BOKINSPIRATION FRÅN
BONNIERFÖRLAGEN
HEJ BOKVÄNNER!
I den här katalogen presenterar vi ett urval av sommarsäsongens titlar samt intervjuer med aktuella författare.
Mycket nöje!
Somriga bokhälsningar, Bonnierförlagens försäljningsavdelning
Följ oss gärna på Instagram
saljstod@bonnierforlagen.se
svenska romaner
Jesper Ahlin Marceta Flödarp för alltid
Komedi och familjedrama som tar med läsaren på en resa från Skaraborgs landsbygd till världsstaden Tbilisi och tillbaka igen. Vindlande och underhållande berättelse.
Helena Dahlgren Darling
Mitt under brinnande krig möter gruvarbetardottern
Lilian Craig mannen som ska komma att vända upp och ner på hela hennes liv. Ny spännande romanserie om kunglig kärlek.
Åsa Hellberg
Det sista kapitlet
På gården i Wisconsin ska Hildur och Thomas bilda familj och föda upp djur.
Framtiden ser oändligt ljus ut, men tillvaron blir inte så som hon hoppats. Den avslutande delen i serien.
Daniel Birnbaum Schellenbergs ring
En konstkritiker möter den gåtfulle tyske officeren Walter Schellenberg, som har oanade kopplingar till Sverige. Dörrar öppnas till ljusskygga sällskap och till historiens hemligheter.
Mia Edwall Insulander Tvisten
En roman om en vårdnadstvist som med skrämmande tydlighet visar vad som kan hända när besluten om våra närmaste relationer överlämnas till domstol och myndigheter.
Callum Bloodworth Sommardagar i Kollektivet
Feelgoodroman om drömmar, kärlek och vänskap. Om vikten av att ta hand om sina medmänniskor utan att glömma bort sig själv.
Ewa Klingberg Den långa vägen
Sextonåriga Jord flyr från vingården i Toscana där hon växt upp. Hennes far och bror har blivit giftmördade. Första delen i historisk serie om släkten på Vinäs.
Göran Greider Nu när man är död
Han blev Cornelis – och ibland även Cornelius –med hela svenska folket. I denna dokumentärroman får vi följa pojken som växer upp i krigets Holland och kommer till Sverige.
Ulrika Lagerlöf Hjortronmyren
Första delen i serien Timmerfolk, en romansvit där kvinnorna står i centrum i berättelsen om den storslagna svenska skogen och de konflikter som omger den.
Bengt Ohlsson
Helga
Tjugo år efter Gregorius återkommer Bengt Ohlsson med en berättelse om pastor Gregorius hustru. Helga konfronteras med ett förflutet som ter sig svårfångat, obegripligt och direkt skrämmande.
Conny Palmkvist Räkna de lyckliga stunderna
Ny serie om Sverige och Danmark under de dramatiska krigsåren då människor, vapen och underrättelser korsar Sundet.
BENGT OHLSSON:
”Man pendlar mellan ett plågsamt främlingskap inför den man var som ung, och ett slags vaga försök till förståelse och försoning.”
Hur kom du på idén att skriva om pastor Gregorius fru, Helga?
En dag slog det mig att om Helga hade fått leva tills hon blev, säg, 90 år, då hade hon hunnit genomleva två världskrig, och till och med hunnit höra Beatles första singlar spelas på radio. Jag fick en stark förnimmelse av hur mycket en människa hinner vara med om under ett långt liv. Och jag blev triggad av tanken på att denna kvinna, som spelat en sån central roll i både doktor Glas och pastor Gregorius världar, fick leva så länge att minnet av dem förbleknat för henne, eftersom så mycket annat kommit emellan...
Det har gått tjugo år sedan Gregorius gavs ut, hur var det att återvända till den här berättelsen och tiden?
Det blev ju inte samma tid – i ”Helga” är året 1937. Men när hon konfronteras med händelser som ägde rum i hennes unga år, då kunde jag relatera starkt till hennes förvirring och hjälplöshet. Jag är ju i samma ålder som hon, och märker själv hur gåtfullt minnet fungerar, hur vissa dramatiska händelser förbleknat, medan andra träder fram starkare. Och att det blir allt svårare att avgöra sanningshalten i dem.
Cassi Johanna Swanberg
När Cassi blir uppsagd från det källarrum hon hyr, köper hon ett ödsligt beläget torp. En roman om att nå botten och att hitta sig själv på vägen tillbaka, skriven med både humor och svärta.
Helga är en äldre dam nu och har svårt att relatera till sin personlighet som ung. Känner du likadant?
Ja det tror jag. Man pendlar mellan ett plågsamt främlingskap inför den man var som ung, och ett slags vaga försök till förståelse och försoning.
När Helgas livslögn kommer ikapp henne sätts flera bollar i rullning och som läsare vet man inte vilken riktning boken ska ta. Var det klart för dig från början hur det skulle sluta?
Ja, på det stora hela.
Det är många som älskar och fascineras av kungligheter, och Netflix-succén The Crown är bara ett exempel. Nu utkommer Darling – första boken i Helena Dahlgrens nya serie Kunglig kärlek.
Varför tror du att vi är så intresserade av kungligheters liv?
Jag tror att det är en kombination av glamouren och det djupt allmänmänskliga. Om man tar bort juvelerna och pengarna så handlar det ju, trots allt, om människor som älskar, drömmer, längtar och sörjer precis som vi. Fast allt är liksom förhöjt, maxat. Jag tror att vi konsumerar The Crown och de senaste följetongerna kring det brittiska kungahuset på samma sätt som man förr gjorde med grekiska dramer eller Shakespeares tragedier. Det finns något storslaget, men ändå igenkännbart med det hela. Man kan inte titta bort.
Prins Bertil och Lilian brukar kallas för en av vår tids mest slitstarka kärlekshistorier.
Varför villedu lyfta deras historia?
Jag minns Lilian och Bertil från min mammas veckotidningar när jag var liten och har alltid gillat dem. När jag fick frågan från mitt förlag om att skriva en roman baserad på deras kärlekshistoria tackade jag först nej – två gånger till och med!
Det kändes läskigt att skriva om verkliga personer. Men så började jag researcha deras historia lite i smyg, hur de träffades i London under andra världskriget när Lilian var gift med en annan man. Då kapitulerade jag, och insåg att det här var en historia jag måste berätta.
Berätta tre saker om Prins Bertil och Lilian som vi borde veta!
Det mest anmärkningsvärda är hur länge de behövde vänta på att få gifta sig. De träffades i augusti 1943 och fick förlova sig först i slutet av 1976, när vår nuvarande kung Carl Gustaf XVI hade tagit över tronen och gift sig med Silvia.
Det är också roligt att Lilian lär ha presenterat sig som drottningen av Saba när hon träffade prins Bertil på Les Ambassadeurs Club i London. Och jag blev otroligt glad när jag upptäckte att Lilian var en riktig storläsare och gärna flydde
verkligheten med en god bok. Då kände jag att vi hade en viktig sak gemensamt, hon och jag. Faktum är att jag älskar just romaner från 1940-talet och flera av de böcker jag låter Lilian läsa i Darling är personliga favoriter.
Boken är en fiktiv roman men baserad på verkliga händelser och personer. Hur har det varit att skriva om verkliga livsöden? Det är första gången jag skriver en roman baserad på verkliga personer och det var som sagt lite skrämmande i början. Jag har gjort mycket research, läst böcker och tidningsartiklar och kollat på intervjuer. Som tur är bor min syster strax utanför London sedan många år, så jag har åkt dit på flera researchresor. Sedan, när jag kände att researchen satt, lät jag själva berättelsen ta över. Det låter så klyschigt, men när jag lät Lilian och Bertil komma till tals i min text var det som om berättelsen fick ett eget liv. Naturligtvis är det en fiktiv berättelse. Jag har tagit deras historia, dragits till glappen och det outsagda och fyllt ut dem med min egen fantasi.
Om du måste välja endast en händelse i boken som står ut, vilken är det?
Natten då bomberna föll över Knightsbridge och Bertil rusade iväg från en middag på Savoy för att hämta Lilian, som låg och gömde sig under några kuddar i sitt vardagsrum. Den biten är fullkomligt sann – och det var då de blev världens första sambopar, som Bertil gillade att säga.
Du har tidigare skrivit över 20 böcker för såväl barn som vuxna. Vad har varit wspeciellt i skrivandet av Darling?
Att jag den här gången inte har kunnat fabulera helt fritt, utan har en väldokumenterad historia att utgå från i romanbygget. Men jag gillar utmaningar och har tidigare skrivit allt från hästfantasy baserat på ett dataspel till historisk romance som föddes i ett writers room. Jag tror att jag gillar att ha tydliga ramar i mitt skrivande. Märkligt nog får det mig att känna mig fri. Lite som när man skulle skriva en haiku eller sonnet i skolan och hade ett färdigt versmått att utgå från.
