Folkkampanj för asylrätt

Det räcker nu – ge flyktingarna andrum!

detta är en kampanjtidning från artikel 14 i samarbete med folkkampanj för asylrätt

Innehåll Ett namn gör skillnad 3 Folkkampanj för asylrätt – en växande rörelse 4 Dominoeffekten 5 Sågande remissvar 6 Upprop från Folkkampanj för asylrätt 7 Vad du kan göra / Här finns vi 8 Lagförslaget och kritiken mot detta

10

Migrationsrättens ABC

12

Röster om asylrätten

14

Gå in på www.artikel14.se för att beställa en prenumeration.

Vi finns som taltidning!

Prenumerera på Artikel 14!

Psst! Du hittar oss även på Pressbyrån.

Särtryck våren 2016, i sa marbete med Folkka mpanj för asylrätt ISSN 11041846 Ansvarig utgivare: Sanna Vestin Redaktörer: Sofia Häyhtiö & Karin Råghall Redaktörer för Artikel 14: Jenny Skånberg & Mikael Leyi Grafisk form: BEAST Studio Layout: Li Lindblom Layoutassistent: Erik Wikberg Medverkande i detta nummer: Maya Abdullah, Faryana Asghari, Louise Dane, Hisham Jandali, Fia Lien, Klara Ljungberg, Arvid Skagerlid, Jenny Skånberg, Sanna Vestin, Michael Williams Kontakt: artikel14@farr.se www.artikel14.se / www.farr.se / www.folkkampanjforasylratt.se Tryckeri: Trydells, Laholm

Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens.

Artikel 14 ges ut av Flyktinggruppernas riksråd – FARR, i syfte att informera och skapa debatt kring flyktingfrågor och asylpolitik. Tidningen är politiskt och religiöst obunden, drivs utan vinstintresse och utkommer med fyra nummer per år.

detta är en kampanjtidning från artikel 14 i samarbete med folkkampanj för asylrätt

Ett namn gör skillnad Folkkampanj för asylrätt står tillsammans inte bara i solidaritet med de tusental som fastnat bakom rasistiska och godtyckliga gräns­ kontroller – utan även mot att våra namn ska användas för att rätt­färdiga signalpolitik uppbackad av populism.

Vi står för rätten till liv, till överlevnad överhuvudtaget. Rätten till att kunna finna en fristad för att säkra sina barns framtid, rätten till att kunna kalla hela världen för sitt hem. Vi står upp för det mest basala i vår mytomspunna demokrati. Idén om jämlikhet. Idén om solidaritet.

Vi står upp för alla slagord som utnyttjas till oigenkännlighet, i politikens och maktens alltför lättskrämda kugghjul.

Vi står upp för att den 50-årige flerbarnspappan ska kunna få stanna så att hans femårige son slipper korsa dödens hav. Samma hav som vi älskar att turista vid.

Vi står även upp för den enligt barnkonventionen givna rätten till 15-åringen att inte vara ifrån sin familj. Att han ska kunna få utvecklas och växa upp utan att oroa sig och sörja sin 18-årsdag. Trots det faktum att killen blev tvungen att bli en man långt innan han förstod det här med ålder.

Vi står upp för varenda en som inte kan stå upp själv. Vi står upp för varenda en som inte vet om sin rätt till asyl. Som faktiskt tror att hen begår ett brott genom att söka överlevnad i ett annat land.

Vi står upp för begreppet demokrati, det mest utnyttjade ordet genom historien.

Och egentligen står vi upp för vår egen överlevnad, för vår egen framtid, för vår egen rätt att kunna stå upp för saker.

För en exkluderande samtid är som en tratt: Först är det de som inte ser ut som oss som stängs ute. Sedan smalnar kraven av och se, en dag kan jag och du inte få vara här för att vi står upp.

Det händer ett lagförslag i taget. Som en liten myra om natten.

Du som läser det här vet det. Och jag hoppas att du har skrivit på Folkkampanj för asylrätts upprop. För just ditt namn gör skillnad.

Ett namn gör skillnad.

Se bara på gravstenarna som breder ut sig på de grekiska öarna. Se bara på volontärerna som fortfarande kommer ihåg namnet på bebisen de lekte med innan de satte den på tåget vidare. Eller gamlingen de plåstrade om efter det att hon hade ramlat ner från de turkiska gräns­ bergen. Eller den avlidna mamman de försökte förvara undan lersörjan i flyktinglägret i Serbien.

För att inte tala om Aylan, pojken alla tog ställning för och sörjde, men som ingen faktiskt gjorde något för.

Namn gör skillnad.

Be alla du känner att skriva sina namn. Än är det inte för sent.

faryana asghari afghanska föreningen

3

Folkkampanj för asylrätt – en växande rörelse Efter att regeringen i november 2015 presenterat flera drastiska förslag för att minska antalet asylsökande till Sverige samlades en rad föreningar för att starta en kampanj mot åtgärdspaketet, Folk­ kampanj för asylrätt. På det första mötet den 10 december 2015 deltog bland annat farr, Tillsammansskapet, ett par Refugees Welcome-­ föreningar och Jurister på Stockholms central. Alla var föreningar vars medlemmar dagligen möter flyktingar eller har egen erfarenhet av att vara på flykt.

Kampanjen gick igång med ett upprop på nätet den 3 januari 2016, dagen innan id-kontrollerna i Danmark infördes. Den tog snabbt fart; efter drygt ett dygn hade 10 000 undertecknat. Sedan ebbade intresset ut under en period.

Men opinionen var inte död. Efter att regeringen i februari kom ut med det konkreta lagförslaget med alla sina drastiska detaljer, så har kampanjen återigen börjat växa underifrån. Det finns nu uppåt tio lokala organisationer som gör egna aktioner, sprider affischer, ordnar möten, spelar in videofilmer, uppvaktar politiker… Ett av de mer upp­ märksammade initiativen inom kampanjen är Vart är vi på väg, som i ett två minuter långt videoklipp i bästa På spåret-manér lyfter frågan om vart Sveriges asylpolitik är på väg. Klippet har visats mer en miljon gånger.

Samtidigt har diskussionen gått varm kring lagförslaget mellan deltagare i Folkkampanj för Asylrätt och andra frivilligorganisationer, jurister med flera som engagerar sig för asylrätt. När remisstiden gick ut den 10 mars visade det sig att alla remissinstanser, bland dem varenda människorättsorganisation i Sverige liksom Sveriges Kristna Råd, unhcr,

Barnombudsmannen och juridiska institutioner hade sågat regering­ ens förslag. Förutom brotten mot internationell rätt och humanitära hänsyn slog de ner på slarvig lagteknisk konstruktion och bristande konsekvensanalys.

