En skurk är en skurk - En vidräkning med de vitfinska arbetarmördarna.

TVÖVAENlIIKKEEN KIRJASTO KIRJASTO

Try ckt ri A ._ B.

F R A M

Sto ckh olm 192j

FöRORD .

De lt a arb e te. ::t E n skurk är e n s kur b, är d e n s ta r k a och orädda inlaga, som k a mrat I wa n En gc r a ntz såsom a ns va ri g ut g i va r e för Folket s Da gb l ad Politik e n , in gav till dom s to le n med anlednin g av å tal e t mot nämnda tidning r ö r d ess ar tik el v id fin sk e pr esi d e nt e ns b esök: i St ockho lm. \';i h u l' ut g i vit d e nn a inlaga av särs kilt f ö lj a nd e tv å s k ä l :

1. För ait f ö r Sverges arbet a r e visa hur berä tti gad och rikfig F o lk e ts D ag bl ad Politik e n s, a v d e n soc iald emokrati sk a regering e n åtalad e a rt ikel var.

2 . För att m e d d e fakta o c h d o kum e nt , varp 1i: k amrat En gcru nlz' inl aga är rik, ytterligare kompl e tt e ra den bild a v tillst å nd e t i Finl a nd, so m giv it s av a d vo kat e n Geo r g Branting i h ans bok R ä t! vi sa n i Finland sa mt för alt visa rör d en sve n ska arb e tarkl asse n hur förhålland e n a ä r i d e t l a nd , m e d v ilk e t man nu från d en soc i a ldemokr a ti s ka r ege ringe n s s ida e n e rgiskt a rb e tar f ö r att kn y l a f ö rbind e l se r . D e tt a så my c k e t m er so m d essa förbind e lser g å r ut p å a tt a v Sv e rg e och Finland gö r a e n d e l av de t b lock mol S ov j et-U nin e u , so m nu av de imp e ri a listi sk a m a kt e rn a uppb ygges.

Därför ä r d e nn a bros chyr av s tor b e tyd e lse oc h fö r vä ntar vi att varje intresserad l äsa r e gör a llt för att d ess inn e h å ll skall konlIn a till s tör s ta möjliga antal lä sares kännedom.

Bilden p !i om s l age t är e n fo tografis k å te r g i v nin g a v d e n finsk a tidnin gen Soc i a ld e m o kr aa tii s förs ta sida und e r d e da ga r mass m orde n p åg ick so m vä rst. Sa mm a numm er av tidn inge n h a d e Yt-

FöRORD.

De lt a arb e te • • En skurk ä r e n skurb, är d e n s tarka och orädd a inlaga, som kamrat Iwa n Engc rantz såsom ansvarig utgivar e för Folkets Da gb l ad Politiken , in gav till domsto le n m e d anl e dnin g av å tal e t mot nämnda tidning för dess artikel vi d fin sk e pr esi d e nt e ns b es ök: i Stoc kholm. \'; i h a r ut g ivit denna inlaga av sä rskilt följand e tv å s k ä l:

1. För att f ö r Svcrges arb e t a r e visa hur berä t ti ga d och fikfi g Folk e ts D ag blad Politik e n s. nv d e n socialdelnokratiska rege rin ge n :"Itulade a rti k e l var.

2 . För att m e d d c fakta och d o kum e nt, var p ä k amrat En gcra ntz' injaga är rik. ytt er ligare kompl e tt e ra d e n bild av tillsUi nd e t i Finland , som givits av advokaten Georg Branting i hans bok Rätt vi sa n i Finl a nd sa mt för att visa rö r d en svenska arbetarklassen hur förhållandena ä r i det land , m e d vilket man nu från den soc i a l demokr a ti s ka re ge ringe ns s ida e nergiskt arbetar för att knyt a förbind e l se r . D e tta så myck e t mer so m des sa förbind e l se r går ut p å a tt a v Sv erge och Finl a nd gö r a e n d e l av det bloc k mot S ov j et-U nin e ll , so m nu av de imp e ri a listi ska m a kt er n a uppb ygges.

Därför är denna brosc hyr av s to r betyd e lse o c h förväntar vi att va rje intre sse rad lä sa re gör allt för alt dess inn e hdll skall komma till största möjliga antal lä sares kännedom.

Bilden p å omslaget är e n fo tografis k å te r g ivning av d e n finska tidnin gen So c i nldemokraa tii s första sida und er d e dagar ma ss morden p åg ick so m vä rst. Su mm a nummer av tidnin ge n h a d e Yt-

terJi g ar e 3 h e l a s idot' m e d d ö d sa nn o nsc r öve r m ö rd a d e arb e tnr e .

Me d Finland s a rb e tand e o c h nu lid a nd e f o lk h o t' S ve r ges a rb e t a r e allt g e m e n sa mt . men med d e n nuv ar a nd e !l l'b e tarm ö rdanrl e r eg im e n inl et.

Fram.<; F ö rla g .

-

Till Stockholms Rådhusrätt.

. Den sociald em okra ti ska r ege ringen har ge nom sin justitiemini s t e r via justi1i e k ans lärämbetet låtit å l a l a mig i min ege nskap av ansvarig utgivar e av Folkets Dagb l a d Politiken rör d e t tidning en i sitt numm e r för d e n 18 juni l å tit införa e n artikel :t TilI vitf iollarnas ära undertryckes yttrandefriheten i Stockholm. Vill d e n sociald e m o k ra ti ska regeringe n gö ra sig behagli g fö r arbel a rbödlarn as presid e nt?

Åtal et grundar s ig, enligt stä mnin gen, på Tryck· frih e lsförordnin ge n s § 3, mom . 9, so m in extenso l yde r:

, 9:0. Smädl iga. förgri pliga eller till osäm ja med rrämmande ma kt e r sy ft ande omd ö me n och ytt r anden om sa mtida na t io ne r e ll e r s t at er, med vilka r ike t ä r i rredligt rörhillande , om deras varande överhet, regering oc h reger ingssii tt, höge ä mb e tsmän oc h sii nelebud, in re eller y ttre förhAllanel e n, för e tag elle r u n elcrhanellingar: förbryt e l se n skall anses e nligt 8 kap. 28 par. s trartJagen oc h s krift en konfiskera s. Är sk r,iften ej smäellig e l· le r förgr iplig , men g eno m densamma miss för s tånd med utländ s k ma kt sig yppat, ml elen ut an r ättegång ku n na konfiskeras .»

D å d e n so c ialdemokratisk e ministern int e närm are precis e r a t v ilk a uttaland e n i nämnda artikel skulle vara brotts liga, föranl e d es mall - p å goda g rund e r f. ö. an t aga, alt han inte närmare gra nskat artik e ln , ulan i ivern att vara sina vitfinska vä nn e r till la gs på dera s kommando och enligt dera s uppf att ning m e n at, alt a llt som int e skri vs b e röm mande om makth a varna i ::tg ravskändarnas o ch ar be tarbö dl a rn as l and », m å st e utan vidare vara brottsligt.

VAHFOH TILL ATES BOHGAHNAS SNUSKIGA PRESSKMlPANJ MOT SOVJET-UNIONEN?

Me n n är m ao granskar d e n angivnu gr undl ags pm'ugrafen m åstc m u n efterlysn den socia l demokr a Lis ka r cge rin ge n s si nn e för k o n sc kv c ns . Näslan daglig e n äte rfinnc s i borgcrliga publik a tion e r d e hälskaste u!fall mot Sovj e t-Ry ss land , vars nuvarandc regeringsform l ögnaktigt fr a mställ es so m en o lycka för folk e t och vars l edandc st a l s män skymf as på d e t grövs la o ch Ill cs l l ögnaktiga sätl. Alll d e lla k un inte ha und gå tt d e n falkögdc he Noihin. men "h an v iII förmodligen inle se <IeUa, och därfär f å r d e n borger liga lög npre sse n fo rl säHa s in snusk iga trarik. He mini s terI L cvcr int e Sv e r ge i fr e dligt förh ä ll ande mcd Ry ss l and? Hae inte den sve nsk a r ege rin ge n de facla o c h de jure c rkänt den Dnva· rand e r ys k a re gcr in ge n och des s v8randc reg e rings_ sä H ? H ar inte den s ven s ka rik s dag c n ratificerat vänskapliga fördrag m e d Ryss lund ? Jo , d e t är sanl. Varför, hr mini s ter, t ii ler Ni d ii int e e nli g t tagen o ch konfj sk e ra de skrifter, sa m iir ägnade atl ska pa mi ss för s t å nd med vä nsk a pli g t si nnad makt ? Hr mini s t e r I T ill ät mi g ge El' d e t r.ä det . alt ännll e n gäng läsa va d Tryckfl'ih e tsförordning e ns § 3 m o m. 9 säge r'o c h sedan ta e n liU i d e n rika f1 0 ran av a ntirys k a tidnin ga r. sa m lii a n hinder nästan da g ligell tillåt es spy s in ga ll a över arb e l a rnas oc h böndern as R yss l and. Ja g är rädd för alt Ni dA skulle f<'l. ägna rält mycken av El' dyrbara tid tili alt lItfäl'da för Ol'dnand e n om Ma l tilI förf å ng för El' kamp mot oss kommuni s te r !

Me n man v iii också gärna slälla fl' ågo rna:

1) Varför h ar inte r ege rin ge n l ä tit iHa l a d e t f1ygblad, s am innehå ll er pr(! c is sa mma texl S0l11 d e n åla lade al'tikc ln . spl'eds i 10 ,000-lals exemplar i Sloc kholm sa mma da g den soci a ld e mokr a tisk a rege ring e l1 med pomp och slät vid Lo gAr dstrappan mottog den främsta r epres e ntantt e n för den finska

mÖl'dalTeg i m, som väc kt så d an avsky hos 100,000l a l s svenska oc h a nd ra l än d ers arbetare?

2) Va r för l åte r m an inte åta l a ti d ni ngen Stor mklockan, so m i s i tt n u m mer rör de n 27 jun i de tt a år införde fö l ja n de:

»B lodbes ud la t fr ämmande i h uv ud stad e n. Den vit finska böde]sstatens p r esident här för viktiga konfe r enser med sina svenska frände r Hrr Sandler & C:o, utövar värdskapet. - Kommunisterna förbjudas hälla möten. - Nothin föranstalta r äta l mot Politiken.

Den blågula klassymbolen fladdrar över det officiella Stock holm, Bernadottes och San'dleTs -har ·främmande. Det är mördare i 5Ia'n.

Arbelsbödlarnas och gravskändarnas land ,hat sän t hit sin nyvalde president, fascisten och reaktionären Relander, f. d. vit gardist. Han kommer Ilit som representant för det system, som sänt 40,000 rinska a r betare till en kvalfull död, rör den klass, med .fängelser och brutal terror förföljer alla dem som kämpar för proletariatets frigörelse. F inlands och hela världens klassmedvetna arbetare har endast bittert hat mot den mannen ocl! det system, han representerar. De ser i honom representanten för ett av.kapitalismens mest blodbesudlade banditvälden.

Men vå ra svenska socialdemokratiska narbetarledare», repre av hr Sandler och hans rege r ing, de gAr att trycka dessa avarbetarblod besudlade händer. Nu, liksom vid banketten i Stadshuset, svansar de omkring i servil tjänstaktighet och uppträder som borgarsamhällets värdar, då det mottager det vitrinska mördarpackets representant.

Inte nog med det. Deras äckliga kryperi för banditombudet fr An Finland har gått så långt, att de öppet visar inför all världen vilken förbannad ' humbug deras tal om demokratin är. Hr n:ltIarbetsministern Gustav Möllen polis förbjöd det » välkomSI_ :nöte» som kommunisterna planerat på Stortorget, liksom den tidigare tvenne gånger förbjudit möten, vilka bl. a. skulle be handla terrorn i Finland och Bulgarien. Och socialdemokraten justitieminister Nolhin har föranstaltat om åta l mot Politiken, därför atl denna tidning vågat säga de svenska arbetarna

•

t;anning en om h r Relandc r och dCI bö delsvälde h an r epresente· ra r.

SA grund ligt har dcn sve nska s ocialdemok r atin s ledni ng förl orat kontak ten med a rbetaJl klassens intressen! Så äc kligt fjäs ka r den fö r r e pr esentante r na för ett av kapitalismens bl odi gas te s lak ta r välden.

Vad gör han dl h ä r , denne hr Re l ander, eftersom borgarpressen jubla r så fulltonigt, eftersom socia ld emokratins reg e r ing ä r så tj ä nsta ktig. Jo, ha n är hä r som agen t för vä rl dskapilalis me n, i dess imperialistiska plane r mot landet dar arb etarna i r hä rskande klass, Sovjet-Rysslan d. Han är ,här för a tt fö r be reda en svens k.vi l-finsk mili tärallians, Hederstiernas och hela bor. garvärIdens gam la plan. H a n i r, ko r t sag t, här f ör a lt förbe reda borga r k lassens nya kri g och för a u kn yta sve nsk och finsk fas cis m närmar e till varandra.

Men Sverges arbe t a r e skall ve ta att s t äc ka de ssa planer. Dc kan in t e längre undgl a tt se vems äre nden deras soci aldemo_ kratiska ledare glr. De kan inte undg1 att se fa scism en s all t fräckar e framträdande. De kan inte undgl att se rörberedel. !e rna till det nya krig et, de s kall dra lä rdom av dell a oc h handl a dä r!' !ter .