HELENA DAHLGREN:”Jag tror att det är en kombination av glamouren och det djupt allmänmänskliga. ”
ULRIKA LAGERLÖF:
”Den isolerade skogskojan, långt ute i den norrländska skogen, kändes som en fantastisk miljö att skildra i en roman.”
Foto: Linda BroströmInspirerad av sin mormors erfarenheter har Ulrika Lagerlöf skrivit en historisk bladvändare. Hjortronmyren är den första delen i serien Timmerfolk, en romansvit där kvinnorna står i centrum i berättelsen om den storslagna svenska skogen.
Hur kommer det sig att du har skrivit om en kvinna som jobbar som kocka i en skogshuggarkoja i Västerbotten på 1930-talet?
Det hela började med att min gammelmoster berättade om en mässingsklocka som min mormors far brukade ha på släden när han jobbade i skogen om vintrarna. På våren gick syskonen och lyssnade efter klockan för att höra om han var på väg hem, efter månader borta i skogen. Samtidigt berättade hon att min mormor jobbat som kocka i en skogshuggarkoja när hon var ung. Min mormor kom från en liten by som heter Ålund fem mil norr om Skellefteå. Den isolerade skogskojan, långt ute i den norrländska skogen, kändes som en fantastisk miljö att skildra i en roman.
Du vill berätta om kvinnornas roll i skogsbruket – varför det?
Skogsbranschen har alltid varit, och är fortfarande, en mansdominerad bransch, där kvinnornas roll varit ganska osynliggjord. Men många kvinnor slet hårt, bland annat som kockor i skogshuggarkojorna. Kockans ansvar var att laga mat, hålla varmt i kojan, bära in ved och vatten, diska och städa. Ett slitsamt arbete från tidig morgon till sen kväll. Ofta var det unga flickor vars familjer inte hade råd att låta dem studera som skickades ut i skogen. Under 30- och 40-talet arbetade flera tusen kvinnor som kockor i skogskojor i Norrland under vintrarna. Och de fick ofta ganska bra betalt, betydligt bättre än som piga eller hembiträde, och dessutom fick de styra och ställa i skogskojan.
Din roman utspelar sig på två tidsplan och med två huvudpersoner – varför blev det så?
För mig kom den historiska berättelsen först. Där följer vi den 17-åriga Siv som 1938 skickas ut för att jobba som kocka. Som ensam kvinna, med tio män, ska hon sköta hushållet i en liten
timmerkoja utan el och vatten hela vintern. Hon reser utan att protestera, men inom henne råder fullt uppror. Hon avskyr kojan, smutsen och trängseln och de omoderna levnadsförhållandena. Men när den värsta chocken har lagt sig upptäcker hon också en frihet med arbetet i kojan, från sitt annars hårt hållna liv i barndomshemmet. Dessutom träffar hon såklart sitt livs kärlek.
Ganska snart insåg jag att det fanns en parallell nutidshistoria som jag också ville skildra. Den svenska skogen är idag föremål för mängder av konflikter och heta debatter, där skogsbruk, miljörörelse och rennäring representerar väldigt olika perspektiv, något som skildras genom Uppsalabon Eva. Eva jobbar på ett skogsbolag och skickas till den lilla orten Djupsele i Västerbotten för att lösa en konflikt där några aktivister protesterar vilt mot en av skogsbolagets avverkningar. Hon har sina rötter i trakten och återvänder för första gången på många år. Eva är övertygad om att svenskt skogsbruk är hållbart och att situationen hon ska lösa bara är ett medialt blåsväder. Men ju längre hon är på plats i Djupsele, desto mer börjar hon tvivla.
Vad har du själv för relation till skogen? Ända sedan jag var liten har jag vistats mycket i skog och natur, och för 10 år sedan började jag jobba med skogsfrågor som kommunikationsansvarig på Skogssällskapet. Det finns så otroligt mycket att lära om den svenska skogen. Sen har jag på senare år också blivit mer intresserad av trä som byggnadsmaterial. Både för att det är så användbart och för att det åldras med sådan värdighet. Jag och min man har köpt ett litet timmerhus i Hälsingland och jag tycker att det är fascinerande att se spåren från yxhugg på timret och veta att någon stod där och byggde sitt hem för hand för 200 år sedan. Vårt mål är att vårda huset så det kan det stå i 200 år till.
JOHANNA SWANBERG:
”Vem gillar inte att tänka på nystarter, avgrunder och okänd mark?"
Johanna Swanberg har jobbat med tidningar, tv, radio, poddar och reklam. Nu gör
hon sin skönlitterära debut. Cassi är en bok om att nå botten och att hitta vägen tillbaka, skriven med både humor och svärta.
Hur kom din huvudperson Cassi till dig?
Det var en idé som plötsligt bara dök upp. Vad händer om en person som vill fly sitt liv råkar bli uppfattad som självhjälpsguru och då säger ja istället för nej? Jag vet inte var den kom ifrån, men vem gillar inte att tänka på nystarter, avgrunder och okänd mark?
Har du en massa manus liggande i byrålådan eller datorn?
Verkligen inte. Jag har aldrig ens drömt om att skriva så långa texter. Men när den här idén plötsligt fanns och jag av någon anledning började prata om den med folk och de gillade den, så var det som att jag blev tvungen att se hur långt jag kunde lyckas ta den. Fortfarande känns det som ett pågående experiment.
Du har jobbat på tidskrifter och med tvproduktion tidigare, vad upptäckte du när du mötte bokvärlden?
Att allt gick oerhört långsamt! Jag är van vid mycket, mycket snabbare puckar och den här processen har varit en nyttig övning för mig och min brist på tålamod.
Visste du vad du ville skriva när du satte igång med Cassi? Hade du handlingen klar för dig?
Jag hade grundpremissen, men det kändes omöjligt att tänka ut i förväg vart den skulle ta vägen.
Så jag bara började skriva och räknade med att allt skulle lösa sig. Och det gjorde det! Även om det också innebar en fruktansvärd mängd återvänds-
gränder, omskrivningar och raderad text. Jag kan inte rekommendera arbetssättet, men jag hade inte kunnat göra annorlunda.
Har du haft några inspiratörer, andra böcker eller författare som betyder mycket för dig?
Jag har nog läst allt av Curtis Sittenfeld, Emma Cline, Otessa Moshfegh, Gillian Flynn och Jennifer Egan. Med Cassi hade jag ett mentalt riktmärke som var Ett år av vila och avkoppling möter Änglagård. Oklart om jag hamnade i närheten, men det var i alla fall kompassinställningen.
Om du fick tipsa om Cassi, hur skulle du få någon nyfiken?
Ett år av vila och avkoppling möter Änglagård?
Hur hittar du själv nästa bok du ska läsa?
Ofta genom tips från Rumaan Alam eller andra favoritförfattare som är kul på Instagram. Eller så står jag bara och stirrar framför mig i engelska avdelningen i en bokaffär tills jag hittar nåt.
Om du skulle beskriva temat i Cassi, vad skulle du säga att den handlar om?
Det här borde jag ju kunna svara på, men jag tycker att det är jättesvårt. Relationer? Förändring?
Att hitta sig själv och sina gränser? Fredrik Backman sa ensamhet, och det stämmer säkert också.
SOLVEJ BALLE:
"Men hur det känns egentligen?
Oroväckande och ganska fantastiskt."
Några år efter den uppmärksammade
debuten 1986 försvann Solvej Balle från den danska litteraturscenen. Trettio år senare gjorde hon en sensationell återkomst med en planerad septologi. Solvej Balle har belönats med Nordiska rådets litteraturpris och nyligen Kritikerprisen för sin romansvit.
I höst kommer del 4 och 5 av Om uträkning av omfång, vad var roligast och svårast med att skriva dem?
De två böckerna är skrivna under helt olika förutsättningar. Bok 4 skrev jag innan Nordiska rådets litterturpris så då var det mer stilla omkring mig. Bok 5 var det inte så och då fick jag försöka hitta skrivperioder som var koncentrerade.
Det roligaste med båda böckerna var nog den gemenskap som Tara blir en del av. En sorts öppen och konfliktfri gemenskap med andra som fastnat i tiden – de människor som nu träffar varandra har varit ensamma så länge att de betraktar en person med samma erfarenhet som en gåva. Och det finns inte många externa krav som driver dem. Så jag fick uppleva ett gäng människor i en ganska fri och glad gemenskap. Det var uppfriskande.
Det svåraste var nog mot slutet av bok 5, då jag hade en känsla av att det här inte kommer att fungera alls. Jag visste att det skulle bli svårt, och det var det. De som lever i den 18 november har börjat med naturvetenskap vilket gjorde att jag fick försöka hitta en balans mellan ”riktig” kunskap och fiktion.