Dessutom kritiseras förslaget hårt av alla domstolar och myndigheter som yttrat sig, och den 11 mars underkändes det på DN Debatt av fyra av socialdemokraternas sidoorganisationer. ”Ministern borde ligga sömnlös” kommenterade en krönikör i Aftonbladet.

Flera frivilligorganisationer, som Amnesty och Röda korset, väntas liksom många inom kyrkorna fortsätta att protestera mot lagen. Så även Folkkampanj för asylrätt, som har blivit en viktig del av en större rörelse. Samtidigt har riksdagsomröstningen av lagen flyttats fram till den 21 juni.

Utmaningen framöver blir att finna nya former och utnyttja tiden så att kampanjen inte rinner ut i sanden utan växer. På www.folkampanj­ forasylratt.se publicerar Folkkampanj för asylrätt länkar till remissvar, mängder av debattartiklar och artiklar om alternativ för ett bättre flyktingmottagande, förutom inlägg i på kampanjens egen blogg. För dig som vill hjälpa till finns exempel på insändare, uppslag för brev till riksdagsmän, namnlistor att skriva ut, pluggannonser till hemsidor, affischer och flyers. Vi välkomnar såklart också fler att engagera sig i våra lokalgrupper – eller starta en ny!

När detta skrivs i början av maj har kring 150 organisationer och fler än 50 000 personer ställt sig bakom uppropet. sanna vestin

Ta inte kärleken!

Fundera en stund på familjeåterförening. Ställ dig frågorna ”var befinner vi oss nu” och ”vart är vi på väg”?

Det enda jag kan landa i är att vi befinner oss i en tid där det är vansinnigt tydligt att vi gör skillnad på människor och människor.

Utan att överdriva tror jag att jag kan säga att de flesta av oss tar för givet att om vi har turen att träffa en partner (och kanske skaffa en familj) så är det som avgör om vi ska leva ihop vår egen (i kombination med vår partners) vilja/förmåga att göra så. Tanken på att utomstående personer skulle bestämma över den möjligheten är befängd. Relationer är ofta krångliga nog utan att andra ska lägga sig i.

Det som pågår i Sverige (och i andra länder) just nu är att vi – vi med rösträtt, vi med en ovillkorlig rätt att vara här – bestämmer över andra människors möjlighet att leva med sin familj. Av någon anledning anser vi att det som är själv­ klart för oss, något vi aldrig skulle acceptera att någon annan bestämmer över, ska vara en omöjlighet för någon annan.

Kan du tänka dig den situationen? Att du älskar din familj. Att ni vill leva ihop. Men att vårt lands lagstiftning (inte livet eller vad som händer i det) effektivt sätter stopp för era möjligheter att vara tillsammans. Lagstiftning.

Kanske måste vi göra situationen förståelig utifrån ett (relativt) tryggt livsperspektiv för att på riktigt ta in? Någon gav exemplet att lämna ett barn på förskolan. Barnet är ledset och frågar ”när kommer du och hämtar mig?”. Du vet att du kommer om några timmar. Det är ändå jobbigt.

Men hur skulle du känna om du fick reda på att du under oöverskådlig framtid inte fick återförenas med ditt barn?

Det är det lagstiftningen handlar om. Lagstiftning kräver folkligt stöd. Så fungerar demokrati.

Lagen är inte antagen än. Men vi är på väg mot att ta ifrån människor det viktigaste vi människor har.

Kärleken.

detta är en kampanjtidning från artikel 14 i samarbete med folkkampanj för asylrätt

louise dane

Dominoeffekten

Vad var det som hände? Hur kunde Sverige, inom loppet av ett par månader, gå från kollektiv sorg över den drunknade pojken Alan Kurdi, från solidariteten och medmänsk­ lig­heten som speglades i Refugees Welcome-rörelsens framväxt och Stefan Löfvens ”mitt Europa bygger inte murar”, till lagförslag som gör svensk flyktingpolitik restriktiv även vid en jämförelse inom EU? En del av svaret är politikers och mediers förändrade verklighetsbeskrivning.

D

et offentliga samtalet har förändrats.

De nationalistiska och invandrar­ fientliga krafternas framfart i stora delar av Europa de senaste åren har lett till en förskjutning över så gott som hela det polit­iska spektret. Glidningen genomsyrar språkbruk och problemformuleringar och har bäddat för ett dramatiskt perspektiv­skifte. Det får stora konsekvenser.

I media har krisrubrikerna under hösten av­ löst varandra och varvats med överdram­atiska direktsändningar från partiernas presskon­ ferenser. Till slut gick det så långt att Myndig­ heten för samhällsskydd och beredskap kände sig nödgad att offentligt avfärda beskrivningen av en förestående systemkollaps. Men medi­ erna har fortsatt att ensidigt och historielöst fok­usera på flyktingmottagandet som huvud­ skäl för bristerna i samhällsservicen. Som om Sverige inte hade plågats av kriser inom skolan och socialtjänsten samt en skriande bostads­ brist sedan länge, även om flyktingmottag­ andet givetvis har inneburit ytterligare påfrest­ ningar i många kommuner. Till och med i public service rapporterade man, felaktigt, om att mödrahälsovården i ett län påverkats av det stora flyktingmottagandet. ”Våra”, de svenska,

kvinnorna ställdes mot de nyanlända.

Det har blivit allt svårare att ifrågasätta tankefiguren att människor som söker skydd i Europa är något som drabbar oss. Trots att flyktvägen längs med den så kallade Balkan­ rutten och flyktingtragedierna på Medelhavet är en direkt konsekvens av eu:s gränspolitik.

Och trots att europeiska länder också i övrigt, direkt eller indirekt, är involverade i det som sker i Syrien, Irak, Afghanistan och Libyen.

Sedan i höstas har det blivit tydligt att vi lever i ett kluvet land. Medan många fortsätter att hävda människors rätt till skydd, skärps på andra håll hatretoriken. Flyktingboenden har satts i brand i en takt som påminner om tidigt nittiotal. Sverige­demokraterna i Lund lade ut adresserna till flyktingboenden på webben när attentaten pågick som värst. Hatet kommer också till uttryck i reaktionerna på berättel­ serna om flykt. När bilden på den drunknade pojken Alan Kurdi chockade en hel värld, kom snart konspirations­teorierna om att bild­ en var manipulerad och att familjen inte flydde undan kriget i Syrien utan att pappan bara ville komma till Europa för att få gratis tandvård.

