Gröna satsningar gör Örebro till vinnare

Örebro har fokuserat på natursatsningar för att skapa en attraktiv kommun. Bild: Torbjörn Arvidson SLU-forskare har anlitats för att bygga upp en topografi som tål barns lek.

GRÖNA SATSNINGAR

gör Örebro till vinnare

Örebro kommun arbetar strategiskt med de gröna frågorna. Det har bidragit till att staden har utsetts till Sveriges friluftskommun fyra gånger. Samarbetet mellan de gröna avdelningarna i kommunen är nära vilket också gynnar verksamheterna och har varit en bidragande orsak till framgångarna.

AV MARIE LOUISE AARÖE

–VI ARBETAR FÖR att skapa en god tillgänglighet till gröna miljöer med höga sociala värden, samt för att utveckla gröna stråk och ekosystemtjänster, berättar Mimmi Beckman, planerare på tekniska förvaltningen i Örebro. Tre viktiga fokusområden är; stadsdelsparker som mötesplatser, lekmiljöer för barn samt folkhälsa och ett hälsosamt åldrande. Vi har gått efter Barnkonventionen. Det har varit en intressant kunskapsresa för att förstå lekandet bättre.

Det finns många frågor kring hur man skapar bra lekmiljöer. Vi är vana vid att det räcker med en platt yta där man sätter upp några olika lekställningar. Lekvärdet blir ofta lågt och tilltalar mest de yngre barnen. I Örebro kommun försöker man istället gå tillbaka till som det var förr i tiden där barnen själva får utforska och skapa sina miljöer och som styrs av barns egen fantasi. Hur gör man då? – Det har varit viktigt för oss att ta reda på vad som är spännande och vad som drar. Konkurrensen om tiden har ökat och barn är inte ute och leker lika mycket nu som förr. För oss har det varit viktigt att hitta möjligheterna att få tillbaka barn och

ungdomar till den fria leken i utemiljöer. Vi har flyttat fokus från lekredskapen till hela lekmiljön. Ett koncept som vi arbetar efter är lekotoper; gröna lekmiljöer för barn, att jämföra med biotoper.

I samarbete med SLU-forskare testas olika sätt att bygga upp gröna leklandskap som tål barns lek. En utmaning är hur man skapar detta som passar olika åldersgrupper utan att göra avkall på säkerheten. Man arbetar även med konstnärer som ska ge möjligheten för barnen att skapa utifrån sina idéer. Det innebär alltså inga färdiga lösningar. Barn vill gärna göra platser som sina egna med möjlighet att kunna påverka. Det har varit viktigt att försöka sudda ut gränserna mellan natur, park, träning och lek. Platser ska vara flexibla och det är många olika målgrupper som ska trivas här. – Det är viktigt att fler är ute och rör på sig för att nå folkhälsomålen Då måste man förstå vilka miljöer som lockar och skapar motivation och glädje, säger Mimmi Beckman. Då är det viktigt att hitta tillbaka till de stimulerande lekmöjligheterna. Vi vuxna har många gånger glömt bort vad lek handlar om. Vi styr ofta barns aktiviteter som då blir ensidiga. Vi har som mål att gå från tillrättalagda miljöer till mer tillåtande miljöer.

Författaren och psykologforskaren Peter Gray menar att i leken lär sig barnet att ta kontroll och bedöma riskfaktorer. Det är i leken barnen testar sina gränser och det är mycket sällan med allvarliga olyckor. Vuxna vill gärna vill att det ska var snyggt och ordning och reda när barns verkliga miljöer inte är så prydliga. I naturmiljöer är det accepterat att det finns pinnar, gegga och vatten. Det är anledningen till att rika naturmiljöer ofta är bra lekmiljöer.

Örebro har varit förutseende och skapat en skyddad natur runt om staden. Det är gynnsamt för promenader, joggning och cykling då de flesta människorna vill ha närhet till friluftslivet. Naturen är en viktig del och en resurs för medborgarna. – Örebro kommun har förstått att en del av att bygga en attraktiv kommun är att också bygga in det gröna. Det är en säker väg till framgång, säger Malin Björk, naturvårdschef i Örebro. Översiktsplanen, som vi går efter, bygger ihop olika värden där den gröna delen är en del i en hel palett. Vi arbetar mycket med att skydda de gröna ytor som är kvar och sedan fylla dem med kvaliteter.

Målpunkterna har varit viktiga, människor vill veta vart man är på väg och det måste finnas stigar, rastplatser och raststugor då man under vissa tider på året kanske vill sitta inomhus och äta sin matsäck. Tillgängligheten för så många som möjligt är en annan viktig fråga. Det handlar om rullstolsburna, syn- och hörselproblem, samt guider på olika språk för familjer som ska integreras. Gruppen som är kvar att arbeta vidare med är de äldre, för att öka tillgängligheten även för dem.

Västra delen av sjön Hjälmaren har varit en oljehamn samt en plats för ett flertal olika industriverksamheter. Nu har man arbetat med att ta tillbaka delen till sitt ursprung för att gynna stadsborna. En del av ett åkerlandskap förvandlas till ett rekreationslandskap för att ta tillbaka den biologiska mångfalden med betesängar och våtmarker som tidigare fanns här. Platsen blir en fröjd för både människor som bor i närheten och olika arter. – Under resans gång har vi lärt oss mycket, bland annat vad människor söker efter. Rastbordet ska gärna stå i skogsbrynet med möjlighet att blicka ut över slätten eller våtmarken. Det är viktigt, att trots att en stad växer, skydda natur och kulturellt viktiga områden och bevara dem. Det får inte finnas motstående intressen när man ska bygga och samtidigt bevara det gröna och det har visat sig att det går och invånarna uppskattar det, säger Malin Björk.

På 1800-talet dikade man ut för att få större odlingsmarker och sjön Hjälmaren sänktes med nästan två meter och man fick då sammanlagt cirka 20 000 hektar ytterligare att odla på. Det var under nödens år. Nu försöker man återställa delar till det ursprungliga och hitta nya lösningar för gröna ytor som blir som oaser och både renar vattnet och luften och gynnar hela ekosystemet samtidigt som de ger en frihetskänsla och gynnar folkhälsan. – Det har varit viktigt för politikerna att se hur ett kontaminerat område kan bli bra både för människor, djur och växter. Det har banat väg för att säkerställa fler ytor till det naturliga ursprunget, säger Malin Björk. – Vi har ett mycket gott samarbete med arbetsmarknaden och fått in flera i arbete. Vi har ett mycket intressant samarbete med Sveaskog där de har avsatt 3 700 hektar mark till en ekopark. I Ekopark Kilsbergen har vi skapat stigar, raststugor och övernattningsstugor för att möjliggöra att så många som möjligt ska kunna komma ut i naturen på ett enkelt sätt. Det har varit ett mycket givande samarbete, betonar Malin Björk.

Samtliga betonar också det goda samarbetet mellan de olika avdelningarna inom kommunen. Att sitta nära varandra och ha lätt till dialog gör det enkelt att lära av varandra, och stötta varandra och då få möjligheten att kunna arbeta brett.

Mimmi Beckman är planerare på den tekniska förvaltningen i Örebro. Bild: Örebro Kommun