Vid ett tillfälle hade jag en känsla av att det här inte var litteratur, och det var inte bra, och det var varken kunskap eller tänkande. Men jag var så småningom tvungen att inse att det var precis dit jag skulle – som att befinna sig på ett kladdigt dansgolv, där man inte kan dansa alls, utan får nöja sig med att lyssna på den konstiga musiken.
Tara Selter har varit fången i den 18 november i 1892 dagar – kommer du någonsin släppa henne fri?
Jag ska inte säga för mycket men jag sitter med bok 6 nu och det är fortfarande den artonde –sorry. Jag försöker hjälpa henne så mycket jag kan. Men släppa henne fri? Kan man inte säga att hon redan har ganska så stor frihet i den 18 november?
Vi andra är ju bundna till en tid, som hela tiden
levererar en ny dag, som vi måste förhålla oss till. Det kan vara både bra och dåligt.
Dina böcker har sålts till 23 länder, och nu kommer de på engelska – hur känns det?
Det känns konstigt, för jag ser det som att det är en bok som inte är färdig, så jag förstår inte riktigt att någon vågar ge ut den. När jag gav ut den första boken i Danmark hade jag en föreställning om att jag nog skulle få sitta ifred tills jag var lite längre fram i projektet, men av någon anledning fick det jag skrivit mycket uppmärksamhet.
När det sedan såldes till Norge, och senare till Tyskland och Sverige, blev jag lite orolig, för jag visste själv att böckerna skulle bli ganska annorlunda – och konstiga – och tänk om folk skulle tycka att de kommande delarna var hemska. Jag tyckte lite synd om förlagen, men än så länge verkar de inte ha ångrat sig.
Jag har försökt bli översatt till ett antal språk tidigare, men hade en känsla av att det jag skrev var lite för udda. Därför är det fantastiskt att känna att det jag suttit med i så många år får genklang hos andra. Jag visste trots allt inte om det fanns andra än jag själv som skulle tycka att detta var intressant.
Men hur det känns egentligen? Oroväckande och ganska fantastiskt. När jag känner att det är för läskigt intalar jag mig att det trots allt bara är en bok. Det finns många av dem.
Vad ska du göra den 18 november 2024?
Det är inte helt spikat ännu men jag tror att jag kommer vara i Storbritannien. Jag ska också till Spanien och Holland. Men var jag är just den artonde är inte helt klart. Jag har i all alla fall beslutat mig för att inte resa under själva datumet. Sist jag gjorde det blev det kaos: först blev mitt nattåg inställt och jag fick vänta till dagen därpå, och sedan körde vi på ett vildsvin i en tysk skog. I år hoppas jag att jag kan sitta någonstans och dricka kaffe.
Lord Byron O dåna Ocean
Gunnar Harding presenterar ett urval, allt från innerlig kärlekspoesi till dikter växlande mellan politisk upprorsanda, social satir och mäktiga naturupplevelser.
Hanna Rajs Samma, mamma
En oerhört smärtsam och vacker bok som inte ger några svar eller lösningar utan låter sorgen efter en mamma vara just så akut och upprepande som den är.
översatta romaner
Magnus William-Olsson Koraxas tomb
På gravens rand och gryningens strimma, sjunger dikterna om kärlek, om ensamhet, om självkänsla, förundran och lek.
Paulo Coelho
Bågskytten Övers. Örjan Sjögren
Inspirerande berättelse om en pojke som söker visdom från en äldre bågskytt, och de praktiska lärdomar han får längs vägen.
Diane Oliver Grannar och andra noveller Övers. Matilda Södergran
Ttitelnovellen följer en nervös storasyster kvällen innan brodern ska upphäva segregationen på sin skola.
Nisha J. Tuli
Trial of the Sun Queen Övers. Ida Ingman
Om Lor kan vinna Solkungens hjärta får hon sin frihet, kan befria sina syskon och söka sin hämnd. Internationell BookTok-succé.
Lennart Sjögren Regnbågen
Det mystiska och det reella, livet och döden, kärleken och hatet, freden och kriget –allt finns här, kanske såsom regnbågen består av alla färger.
Paul Auster
Baumgartner
Övers. Anna-Stina Johnson
En åldrande författare, professor och änkeman blickar tillbaka på sitt liv tillsammans med en älskad och saknad hustru.
Matias Faldbakken
Stackare Övers. Staffan Söderblom
Ett vilt barn hittas i en skog. Originell och fängslande fabel om utanförskap, trauma och krocken mellan naturtillståndet och civilisationen.
Lucinda Riley Olivträdet Övers. Anna Thuresson
För tjugofyra år sedan hade Helena en magisk sommar på Cypern och blev kär för första gången. Så ärver hon det förfallna huset Pandora av sin gudfar.
Colson Whitehead Skurkmanifestet Övers. Niclas Nilsson
1970-tal och New York genomgår stora förändringar, Carney får allt svårare att navigera mellan rollen som hederlig affärsman och sina allt djupare kontakter med den undre världen.
Solvej Balle
Om uträkning av omfång 3 Övers. Ninni Holmqvist
Tara Selter är fortfarande fast i den artonde november. Utan framgång har hon försökt hitta tillbaka till den vanliga tidslinjen.
Claire Keegan I senaste laget Övers. Erik Andersson
Knivskarp kortroman om Cathal som efter en händelselös dag på kontoret sitter i en tom lägenhet och tänker på hur allt kunnat vara.
Jodi Thomas Ransom Canyon Övers. Ida Ingman
Ranchägaren Staten Kirkland plågas av saknaden av sin bortgångna fru och son. Första delen i en serie om fyra familjers liv, längtan och drömmar.
Alice Winn In memoriam
Annika Hultman-Löfvendahl Jan Hultman
Året är 1914 och tusentals unga män dör varje dag. För Henry känns kriget avlägset. Han är upptagen av en egen, inre strid och de känslor han hyser för sin bästa vän.
GÖRAN GREIDER:
"Cornelis har följt mig genom livet."Thron Ullberg
Vem var han, Cornelis? I Göran Greiders dokumentärroman Nu när man är död får vi följa pojken som växer upp i krigets Holland och kommer till Sverige och slår igenom som visartist men tidvis går ner sig i droger, sprit och svartsjuka.
Vad var det som lockade med Cornelis?
Cornelis röst har följt mig genom livet, sedan jag som femåring hörde mina äldre bröder spela hans första plattor. Biografierna om Cornelis är väldigt bra – men där är perspektivet i grunden utifrån kommande, med mycket betoning på alla skandaler han ställt till med. Jag har försökt höra Cornelis egen, inre röst och då tror jag att det blir en annan bild av honom.
Du har tidigare både skrivit mer regelrätta biografier om gestalter du finner intressanta. Men om Dan Andersson har du också skrivit en dokumentärroman, mer gestaltad. Vad är det som avgör när du börjar gestalta eller inte? När det inte räcker med de yttre skeendena för att förstå en person – då tar jag till fiktionen. Det märkliga är att när man gestaltar och hittar på om en människa – då får man någon sorts ny kunskap om den personen, kunskap som yttre fakta aldrig kan ge.
"De allra flesta händelser i boken har inträffat, men inte alla." Vad är det du har hittat på, kan du ge ett exempel?
Jag vet inte alls exakt hur Cornelis skapade sin visa Saskia, så där har jag hittat på en del om hur han upplevde eftermiddagarna på det där ölkafét på Södermalm där sången börjar. Jag har också skrivit några påhittade Cornelisvisor i boken…
Du har sagt att man kan utvinna speciell kunskap ur fiktionen. Vad tycker du att du utvunnit om Cornelis; vad vill du tillföra till bilden av honom?
Framförallt att det finns en väldig och stark konsekvens och kontinuitet i det han sysslade med: Han ville vara författare, en skrivande person, och jag tror att man förstår det när man läser min bok. Bortom alla skandaler som fick det att svaja runt honom och i honom hela tiden, så finns den inre kontinuiteten. Den var lika viktig som musiken för honom.
Cornelis förde ju ofta outsiderns talan i sina sånger, och var ofta privat en rumlare. Samtidigt lyckades han ju bli otroligt folkkär. Varför det, tror du?
Cornelis blev så att säga den perfekte främlingen i det svenska folkhemmet: Alla förstod vad han sjöng, men han var samtidigt motsatsen till en skötsam folkhemsmedborgare. Hans uppväxt i Holland, under kriget när nazisterna ockuperade, spelade en ganska stor roll för hans visor och sånger, inte minst för den fredstanke och den antimilitarism han alltid stod för.
Du har utgått från textförfattaren Cornelis väldigt mycket i den här romanen. Varför då?
