstatistik från 2010 rörande
KOMMENTAR: Att importera till QGIS var till en början
stockholms- och angränsande län)
svårt, men efter att det var gjort var resten av arbetet tekniskt sett enkelt. Utmaningen låg snarare i att göra en
ÄMNE: Industriutsläpp
representation som kommunicerade tydligt och är enkel
SKALA: 1:1 miljon
att tolka.
LAGER: Östra Svealand karta DATAKÄLLOR: Finns på tempen under 01 Material / B2,
ÄMNE: Luftkoncentration av Svaveldioxid år 1998 och 2012
CSV-fil som heter Industriutsläpp
SKALA: 1:2 miljoner
Kommungränser
DATAKÄLLOR: SMHI
Industriutsläpp
LAGER: 12CAIR_SO2__M
Färger
METOD/KOMMENTAR: svaveldioxidhalten i luft, jämförelse
METOD: Importera och behandla CSV-fil i Qgis. Exporterat
mellan 1998 och 2012.
till Photoshop. Skrev ut till PDF. KOMMENTAR: Svårttydligt program och svårt att hitta
ÄMNE: Nederbörd i Sverige 2013
relevant information/data. Vi hade tänkt oss en annan
SKALA: 1:2 miljoner
representation men information för den metoden fanns inte
DATAKÄLLOR: SMHI
tillgängligt för Qgis.
LAGER: LAND5L, RRY_1313 METOD/KOMMENTAR: Gradientfyllning
ÄMNE: Skyddade naturområden SKALA: 1:1 miljon
ÄMNE: Vattenflöden
DATAKÄLLOR: NaturvŒrdsverket,ÊMiljšdataportalen
SKALA: 1:2 miljoner
(http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/)
DATA/KÄLLOR:
LAGER: Nationalparker, Naturreservat, Naturminnen, Bio-
http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/sjoar-och-vatten-
topiska skyddsområden, Vattenskyddsområden, Kulturmin-
drag/ladda-ner-data-fran-svensktvattenarkiv-
nen, RAMSAR, Natura 2000
1.20127
METOD/KOMMENTAR: Informationen finns att hŠmta ur
http://www.smhi.se/.../ladda-ner-data-fran-svenskt...
olika kartor: översikt, terräng och vägkartor på Naturvårds-
gör så här:
verket. Vi har färgat de olika naturområdena, de som har
1. Ladda ned Vattenförekomster-vattenytor SVAR2012_2.zip
mest med vatten att göra i olika blå nyanser och de som
2. QGIS - öppna upp. Där är flödesgeometrien men inga
har mest med land att göra i olika gröna nyanser. De är
ÄMNE: MARKANVÄNDNING SKALA: 1:1 miljon DATAKÄLLOR: EEA (EUROPEAN ENVIRONMENT AGENCY) LAGER: URBAN BEBYGGELSE (MAX 200m MELLAN HUSEN), kvantifierade i med ett Voronoidiagram (destu större/ oftare förekommande städer, destu intensivare nät) METOD/KOMMENTAR: Från satellitbilder hämtades information om svenska städers utbredning, vilken kvantifierades och visaulsierades i ett voronoidiagram. Under syns originalinformationen om städernas utbredning. ÄMNE: Batymetri SKALA: 1:600 000 DATAKÄLLOR: The Baltic Sea Bathymetry Database (http:// data.bshc.pro/), Länsgränser SCB (http://www.arcgis.com/ home/item.html?id=912b806e3b864b5f83596575a2f7cb01) LAGER: Batymetri 32 bit GeoTIFF, Länsgränser Länsgränser_SCB_07 METOD/KOMMENTAR: Den fria datan är begränsad till varierande approximeringar på minst 500x500 meter varför vi valde att inte ta ut faktiska djupkurvor från TIFF-filen. Det skulle inneburit ytterligare approximeringar, och därför inte representera datasetet korrekt. Istället använde vi TIFFbildens gråskala tillsammans med djupinformationen för att färgsätta vår karta: en inverterad orange färgskala i 20 nyanser med maxdjupet definierat från bildens data och mindjupet satt till noll manuellt. Länsgränserna togs från SCBs fil. Vi valde att ha med alla länsgränserna då de effektivt fungerar som landlinje. Valet av skala 1:600 000 gjorde vi för att djupinformationen i de grunda delarna av vårt tilldelade utsnitt var mycket knapphändig: resultatet sade i princip ingenting, och visuellt blev det mycket torftigt. I 1:600 000 får man istället en bra uppfattning om djupförhållandena