I rapporteringen kring de misstänkta sexövergreppen i Köln och andra städer lades faktagranskning och källkritik åt sidan. Den ensidiga rapporteringen pekade svepande ut marockanska barn, afghanska ensam­ kommande och flyktingar i allmänhet som skyldiga. Detsamma skedde i relation till en rad festivaler på olika håll i Sverige. Rapport­ eringen fick en direkt konsekvens när en rasistisk mobb gav sig ut i centrala Stockholm för att jaga ensamkommande och minst en tonåring misshandlades blodig. Sådana hän­ delser bagatelliseras dock. Ideologierna bakom hatet och våldet osynliggörs. Den demon­ stration som arrangerades av sverigedemokra­ tiska kommunalpolitiker samt högerextrema och nynazistiska grupper beskrevs krasst som 5

”en invandringskritisk demonstration”.

Hatet får näring av berättelserna. De som handlar om systemkollaps, om kostnader för flyktingmottagandet som ställs mot ”våra” barn, gamla och sjuka, om hot och våld och rädsla, som den oproportion­erliga svartmål­ ningen av ensamkommande barn.

Sverige och Tyskland ändrade under sen­ hösten kurs från ”vi klarar det” till ”vi klarar det inte” och även tonen i det europeiska offentliga samtalet skärptes ytterligare. Det invandringsfientliga, högerpopulistiska Alternativ för Tyskland, föreslog nyligen att man borde skjuta på människor som försöker ta sig in i landet. En sverigedemokratisk politiker gav uttryck för samma tanke i höstas. En belgisk borgmästare vädrade idén om ett Guantanamo för flyktingar.

Samtidigt har 130 000 människor hittills i år trotsat ödet, havet, tårgasen och militären och tagit sig till Europa. Tiotusentals är fast vid olika europeiska gränser och lever under omänskliga förhåll­anden. unhcr varnar för att ”Europa står på randen till en självframkallad humanitär kris”. Inget tyder på att den kom­ mer att upphöra. En asylsök­ande jag inter­ vjuade i höstas sa till mig: ”De har gjort allt, byggt murar, satt upp taggtråd, satt in militär… de kan inte stoppa människor… Man dör ändå bara en gång. Antingen blir man sönderbom­ bad eller så dör man under flykten och blir till fiskföda. Eller så lyckas man ta sig till ett liv i ett tryggt land.”

Stängda gränser, hatretorikens effekter och den politiska anpassningen till de mörka krafterna i Europa från norr till söder har satt igång en dominoeffekt vi ännu inte sett slutet på. Det har lett till ett haveri vad gäller rätten till skydd för människor på flykt. I dess spår sprider hatet ut sig. maya abdullah

foto: hisham jandali

Sågande remissvar

Varenda organisation som yttrat sig om regeringens förslag om en ny tillfällig asyllag kommer med hård kritik. Förutom brotten mot internationell rätt och humanitära hänsyn slår remissvaren ner på slarvig lagteknisk konstruktion och bristande konsekvensanalys. Vanliga påpekanden är att förslaget inte går ihop med barnkonventionen och att EU:s familjeåterföreningsdirektiv inte får tolkas som regeringen gör. Dessutom kritiseras förslaget hårt alla av domstolar och myndig­ heter som yttrat sig.

Ur remissvaren: FARR: ”Förslaget saknar annan motivering än att anta­let asylsökande ska minska. Sveriges asylmottagande ska alltså bli avskräckande. Det torde vara första gången Sveriges riksdag står inför att anta en lag som ska drabba enskilda, som ska göra situationen outhärdlig eller hopp­ lös för en viss grupp människor.”

Sveriges kristna råd: ”Det är inte mängden flyktingar som hotar vårt välfärdssamhälle. Det som hotar är snarare att vi förlorar våra grundläggande värderingar och kontakten med livet. Att gå från stor gene­ rositet till miniminivå i humanitet är en djupt olycklig utveckling.”

Migrationsverket: ”Sverige har sedan lång tid haft bestämmelser som medger uppehållstillstånd på humanitär grund. Det finns en utarbetad praxis på området som inte kommer att vara giltig om förslaget antas. Bestämmelsen är dessutom av undantagskaraktär och omfattar relativt få personer. Även här kan det ifrågasättas om Svenska Röda korset lagens syfte skulle motverkas av att nuvarande Amnesty International: ”Förslaget som nu ligger på bordet före­ bestämmelse behålls. I avvägningen mellan de ”Förslaget är i sin helhet kontraproduktivt faller vara resultatet av en alltför snabb och humanitära aspekterna och möjliga effekter på och skulle komma att leda till mycket stort ogenom­t änkt process i en tid då politiskt antalet asylsökande i Sverige framstår den före­ mänskligt lidande, stora kostnader för sam­ mod, uthållighet och eftertanke mer än någonsin slagna lagändringen som oproportionerlig.” hället däribland myndigheter som Migrations­ behövs. Förutom att förslaget saknar evidens verket, migrationsdomstolarna samt skolan och samt tillräcklig analys av dess konsekvenser Migrationsdomstolen i vården. En etablering i samhället i stort och på riskerar det, om det genomförs, att bryta mot Göteborg: arbetsmarknaden försvåras, och omöjliggörs Sveriges folkrättsliga förpliktelser. Förslaget ”Förvaltningsrätten anser att det kan helt i vissa fall.” innebär kostsamma konsekvenser för stora ifråga­sättas om förslaget om att alternativt delar av samhälle och saknar tydliga och skydds­behövande med tidsbegränsade up­ Barnombudsmannen: sammanhållna lösningar för de utmaningar pehållstillstånd inte ska ha någon rätt till ”I sin helhet kan förslagen, som i flera av­ som Sverige står inför. Förslaget och retoriken familje­återförening är helt förenligt med seenden slår särskilt hårt mot just barn, inte kring detta riskerar att i grunden förändra det Europa­konventionen och fn:s barnkonvention.

Förvaltningsrätten anser vidare att det kan beskrivas på annat sätt än att de är barnfient­ offentliga samtalet och befästa fördomar och ifrågasättas om förslaget om att flyktingar med liga och står i bjärt kontrast mot de åtaganden stigmatisering.” tidsbegränsade uppehållstillstånd bara ska Sverige har enligt barnkonventionen. Vi beklagar kunna återförenas med sin kärnfamilj är fören­ det korta remissförfarandet och ifrågasätter ett ligt med uttolkningen av europarätten.” för­farande där mycket långtgående förslag har hastats fram utan att konsekvenserna har analyserats.” detta är en kampanjtidning från artikel 14 i samarbete med folkkampanj för asylrätt

Människor på flykt ska inte hindras att nå Sverige.

Familjer ska kunna återförenas utan att riskera livet.

Därför protesterar vi mot transportöransvar och alla hinder mot familjeåterförening!

Människor som behöver skydd ska vara trygga i Sverige.

Barn ska bemötas med omsorg och framtidstro.