Nja, musiken och visorna i sig är ändå centrala i min bok. Bluesen, den franska chansonen, samban… den musiken definierar honom. Men hans tanke och dröm var aldrig att bli artist. Det råkade bara visa sig att han var en musikalisk ekvilibrist, som kanske särskilt bra gick ihop med landets bästa jazzmusiker.
Hur kom du fram till bokens titel?
Nu när man är död – den raden är hämtad ur det litterära testamente han skrev. Sent i livet satt han där, sjuk och trött, och grubblade över vad visor är värda och vem som får sjunga dem - alla får sjunga dem därför att de tillhör alla. Och min bok är en lång tillbakablick på det liv han levde.
Matthew Blake
Anna O
Övers. Manne Svensson
Journalisten Anna Ogilvy misstänks för dubbelmord. Vid gripandet föll hon i ett komaliknande tillstånd och vårdas på en privat klinik.
Jørn Lier Horst
Thomas Enger
Offer
Övers. Marianne Mattsson
Alexander Blix är utredaren som mist både jobbet och dottern. En dag kontaktas han en man som påstår att han är en mördare.
Marie Hermanson Längst in i skogen
Det är 1926 och vinterkylan lamslår Göteborg. Inne på Naturhistoriska museet värmer sig barnflickan Maj med sina skyddslingar. Plötsligt är äldsta flickan Alice bara borta.
Stephen King
Så du vill ha det mörkare
Övers. John-Henri Holmberg
Mästerliga noveller som inte väjer för mörkret i människan. Bland dem finns Skalleromar – en uppföljare till Kingsklassiker Cujo.
Jan Mårtenson Svarta affärer
Jan Mårtensons femtioandra bok. I centrum står som vanligt den evigt sanningssökande antikhandlaren Johan Kristian Homan – som lever ett farligare liv än han själv inser.
Anders de la Motte Anette de la Motte
Ett fall på Capri
Sol, hav, mat, vin – och så ett mystiskt dödsfall. Första delen i en ny pusseldeckarserie som utspelar sig på olika orter i Italien.
AJ Finn
Slutet på historien
Övers. Fredrika Spindler
En berömd deckarförfattare bjuder in en litteraturvetare till sitt hem för att skriva hans memoarer. En dag hittas ett lik i familjens damm.
Johanna Holmström Vargens unge
Denna skoningslösa spänningsroman utspelas i Kuhmo i norra Finland, i en vildmark som är lika vidunderligt vacker som skrämmande.
Rebecca F. Kuang Yellowface
Övers. Julia Gillberg
Sensationell litterär thriller om identitetsstöld, sociala medier och cancelkultur som särskilt riktar strålkastaren mot bokbranschen.
Jo Nesbø Natthuset
Övers. Per Olaisen
Ensamhet, vänskap, ondska och mod. Om det mörka huset i den ännu mörkare skogen. Gastkramande roman som för tankarna till Stephen Kings klassiska skräckberättelser.
SKÖNLITTERATUR
Mattias Edvardsson Gravglänta
1989 försvinner åttaåriga Robin spårlöst. En förrövare utpekas snabbt. Polisassistenten Gunni Hilding misstänker att de är på fel spår. Fem år senare rövas ytterligare en pojke bort.
Terry Hayes Gräshoppans år
Vissa platser är alltför farliga, även för en man med Kanes erfarenhet. Området där Pakistans, Irans och Afghanistans gränser möts är en sådan. Ändå reser Kane dit.
Anthony Horowitz Ordet är mord Övers. Christina Mansicka
Den excentriske privatdetektiven Daniel Hawthorne tar sig an fallet med mordet på en förmögen änka.
Carmen Mola Purpurnätet
Övers. Johanna Svartström
Under Brottsanalysenhetens efterforskningar av Purpurnätet kämpar Elena Blanco med sina samvetskval. Finns det någon koppling till hennes son Lucas försvinnande?
Skytten
Anne-Marie Schjetlein
Sveasjukhusets entréhall myllrar av folk när sjuksköterskan Regina Starck kommer ner för att köpa lunch. När en ung man tar upp ett automatvapen bryter infernot ut.
MATTIAS EDVARSSON:
"Det
här är min första riktiga deckare."
Efter fem fristående romaner sjösätter Mattias Edvardsson nu ett större serieprojekt. Gravglänta är inledningen på serien Brottsplats Söderslätt.
Vad är det för universum du bjuder in läsaren till? Och vem är Gunni Hilding? Söderslätt är en underbart vacker plats allra längst ner i södra Skåne. Här finns havet vid Smygehamn och Beddingestrand, här finns vidsträckta åkrar med sockerbetor och raps, här finns pilevallar och djupa bokskogar. Och här finns också Gunni Hilding, en ganska ensam tjugosjuårig kvinna med stora tvivel på om polisyrket verkligen var rätt val. Jag ville gärna skriva om en empatisk, lite försiktig polis som drabbas väldigt hårt av de hemskheter hon möter i yrket. Gunni blev polis för att kunna göra skillnad för människor, för att stå upp för rättvisan, men upplever att hon har svårt att påverka så mycket. I övrigt är hon som folk är mest. Gunni är absolut ingen supersnut som kan se runt hörn. Hon lyssnar hellre på Kikki Danielsson än på opera och dricker cola – inte whisky.
Gravglänta tar sin utpunkt den heta VM-sommaren 1994, hur kommer det sig? Det är en rolig och tacksam tid att skildra eftersom varenda svensk som var med har en relation till den där sommaren. Gunni är egentligen fullständigt ointresserad av fotboll, men när svenska landslaget gräver guld i USA går det inte att stå
utanför. Och på midsommarnatten, samtidigt som Sverige spelar den legendariska matchen mot Ryssland, försvinner en turistande pojke i den idylliska sommarorten Beddingestrand.
Du säger att du är bra på att göra det svårt för dig. Hur har du krånglat till det den här gången?
Jag har faktiskt aldrig skrivit en bok på det här "enkla" sättet förut. Jag har alltid krånglat till det genom att hoppa fram och tillbaka mellan olika berättare och olika tidsperspektiv. Det har varit fantastiskt roligt, men i Gravglänta berättar jag för första gången helt kronologiskt från början till slut. Gunni Hilding är huvudperson, men vi får även kliva in i huvudet på två andra viktiga karaktärer, dels mamman till den försvunna pojken, dels pappan till de lekkamrater som var med pojken vid försvinnandet – och snart anklagas för att veta mer än de berättar. Även om jag fortfarande intresserar mig väldigt mycket för relationerna och de psykologiska aspekterna, så har jag nu närmat mig en mer klassisk polisdeckare med ledtrådar, villospår och jakten på en gärningsman.
Foto: Gabriel LiljevallANETTE OCH ANDERS DE LA MOTTE:
"Vi älskar pusseldeckargenren och vi älskar Italien."
Anders de la Motte är en av våra mest framgångsrika deckarförfattare. Hans hustru Anette, språklärare och läromedelsförfattare med italienskt påbrå har spelat en avgörande roll i dessa framgångar. Nu debuterar de som författarduo med Ett fall på Capri som är den första boken i en ny serie.
Berätta om valet att skriva tillsammans. Det är egentligen förvånande att vi inte börjat långt tidigare. Redan vid vår allra första date, som varade i över fem timmar, samtalade vi nästan uteslutande om böcker och det samtalet har fortsatt genom hela vårt äktenskap. Vi är också båda skrivande personer. Vi har alltid sporrat varandra i våra karriärer och att vi nu skriver tillsammans är ett naturligt steg.
Hur kommer det sig att ni valt att skriva en pusseldeckarserie som utspelar sig i Italien tillsammans?
Vi älskar pusseldeckargenren och vi älskar Italien. Att valet föll på Italien för vår gemensamma nya serie kändes självklart, dels för att miljöerna stämmer väl in på pusseldeckarens krav på exotiska platser, dels för att Anettes pappa är italienare och hon därmed har tillbringat mycket tid i landet.
Under våra nästan trettio år tillsammans har vi rest över hela Italien, men vår allra första resa gick just till Capri så den platsen fick även bli resmålet för första delen i Mord under solen. Tanken är att vi ska ta med våra läsare på en resa genom Italiens många härliga regioner där de får ta del av just den regionens unika historia, kultur, mat- och vintraditioner. Kryddat med spänning och mord naturligtvis!