Borg a rkla ss en fl agga r . Det är mörd a re i sta'n! Pres i denten i arbetarbödla rna s oc h gravskändarnas land välkomnas av s ina s ve nska kl ass f r ä n der och deras be tjänt e r. T illsammans plan er a r de den sve ns ka och f ins ka arb eta r klasse ns krossand e. Det är på tide n att även de sve nska arbetarna förber e der e n motak ti on sl kraftig, att b or gal'klassens blods välde blir k r ossat i stället. Vä· ge n dit gAr ge nom e n jär nh 1rd internationell enhetsfront av alla klassmedve t na, kampberedda proletärer , genom oavllt lig prop a · ga nda och orga n isation b land vAra ,ka mr a ter i k as ernerna, i fab rik er n a och jordbruke t , en e nh etsfront, som s amlar hela den unde rtr yc kta klassens kr-art till et t llvgöra nd e s lag mot kapitalismens blods_ och ba nditv äl d e. :t

Det fö rh å ll a nd e, aU r ege rin ge n inte h e ll er l åter [ila la n ä mnd a flygb la d oc h d enna a rtik e l i S tor mk lockan - v il ka jag nalllrli g tvis h e lt g ill ar, tyd e r p å, atl re ge ri n gen i sin darrand e ä n gs l an a tt int e ,-a ra vitfi nnarn a j a llo till lags, a lld e l es huvudlö s! u n ·angera r åta let mot mi g.

Men mall begär kanske för mycket , när man hävdar, att den socialdemokratiska regeringen i sin kamp mot kommunismen skall vara konsekvent.

VENNEIlSTRöM AVSLöJ AR DEN SUCIALDEMU_ KRATiSKA REGERINGEN SOM VITFINNARNAS LAKEJ.

Att åta l et inte är föranstaltat på den socialdemokratiska regeringens eget initiativ framgår av bl. a. fö lj ande ur den regeringen mycket närstående tidningen Nya Norrland (redaktör riksdagsmannen Ivar Vennerström) hämtade citat:

» flär Finlands minister i Stockholm fäst regeringens uppmärksam'het på artikeln, s å hade regeringens justitieminister intet annat att göra än att 1Iala.»

Jag har hittills t rott att ministären Sandler var en svensk regering, men nu visar det sig, att den är ett den vit·finska terror- och gravskändarregimens lydiga redskap.

Då . som sagt, anklagelsen inte närmare preciserats, nödgas jag i fortsättningen dröja vid hela innehållet i ifrågavarande artike l samt utförligt motivera och ådaga l ägga, att allt som däri sägs är med sanningen överensstämmande -samt stödjes av en i vida kretsar av Sverges arbetande massor utbredd allmän opinion .

När vi kommunister angriper presidenten Relander, så är det i hans egenskap av högste representant för den vitgardistregim, som har 10 ,000-lals mördade finska arbetares och arbeterskors liv på sitt skul dkonto, d. v. s . i precis samma egenskap, som presidenten vid Logårdstrappan mottogs av de socialdemokratiska ministrarna.

När vi skrev den ifrågavarande artikeln , menade vi i likhet med socialministern Gustav Möller -, aft man skall kalla en katt för en katt, och en skurk för en skurk. När vi sålunda karaktäriserar den nuvarande regimen i F inl and som en »sVlktar-

10 regim», »gruvskändarkultur» o. s. V., så iiI' d e tla vad vi menar om den regimen, och som otaliga fakta bestyrker är riktiga och med sanningen ensstämmande och ingalunda några sökta tionsfraser och lösa skällsord. Hur skulle vi frän vår synpunkt - från proletär synpunkt - kunna säga annal om allt som tilldragit sig i Finland från det gränslöst grymma s l aktandet av tusentals arbetare år 1918 och allt som fortfara'ode tilldrar sig i form av olagliga åtgärder. Man mlHse skratta högt, när t. o. m. svenska socialdemokrater i regeringsställning talar om Finland som ett demokra tiskt, fritt land, bärare av hög kultur o. s. V., m. m.

DEN FINSKA ARBETARKLASSENS GOLGATAVÄG FRÄN MANNERHEIM DEN BLODIGIl TILL RELANDER.

För att förstå oss, måste man följa oss tillbaka till 1918 års Finland, då Finlands borgarklass med kondoltieren , den tsaristiske kavallerig e neral e n Gustav Mannerheim (»Den blodige», »Den vite djävulen») i spetsen, und e r ett namnlöst skräckvälde sökte utplåna den kämpande , klassmedvetna del e n av den finska arbetarklassen och förvandla d e övriga delarna till en rättslös, förtrampad, tort era d paria kast.

D e t är detta blad i Fin l ands historia , som är avgörande för vårt ställningstagande. Var nu d e nna kamp, denna slora blodiga tragedi, som måste uppröra i dess inn e rsta varje mänskligt kännand e sinne , var den ett brutalt bandituppror mot en demostals lagliga regering? Var den en kamp, där på ena sidan stod alla hederliga, rättskaffens krafter, på den andra alla brottsliga, orättfärdiga? Var den , för alt använda Sven H e dins bild, en strid m e llan Gud och Djävulen?

Nej. Även om en stormflod av reaktionära lögner mot de röda finnarna första veckorna alldeles

förvillade och förvildade den svenska genomsnittsopinonens omdöme om händelserna därborta för den so m något kände kampens förhistoria och förut sätt nin gar var del genast, oc h för a lla so m v ill e se sa nnin ge n blev det snart, a lld e l es klart, att den kamp som utkämpades i Fi nl a nd var en, visserligen brutal klasskamp, e n social kraftmätning, en uppgörelse mellan två sam h ä ll sk l asse r: den maktägande kapitalistiska borgarklassen och den egenl ösa proletariserade arbetark l assen, vilk en se n are ulsugen, pinad och provoce rad till d el yttersta t ill sist ej l ängre kunde hällas tillbaka i s ina rättmätig a krav och s in fullt berättigade strävan att erövra makten i eget land.

Det är a ldri g enstaka l edares use lh e t och m aktlystnad, so m släpper lös en r evo lution. Varje perso n med elementär socia l bildning vet, alt revolutioner e j fram agiteras ut a n uppstår av g i vna föru tsä ttnin gar, kommer som produkter av motsättningarna i ett samhälle som ej ger rum för stora medborgargruppers legitima krav på bröd och fl'lihet. Det är det enfa l digaste sk olpojksresonemang, då man i finska inbördeskriget vill se en produkt av d en socialis ti ska partil ed ningens makthunger. Denna l edn in g höll t värtom i det längsta e mot , men d a borgarklassens folkfördärvliga och folkförrädiska regemente (socialt förtryck, l agbrytande regeringsåtgärder, en o h ederlig näringspolitik, provokatori ska militära åtgärder, l andets förrådan d e å t tys k a kejsarreaktionen bakom finska folke ts rygg m. m.) slutli ge n kommit massornas talarnod att brista , ingrep den socialistiska ledninge n sin plikt likm ätigt och sökte kanalisera det eljest oartiku l erade och oreglerade utbrottet till största möjliga n y tt a för land och folk.

MAR IKA ST J ERNST E DT OM D EN FöRVILD AD E BO RGAIIOP I N IONEN MOT D E RöDA .

ö ve r a llt , d ä r man m e d n ågo n u ts ikt ti ll f r a mg å n g v ill g e si g s k e n av ve d e r h ä fti g h e t, e rk ä nn es nu o f ör b e h å ll sa mt , a tt d e n fi n sk a k a mp e n - d är så s lora g ru p p e r s t o d e m o l vara nn var e n kl as sk a mp . In g e n tord e vå l h e ll e r v ilj a bes t r i da a r b et ar kl ass e ns r ä tt till k l ass k a m p e n , d . v. s. r ä lt a r e d es s rätt att i d e n u n d er t ry c kni n gs k a mp, s om för s mol de n f r å n k a \)it a l e l s s id a, f ö rsva r a s in a int l'esse n , ä ve n m e d off e nsiv e n . A tt m a n ä ve n p å hor ge r li g t h å ll b e trakt ar fin sk a k ampe n so m e n kl asskamp , d e t be styrk e r fö lj a nd e m ä r kl i g a o r d av d e n b e k a nta för f a tt arinnan Ma r i ka Sljern s t e dt:

Det pateti s ka i dessa, hos os s si a ll mä nt fö r kätt r a de " r ö· c1a u ka mp - ej ett un s mi nd re p ate ti sk än va rj e folkli g bef r iel· s e kamp , ej ett u ns mindre pa leti s k än I . ex . d e f ra ns k a r e voluti o n ä r e rna s , för vilka kna ppt nu nAgon bo rgare d r ar s ig att taga av 'ha tt e n ( .. . det är så l än ge seda n de var a ktu e ll a !) jag säge r de t , ja g k an inte hjäl pa de t, det pa te tis k a i den kam pe n, da g rö r da g a llt me r h opplös, ha r u pp r ö rt mig , f yll t m in a d aga r s inbill n ingsvä r ld , så oä ndU g t my cke t mer än de up p burna , h y ll ade, . f r ihets koru belön a de vi t a kri g a r nas la pp ra ma n da· te r _ In gen mä n niska i världe n s ka ll U mig a tt ITO pA d e r ödas ·ka r akt ä r av r e na r ö varban d. - V ill v i s e liII sum man a v det hela , gl öm ma nd e a ll a en s ki lda anklage lseakter , alla e t d u, jog h a r hör t», oc h ....e t n i, jag känne r e n pe r so n so m., o. s. v. sA s t Ar, h e lt enke ll. på , v:1 sido r om en barr ik a d t vA l äger : he rr e kl asse ns och arb e t a r kl asse ns oc h de t gäller dem em e l · la n : ma kt e n. Ing e n s tri d ä r vacke r pä n ä r a h U !. B lod ha r en otäc k lu k t. Detalje r skymme r all t id he lh e t en, fö r virrar, pina r . Men ta r v i ba r a a vs t l nd , ta r vi ba r a samma avs l lnd h är, s om de t vi e x empe lvis rö rmAr t a ga pl de franska r ev oluti one rna elle r p A 4O-l ale ls ba r r i kads t r ide r li let va r s ta ns i Eur opa , sA ser vi om v i v ill va ra s ann a - ba r a en sa k : a t l det fi nska k r ige l tl e! 1 enk el t ä r elf avs n itt av r evolutions r ö r else n so m, und e r oli k a f orme r, för nä r varande går ige n'om h el a Eur opa , mer e l :e r mindr e, oc h ka ns ke, pi vissa h l ll k a n ,k om ma att a vv ec kl as

13 heli oblo digt orlt oss hoppa s det!) Del finskn Ikriget är e li avsniu av denna revolu l ionsrörelse, som där ko mmh tili öppen bloffil.ing, oeh dä r borgarklassen i motsats tili vad rörhlllandet vaf i Ryssland resolut lagit parti emo!, inte ulan dödsförakt äpnal sig, sa mtkas tat ui parollen; ni eiler vi. Finland å r -in l e en sak rör sig, ,isolerad i universium. SAdant existerar inte pA vAr jord. Finland ä r en del av en vä rl dsrö relse, som obevekligt kommer att ha sin glng under oUka tor mer p lolika hUI.

Vi kan ,klandra revolutionen som medel i en tid, dl likväl parlamentarismen stlr tili buds. Vi kan ta ett bAde rysande oeh bek l agande avstAnd frAn bolsjevismens excesser och upplös ningsregemente. Men vi fAf inle se bort ir rAn att den linska r evo luti onen dock var barn av en anda, som vi - jag menar videmakrater och socialdemokrate r bekänner, och att deS! be kii.mpande med just det nutida preusserstyrda T ys kland s pansrade hjälp kan knappast vant något annat än eli rör<;äljande av Finl and tili reaktionen.))

FORFÄRANDE DUK UM ENT UM I'lE VITAS llLUDSVÄLD E.

L At oss rned någ r a dokument oc h utlalanden visa hu I' denIla kamp fördes frän de »rö d as:t och frän de »v it as» (h,· Relandcrs) s id a.

D e n vi t u terroro h ar blivit föga rerererad i den svenska b orgarpressen, m en skräc k vä ld et h ar var it frukt onsvärt oe h satt i syste m. Ja g er inr a l' e lldast om, huI' m an av 1,500 vid ett tillfäll e lagna fAngar utan vidal'e l åtit nedskjuta vaI' tionde , huI' f ångar nedm eja ts i stor ska l a med m as kin gevä r sedan d e sj äl va fätt gräva sin a eg na gravar, hu r de fått b ära h or t sina kamraters lik för aft seda n i tur och ordnin g .sjä l va arkebuseras, o. s. v . Det kan till bedömande av de :t vitas:t h änsy n sl ös h et an llars räcka med o tt c it era efte r finska tidningen ös ter bottniska Poste n för den 8 mars 1.918 följand e himm e l sskrian d e:

, Kun gorelse.

Dl det förekommit att jägare, artillerister och skyddsklris ler bliVlit ofredade och hotade, vill jag härmed hava befallt, att, däre st sidant rör framtiden förekommer, de skyldiga kommer att omedelbar t genom militärbelölets rörsorg bliva a r kebuserade. Skulle de sky ldiga ej antränas, konuner tre för fi entlighet mot den lostcrländska rörel sen kända pe r so ner a ll utl a gas och av r ättas. Ny.karleby i maTS 19 18.