i skärgården, och det visuella resultatet blir mer slående. ÄMNE : Trafikflöden i Stockholms Län SKALA: 1:200 000 METOD: Vi började med att hämta info (filformat) från lantmäteriet, vägnät och kustlinjer. Trafikflödesdatan kunde vi inte få i något digitalt filformat, vi sökte både på trafikverket och stockholmstad med Vi började med att hämta info (filformat) från lantmäteriet, vägnät och kustlinjer. Trafikflödesdatan kunde vi inte få i något digitalt filformat, vi sökte både på trafikverket och stockholmstad med mera. Men vi blev hänvisade till informationen nedan, som var den infon vi utgick ifrån: https://nvdb2012.trafikverket.se/ SeTransportnatverket Vi bearbetade infon i QGIS när vi sorterade och bestämde vad som var relevant för att visa Trafikflödet på bästa sätt. 3. Datan som visar trafikflödet infogade vi manuellt i Illustator, där förstärkte vi vissa leder där trafikflödet är större. 4. För att stärka vår vision om en nattbild över Stockholm gjorde vi lite efter effekter i Photoshop innan vi kände oss nöjda med resultatet. ÄMNE: Vattenhöjning över en 600-års period. Baserad på FN:s 100-årsprognos av land-, och vattenhöjning. SKALA: 1:200 000 DATAKÄLLOR: Tätortskartan från K:servern SMHI:sjökort geodata.se/höjddata raster LAGER: ./50 meter ho?jdkurvor/Stockholms la?n 50 m/5
meter ./tolla_Hojddata50mRaster_184189872/hojdda-
METOD/KOMMENTAR: Vi märkte upp de olika bottenma-
ÄMNE: SLUTTNINGAR
ta50m_1302_3006/dem50m_6489275_606023.tif
terialen i olika färglager i QGIS. Sedan tog vi över filen till
SKALA: 1:25 000
./Ta?tortskartan_vektor/tatort/0336/my_0336.shp
illustrator och ändrade färgerna till olika prick-swatches.
Bild 1 (Höjdkurvor)
METOD/KOMMENTAR: QGIS:
DATAKKÄLLOR: Länsstyrelsen (DEM) Raster50m
Extrahera höjdkurvor från .tif-bilden
ÄMNE: medianinkomst för Familjer (20+år) efter samman-
LAGER: .TIF-filen
Katergorisera höjdkurvor inom intervall (5m)
räknad förvärvsinkomst.
METOD/KOMMENTAR: Skapade ett rasterklipp (Raster >
Specifiera yta över 5m i .tiffen
SKALA: 1:200000
Extrahera >Klipp) av DEM-filen.
Illustrator:
DATAKÄLLOR: SCB
Tog sedan ut 2-meters höjdkurvor ur den (Raster > Ex-
Lageruppdelning från QGIS
LAGER: IF1_rutaSW_region_2012.shp, mk_get.shp, mh_
trahera > Höjdkurvor [Se till att attributabell HOJD finns
Städa lagren, rensa kantlinjer etc.
get.shp, ms_get.shp
med]).
METOD/KOMMENTAR: Shape-fil med nummerdata inmatad
Dessa kategoriserades sedan i ett färgspektra (Lageren-
ÄMNE: Jordarter
som vektorlager i QGis, samt ytterligare vektorlager
skaper > Välj Kategoriserad istället för Enkel symbol un-
SKALA: 1:200 000
bestående av shape-filer med konturer av sjöar, hav samt
der stil > Välj HOJD > Välj färger > Klassificera > Apply)
DATAKÄLLOR: Lantmäteriet, (SLU GET)
tätorter. Nummerdatan har formen av ett rutnät med min-
Bild 2 (Topografisk karta)
LAGER: JORDARTER_25_100k_1403_3006
dre rutor där befolkningsdensiteten är högre, vilket gjorde
Bild 2 (Relief topografi) DATAKKÄLLOR:
METOD/KOMMENTAR: info om landhöjning efter inland-
det svårt att redigera grafiken annat än med färger. Det
Länsstyrelsen (DEM)Raster2m
sisen från wikipedia.
går att skapa polygoncentrumpunkter i varje ruta och efter
LAGER: Relief, skuggning av slänter
detta ändra formen på rutorna, men då dessa rutor inte lig-
METOD/KOMMENTAR: Utgick från Länsstyrelsens Raster
ÄMNE: medianinkomst för Familjer (20+år) efter samman-
ger på koordinater utan på en specifik plats inom rutnätet
2m.tfif.Vi använde Rasterverktygen “terränganalyser” som
räknad förvärvsinkomst.
så hamnade många av rutorna ovanpå varandra och gjorde
finns under Rasterfliken > Terränganalys.