Berätta om intrigen i Ett fall på Capri. I fokus står historieläraren, tillika änklingen Hugo Lind som beger sig till Italien för att hitta sin livsgnista igen – och den karismatiska och effektiva
reseledaren Lara Belmonte och här finns förstås också ett riktigt härligt och spretigt persongalleri som det ska vara i en pusseldeckare. Olikt andra pusseldeckare inleds boken med att en kropp hittas i vattnet nedanför den beryktade Salto di Tiberio-klippan och i fickan på den döde hittas även en broschyr från Belmonte Travels. Läsaren får sen lära känna ett glatt och brokigt sällskap som tussas samman under midsommarveckan, proffsigt guidade av Lara Belmonte som känner varje vrå värd att besöka. Sällskapet får fira midsommarafton i Villa san Michele. Stämningen är hög och gruppen njuter av allt som paradiset har att erbjuda. Det är sol, hav, mat, vin och så ett mystiskt dödsfall som vår nogsamma Hugo Lind finner synnerligen intressant och tillsammans med den kluriga Lara försöker de lista ut vem i sällskapet som kan vara den skyldiga… för visst har de alla motiv. Och vem den döde är blir även det en gåta för läsaren att försöka lista ut längs vägen.
Nu blir man ju lite extra nyfiken på om det månne finns någon igenkänning mellan er två och Hugo och Lara?
Haha, alla huvudpersoner innehåller nog vissa drag av författarna. Hugo och Lara är nog ganska lika oss till utseendet, kan man tänka sig och kanske också lite till sättet. Men Hugo är betydligt händigare än vad Anders är.
I nästa bok hamnar vi i Amalfi – berätta lite mer om tanken med serien framåt?
Genom hela serien får vi följa historieläraren Hugo Lind och Lara Belmonte, innehavare av Belmonte Travels. Resebyrån anordnar resor för skandinaviska gäster och det ger oss möjlighet att skapa olika dynamiska grupper för varje resa, samtidigt som läsarna känner igen sig i formen och upplägget. Vi vill att ni ska känna er som en av gästerna i resegruppen, få ta del av allt det vackra och känna dofterna och smakerna. Man ska genom våra böcker känna som om man vore där.
ITALIENSK PARLÖR
en deckare = un giallo ett mord = un omicidio en mördare = un assasino en misstänkt = un sospetto en fara = un pericolo en polisman = un carabiniere en hämd = una vendetta
Nästa resa går till vackra Amalfi dit en framgångsrik företagarfamilj i konfektyrbranschen bokat en kombinerad jobb- och semesterresa med Belmonte Travels. Hemligheter och konflikter som länge legat och pyrt stiger såklart snabbt till ytan när de olika familjemedlemmarna, tillika framtida arvingarna till konfektyrimperiet, tvingas att tillbringa veckan tillsammans. Snart befinner sig Lara och Hugo mitt uppe i en ny mordgåta.
Hur har det varit att skriva ihop?
Väldigt roligt såklart! Vi har haft många spännande diskussioner och
glada skratt längs vägen och vi känner väldigt mycket för våra karaktärer och miljöer. Dessutom har vi haft stor hjälp i processen av Anettes kusin Anita di Pietro som är kökschef på fantastiska familjerestaurangen Trattoria Di Pietro ungefär en timme öster om Neapel. Anita har hjälpt oss med allt från maträtter och viner, till italienska uttryck och gester och hon har såklart rest med oss både till Capri och Amalfi. Anita är lite av ett italiensk naturfenomen.
Johanna Holmström har gjort sitt ett namn som författare till böcker av mer litterärt snitt. Hennes spänningsroman Vargens unge tar oss med till Kuhmo i norra Finland, en vildmark som är lika vidunderligt vacker som skrämmande.
Varför valde du att skriva en kriminalroman den här gången?
Det var egentligen själva berättelsen som valde sin genre. Jag har länge velat skriva om ett kollektiv i modern tid, men jag har inte riktigt fått grepp om vad berättelsen skulle vara. Sedan slog pandemin till och medan folk satt isolerade där hemma råkade jag läsa att ekobyar börjar bli trendiga i hela Norden. Jag kollade upp några av deras hemsidor och noterade att de ser ut som kollektiv i modern bemärkelse. Och då slog det mig – ja! En sådan plats vill jag skriva om. Slutna samhällen har också hemligheter, tänkte jag, och så kom det brott med i bilden, och poliser, och plötsligt märkte jag att jag skriver en kriminalroman. Jag har flörtat med genren redan länge, men nu var det dags att gå in i detta äktenskap.
Jag tycker dessutom inte att jag har varit tvungen att göra avkall på någon av de ingredienser som utgör mitt skrivande över lag. Jag är intrigdriven och har också jobbat massor med språket och miljön i den här boken. Så det är bara lite extra av allt.
Vad är den största utmaningen med att skriva spänning?
Utmaningarna är otroligt många. Det ska ju vara spännande, nästan precis hela tiden. Men det måste också finnas partier där läsaren får lugna ner sig lite och andas. Det måste vara trovärdigt, samtidigt som det är ovanligt. Det får inte vara förutsägbart, men inte heller totalt överrumplande på ett sätt som inte har förberetts i berättelsen. Det finns så många trådar att hålla i samtidigt och de ska alla knytas ihop innan boken är slut. Karaktärerna ska vara både vanliga och oförutsägbara. Och allt det här ska skrivas så det ser ut som om det var superenkelt. Det var som att lösa sudoku – men jag hade helt otroligt kul hela tiden.
Två centrala gestalter i romanen är fotografen Gloria och kriminalkonstapeln
Minna. Berätta lite om dem.
Gloria är en relativt framgångsrik fotograf från
Helsingfors som tycker att livet med den tioåriga sonen Luukas har gått i stå, och hon skulle vilja ha något mer än den inrutade tillvaron i staden. Hon åker till ekobyn Toivola i Kuhmo i nordöstra Finland för att göra ett fotoreportage och där blir hon förälskad både i naturen och i kollektivets medlem Aaron. På ett återbesök slår pandemin till och hon måste välja. Ska hon åka tillbaka hem eller göra
Toivola till sitt nya hem?
Jag ser Gloria som en väldigt typisk representation för vår egen tid. Hon har allt vi kan tänka oss, men längtar efter något större. För hennes del blir det ett enkelt liv. Det finns en dragning tillbaka till naturen hos henne som jag anser att väldigt starkt ligger i många av oss just nu. Hon är målmedveten men har också en rätt så impulsiv sida. Hon vill kasta sig ut i livet och leva det fullt ut.
Minna är född och uppvuxen i en del av Finland som ännu är rätt så vild och otämjd. Hon har bott i städer under perioder av sitt liv men valt att flytta tillbaka till Kuhmo för att hon vill kunna ha tid för familjelivet och för att hon egentligen inte har så stort behov av spänning. Men när hon fyllt fyrtio börjar hon känna att allting stampar litet på stället. Hon har en treåring, en elvaåring och en trygg och trevlig man som hon varit ihop med sedan tonåren.
Ska det inte hända något snart? Minna är inte så känslosam som Gloria. Hon är mera analytisk och har ett väldigt driv. De delar ändå en stor sak –de har båda vuxit upp med våldsamma fäder – och när Gloria sedan försvinner blir det Minnas hjärtesak att hitta henne.
Romanen utspelar sig i Kuhmo i norra Finland. Vad spelar miljön och naturen för roll för dig i ditt skrivande?
Massor. Ibland tänker jag att miljön är huvudpersonen. Jag förälskade mig så mycket i Kuhmo när jag åkte upp dit för första gången. Jag letade efter en lämplig plats för min ekoby och såg att det fanns något liknande ställe i trakten, och så tog jag bilen dit och var bara: wow! Det är de stora myrarnas och skogarnas land, alldeles nära den ryska gränsen.
JOHANNA HOLMSTRÖM:
" Det var som att lösa sudoku – men jag hade helt otroligt kul hela tiden."
Där finns forsar och sjöar, men det är ändå inte riktigt Lappland. Själva Kuhmo är en pytteliten stad, en huvudgata bara, och lite till. Där finns det riktigt dåliga minnen av de finska krigen mot vårt östra grannland. Så det är den perfekta platsen för en spänningsroman som också speglar de oroligheter som vi upplever i Europa just nu. Skogen i den delen av landet, vildmarken med både varg och björn, där går det dessutom att tappa bort sig riktigt ordentligt. Och då är det svårt att hitta dig.
Har du fått blodad spänningstand nu, eller blir din nästa bok en roman av stillsammare art?
Jag ska skriva mera spänning. Jag har redan från början planerat att mina berättelser från Kuhmo ska bli en trilogi – så det blir en fortsättning med Minna Salminen och hennes arbetspartner Timo Kyrö på nya äventyr. Och nästa roman ska bli ännu intensivare. Här blir det ingen stillsamhet på en tid!
Simon Bank Vem dödade min fotboll?
De folkliga berättelserna kring världens mest älskade sport har ersatts av en enda – om den starkes rätt och pengars betydelse Går det att rädda fotbollen från sig själv?
