16
DAGEN Fredag 28 november 2014
helgdag
Redaktör: Daniel Wistrand 08-619 24 86,
feature@dagen.se
Peppe blev haffad av Han brukade ligga på nätterna inlåst i sin cell och fantisera om ett liv utan droger och kriminalitet. En vardag med fru, barn och bil. Men vägen dit kändes omöjlig. – Jag satt fast i det liv jag skapat.
Hoppas på Gud Therese Peterson möter Peppe Eriksson FOTO: OLA WESTERBERG
Peppe Eriksson ◆ Ålder: 51 år. ◆ Bor: Klutmark
station. ◆ Familj: Hustrun Nina och en katt. ◆ Gör: Föreståndare för LP-kontakten i Skellefteå. ◆ Favoritcitat: ”För att hjälpa en människa måste man möta henne där hon är” – Sören Kirkegaard.
P E P P E B E R ÄT TA R O M uppväxten i Boliden utanför Skellefteå. Den var turbulent, otrygg med mycket missbruk i familjen. Skolan blev inte den fredade zon han hade behövt, utan kantades av mobbning från både barn och vuxna. Den lilla killen, med lätt för att lära, började snart hata skolan där han blev kränkt och slagen. Han började hänga med ett gäng på stan i stället, drack mellanöl och rökte hasch. – När ”soc” såg det hamnade jag på ungdomsvårdsskola. Jag var bara 14 år då och tvingades att hårdna, annars hade jag gått under. J U M E R D R O G E R han hade i kroppen desto elakare blev han och den hårda ytan blev en del av hans liv. När han satt i fängelse för 29:e gången blev personalen därför förvånade när han av alla bad om att få en ”P34”, att få ta sista strafftiden på ett behandlingshem. Han ville bli drogfri sa han, men sanningen
var en annan. Tjejen han var kär i, Nina, hade hamnat på behandlingshemmet bredvid efter att hon försökt ta sitt liv. – Jag var beredd att göra vad som helst för att komma nära henne igen. P E P P E S I T T E R M I T T i en blommig 70-talssoffa nere i Skellefteå pingstkyrkas källare. Det är här han jobbar, som föreståndare för LP-kontakten, som bedriver missbrukarvård på kristen grund. När Nina kommer på tal ler han med hela ansiktet och pekar mot torget utanför. Det var där de möttes första gången för en väldig massa år sedan. I en busskur över en flaska sprit.
Det verkade fantastiskt, men jag visste inte vägen ut. Relationen var stormig, båda var väldigt aggressiva, ett par man gick omvägar för att slippa möta, och det var efter ett av många bråk han bad om den där ”P34:an”. Den gången hade han sårat henne djupt. Alla hans brev där han försökt be om förlåtelse, kom tillbaka sönderrivna i småbitar i ett kuvert med hennes handstil på. S E DA N KO M E T T brev till från henne, med information om LPverksamhetens behandlingshem i Nässjö. Det avgjorde saken. Med hopp om att försonas med Nina lät han sig föras till Torpahemmet i en fångbil, men
när handbojorna låstes upp visste han fortfarande inte hur livsomvandlande resan skulle bli. – Jag som var van att bli bemött med hat och motstånd blev helt tagen av kärleken jag mötte. De sa att jag var värdefull och att de gillade mig som person. D E N STO R E M A N N E N i soffan känns sårbar när han berättar hur han allt mer släppte garden och såg att de andra på hemmet var lika tatuerade som honom och hade ett liknande förflutet. Men de hade något mer och i flera nätter stod Peppe framför spegeln på sitt rum och tittade sig själv i ögonen för att se om han kunde upptäcka det han sett lysa i de andras ögon. – Men jag såg bara något som var grått och dött.
NY ARTIKELSERIE!
P E P P E B E R ÄT TA R M E D stor inlevelse hur det efteråt kändes som om han svävade flera decimeter ovanför marken. Hela hans fokus inriktades nu på att få veta mer om Jesus och han började läsa Bibeln med stor frenesi. – Men jag tyckte inte biblarna på hemmet var fina nog, så jag gick till Nya Musik i Jönköping och stal en. Han skrattar när han ser min förvåning och lugnar mig med att han bekände för butiksägaren många år senare, som då bara hade klappat honom på axeln. – För även om jag blivit gripen av Jesus, så levde jag vidare som kriminell i tanken ett tag till. Jag inTAT U E R A D PA S TO R . ”Ibland såg inte att det handlade när jag är ute och predikar får om så mycket mer. jag höra att jag borde täcka FOTO: OLA WESTERBERG
P E P P E E R I K S S O N visste vart han var på väg. Två av hans bröder hade redan dött i missbruk, och han var beredd på att gå samma öde till mötes. I missbrukarkretsar var han känd som grovt kriminell, en farlig kille som dömdes för rån redan som 18-åring, vilket följdes av mordförsök, misshandel och andra allvarliga brott. – När våldet kliver in i ens liv och det blir en rutin att slå folk på käften, så blir det snabbt den enklaste lösningen i de situationer man hamnar i.
