Göteborgs Hamn satsar stort på hållbarhet

GÖTEBORGS HAMN

satsar stort på hållbarhet

Göteborgs Hamn har som mål att minska hamnrelaterade koldioxidutsläpp inom Göteborgsområdet med 70 procent till 2030. Arbete pågår för att hela kedjan från landtransporter med järnväg och lastbil, terminalhanteringen och sjötransporterna ska bli fossilfria.

AV LARS-OLOF TANDBERG

– VI ÄR EN STOR HAMN och volymerna

ökar. Det ger oss möjlighet göra mycket och vi vill ligga i framkant när det gäller utveckling av godstransporter och hållbarhet. Vi har ett ganska kraftfullt klimatmål där vi ska minska de hamnrelaterade koldioxidutsläppen med 70 procent till 2030. Med det menar vi inte enbart själva hamnområdet utan från Vinga fyr till hela Göteborgsområdet, säger Jill Söderwall som är affärsområdeschef på Göteborgs Hamn AB.

Göteborgs Hamn arbetar med tre områden för att ta fram fossilfri drift. Det är treminalhanteringen, landtransporter med järnväg och lastbil samt sjötransporterna. – Områdena är i olika stadier av mognad med olika incitament och tillgänglighet på lösningar. Vad gäller arbetsmaskiner återstår mycket att göra, men redan i dag används enbart miljövänlig HVO i de dieseldrivna maskinerna.

LADDSTATIONER OCH VÄTGASMACKAR

ellastbilar som kör till och från hamnen. På hamnområdet finns även två vätgasmackar för lastbilar. – Vi tittar även på produktion av vätgas i hamnen. Vi har ett avtal med Statkraft om att bygga en tillfällig produktionsanläggning på Risholmen. Hamnen är en bra plattform för att testa nya lösningar för alternativa drivmedel, på en plats där alla i transportkedjan möts, säger Jill Söderwall.

På sjösidan förbereder Göteborgs Hamn bland annat för att fartyg ska kunna bunkra grön metanol, som väntas kunna minska >>

EN AV VÄRLDENS MEST MILJÖVÄNLIGA GODSTRANSPORTER

Gods- och passagerartrafiken mellan Umeå och Vasa har verkat i över 70 år. I dagens läge, när miljöaspekterna är en viktig fråga vid planering av transportrutt är den här rutten smidig och miljövänlig i många hänseenden.

NY HYBRID RO-PAX-FÄRJA NU I TRAFIK

Under hösten 2019 inleddes byggnationen av en ny miljövänlig hybrid RoPax färja. Leveransen skedde i augusti 2021. Den nya färjan är banbrytande på många plan med fokus på miljövänliga lösningar och komfort. En viktig och grundläggande förändring med det nya fartyget är förutom miljöaspekterna även den ökade kapaciteten på bildäck samt fler och snabbare överfarter.

”Tack vare det nya fartyget kan vi transportera fler klassade transporter och en stor del av marknadens specialtransporter. Nya färjans bildäck har en höjd på 4,90 meter, medan den förra färjan hade en höjd på 4,40 meter. Dessutom är våra ramper stärkta så att vi kan lasta alla tyngre transporter som rör sig på vägarna i Norden”, säger Tony Ehrs, fraktdirektör på Wasaline. “Vi har nu dessutom 70% flera fraktmetrar när kapaciteten ökat från 850 till 1500 meter. Wasaline vill erbjuda kvalitet och flexibla tjänster till alla sina kundgrupper. Vi vill verkligen stå för våra ledord säkerhet, snabbhet och pålitlighet.” LJUS FRAMTID FÖR REGIONEN

Investeringarna i Umeå hamn och i Vasa hamn möjliggör en god tillväxtpotential för Wasaline som även kan erbjuda smidiga intermodala transportlösningar av gods ända ner till kontinenten tack vare järnvägskombiterminalen som finns bredvid färjan. Sjöfrakt via Umeå och Vasa ut i världen är även möjligt.

Wasaline är ett finskt-svenskt rederi med huvudkontor i Vasa. Rederiet transporterar både passagerare och gods dagligen mellan Umeå och Vasa. Under årens lopp har Wasaline vuxit till en betydande aktör bland fraktkunder i hela Norden och i de baltiska länderna med över 20 000 fraktenheter i året. Rederiet erbjuder goda transportmöjligheter av bl.a. fordonskombinationer, löstrailers, specialtransporter och farligt gods från såväl Vasa som Umeå.

Mer information om Wasaline hittas på adressen wasaline.com/frakt/

Tony Ehrs, fraktdirektör på Wasaline, säger att säkerhet, snabbhet och pålitlighet är Wasalines ledord. M/S Aurora Botnia trafikerar regelbundet, året runt, mellan Vasa och Umeå. Wasaline transporterar bland annat fordonskombinationer, löstrailers och specialtransporter.