Jennifer Clement Löftet om en fest Övers. Niclas Hval
En berättelse om två städer – Mexiko City och New York – deras konstnärer, om vreden, farorna och extasen, om att vara ung, fri och levande.
Jenny Larsson
Emma Barrstrand Hej jag har CP!
Jenny Larsson är småbarnsmamman med CP som kallar sig funkivist och jobbar för att skapa förståelse och inkludering. Här berättar hon sin historia.
Anthony Passeron De sovande barnen
Övers. Marinne Thufvesson
Skildring av en familjs kamp mot sjukdom, men också en engagerande berättelse om forskarnas jakt på viruset och om hoppet om ett botemedel.
Lee Christiernsson För alltid Lee
Mitt i livet kom Björn, den populära tv-snickaren och familjefadern, ut som ickebinär transperson och Lee välkomnades av familj, kollegor och nya och gamla vänner. Här får vi lära känna Lee.
Rana Eizad Dumma mage
Här berättar Rana Eizad, läkaren som driver det populära Instagramkontot Magdoktorn, om bevisade lösningar för att slippa bli svullen som en ballong,
Deborah Mühlrad Känslofobi
Deborah Mühlrad, legitimerad psykoterapeut, delar med sig av konkreta verktyg för hur du kan stanna kvar i dina känslor och minska oro och negativa tankar.
Lennart Pehrson Vithetens lön
Mycket har förändrats, men rasimen består.
Lennart Pehrson skriver initierat om rasismens historia, från den europeiska kolonialismen till idag.
Dermot Clemenger Helene Arkhem Fly från monster
Drabbande berättelse om skam, mod och överlevnad. Historien om den framgångsrika tävlingsdansaren som blev känd som domare i Let’s Dance.
Jonas Enander Mörkret och människan
Jonas Enander har besökt teleskop och observatorier, intervjuat världsledande rymdforskare och grävt i arkiven för att undersöka hur vår relation till svarta hål har förändrats genom åren.
Sofi Oksanen I samma flod
Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Här tecknar Sofi Oksanen en ögonöppnande bild.
Salman Rushdie Kniv
Gripande och personlig skildring av livet efter attacken. Om sorgen, kärleken, konsten och om vikten av att hitta styrkan att resa sig ännu en gång.
Susan Sontag Om fotografi och Att betrakta andras smärta
Ett av 1900-talets viktigaste bidrag till essäkonsten i nyöversättning. En levande klassiker med relevans också för vår digitala bildkultur.
Per Wirtén Hopp!
Den välkända författaren och politiska debattören Per Wirtén ser tillbaka på den politiska utvecklingen under de senaste 30 åren och resonerar om framtiden.
Andrea Wulf Fantastiska rebeller
Övers. Peter Kihlgård Övers. Inger Johansson
Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I en tysk universitetsstad vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum.
JONAS ENANDER:
"Vi kan ha svarta hål att tacka för vårt eget ursprung."
Foto: Karl NordlundVem är du och varför har du skrivit en bok om svarta hål?
Jag är i grunden fysiker, som har doktorerat och forskat vid Stockholms universitet. Idag arbetar jag som vetenskapskommunikatör vid Oskar Klein Centre, som är ett forskningscentrum grundat av Stockholms universitet och KTH. När den första bilden av ett svart hål släpptes 2019 bestämde jag mig för att skriva en bok om dessa mystiska objekt. Jag har forskat om svarta hål och Einsteins allmänna relativitetsteori, men nu ville jag närma mig svarta hål ur ett större perspektiv än det rent tekniska och se vad de betyder för oss människor.
Vad har svarta hål med oss människor att göra?
Mer än vad man kan tro! När materia faller in i svarta hål skapas en intensiv strålning som går att se tvärs genom universum. Med hjälp av denna strålning kan forskare skapa ett kosmiskt referenssystem som vi kan använda för att noggrant bestämma positioner på jordytan. Bland annat GPS kalibreras med hjälp av detta referenssystem. Sökandet efter Hawkingstrålning från svarta hål bidrog även till utvecklingen av nätverksprotokollet Wi-Fi. Så när vi kopplar upp våra mobiltelefoner mot internet med Wi-Fi och använder Google Maps finns svarta hål med på ett litet hörn.
Men det finns även en större koppling till oss människor än så. Forskare har börjat inse att svarta hål kanske påverkar förutsättningarna för att liv ska kunna uppstå i universum. Om det stämmer har vi svarta hål att tacka för vårt eget ursprung.
Hur har du lärt dig att skriva så poetiskt om rymden?
Vi har en fantastisk litterär tradition i Sverige av att skriva poetiskt om rymden, det är bara att läsa och låta sig inspireras. Ta till exempel Tranströmers klassiska Vaken i mörkret hör man stjärnbilderna stampa i sina spiltor, hur snyggt är inte det? När jag behöver få fart på skrivandet brukar jag läsa någon rad av Peter Nilson, som I Kina, i öknen Badain-jaram, finns ett berg med sanddyner som sjunger varje natt.” Eller ta Maria Küchen när hon i Rymdens alfabet beskriver en målning som föreställer ”en uppskjutningsramp som i rök och lågor avfyrar en jättelik fisk mot rymden”. Och så har vi förstås Aniara. Vi ska vara glada över vår svenska litterära rymdskatt!
Hur har du gjort research?
Jag har färdats uppför flera bergstoppar och åkt genom en öken för att besöka olika teleskop och observatorier där man studerar svarta hål. Det har blivit över 20 intervjuer med olika ledande forskare, inklusive flera Nobelpristagare. Jag har också rotat runt i ett arkiv i Tyskland för att hitta det brev som den matematiska formeln för ett svart hål skrevs ned på för första gången. Sen har jag även studerat den vetenskapliga litteraturen.
Av dem du har träffat under arbetet med boken, vem har påverkat dig mest?
Larry Kimura, som är professor i hawaiiska språk. Han berättade för mig hur hotat det hawaiiska språket är på grund av öarnas koloniala historia. Tyvärr är teleskopen på Hawaii en del i ett slags astronomisk kolonialism. Kimura och andra kämpar för att det hawaiiska språket ska överleva. Bland annat ger de nyupptäckta himlaobjekt hawaiiska namn, som ett svart hål som de döpte till Pōwehi, vilket betyder Den besmyckade mörka källan av oavbrutet skapande. Mina samtal med Kimura lärde mig mycket om relationen mellan språk, kolonialism och ursprungsbefolkningars rättigheter. Jag insåg också att astronomisk kunskap har ett moraliskt pris, vilket jag skriver om i Mörkret och människan
3–6 år
Johan Anderblad
Filippa Widlund
Bojan & Tussan kör ambulans
Varm och mysig berättelse med ambulansen i centrum.
Beatrice Alemagna Det bästa jag vet!
Övers. Stina Zethraeus
Humoristisk och ömsint bilderbok om allt som man gillar och vill ha, men också om vad som verkligen betyder något när det väl gäller!
Gösta Knutsson mfl
Lovisa Lesse
Pelle Svanslös åker båt
Måns smider elaka planer och lurar med Pelle på en båttur längs kanalen. Hur ska det gå?
Maya Jönsson Plaskigt, Bobo
Magisk stämning i tredje boken om Bobo och hans vänner.
Maria Nilsson Thore Knorr, Koko och siffran 2
Böckerna om Knorr och Koko är klurig och kul högläsning som även ger grundläggande kunskap i matematik.
Lin Hallberg
Margareta Nordqvist
Min lillebror Sigge
En varm och poetisk bilderbok om att få ett syskon – ur en liten hästs perspektiv.
Ulf Stark
Per Gustavsson
Detektivpojken
Lagom till att Ulf Stark skulle ha fyllt 80 år släpps denna nyillustrerade utgåva med bilder av Per Gustavsson.
Ylva Hällen
Sara Edwardsson
Mattias Andersson
Läsmonstret Mumion
En kaos-ande kommer lös. Femte delen om förskolan där man älskar att skrämmas.
Illustration: Per Gustavsson
lätt att läsa
Jenny Alm Dahlgren
Lovisa Lesse
Pelles papegojor
En förrymd papegoja är precis vad Pelle behöver. Sjätte och fristående boken i serien om Djurgänget.
Jens Hansegård
Anders Nyberg
Jordens superdjur
Läs om djur med fantastiska superkrafter! Vad sägs om den lilla järnpansarbaggen som kan bli överkörd av en lastbil utan att den bryr sig.
Petrus Dahlin
Johanna Kristiansson
Sommarkompisen
Lava är spännande och verkar inte vara rädd för något. Vilken rolig sommarkompis! Men upptågen blir allt farligare.
Magnus Ljunggren
Johanna Kristiansson
Raketfärden
Ett galagtiskt äventyr och andra fristående delen i actionfylld serie.
