VASA
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD
LEDANDE INOM ENERGIBRANSCHEN Att Nordens största koncentration av energiteknologi finns just i Vasaregionen beror på många faktorer och är resultatet av ett långsiktigt arbete. Den industriella traditionen, det internationella näringslivet samt det omfattande samarbetet mellan företagen, den offentliga sektorn och utbildningen i regionen har alla samverkat för att skapa detta.
Företagen i regionen har målmedvetet satsat på de snabbväxande energimarknaderna i världen. I dagens läge kan vi erbjuda välfungerande lösningar för många globala energifrågor. Som stad har Vasa förbundit sig att föregå med gott exempel och djärvt främja hållbar utveckling genom att förbättra energieffektiviteten, ta i bruk innovativa lösningar inom energiproduktion och energidistribution samt satsa på forskning och utbildning.
Vasa har som mål att leda utvecklingen av hållbara energilösningar i hela landet. Uppdraget är av global omfattning: vi bör utveckla lösningar som fungerar överallt i världen.
3
VI HJÄLPER HELA VÄRLDEN ATT SPARA ENERGI
Energi- och klimatavtal på EU-nivå I avtalet som gjorts upp av EU-kommissionen och som undertecknades i december 2014 förbinder sig Vasa tillsammans med många andra europeiska städer att minska CO2-utsläppen med minst 20 % innan år 2020
Vasa har engagerat sig i flera internationella, riksomfattande och regionala projekt och avtal som eftersträvar reducerad miljöbelastning och främjar energieffektivitet.
Minskat koldioxidavtryck med 20% innan år 2020.
Energieffektivitetsavtalet Enligt EU:s energitjänstedirektiv är Finlands riktgivande energibesparingsmål 9 % för år 2016. I Vasa är målet som satts upp i enlighet med avtalet i samarbete med Arbets- och näringsministeriet cirka 9 GWh, vilket uppnåddes redan i slutet av 2014. Därför beslöt staden att höja ribban. Det nya målet är en inbesparing om 11,7 GWh. Målet är att spara energi motsvarande den årliga förbrukningen för 585 egnahemshus (11,7 GWh).
Energi- och klimatprogrammet I Vasas eget energi- och klimatprogram presenteras konkreta åtgärder, ansvariga aktörer, tidtabeller och resursbehov för att uppnå de uppsatta målen för utsläppsminskning och energieffektivitet.
4
FLEST ENERGIFÖRETAG De 140 företagen i Nordens ledande energikluster EnergyVaasa exporterar produkter och lösningar över hela världen. Därför tar Finland också hem en avsevärd andel av de globala investeringarna som görs i energiteknologi. Med en omsättning på över 4,4 miljarder står EnergyVaasa för 12 % av Finlands teknologiexport och en tredjedel av hela landets energiteknologiexport. Företagen inom EnergyVaasa erbjuder lösningar för bl.a. förnybar energi, smarta nätverk, smart energiproduktion samt förbättrad energieffektivitet inom industrin, byggbranschen, sjöfarten och även i hushållen. Vasaregionens investeringar i forskning och produktutveckling har tredubblats under de senaste fem åren. Tack vare dessa satsningar och engagemanget i kontinuerlig utveckling har EnergyVaasa säkrat sin position som en betydelsefull aktör på de globala energiteknologimarknaderna.
5
6
LÅNGSIKTIG PLANERING OCH HANDLINGSKRAFT Vasa främjar aktivt energieffektiviteten och tar i bruk ny teknologi inom energiproduktionen, elöverföringen och eldistributionen. Stadens beslutsfattande tar utsläppsminskning och energieffektivitet i beaktande i det mesta – i planeringen av samhällets infrastruktur, byggande och trafik. Exemplen som presenteras på de följande sidorna talar sitt tydliga språk: i Vasa finns unik expertis inom energibranschen, något som utnyttjas mångsidigt.
