3 minute read
HYBRIT-genombrott lyftes vid seminarium om vätgas
Järnsvamp producerad vid HYBRIT-piloten i Luleå. Bild: Hybrit
HYBRIT-GENOMBROTT
lyftes vid seminarium om vätgas
HYBRIT-initiativet har gjort ett teknikgenombrott genom att producera världens första vätgasreducerade järnsvamp i pilotskala. Nyheten presenterades vid SNS´ webbinarium om vätgasens framtid i allmänhet, samtidigt som initiativet gick ut med sin världsnyhet.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
SNS ÄR EN POLITISKT oberoende ideell förening, en mötesplats för kunskapsbaserad dialog om centrala samhällsfrågor. Det var vid SNS´webbinarium den 21 juni på temat ”Vätgasens roll i framtidens energisystem”, som Mikael Nordlander, Director Industry Decarbonisation vid Vattenfall berättade den dagsfärska nyheten om teknikgenombrottet. Han är ansvarig för Vattenfalls deltagande i HYBRIT, vars mål är att producera fossilfritt stål genom att ersätta kol med vätgas i tillverkningen. – HYBRIT har i pilotanläggningen i Luleå producerat 100 ton vätgasreducerad järnsvamp för första gången. Det är en världsnyhet. Det finns stora chanser att vi kommer att få en fossilfri industri och en lönsam marknad kommer troligen att uppstå
redan innan kostnadsparitet uppnås.
Teknikgenombrottet inom HYBRIT kapar cirka 90 procent av koldioxidutsläppen i samband med stålproduktion och beskrivs som ett avgörande steg på vägen mot fossilfritt stål. Det är första gången någonsin som järnmalm direktreducerats på syre med vätgas framställd med fossilfri el i pilotskala istället för med kol eller koks.
Det var förra året som HYBRIT-initiativet där SSAB, LKAB och Vattenfall gemensamt startade sin pilotverksamhet med stöd från Energimyndigheten och 2026 är planen att inleda övergång till stålproduktion i industriell skala med en första demo-anläggning i Gällivare.
MYCKET SKA HÄNDA PÅ 30 ÅR
Webbinariet hade samlat en panel av Paula Hallonsten från Energimyndigheten, Göran Lindbergh från KTH, Åsa Lyckström från Siemens Energy och Mikael Nordlander från Vattenfall med Thérèse Lind, forskningsledare från SNS som samtalsledare. Och syftet var att diskutera vätgasens roll i framtidens energisystem. Stora förhoppningar sätts i samhället på vätgasen som möjliggörare för ett energisystem med lägre klimatpåverkan. Vätgasen är mångsidig och kan hjälpa till att fasa ut fossila bränslen. – Det är viktigt att visa att all teknik finns redan idag, det är inget vi behöver vänta på. Det gäller att skala upp, att tillverka mycket vätgas och hitta lagringsmöjligheter, sa Åsa Lyckström. – Om 30 år kommer vätgas från el att vara lika stort som den totala elproduktionen är idag, sa Mikael Nordlander. – Man löser väldigt mycket med vätgas, som ju är inkapslad
Vi hjälper er med val av gaslarm
Vi har ett stort utbud av gaslarm, såväl bärbara som stationära, som kan detektera de flesta gaserna. Kontakta oss så hjälper vi er med val av gaslarm för just er verksamhet.
08-774 05 90 www.proregcontrol.se el, sa Paula Hallonsten. Och HYBRIT handlar om att göra hela kedjan från gruva till färdigt stål till en fossilfri värdekedja.
KOMPETENS EN TRÅNG SEKTOR
Om Sveriges konkurrenssituation när det gäller vätgas sa Göran Lindbergh från KTH att vi i ett europeiskt perspektiv har ett bra läge, men att den trånga sektorn är att hitta kompetenta personer. – Kompetensen är jätteviktig, inte bara när det gäller högutbildade, vi börjar få en skriande brist på folk som ska bygga allting, från elnät till annat. Det gäller att undanröja alla de hindren, sa Mikael Nordlander.
Thérèse Lind sammanfattade diskussionen med att det fortfarande är en öppen fråga om vilka roller som vätgasen kan få i framtiden, att tillgången på ren el är avgörande för utvecklingen och central är också vätgasens relativa kostnadsutveckling gentemot andra teknologier.