SKALA: 1:200 000
därmed kartan än mer svårläst.
Om verktygen inte finns i default kan de behöva aktiveras
DATAKÄLLOR: SCB
Därför valde vi att behålla rutorna men kategorisera
för att användas.
LAGER: IF1_rutaSW_region_2012.shp, mk_get.shp, mh_
indatan i 4 kategorier genom att dupcilera lagret 4 gånger
Detta görs under Plug-in flikeken > manage and install
get.shp, ms_get.shp
och sedan lägga filter som specificerar de inkomstspann
plugins> “Raster terrain Analysis”.
METOD/KOMMENTAR: Shape-fil med nummerdata inmatad
som skulle representeras inom respektive kategori, och
Vi använde först Relief (där DEM-filen var elevationslagret).
som vektorlager i QGis, samt ytterligare vektorlager
tilldelade sedan dessa lager varsin färg. Efter detta katego-
Viktigt att Add result to projectär iklickat för att se förän-
bestående av shape-filer med konturer av sjöar, hav samt
riserades lagren i ett jämnt intervall i 5 steg, på detta lades
dringarna på kartan.
tätorter. Nummerdatan har formen av ett rutnät med min-
en gradient från 50-100 % opacitet i lagrens respektive
Reliefen sparas som en ny fil, som man själv namger och
dre rutor där befolkningsdensiteten är högre, vilket gjorde
färg. Detta gav dels 4 kategorier som blir åtskiljbara genom
sparar i Relief-menyn, och blir ett nytt lager i Qgis-filen.
det svårt att redigera grafiken annat än med färger. Det
olika färger, samt en gradering inom dessa kategorier för
Skuggningslagret genereras på liknande sätt,även under
går att skapa polygoncentrumpunkter i varje ruta och efter
att ge ytterligare förståelse för inkomstfördelningen. De
Rasterverktyg. Under stil kan man sedan ställa in exakt vad
detta ändra formen på rutorna, men då dessa rutor inte lig-
övriga lagren gavs en svart fyllnad och lade över rutlagret
som skall skugggas
ger på koordinater utan på en specifik plats inom rutnätet
för att tydliggöra landskapets uppbyggnad och dölja rutor
- i vårt fall valde vi att sluttningarna skulle skuggas oavsett
så hamnade många av rutorna ovanpå varandra och gjorde
som hamnat mitt ute på öppet vatten. Kartan tog sedan in i
om dess läge i relation till väderstrecken. Vi ladeäven på en
därmed kartan än mer svårläst.
Indesign där ortnamn och legend tillfördes till kartan.
transparens i stilmenyn
Därför valde vi att behålla rutorna men kategorisera
och placerade skuggningarna ovanpå reliefen.
indatan i 4 kategorier genom att dupcilera lagret 4 gånger
ÄMNE: Antal personer med mer än 3 års eftergymnasial
Bild 3 (Sluttningar över 60 grader)
och sedan lägga filter som specificerar de inkomstspann
utbildning per utsnitt om 250x250 meter.
DATAKKÄLLOR: Länsstyrelsen (DEM)Raster2m och Or-
som skulle representeras inom respektive kategori, och
SKALA: 1:50 000
tokarta
tilldelade sedan dessa lager varsin färg. Efter detta katego-
DATAKÄLLOR: SCB
LAGER: Ortokarta + Sluttningar + järnväg, tåg och
riserades lagren i ett jämnt intervall i 5 steg, på detta lades
LAGER: A9_rutaSW_region_2014101, mh_get.shps
spårvagnsstationer.
en gradient från 50-100 % opacitet i lagrens respektive
METOD/KOMMENTAR: Shape-fil med nummerdata inmatad
METOD/KOMMENTAR: Vi genererade sluttningsutmärkn-
färg. Detta gav dels 4 kategorier som blir åtskiljbara genom
som vektorlager i QGis, samt ytterligare ett vektorlager
ingarna med Sluttningskommandot under Rasterverktyg.