Därför protesterar vi mot tillfälliga uppehållstillstånd och alla åtgärder som inskränker asylrätten och som strider mot barnkonventionen!

The Peoples Campaign for the Right to Asylum – Petition Refugees and migrants should not be prevented from reaching Sweden.

Families should be able to reunite without having to risk their lives to do so.

This is why we protest against the carrier’s liability and all other forms of legislative obstacles to family reunification!

People in need of protection should be able to feel safe in Sweden.

Children must be received with care and be given hope of a better future ahead.

This is why we protest against temporary residence permits and all other actions restricting the right to asylum or conflicting with the Convention on the Rights of the Child.

Sign the petition! www.folkkampanjforasylratt.se

7

Underteckna uppropet på www.folkkampanjforasylratt.se Följ Folkkampanj för asylrätt på Facebook, Twitter och Instagram – dela vidare allt du tycker är bra!

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv ett eget brev till en riksdagsledamot.

Be din föreningstidning eller facktidning att skriva om kampanjen.

Har du egna erfarenheter av flykt? Skriv eller spela in något till vår blogg, mejla info@folkkampanjforasylratt.se Delta i manifestationer och demonstrationer eller ordna en egen!

Gå med i en lokalgrupp eller bilda en egen! Just nu finns grupper i Umeå, Gävleborg, Uppsala, Stockholm, Karlstad, Norrköping, Linköping, Enköping, Göteborg och Skåne.

Tips, argument, faktaunderlag, mallar för insändare och brev, upp­ ropet som pdf, info på flera språk, kalendarium, kontaktuppgifter etc. hittar du på vår hemsida: www.folkkampanjforasylratt.se

Vad du kan göra:

Umeå

umea@folkkampanjforasylratt.se gavleborg@folkkampanjforasylratt.se uppsala@folkkampanjforasylratt.se stockholm@folkkampanjforasylratt.se norrkoping@folkkampanjforasylratt.se goteborg@folkkampanjforasylratt.se skane@folkkampanjforasylratt.se enkoping@folkkampanjforasylratt.se linkoping@folkkampanjforasylratt.se Karlstad: info@folkkampanjforasylratt.se

Mejla oss!

Gävleborg

Häng med!

detta är en kampanjtidning från artikel 14 i samarbete med folkkampanj för asylrätt

Skåne

Få koll på vad som händer, tips om hur och var du kan engagera dig, se vad vi gör genom att följa oss på: Facebook: Folkkampanj för asylrätt www.facebook.com/folkkampanjforasylratt Instagram: @folkkampanjforasylratt Twitter: @ForAsylratt Följ även vår delkampanj: Vart är vi på väg Facebook: www.facebook.com/vartarvipavag2016 Twitter: @vartarvipavag16 Har du frågor, tips eller funderingar är du alltid välkommen att höra av dig till oss på info@folkkampanjforasylratt.se

Uppsala 11 Enköping juni Stockholm 2016 Karlstad Norrköping Linköping Göteborg

Folkkampanj för asylrätts namninsamling pågår till den 11 juni. Namnen kommer att överlämnas till Sveriges riksdag innan regeringens förslag om en tillfällig asyllag behandlas.

Skriv under!

uLagförslaget och

kritiken mot detta

Sveriges regering har presenterat en rad åtgärder som kommer att drabba flyktingar. De går alla ut på att hindra eller avskräcka människor på flykt från att komma till Sverige.

har behov av skydd blir det ett nytt tidsbegränsat tillstånd. Förlängning ska normalt vara två år för alternativt skyddsbehövande, tretton månader för dem med flyktingstatus.

För att få permanent uppehållstillstånd när det tillfälliga tillståndet har löpt ut måste den asylsökande ha en inkomst som det går att försörja sig på. Den som inte fyllt 25 måste dessutom ha fullföljt gymnasiet. Under den tid lagen gäller finns ingen möjlighet till permanent uppehållstillstånd för äldre, sjuka eller barn, som inte kan skaffa sig en inkomst. ”Anställningsbarhet” blir avgörande istället för skyddsbehov.

svårt sjukt barn kan få permanent uppehålls­ tillstånd om barnet absolut inte kan rehabili­ teras annars.

Färre med särskilda behov får stanna En av åtgärderna – att hindra personer som Kategorin övriga skyddsbehövande ska inte få inte har id-handlingar att nå Sverige för att uppehållstillstånd. Det är bara ca 20 personer söka asyl – är redan genomförd. Men de i månaden som får stanna på den här grunden, flesta ska riksdagen rösta om den 21 juni. men de är asylsökande som riskerar att råka Den 28 april antog regeringen ett förslag illa ut av någon personlig anledning med an­ (proposition) om en ny tillfällig lag. Det är knytning till konflikten i landet. den vi beskriver här. Lagförslaget kan komma ”Synnerligen ömmande omständigheter” för att ändras av socialförsäkringsutskottet eller vuxna och ”särskilt ömmande omständigheter” genom reservationer från ledamöterna innan för barn ska bara ge uppehållstillstånd om en det antas av riksdagen. Kritiken som beskrivs Undantag utvisning skulle strida mot ”ett svenskt konven­ nedan är exempel på resonemang från experter De som har kommit till Sverige som kvot­ tionsåtagande”. Uppehållstillstånd enligt denna och frivilligorganisationer. flyktingar, genom uttagning till exempel av paragraf ska vara tidsbegränsade på samma sätt En ny tillfällig lag ska antas och gälla i tre år, UNHCR, får permanent uppehållstillstånd som för alternativt skyddsbehövande. från den 20 juli 2016. även i fortsättningen. Men det är en liten grupp.

Det är svårt att förutse vad det kan leda till Kritiken: Enligt FN är målet för interna­ att ”ömmande omständigheter” inskränks u Tidsbegränsade tionellt skydd att det ska vara hållbart och ytter­ligare, eftersom ribban redan ligger så uppehållstillstånd kunna leda till integration. Flyktingkon­ högt. Det rör sig om traumatiserade och svårt De som får asyl i Sverige ska inte längre få ventionen går ut på att den som inte kan få sjuka barn eller livsfarligt sjuka vuxna som permanenta tillstånd, som de flesta får idag. sina medborgerliga rättigheter i hemlandet ibland har fått stanna på den här grunden, Uppehållstillstånd för personer med flykt­ istä­llet ska få dem i mottagarlandet. Det oftast i kombination med mycket lång vistelse­ ingstatus (personligt förföljda) ska gälla i tre under­gräver asylrätten att hålla skyddsbehöv­ tid i Sverige. Risken är att dessa nu kommer år. Uppehållstillstånd för alternativt skydds­ ande i otrygghet med korta tillstånd och att utvisas. Ensamkommande barn som inte behövande (den största gruppen av dem som begränsade rättigheter. För barn och för har några anhöriga som kan ta emot dem i får stanna, till exempel krigsflyktingar) ska krigsskadade är tillfälliga uppehålls­tillstånd hemlandet har också fått stanna av ”särskilt gälla i tretton månader. förödande – trygghet krävs för rehabilitering. ömmande” skäl, om de inte har egna asylskäl.

