6 minute read
Enorm outnytttjad potential för effektivare värme och energi i fastigheter och bostäder
ENORM OUTNYTTJAD POTENTIAL
för effektivare värme och energi
Bostäder och service, det vill säga byggnader med bostäder, allmänna utrymmen och hushåll plus allt vad där tillhör med utemiljöer, underhåll och annat använder i Sverige 147 TWh energi per år. Vilket motsvarar närapå 40 procent av vår totala energianvändning. ”Här finns en stor potential för energieffektivisering för att minska både energianvändningen och utsläpp av växthusgaser”. Det konstaterar bland andra Energieffektiseringsföretagen, Installatörsföretagen och branschorganisationen Fastighetsägarna i den färska rapporten Grön Logik 2021. – Det här är dock ett mycket vidare begrepp än det som är direkt kopplat till flerbostadshus och som fastighetsägarna råder över, preciserar Rikard Silverfur, chef Utveckling & Hållbarhet, Fastighetsägarna.
AV THOMAS ANDERSSON
SVERIGES FASTIGHETER är beroende av försörjning från två energikällor. Den dominerande värmen i form av tillförd fjärrvärme samt el till sådant som hissar, ventilation och belysning. Men också på olika sätt till uppvärmning i framförallt enfamiljshus.
Enligt rapporten Grön Logik är det betydligt billigare att energieffektivisera själva uppvärmningen och på så vis minska energibehovet – jämfört med att effektivisera elanvändningen.
Fram till år 2045 motsvarar potentialen >>
för energieffektivisering inom bostad och service sammanlagt minst 52,9 TWh, sammanfattar rapporten Grön Logik. Det vill säga med drygt en tredjedel av dagens energianvändning för bostäder och service.
Den absolut största potentialen för energieffektivisering i befintliga fastigheter och bostäder handlar alltså om effektivare uppvärmning och en mindre del om eleffektvisering. Detta eftersom en överväldigande majoritet av flerbostadshusen har fjärrvärme för uppvärmning och varmvatten – Vi har nyligen gjort en studie som visar att skulle man sätta in bättre teknik och renovera upp de här fastigheterna så kan vi mer än halvera energiåtgången för uppvärmning fram till år 2050, förklarar Tomas Berggren, expert och seniorrådgivare på Energimyndigheten.
Energieffektivare fjärrvärme i våra bostadshus är dock inte en lika stor vinst för samhället i stort som för den enskilda fastighetsägaren och i förlängningen de boende, anser Rikard Silverfur, Fastighetsägarnas chef för Utveckling & Hållbarhet.
För samhället är fokus på minskad elanvändning i fastigheterna en större vinst – eftersom det finns växande alternativa användningsområden för den sparade elen. Till eldrivna fordon, i industrin och på andra håll. – För samhället finns det inte så mycket annan användning av fjärrvärme än att värma upp hus. För samhället är nyttan större att minska fastigheternas elbehov, tillägger Rikard Silverfur.
De största effektiviseringsvinsterna när det gäller elanvändning finns att hämta hem i småhus och villor, visar rapporten Grön Logik.
Det vill säga boenden som inte är påkopplade till fjärrvärmenätet utan använder el. – I bästa fall i form av en värmepump eller bergvärmepump. I sämsta fall direktverkande el. Där är största samhällsnyttan om småhusen energieffektiviseras.
Eftersom detta mätt i samhällsnytta inte skett i önskvärd omfattning efterlyser Rikard Silverfur traditionella politiska initiativ för att öka de privata incitamenten för energieffektivare småhus. – Om det är samhällsekonomiskt lönsamt, men inte privatekonomiskt, då har samhället historiskt gått in med stöd eller bidrag. Som till exempel bidrag för konvertering från oljepannor.
FTX ersätter fjärrvärme
För fastighetsägare och boende är av ekonomiska-, komfort - och miljömässiga skäl effektivare uppvärmning en åtgärd av stor
betydelse och potential. Eftersom nästan alla befintliga flerbostadshus saknar system för värmeåtervinning är exempelvis installation av FTX-ventilation en central åtgärd för en radikalt energieffektivare uppvärmning.