Rob. von Kracmer. MilitärbefUhavare i Nykarleby. lI

D e fruklunsvärda våldsd å d, de med tysk hj ä lp segrande finska öve r k lassmön n e n begå tt m ot lu sent a l s fflngn a arbetande l ands m än h ar kommit t. o. m . dera s egna att rysa. E n m yck e t k änd finsk kapit alis t, k ammarherre Hja lm ar Linder, ägare av Hägfors' och SvartA bruk , Kytäjä gå rd m. m . skr ev i s lut et av maj 1918 Ii Huvud s t a d s bl a d e l. Helsingfors:

:J Vad som försiggår i landet är förfärligt. T r ots överbefilhavarens förbud fortgAr a r kebuse ri ngarna oavll t ligt. Den röda galenskapen ha r faktiskt eftertrilIs av den vita terrorn. Och dessa arkebuseringar ger ett sidanl in tr yck av godtycke, dA oflren hämtas till och avränas på s tällen dä r inga vUdsdld begå lts, alt de helt säke rt gör mera ont än galt och uppväcker osläckligt ,h at, där sA dant förut icke funnits. Tus entals änkor, tiotu sen t als faderlösa har mis t sina försörjare utan all staten p A minsta säll trätt emellan för alt lindra deras nöd eller ens givit anvisningar därtill. I finglägren dör flngarna som flug or. I fångläg re l i J akobstad ha under de tre första vecko rna i maj dött 21 fingar I epidemier och 26 av svält. P I Sveaborg är elän _ det bland fingarna oerhört. Och den goda överklassen gAr om kring, rycker pA axlarna och säger: LAt dem dö, de ha förtjänat det, smilla n skall utrotas med röllerna.

Men den enkla mannen pi landet, även den som Irols hot och lockelser va r it vit under hela uppro r e t , säger: Della grundar t-t! rha t , som ·icke släcks under generationer. Sjilvfallet är de l klart, a tt de som genomlevat dessa mAnader av skräck, oro

och förtvivlan över sina närmastes död, över sina hems skövling och över fosterlandets förned ring, har svlr l att glömma och icke är i den sinnesförfattning, aft de ännu fullt opartiskt kan bedöma situationen. Och dock ·har man räll all av de bildade, av överklassen begära mera objektivitet, mera förstAelse rör orsak och verkan än av de i drömmarnas värld levande massorna. Ooh går vi till botten med oss själva, st. mäste vi er· känna, alt vi alla ·har vår anpa rt av ansvaret i denna folkkatastrof.

Genom det överdådiga liven stor del av överklassen, j ag själv p å fö rsta planet, fört, såsom en följd av stora krigsvinster, vArt absoluta föra'kt rör obekväma lag ar (se alkohollagstiftningen i leori och praktik) ha vi självfallet uppväckt en känsla av avund, som icke varit svAr att förvandla till hat. I dC(lna folkkatastrof är för resten valörerna av liv, död, egendom, brott och straff icke de normala. Ett folk, som sedan 4 ir läst om tiotal miljoner dödade och slrade,om oerhörda grymheter bei:lngna av kulturfolken, har självfalle t icke mera känsla för rätt och on t i samma grad, som under n o rm ala tider. De ha gripit till vapen under inflytande av chimärerna frln öster om nya !;tatsformer, där lyckan slutligen sk ulle le emot de vanlottade. De trodde sig vara en krigförande makt med rätt all behandjas såsom 'krigsflngar och jag tror all det vore klokt all icke förmena dem denna rättighet!

Till sist om icke ell försvar för de röda, sA en anklagelse mot de vita: Vad ha de röda gjort, som vi icke själva försöker göra? De ha för,sökt sig pi en statskupp; vi, som st rill för lag och rält och för världens mest demokratiska statsförfattning, försöker nu all göra samma statskupp. Sedan vi med vapen i hand Ibetvingat landets största parti, eliminerar vi helt enkelt 48 proc. av representationen och vill med enkel majoritet av de ålerstiende besluta om Finlands öden. Detta är antiparlamenta_ r iskt, detta ä r oärligt, delta är ,hokus pokus i politik, detta kommer icke att i framtiden kunna försvaras.

Och det som göres med dessa Ungar miste göras snabbt, speciellt miste massarkebuseringarna pi det strängaste förbjudas. »

SLAKTAR GARDISTEN AXEL WESTBERG OM DE VITAS

KULTURKAMP

.

Ett annat, även det myck e t talande dokument, föreligg e r i c ll frontbrev från en svensk bri ga dör Axel \V es lb erg, återgivet i Nya Dagl. AlI e h . av d.21 maj 1918 , vil ket visar atl t. o. m. e n så utpräglad aolirevo l utionär och anhängare nv de militiirstalliga kraftideal c n som \V . fa sa t inför d e t :tCrlhetskrig. och den :t kulturkamp :t Fin l ands borgarklass utfört :

»Arkebuseringa r en masse efler mer än summariska förhör ha hörl till o rdnin gen rör dagen under denna tid ; men det tycke s va ra meningen att vi svens kar ska slippa medverka i denna form av de tvi finska rasernas slutuppgörelse. Ooh vä l är det. Ty ave n den vita terrorn ha r för sve nsk uppfanning nig ol obesk riv. ligt frAnsfölande i si n kallblodiga metod aU skära a llt över en kam, i en -hänsynslöshet, som understundom verkar ren cynism .

Det är en frisk, solig vårmorgon, dA jag sk ri ver della från en herrgArd n Ago nstädes nära VesJjärvi. På vägen framför herrgården stAr I två Jed ett trettiotal nyinkomna röda få ngar, som tag i ts under nallen. NAgra av dem bär nog br ott s lings mä r ket t ydlig t nog i s ina f ysio nom ier, andra se r ut som vanliga godmodiga bönder, nAgr a i r bara pojka r , och sist i le det s t år, bredvid ett pa r fräcka slin"kor , t vA flickor i femt onårså J!.!ern med fläta på ryggen. En finsk trupp har fört in dem, och deras officer begär skrattande. att svens ka brigaden s ka laga ·hand om dem; han och hans trupp har lör bråttom. Vi betac· kar oss, är fAtaliga och har en annan uppgift än vakthAlJning utefter en Jång skogsJinje . • Ah , de d ä r är väl l o rt expedierade,. s krattar finn en oc h gör en gest At skoge n till, vars mening de trettio fångarna mer än väl förstår. Hopplöshet och dödsskräck lyser ur der as ögon och för mig åt min s t one ar denna scen obesk rivligt ·hemsk. Några ordentliga förhör, värda detta namn, förekommer ej - bara exekution. Och dock är det ju ej säker t :ttt alla dessa äro lika brottsliga: några ha 'kanske till och med tvingats eller med vlld bortförts av de röda , och tAr nu dela ;lessas öde, ehuru de ej varit med om deras ogärningar. Den vite finnen bryr sig ej om sådant. Avskyn, förbittring en över de rödas vilddjursd!l.d, komme r ho nom :111 glömma all miins kligh e t

» intc kan vi spata dem », .J1a r jag 'hö r t högt bildade finska bAde män och kvinnor heli Iugn! rör klara om !loga ro a. _ Kriget i r a lut . Människojaktcn h ar bö rj al.»

Slullige n m ä som pro v pii d e .v il as» kultu rsin nela g c it cras följnnde fasaväckande :t skämtlynn e» ur n:r 1 1lV d en fin s k a s k ämU idningen Nya Fyren, daterat maj 191 8 . a Hså sedan de :tv ita :t segral; det är utdr ag ur Budord för de t nya Finla nd:

, 1) Ou ska lll lta din heliga v r ede ul an misskund drabba de röd a omän nis kor na, iIIgärningsminnen, slvil som kvinnoodju ren, men iCke erler finsk folkgr'ta rl ag, ula n dlcr cu r opeisk krigslag.

2) Du skall ofö rt öva t jnför a pryogelst-raff i di n rättskipning stsom västerns f rimsta kultur s ta ter det längesedan gjorl tili sto r och sna r vun nen bAtnad, ty de djäv u lska obanditd r iftr.-na bor piskas ur d;t linska arbetarloiket. innan de anlräll och lorpesta! själva den fin ska lolksjAlen och -gjort h ela den linska arbetarungdomen tili en pestsmitta. Oo h därvid skall du !ölja den gamla goda sedelagen: kvinnorna lorSI.

3) Du 'Skall icke hAlla i diu h us och tjäMI en av dessa roda pigo r, dessa finska angiverskor, landslorrädersko r, lönnmörder sko r , r yss- och 'banditskö kor , t y de ll a kräver din egen och de di nas trygghet oc h dill lan d s vAI. Ju rö rr della l'inlands plAgoris, della :kvinnosläkl ets avs kum l örsvinne r IrAn jordens yla, des l o bä m e tör jordens mylla, som i si n gödselhunger intet avskräde ntar. '

, Det kan endast bli .ja10m en sa k, om Slraffet. Del är ui mätt av lagen. De r evolutionära 'har gjort sig sky ldiga tili hägfö rr äderi och uppr o r. St r affel tör deUa är döden ., (Ma nnerheim i en intervju med den danska r edaktören Hasager.)

lIAlla som dellagit i uppror e t komm er att slraffas. De skall dömas .tör högrörräderi. Möjlig en kan senare ges amnesti 1t e n del, me n endasl under d e n förutsä un ing, au de berövas alla sin a medborgerliga r ä Uigheler oc h ic k e i framliden fAr dellaga i landet s politiska liv. De skaU goras tili en pariakast. Le darna skall s tr arlas .med lagens Ihela s tr ängh et. För deras lo rbrylelse finnes endast e n slra H : hängning. , (Vitfinnen Renva ll vid samma tillf ä lle .)

2. _ "E n ,ku .k 5. rn Iku.k " .

Sådan var - en ligt omdömen och belägg frän sina egna den vita sidan i finska inbärdeskampen.

FASORNA I DE VITA FAN('LÄGREN. VÄINö TANNERS TAL INFöR HÄLSINGFORS' RADHUSRÄ TT.

För yttermera visso ska ll jag h är nedan anföra ett utdrag ur en borgerlig .tidning »Etelä Suomen Sanomab den 20 juni, v ilk en strax efter det den publicerat nedannämnda a rtik e l blev indragen. Det var enda sättet, varpå vederbörande kunde dementera de däri ingående uppgifterna. Det åsyftade fång lägret val' d et s . k. Hennala fångläger.

»Hela fAnglägret är omgärdat med ett 2 m. 'hög. taggträds- ___ . " stängsel. Vid portarna samt här och där omkring finnes kul· llprutor, alltid färdiga till »rensopningsarbete » om si fordras. Pä gärdets inre sida stA r vakterna, med endast fä meters mel· lanrum, alltid påpassliga. Kasärnbyggnaderna har lidit avsevärt av ;bombardemanget. Här 'och där märkes ·bombspAr i väggarna och tusentals fönster är sönder, en avsevärd del dock tidigare söndrade av de ryska soldaterna.

Men fAnghopen!

Det är ,uselhetens uselhet man fAr skAda. Unga, i sina tider kraftiga män, lAg här och där pi marken Man kunde icke tilltala dem, men redan blicken sade, att de ej hade det väl. En de l av dem är uppsvällda genom ödem si att huden spännes, andra Ater är bleka och magra sr. benen lysa.

De lider .av hungerfeber, av vilket slags patienter det i Hennala enligt en läkares utsago finnes närmare 600. Denna feber uppsti.r icke i s i. hög grad av brist pi. räda, som pi. grund av dess ensidighet och svaghet,

J ag fortsätter färden.

Där vid vägen sysslar en hop män vid vattenledningen. De tvättar sig. Andra sitter i närheten och gör storstädning underkläderna, dödande

Där en annan grupp, fem il sex män kring en eld pi.

19

vilken de i en av roslig bleck p lit improv iserad kas lr ul! kokar sin ll k slin g srätt, sillhuvuden, lutf isk fj äll och skinn, brödsmulo r , f iskbe n oc h vad de ku n nat fi n na i avsk r ä deshögen Sidana gruppe r finnes oj tio t a l och i alla vänta r man me d otålighe t a tt den delik a ta r ä tten skall bli f ä rdig.

Där sluka r en man si n si ll oc h en a nn an, so m redan blivit f ärdig sin, dricker valte n, som ville han s lick a en brand.

Där möte r jag e n man, som med vi rr i, blic k frAgar, nir hans sak kommer före. Denna fråga framställer ha n til[ alla han möter och endast den.

Dä r komm er e tt följe. PI e n b Ar ligge r e n m an med ansik tet blitt, som pi en som hAne r p il a tt kvä vas. Ja g väjer. Minne det var smittkoppor? Vem ve t ? M en döden ha r sä· kert reda n slagit sina klor .j hOOOffi.

-

D yl i k a f å ng läge r f a nn s i ti o ta l , o c h i d ess a f ö r s mäkt a d e , pin a d es oc h sv alt ihj ä l sa mt mörd a d es ge n o m va nv ft rd å tskilli ga tiota l tu se n m ä nni s ko r .

