Hamn Hamnen i Piteå byggs ut för ökade godsmängder

HAMNEN I PITEÅ BYGGS UT för ökade godsmängder

Tillväxt i det regionala näringslivet och ökade godsmängder ligger bakom utbyggnaden av hamnen i Piteå. Den nya kajen som stod klar 2018 kompletteras nu med 55 000 kvadratmeter nya lagringsytor som skapats genom utfyllnad i vattnet.

AV LARS-OLOF TANDBERG

HAMNEN I PITEÅetablerades på sin nuvarande plats 1972. Tillväxt inom både import och export gjorde att en utbyggnad av hamnen inleddes 2012. Stabilt ökande behov inom skogsindustrin och uppbyggnaden av förnyelsebar energi i regionen är starka drivkrafter bakom utbyggnaden av hamnen.

Förutom en växande skogsindustri med flera betydande producenter av papper och sågade trävaror har Piteå även produktion av biobränsle med råvara från pappersbruken och även uppbyggnaden av Europas största vindkraftpark i Markbygden.

Utbyggnaden, som delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, har skett i tre etapper. Den första genomfördes 2012–2014 och innebar förbättring av bärighet, elektrifiering av järnvägen och nya lagringsytor.

I samband med etapp två 2015–2018 bytte hamnen namn till >> 50

Morän och berg har fyllts ut i vattnet med bandschaktare. Bild: Ulrika Weinz

Piteå Port & Hub för att betona betydelsen av intermodala transporter. En 115 meter lång ny kaj byggdes, liksom 10 000 kvadratmeter upplyst lagringsyta.

KORTA TRANSPORTVÄGAR I etapp tre som nu pågår skapas ytterligare lagringsyta på 55 000 kvadratmeter. Det sker både på land och genom utfyllnad i vattnet. Till det behövdes det cirka 500 000 ton jord och bergmassor. – Vid upphandlingen hade vi med parametrar som innebar att entreprenörer fick pluspoäng ju kortare transportväg för massorna de kunde erbjuda. Resultatet blev bättre än väntat, som längst transporterades massor sju kilometer, berättar Lars Wikström som är infrastrukturansvarig på Piteå Port & Hub.

Bland annat kunde 180 000 ton överskottsmassor hämtas från ett bygge på en industritomt tvärs över vägen från hamnen. Från den har morän körts med dumper till utfyllnadsplatsen i hamnen. Resterande material i form av berg har körts med lastbil från entreprenören Nyabs närbelägna bergtäkt. När materialet tippats bladades det ut med två Caterpillar bandschaktare, en D6:a och en D8:a.

ÖVERLAST I ETT HALVÅR För att ta ut sättningar har sedan en del av ytan, främst delen som fyllts ut i vattnet, legat under överlast i ett halvår. Två ytor på cirka 22 000 kvadratmeter fick en överlast med en meter berg i storleken 0-600. På övriga ytor ligger en meter berg ovanpå moränen som kommer att utgöra del av terrassen för färdiga ytor. – Det är lite speciellt att fylla material i vatten. Det är svårt att veta exakt hur mycket det ska sätta sig. För att mäta sättningen använde vi så kallade peglar. Det är en platta som sätts mellan moränfyllen och bergfyllen. I plattan sitter en stång som sticker upp ovan mark. Stångens läge över mark mäts under hela byggtiden och vi får då reda på hur mycket materialet satt sig, förklarar Josefin Eriksson som är platschef på Nyab.

BETONGMARKSTEN OCH ASFALT I början av september hade överlasten just schaktats bort och arbetet med justering och bärlager inletts. Sedan ska området förses med olika typer av slitlager. Närmast kajen används höghållfast betongmarksten, så kallad hexasten. Den ytan ska bland annat klara lasten av containertruckar med drygt 100 tons axellast och punktlaster från mobila hamnkranar överstigande 200 ton.

Längre in används bitumenbeläggning i varierande tjocklek beroende på vad som ska lagras. Där kraven är högst läggs tre lager, först asfaltgrus, sedan ett polymerförstärkt bindlager och sist ett slitlager asfalt. På övriga lagringsytor läggs två bitumenlager av något högre kvalitet för att klara höga axellaster. – Vi måste ha hårdare bitumen än vid normal asfaltering. Containrar har fyra tassar i hörnen och dom sjunker ner i normal asfalt. Vilka slitlager man ska använda är ett komplext problem för alla hamnar. Det finns ingen standard så vi får experimentera för att hitta rätt nivå. Helst skulle vi vilja lägga betongmarksten på hela området, men det blir för dyrt, konstaterar Lars Wikström.

