SVEMIN:S höstmöte – råmaterialförsörjning och klimataspekter

Utvecklingen av gruvautomation har tagit ett stort steg framåt i Sverige – tack vare innovationer. Bild: Tomas Westermark/Boliden

Moderator för konferensen var Emma Härdmark, som är kommunikationschef för SveMin. Hon påminde bland annat om kampanjen ”Den svenska gruvan” som alla i gruvbranschen tagit initiativ till. Kampanjen har ett motto i form av ”Metaller och mineraler gör våra liv både bättre och roligare och därför behöver vi en gruvnäring som fortsätter jobba både långsiktigt och hållbart”.

AV KJELL-ARNE LARSSON

TILLGÅNGEN PÅ MALM och produktion av metaller har bidragit stort till Sveriges välfärd. Vår kompetens inom gruv-, stål- och metallsektorn kommer också att bidra till klimatomställningen, både nationellt och globalt. Efterfrågan på basmetaller ökar, liksom efterfrågan på ädelmetaller. Samtidigt kräver de nya teknologierna under klimatomställningen jordartsmetaller och andra innovationsmetaller. Detta kräver målmedvetna strategier både på nationellt, europeiskt och globalt plan.

Emil Högberg, som är stadssekreterare hos näringsminister Ibrahim Baylan, gjorde inledningsvis en presentation under rubriken ”Sveriges roll som råvaruland i klimatomställningen”. Han refererade först till EU:s Gröna Giv, den övergripande tillväxtstrategi som EU antog våren 2019 och som har till syfte att EU ska ställa om till en resurseffektiv, modern och rättvis ekonomi som ska ha noll nettoutsläpp 2050.

Den tekniska omställning som krävs kännetecknas bland annat av förnybar energi, e-mobilitet och batterier. Säker tillgång på råvaror är avgörande och EU ser ett trettiotal ämnen som

Gruv- och mineralnäringen har byggt vårt välstånd. Bild: LKAB

kritiska för omställningen. Redan till 2030 väntas en kraftig efterfrågan på nickel, aluminium och koppar.

Svenska regeringen ansluter till EU:s Gröna Giv och strategier. Regeringen vill att Sverige tar en ledande roll. Det finns en klimathandlingsplan och Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland 2045. – Det som aktiviteterna i Norrbotten nu bidrar med kommer att utgöra de största investeringarna i modern tid, påpekade Emil Högberg.

Han avsåg projekt HYBRIT och LKAB:s utvecklingsprojekt samt Northvolt. Gruvnäringen kan sätta en ny global standard för gruvverksamhet med elektrifiering, digitalisering, automation och koldioxidfri brytning och förädling.

RIK BERGGRUND All denna nya teknik kräver mycket metaller och mineraler. Emil Högberg hänvisade till undersökningar och utredningar som SGU gjort och gör. De visar att innovationskritiska metaller finns i Sveriges berggrund.

Samtidigt ska vi både enligt EU:s och Sveriges intentioner öka återvinningen, även på metaller. Det blir allt mer aktuellt, inte bara att öka den cirkularitet som redan är på plats, gruvindustrin bör också utveckla tekniken för att utvinna metaller ur befintligt gruvavfall.

För att underlätta tillståndsprövning för gruvnäringen ses nu minerallagen över och för närvarande tas underlag fram. Det går idag inte att säga när en ny lag kan komma. Frågan är prioriterad samtidigt som det är viktigt att få både effektiva och rättssäkra prövningsprocesser som kan bidra till klimatomställningen på ett positivt sätt.

Tidigare under hösten kom EU med en handlingsplan för kritisk råmaterialförsörjning. Råvaror behövs både för teknikomställningen och för att behålla arbetstillfällen. Mer än 30 miljoner jobb i EU är beroende av tillgången på råmaterial. Sverige som gruvnation och på god väg att automatisera gruvnäringen ska ses i ljuset av handlingsplanen.

Christian Danielsson, som är chef för EU-kommissionens representation i Sverige, svarade för en presentation med ämnet ”EU:s råmaterialstrategi – så kommer vi att märka den här i Sverige”. – Försörjningen med råvaror blir allt viktigare och jag tror att Sveriges agerande kommer att vara viktigt i anslutning till EU:s strategi, säger Christian Danielsson.