Ov a n a nf ö rda utt a l a nd e n ge r e n svag för estä lln i ng om d e ry s li g h e te r , so m f a k tis kt tim a t i Fin l a nd, se d a n d c vil a trupp e rna m e d ty s k a rege m e nte n s bi s tå nd brutit n e r d e finl ä n ds k a arbe tar n as frih ets k a mp "o c h r evo lutio n m o t s itt l a nd s b a rb a ri s k a ö ve rk l a ss. J ag kunde ä nnu f o rt sä tt a a lt cite r a skildringar, till a ll a de l a r b es tyrkta , om d e vä r s t a missbruk "oc h öv e rgr epp mot d e röda arb e t a rn a. Men d ess a sa k e r är r e d a n a llmänt b ek a n ta, tro ts alt d e n b orge rli g a presse n ö v er a llt gj o rt s itt bäs ta a tt fö rli ga d e m . Vi ve t, a lt Fin" l and s a r b e t a r e e n tid jagades i s ko ga rn a so m vild a dju r, uU d e l va r ri sk a b e lt gå kl ä dd so m ar b e tar e i F inl a nd . e m e d a n m a n d å r is k e r a d e a lt h ä kta s när so m h el s t på grund a v f ö r s ta bä s ta a n g iv e l se . VIi v e t, a tl tor ty r komm W i fr ä ga m o t f å n g ar, kvinn o r so m m ä n. V;i ve t, a lt b a rn svu ltit ihj ä l m ass vi s. a lt Fin l a nd s h e l a a rb e ta rk l a ss fa k tis kt va rit e n p ar i a kl ass, som f ö rn e k a ts varje, till oc h m e d d e n m i n s ta r ä tt ig h e t Allm ä nt b e k an t ä r , huru a rb e ta rföre nin ga rn as hu s ut a n v idare oc kup e r a d es av d e

borgcl' liga sk yddskflrer n a, e li e l' oftast blott s tän gdes , m e dan förenin ga rna upplöstes och a ll deras egendom bes l agtogs och i fl e ra falI förs kingrade s . Arh e tarna s tod r ä tt sl ösa mot s kyddskår e rnas godtycke. so m lo g sig uttry ck i anra ll på eve ntuella sammankomster, vare sig dess a var till Atoa elleI' icke. ElleI' ock så bröl man si g nattetid in lill 81'h e tare , SQ m var oc h härjade s amt öd e l ade deras h e rn , va r vid l e k e n afta slutnde med rnord av e n e ll e I' fl era arbetare : Godty c kliga häktning a r m e d pryge l och r åa tillmälcn moi de mi sstänkt a h ör allt fo rtf a rand e tili ordningen. - Skildringen om rätlslösheten i Finland kunde fortsättas. m e n d e ta lj e rna skulle fyJla voJymer. Jag b el' att nedan f å c iter a e lt officie llt dokument , som i sammandrag ger e n bild av orättvisorna . Det är det f örsva rSlal, so m se nator Väinö Tanner höll inför Hälsingfors rådhusrätt , när han nn klagade s på grund av elt mnnifest, sa m nv Fjnlands socia ld e m a kratiska parti utgivit s i och rör vo l en tili Pinl o nd s lantda g:

, Ett medbo rg arkrig ir alltid rysligl. Deua ä r medborgarkrigels naturell i alla land. Fr An de rödas sida har det aIdr ig p As IAIIS a tt de tört sil t krig med Iämp or. Och trAn de vitas sida Al e r pAstls, all de rOOa gjort sig skyIdiga tili mord p A över 1,000 personer. Saken är dock änn u unde r utredning, v.ar tör della -taI icke är sl ut ligt e ll e r tulit fasts lagel.

Vad de vilas krig s föring vidkommer, sA mAste den na, enligt frAn fronten erhAllna uppgifter, ovillkorligt stimplu som sko· ning s l ös och grym . Filosof ie doktor Henning Söderh j elm, som p A grund av offici e![a r appo rler publicerat a rbetet ' De l röda upp. rorel i F in land Ar 1918" skriver om de vilas krigdö r ingssitt töl ja nd e (si d. 165- 166):

'Vad nu de vi l u krigföring angAr, sA mAste denna otvi· ve1aktigl belec kn as sAsom , hård , De vila kämp ade mo I uppno rsmä n -oc h land s för rädare, deras krig var e n befrielsekamp moI upp r.o r och bandiler, de v.a r i grund och bOllen icke nAgon kr,ig fö r ande arme, ulan en h asligt sam la d mängd frivill iga , som gAtt UI för all s lrnfra foSlerlandsfiender och illgiirnings·

21 män. Int el under dl, om domen ibJand vaf kori, om förbittrloge n ledde tili stränghet, hArdhel och om man så viii tili brutalitet.'

PA sjl! ... a de vitas sida viii man all tsA icke förneka att dens krigföring vaf TA och grym. Och denna TAh el och sko ning slöshet framtridde specielIt diri, att pl de oner, vi lk a ända frin upp r ore ls böTjin vaf i de vit8S händer eiler undeT upprore t oveTgick tili dcrn, utfördes oerhört mAnga arkebuseringar och mo rd pA lingar och vapenlösa fredliga arbeta re .

Särskih betecknande är i della avseende händelserna pA Varkaus bruk dler den 21 februari. Sedan de vila iOlagil Varkaus, som försvarades av endaSI cirka 80 med mili l ärgevir beväpnade arbe tare, vidlog ankebuserandet. "Oenas ! eIler inl ag n ingen nedgjordes vid Varkaus trämassefabrik en massa, genom uttaining av varje l ionde man i ledel, cirka 60 man (e nligt andra uppgift er 63) saml vid Pirlinvirta Taul umiki likaled es 60, vilkas Iik kasiades i floden. Di rdler v id log en s. k st Andri ll, vars dagliga result al var cirka 15 arkebuserin. gar. De lla fasansful!a skAdesp el forlsaltes i Ir e v ec okors lid, varunde r fr amfö r de anhörigas öion, enligl ligs ta beräkningar, ar k ebuserades 400 arbetare. Under den röda tiden skedde enligt borg erliga beräkn ingar i Varkaus 6 mo rd, med vHka dessa massav riun ingar motiverats.

De s. k. stAndrätterna arbetade inlensivt under uppr orstiden Aden vita sidan bakom fronte n. Men dessU lom skedde lal r ika mord , vilkas orsa k var enskild himnd ell e r enbart röveri, sl· som talri ka lill justiti eka nslern inglngna klagoskrifter utvi sa.

Finsk lag känner ·jngen ,stAndrätt , . Tili sin sammansittning lär s tAndritlerna varil mer eiler mindre tillfälliga och deras rannsa kning ar och domar möjligast summariska. Å Ile ra orter liIIgick -dömandet 51, all nAgon eHer nAgra av orle ns vila ge· nomgick ·fAngförteck.ningarna och med rött bläck drog eI! k ors e ft er d e nam n de ansAg rarliga (ör sig själva eile r samhillet och det hemska arbe let utfördes sedan enligl dessa proskrip. tionslislor av besoldade bödlar. Redan under upprorsliden sleg de av de vila arke buse r adc eiler mördade arbe larn as anta l tili flere tusen, men förs t elte r dess kuvande vidtog den egen ll iga dödss1dden.

Enligt insamlade statistiska uppgifter, vilka till följd av bristande tid ännu icke hunnit granskas, men vilkas slutsumma i något fall ej överstiger, utan är lägre än den verkliga, mördades oen arkebuserades i nedannämnda landskommuner under upproret eller efter dettas kuvande _ flera orter månadtal ef ter 'kuvande! _ på de vitas föranstaltande följande antal arbetare, bland dem en massa <kvinnor. (Endast sådana kom· muner, där antalet mördade öve rstiger 50 har medtagits i den svenska förteckningen.)

Antrea 60 Kangasa!a 63 Asikkala 180 KYl1Jl 125 Eura 188 Lohja 55 Halikko 71 Lapilo 310 Tavastkyrö 17. Mouhijärvi 140 Yittis 80 Mäntyharju 191 Hausjärvi 330 Nummis (NyL) SI H auho 100 Pirkkala 82 Hollola 1,335 Padasjoki 75 Iittis 245 Rau t us ' 3(14 Jokioinen 180 rammela 291 ] uupajoki 66 Vichtls 80

ämsä 185 Varkaus 450 jmois

Viborgs lands förs. 121 Kokemäki

Voikka ZOO

saknas fr An 250 socknar .

Nedannämnda, städerna rörande uppgifter över de av vita mördade arbetare är, Atminstone vad beträf'far Hälsingf ors, Lahtis, Tammerfors och Viborg, tills vidare osäkra, men sA mycket kan även om dessa sägas, alt de blir större allt efter som uppgifterna ingAr. .

Björneborg

Kotka l ,ZOO BorgA

Fredrikshamn

G:la Karleby

Heinola

Hälsingf ors

akobstad

Kuopio

Lathis

Nystad

Raumo·

Tammerfors

Tavastehus

Joensuu 300 Vasa 00

Kemi 130 ViboTg 3,000

Kexh.olm 21

Uppgifter saknas tills vidare rrAn 17 släde r .

Summa 8,800

i sAdana socknar, Av sldana är till s Inalles s liger de m<lrdades oeh arkebuse r ades antal enligl dessa bristlälliga uppgifter p å landSOTlen tili 7,017, varrÖT slut summan sliger tili 15,8 17. Varje dag anländer doek nya bidrag. Tili vilken slutsiffra de mördades oeh ar4cebuscradcs anlal uppgAr, ä r in n u omöj ligt al! 5lga. M'en redan ovan· s tAende summa, 15,817, berättigar vii att slga det 'boTgarklassen ul sAn dod och rördärv',

T ili dessa bör lilIlogas enskilda mord va resl de mördades an tal undersliger 50. vidare Atskilliga (ali klnda.

Och det som roeat l aller en i ögonen I f, al i detta mordande, ty annat 'kan vi i Icke detta kallas, syslema tiscrades, oe h godkändes sAvil IV den militära ledniogen som av regeringen.

MASSMöRDARE OCH RANARE BELöNADES

AV DE VITA.

Ehuru sto rsta de1 en av dessa mo rd försiggAtt elte r s uiderna och delvis berott pA -enskild hämnd, vartilI kommer aft vid morden rörekommit talrika fall av röverier, har icke Atal mot "lsa, sam häll sfarliga brott blivit väckta. Tvärtom har denna ve ksamhet rAtl samhälJets erkännande genom meddelad amnesti. De tta skedde i benldningsmanifestet av den 7 december med foljande betecknande ord:

'Persone r , vilka vid kuvandet av det mot den lagliga o rd_ ningen utbrutna upproret eiler för att hindra upprorets utbredande eiler for or,dningens lterställande i sina handlingar överskridit vad sam rör .ovannämnda mlls v.innande var nödvändigt, ml -icke därför stä llas under Atal och straffas.'

Pl grund härav har bJ. a. mot en del massmordare oc h rAnare redan anhiingiggjo rda mlJ bn vit nedlagda. 1 högs ta gra d kränkande f or rättskänslan iir della rör(arande, dl brou medvetet lämnas os tr artade.

$edan arbetarna pA detta siilt st raHats utom lagen, beslöt

borgark l assen Aler betrida laglighetcns väg, Stlndr1itterna glömdes si sm.l. ningom och statsförbrytelsedomsto]ar började nämligen avkunna dödsdomar, vilka acks! vcrkställdes. Sagda s pecialdeomsto lar fällde över 450 dödsdomar, varav nio över socialdemokratiska lantdagsmän. I verkställigh e t Af salla ltminSlone röljande antal domar: Sveaborg 72, Lathis 3 1 oc h Viborg 12 . AlJlsomalh IäT cirka 150 avrätlningar sken pA gTund av statsförbrytelsedoms to]arnas domar Åtminstone en del av ele dömda Vaf tidningsredalör er, agitatorer, tJ ins lemä n hos ele röd a. fron tbefälhavarc och i allmänhet personcr, vilka ej ens skylldes IÖT e nskilda brotl ulan fÖT slatsförbry te lse. De l oaktat fastställdes domarna 8V sta t sför br ytelsedorn'stolen och domen salles i verkstä!Jigh et utan skonsamhet.

Vid avrättningarna hade vederböra nde ioke i 'I esta lalI tili lörloga nd e ens övade skyttar, varröT delinkv ente rna olla endast blev sl r ade i en e iler annan kroppsdel och dog först sedan den kommende r ande officeren efler11 get! dem en n ldekula i huvudet. Emellan11, som t. ex . .i Sveaborg den 25oklober, fanns e j lillräckligl antal skY llar, utan b lev sJ u dödsdömda skju tn a av fyra bödlar . Medan en avrä tta des rick de andra inviinta sin tur.

Änn u eli Ir edje sitt att sl död omkring sig hade borgatklass en De Ua 'belyses av följande proklamalion, som pl sin Iki va r anslagen p1 flera siillen 1 Sveaborg: 'Meddelande.

Fångarna n:o 3, 116, 3, 126 och 2,793 rrAn Lasare ttsho lmens fängelse ha i dag bliv it skju tn a. De tvA förs tn ämnda emeda n de Cörövat inbton5stöld i tili finska staten hörande rörrldsmagasin, den sis tnämnda emedan ,ha n I rA nrövat en linge dennes livsmedel. Alla IAngar meddelas, de t fAngat vi lk a göra 5ig sky ldiga liII brott moi s l adgad o r dning eile r överbevisas om bron , genasl s kjutas.

Sveaborg den 7 maj 191 8.

Carl v on Wendt , civilkommendanl.'

Delt a var vii första glngen i vArl Jand ordningsbrott be ivrades med dödsstraff. Milnniskoliv hade .icke s lorl vlrde.

I denna punkl av va l mani f este t p lvisades även den ]nl ernationella de h!Js oss upprittade långligfen ulgjorde.

Dessa fingläger uppstod därigenom ali alla vid krigsopera IjoneT tagna 'röda' samlades pA vissa ställen IÖT att invänta IÖT hör och dom. Mao ansAg 5ig icke kuona lämna dem på fTi {(lI tiils undersökning verkställts. Dl p A deUa sätt vid samma lidpunkt samlades enorma massaT lAngaT, är det klaTI att deras skötsel och vArd icke kunde vara av den art, sam under vanliga förhAllanden av fAngvArden bör erlordras. F Angarna instuvades i gemensamma fångläger, varifrAn smAningom utsipprade de mest hårresande underrättelser.