det var skitjobbig. Det kröp i mig, berättar Peppe och sätter sig lite längre fram i soffan. Några månader senare hölls en samling på Torpa då någon plöstligt sa ”i kväll kommer en person att bli frälst”. Utan att ha planerat de, märkte Peppe hur han reste sig, gick fram och böjde knä. – De bad för mig och allt jag burit på rann av. Jag kände mig fri för första gången sedan jag var barn, och började gråta inför alla människor. I det ögonblicket bestämde jag att det här kommer jag aldrig att släppa. Det var det bästa som hänt mig.
P E P P E VA R egentligen tatueringarna för att de tillhör ganska trött på missbrumitt gamla liv, men jag vägrar. D E T Ä R M Å N G A människor ket och på att leva upp till De är en del av mig. Men jag som rör sig i lokalen medden bild han byggt upp har lagt ner mycket pengar på an vi pratar och plötsligt kring sig själv. Ångesten göra om fula kåktatueringar. avbryts vårt samtal när över hur livet blivit hade Här hade jag förut Frihetsgunågon börjar spela piano ofta kommit över honom dinnan i nätstrumpor”, beräti andra änden av rummet. när han varit ensam. tar Peppe Eriksson. Peppe ursäktar sig och får – Ibland kunde jag fankillen att pausa lite. Alla möts av tisera om hur framtiden skulle samma värme från den tatuerase ut utan droger. Det verkade de pastorn i en t-shirt med Skelfantastiskt, men jag visste inte lefteå AIK på magen. vägen ut. – Jag har gått från att vara Så när de andra på Torpa stor och farlig till att vara en pratade om Jesus försökte han nallebjörn som vill ge kärlek till förstå. de jag möter. Det är den perso– Men när de började snacka nen jag tror Gud hade som plan i tungor och grejer, tyckte jag
17
DAGEN Fredag 28 november 2014 Redigering: Danne Sundell
Gud för mig från början, den verklighet jag hamnade i förstörde mig. Men de tio år jag levt som drogfri har gjort att det gamla har bleknat. Jag ser mig inte längre som den människan jag var. D E T VA R M YC K E T som skulle bearbetas efter 30 år med kriminalitet och missbruk. Skulden, skammen och behovet av att få förlåtelse sköljde över honom. Men med bra vägledning har hittade han fram till den man han vill vara. Peppe visar mig sin Bibel med hans namn ingraverat i ena hörnet. – Den symboliserar det liv jag lever nu. Här finns allt jag vill vara och de råd jag behöver för att leva så. Och det står Peppe på den. Det är viktigt, för gamla Peter är död. I dag lever Peppe. Han är den nya mannen. M E N D E T VA R inte bara Jesus han mötte där på hemmet. Han hittade även tillbaka till Nina som blev hans fru 2006 och som precis som han är verksam inom LP. – Nina betyder allt för mig. Hon är min soulmate. Vi var så trasiga båda två och det är ett Guds under att vi båda lever det här livet i dag. Och vi har inte haft ett allvarligt bråk på tio år. Det är fantastiskt. I DAG A N VÄ N D E R Peppe sina erfarenheter för att ge hopp och hjälp åt allt från trasiga ungdomar till ärrade missbrukare. Och tittar man in i hans ögon nu så är de långt ifrån döda, men resan hit tog tid och Peppe poängterar att oavsett vilket liv man har levt, hänger det på att du själv vill ha en förändring om det ska fungera. – Det är vad Jesus vill. Att vi ska gå framåt. Det går inte att sätta sig ner och tro att förändringen ska komma. Men det är aldrig kört. Så länge det finns en gnutta hopp finns det en chans.
THERESE PETERSON therese.peterson@dagen.se 08-619 24 80
B L E V H JÄ L PA R E . Det tog ett år innan Peppe Eriksson berättade om sin frälsning för sin familj. Det skedde på hans och Ninas bröllop 2006. Hans chockade familj fattade knapp när han sa att han mött Jesus. I dag är det honom de ringer när de är i kris, han som var den värste i sin familj. FOTO: OLA WESTERBERG
3
saker som betyder mycket för Peppe Eriksson
◆ Bröllopsbilden: Nina är min klippa och den som fick mig att gå ur mitt gamla liv. Hon är min själsfrände.
◆ Bibeln: I Bibeln finns allt jag försöker vara. Här hittar jag de råd jag behöver för att leva det liv jag vill leva.
◆ Tröjan: Den här är som jag, en stor, tjock och varm tröja, med hjärta för andra. Jag älskar dessutom tjocka tröjor och har hellre det än jacka på vintern.