olika färger, samt en gradering inom dessa kategorier för
bestående av shape-fil med konturer av vattendrag. Num-
Raster2m.tif är elevationslager. När lagret var genererat
att ge ytterligare förståelse för inkomstfördelningen. De
merdatan har av någon anledning formen av ett rutnät med
var gick vi in under stil för att begränsa intervallet av
övriga lagren gavs en svart fyllnad och lade över rutlagret
mindre rutor dÄr befolkningsdensiteten Är hägre, varför
sluttningar som visades och begränsade det till endast lu-
för att tydliggöra landskapets uppbyggnad och dölja rutor
vi får den visuella läsbarhetens skull ville utjämna denna
tningar över 60grader. Under stil bytte viäven från gråskala
som hamnat mitt ute på öppet vatten. Kartan tog sedan in i
storleksskillnad. Vi skapade därför polygoncentrumpunkter
till pseudo-färg och genererade färgskalor för att byta den
Indesign där ortnamn och legend tillfördes till kartan.
i varje ruta. Därefter kategoriserades indatan i 10 jämna
befintliga gråskalan till en tydligare röd färg. OBS - Or-
steg, och på detta lades en gradient från svart till ljusgrått.
thokartan gör filen tung och extra svår att navigera i.
ÄMNE: Marktäckedata
I Illustrator gjordes vattenkonturerna till en lagermask med
SKALA: 1:200 000
ett fotografi.
DATAKÄLLOR: metria: http://gpt.vic-metria.nu/data/mark-
ÄMNE: Bebyggelsehistoria, byggnadsår. SKALA: 1:25 000
tackedata/Vektor/
ÄMNE: Berggrund
DATAKÄLLOR: Bebyggelseregistret
LAGER: Stad/anlagda ytor, skog, åkermark/betesmark och
SKALA: 1:25 000
LAGER: Bebyggelse_AB
vattenlandskap.
DATAKÄLLOR: SGU: Berggrund vektor, Lantmäteriet: Höjd-
METOD/KOMMENTAR:Man får bara ett lager genom ner-
METOD/KOMMENTAR: på länken ovan hittas all marktäcke-
data 2m raster, Översiktskartan vektor
laddning på bebyggelseregistret. Genom katogorisering
data för hela Sverige uppdelat i län. Denna information är
LAGER: Bergartsytor. Vattendrag (ms_get.shp). Höjdkurvor
får man ut olika typ av information. Vissa områden saknar
mer detaljerad än vad vi har presenteratpå vår karta – stad/
5m vektor.
dock information.
anlagd yta är till exempel uppdelad i tät stadsstruktur, gles
METOD/KOMMENTAR: Berggrundsytor: Layer options -
stadsstruktur, industri, väg och järnväg, hamnområden,
Style: Categorized, Kolumner (Bergart, Bergart_2, Ber-
ÄMNE: Fornlämningar
flygplatser osv
gart_3, Bergart_4, Textur) klassifieras i fyra lager för att
SKALA: 1:25 000
få med alla 8 kolumner med bergarter. Höjdkurvor 5m
DATAKÄLLOR: Lantmäteriet och Länsstyrelsen
ÅMNE: Bottensediment
vektor - konturer extraherade från höjddata 2m raster. Få
LAGER: Bebyggd mark, vattendrag och fornlämningar
SKALA: 1:200 000
bort kantlinjer- Layer options - style - symbol- simple fill -
METOD/KOMMENTAR: Bebyggd mark, vattendrag och
DATAKÄLLOR: Lantmäteriet/SGU
border style: no pen. Efterarbetad i Illustrator.
fornlämningar placerades in i deras geografiska lägen med
LAGER: Bottenmaterial
hjälp av Q-gis. Fornlämningarnas ålder fanns i Länssty-
relsens datasamling, och fšrdes manuellt in och representerades med hjälp av Illustrator. ÅMNE: Historiska kartor Vi har hämtat hem kartor från stockholmskällan (stockholmskallan.se), där man kan jämföra historiska kartor. Vi har även hittat äldre kartmaterial på lantmäteriet. Riksantikvarieämbetet har en enormt arkiv, som man kan söka i på deras hemsida, men för att få ut kartorna måste man gå dit.