Ytskyddsdagarna 2020: Branschen måste driva frågan om ytskydd

”Ni som jobbar med renovering och ytskydd måste ta plats i samhällsdebatten.” /Hans Rothenberg (m), riksdagsledamot Bild: Glenn Ljunggren

Ytskyddsdagarna 2020: BRANSCHEN MÅSTE DRIVA FRÅGAN OM YTSKYDD

Ytskyddsbranschen måste själv förklara för politiker, media och resten av samhället hur viktigt det är att underhålla och skydda det som redan är byggt eller tillverkat. Det konstaterades på årets upplaga av Ytskyddsdagarna.

AV LARS-OLOF TANDBERG

– NI SOM JOBBAR med renovering och ytskydd måste ta plats i samhällsdebatten. Vi politiker behöver hjälp med detta, eftersom vi endast tänker i fyraårsperioder. Ni kan jobba mer långsiktigt. Frågan ni måste ställa er är ”hur kan vi ytskyddare bidra till att lösa framtida klimatutmaningar?”, sa riksdagsmannen Hans Rothenberg (m) i sitt inledningstal.

Ytskyddsdagarna 28–29 januari i Göteborg samlade 426 deltagare och 55 utställare. Ytskyddsdagarna har enligt Tommy Thörn från arrangören Ytskyddsakademien nu börjat sätta sig i branschen och få den storlek de förtjänar.

– Men vi måste fortsätta jobba för att få hit fler politiker, beställare och konsulter till nästa år. Vi måste bli bättre på att bygga broar och förstå varandra.

GÖR RÄTT FRÅN BÖRJAN Hans Rothenberg konstaterade att mänskligheten står inför ett antal utmaningar framöver. Vi måste klara livsmedelsförsörjningen till allt fler människor, vi måste utveckla nya miljövänliga energislag, vi måste resa smartare och vi måste hitta en ny långsiktig och hållbar livsstil.

– För att klara utmaningarna måste vi bli bättre på att vårda byggnader, kläder med mera. Om vi målar om huset bör det hålla i 15 i stället för tio år. Samma sak med bilar. Vi måste även göra rätt från början. Om vi inte bygger rätt spelar det ingen roll hur mycket vi ytskyddar, konstaterade Hans Rothenberg.

Han påpekade att ett problem för ytskyddsbranschen är att det är mindre glamouröst att spara pengar än att göra av med dom.

UNDVIKA FRAMTIDA KOSTNADER – Underhåll och ytskydd syns inte i resultaträkningen. Företagsledningar får inga bonusar för sparade utgifter. Men det går att bygga ett värde i balansräkningen på sikt. Att undvika framtida kostnader. Det måste branschen få företagens ledningar och ägare att förstå, och även politiker och allmänhet.

Allmänheten kan upplysas om värdet av ytskydd via media. Politiker kan nås genom lobbying och företag i branschen kan påverka genom debattartiklar eller i sina kontakter med kunder. – Ytskyddsbranschen kan inte lösa alla klimat- och miljöfrågor. Men tillsammans med andra kan ni göra en hel del. Om ni till nästa års Ytskyddsdagar kan presentera hur ni kan bidra till att lösa framtida klimatutmaningar, då lovar jag att skriva en motion till riksdagen som tar upp frågan, underströk Hans Rothenberg.

BEVARA DET VI REDAN BYGGT Tommy Thörn underströk vikten av att få politiker och andra att förstå vikten av att renovera och underhålla. Speciellt med tanke på FN:s senaste klimatrapport.

– Tillverkningen av ett ton cement släpper ut 900 kilo koldioxid. Att tillverka ett ton stål skapar 1,6 ton koldioxid. Om vi kan bevara det vi redan byggt kan vi spara miljön. Det här pratas det inte om. Vi måste få ut kunskap och förståelse. Facktidningar skriver om det här men i övrig press är det förvånansvärt tyst. Så vi måste även påverka journalister.

Ytskyddsbranschen är okänd för många och för att få fler att vakna måste branschen förutom lobbying mot politiker och media även satsa på utbildning och att sprida kunskap.

NY UTBILDNING FÖR YTSKYDDARE Thomas Carlsson från utbildningsföretaget Yrkesakademin (YA) tog upp utbildningstråden och presenterade den nystartade utbildningen Ytbehandlingsspecialist, för blivande arbetsledare inom yt- och rostskydd. Den har tagits fram i samarbete mellan YA, Arbetsförmedlingen och ytskyddsbranschen.

Det är en ettårig distansutbildning på heltid med säte i Trollhättan. Eleverna studerar på sin hemort och träffas i Trollhättan på ett antal gemensamma träffar under året. Första årskursen startade i december vilket innebär att 18 elever, varav två tjejer, nu studerar till Ytbehandlingsspecialist.

UTFORMAD AV BRANSCHEN Utbildningen har utformats i nära samarbete med branschen och representanter för företag och intresseorganisationer finns med i ett branschråd. Från detta har en ledningsgrupp bildats och den har tagit fram utbildningsplanen.

– Desto mer aktivt näringslivet är desto bättre utbildning får vi. Vi på Yrkesakademin vet hur yrkeshögskolan fungerar, men det är ni i branschen som vet vad utbildningen ska innehålla. Då ledningsgruppen består av branschfolk kan vi hela tiden skruva till utbildningen när vi ser något som kan förbättras, sa Thomas Carlsson på Yrkesakademin.

En fjärdedel av utbildningstiden består av så kallat lärande

”Om vi kan få fler att inspektera i tid, göra åtgärdsbedömningar och renovera eller skydda, går det att rädda befintliga konstruktioner. Det bästa för miljön är att använda det vi redan byggt, i stället för att bygga nytt.” /Tommy Thörn, Ytskyddsakademien

i arbete (LIA). Då är eleven ute hos ett företag i branschen och praktiserar. För att utbildningen ska fungera bra är det viktigt att branschföretag ställer upp med praktikplatser. Att göra det kan löna sig.

– LIA är bra för båda parter. Under praktiktiden skapas nya kontakter. Eleven kan se om yrket passar för denne och företaget får möjligheter att rekrytera duktiga elever. Vår erfarenhet är att det ofta är på LIA-platsen eleverna får sitt första jobb, konstaterade Thomas Carlsson.

Tommy Thörn sammanfattade årets Ytskyddsdagar och branschens lovande framtid.

– Om vi kan få fler att inspektera i tid, göra åtgärdsbedömningar och renovera eller skydda, går det att rädda befintliga konstruktioner. Det bästa för miljön är att använda det vi redan byggt, i stället för att bygga nytt.