7
Energieffektiva offentliga byggnader
Belysning ute och inne
Vasa hussektor började följa upp byggnadsbeståndets energiförbrukning systematiskt redan på 90-talet. Insamlade data och kunskaper syns nu i byggnadernas energieffektivitet. Till exempel är skolor och daghem bland de mest energieffektiva i Finland.
Skolorna i Vasa är i medeltal 17% och daghemmen upp till 23% energieffektivare än genomsnittet i Finland.
I Vasa har gatu- och utebelysningens energieffektivitet förbättrats genom behovsbaserad automatisk styrning och genom att utnyttja ny, energieffektivare belysningsteknik.
Belysningsförnyelserna som gjordes i Vasa under 2014 sparar in totalt cirka 178 000 kilowattimmar. Koldioxidutsläppen minskade med cirka 53 ton per år, vilket motsvarar 350 000 kilometer körda med bil.
Ett betydelsefullt objekt är Borgaregatans skola som byggdes på 1970-talet. Byggnaden sanerades med sikte på energieffektivitet. Luftkonditioneringssystemet effektiverades med värmeåtervinning och solpaneler som genererar 14 MWh el om året installerades på skolans tak. Tack vare den nya hustekniken kan skolbyggnaden nu ta tillvara 65 % av värmen ur frånluften. I energikostnader sparar man in cirka 17 000 € om året.
Ett viktigt byte av belysning gjordes i en av de största allaktivitetshallarna i Finland, i Botniahallen. Tack vare belysningsteknologin Array LeS som installerades i Botniahallen 2014 sparar samkommunen cirka 60 000 € om året i el- och servicekostnader jämfört med tidigare. Efter förnyelsen har också ljusets kvalitet och hela systemets funktionalitet förbättrats avsevärt. 8
Energilösningar för nybyggen Wasa Station är ett allaktivitetskvarter som planerats på tomten för den gamla busstationen. Här ska det enligt planerna byggas ett köpcentrum, musik- och kongresscentrum, hotell-restaurang, ett allaktivitetsutrymme för sport samt kontor och bostäder.
Ett energisjälvförsörjande bostadsområde Bostadsområdet producerar till och med mer energi än det förbrukar: elproduktionen är 120 % och värmeproduktionen 160 % jämfört med områdets beräknade behov. Bostadsområdet i Sunnanvik ligger vid havsstranden och är det första i världen att ta i bruk flera innovationer från energibranschen, vilka tillsammans gör området självförsörjande. Det produceras lika mycket el och värme som det förbrukas. Energin tas tillvara från havsbottnen samt från en närbelägen soptipp för att täcka behoven för de 39 småhusen och fyra höghusen i området. Tillvaratagningen av värme från sedimenten i havsbottnen och distributionen över hela bostadsområdet sker via ett centraliserat lågenerginätverk.
När det står klart utgör Wasa Station ett skyltfönster för energi- och byggnadstekniken i regionen. Avsikten är att kvarteret Wasa Station ska utnyttja nya och innovativa energilösningar. Användningen av lokalerna i det mångfasetterade kvarteret och modern byggnadsteknik ska jämna ut energiförbrukningen i kvarteret och minska behovet av att köpa energi utifrån.
Bostadsområdet drar även nytta av biogas, metan, som produceras vid en närbelägen soptipp. Energiproduktionen och distributionen sker vid områdets eget kraftverk New Energy, där mikroturbinerna omvandlar biogasen till el och värme. 9
Från stenkol till biomassa
Avfallet ger energi för hela regionen
I samband med samproduktionskraftverket för fjärrvärme och el i Vasklot finns världens första storskaliga förgasningsanläggning för biomassa. Med hjälp av anläggningen ersätts stenkol med inhemsk lågutsläppsbioenergi. Vid biogasanläggningen används i huvudsak träflis som bränsle. I förgasaren omvandlas flisen till biogas som bränns i den nuvarande stenkolspannan.
