Ytskyddsåtgärder bör planeras långsiktigt

Genom att inspektera och tillståndsbedömma industrianläggningar i tid går det att planera ytskyddande underhåll ett antal år framåt. Väl underbyggda åtgärdsplaner hjälper företagsledning och ekonomer att ta rätt beslut i tid. AV LARS-OLOF TANDBERG

MÅNGA ANLÄGGNINGAR INOM tung industri i Sverige byggdes på 60-, 70- och 80-talet. Det är inte ovanligt att industrifastigheter har eftersatt underhåll.

– Man har släppt det så långt att det börjar bli problem med driftstörningar och säkerhet. Många av dessa industrifastigheter har aggressiva miljöer, ofta med höga temperaturer. Bärande balkar och bjälklag med höga laster försvagas på grund av korrosion, det lossnar betong från väggar och tak och media tar sig in i sprickor i betongen och läcker ner under plattan.

Så sammanfattade Greger Sohlman, vd på ytskyddsföretaget IPM Norden, läget på många tunga industrier när han föreläste på Ytskyddsdagarna. Han konstaterade att de här problemen ofta löses med nödreparationer.

– Vi försöker hjälpa industrierna att komma bort från de här akutåtgärderna. Det första vi gör är att analysera vad och varför. Ålder, konstruktion, media, temperatur. När du fått fram dom uppgifterna kan du presentera ett åtgärdsförslag och vad det kommer att kosta.

LÄTTARE ATT BUDGETERA Ett exempel är kaklade massakar. Kakel är väldigt hållbart men fogarna påverkas av de aggressiva kemikalierna och värmen i karen. När fogarna är förbrukade tar sig kemikalierna in i den bakomliggande betongväggen. Det kan leda till att kakelplattorna släpper och faller ner i karen, där de riskerar att sugas in i pumparna, med dyra driftsstörningar som följd.

– Vi går in varje år under ett produktionsstopp och besiktar karen och klassar dem. Sedan sätter man en tidsperiod, hur länge det karet kommer att funka och hur stor i procent risken för skador är. Då får kunden en prognos över fem eller åtta år vilka kar som måste åtgärdas, vid vilken tidpunkt och ungefär vad det kommer att kosta. Då blir det lättare att budgetera och planera underhållet, och de kan minimera de akuta nödåtgärderna, sa Greger Sohlman.

LÅNGSIKTIG PLANERING Ett annat exempel är pappersmaskiner. Många maskiner från 60- och 70-talet används fortfarande.

– Det är ganska tuff miljö kring en pappersmaskin med höga temperaturer, fukt, lutångor med mera. Man har prioriterat driften och släpat efter med underhållet på maskinstativ och stålkonstruktioner, med korrosion som följd.

”Med inspektion och planering i tid kan det akuta underhållet minskas.” /Greger Sohlman, vd, IPM Norden

Ofta har massaindustrierna bara ett stort underhållsstopp per år. Den tiden räcker inte för att ytskydda en hel maskin. Då kan det vara bra att dela upp arbetet.

– Efter besiktning får kunden förslag på åtgärd och en tidsplan. Det kan exempelvis vara att dela upp maskinen i fem partier. Sen gör man underhåll på ett parti år ett och tar sedan ett parti varje år. Då kan de planera och vet vad underhållet kommer att kosta fem år framåt i tiden, sa Greger Sohlman.