När uppehållstillståndet gått ut ska personen Efter kritiken från remissinstanserna har en Dessa barn kan komma att få stanna tills de kunna söka förlängning. Om den fortfarande ny paragraf lagts till som innebär att ett mycket fyller 18, då de kan utvisas utan mottagande. u

detta är en kampanjtidning från artikel 14 i samarbete med folkkampanj för asylrätt

Kritiken: De som får stanna som övriga skyddsbehövande eller på grund av öm­ mande omständig­ heter utgör några få procent av antalet asylsökande. De flesta är barn. Att utvisa dem handlar bara om att ge en signal: Tro inte att Sverige är ett humant land där du kommer att få hjälp!

Minskad familjeåter­ förening De som sökt asyl efter den 24 november 2015 och får uppehålls­ tillstånd som alternativt skyddsbehövande – dvs de flesta, däribland människor som flytt från Sy­ rien – ska inte få återförenas med sina familjer i Sverige, om de inte fått permanent uppehållstill­ stånd genom arbete. Om familjemedlemmarna ändå ansöker ska det göras en individuell pröv­ ning och om det skulle ”bryta mot ett svenskt konventionsåtagande” att avslå så ska uppehålls­ tillstånd kunna beviljas. Men enligt regeringen kan detta bara inträffa i undantagsfall.

De alternativt skyddsbehövande som hun­ nit söka asyl senast den 24 november och de som får flyktingstatus – oavsett när de sökt

u

– ska kunna återförenas. Men så länge de har tids­begränsat uppehållstillstånd måste den som ansöker utifrån vara make/sambo, barn under 18 år, eller förälder till ett ensamkommande barn. Det drabbar t.ex. handikappade som tagits om hand av sin familj. I par måste båda ha fyllt 21 och redan vara gifta eller sambo – vilket inne­ bär att de som flyr hedersförtryck kan drabbas.

Vuxna personer i dessa grupper som teoretiskt skulle kunna få familjeåterförening måste i de flesta fall kunna försörja både sig själv och sina familjemedlemmar och ha en tillräckligt stor bostad, för att familjen ska få komma till Sverige. Detta krav gäller inte bara nyanlända 11

utan även anhörig­ invandring till dem som är bosatta sedan tidigare.

Läs om undantag­ en från försörjnings­ kravet på kampanjens hemsida www.folk­ kampanjforasylratt.se Kritiken: De flesta familjemedlemmar är i lika stort behov av skydd som den asyl­ sökande. Att familjen inte flyr tillsammans beror på att det inte finns några lagliga vägar att söka asyl.

Asylsökande tvingas ta sig hit på livsfarliga, kostsamma och illegala sätt. Därför väljer en del att en vuxen reser i förväg. Andra splittras under resan.

Att hindra familjeåterförening undergräver asyl­ rätten genom att de som har rätt till asyl för­vägras familjeliv och genom att förhindra det enda lag­ liga och säkra sättet att rädda familjen. Fler barn kommer att dö i Medelhavet – eller stoppas med våld av EU:s eller Turkiets gränsvakter.

Läs mer och underteckna uppropet för asylrätt: www.folkkampanjforasylratt.se sanna vestin illustration fia lien

Migrationsrättens

ABC

Vad är det som händer inom flyktingpolitiken? Just nu är diskussionen väldigt teknisk och förhåller sig till en mängd olika begrepp, lagar och överenskommelser.

Vem är konventionsflykting? Vad är skillnaden på alter­ nativt och övrigt skyddsbehövande? Vem kan få uppehålls­ tillstånd i Sverige? Vad är egentligen nytt? Här kommer en kort bakgrund till vad som formar migrationsrätten och vad det nya förslaget relaterar till.

I Sverige har vi inte fri invandring, vem som helst får inte kom­ ma hit hur som helst. I Sverige har vi istället reglerad invandring.

Bestämmelser för under vilka villkor utländska medborgare får vistas och bo i Sverige finns i Utlänningslagen. Tillämpningen av lagen kan sedan vara generös eller restriktiv, lite beroende på vem du frågar, och påverkas av såväl händelser runt om i världen som inrikespolitik. Det politiska sammanhanget styr migrationsrätten, och det är så vi måste förstå den. Den reglerade invandringen är ett samhällsintresse som vägs mot – och ibland krockar med – andra principer, såsom mänskliga rättigheter. Detta är inget nytt. När exempelvis barnets bästa skrevs in i Utlännings­lagens portalparagraf var lagstiftarna tydliga med att barnets bästa inte ensamt kan vara utslagsgivande utan måste vägas mot annat, så som “behovet av en reglerad invandring till Sverige”.

Om man vill bosätta sig i Sverige och kommer från ett land utanför eu behöver man ansöka om uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd kan man få på olika grunder, bland annat om man studerar, arbetar,

kommer som anhörig eller behöver skydd. Tillståndet kan antingen vara permanent eller tillfälligt. För att kunna upprätthålla en reglerad invandring är en grundprincip i den svenska utlänningsrätten att uppe­ hållstillstånd ska vara ordnat före inresan. Enda undantaget är om du ansöker om uppehållstillstånd för att få skydd. Det måste du tvärtom befinna dig i Sverige för att kunna göra.

Ett effektivt sätt att reglera invandringen är därför att sätta upp admini­strativa hinder. Ett tydligt exempel är de gemensamma visum­ regler som eu-länderna införde redan på 90-talet. För att få resa hit måste du från vissa länder ha ett visum på förhand och det beviljas bara för tidsbegränsade besök. Om vi tror att du tänker stanna längre än vad du säger – och exempelvis söka asyl när du är här – beviljas du inget visum. Till Europa måste du då ta dig illegalt. Ytterligare sätt att för­svåra möjligheten att ta sig till Sverige är bestämmelser om id-kontroller och transportöransvar. Transportföretag görs ekonomiskt ansvariga för att personer på flykt eller utan giltiga id-handlingar reser med dem.

Om du inte tillåts åka med reguljära färdmedel hamnar du i något av ett moment 22. Kan du inte ta dig till gränsen kan du inte heller söka asyl.

Det är förbjudet enligt fn:s flyktingkonvention att avvisa eller utvisa personer så att de riskerar förföljelse (non-refoulement-principen).

Men den säger inget om hur människor på flykt ska kunna söka asyl, rent formellt bryter alltså inte gränskontroller mot asylrätten.