FTX ersätter fjärrvärme, men förutsätter ett visst tillskott av el till exempelvis fläktmotorer. – Men det är ganska lite och behövs dessutom ofta också för att uppfylla lagkrav på ventilation och inomhusmiljö, påpekar Tomas Berggren på Energimyndigheten.
Andra energieffektiva åtgärder är ofta fasadrenovering med isolering och andra åtgärder mot läckage och värmeförluster. – För att minska behovet av energi är uppvärmning av bostäder och användning >>
av varmvatten det centrala, sammanfattar Tomas Berggren.
Den samhällsekonomiska vinsten uppskattas här till 814 miljarder kronor i dagens pengavärde.
Den privatekonomiska besparingspotentialen för fastighetsägare och boende ligger, enligt rapporten Grön Logik, på 372 miljarder svenska kronor. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uppskattar dock att endast 30 procent av all potentiell energieffektivisering för uppvärmning genomförs – trots att det skulle vara privatekonomiskt lönsamt för fastighetsägarna.
/Tomas Berggren, Energimyndigheten
helst hos mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar, säger Tomas Berggren på Energimyndigheten.
Mot den här bakgrunden har Energimyndigheten tillsammans med fastighetsägare utvecklat en totalmetodik för att renovera, kartlägga och ta fram ett bra beslutsunderlag för vad som är lönsamt eller inte. – Det är inte alltid det går att sätta in och få plats med FTX-aggregat. Då måste du hitta någon annan teknisk lösning.
Eller, exemplifierar Tomas Berggren, kan det finnas ett stort behov av isolering. Men fasaden kan vara estetiskt så jättefin och värdefull att man varken vill eller kan isolera den. Trots att det inte finns någon isolering alls i väggarna. >>
Hos Skyddsboden hittar du det mesta för att öka den personliga säkerheten på din arbetsplats. • Arbetshandskar • Kläder • Skor • Hörselskydd • Hjälmar • Fallskydd mm
Våra produkter är godkända och certifierade enligt standardnormen för skyddsutrustning.
Din totalleverantör av personlig skyddsutrustning
info@skyddsboden.se 0950-40 24 16
Fastighetsägarnas Rikard Silverfur är delvis inne på samma linje när det gäller kunskap och olika lösningar. – Om du jämför med en bil så är det många byggnader som går på för låg växel. De är liksom inte intrimmade. Byggnaden styrs ju av olika reglage och aggregat som kanske inte funkar som det ska och som det var tänkt. Det där är kanske lite för komplicerat för många av de mindre fastighetsägarna.
Andra värme- och energieffektiva initiativ som att renovera tak och byta ut gamla fönster ställer också krav som ibland kan skapa hinder och motstånd. – Du måste ta in offerter, måste ha projektledare, vara beställare … då blir det hela helt enkelt ett större projekt, vilket kan vara lite avskräckande för en del, säger Rikard Silverfur.
Energimyndighetens expert och seniorrådgivare Tomas Berggren avslutar sammanfattningsvis med att energianvändningen per kvadratmeter i våra flerbostadshus, enfamiljshus, och lokaler som sjukhus och skolor sedan år 1995 trots allt har minskat med runt 20 procent KWh per kvadratmeter. – Vi minskar energianvändningen med de styrmedel som finns. Men det går kanske lite långsamt och det finns fortfarande en enorm potential kvar!
Att potentialen för energieffektivisering är långt ifrån fullt utnyttjad kan också ha andra orsaker än bristande kunskap om FTX-aggregat, projektledning och anbudsförfarande, tillägger chef Utveckling & Hållbarhet Rikard Silverfur, Fastighetsägarna. – På senare tid har vi tyvärr sett att allt fler energibolags ändrade taxekonstruktioner har gjort att energieffektivisering blir allt svårare att räkna hem. Ett minskat energibehov i byggnader ger inte längre motsvarande besparing på energiräkningen. Det är problematiskt om vi ska nå energieffektiviseringsmålen.