Göteborgs hamn har tagit fram en världsunik lösning för elanslutning av tankfartyg i explosionsklassad miljö. Bild: Göteborgs Hamn

koldioxidutsläppen med 95 procent jämfört med konventionella fartygsbränslen. Även möjlighet att tillhandahålla ammoniak undersöks.

Vad gäller elanslutning vid kaj för fartyg finns den möjligheten för färjor och RoRofartyg sedan många år. För elanslutning av tankfartyg lanserade Göteborgs Hamn i juni det nya konceptet Green Cable. Det är en lösning för elanslutning av tankfartyg i explosionsklassad miljö. Målet är att sätta en ny global standard för elanslutning av tankfartyg vid kaj i farlig miljö. – Green Cable har tagits fram i ett brett samarbete med rederier för att hitta rätt lösningar för teknik och säkerhet. Den tekniska lösningen är klar och nu ska systemet byggas och väntas vara klart om 1,5 år. Nu jobbar vi vidare för att hitta en lösning även för containerfartyg.

JÄRNVÄGSPENDLAR

I dag går 60 procent av alla transporter till och från Göteborgs hamn på järnväg. Här har hamnen satsat stort på järnvägspendlar, där gods från utvalda orter går på järnväg till hamnen i Göteborg. Nyligen invigdes två nya pendlar till Piteå och Umeå och godsmängden på de befintliga pendlarna ökar. I Göteborg har en kombiterminal och en omlastningsterminal byggts och hamnen tittar på att bygga fler. – Kombinationen järnväg och sjötransport är väldigt klimatsmart. Järnvägskapaciteten i hamnen är god, och vi bygger ut kontinuerligt. Utmaningen är att det saknas kapacitet i det nationella systemet, framför allt på Västra Stambanan. Men det kan inte vi lösa. Här måste staten och Trafikverket satsa, understryker Jill Söderwall. 52

Hon tycker sig inte se att den överflytt av transporter från väg och järnväg till sjöfart som regeringen länge talat sig varm för sker med någon självklarhet. – Det viktigaste är inte vilket transportslag som används, utan att man använder det som är bäst för miljön, effektiviteten och kostnaderna. Järnväg och sjö är en kombination som vi vet fungerar, och vi skulle gärna se en utökad ekobonus för den kombinationen.

Jill Söderwall tycker att intresset för infrastruktur generellt har ökat från politikerhåll, men samtidigt får godstrafiken mindre uppmärksamhet än persontrafiken. – Det får gärna vara fortsatt fokus på utbyggnad av järnvägen, men det är viktigt att godstrafiken inte glöms bort när nya banor planeras.

SATSA PÅ COREHAMNARNA

Göteborgs Hamn är besviken på att den svenska regeringen inte vill peka ut de viktigaste hamnarna i Sverige, så att investeringar där kan prioriteras.

Trelleborgs Hamn, Stockholms Hamnar, Göteborgs Hamn, Copenhagen Malmö Port (CMP) och Luleå Hamn är utsedda som corehamnar av EU- kommissionen. Det innebär att de klassas som några av de viktigaste hamnarna i Europa, och spelar en central roll för utvecklingen av de europeiska transportkorridorerna och nätverken. – EU har lyckats peka ut de fem viktigaste svenska hamnarna i sitt Corenätverk, men det får inte genomslag i den svenska politiken. Det finns 52 hamnar i Sverige och alla kan inte prioriteras. Corehamnarna måste prioriteras vad gäller investeringar och tillgänglighet, understryker Jill Söderwall. “ Vi är en stor hamn och volymerna ökar. Det ger oss möjlighet göra mycket och vi vill ligga i framkant när det gäller utveckling av godstransporter och hållbarhet.

/Jill Söderwall, affärsområdeschef, Göteborgs Hamn AB Bild: Göteborgs Hamn

Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn. Inom ett avstånd av 50 mil finns 70 procent av Skandinaviens industri och befolkning. Totalt passerar nära 30 procent av Sveriges utrikeshandel via Göteborgs hamn. Hamnen har terminaler för container, roro, bilar, passagerare samt olja och andra energiprodukter. Göteborgs Hamn har direktlinjer till destinationer i Europa, Asien, Mellanöstern, Afrika och Nordamerika. Exporten består mestadels av stål, fordon samt skogsprodukter som papper, pappersmassa och trävaror. Importen består främst av konsumtionsvaror som kläder, möbler, livsmedel, elektronik med mera. Balansen mellan import och export är 50/50.