Att döma därav ali vid statsförbrylelsedom"stolarna finnas över 75,000 irAn under<lOIDslolarna översända handlingar i mAI och allt51 mins! della aotal politiska lAngaT dömls mellan midsommar och november, tillfångatogs alltsl e t ter upptorets kuvande omkring 90,000 personer ellet nära 3 procent av hela Flnlands berolkning . Ktigsminister Thesleff uppgav i silt taI i lanldagen den 5 juli alt ännu d å , allls å närmare !re mlnader efler intagandet av Tammerfors och Hälsingfors, förva r ades i f å ng läger över hela Jandet 72,589 fAngar, därav 4,475 kvinnor. De slörsta fånglägren v ar enlig l hans uppgifter Sveabo r g, Tammerfors, Riihimäki, Ekenäs och Lathis, · i vatje de.ssa förvarades 8--9,000 flngar. Av kvinnorna var störsla delen i Lathis och Sandhamn. 1 början av juli var å sistnämnda plats över eli lusen 'kvinnliga flngar, av dessa, enligt vad i lantdagen meddelats, 86 % meJlan 15 och 20 Ar.

öppet har erkänts, att anordnandet av förplägning och placering At så enorma fångmassor var förenad med svA· righeter. Även vidgav krigsministern della ovannämmla tai i lantdagen, som ulgjorde svar å en ·interpellalion för lugnandet av den borgerliga aJlmänheten och u·'landet, och vari förhållandena därför utmAlades med varsamhet, s!l. alt de icke var sanningsenliga.

P ROF ESSOR LJU NG ANDE ANKLAGELSE MOT DE VITAS F ÄNG -»VÄR D».

Hu rudana förhållandena vid dessa f!l.ngläger i verkligheten v-ar, därOOl nr man en någorlunda god inblick ur en r apport, avgiven av professor Robert 11igersledt tili regeringen (pror . T. verkade en tid som överläkare vid flnglägren). 1 den om· nämner han bJ. a. förh!l.l1andena j Sveaborgs flngläger

Docenten Carl Tigers lcdt (pro f. T :s son) har uppgiort be räkninga r, en ligt vil ka den A Svcaborg ,utdelad e rödan till fAngama endast j undanragslali stiger till 1,400 och 1,500 kalorier, men va n ligtvis innehi ll er blott 800-1,000 kalorier .

För ege n del anser jag, 1\tt den bristfälliga f örplägnaden kan rA de fö rd ärvligaste f öl jder efter en fa sta på 6--8 veckor.

Till svä lten kom d ess utom synnerligen u s la bostads- och hUsoförhAlla nd en, som berövade finga rn a deras sista motstAndskraft. Alt kasiimema va r a lltf ö r smA rör de vä ld iga "ngmas. so ma me d gav till och med krigsminister Thes ld t .

.' PI g run d av det väldiga antale t flngar och emedan landet Icke s t od redo att härbärgera d e flngmassor, som upp· roret gav, ha r j ämväl luftkubiken ,j kasärnerna i allmän h e t va r it mindre än vad man plär anse vara nödvändi gt för i kasärner boende manskap, nä mligen <Im dagen minst 8 och om na tt en mi ns! 13 kub ikmete r. I fängelserna har motsva· rande kubikmått varit 8, 7 och 6 kub ikmeter per fånge i nigra fängelser till och med ännu mindre.'

Till o ch 1l1ed den n a .förklaring förskönade rörh AJlandena . T ex. förhilland ena i E kenäs få r av prof. T ige r stedt följande vitsord :

' Orsaken till den s tora dödligh e ten mis te sökas pi annat h i ll , ,j de ot illf re dsställande hygieniska förhAllandena i f å ngl ägren .'

SAl u nda är redan tlnrarnas placering en orsak. De t t ill · gängliga utrymmet motsva r ar ails Ic ke ri ngarn as anta l J ag ska ll nöja mig med all framställa b lott några exempe l. Dessa exempel ir dock enligt mitt förmenande till räckliga för att Ada galägga, att fångarnas 'bos t äder motsvarar icke ens de an . språkslösaste fordringar, om man äve n kan p AtrUla en oc h annan f örva ri ngspla ts, dir för hAlIand.ena ä r bättre ordnade.

DA förhållanden a va r sådana, ä r det ingenting alt förvina s ig över, att dödligh e ten inom kort tog f ruktansvä rda former i fånglägr e n. En del av Ungarna dog ·1 hunger, an dra pi grund av bristfälliga .h ygieniska f örhUland en. Prof. Tige rs tedt ger följande u pprö rande skild r ing härav:

'frAn den 6 juni till 3 1 augusti ha r dödlighet e n i Ek enäs va r it oerhö r t stor, v.ilket följande t a bll visar.

1,000 lAngar

jc vecka dötl:

Totalanlalet lAngar

r

denna rid vixlat mellan 6,027 oeh 8,597. Un de r hela tiden har antalel avlidna Ilngar sligit tili 1,347 oe h det ges dagar, dl 4ödligheten sligit tili 40,7. Dödligheten bland fingarna har und e r denna tid aUmint stigit, och just under senas! lörf!ulna ve cka var den 7 ginger större In under arnira veckan i juni.

Dödligheten 42,33 per lusen l veckan motsvarande i singlors med d e ss 200,000 lnvlnare 8,466 dödsla U per vecka. DeS5 ulom bör . observeras aft de persone r, varom -det här är Irlga, ulan undantag belinne r sig i en ålder, dl dÖd ligheten ir ylterst ringa.

Denna lasaväckande dödlighet kan man ens lörklara som resullal av aft någon 5vA rare epidemi skuUe rasat i Ilngligrel.'

" vaTje fan ä r en dÖdlighel om 42,33 per lusen l vec kan nlgonting lörut ohörl, och nlgenting liknandc har knappast intrirrat i lsarismens längelser eiler om nlgot sl.dant lnlrirrat, har del lörorsakats av nlgon smiltosam sjukdom, slsom kolera, smittkoppor eiler dylikt, men itke av en sAdan ohygienisk behandling av lAngarna.'·

'Av de 1,347 llngar, som dött under tid en me Uan 6 juni och 3 1 augusti har endast 337, det ir 25 'proc., avlidit pl sjukhuset, medan däremot 1,010 Iiv slocknat pl väntsalarnas tribritsar.'

För att man icke skaU kunna pAstA, att jag överdriver vid skildringen av dessa hemska förhlUanden , har jag nöit mlg med 'att citera blott eli paT uttalanden av personer i officiell s täUning. Dessa yttranden lller en ana, hurudana fö r hlllandena l Ilngligren i sjä!va ve r k et var. De utgjorde faktiskl döds-

rikets rÖrgArdar. 1 allt kan man rikna att minsl 15,000 l iv slocknat i förtid i dessa fAngläger.

Även deUa kan med tulit log kallas all uls! död och rör. diiTV"

SVENSKA DAGBLADET SKILDRAR DE FORFÄRLIGA SOENERNA VID AVRÄTTNINGARNA I TAMMERFORS.

1 Svenska Dagbladet , en av finska reaktionens lydigast e drabant cl' i Sverge, skr ev 1918 hr Ernst Kl e in , tidnin ge ns korres\>ondent, bl. a.:

:tJag vei ocksA, att i visSa situationer, under hastig framTyckning med sml sty rk or oc h bnislfilliga etappförbindelser, lAngaT dMals pl befälets order. Jag tTor, alt det skett i gan. ska stor utsträckning. J ag vei oCksl, ali i mAnga tali den rinpktning tor minniskoliv, som nigon lids krii inger soidalen, tag it 5ig uttryck ,j .onödig, ja, br.ott slig stränghet gentemo! f!ngar. Av ail i jag sett i krigel har inge nling (ulom de tydliga splren av de rödas beslialiska grymheter mot sina ofter) upprört mig d, sam dl jag mlste vara lsyna vitlne tili huru eli par soklater sköt ned en flnge, emedan han, som de sedan förklarade , vägr at gl i anvlsad riklning. - FörfäTUga ha .Qcks! utspelalS j Tammerfors oeh Vid inletdera tillfäll e t tilläts nlgon svensk tidningsman när. vara, men mlnga ögonvittnens beskrivningar p! platsen oeh strax elte r hände ls er (della om T amme rf o rs) ha lAlit mig i fantasien uppleva de skräeksyner, som dagen efteT erövringen kunde iakttagas av stadens befolkning. Sjilv slg jag.i Tammerfors ännu p! andra veekan elter erävringen näslan dagligen arkebuse.ringar - eiler rättare sagt a rkebuserede. Massavrältningarna i Tammerfors, som j lIera lall företogs milt pl dagen oeh i stadens ee ntrum (utanför järnvägens gods. magasin) vaf tvivelsutan ett förfär ligl missgrepp, äve n om de som arkebuserades, nämligen ryska soldenärer oeh rö da kdare, var hemlallna under stlndsrättens dom. Dessa exekutioner företogs ,ieke med det slTänga och sk rä ckinjagande allvar, vaf ' me<! den Slraffande .bör gli tili väga, utan liknad e mera

en rasande segrares hämnd mOI en fi ende, vars sega Itl(It· stind ickl hans ursinne. Tv jvelsu tan him made sig ocksl detra tillvägagiende frukt a nsv ärt.,

, DE RODA GÄ TlLL DODEN SOM HJÄLTA R,.

ArH sten P au l l\1yr e n , so m (örut a Utid varit känd för s tar k reaktionär lä ggni ng oeh officiellt hesökte den ,v ihl» s idan und er kriget för 8ft porträltera de ss gcnera l er med s t aber saml ilIu s lrera munväderhjälten Walter Hiilph e r s' dikt er o m de r ä ttrogna, hor seU den vita terrorn p å nära h All oeh avger i Dage n s Nyheter 26 juni 1918 följande hekänn e lse:

»-- Det har gAtt mig som många andra av dem, som sen eländet pl n ära hAll, sade hr M' I ali iag for dil med en be$Iämd uppfattning -om pA vilken sida' r ällen ()ch det idla sinnelage t fann s, men att jag Atervände ulan ali begripa annat än att det hela va r kväljande ohyggligt en ro ra av hioo och gr ymheler. svill och sjukdomlr. I 111 kOrIhei kan ja, sam manlana hur de rörfärliga sy nerna verkai p! mig genom . 11 siga att mln Fmlandsvislelse har gjon mig tili anllmililarisl.

_ SAg Nl själv nlgol av r epressalierna mot de roda?

J a, mer in jag stod UI med. Mesl log det m lg dl en ung man och hans hustru fusi ljerades pA Tammerfors ky rk oglrd. De 8teg lugn! upp pA vallen, där de sku lle 8kjUlas, arm i arm, och vände ansik ten a mo i gevärsrnynningarna _ nästan leende vänlade de kuJorna Genomglend e visade de rOOa e li stoiskt lugn, dA d e sk u lle ark eb usera s. G e neralstabsc hefen Thesleff sade sjilv tili mig i S:t Mich el: , De roda glr tili dod e n sam hjältar. , Naturligtvls kan man i de r&las grymheter l-inna ursifkte r "lor de vitas lramfart elleT segern, men den $Om bevittnat de r n girningar miste i alla tali rysa over dem. Det va r obeslridligen masslakl av virnlosa, olta utan ens ett sken av rällspro ce dur. (M. berittar, hur bl. "3.. tillsammans med 40 andra en l7·1mg Ili cka skjulits ulan rannsaknlng och dom lor , brottel atl laga mal AI de rod ." samt forlsäller): Behandlingen av dem sorn dömt s tili liingelseslraff ä r ocks!

ohygglig. De flesta av dem ha fitt 12 års straffarbete, men jag misstänker att inte mlnga av dem komm e r att tynga llngvlrdsbudgeten nigon längre tid. De svälter ihjä l. Jag har i Willmanstrand med egna ögon sett röda fingar bela gris rör att stilla sin hunger. Tro Infe <att jag vill överskyla de rödas grymheter! J ag har själv sett hemska prov pil. dem . Men rätt bör vara rätt. :t

(Omdömet förändras knappast av att hr Myren flera veckor cfterAt, tydligen efter allvarliga påtry c knin gar ej vågat stå för va d hun sagt, utan flter t agit det mesta därav.)

I :&Soc.-Dem. :t för den 27 juni 191 8 yttrade hr M.:

»-_ Det var obesllidlige n masslakt av värnlösa, ofta utan ens ett sken av rättsprocedur. På ett ställe skulle en ryttmästare <tannsaka e n mängd pi en lista uppta&lla Ungar, varvid del visade sig att 41 av dem redan var skjutna utan undersökning oc h dom , bland dem en 17-1rig flicka , som gjorl sig skyldig till brottet att ,laga mat 11 de ,röda. Som en förmildrand e omständighet rör det summariska förfarand e l med henne anförde s - att hon befunnils .•

Herr Gustav Möller fälJer följande bittra ord »Soc.-De m .:t den 22 juni 1918:

. Det är sannerligen pi tiden -att den finska överklassens skändliga gärningar nämnas vid deras rätta namn.

Del är icke civilisation ulan barbari att mörda sin mOlstin· dare, vare sig morden iro ö pp na vildshandlingar eller justitiemord.

Det ir -icke civilisalion utan barbari att lita sina ringar dö pi pi grund av vanvArd.