Lin Hallberg
Jonna Björnstjerna
Ella vågar
Ella ska gå på simskola, men tycker inte alls om att blöta ner sig. Kan det finnas ett djur som hjälper Ella att vänja sig vid vatten?
Siri Spont
Andrea Femerstrand
Molly på ridskolan
Det verkar roligt på ridskolan men när Ebba och Molly får prova på blir inget som Ebba tänkt sig.
Camilla Brinck
Den låsta portalen
Musse och Helium står nu inför ett mycket viktigt uppdrag, att hitta Den gråtande flickan och hennes magiska flakong.
Karin Herou
Kärlekskarusellen
Livs störiga lillasyster har slukat Livs godisgömma – och dessutom tjuvläst hennes dagbok! Katastrofen är här! Första boken i ny humoristisk serie.
Star Wars Mandaloriern.
Var är Grogu?
Övers. Marcus Olsson
Gör en djupdykning i miljöerna du känner igen från tv-serien The Mandalorian och Star Wars-filmerna
9-12 år
9-12 år
Martin Widmark
Helena Willis
LasseMajas uppdragsbok
En fågel i varje holk
En rolig berättelse om LasseMajas detektivbyrå fylld av knepiga gåtor och pyssel.
Sara Kadefors
Jag ljuger för bra
Maria drömmer om ett mer spännande liv. När popstjärnan Lola flyttar in i det lyxiga huset vid sjön börjar det hända saker. Vänskap och lögner i 70-tals miljö.
Yumi & Tomu
Maria Frensborg
Gustaf Lord
I Lilleputtarnas land
Yumi och Tomu har krympt och blivit pyttesmå! Kan det vara Spelmästaren som ligger bakom?
Rose Lagercrantz
Rebecka Lagercrantz
Tre kompisar och en bästis
Stora känslor och spännande händelser i en bok om konsten att få en bästa vän. Och att vara en.
Beppe Singer
Beppe testar! Experiment med 4 element
Bygg ditt eget "vindkraftverk", få elden att hoppa eller flytta vatten med papper.
Ingunn Aamodt Vampyrnatten
Övers. Ylva Kempe
Serien för dig som älskar riktigt bra skräck. Hårresande, smygande och bloddrypande berättelser om sådant som man inte ser till vardags.
Katarina Genar
Signe Gabriel
Den vita fjädern
I den första fristående boken i serien Dimmornas gränd får vi följa kompisarna Dante och Paloma som kan färdas i tiden.
Maja Lunde, Lisa Aisato Vindmakaren
Övers. Barbro Lagergren
Vem var egentligen Vindmakaren som finns på teckningarna och i barnens lekar på ön?
Farah Abadi
Anna Sommansson Richter
Historien om Sverige med Farah
Från istidsjägare och glimmande brons till vikingatåg.
Camilla Lagerqvist Längtan hem
Viivi och hennes syster har till sist lyckats ta sig oskadda till Gävle där deras fosterföräldrar bor. Andra delen i Krigets barn, en hisnande historisk serie.
Linda Johansson Bytet
Har Djupvik drabbats av en ny varg? Eller är det något mycket ondskefullare som stryker runt i de mörka skogarna. En klassisk skräckroman som är omöjlig att lägga ifrån sig.
Jens Lapidus
Hedda Lapidus
Gustaf Lord Vampyrkuppen
Det har kommit en ny liga till Dillsta, ett riktigt läskigt ungdomsgäng och varför är de så bleka?
Sara Mauritzon Guldbarnet
Lillo och Lo måste rädda både sig själva och Yggdrasil – det stora världsträdet, innan det är för sent. Äventyr, spänning och magi i den avslutande delen i Yggdrasilserien.
Arie Kaplan
Risa Rodil 96 fakta om Taylor Swift
Övers. Annika Meijer
En älsklingsbok för alla Swifties. Lättläst och fullspäckad med fakta.
Astrid Mohlin Fake
Vad är fake och vad är äkta? Välkommen till Gropegårdsskolan. Baserad på Sveriges Radios poddserie "Fake".
Berättelsen är inspirerad av intervjuer med hundratals ungdomar.
Hanna Thermaenius Isabella Witte 99 livsknep
Rädda Barnens feelgoodhandbok för mellanstadiet. Varför känns det oroligt i kroppen på kvällen, men inte på dagen? Hur är en bra kompis?
Bjorn Sortland
Timo Parvela
Pasi Pitkänen Kepler62: Hemligheten
Övers. Marjut Hökfelt
Berättelsen om barnen på planeten Kepler62 fortsätter.
ungdom
Annelie Adamsdotter
Med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett
Pastorsdottern Hilda läser sista terminen på gymnasiet när hon upptäcker att hon är gravid. Inte optimalt med tanke på hur stor roll kyrkan spelar i Hildas familj.
HANNA THERMAENIUS:
" Vi mår bra ibland, dåligt ibland och oftast kanske mitt i mellan."
Vilka är de vanligaste orsakerna till att barn och unga mår dåligt idag, som du märker av i ditt arbete som barnpsykolog?
Barn och unga idag kämpar med många olika svårigheter. Vi lever i en tid då alla hoppas kunna vara på topp hela tiden. Det handlar både om kläder, upplevelser och skolprestationer. Men livet är väldigt orättvist och alla barn har inte samma förutsättningar. Jag möter många barn som känner sig stressade och oroliga och som får svårt att sova eller koncentrera sig. Men också arga och ledsna barn som känner sig missförstådda eller utanför.
99 livsknep är Rädda Barnens feelgoodhandbok för mellanstadiet, där begrepp som friskfaktorer, tankemonster och må-bra-mix används, berätta om hur arbetet med boken har sett ut?
Jag fick idén till boken då jag såg att barn och vuxna som kom till oss för stöd och behandling verkligen uppskattade utforskande och enkla knep om hur de i vardagen själva kan påverka sitt mående. Flera sa att de här borde ju alla få träna på. Varför lär vi oss inte sådant här i skolan. I arbetet med boken har jag redan från första dagen arbetat nära illustratör och formgivare, och tillsamman har vi klurat på hur innehållet ska kunna sorteras och tydliggöras i bild. Jag har tagit med bilder och tankar till barn jag möter som har fått tycka till och ändra. Barn har också fått komma med egna tips och frågor som finns i boken. Det har varit en process som pågått under två års tid där vi har ändrat hela tiden.
Finns det några vanliga missförstånd eller myter kopplade till psykisk hälsa och ohälsa som du med boken önskar lyfta/slå hål på?
Massor, den störta myten är just den om att må bra. Att vi alla ska gå runt och må bra hela tiden, men varken barn eller vuxna gör det. Vi mår bra ibland, dåligt ibland och oftast kanske mitt i mellan. En annan myt är att det är bra att hålla tyst om att vi mår dåligt, men det känns faktiskt oftast lite bättre om vi sätter ord på jobbiga känslor och kan få stöd av någon annan.
Hur skulle du vilja att politiker och andra makthavare, liksom vuxna som arbetar med barn, satsade på att förbättra barn och ungas psykiska hälsa?
Var ska jag börja? Om jag får börja i det stora så handlar det om att främja ett samhälle som verkligen satsar på alla barn och unga. Som ser till att minska stora inkomstklyftor. Satsa pengar på skola, fritidsverksamhet och föräldrastöd så att alla barn växer upp och får stöd av trygga vuxna. Sen finns det specifika saker som skulle kunna göras i skolan. Att införa ”psykisk hälsa på schemat” det vill säga lära och prata om mående och livsknep med alla barn och samtidigt stärka elevhälsan så att det finns vuxna tillgängliga när någon inte mår bra.
Sen finns det saker som alla vuxna kan göra. Vara förebilder och prata om känslor, fråga barn hur det
mår och har det och sträcka ut en hand och låta dem få veta att de kan prata med just dig om de behöver.
Vilka är dina bästa generella må-bra-råd till både vuxna och barn som lever i ett modernt samhälle av idag?
Oj, svårt att välja. Kanske är det därför jag gjort en bok med 99 olika knep. Men jag har några favoriter. Det första är att vi nästan alltid kan göra något som får oss lite lugnare om vi är väldigt upprörda eller stressade. För mig funkar det att aktivt spänna hela kroppen eller bara armar, axlar och händer och sen slappna av. När vi blivit lite, lite lugnare är det lättare att tänka. Kanske försöka sätta ord på känslorna som dök upp, tyst för sig själv eller berätta för någon annan. Ett annat knep som många barn behöver är att få hjälp att variera vad de gör för att orka koncentrera sig. Pausa pluggandet med en kort promenad, bestämma hur länge som är lagom att chilla med telefonen, och få lite koll på mat och sömn. För kropp och knopp hänger ihop.