Asylsökande som ändå kommer hit kan få uppehållstillstånd på olika grunder (eller inte alls). För att få uppehållstillstånd som konventions­­flykt­ ing ska du personligen anses känna en välgrundad rädsla för förföljelse.

detta är en kampanjtidning från artikel 14 i samarbete med folkkampanj för asylrätt

Det grundar sig på fn:s och eu:s definition av flykting. Förföljelsen sker antingen på grund av din ras, nationalitet, religiösa/politiska uppfattning, kön, sexuella läggning eller för att du tillhör en viss samhällsgrupp.

Om du inte är flykting enligt denna definition finns ändå möjlighet att få uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Alternativt skydds­ behövande innefattar personer som riskerar att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller för­ nedrande behandling eller bestraffning. Här inkluderar man också civila som löper stor risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Denna kate­gori hittar vi i eu:s regelverk och hit hör en stor del av alla som flyr till Sverige från Syrien. Övriga skyddsbehövande täcker in ytterligare några områden. Det är en kategori som gällt specifikt i Sverige och återfinns varken i eu-rätten eller i några internationella konventioner. Rent konkret är det bara ett fåtal som fått stanna på denna grund. Det samma gäller för synner­ ligen eller särskilt ömmande omständigheter, alltså särskilda undan­ tag som inte täcks upp av de andra kategorierna. Verkställighetshinder betyder att en redan beslutad utvisning stoppas då det har uppstått nya omständigheter som gör att det inte går att utvisa personen. eu har satt upp en rad minimikrav för asylmottagandet som med­ lemsländerna ska uppfylla. Detta brukar benämnas som eu:s minimi­ nivå. Det står dock länderna fritt att själva ha högre nivåer än de krav som eu ställer, vilket Sverige historiskt sett alltid haft.

Som kvotflykting gäller särskilda regler. Då har du fått uppehållstill­ stånd redan innan du kommer till Sverige. Detta sker genom regi­­st­ rering och urval i något av de flyktingläger som administreras av fn:s

flyktingorgan unhcr som också bedömer vilka personer som har behov av att bosättas i ett annat land. fn presenterar dem sedan för något av de länder i världen som tar emot kvotflyktingar. Det är regeringen som bestämmer hur stor kvot Sverige ska ta emot, det har inte handlat om mer än ett par tusen personer per år.

För att få uppehållstillstånd för studier krävs att man studerar på universitet eller högskola och att man kan visa att man kan försörja sig under studieperioden. Särskilda krav ställs också för att få uppehålls­ tillstånd för arbete. Detta är ett helt annat spår än de uppehållstillstånd som ges till skyddsbehövande.

Det samma gäller för de uppehållstillstånd som ges på grund av anknyt­ning. Det innebär att man får komma som anhörig till en person som redan har fått uppehållstillstånd i Sverige. Den anhörige kan antingen vara maka/make/registrerad partner eller sambo, eller barn som inte hunnit fylla 18 år. I normalfallet kan man inte få uppehålls­ tillstånd på anknytning om barnen är vuxna eller till andra anhöriga.

Många familjemedlemmar till skyddsbehövande är också i behov av skydd, men de kan ju inte söka på den grunden om de inte kommer hit. Eftersom de vägar som finns att söka asyl i Europa är farliga, dyra och illegala har många familjer valt att dela på sig. En reser i förväg för att resten av familjen sedan ska kunna komma i säkerhet på ett legalt och säkert sätt genom familjeåterförening. Rätten till familjeliv är en mänsklig rättighet och har starkt skydd i internationella konventioner. klara ljungberg och jenny skånberg foto arvid skagerlid

13

Är asylrätten hotad?

Michael Williams Sakkunnig och vice ordförande för farr Artikel 14 i fn:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 lyder ”Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse”. Notera begreppet ”andra länder”. Det står inte ”närmaste land” eller ”det första land du kom till”. Nej, erfarenhet av krig och förakt för människovärde krävde efter Andra världskriget en bredare syn som grundprincip för flyende personer.

Den svenska regeringen vill minska antalet personer som söker asyl i Sverige i hopp om att inom eu tvinga fram ett större ansvarstagande för själva asylrätten. Tyvärr ser vi motsatsen hos flera eu-länder. I stället bevittnar vi en ny tolkning av artikel 14, som håller på att skrivas om till ”Envar har rätt att i andra länder än våra söka och åtnjuta fristad från förföljelse”.

Den nya signalpolitiken lyckas inte helt hejda antalet asylsökande men inom en period av fyra månader har vi sett att inströmningen per vecka har gått från drygt 10 000 till under 700. Förmodligen har id-­ kontrollerna i Danmark betytt en hel del. Frågan är om dessa åtgärder kränker asylrätten. Regeringens svar är ett tydligt nej utifrån att personer som nekas inträde till Sverige ändå kan söka asyl i det eu-land de be­ finner sig i eller ta sig till ett annat land. Om vi utgår från formuler­ ingen i artikel 14 så är detta klart en inskränkning av asylrätten, men rent juridiskt är inte den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna bindande för staten.

Konventionen om flyktingars rättsliga ställning från 1951 (Genève­ konventionen) tar sikte på rätten att söka asyl men inte rätten att få asyl. Enskilda stater avgör om den asylsökande når upp till rätten att åtnjuta en fristad. Vad Genèvekonventionen förbjuder är att skicka en asylsökande till ett land där det finns risk för förföljelse eller till ett land som kommer att skicka personen tillbaka till detta land. När eu-ländernas praxis skiljer sig åt kan enskilda ha större möjlighet att få asyl eller tryggare status i ett land jämfört med ett annat.

Rent teoretiskt kan de svenska åtgärderna i Danmark leda till att skyddsbehövande personer på sikt riskerar att skickas tillbaka till hemlandet. Om en ansökan hade lämnats in i Sverige hade personen kunnat få asyl eller tillstånd på en annan grund. I verkligheten finns det eu-länder som anses som osäkra med tanke på risken för en asylsök­ ande att skickas tillbaka till flyktlandet. Vissa personer som nekas vidare resa till Sverige från Danmark kan därför i slutändan förvägras sin rätt till asyl. Men ingen skuld faller på Sverige i det rättsliga system som gäller. Det är varje enskilt land som ansvarar för att följa Genève­ konventionens principer. Om ett annat land utvisar en asylsökande som Sverige hindrade från att komma in är det alltså detta land som bär det fulla ansvaret för konsekvenserna. eu-länderna litar a priori på att alla andra eu-stater följer sina internationella åtaganden och rentvår sig från konsekvenserna. Är den nya tillfälliga lagen med tillhörande åtgärder ett hot mot asyl­ rätten? Tekniskt juridiskt nej, men i praktiken ja.