Del i r icke civilisation utan barbari att diskutera om man skall öppna s lavhand e l med arbetar,klassen &om slavo b jek t

Det är icke civiHsation utan barbari aU hllla i flngelse under de uslaste villkor skaror av oskyldiga personer.

GUSTAV MöLLER KALLAR öVERKLASSENS SKÄNDLIGA GÄRNINGAR VID DERAS RÄTTA NMIN.

31,

Det är icke västerländsk c ivilisation utan barbari att nedtrycka en Jtlass i samhället till en pariakast.

Det är icke civilisation utan barbari att utrota människor, blott emedan bekä nna sig till en viss samhällsAskAdning

I Ekstrabladet i Köpenhamn finner vi den 6 augusti 1918 följande satser, så mycket märkligare . som tidningen under finska kriget stod energiskt på d e :t vitas » sida: de 'vjta' kommit till makten däruppe ha de börjat eu skräckregemente, sam ·av alla föreliggande underrättelser alt döma är ännu värre än det de röda pi sin tid vann hero stratisk ryktbarhet för. Reaktionen hu se rar nu i Finland tiofalt vä rre än revolutionen någonsin har gjort. Efterhand som bevisen härför hopas, blir rrualll i elI land SQffi Danmark ställd inför problemet: om vi fortfarande kan uppräUhilla 'lir utförsel tills den kan p ålägga oss en slags meddelaktighet i sk räcken? Är det möjligt för ett demok rati s kt land alt ge denna tillförsel till ett land, där folket undertr yc kes p il det blodigaste sätt i vilket elf ,grymt tyranni, som hånar aUa rättfirdlghetens och lagar, upprätthåller si u skräckregemente med tillhjilp av krigsritter och gevär? » Tidninge n hävda r till sist, att den danska maten »i varje falJ ic ke borde sändas ut ur lande t för att uppräUhillla ett blodsoch skräckvälde i en brutal soldat reg erings händer. »

DEN RöDA TERRORN l VERKLIGHETENS UUS.

In gen förn ekar. att inte de röda begi c k grymheter under kampen, men därvidlag är att märka. a lt medan man på de rödas sida. udr sida, m c d kraft tog itu Glcd dem som genom illgärningar skändade folkfrihetens heliga sak, sa lt e man, som ovan visats på den vita si dan den grymma, omänskliga terrorn i system .

På den röda sidan vidtogs undersökningar och åtgärder, de där också förmådde dämpa och förkväva de terroristiska tendenserna. Och revolutions Jed nill gen, fo l kk ommissarialet var det, som

h är g i ck i spetsen, förklarade rent ut, aU, om dylika våldsbragder fortforo, det bleve omöjligt för detsamma att arbeta vidare för revolutionen. Redan den 30 januari utfärdade Kommissariatet följande varning :

, Varje röveri, överväld, enskild hämnd och andra dylika tilltag, som icke är överensstämmande med arbetarnas rättskänsla, Mr all Röda Gardet med väpnad makt förhindras, varo vid eld ges utan föreg!ende varning. ,

Den 2 febrlluri utges följande upprop:

, Generalstaben fÖT Finlands Röda Qlrden kungör:

1) ,aU mot vAr a obeväpnade, häktade motståndare är aili slags öveTväld pii. det slrängaste förbjudet:

2) alla ärenden som stAr i förbindelse med revolutionsröre!sen, bör omedelbart överlämnas tili arbetarnas revoJutionära krigsdomstolar i och för behandling, och de häktade får ej hotas eiler misshandlas ulan mAste vi även m:ot dem upp ,träda med den revolulionära arbetarens värdighet.

De nu upprättade revolutionära krigsdomstolarna behandlar och dömer i al!a brot!, begAngna lavkontl'8revolutionärer, vaTIÖT al!a pl"ivata hämndAtgärder rrän vAra sida rör bjudes pä det strängaste. Skyldiga tili sädana gärningaT fas med den revolutionära krigsdomstolens strängasle dom...

Samma dag säges i ett speciellt upprop, h e lt ägnat denna sak, och utfä rd at i det samlude Folkkommissarialets namn, bl. a. följande: >Om ocks! folkets riender gör sig skyldiga tili blodlörstiga och råa handlingar, s1 berättigar della icke folket.s lörsv.al"are tili etl liknande förfarande mot obeväpnade och hjälplösa fångar. Envar av oss mAste lära att göra bestämd skillnad meHan väpnad strid och behandLingen av obeväpnade IAngar. Under kampen mAste brukas våld moi den beväpnade farliga fienden, men utom kampen IAr ingen motstAndare ellet Unge strarfas, utan aU revolutionsdomslolen undersökt hans br()t!sIighel och döml honom. Et! meningslöst dödande av tpånniskor är tili skam IÖT arbelarnas kamp, dä !leT fiendens besegronde öppen strid länder denna kamp tili ira. Samlidigt meddelas, ali Folkkommissariatets Avdelning räT

33

Inrikes arenden hetaUt Gardets Generalstab, ali verkstäl!a e n grundlig undersökning 'i an!edning av de inträffade fanen sam! att tili Folkkommissari-atet lämna re<logörelse om undersökningens resul!at. , Således här tar det »barbariska» Folkkommissariatet uttryck.Jigen stäJlning mo.l vedergällningens princip, mot taktik.

ALLAN WALLENIUS OM DE RöDAS KRIGSDOMSTOLAR.

En iIIustration, som visar hur djupt inrotad detta förkastande av stridsprincepn »äga för öga, tand för tand» mot fångna fiender är h05 den Hnlälldska arbetarklassen, mä anföras följande berättelse av den kände finländaren Allan Wallenius:

:tJag följde med etl Röda Gardets tlg pl Tcsa Jängs MUTman_banan i nordvästra Ryssland. Tåget befordrade en expedition med klädesförnödenheter och annat tili flyktande arbetare frAn norra Finland. N il gra rödgardister httde tagit en finge, sam skulle dömas. Manskapet och befålel valde bisittare i krigsråtten. OcksA under.lecknad kallades all närvara. Under förhöret framgick klart, aU mannen .j fr å ga &jon sig skyldig ·icke blolt tili direkt ·hjälp och handräckning ål Vita Gardet, ulan ackså ·att han på oSin hemort varit en ökänd arbetarplågare, vars främsta ordsläv, alltför ofta använt, varit: , AlJa socialister ska hängag" samt alt han i tiden haft intima förbindelser med den tsaristiska gendarmkåren i Hlilsingfors. Vapen hade han varit med om .atl från Ryssland smuggla :1t de voita. Damen löd: Flingslaa medföljer han tAget med skyldighet att arbele, tills Hlilsingf()rs nAs, d å hans sak överlämnas it dätvarande revalutianära domstoJ. _ Men en av krigsrättens medlemmar visade sig onöjd med domen och hade panna att fr.amkomma med eli rörslag aU geml.SI gÖl"'ll. processen kori, Han möttes av indignatian i blickar och ord. En ung mun av de närvarande erinrade upprörd om överbeflilets p:1bud, att inga dödsdQl1lar finge .avkunnas Nlir utslaget kungjordes möttes det med h å n av en rysk oWcer, sam med-

skurk

f31jde Idget rör att ga rantera dess framkornst, Han rörsvarade den kamral, som rö stat rör avrättning. Då hao ombads att motivcra sitt uttalande, gjorde hao del ge oom all hänvisa tili en massa t illr älJen, dl d e vila skjutit ned kamrater, som gjorl sig skyJdiga tili mindre brott. När hans ord översatts, svarade samma unga arbetare, &Om erinrat om dödsslrarlets oberättigande: 'Sag honorn där, all vi, medJemmar av FJnlands Röd.a Garde, inle vili Ula de vitas våld besmitla OS5, Ulan e.tt vj vili läTa dem hur rerolu lionärer behandlar rA ngn a fiender.', Oenna unga man me<! harmens flammor i ansiktet och vredens i blieken s tAr ännu rÖT mig so m personHikatio nen av den finl ändska arbetarklassens revolutionära vilja. :t

Att sam tii ga revolutionära institutioner bcsjälades av samma önskan att göra kampen så oblodig -som möjligt, därom vittnar bland nera det uttalunde, som den 5 f e bruari 1918 publi cerades av Finlands Socialdemokratiska Partiråd, där det i denna frliga het e r:

Anar.kistiska och alla 51ags egenmäktiga dld ml rörhindras.

I de Ua syrle bör de Slrängaste krartl.tgärder vidtagas. Slräng disciplin bör uppritthAllas. Tili rolkel bör uträrdas proklamationer, i vilka att anarkin är arbetarklass e ns virsta fiende, och att rev.olut io nen ej 'är odetsamma som brottslign våldsdAd.

MotstAndare ml all t id och allestädes behandlas i överens stimmelse med rittvisans fo rdr.ingar. VArt upptrldande bör präg las av energi, men onödig blodsutgjutelse mA undvikas. End as t mot beväpnade motstAndare ilr vAld berättigat Flngar ml behandlas mänskligt och anständigt Med ett or<l , vATI llPPtr ä dande rnAs te llnd er alla ornSl ändig he ter vara sAdant, all varje tänkande människa, även orn hon hör tili arbe t arklassens (Il(lts llndare, rnA kunna sJr.änka si n aktning AI de revolutionära massorna .

Under revolutionsUden inföl'des även i de röda lidningurnu fl era gånger artiklar och upplysningar om d en in lernationell a l'ätlen, om förbjudnu va pen och s tridsmetoder, samt inprägl a des .sky ldi gheten att pli a llt sätt l Ala Röda Ko rset arbe t a oför hindr al

oc h efte r a ll rör m åga un derstö dj a oc h bist fl d etsa nunu j d css m änskliga arbe lc under det ohyggli ga krig e t.

TILL DEN BEVÄPNADE ARBETAREN.

BIand b ev isen p tl. den humana unda, so m genomgående karaktäriserade r evoluti o ll e n s mä n, m ä d en ,skrivelse e j saknas, so m p a rlikamr at Yrjö Mäk e lin , ehuru p å si dan o m revollltion sl ed ning en, skrev, o c h vilken ar tikel ingick i sa mtli go. finska so m sve n ska partitidningar i Fin land. :tTiII den bevä p nade arbetaren.

Man har velat att della skulle ske. Ganska länge har man var,i! pA det klara med, alt arbetarna s kull e komrna aU ut b yta sina arbe tsrodskap mo i "eväT. De l gavs endasl tvl rnöj ligheter: ant inge n a U underordna sig eiler resa sig tili motstind. Och Finl ands arbetarklass ha r enhälJigt vai! den se nar e utvägen.

Säkert är, historien k.ommer att rätllärdiga Finlands arhetareklass i della torfarande. (örllter endast det oundvikliga, och della har varit oundv,ik ligt.

Men frikända inlör his t ori ens domSlol är vi med säke rhel blott for vad vi som 'klass varil tvungna alt gora. PA oss själva beror del nu, om his lo r ie n ko m mer a tt med rör lAlel se se pA de ltgörand en u nde r händel sern as ging, som skalJ skrivas pi arbelarklassens konlO.

H elI säkert: del beror pi dig, kamrat , $O m hitler gevärel . Du represent era r nu arbetarnas krall, och vi alla fA r inlar nutid oc h framtid bära ansvare l lör vad du gör eiler icke gör. MA vi d ärför siga dig nAg ra allva r sord.

Den , 10m a nse r ,si g skyld ig att för folkets ftihet och Tätt gripa tili vapen, den mAsle vara ulan vank, fri frAn IAga instin'kler och bor vara en hö gl ulvecklad personlighel. H an mAsle slA sedligl högre än sin mots t Andare rDr a l! kunn a besegra honom. H äm n dkäns lan bö r vara honom främmande , sl a lt h an med hela siu visen skall kunna söka och dterslriva r ill lö r sin ,kl ass. Förpliktelsen al! ro lja disciplinen bOr vara helig, ty varje självridig handling, som till si n art icke giUa s av or.ganisationen , länder arbetarens mOfstAndare tili 'önle!.

Om du , bcvä pnade kamrat, erkinncr riktighelen i det ovan sagda , 511. ber dig arbetarklassen, att för dioa bröders och syst r a r s skull t rogel ali pl din post tili slulet. Var h iro och obarmhär ti g emo! dem, som hotar vAr klas! le vnads rilligheter, arbelarnas med borgarfrihet och vAra genom massakt-ion hittills nldda resultat. Men var m ild och rält v is mo t alla dem sam önskar SIli. p A sid an om den u ppkomna suiden . Dessa s enare ar minga tilI amalet, och de 'kommer alt avgöra, vem som vlnneT segern. Du bör 51 begl, att de, som med lör sk räckel se sett dig gripa tili vape n , t ili 5isI miste erkinna, att du ar ädel, högsint, fink änsli g o ch 1'i dderJi g. Du bör sträva därhin . al! Itmins tone de, som nu me d f.ruklan fijljer dig och dina va p en bröders lt gör a nden, ml i nse, a ll vapnet I arbe larens band icke är e li förtryckets red ska p, u l an eli skydd för d e vapenlösa.

Sky dda med d itt vapen -arbelels alla produkl iva krafl er och förhindra alla dlliga eleme nt al I si na sig i rörelse. Arb etarklas· sen hOlas av en stor fara uppll'rAn, fr i n de igande kl asse rna s sida. Faran Ar stor, men den miste p are ras.

