URBAN DESIGN PORTFOLIO ASSIENAH MOOKI MOROSINI
Innehållsförteckning
Nya Årstafältet 3 Allmän Institution 9 Järla-New Urbanism
12
Gärdet Parkstad Västra City
15 24
2
NYA åRSTAFÄLTET
3
NYA åRSTAFÄLTET
Första terminen på KTH inleddes med ett projektarbete för Årstafältet, som uppkom i samband med en arkitekttävling för området. Målen för området var samma som tävlingsuppgiften nämligen ”att redovisa ett helhetsgrepp för Årstafältet med tydliga kopplingar till omgivningarna och föreslå en stadsbyggnadsstruktur som kan vara utgångspunkt för områdets framtida utveckling”. Det var även av vikt att det nya området skulle innehålla en stor park, som ska bli ett utflyktsmål för hela Stockholm och innehålla en mängd nya attraktioner.
4
NYA åRSTAFÄLTET Parken fungerade som hjärtat för projektet och skulle forma stadsbyggnadsstrukturen. Området och dess omgivning verkade som ett hav av grönt med öar av bebyggelse. Det var därför självklart att parken skulle fungera som en del i den strukturen. För att ta hänsyn till den biotopiska miljön skulle området ha en grön korridor som skulle släppa igenom djurlivet som även skulle bli en del av det nya området.
• Grön korridor från öst till väst • Flexibla öppna grönytor • Urbant med kommersiellt
funktioner
5
NYA åRSTAFÄLTET Projektet skulle möjliggöra en framtid expansionen av det Nya Årstafältet in i det befintliga industriområdet. Bebyggelsen skulle även fungera som en kanal in till parken från tvärbana hållplatserna, Valla Torg och Årsta. Bebyggelsen skulle finnas runt parken för att motverka vind och bullerstörningar. En gång- och cykelbro planerades över Huddingevägen för att möjligöra en lättare anslutning från Nya Årstafältet till Årsta affärsområde. Detta kunde i framtiden kompletteras med bil och gångbroar över till Årstaaffärspark.
6
NYA åRSTAFÄLTET
7
NYA åRSTAFÄLTET
8
ALLMÄN INSTITUTION
9
Andra terminen på KTH fick vi jobba mycket med Nacka i olika projekt, där vi producerade förslag för allt från offentliga och kommersiella byggnader till bostadsområden. I uppgiften att skapa en byggnad för allmänt ändamål skulle vi inom området Kvarnholmen i Nacka göra ett förslag för en servicebyggnad eller en offentlig byggnad. Området skulle överbrygga segregation socialt eller fysiskt. Projektet skulle möjliggöra till en förstärkelse av områdets identitet. Därför skulle förslaget innehålla ett Kulturhus med dem gamla Silon som konsthall. I kulturhuset skulle det finnas möjlighet till restaurangverksamhet, teater, bibliotek, kontorer och boenden. Det skulle även finnas en permanent båtbusslinje från Kvarnholmen till Djurgården.
ALLMÄN INSTITUTION
10
ALLMÄN INSTITUTION
11
J채rla-New Urbanism
12
Järla-New Urbanism
13
Sista projektet i Nacka blev en New Urbanism projekt i Järla Sjö. Målet var främst att skapa ett område som skulle komplettera i en möjlig förändring av Saltsjöbanan. Det fanns då redan förslag på att bygga en station i Danvikslösen och en i Ektorp. Detta skulle möjiggöra ny spårväg igenom Sicklaön. Förslaget blev därför en ny linje mot Värmdö med två nya stopp.
Järla-New Urbanism
14
Det nya området skulle fungera som ett tansporthub. Här skulle det även finnas parkering och en mataffär. Längs vägen skulle det finnas möjlighet för affärsverksamhet och kontorer på i bottenplan. Idén var att förlänga den redan existerande område Järla Sjö norrut.
G채rdet parkstad
15
Gärdet parkstad
16
Idén med Gärdets Parkstad var att förlänga den existerande och planerade urbana strukturen vilket skulle möjliggöra till en förbindelse mellan dem olika områden. Eftersom det gröna är viktigt i den urbana miljön skapas tre parker, en mindre stadspark, en större stadspark och en stor skogspark. Detta skulle tillsammans med den nya utvecklingen av Värta Hamnen skapa tre nya stadsdelar, Målet var även att skapa 8000 nya boenden och områden för butiksutveckling, detta på bottenvåningen längs dem stora allmän transportvägarna, genom en så kallad Transit Oriented Development.
G채rdet parkstad
existing blocks harbour development G채rdet Parkcity
17
G채rdet parkstad
18
G채rdet parkstad
19
G채rdet Parkcity boundary built green & open spaces
G채rdet parkstad
20
G채rdet parkstad
Vallhallav채gen
Lindar채ngsv채gen
21
G채rdet parkstad Anna Linds parken
Strandparken G채rdesparken
22
G채rdet parkstad
23
V채stra city
24
Västra city
25 Våren 2010 gjorde jag mitt examensarbete med titeln “Cityscapes of the future: Design for sustainable urban development in Stockholm’s city centre”. Målet med arbetet var att ta fram ett utvecklingsförslag för Västra City (och dess omgivning) som uppmärksammar det urbana landskapet och dess dagliga användning medan man beaktar Stockholms mål om att bli en mer hållbar, global stad och region, med en befolkning på 1 miljon vid år 2030. Det pågick då redan en mängd Olika byggprojekt i området Västra City och det talades även om en överdäckning av Spåren. Det fanns även mycket debatt om huruvida man ska bygga högt eller inte i Stockholm. Mitt examensarbete förespråkar en hög densitet i det tilltänkta området. Detta eftersom förändringar av staden så som byggandet av Västra City till ett område med hög densitet, är till gagn för en stad som Stockholm. Inte bara vad gäller ekonomiska investeringar och befolkningstillväxt.
Västra city
Stockholms innerstad har en varierande urban struktur som är främst anpassad till biltrafiken. Även om detta är något svårt att avlägsna från den nuvarande befintliga byggda strukturen är det något som kan minimeras i framtid planering. Stockholm city har en konsekvent variation mellan det byggda och det gröna urbana landskapet något som inte bör glömas eller inte beaktas i stdens framtida utveckling.
26
V채stra city
27
V채stra city
29
V채stra city
29
Västra city
30
Tanken med projektet är att ha ett område som är socialt hållbar. Genom att innehålla en mängd olika urbana miljöer såsom parker, torg och andra allmänna platser, tillsammans med byggnader. Den hållbara miljön är en viktig del i förslaget, därför är det grundläggande att det gröna integreras i det byggda, genom till exempel gröna tak, dagvattenlösningar och solpaneler. Den ekonomiska hållbarheten i projektet kommer att ske genom att området blir en CBD(Central buisness district) med platser för företag att etablera sig.
V채stra city
31
Västra city
32
Det framtida Västra city kommer att på grund av dess placering ha en mängd olika transportmöjligheter. Samtliga tunnelbanelinjer är kopplade till området med tre stopp i närheten. En spårvagnslinje går också igenom området och har en stopp precis framför centralstationen. Busslinjer går igenom området och ytterligare en busslinje läggs nära vattnet i zon 2 med två tillhörande stopp.parkeringsplatserna är få för att minimera användningen av bilar. Det nya området kommer att vara mycket anpassad till fotgängare särskilt i området nära nya Gallerian och vid vattnet. Över vattnet kommer det också att finnas tre små broar som kommer främst vara tillgänliga fotgängare, men kan också rymma cykeltrafik.
V채stra city
Galleria
Marinan
33