Via bränsleanskaffningen överförs kring 15 miljoner euro per år till den regionala ekonomin. Tidigare användes pengarna till att köpa stenkol och utsläppsrätter för koldioxid. Tack vare biogasanläggningen kan upp till 40 % av stenkolen som används vid kraftverket ersättas med förnybart biobränsle. Koldioxidutsläppen minskar med cirka 230 000 ton per år.
I Vasaregionen producerar man även energi från avfall. I Westenergys moderna avfallsförbränningsverk utnyttjas avfall som inte går att återvinna effektivt som energi, tryggt och utsläppsfritt. Vid Westenergy produceras över en tredjedel av fjärrvärmen som förbrukas i Vasaregionen.
Tack vare Westenergys avfallsförbränningsverk och att kraftverket i Vasklot gick över till biomassa minskade hela Finlands koldioxidutsläpp med 1 %. Prestationen belönades som årets klimatgärning 2012. Användningen av avfall i produktionen av fjärrvärme och el ersätter fossila bränslen och minskar Vasaregionens koldioxidutsläpp med upp till 200 000 ton om året. När mängden avfall som deponeras på soptippen minskar, minskar även utsläppen av metangas som är 20 gånger så skadligt för atmosfären som koldioxid. Tack vare projektet Vasas energihelomvändning som är gemensamt för Vaskiluodon Voima, Westenergy och Vasa Elektriska minskar energiproduktionens koldioxidutsläpp med 425 000 ton om året, vilket motsvarar närmare en procent av hela Finlands koldioxidutsläpp. 10
Energisjälvförsörjning i trafiken
Nya energilösningar för Kvarken
Vasas mål är att minska användningen av fossila bränslen och samtidigt öka den regionala energisjälvförsörjningen även i trafiken. Vasa stad och Stormossen Ab har knutit ett avtal kring leverans av biogas för 12 nya bussar som använder gasen som bränsle. Stormossen är den första biogasanläggningen i Finland som står utanför jordgasnätverket och förädlar metangas till bilbränsle från bioavfall och vattenreningsslam.
Stormossen började förgasa hushållsavfall redan på 80-talet. Före det fanns endast en liknande anläggning i Europa. Biogasanläggningen skapar jobb och inkomster för lokala aktörer, bränslepengarna stannar i staden och bussarna kör med mindre utsläpp och lägre ljudnivåer än tidigare. Den årliga produktionen av metangas vid Stormossens biogasanläggning motsvarar 1 500 000 liter diesel. Den första tankstationen i Vasa tas i bruk sommaren 2016 och till en början räcker bränslet förutom till bussarna även till cirka 1000 personbilar.
Sjövägen över Kvarken trafikeras året runt och är en viktig länk i transportkedjan mellan Finland och Sverige. Rutten förenar tre enligt UENCE:s klassificering strategiskt viktiga europeiska trafikleder (E12, E4 och E8) samt Bottniska korridoren. Färjetrafiken upprätthålls av NLC Ferry Ab, dvs. Wasaline, ett företag som samägs av städerna Vasa och Umeå.