Re vo luti o n s t ider ä r alllid f a r liga f ör a ll dl med vild sam · hillets bottenslam kommer upp tili yta n. Erk än n as miste -o ck sA. a lt de l ägs ta s am hi llsklas serna inom sig hysa d Aliga element. Kapi lalismen har getl upp hov At dem, och de kan ic ke me ra r addas. Rövarna f riin plundringarna i Abo är inga kamr a ter. utan min s l lika .farliga för proletriatet, som de, vilka nu med va pen i han d gAr UI emot OSS. J USI dessa ele· me nt sku ll e kunn a islad kom ma en reaklion, om de i fTibet finge verka, ty stordelen bland om änni s k orna oc h iven mAnga, som rörhAlI e r sig sympatiskt tili a rbetarnas klass·strivanden k an misst3ga si g , och gÖf det iven i de l de lAgger d essa e le· men t s iII dAd pA a rbet ar k lassens konto. Dessa e leme nl mis te du h Alla i styr, du, sorn har vapen .

Envar, som IllÖrdar av bimndbegä r , som rl tt och omilt beha n<ila r en besegrad rno tstlndar e, eiler, som anvinder vild mot dem, vilka besegrad e icke kan 'begA vAldsd Ad, mist e räknas til della s\öd.der. Därest sidana ind iv,ider sl upp iU n i vAra led , sl m!ste de obarmha rt igt driYQ S UI, t y bland oss flf Icke finn a de, som kan bringa skarn öv e r arbetarenamnet, massrörel sen eiler revolut ionen. Om vi bandlar sA, a tt vlra sttäva nd ens innebörd oc h varje kamrals rldderlighe t och höga

moral bevisas .genom fastheten, styrkan och strängheten i vAra åtgöranden, så är segern vit. Och om vi nu skull e duka under i striden sA blir ändA. en gAng senare framgången vAr. Ur den jordmån, där i striden visas högsinthet, växer efter striden, även om den förlorats, fram en ny stark massrörelse, som sopar bort alla fördämningar. Framtiden, den allra närmaste framtiden är i alla fall vär, kära kamrater, om vi nu kan hAlla revolutionens fana ren. Och del kan vi! Du kamrat, du kan det. Vi förlitar pil. dig. Vi högaktar dig i allt. Vi gör det även när skotten smäUer. Ty vi vill vara övertygade därom, all vi inför historiens gud och det internationella proletariatet vågar ansvara för varje s'kott, som avlossas från våra led.

Björneborg den 9. 2. 1918.

Yrjö Mäkelin. , ,

Och författaren till de ädla orden härovan, honom kunde man med mö da hindra från alt bli lynchad efter intagningen av Tammerfors l Ytterligare må en dagorder för den 21 februari, utfärdad av Röda Gardets överbefälhavare, citeras :

, Revolutionen , rör vars framgång Röda Gardet är färdigt att offra allt, även Jjvet, är arbetarklassens organiserade massa ktion. Revolutionens intresse är dess högsta Iag. Anarkin är socialdemokratins di r ekta motsats, den repres e n te rar icke arbetarklassens ordnade masshandling. Sålunda, då vi kämpar rör att främja revolutionen, arbetar vi på anarkins krossande .

I vår revolutionära -led har inästlat sig element, som medvetet ställer sig på anarkins ståndpunkt, eller som utnyttja tillfället att tHlg.odose sina egna intressen, element, färdiga att med vapen i hand begå röveri, stöld, mord och andra banditdid.

Dessa element miste som dödsfiender till revolutionen oför dröjligen utstötas ur vira led och därtör påbjUdes att alla krets-, lokal och frontbefäl samt staber omedelbart bör skrida till de mest energiska ätgärder för de brottsliga elementens uteslutande ur gardets led.

Vi inskärper, alt trontcheferna i intet som helst fall äger rätt att avkunna dödsdomar, icke ens över krigsfångar, utan

bör de b r ottsliga gardisterna 8vväpnas oc h de r as sak hinSk j UI8S tili krigsrätts behandling.•

Fortr a rande inträffad e dock e n staka v Ald sbragd e r , e huru m esl f ö rö va d e av oordnade h opnr e il er cn skilda , ståe nd e ulanför Röda Gardet. vilket d oc k inga lunda hindrat att d e Ua fätt uppbära kl a nd er och beskyllts jämvä l för d em.

FOLKKOMMISSARIATETS UPP ROP MOT H ULIGANDADEN.

Si s t bör io ex l e nso å terges det npprop, s om Fo lk koml)1i ssariate t ut rär d ade moi v å ld s d åde n , e m e dan det ä r e tt dokum e nt , so m väge r och Iydli gare ä n n Agat a nn a t t aIar om d e n :.rö da revo luHonsle dningcns b a rbari :t .

, Mitt i det finländska proletariatets segerrika revolut ions kamp, milt unde r mottagandet 8V upphöjda rappo r ter om ele väpnade kamraternas hjältebragder och de oväpnade s hänförda verksamhet, kommer även nedstämmande och smärtsamma un· derrättelser om enskildas grymheter, vilka begltts än pl en, än pl en annan ort.

De beväpnade trupperna, som representerar Finlands bo r· gare, har i den nu plglende kampen gjort sig sky!diga tili en sAda n r lhe t, sam itke if til\lten vid den internationella krigföringen Med avsky rö r biglr vi dessa och in!igger den bestimdaste protest odäremot. Dl i an led nin g av dem ingen indignerad stämma rrln borgarnas läge r hÖjts, blottas pA det bjärtaste arten av den civiHserade rlhet della lands 'ö rra rnakt. inneha vare i själva ver,ket rÖreträder. Historien skaU med visshet lälla si n dom över dem, tili evig skam for Finlands överklass. Pä detta sätt är det dl, sam överklassen tror sig av folket erhälla sanktion pl sina foreträdesrättigheter, atl den uppeggar och med t ystnad f ö r biglr si na väpnade lego. knektars blodiga grymh ete r, .samtidigl som det ar1)elande lolkets 'f1e rl al med en lusiasm S11ker i landel skapa och trygga en demokratisk sambällsorodning, e n samhällsord ning, som garanterar verkligt lramätskridande och folkets lycka. överk lassen visar, all den forlfarande vili upprä tth Alla ett medeltida skrick-

39 vilket icke mera ens har historiskt berättigande och av denna orsak icke kan räddas undan sin undergång. Men samtidigt fAr vi lika obetingat inlägga vår protest mot de handlingar av hämnd, vHka, oaktat tidigare varningar, ännu på en del orler har .inträffat av enskilda rödgardister, sådana, som företagit ansvarslösa straffexpeditioner. Röda flertal godkänner -icke slika handlingar, det vet vi. Röda Gardet vill kämpa en ärofull strid. Så mycket mer beklagligt är det, att en del medlemmar i gardet icke behärskar sin hand 'Oc h sitt hämndbegär, Bitterheten och vreden är förklarlig, men handlingar av hämndbegär är under alla omständigheter låga och mycket farliga . De skadar till och med direkt kampen vid fronten. De i fiendens led befintliga vacklande elementen t. ex. kunde i massor ge sig fångna, men fruktan för att trots det icke bli skonade, avhåller dem. Det skulle i flera fall icke stöta på stora svårigheter, ty det är ju känt , att i fiendehären en mängd element finnes, som mot sin vilja tvingats ini den . r synnerhet nu, sedan kontrarevolutionärerna begynt tillämpa tvångsutskr ivn ing, blir detta mera än tidigare faUe!. Men nu kämpar de en förtvivlad strid intill det sista, då de erfarit, att även på vårt håll på sina stäl!en en del tillfångatagna misshandlats. Av denna anledning förlänges kampen och blir blodigare och kommer att kosta kanske även mången kamrats liv. Sådant måste undvikas. Fångläger för förvar,ing av Ungarna bör anordnas och till och med tvångsarbeten. Ovillkorligen bör övervakas, att enskilda handlingar av hämnd icke f år ske, i ingen händelse fAr fångar överlämnas till tv ivelaktiga undersökningskommitU!er, utan endast till de of.fentliga revolutionsdomstolarna, och under p ålitlig bevakning. Det är en annan sak, att inför domstol, där orsak för eligger, fordra strängt straff, än att utöva egenhandsrätt med förbi gående 'av offentlig rannsaknin g och dom.

Röda Gardet är i förhållande till sina egna medlemmar en med inre självstyrelse Dess plikt är därför all tillse, det alla egenmä ktiga handlingssätt inom dess led hindras, samt att igångsä tta en rensning av sina led samt utstöta sådana personer, som icke iakttar disciplin. För oss medlemmar i Fin_ lands revolutionära Arbetarregering står i detta hänseende inga mak t åtgärder till förfogande, och om vi än skuUe kunna tillgripa

I sAdana, skulJe saken lodA icke bättras, mAhända lörsämrfs. Om icke gaTdet självl är i stAnd all upp'!'ätthAlla ordning 1ch disciplin är det OffiÖjligt (Öf 055, ali med ffamg !ng verka i vAr egenskap av medlemma r i Folkkommissariatet. Vi viii även uppmärksamgöra Arb ela rn as Central r ld härpl. Vi skall nog av hela vArt hjärta och me d hänförelse verka ,iIlummans (Öf pro!etariatcts revolut ion, me n vi inser, 811 det med framging kan ske endast under sådana UlrutsäUningar, att ävcn härutinnan Tätien icke trampas ned av mak ten , och att proletariatet övervinner f ienden icke allenas l genom' sin makl, utan geno m si n sedliga övcrlägsenhet.

Hälsingfofs den 28 rcbruari 191 8.

Finlands Folkkommi ssariats Medlemmar. :t

Dett a o c h my ck e t mera kan c itera s för a tt visa p ä vilken g rund d e n finska och vilar. P å denna grund bygger emellertid de nuvarande makthavarna i Finland sina krav på aft fA räknas t ili medlemmnr i den »c ivilis era de nordiska De t äl" della blodiga barbarväld e. d e n h e rre r e prese nl e r a r, som vi i den äta l ade a rHk eln prcscnleradc för Sverges a rb eta re. R e l ander är en av deUa väld es ivrigaste till sky ndar e och försvarul'c .

, KULTURREPRESENTANTEN . RELANDER SÅDAN HAN VERKLlGEN ÄR.

Och de t kan inte bortförk l a r as c ns av den socia ld emokratiska I'egeringens m cs l slipad e advokatrcdaktör Artur Engberg aft d e t är precis samma regim i 1925 so m i 1918 års Fin l a nd , o c h vilket jag i det e ft e rf ö ljand e ska lI visa.

L:'I.t oss tili a ft bö rja m e d a nföra följundc brcv tilI F. D. P. fr ä n e n !insk arbctarc: president Relander, högste chcfen för arbetarböd · larnas och gravskändarnas land, gör sig nu redo att med An. garen Eläköön antrida en resa ti li Svcrge. Meningen är alt han skall anlända tili S t oekholm den 19 juni pl rörmiddagen.

PA resan skaH han beledsagas av ett stort fillje och vid rrarnkomsten kommer han naturligtvis att bli välkomnad och hyllad av den svenska borgarklassen . Avsikten med besöket är lätt att fÖrslA. Genom detta skaH banden meHan fascislerna i de bAda länderna knytas faslare. VAra vitfinnar vili ocksA genom att tili Sverge sända sin presidenl pA eli besök söka rentVA sin blA-vita frän de stora blodfläckar den är besudlad med.

Vi arbetare i Finland har gett akl pA och förvAnal oss över en notisi svenska Social-Demokraten för den 9 junt, vari det moode las , att vAra arbetarbödlars högsle cher skall mottagas av den svenska socialdemokntiska regeririgens medlemmar, Sandler, Unden och Per Albin Hansson. Vi frAgar oss här, vad säge r de svenska socialdemokratiska arbetarna därom, alt dens represenlanter i regeringen skall tili hälsning krama de händer, som änn u luktar arbelarblod? PA denna fdga. väntar de finska arbelarna med spänning ett svar.

Vad är hr Relander rör man?

DA de svenska arbetarna säkerligen icke 'känner den man, som under några dagar ska!l gästa deras land, tillAler vi oss presentera honom. Relander var frAn början endast agronom, men lyckades sA smAningom klaTa en fil. d :r-examen. När han l agi t denna sökte han f!yga högre, tili en professorsbefattning, men ramlade igenom.

Men Relander är icke bara fil. d:r. Han är även vitga rd is t. Även om han i denna egenskap itke mördat nAgra av de 40,000 arbetare, Vtilka blevo mördade efter inbördeskriget 1918, sä har han i varje ·fall välsignat dessa mord och pA så sitt g jort sig .medansvarig i dem. Därjämte har han begAlt en ming<! olagligheter och trakasserier mot de finska arbetarna och dens organisationer. President Relander är .medlem av bondeförbundet, vilken organisation var regeringspar t i 1923. Denna regeITing häktade över 200 medlemmar av det Finska Arbelarpartiet samt hela partiets riksdagsgrupp och anklagade dessa rör högförräderi. De häktade dömdes tiU över II Ars tukthusstraff. Denna regering stängde alla arbetartryckerier och hindrade cirka 400 fackJiga oeh andra organisalioner atl fo rt sätta sin verksamhet. Och denne herre, som nu tituleras för Finl ands president, har den ivrigaste ali utöva vAld och olaglighete r

42 mot dessa organisationer. Viborgs lin och omedelbart

Denne herre var landshovding i efter a tt inrikesministcriet Ar 1923 utsänt ett cirkulär till samtliga landshövdingar om att d e sk ulle hindra vissa organisationers verksamhet, tog Re[and er !IU med saken. Otaliga organisatione r upplöstes p i befallning av denne herre och fackliga organisationer hindrades att hilla mölen samt att anordna fe ster.