Som nämnts är en rad metaller och råvaror kritiska för utvecklingen inom EU fram till 2050 och givetvis även därefter. Försörjningen idag är mycket koncentrerad: Kina svarar för 98 procent av sällsynta jordartsmetaller, Turkiet för 98 procent av borat och Sydafrika för 71 procent av platina. Konsumtionen kommer att öka enormt. Om EU:s klimatmål till 2030 ska uppfyllas kommer det att behövas 18 gånger mer litium än idag och år 2050 sextio gånger mer.

PROBLEMOMRÅDEN Vi måste titta på den globala marknaden och se hur Europa kan bli mer självförsörjande. Christian Danielsson hänvisade till Batterialliansen inom EU, där målet bland annat är att 80 procent

Tillståndsprocesserna måste bli smidigare. Detta är en fråga som ses över av stater och myndigheter. Bild: Kjell-Arne Larsson

av det litium som behövs ska komma från europeiska källor. För att generellt, vad gäller brytning, förädling, finansiering och teknikutveckling, klara framtidens utmaningar finns fyra problemområden: • Kriterier för hållbar utvinning och förädling inom EU. • Cirkulär ekonomi. Öka produkters livslängd. Regler för återvinning. Stabil EU-marknad som gynnar cirkulär ekonomi. • Fyndigheter i Europa. Tillgångar finns, men det handlar om investeringar, tillståndsprocesser och allmänhetens acceptans för att starta produktion. • Diversifierad anskaffning. – När det gäller den sista punkten gäller det att få en stabil försörjning från tredje land på ett mer effektivt sätt än idag, menade Christian Danielsson.

Här förs diskussioner om strategiskt partnerskap mellan Sverige och Kanada respektive Australien. Tänkbara partner finns också i Afrika och på västra Balkan. Ansvarsfulla gruvdriftmetoder, både med avseende på etik och miljö, kommer att ges stor betydelse i denna typ av avtal.

ÄVEN BIOLOGISK MÅNGFALD Moderatorn Emma Härdmark påminde om att Sverige globalt sett har en av de bästa gruv- och mineralnäringarna. Nu arbetar näringen även med biologisk mångfald. SveMin har nyligen kommit med rapporten ”Mining with nature – svenska gruv- och mineralnäringens färdplan för ökad biologisk mångfald”. Senare under vintern genomförs också ett fördjupningsseminarium om mångfald. Näringens verksamhet ska vara lönsam både för företagen och för naturen. Vad ska företagen då göra, frågade sig Emma Härdmark. Frågan gick till Linda Bjurholt, som är miljöchef på LKAB och ordförande i styrgruppen för Mining with nature. – Vi behöver bygga kunskap och förstå hur djur och växter etablerar sig, svarade Linda Bjurholt. Det behövs också mätetal för att se hur vi kommer framåt.

Rapporten uppger att senast 2030 ska den svenska gruv- och mineralnäringen bidra till biologisk mångfald. Den stora utmaningen enligt Linda Bjurholt är kanske att lära känna naturen där den är, den platsspecifika kunskap som behövs.

Ett annat av branschens flaggskepp inom hållbarhet är att ”Krav-märka” metaller. De skiljer sig avgjort från flertalet andra produkter genom att metaller går att återvinna hur många gånger som helst. Så för metaller går det inte att kopiera någon annan typ av miljömärkning.

Erik Lindblom som tillhör IVL är projektledare för TraceMet och inom detta har man täckt in två värdekedjor: koppar och stål, från gruva till användare. För koppar deltar Boliden, Electrokoppar och ABB. För stål deltar SSAB, LKAB, Volvo Group och Scania. Parametrar som valts ut är metallernas klimatavtryck och andel återvunnet material.

Målet är att få ett spårbart kvalitetssäkrat system. Svårigheter som finns för att täcka in hela värdekedjorna är bland annat terminologin (olika perspektiv på termerna i olika steg) och tillträde till affärsinterna data. Projektet avslutas 1 januari och redovisas lite senare.

ENORMT BEHOV AV LITIUM Under SveMin:s höstmöte fick vi också höra om Northvolts batterifabriker och kommande behov av metaller, framförallt litium för litium-jon-batterier. Elektrifieringen i samhället går nu framåt med stormsteg. – Vi tror på många lösningar, där el är en av flera lösningar, säger Maria Åstrand, råmaterialchef på Northvolt. Det krävs en >>

Sverige har förutsättningar för ökad mineralbrytning. Bild: Tomas Westermark/Boliden rad innovationer både inom batteriteknik och andra områden för att klara klimatutmaningarna.

Tidigare var det Kina som hade den största investeringsvolymen för e-mobility, men nu har Europa gått om med 60 miljarder Euro 2019, jämfört med Kinas 17 miljarder Euro.

Northvolt uppför nu flera fabriker. Gigafabriken (40 GWh/år) i Skellefteå har redan väggarna uppe och i slutet av 2021 ska man producera de första cellerna. Fabriken i Zwei i Polen blir hälften så stor (20 GWh/år). Precursorsteget blir förlagt till Skellefteå, eftersom det kräver mycket energi och där finns tillgång till grön energi. I Västerås uppförs Northvolt Lab som dels innehåller forskningslabb och dels en förstudieanläggning till en fullskaleanläggning som sedan byggs i Skellefteå för återvinning av metaller. Visionen är att 2030 ska hälften av metallerna som används av Northvolt vara återvunna.

VERTIKAL INTEGRATION Prognoser från Benchmark Mineral Intelligence på metallbehovet i världen fram till 2028 visar en mycket kraftig efterfrågan på litium, men även på nickel och kobolt.

Idag produceras endast 3 procent av världens metaller i Europa, medan världsdelen förbrukar 25 procent av den globala produktionen. – Vi vill i stället har lokala försörjningskedjor och säkerställa att vi kan försörja oss själva, säger Maria Åstrand. Northvolt vill också ha vertikal integration inom breda delar av värdekedjorna för att kunna ha spårbarhet och klara krav på hållbar och etisk produktion.

Fyndigheterna i Europa är små men många och stor produk-

Vi erbjuder ett brett utbud av kvalitetsprodukter, allt ifrån handhållna-, fristående- och portabla utrustningar till helt kundanpassande lösningar! INTRESSERAD eller NYFIKEN? Besök vår hemsida www.holger.se och läs mer eller kontakta någon av våra säljare: Mikael Öster: 019-670 8113, E-mail: m.oster@holger.se eller Liselott Granlund: 019-670 8107, E-mail: l.granlund@holger.se

tionspotential finns, men tillståndsprocesserna är en flaskhals. Tillståndsfrågorna är på agendan nu för branschorganisationer, myndigheter och politiker. Northvolt tror kanske på ändringar för snabbare tillståndsprocesser. Men kommer det att gå tillräckligt snabbt för att Europa ska bli betydligt mer självförsörjande även på litium, nickel och kobolt, och kunna skapa en mer hållbar metallproduktion?

DRIVKRAFTER FÖR INNOVATION Dagens presentationer avslutades med att LKAB:s vd Jan Moström talade om ”Allianser – samarbete nyckeln till framgångsrikt innovationsarbete”.

Tidigare var det mest konkurrenskraft som drev utvecklingen, men idag är också klimatutmaningen en stark drivkraft. – Allianser – samarbeten – är viktiga för att kunna göra riktiga förändringar, säger Jan Moström. Nyckeln till framgång är att möta tillstånds- och tillståndsprocesser, samhällets krav och förväntningar samt teknisk utveckling.

Den tekniska utvecklingen omfattar: • Konkurrenskraft – produktivitet och säkerhet • Miljöpåverkan – vatten, luft, visuellt • Klimatpåverkan – direkt respektive indirekt emission av koldioxid

LKAB har innovationsarbete inom främst tre områden: digitaliserad och automatiserad gruvbrytning, koldioxidfri järnsvamp med vätgasteknik samt återvinna och skapa värde ur gruvavfall. – Ett grepp för att sedan öka innovationstakten är allianser med andra företag. Vi tog kontakt med seniora chefer hos företag i branschen. En absolut förutsättning här för att lyckas är att jobba mot gemensamt uppställda mål, avslutar Jan Moström.

Gruv- och mineral är en framtidsbransch med ett brett ansvar. Bild: Stefan Berg/Boliden