KARIN HEROU:
"Livet enligt Liv är feelgood för unga."
Kärlekskarusellen är första boken i Karin
Herous nya serie Livet enligt Liv. Hon är en tjej på 9 snurriga jordsnurr som har trubbel med dagböcker, en sur fröken och en störig syrra – Gnällinor. Man skrattar högt när man läser om Liv och livets alla utmaningar.
Hej Karin, har du också haft kul när du skrev?
Ja, jag älskar Gnällinors galna upptåg och hur hon ständigt lyckas sabba Livs liv. Hon nosar upp hemligheter som en blodhund och förstår inte vidden av att basunera ut dem. Lägg till en pinsam pappa som drömmer om att bli klassförälder, en mamma som är besatt av väder, och dessutom en nypa kärlek och en dos vänskap – och där har du Livet enligt Liv.
Storasyster Liv och lillasyster Gnällinor har en ständig dragkamp i boken. Hur har det varit att skildra syskonrelationer?
Relationen med våra syskon är ofta den längsta vi har i livet. Det är tacksamt att skildra eftersom många har ett förhållande till det. Kanske har du ett störigt småsyskon? Eller en tråkig storasyster som alltid följer reglerna? Placeringen i syskonskaran påverkar oss och forskning visar att småsyskon ofta tar fler risker, och till exempel hoppar fallskärm i större utsträckning.
Karaktären Gnällinor är en klockren fallskärmshoppare, som inte skulle tänka en sekund på säkerhet innan hon kastade sig ut.
Allt drama man upplever i lågstadiet är så på pricken fångat. Lappar, blickar, pinsamheter. Hur nära ytan ligger din inre 8-åring?
Haha, rätt nära! Jag skulle utan tvekan hellre vara 8, kär i Eddie och gå på Ormkärrsskolan igen. Det var tider det. Och min lärare var inte lika sur som Sur-sanna! (Men spoiler alert, i nästa bok händer något som får Sur-sanna att mjukna…)
Hur har du arbetat dig fram till tonen i den här berättelsen?
Jag ville ha många listor, mycket trubbel, pinsamheter som känns – och problem som går att lösa. Livet enligt Liv är feelgood för unga och Livs röst var lätt att hitta. Jag har tre barn och bara genom att prata med dem, och deras kompisar, får jag mängder av uppslag. Om jag snott konversationer från barnens vardag rakt av? Ja!
Har du unga testläsare som guidar dig i skrivprocessen?
Japp, en drös. Mina barn läser alltid och vissa av barnens kompisar får inte gå hem utan ett manus under armen.
Foto: Stefan TellASTRID MOHLIN:
”Research-biten är extremt viktig, häng med målgruppen! ”
Boken Fake av Astrid Mohlin är baserad på
Sveriges Radios poddserie med samma namn. Berättelsen är inspirerad av intervjuer med hundratals ungdomar om hur det är att vara tolv år i dag.
Varför ska man läsa Fake?
För att det är en bok fylld av drama! Den har tre olika huvudpersoner som upplever allt från tre olika perspektiv, så man får en inblick i hur något litet man själv gör får stora konsekvenser för någon annan. Och så tycker jag att den är ganska rolig?
Berätta om Eddie, Ziggy och Kian?
Eddie är den typiska snälla killen, han säger inte emot och bråkar inte. Ziggy är rolig, impulsiv och saknar konsekvenstänk. Kian är obrydd, älskar att prata och har fått epitetet ”klassens störiga kille”.
Berätta om arbetet med podden samt med boken.
Poddserien blev till av ett projekt där jag intervjuade trehundra 12-åringar om deras liv, det pågick under en månad och var extremt roligt! Jag fick åka runt och hoppa in i olika kompisgäng och sitta och prata med dem om deras liv. Och sen försökte jag mejsla fram karaktärer och en berättelse av det.
Hur var det att gå från radio till bokform i arbetet med detta?’
Det var ganska svårt! Jag har aldrig skrivit en bok, bara manus, och det skiljer sig ändå ganska mycket! Men jag tycker att min ljuddrama-bakgrund hjälpte mig. När man gör ljuddrama gestaltar man mycket med hjälp av ljud, och det försökte jag översätta till ord.
Hur skriver man om och för unga utan att det känns fake?
Bra fråga! Dels tycker jag research-biten är extremt viktig, häng med målgruppen! Sen under tidens gång gillar jag att bolla uttryck och sånt med målgrupp igen, tex ”vara på g med någon” hade jag med i näst sista versionen men det fick strykas.
Kommer vi att få se mer av Eddie, Ziggy och Kian framöver?
Det finns tre säsonger av Fake att lyssna på i poddformat! Varje säsong följer tre karaktärer men alla går i samma klass och finns med i varandras berättelser. Så gillar man den här boken finns det väldigt mycket ”extramaterial” att njuta av!
Foto: Johanna Sjöland ThulinANNELIE ADAMSDOTTER:
"Jag föredrar numera också dom framför de/dem, vilket jag tidigare ansåg var en grammatisk dödssynd."
Pastorsdottern Hilda läser sista året på gymnasiet när hon upptäcker att hon är gravid. Med knäppta händer på Pressbyråns toalett är Annelie Adamsdotters första roman för unga vuxna.
Det är en bok med en så tydlig och intressant konflikt, hur fick du idén till boken? Jag fick mitt första extrajobb när jag var femton år och det var som fadder för en grupp konfirmander i Älvsåker kyrka. Jag tyckte att det var väldigt spännande att få träffa ungdomar som hade så olika tankar kring kristendomen och hur en ”duktig kristen” skulle vara. Bland annat fick jag höra att jag inte var ”kristen på riktigt” då jag delade friggebod med min pojkvän på helgerna och inte gick i kyrkan på söndagarna. Ändå var jag döpt, konfirmerad och jobbade inom kyrkan. Kommentaren fick mig att fundera kring var gränsen egentligen gick. När var man ”kristen på riktigt”? Och kunde man vara kristen, men ändå ha sex innan äktenskapet, ljuga och svära? Jag kom fram till att ”Ja, det kan man”, och det var det som inspirerade till Hildas lediga och brutalt ärliga relation till Gud.
Hur gick tankarna när du läste igenom det första kapitlet som du skrev när du själv gick på gymnasiet? Kände du igen dig själv i ditt språk?
Alla som har tagit ett graviditetstest vet anspänningen som följer. Det är långa minuter i väntan på ett resultat som kan förändra ens liv, i såväl positiv som negativ riktning. När jag läste igenom det första kapitlet av Med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett igen, drygt femton år efter att jag skrivit det, kände jag att det fanns så mycket mer att berätta. Inte minst eftersom jag då hade upplevt två graviditeter och förlossningar. När det gäller språket var jag väldigt korrekt som tonåring. Bland annat niade jag folk i mail. Idag leker jag mer med ord och gör saker man ”inte får” som att börja meningar med ”Och” och ”Men”. Jag föredrar numera också ”dom” framför ”de/dem”, vilket jag tidigare ansåg var en grammatisk dödssynd.
Aborträtten är tyvärr ständigt omtvistad runtom i världen. Hur ser Hildas resonemang ut kring att behålla eller inte behålla barnet?
Hilda är helt klart pro-choice, men kan inte kan tänka sig att själv göra abort. Samtidigt vill hon inte bli mamma. Det är en komplicerad situation, inte minst när man är en kristen tonåring som inte vet vem barnets pappa är, men Hilda överväger aldrig abort. Det är som hon själv säger i boken ”Det är fel val för mig”.
Du arbetar till vardags som gymnasielärare, hur mycket inspiration får du från dina elever till ditt skrivande?
Extremt mycket. Jag umgås ju mer med ungdomar än vuxna, och det är en helt fantastisk åldersgrupp att umgås med. De upplever så mycket för första gången, och det gäller allt ifrån relationer och sex till bråk och svek. Som vuxen är det lätt att tänka att ungdomar inte har komplicerade liv och problem, men många gånger är det mer komplicerat för dem än för oss vuxna. Vi har bagage och erfarenheter som lär oss att se och upptäcka varningsklockor.
Som tonåring upplever man saker för första gången, vilket är superhärligt, men det kan också leda till dåliga beslut och brustna hjärtan.
Du har lyckats skaffa dig sju examina!
Hur gick det till?
Jag tycker att det är fantastiskt roligt att studera och nörda in mig i ämnen som kreativt skrivande, litteraturvetenskap och mediekommunikation. Att det dessutom är möjligt att få en examen, och inte bara ett kursintyg eller diplom, gör det extra roligt. Min första examen var en kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap, och nu senast blev det en konstnärlig masterexamen i kreativt skrivande. För tillfället känner jag mig färdigpluggad, men med det sagt smygsurfar jag gärna kurskataloger.