För att bevisa att denne herre hegAtt direkta olagligheter kan följande anföras: Industri ridet n:r 5 i Vib?rg, tillhörande liinlands Me tallindustria r helareförbund, hade anhållit om till s t ånd att f A anordna en danstillställning den 31 augusti 1924, men polism ästaren i Viborg vägrade att bifalla ansökan und e r den motiveringen :ta lt IndusuirAdet var en kommun is tisk orga . ni sa tion .. Met a llindustriarbetareförbund e t sökte ändring häri l landshövdingeämbe tet i Viborgs lä n, men landshövding ReJander fa s tstäHde pol ismis t arens beslut och motiverade della med l be· ropande av inrikesministeriets cirkulär av den 4 j uni 1924, i vilket sades, att landshövdingarna bör övervaka, att Abo hov· rätts utslag den 20 juni 1924 om att Finlands Arb etarpartis upplösning skulle verkställas och slJunda alla till nämnda pani hörande fören ingar och o rg an borde indragas. PI grund av detta ansAg Re land e r sig ha lag liga s käl för sina i tg Ard er.

De t finsk a Metallindustriarbet a reförbundet överklagade Re· landers olagliga och godtyckliga förfarande hos justitiekanslern, vilken i slutet av maj detta ir framhöll som sin mening, att varken Åbo hovrätts beslut eller det ovannämnda cirku läret motiverat förbud e t mot den ifrigava ra nde danstill s tällning e n. Ju s ti ti ekansl ern godkände industririd e ts besvär och upphä vd e Relanders beslut .

Denna ovannämnda händelse är endast ett exempel av de mänga olagligheter som denna preside nt har begit! under den tid han varit land shövding.

I vems ärenden r ese r denn e herre l Sverge?

Inte i det finska folkets i s in he lhet, ty Relander är icke nigon folkvald pr eside nt. Under presidentvalet i Finland om· nämndes inte namnet ens pi hr Reland e r. Det finska social· demok r atiska partiets e lektorer, av vilka den största delen kunde räknas till vä rldens reaktionära ste och konserva tiv aste social ·

demokrater och vilka förrådde sina väljare genom att rösta på en borgerlig presidentkandidat, röstade ej ens på herr Relander. Han placerades på sin post endast av fascister. Nu kommer de svenska urbetarrepresentanterna:. 1 regeringen att fjäska för denne fascistrepresentanl. Vad säges om detta?

Sedan Relander blev president har han med gillande sett huru arbetarna förtöljas av den politiska ochranan. Under den korta tid Relander varit president har hundratals oskyldiga arbetare anhAllils, blivit marterade av ochranan och dömda utan bevis för landsförräderi. I Finland göres dagligen nya , landsförrädare ) eoh denne herr president har intet att anmärka mot detta, tY alla olagligheter som begås frAn myndigheternas sida göras cndast i , samhällets intresse, . Sidan är denne herre som kommer att gästa Stockholm och som skall hyllas av den socialdemokratiska regeringen.

När president Re[ander reser till Sverge är det även pi sin plats att erinra om att han och hans parti icke är nlgra vänner till Sverge. Det är endast tanken pi samarbetet mot bolsjevismen, som tvingar vitfinnarna att hyckla vänskap till herr Relanders parti , bondeförbundet och dess press har nämligen ständigt hetsat mot Sverge . Det bör erinras om att Relanders parti hotade Sverge d:l Ålandsfrågan var på dagordningen och har fortsatt med detta ända till senaste tiden . Bondeförbundets OI'gan , ]].kka , l Vasa har ständigt haft hetsartiklar mot Sverge och skrivit, att bondeförbundet ej vill nlgot samarbete med eller närmande till Sverge. Men nu är det en annan ton tj positivet. Nu är förhAlIandet helt annat då det är frAgan om kampen mot den fienden och den yttre (Ryssland). Nu är de r.ödgade att vända sig till sina lasclstiska vänner i Svcrge, trots att de fortfarande :t går med kniven i rockärmen) och drömmer om , Stor _Finl and ,. i vilket även norra Sverge skulle ingå som deJ.

Med detta har vi finska arbetare velat erinra de svenska arbetarna om vad det egentligen är för ett följe, som ska l! gästa Stockholm den 19 dennes.

P. Karlberg.

BRANTlNG S ANKLAGE L SEBOK

S 5. som d e n h ä r sk a nd e k l a sse n i d e t . fri n Finl and . b örja d e s itt vä lde 1918 så har den o c k fortsatt. Sv a rt r ea ktion härsk a r i la nd e l. Varj e d c klas sm e d ve tn a arb e t a rn as li vsytt ringar sl ås oba rmhärtigt n e d. Åtal , d ekret o m d e r as o rga nisationers uppl ös nin g, stöld av d eras try ck e ri e r, tukthu ss lr af f , traka sse ri e r oc h f örfö lje l se r ' av all e h a nd a s l ag h ör till o rdnin ge n för da ge n i d e t land , där hr Reland e r ä r pr esi dent.

De n se na s te tiden s m a k a l ösa olagl ig h eter är så allmänt känd a int e min s t ge nom d e n sve ns k a a d vokat e n Geo r g Br a ntin gs upp see nd eväcka nd e bok »Rättvisan i Fi nl a nd » - a lt e tt utförli ga r e ingåe nd e h ä r å tord e vara öve rfl ödig t. Allt är em e ll e rtid av d e n a rt en , a tt F. D . P :s artike l i a nl e d ning av pr es id e ntb es öket p å int e t sätt k a n säga s vara o ve d e rh ä fti g e ll e r öve rdri ve n. T vär to m h ar hr R e l n nd e r och d e n kl ass h a n r e prese nt e rar , p å e tt utomordentligt sä lt bidragit till alt även d e vå l d samma ste a ngre pp på hon o m oc h h a n s kl as s oc h d e n r egim d en upprättat , m ås te sägas va r a milda .

Här blott några b e l ysa nd e fakta . l j a nuari i år a nhän giggjo rd es vi d Åb o h ov r ä tt e n process m ot 196 p e r soner, ank l aga d e f ö r hö g förrä d er i. v ilk e t s kull e b es tå bl. a. i d e t a tt de tillhör Finska Arb e ta rparti e t !

Hel a denn a p rocess bl e v ti ll d e n ö mkli gas te pa r od i p A r ä tt ss kipnin g oc h uppvisad e p å e tt a lld e le s sä r skilt öppe t sä tt d e fin s k a d o m sto l a rn as k ara ktär av kla ssdo lll s toJ ar. H e l a anklage lsea kt e n i d en n a process var, som Georg Br a nting i s i n n yss n ä mnda skrift och i sitt la l inför hovrä tt e n p åv isa t, b ygg t p å fullkomli g t o l ag li g gr und.

Ho vrä tt e n s d o m , som n at urli g t v is s tå r i full konsekve n s m e d h ela proce sse n , ä r e tt do kum e nt av

»RÄ TTVISAN l FINLAND • .

45

sl dan a ri 8 ft t. o. m . den svenska socialdemokratiska regering e ns statsministcr hart anledning tänka osig fö r l vii. gånger inn o n h an p ii. fyllhippnn rör v itfinn a rn u i Studshuset prisad e Finlands s. k. kuUuf. D e ank l agade dömdes nämlige n, trois aU men inte kund e l cda i bevis . att d e brutit m.ol lagarn a, tili årslånga l u kthus st raff - upp tili 11 å r!

R e land e r tillhörd e d e t reg e rin gs p a rti (Kallio), so m frän rik sdagc n Iät ute stä nga e n heI riksda gsg rupp, å t ulade d ess m e dl emmar för landsf öräderi o c h dömd e dem tili l å n ga fän ge l ses traff.

Me n troIs d e lta våldsförfara nd e forl salte d elta H umpparJ a m e n b s ina sessioner m e d R e landerJlarliets g illand e.

R e l anderparliets r e gering upplöst e övcr 400 1>0lil iskn o c h fa ckli ga ar betarorg ani sa tion e r.

Reland er partiet s reg e ring Iät o la g li ge n stä n g a flero: ar b e tarlry c k e ri e r.

Som l a ndsh öv ding i Viborgs Iän Jät R e l an d er upp l ösa oeh i !ii n verksnmhet förhindra en mängd faekliga o eh politiska organisationer.

Under d e n regim, som i Reland e r s p e r son nu pri sus i alla tonar l e r av Sv e rg es borgare, h ar vitga rdi s ter, liian alt äta Jas e il e r s lraffals, lillåtit s b egå den oe rhörd u handHng e n a lt fr å n d e n rödn ma ssgrave n i Tavastehll s , SOI11 gö mm e r 3,500 at·be tar e o e h arbeterskor, mörd a d e uv hr R e land e r s k l asskamrnter 1918, borlvräka de minness ten u r, sa m där uppr es ts av d e m ö rdad es kamrat e r.

P å en per so n, so m sjä l v begår så duna välds handlingur oeh i ö vri g t är so lid urisk m e d alla andra vMds d å d mot arb e tar e, p å en sA dan p e rso n kan mun inte finn a riktigare bcnämning än skurk. Oe h ingenting i vä ri d e n kan hindra oss fr An atl siiga det.

Om se d a ll e n svensk dom s tol döm c r d e ll a som brott s Jigt, så h u r den i sjä l vtl vcrket gett e U Ilylt b e l ägg p å u tl också svensk lag är khl ss Ja g o e h utl

sve ns kt domstolsväsende är verktyg i händerna p A d en här skulld e kIa ss (i Sverge oc h Finl a nd). sam m e d vå ld lro r sig kunn a s l å n e d sin e nda farliga fi e nde kommuni smen. Nej! Reland e r h ar m eds kuld i alla d e o talig a mord e n, i a ll a d e olagligheler oc h grymheter, sam und e r alla d essa år gAtt ui över Finlands arb e tar e . oe h d e l ä r därför vi s kri v it d et vi s krivit oeh om vilket juryn skall säga sitt ord :

DOMST OLENS KLASSKARAKTÄR.

J ag h yser i ng a lunda n ågo n naiv tro p å a tt jag s kull e bli frik ä nd i d e Ua m å l. E tt sAdanl frikännund e vo re n Ag ol oc kså för d e n svenska klassrä tl s kipnin ge n a b so lut n a tur v idri g t. Ty domstolarn o är klassin s trum e nt som döm e r e nli g t kl ass lage n. D e t är Sverges b o rgarkl ass o eh F inl a nd s genom banditd å d h ärs k a nd e kl nss, sam nu m ed d en sv ell sk a sadald emokratiska reg eringen sam mellanhand l å ter Ma l a Folkets Dag bl a d Politike n , f ö r d e t den väga t ge uttryck för d e n sven s ka arb e tarkl asse ns ov ilja oc h avsky mot d e n h e rr e, sam i ege n sk ap av d en blodi ga fin s ka borga rkl asse n s frä m s l e repre se ntanl gästad e s in a klasbr ö der j Stockholm för att överlägga bJ. a. om bäst a sättel att 51å n e d d e sve n sk a o ch fin s k a ar b e tarn as frigö r else kamp.

Detta ä tal v isa r , ge nom d e h ä nd e ls e r , som gett orsa k e n tili d etsa mma , f örs l stu nhöri g h e t e n m e lJa n d e t vä l än dern as, Sv e rge oc h Finland s, bor ge liga kl asser, för d e t a ndr a vems är e nden soc i a ld e mokr a lin s l e dare gä r, m e n oc k sä samhörighet e n m e llan l'inlands och S ve rges arbetarklass er.

Och so lid ar itet e n mellan d e n finska o ch den sve n sk a a rb e t a rkla sse n skall b es t ä och fA. uUry c k i l eva nd e h an dlin g, lrots domstolar oc h fäng e lse r , v ilk a ic k e sk a Il förhindra oss revolulionär e r a lt i

ihärdig. energisk, aldrig sl app nand e k a mp arbetal' p å slörlandet av det kapitalistiska väldet över hela värIdcn.

Leve Fin1ands pinade och förll'yckla, men a 11l jämt kämpande a rbetarklass!

( Tili denna inlaaa tili Stockholms RAdhusrätt den 28 juli 1925, fogade kamrat Iwan Engcrantz eli exem plar av advokllen G.eorg Branlings bok i Finland. Några dokument med kornmentarer:t, som livligt rekommeml e ras tili alla som tagi! del av ovanstAende skrif t.)

,,1· . ,_,,',

Varje regeringens Atgärd vittnar om att de vitfin s ka bödlarna eiler deras mäktigebeskyddare rycker i s nöre:.

F 1 N L A N 0

är den vita te r rOmB land.

R y S S L A N 0

är land et där arbetarna är härs kandc k1 ass.

Lär känna Rysslandl Läs:

Ryssla nd.

Officiell rapport av engelska fackföreningsdelegationen tili Ryssland oc h Kauka sus i november o. december 1924. Pri s 2: 50.

Världsrevolutionens. vapensmedja. Av P. E. Bru se win.. Pris 3 kr. S tats tj ä nare dclega tione ns rapport frän en st udiefärd Ry ssland.

Pri s 75 öre.

Vad vi ullpl evde i Sovjel-Unio ncn. 300 svens ka arbetares re seint ry ck. Pri s 75 öre.

Ovanstll.ende vär def ulla , iIIustrerade arbeten kunna ero hll ll as in:bundna till sa mman s i ett skinnband till ett pri s av 8 k r onor.

FRAMS FöRLAG, STOCKHOLM . Torsgatan 10 D. TYÖVÄENLIIKKEEN KIRJASTO