2 minute read

Stora förhoppningar på kostnadseffektiv kväverening

Malin Tuvesson, process- och utvecklingsansvarig på MittSverige Vatten och Avfall. Bild: Camilla Borgström, MSVA

Stora förhoppningar på

KOSTNADSEFFEKTIV KVÄVERENING

Nu står en pilotanläggning för forskning om kväverening på plats och i drift vid Fillan avloppsreningsverk i Sundsvall. Projektet ska ta reda på det effektivaste sättet att rena bort kväve ur avloppsvatten i ett klimat som är kallt stora delar av året.

KVÄVE BIDRAR till övergödning i våra sjöar och hav med bland annat algblomning som resultat. I norra Sverige finns det ännu inte några krav på att rena kväve vid avloppsreningsverk. Men nu skickar både EU och svenska myndigheter signaler om att det kan bli ett krav. Det kommer då att innebära stora kostnader. – Att klimatet blir varmare kan öka känsligheten i Bottenhavet och Bottenviken och göra att utsläpp av kväve leder till algblomning, något som redan är ett stort problem i Egentliga Östersjön men ännu inte i de norra delarna av Östersjön. Om det kommer krav på kväverening måste vi ha tillräcklig kunskap om hur vi kompletterar reningsverk i Norrland med kvävereningssteget, säger Andriy Malovanyy, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I det aktuella projektet undersöks hur den teknik som kallas MBBR – Moving Bed Biofilm Reactor – en variant av det biologiska steget i reningsverket, bäst utformas för att ge en kostnadseffektiv kväverening utifrån ett antal parametrar som temperatur, uppvärmning, tidsåtgång, bassängernas storlek och processens olika steg. – Det är ett komplext projekt, men mycket angeläget. Vi vet att vi redan idag har påverkan på våra recipienter med avseende på kväve och att vi kan förvänta oss kvävereningskrav inom en ganska snar framtid, säger Malin Tuvesson, process- och utvecklingsansvarig på MittSverige Vatten och Avfall.

Pilotanläggningens placering gör att Sundsvall är navet i forskningsprojektet. MittSverige Vatten och Avfall sköter den dagliga driften av anläggningen. I kväverening är det bakterier som står för själva reningen. Under våren har anläggningen trimmats in och de senaste testerna visar att rätt mängd bakterier har etablerats och att piloten nu kan drivas med full belastning.

Projektet har också till uppgift att undersöka hur vi kan rena avloppsvatten från hormoner som kommer från de mediciner vi använder.

För forskningen om rening av hormoner har projektet fått 2,7 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket.

Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och sker i samarbete med bland annat MittSverige Vatten och Avfall i Sundsvall, MSVA. De andra aktörerna i forskningsprojektet är VA-organisationerna Vakin (Umeå), Miva (Örnsköldsvik) och Luleå kommun.

This article is from: