2 minute read
Positiv utveckling inom värmepumpsbranschen
Under förra året upplevde värmepumpsbranschen en uppgång och bra konjunktur, detta trots läget i övrigt i världen. Från att historiskt sett ha startat på en mycket låg nivå, fick värmepumpstekniken en bred förankring i samhället. Det är inte längre en ”grej för miljömuppar”. Under åren har både små och stora fastighetsägare sparat stora slantar genom att ta tillvara den ”gratisenergi” som värmepumparna erbjuder.
AV KJELL-ARNE LARSSON
SVENSKA KYL & VÄRMEPUMPFÖRENINGEN (SKVP) bedömde 2016 att landets värmepumpar levererade ungefär 40 TWh. Siffran gäller levererad värme och inkluderar elen för att driva värmepumparna. Uppgiften 40 TWh gäller fastighetsnära värmepumpar. Dessutom tillkommer det som producerades av energibolag i ett antal storskaliga anläggningar.
En luft-luftvärmepump i ett hus (villa) kan vanligtvis spara 30–50 procent av värmebehovet, exklusive tappvarmvatten, under året. En luft-vattenvärmepump kan spara 50–60 procent av värmebehovet, inklusive tappvarmvatten.
Dimensioneringen av värmepumpar görs med hänsyn till det maximala effektbehovet. Tidigare dimensionerades i allmänhet bergvärmepumpar med en angiven effekt på 60–70 procent av maximalt effektbehov och de gav då ungefär 90 procent av det årliga värmebehovet. Resterande 10 procent fick täckas in av andra värmekällor – toppeffekter. Det var knepigt att dimensionera värmepumpar. Om de dimensionerades med hög effekt för att täcka hela värmebehovet fick det till följd att kompressorn måste slå av och på ofta, för att parera vid lägre effektbehov. Konsekvenserna blev slitage på motor/kompressor och sämre verkningsgrad.
Lösningen på problemet med on/off-kompressorer blev frekvensstyrd varvtalsreglering. Den introducerades först på
Med de rätta förutsättningarna kan sjövärme vara en god investering. Bild: Free Energy BST
– Att priset på elektronik för frekvensstyrning nått en sådan nivå att den även kunnat inkluderas i villavärmepumpar kan ses som de senaste årens stora teknikkliv, säger Morgan Willis, teknisk expert på Svenska kyl & värmepumpföreningen. Bild: SKVP
luft-luftvärmepumpar och luft-vattenvärmepumpar. Sedan även på bergvärmepumpar. Enligt SKVP:s årliga enkät Pulsen är idag ungefär hälften av alla sålda bergvärmepumpar utrustade med frekvensreglering. De kan dimensioneras för 100 procent täckning av värmebehovet eller mer. Man ska dock akta sig för överdimensionering. En stor kompressor måste då ändå slå av vid sitt minvarvtal. Dessutom ska man tänka på verkningsgradskurvan. Vid ett visst varvtal är verkningsgraden som högst. Både lägre och högre varvtal försämrar verkningsgraden. – Att priset på elektronik för frekvensstyrning nått en sådan nivå att den även kunnat inkluderas i villavärmepumpar kan ses som de senaste årens stora teknikkliv, säger Morgan Willis, teknisk expert på Svenska kyl & värmepumpföreningen. Förutom förbättrad verkningsgrad möjliggör det exempelvis att värmepumpen kan anpassa sig till befintlig energibrunn, något som blir viktigt när äldre värmepumpar måste bytas ut. – Framöver förutspår jag kanske inga teknikkliv, men en successivt förbättrad prestanda. När värmepumparna blir allt smartare och mer uppkopplade ser jag dock på sikt en ny roll för värmepumparna att hjälpa elnätet vid effekt- och kapacitetstoppar. Något som har potential att även synas i värmepumpägarens plånbok. I Sverige har vi många värmepumpar. Om de kan styras så att effekttopparna minskas kan i storleksordningen en kärnkraftsreaktor sparas in, säger Morgan Willis.
I sammanhanget kan den som investerar i hållbara energilösningar fundera över möjligheten att åtminstone delvis producera egen el till värmepumpsanläggningen. Om man exempelvis installerar bergvärme kanske det är möjligt att samtidigt uppföra en anläggning för sol-el. Om investeringen framstår som dyr och projektet för omständligt kanske ett genomförande i två etapper kan bli aktuellt.