Växel: 08-501 08

Ekologiskt hållbara bostadsprojekt – i egen regi – för medelstora entreprenadföretag

SYFTET MED undersökningen är att skapa en processkarta för medelstora entreprenadföretag som vill utföra ekologiska bostadsprojekt i projektformen egen regi, utifrån ett svensk ram- och regelverk. Processkartan kommer dokumentera hur dessa företag kan börja med ekologiskt hållbara bostadsprojekt i det initiala skedet i byggprocessen. Frågeställningen gäller som följande: • Vilka lagkrav, förordningar och allmänna råd finns att förhålla sig till för ekologiskt hållbara bostadsprojekt i Sverige? • Hur ser det initiala skedet av byggprocessen ut och vilka processer och metodiker används för bostadsprojekt? • Hur kan en process för att börja med ekologiskt hållbara bostadsprojekt utifrån det initiala skedet och dess processer utformas och dokumenteras?

Metod: Undersökningen bygger på en fallstudie med semistrukturerade intervjuer såväl som en litteraturstudie för att besvara frågeställningarna. Respondenterna kommer från tre olika företag och har baserats på två olika bostadsprojekt, vilket gjorde det möjligt att skapa ett generaliserbart resultat.

Resultat: Resultatet av studien består av en processkarta av processer, delprocesser, aktiviteter och beslutspunkter. Kartan delar in aktiviteterna till interna och externa parter och utgår ifrån sju huvudämnen som framkom under litteraturstudien. Denna processdokumentation kan hjälpa verksamheter som vill påbörja bostadsprojekt inom egen regi.

Konsekvenser: Arbetet har bidragit till verktyg för verksamhetsutveckling till bostadsbyggnation i egen regi utifrån de ram- och regelverk kring ekologi som har ställts upp och dokumenterats. En grund, i form av en processkarta, att utgå och bygga ekologiskt hållbara bostadsprojekt på, för medelstora entreprenadföretag, har skapats.

Begränsningar: En begränsning som arbetet har är att många beslut om att gå vidare med ett projekt eller utformning och val av installationssystem baseras på ekonomiska aspekter.

Eftersom arbetet endast har inriktats på de ekologiska aspekterna så har ekonomin hamnat utanför arbetet, vilket gör att när resultatet av arbetet ska användas måste ekonomin vägas in separat. Beslutsfattande sker inte heller enbart utifrån gällande lagstiftning, vilket arbetet har fokuserat på.

Examensarbete av Jonna Eriksson och Adam Olsson vid Tekniska högskolan i Jönköping

Miljöcertifiering av småhus och bostadsrätter – certifikatets ekonomiska värde

HÅLLBAR UTVECKLING är ett omtalat ämne i dagens fastighetsbransch. Med flera färdplaner och globala mål som främjar en långsiktigt hållbar utveckling har det framkommit system för hur man ska miljöanpassa byggnader. Miljöbyggnad och Svanenmärkning är två system som har utvecklats i Sverige. För att följa ett hållbart strategiskt arbete följer flera fastighetsbolag uppmaningen om ett netto noll utsläpp av växthusgaser 2045 i fastighetsbranschen. Detta föranleder ett ökat initiativ av att bygga hållbart och miljöanpassa redan befintliga byggnader.

Syftet med uppsatsen är att utföra en studie på hur de svenska miljöcertifieringssystemen, Miljöbyggnad och Svanen, förhåller sig till ett hållbarhetsarbete samt hur dessa certifikat värderas i fastighetsvärderingsprocessen. Studien kommer i förhållande till certifieringarna att granska värderingsprocessen för att undersöka om certifikatet har ett ekonomiskt värde och analysera sambandet mellan miljöcertifiering och marknadsvärde.

Resultatet av denna undersökning antyder att bostäder som är miljöcertifierade inte påvisar ett tydligt ekonomiskt värde i relation till marknadsvärdet. Dock konstateras det att avgiften som erläggs på dessa bostadsrätter är betydligt lägre än de konventionella bostadsrätterna. Ett resultat av detta visar att miljö- och hållbarhetsattributerna som existerar i dessa bostäder resulterar i en lägre avgift i jämförelse med de icke-miljöcertifierade bostadsrätterna. Småhusen påvisar ingen ökning av marknadsvärdet om Svanenmärkning finns.

Slutsatsen som dragits i detta arbete är att värderingen kring både bostadsrätter samt småhus vare sig dessa är miljöcertifierade eller ej ger en svår bedömning om det finns en tydlig korrelation mellan miljöcertifiering och marknadsvärde.

Nya miljöcertifieringar – incitament, hinder och skillnader

FASTIGHETSBRANSCHEN står för cirka 20 procent av alla utsläpp av växthusgaser och 40 procent av all världens energiförbrukning (RICS The World Built Environment Forum, 2019). Därför är det viktigt att se på vilka åtgärder fastighetsägare kan göra för att minska miljöpåverkan.

Miljöcertifieringar för byggnader är ett verktyg som används för att minska deras miljöpåverkan och arbeta för fortsatt minskad påverkan i framtiden. Detta examensarbete fokuserar på nya miljöcertifieringar, mer specifikt NollCO2, med syftet att jämföra denna certifiering med LEED och dess påbyggnad LEED Zero. Syftet är även att undersöka incitament och hinder för NollCO2 via en kvalitativ intervjustudie som omfattas av totalt fem intervjuer. Intervjuerna har utförts digitalt under våren 2021 med personer som haft insikt i NollCO2certifieringens pilotprojekt.