Flytande naturgas (LNG) som enligt planerna ska användas som bränsle för den nya färjan är en i det närmaste utsläppsfri energikälla. Bägge städerna har förbundit sig till projektet Midway Alignment, vars mål är att förbättra transportleden längs Bottniska korridoren och stöda det befintliga multimodala TEN-T-nätverket, inom vilket synergieffekterna mellan olika transportformer (till havs, landsväg, järnväg) redan hör vardagen till. Projektet främjar utvecklingen av logistiska strukturer och anskaffningen av ett nytt fartyg som optimerats för rutten. Med ny teknologi och innovativa material kan man skapa ett lätt och energieffektivt fartyg som klarar isförhållanden och vars minsta möjliga miljöpåverkan garanteras med hjälp av alternativa bränslen. 11
Vattenrening som en del av energikedjan
Energi ur vinden
Påttska reningsverket ligger i närheten av Vasa centrum. Vid verket renas Vasa stads avloppsvatten och en del av avloppsvattnet från grannkommunerna Korsholm och Malax. Reningsprocessen bygger på biokemiskt aktivslam. Det torkade slammet transporteras till Stormossens avfallshanteringsanläggning för biologisk hantering. Av slammet får man årligen 800 000 m3 biogas, som Stormossen även utnyttjar i sin egen verksamhet
År 2014 producerades cirka 800 GWh el med vindkraft i Finland. Vindförhållandena i Österbotten är bland de bästa i Finland och även i inlandet finns det gott om plats för vindkraftverk. När vindkraftverken i EPV Vindkraft Ab:s vindkraftspark i Lillkyro snurrade igång våren 2015 steg hela landets vindkraftsproduktion märkbart. Elproduktionen från de 16 vindkraftverken i Torkkola vindkraftspark är beroende på vindförhållandena cirka 150 000 MWh per år.
Med vindkraften i Torkkola produceras tillräckligt med energi för att täcka behoven för närmare 10 000 eluppvärmda egnahemshus.
Påttska reningsverket ligger i stadsområdet, bara 50 meter från närmaste höghus, något som kräver i det närmaste utsläppsfri hantering av avloppsvattnet. Vid Påttska vattenreningsverket tar man också tillvara värmeenergin ur det renade avloppsvattnet innan vattnet släpps ut i havet. Värmen utnyttjas som fjärrvärme, vilket minskar värmekostnaderna och dessutom värmebelastningen på ekosystemet vid utloppet avsevärt. 12
Innovationer för överföring och distribution av el I lösningar för överföring och distribution av el strävar man förutom efter säkerhet och stabilitet även efter att skapa nya, flexibla modeller för att kunna koppla småskalig, decentraliserad energiproduktion till elnätet.
År 2014 belönade Tekes projektet för smarta nätverk Smart Grid med ett pris inom INKAprogrammet. I Sundom håller man på att bygga ett demonstrations- och forskningsunderlag för företag och universitetet. Projektet genomförs på initiativ av koncernen Vasa Elektriska, ABB, Anvia, Teknologicentrum Merinova och Vasa universitet. I projektet pilottestas ny teknologi som de deltagande företagen önskar lansera på den globala marknaden. Målet med det smarta nätverkspilotprojektet Smart Grid är att förbättra eldistributionens tillförlitlighet samt skapa förutsättningar för att utnyttja vind- och solenergi i regionens hushåll. 13
VI BYGGER FRAMTIDEN Det mångsidiga utbildningsutbudet samt företagens och den offentliga sektorns investeringar i forskning och produktutveckling garanterar att den energiteknologiska expertisen i Vasa håller sig i spetsen av utvecklingen även i framtiden. Energiutbildningen i Vasa omfattar alla utbildningsskeden från småbarnsfostran till högskolestudier. I Vasa börjar energiresan mot framgång redan i dagisåldern. Stadens bildningssektor har gjort upp en energiutbildningsstrategi som betonar öppenhet och att göra saker tillsammans. Campusområdet i Brändö har utvecklats till en mötesplats för toppexperter och en gemensam verksamhetsmiljö för högskolor, företag och utvecklingsorganisationer. Här
14
finns utöver läroverken bland annat lärmiljön Technobothnia som är gemensam för högskolorna och universitetet. I närheten planeras ett unikt produktutvecklings-, forsknings- och utbildningslaboratorium för Vasa universitet – Energy Research Center. I det nya laboratoriet görs omfattande samarbete med industrin. Avsikten är att forska i bland annat motorteknologi som relaterar till biobränslen samt vind- och geoenergi. I Vasa har man utbildat tekniska experter sedan 1849.
15
www.vasa.fi www.vasaregionen.fi