Frida Johansson Metso Partistyrelseledamot Folkpartiet När id-kontroller infördes kringgicks och kränktes asylrätten för de många flyktingar som saknar id-handlingar av samma skäl som de drevs på flykt. Samma förtryckare som hotade med tortyr och fängelse neka­ de id-handlingar som möjliggjorde flykt. Samma krig, bomb eller attack som gjorde det omöjligt att stanna kvar gjorde det omöjligt att nå sitt pass. Att hänvisa till andra eu-länder är orimligt. Det är Sverige som stat som förbundit sig att värna rätten att söka asyl. Den påstådda förhopp­ ningen att andra eu-länder skulle ta över ansvaret kom, som väntat, på skam och svensk politik bidrar nu till byggandet av murar och därmed till att människor hålls kvar i krig. Att kraftfullt begränsa rätten till fa­ miljeåterförening har samma syfte – att färre flyktingar ska komma till Sverige. Det innebär att den enda lagliga vägen som hittills funnits, att komma efter som anhörig, tas bort. Antalet barn, äldre och sjuka som tvingas ta farliga illegala vägar kommer att öka, och flyktingsmugglarnas marknad likaså. Förslagen om tillfälliga uppehållstillstånd kommer innebära att flyktingen som väl nått säkerhet aldrig kan känna trygghet.

Det kommer att öka Migrationsverkets börda och därmed förlänga väntetiderna i asylprocessen. Det är mycket sannolikt att tortyrkon­ ventionens garanti om rätt till rehabilitering för torterade kommer kränkas och generellt slår lagen mot personer som mest behöver trygghet: svårt torterade och krigstraumatiserade som står längre från arbets­ marknaden och därmed längre från permanenta uppehållstillstånd. Är reformerna ett slag mot asylrätten? Absolut. Genom att människor fysiskt hindras att komma hit, men också genom att intentionen att ge trygghet till världens mest skyddslösa helt överges.

Hanna-Marija Zivojinovic Jurist Lagförslagen innebär flera kränkningar av uttalade rättigheter. De är därtill kontraproduktiva i förhållande till både det påstådda syftet om att skapa ”ordning och reda” och till att minska kostnader. Att endast bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd kan ur flera aspekter likställas med kränkningar av Europakonventionen. Det medför en enorm osäker­het för den enskilde och dennes tillvaro och det berövar den sökande på alla incitament att anpassa sig till det svenska sam­ hället. Begränsningarna av familjeåterförening nekar tydligt sökande den rätt som explicit stadgas i familjeåterföreningsdirektivet. Uppfatt­ ningen som lagförslaget ger uttryck för är snedvridet; människor flyr inte till Sverige – människor tvingas fly från sina hemländer. Jag kom­ mer aldrig att köpa denna populism som någon omtanke för männi­ skorna på flykt. När asylrätten urholkas på detta sätt, så kränks den.

detta är en kampanjtidning från artikel 14 i samarbete med folkkampanj för asylrätt

Robert Hård Chef, Civil Rights Defenders Ja, asylrätten har varit hotad under lång tid. Europas folkvalda har skapat ett system som stänger ute människor på flykt och hindrar dem från att utöva sin rätt att söka asyl. De åtgärder vi sett under senare tid för att stänga gränserna för människor som flyr för sina liv är en kon­sekvens av en tydlig, långsiktig och gemensam politisk hållning.

Politiken har förstärkts av nationalistiska och högerextrema krafter som dragit nytta av det hyckleri och brist på ledarskap våra folkvalda uppvisar. Det sistnämnda består dels i en ovilja att följa och förklara mora­liska och juridiska skyldigheter, dels i en oförmåga att använda sig av de positiva krafter som i allmänhet finns hos människor i väl­ mående och trygga demokratier för att visa vägen till ett framgångsrikt samhälls­bygge. Hotet mot asylrätten är del av en allmän tillbakagång för mänskliga rättigheter där världens ledare gör allt för att relativisera och förminska dess betydelse.

Maria Ferm Talesperson för migration och lika rätt, Miljöpartiet Jag är djupt oroad för att asylrätten är hotad i Sverige och Europa efter­ som flera parter har fört fram förslag som strider mot asylrätten, som att direktavvisa människor från Sverige. I eu byggs murar och stängsel och flyktingkrisen ses som en kris för eu, snarare än för flyktingarna.

Regeringens tillfälliga lagstiftning var inte det politiskt bästa, men det politiskt möjliga i den situationen. Vi var oroliga att än mer restriktiv politik annars skulle genomföras.

Förslagen strider inte mot asylrätten, men lägger tillfälligt Sverige på en miniminivå enligt internationella konventioner och eu-rätten. Sam­ tidigt blir det svårare för asylsökande att ta sig till Sverige via kollektiva färdmedel. Vi kommer arbeta hårt för att höja kapaciteten i mottag­ andet och förbättra etableringen för att få stöd för att så snabbt som möjligt återgå till en mer human migrationspolitik.

Ulf Bjereld Ordförande Socialdemokrater för tro och solidaritet Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet De nu föreslagna åtgärderna försvårar för många människor att få sin asylrätt prövad i Sverige, även om åtgärderna i sig inte bryter mot asyl­ rätten. Marginalerna är små. Jag har svårt att se hur skärpningar utöver de redan föreslagna skulle kunna genomföras utan att asylrätten urhol­ kades. Därför gäller det att klart markera att nu är det stopp. Sverige tål inte fler restriktioner i flyktingpolitiken om vi på allvar vill vara ett öppet och välkomnande land som håller asylrätten högt. ”Mitt Europa bygger inte murar”, sa statsminister Stefan Löfven på Medborgarplatsen i höstas. Det är bra – men då skall heller inte Sverige bygga några.

Malin Björk Vänsterpartiet, Europaparlamentet Det finns inga lagliga asylvägar in i Europa, således tvingas människor på flykt att ta livsfarliga vägar över havet. Det hav som nu patrulleras av Nato, eftersom eu har startat ett ”krig mot smugglare”. Tiotusentals människor har drunknat som ett resultat av detta, och eus svar är att stänga fler gränser, militarisera ytterligare, och deportera. Den migra­ tionspolitiska överenskommelsen är en del av denna politik. Den stänger gränser och slår mot de som är på flykt.

Asylrätten är inte hotad. Asylrätten är redan satt ur spel.

I Europaparlamentet kämpar Vänsterpartiet varje dag för lagliga vägar in i Europa. Och vi behöver ett starkt civilsamhälle bakom oss. I somras när ”Refugees Welcome”-kampanjen var som starkast, ekade det här i Bryssel också. Högern kunde inte använda sig av ett avhumaniserande språk, politiken de förde var inte lika hård. Idag är allt det ändrat och idag, mer än någonsin, måste krafterna som kämpar för asylrätt arbeta tillsammans.