Resultatet från jämförelsen visade att det finns ett flertal skillnader mellan NollCO2 och LEED, där den tidigare har mer omfattande krav för att godkännas, men samtidigt bör användas som ett komplement till den senare för att ge en större effekt av minskad miljöpåverkan. Jämfört mot LEED Zero är skillnaderna dock inte lika omfattande, då dessa har ett gemensamt mål om att nettonoll klimatutsläpp ska uppnås inom ett eller flera fokusområden. Intervjuerna visade att det finns flera incitament än hinder att använda sig av NollCO2 vid certifieringen av byggnader. Incitamenten har bland annat varit att företagen haft höga hållbarhetsmål internt, kunskapsutvecklingen som fås via certifieringsarbetet och att företagen erhållit mycket positiv uppmärksamhet av deras val att bli pilotprojekt med NollCO2-certifieringen.

Hinder har varit det omfattande arbete som har krävts för att få alla parametrar inom certifieringen rätt då det funnits brist på pålitligt underlag hos materialleverantörerna och brist på kunskap i byggbranschen. Uppfattningen har dock varit att incitamenten övervägt hindren, då kunskapsläget börjar avancera. Effekten av certifieringen har varit en utveckling av branschen där många leverantörer är intresserade av att lära sig mer och arbeta med hållbara lösningar även för framtida kunder.

Paralleller har dragits till tidigare forskning som gjorts på äldre miljöcertifieringars incitament och hinder, där det visat sig finnas starkare incitament än hinder även för de äldre certifieringarna. Diskussion har även förts gällande lönsamhetsaspekten med NollCO2, då projekt har högre produktionskostnader, men det är för tidigt att dra slutsatser om ifall NollCO2-projekten är mer lönsamma än andra certifierade projekt. Den tidigare forskningen har nämligen visat fastighetsägares uppfattning om att certifierade byggnader är mer lönsamma än andra, speciellt byggnader med LEED-certifieringen. Skillnaden mot den tidigare forskningen är att aktörernas incitament bakom NollCO2-pilotprojekten inte verkar ha påverkats av statliga regleringar enligt intervjustudien och skulle behöva utredas vidare.

Optimering av betongrecept med ballast av betongkross

DET VANLIGASTE byggmaterialet i Sverige är betong, en produkt med många positiva egenskaper vad det gäller mångsidigheten i hur den hanteras inom produktion till den solida och hållfasta slutprodukten. Att tillverka betong har dock en miljöpåverkan, både vad det gäller produktionen av cement som leder till stora koldioxidutsläpp och uttaget av grus och sten till ballast.

Naturgrus från rullstensåsarna är en ändlig resurs som behövs där det ligger för att bland annat filtrera vårt dricksvatten. Därför har man börjat tillverka betong av bergkross i stället för naturgrus. En lösning på ett problem som i sin tur kan leda till andra problem. Bergkrossen har nämligen helt andra fysikaliska egenskaper som kan göra den färska betongen avsevärt mer trögflytande och fördelarna med betongens mångsidiga hantering skulle helt försvinna om man inte justerade och optimerade recepten. Framför allt när det gäller självkompakterande betong som är den mest lättflytande betongen och innebär en minimal arbetsbelastning för de som gjuter.

Därför syftar det här examensarbetet till att bidra till en mer hållbar betongproduktion. Projektet har som mål att förbättra det betongrecept som Sateba Sweden använder innehållande bergkross och uppnå de krav Sateba Sweden ställer gällande betongens egenskaper och sammansättning. Genom försök i laboratorium har ballasten utvärderats och betongrecept har provats för att sedan förslå recept som provats i full skala i fabriksmiljö. Projektet har lyckats visa exempel på recept vilka har nått upp till kraven med ett innehåll av 100 procent bergkross som ballast. Projektet har visat brister i betongegenskaperna, där ballasten i de finare fraktionerna gjort betongen trög och svårare att arbeta med än referensbetongen. På grund av den trögheten har även doseringen av flyttillsatsmedel ökat i de framtagna recepten.

Examensarbete av Bror Lander vid Umeå universitet

Koldioxidsnålt byggande – en utredning av CO2-optimala byggnadslösningar

DETTA EXAMENSARBETE behandlar ämnet koldioxidsnålt byggande. Syftet med arbetet var främst att utreda CO2-optimala konstruktionslösningar och materialval.

Det har också gjorts en del studier inom ämnet klimatsmarta energisystem i en byggnad.

Som verktyg för att bestämma CO2avtryck för byggnadsmaterial och konstruktionstyper har det använts mjukvaran One Click LCA där miljöministeriets beräkningsmetod har tillämpats.

För att kunna avgöra vilka material och konstruktioner som anses vara bra ur CO2-persperktiv, har det jämförts två olika scenarion av ett verkligt bostadsprojekt. Utredningen resulterade i stora skillnader i CO2-avtryck mellan de två scenarion som undersökts. Generellt kunde det konstateras att byggande i trä är CO2-effektivt, främst eftersom trämaterial ingår i det ekologiska kretsloppet.

Nackdelar med byggande i trä är bland annat kostnadsrelaterade samt relaterade till brandsäkerhet. Det konstaterades även stora fördelar med noggrant val av tomt. I resultaten från beräkningen av materialens koldioxidutsläpp konstaterades det att betong- och stålprodukter ger upphov till stora mängder koldioxidutsläpp, varvid det är till stor fördel att använda återvunnet material.

De viktigaste faktorerna för optimering av en byggnad konstaterades vara beaktande av materialval och val av energisystem.