1 100 VINDKRAFTVERK Den 55 000 kvadratmeter nya lagringsytan som nu skapas är redan efterfrågad för de kommande fem till tio åren. Behoven kommer bland annat från pågående uppbyggnad av vindkraft i regionen. – Markbygden ska bli Europas största vindkraftpark med totalt 1 100 vindkraftverk. Hittills har cirka 400 byggts, så merparten återstår. Då behövs det lagringsytor i hamnen, säger Lars Wikström. 52 “ Markbygden ska bli Europas största vindkraftpark med totalt 1 100 vindkraftverk. Hittills har cirka 400 byggts, så merparten återstår. Då behövs det lagringsytor i hamnen. /Lars Wikström, infrastrukturansvarig,

Piteå Port & Hub Bild: Ulrika Weinz

I etapp 3 av utbyggnaden av Piteå Port & Hub ingår även att förse de nya lagringsytorna med belysning. Dessutom stängslas hamnområdet in och förses med ett säkerhetssystem som ska skydda både fartygen och hamnanläggningen. Säkerhetssystemet följer den internationella ISPS-koden (International Ship and Port Facility Security code) som beskriver grundkraven för säkerhetsarbetet i en hamnanläggning.

Ulrika Nilsson, vd på Piteå Port & Hub, berättar att bolaget har arbetat länge med analys, projektering och utformning av infrastruktur inför utbyggnaden, för att uppfylla de krav hamnens kunder ställer för dagens och framtidens transporter. – Det är mycket glädjande att Piteå Port & Hub tillsammans med den kontrakterade operatören ShoreLink fullt ut kan ta hamndelen i drift under 2021. Vår gemensamma målsättning är att kunna ta emot fler fartyg, tåg och lastbilar via hamnen och erbjuda fler hållbara logistiklösningar till regionens näringsliv.

FAKTA I KORTHET

Utbyggnad av hamnen i Piteå

Tidplan: augusti 2019–november 2020 Byggherre: Piteå Hamn AB Generalentreprenör: Nyab Sverige AB Kostnad: 200 Mkr

UTBYGGNAD MED Intermodalitet i fokus

PITEÅ PORT & HUB

Piteå Port & Hub är ett viktigt transportnav för norra Sveriges näringsliv. Hamnen och Haraholmen är ett expanderande område både när det gäller export och import men även när det gäller tillverkningsindustri. Viktiga verksamheter som skänker mervärde för hela regionen, inte minst för Piteå. Nu utvecklar vi med Europeiska regionala utvecklingsfondens hjälp.

PITEÅ HAMN

Hamnverksamhet har bedrivits i Piteå sedan medeltiden men har genom århundradena bytt plats ett antal gånger på grund av landhöjningen. 1972 fick Piteå Hamn sin nuvarande plats med 300 meter torrlastkaj och därtill hörande anläggningar. Hamnen byggdes ut fram till 1978 med ytterligare 300 meter kaj och därefter fungerade den tillfreds

ställande i drygt 30 år innan den utbyggnad som nu är inne på sin tredje etapp startade.

ETAPP 1 · 2012-2014

Förbättring av bärighet och elektrifiering av järnvägen samt nya lagringsytor.

ETAPP 2 · 2015-2018

115 meter ny kaj som ger plats för ytterligare ett fartyg med kapacitet på 150 ton, en ny alternativ infart för ökad flexibilitet och mer än 10 000 m 2 upplyst kajnära logistikyta för lagring, lastning och lossning. Verksamheten byter namn till Piteå Port & Hub. Det växande transportnavet behöver ett internationellt gångbart namn.

ETAPP 3 · 2019-2020

Ytterligare 55 000 m 2 upplyst lagringsyta för att underlätta de intermodala transporterna. Intermodalitet innebär att man vid frakt

av gods kombinerar flera transportsätt och att omlastning mellan fartyg, tåg och lastbil sker vid en kombiterminal som Piteå Port & Hub. På så vis undviker vi både skador och stölder samt nyttjar järnvägsnät och sjöfart maximalt vilket är bra för vår miljö. Etapp 3 omfattar även utbyggnad av säkerhetssystem för skydd av både fartyg och hamnanläggningen.

Vi fortsätter utvecklingen, ligger steget före och är redo att möta framtiden.

PITE Å PORT & HUB · SJÖFARTSHUSE T · HARAHOLMEN · 941 43 PITE Å · 0911-23 21 30

weinzatwork.com