Viktoria Nyström Advokat med inriktning på migrationsfrågor och barnrätt Författare för Norstedts juridik Det går inte att kortfattat analysera de nya tillfälliga bestämmelserna i förhållande till Sveriges internationella åtaganden. Det bör dock uppmärksammas att de nya bestämmelserna, även om de skulle anses vara i linje med internationella åtaganden, innebär att Sverige lägger sig på den internationellt sett lägsta nivån. Genom att välja minimi­nivån normaliseras ett tänkande att rätten till skydd är villkorad och att rättig­ heter som sådana kan inskränkas. De nya bestämmelserna innebär att Sverige vid fler tillfällen än tidigare kommer att bryta mot internatio­ nella åtaganden, då minsta felbedömning av asylskälen kan innebära en kränkning. Detta är något som Sverige, genom att tidigare ha haft en högre nivå än den internationella, i många fall undvikit. De tillfälliga bestämmelserna underminerar därför i praktiken asylrätten. Sverige för inte längre en kamp om respekten för mänskliga rättigheter, vilket gör att man kan fråga sig om det här är början på fler rättighetsbegränsningar.

Annika Lagerqvist Veloz Roca Docent och lektor i offentlig rätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Varför? Har vi inget lärt av historien.

15

Grupper bakom uppropet: Flyktinggruppernas Riksråd, FARR • Etikkommissionen i Sverige • Tillsammansskapet • Refugees Welcome Sverige • Refugees Welcome Stockholm • Jurister på Stockholms Central • Juridisk Rådgivning för Flyktingar • Afghanska Föreningen • IFMSA Sweden (läkar och vårdstudenter) • Ingen Människa är Illegal Göteborg • Rosenjuristerna • Asylkommittén i Gävleborg • Ensamkommandes Förbund • Jordens Vänner • Män för Jämställdhet • Tamam • RFSL • Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet • Ungdom mot Rasism • Kristna Fredsrörelsen • Afrosvenskarnas riksförbund • Immigranternas Riksförbund • Armeniska riksförbundet • Kvinnofronten • Musiker Mot Rasism • Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen • Afrikagrupperna • Centralasiengrupperna • KFUM Sverige • Sveriges Kristna Råd-arbetsgruppen för migration och integration • IM, Individuell Människohjälp • Latinamerikagrupperna • Unga Romer • Ung Media Sverige • Ingen Människa är Illegal Trollhättan/Vänersborg • Asylrättstudenterna i Stockholm • Asylrättstudenterna i Malmö & Lund • Ekumeniska fristadsgruppen i Uppsala • Gotlands LS av SAC • Kristinehamn för mångfald • Asylgruppen Norrköping • Initiativet Huskurage • Refugees Welcome Lidingö • Syndikalistiska ungdomsförbundet Stockholm • Refugees Welcome Borås • Refugees Welcome Herrljunga • Refugees Welcome to EU • Vänsterjuristerna Stockholm • Flyktingvolontärer Botkyrka • Tillsammans Arboga • Filmkollektivet RåFILM • Nyanländas Röster • Asylstafetten-för en human flyktingpolitik • Stiftelsen Young Champs Foundation • AGERA–Ängelholm • Ett Norrköping för alla • Konvoj för Medmänsklighet • Refugees Welcome Varberg • Refugees Welcome Ulricehamn • Refugees Welcome Mark • Vardagens civilkurage • Ingen Människa är Illegal Östersund • Act for Integration • Rosengrenska stiftelsen • Asylgruppen Malmö • Centrum för Sociala Rättigheter • Ingen Människa är Illegal Uppsala • Refugees Welcome to Gothenburg•Asylgruppen Örebro • Örebro för alla•Refugees Welcome–Karlstad • Make Noise for human rights • Allt åt Alla Göteborg • Antirasistiska Akademin • Alsike Kloster • Föreningen Humsamverkan • Riv alla murar, Färnebo Folkhögskola • Linje 17 mot rasism • Sandarna BK Lag C • Borlänge Asylkommitté • Nattskiftet, Stockholm • Africa Flash, Malmö • Tillsammans för Mariestad • Ett Falun för alla– Tillsammansskapet • Action People AB, Stockholm • Ett Linköping för alla • Vi Gör Vad Vi Kan • Iransk-Svenska Solidaritetsföreningen, Malmö • Göteborgs LS av SAC • Ingen Människa är Illegal Stockholm • Biskopsgårdens Kvinnor • Futebol dá força • Emmaus Björkå • Teater Smuts • Föreningen Kontrakultur • Kontrapunkt Kulturhus & Socialt Center • Allt åt Alla Malmö • Open Borders • Flyktinggruppen i Falun • Svalorna Indien Bangladesh • Socialistiska Läkare • Ungdomens Nykterhetsförbund Västerbotten • Refugees Welcome Sweden • Marxistiska Studenter • Monday in Europe-säkra och lagliga vägar nu! • Somaliska Sjukvårdshjälpen • Clandestino Institut • Sveriges Ensamkommandes Förening Göteborg • New Connexion • Agenda: Jämlikhet • Rädda Barnen Malmö • Föreningen Västsahara • Örestad LS av SAC • Forum för Feministisk Forskning Stockholm • Ambjörnarps Alliansförsamling • Magasinet Revolution • Norrköpings LS av SAC • Malmö mot Diskriminering (Malmö diskrimineringsbyrå) • Föreningen Omtanken • Glokala Folkhögskolan Malmö • NybyVision • Refugees Welcome to Tjörn • Feministiska Juriststudenter Lund • Syrienföreningen Sundsvall • Iranska Föreningen Skövde • Woman2Woman Diaspora Action Group • Nimba Sweden • Islamakademin • Demokratipiloterna • MR-piloterna • Rabita Malmö (Islamska förbundet) • White Ships Sweden • Ye Banished Privateers • Maktsalongen • Interfem • Asylrörelsen Stockholm • Feministiska Juriststudenter Uppsala • Tillsammans för Uppsala • Sundsvalls Asylkommitté • Kvinna till Kvinna Göteborg • Allt åt Alla Stockholm • Flyktinghjälpen Ronneby • Tillsammans Ronneby • Asylaktivistorganisationen NOG NU! • Föreningen NAjKA Musik och Scenkonst • Rädda Barnen Kiruna • Asylrättstudenterna Göteborg • Botkyrkabibliotekens Syndikalistiska Driftsektion • Röda Korsets Ungdomsförbund Malmö • Stiftelsen Nordens Biskops Arnö detta är en kampanjtidning från artikel 14 i samarbete med folkkampanj för asylrätt