KARTOR

BILDER FRÅN FLYGPLAN, SATELLITER OCH DRÖNARE – alla bidrar de till bättre kartor

Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, SLU, SCB och andra parter framställer allt fler typer av kartor och allt mer användbara sådana. Kartorna baseras på flygbilder, satellitbilder och drönarbilder. I många fall används bildanalysprogram och AI för att tolka bilderna.

AV KJELL-ARNE LARSSON

DE NYA TEKNOLOGIERNA gynnar i slutänden kommuner, regionen och statliga myndigheter i deras planeringsarbeten. Även företag inom infrastruktursektorn drar nytta av avancerade kartor, liksom stora aktörer verksamma inom skogsbruk, jordbruk och andra areella näringar.

DIGITALA DETALJPLANER Som en del i regeringens satsning på en smartare samhällsbyggnadsprocess bedriver idag Lantmäteriet och Boverket ett gemensamt arbete för att i första skedet standardisera informationen i detaljplaner och byggnadsinformation och säkerställa att dessa görs nationellt tillgängliga, via moderna gränssnitt. Tanken är att alla nya detaljplaner som påbörjas efter 1 januari 2022 ska vara digitala enligt en föreskrift som Boverket kommer besluta om till sommaren 2020.

Även planbeskrivningen får en översyn för att även den ska kunna digitaliseras. För att underlätta för kommunerna har Lantmäteriet fått i uppdrag att erbjuda kommunerna en kostnadsfri lösning för nationellt tillgängliggörande av dessa digitala detaljplaner. Lantmäteriet och Boverket samverkar också med flera

SmartDok –Vi förenklar din byggvardag!

ETT FÖRETAG I

www.smartdok.se

systemleverantörer till kommunerna, för att säkerställa att dessa hinner anpassa sina lösningar för att möta de nya kraven. – Det tekniska är en mindre del i utvecklingsarbetet. En större del är de juridiska frågorna som har med informationens tillgänglighet att göra, säger Malin Klintborg på Lantmäteriet, uppdragsledare för en Smartare samhällsbyggnadsprocess.

Lösningen ska leda till att man ska kunna söka ut lediga byggrätter och påbörja testning av automatiska bygglov för vissa delar, förutsatt att man följer Lantmäteriets och Boverkets riktlinjer. Detta kommer att underlätta mycket för bland annat kommunerna och bidra till just en Smartare samhällsbyggnadsprocess.

NATIONELLT SKOGSDATALABB ANVÄNDER FLERA BILDKÄLLOR Skogsstyrelsen och SLU har under flera år samarbetat för att utveckla användningen av geografiska data som kan underlätta nyttjande, skötsel och förvaltning av landets skogar. Från juni 2019 driver man tillsammans Nationellt skogsdatalabb.

Lantmäteriet har laserskannat hela Sverige där syftet framför allt varit att skapa en uppdaterad markmodell med hög precision. Det är dessutom möjligt att utnyttja laserskanningens resultat för att få fram information om skogen, som beståndens höjd, virkesvolym och andra parametrar. En av nackdelarna med laserskanningen är att den görs med långa intervall. Bilder från satelliter tas betydligt oftare och ger därmed möjlighet att följa förändringar bättre.

Nationellt skogsdatalabb sprider kunskap om skogliga data och verkar för hur dessa kan användas i nya innovationer. Ett exempel är att upptäcka och följa angrepp av granbarkborre i skogen. Under 34

hösten 2019 genomförde Nationellt skogsdatalabb ett projekt tillsammans med Sveaskog och Sogeti. Man utvecklade en analysmetod som gör det möjligt att följa förändringar i den skogliga vegetationen över tid. Nationellt skogsdatalabb har nyligen lanserat förändringsanalysen, där bland annat förändringar orsakade av barkborreangreppen kan visas, men det är också möjligt att få kartor över exempelvis stormskador. – Vi tar också fram teknik för att med hjälp av AI utnyttja drönarbilder, berättar Bengt Djuvfeldt, projektledare för Nationellt skogsdatalabb hos Skogsstyrelsen. Vi har testat detta för att hitta lärkträd som är angripna av lärksäckmal. Träden i skogen går att bestämma till art och analysen skiljer på friska och angripna träd, det vill säga enskilda träd. Metoden har verifierats manuellt i fält. – Utvecklingen går mycket fort nu och vi ser stora möjligheter när bilder och information från flera håll kombineras, exempelvis laserskanning och satellitbilder från Sentinel-2. Om man lägger till data om markförhållanden, jordmån mer mera skapas ännu bättre underlag för att nyttja och förvalta skogen på bästa sätt och samtidigt bevara den biologiska mångfalden, avslutar Bengt Djuvfeldt.

Genom bland annat laserskanning, satellitbilder, drönare och AI kan skogen nyttjas långsiktigt på ett hållbart sätt.

GRÖNYTOR I TÄTORTER KARTLAGDA SCB har tack vare Nationella marktäckedata NMD med hjälp av bland annat satellitbilder från Sentinel-2 kartlagt grönytor i landets alla tätorter. Man visar också hur stor del av invånarna som har högst 200 eller högst 500 meter till närmaste grönområde.

Den förra kartläggningen gjordes 2010 och den omfattade endast de 37 största tätorterna. Den förnyade kartläggning som publicerades 2019 bygger på bland annat satellitdata med referensår 2015 och omfattar alla tätorter ner till en befolkning på 200 personer.

FLERA VIKTIGA BEGREPP För att tolka statistiken är det viktigt att hålla isär begreppen. ”Grönyta” (total grönyta) avser samtliga gröna element i tätorterna oavsett om de är tillgängliga för allmänheten eller inte. Grönytan är alltså en beräkning av bruttoarealen vegetationsklädd mark inom tätortsgränsen. ”Allmänt tillgänglig grönyta” är en delmängd av den totala grönytan och omfattar sådana grönytor som allmänheten med hänsyn till ägoförhållanden och markanvändning har rätt att beträda. Det gäller i huvudsak offentligt ägd eller förvaltad mark. Även grönytor på privatägd mark omfattas om de anses vara tillgängliga på allemansrättslig grund, exempelvis betesmark.

Ett ”grönområde” definieras i statistiken som ett område av sammanhängande grönytor som uppgår till minst 0,5 hektar och

Skogsdatalabbet använder AI-modeller för att identifiera skador i skogen på bilder som tagits av drönare. Bildexemplet handlar om skador orsakade av lärksäckmal på lärkträd. Gula fyrkanter markerar angripna träd och röda fyrkanter markerar skadade träd. Till höger skymtar en skogsväg. Bild: Skogsstyrelsen som är allmänt tillgängligt. Grönområde är alltså en delmängd av allmänt tillgänglig grönyta. I kartläggningen ingick också att identifiera hårdgjord mark.

MYCKET GRÖNYTA OCH GRÖNOMRÅDEN Bland resultaten noteras bland annat att i genomsnitt utgjordes 63 procent av tätorternas landareal i Sverige av grönyta. I genomsnitt utgjordes 40 procent av tätorternas landareal av allmänt tillgänglig grönyta.

Resultaten av kartläggningarna visar bland annat att de minsta tätorterna är de grönaste. I de minsta tätorterna (mellan 200-499 invånare) hade tätortsbefolkningen i genomsnitt 1 980 kvadratmeter grönyta per person att jämföra med de största tätorterna (100 000 invånare eller mer) där genomsnittet per person var 183 kvadratmeter. I medeltal hade tätortsbefolkningen 458 kvadratmeter grönyta per person. Den allmänt tillgängliga grönytan var i medeltal 287 kvadratmeter per person.

I genomsnitt hade 94 procent av tätortsbefolkningen tillgång till minst ett grönområde inom 200 meter från bostaden. Hela 99 procent hade tillgång till grönområde inom 300 meter. Skillnaden mellan stora och små tätorter var relativt små när det gällde närhet till grönområden.

SKA HÅLLAS À JOUR Även uppgifter om hårdgjord mark redovisas i den aktuella kartläggningen. Hårdgjord mark är mark som är bebyggd eller på annat sätt täckt med material som betong eller asfalt, men innefattar även grusplaner och konstgräs. Det visade sig att 31 procent av marken i tätorter var hårdgjord mark.

I statistiken publiceras även uppgifter summerade till kommunnivå, länsnivå och för riket. Det som summeras är då uppgifter om grönytor och grönområden inom tätorterna inom respektive kommun eller län.

Samtliga tabeller i Statistikdatabasen kan nås via produktsidan för statistiken om grönytor och grönområden i tätorter www.scb.se/MI0805.

Förhoppningen är att Nationella MarktäckeData fortsättningsvis ska uppdateras för att även i framtiden kunna bidra som underlag för att följa utvecklingen av grönstrukturen i svenska tätorter.