Magasin Borås 400 år #2

BORÅS 400 ÅR GINA TRICOT HAR NYTTA AV BORÅS

TEXTIL ANVÄNDS PÅ NYA SÄTT

PAUL FRANKENIUS BLICKAR FRAMÅT

HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR E-HANDEL

Klädföretaget tar sig an framtidens utmaningar. I det arbetet samverkar de med bland andra Science Park. – Vi har stor fördel av att vara placerade i Borås.

Textil som implantat för naturen, som motverkar blodproppar eller som isolering som anpassar sig till temperaturen. I Borås är forskarna pionjärer på att göra textilen aktiv.

Textilbranschens största utmaning är att minska klimatavtrycket. Det anser näringslivsprofilen Paul Frankenius, i en framåtblickande intervju.

Borås är en viktig e-handelsstad, inte minst inom textil. E-handeln utvecklas och arbetsklädesföretaget Fristads spår att Borås kommer spela en fortsatt central roll framåt.

SIDAN 3

SIDAN 5

SIDAN 9

SIDAN 10

Stina Randestad – Från Textilhögskolan till kläder för Beyoncé SIDAN 8 Foto: Jacobo Campos

boras400.se

2

Borås 400 år LEDARE

Borås textil i siffror 80 procent

av allt bomullstyg som salufördes i Sverige 1840 vävdes för hand av väverskor i Sjuhäradsbygden

Borås spelar en viktig roll för framtidens textil

379,5 miljarder

Så mycket omsatte den svenska modebranschen 2019

40 procent

av all textil i Sverige passerar Borås Foto: Anders Engström

800 företag

i Boråsregionen arbetar med textil (2018)

980 studenter

Så många helårsstudenter har Textilhögskolan Källor: Textilmuseet, Högskolan i Borås, Borås Stad

BORÅS 400 ÅR

Textil löper som en röd tråd genom Borås 400-åriga historia. Det har varit både vår lycka och utmaning.

Oavsett står en sak klar. Den förändring, från produktion och industristad till plats för forskning, utbildning, design, säljkanaler och innovation, vi har genomgått innebär att vi är en viktig plats i världen.

Vi är Sveriges textilhuvudstad och det är här lösningar för de krav som framtiden har på textil skapas.

Det är jag som boråsare otroligt stolt över – och det tycker jag också du ska

vara. För den textilstad vi har blivit är unik.

Det andra priset, Stora Hållbarhetspriset Vad är då den största utmaningen för textil? med prissumman 100 000 kronor, har Borås När du har läst den här tidningen så Näringsliv tillsammans med Högskolan i Borås kommer du att förstå två saker. Den ena och Sparbanken Sjuhärad instiftat. Priset kan är att hur och av vad vi skapar textilier vinnas av företag och organisationer som måste ske på ett sätt som varken tär så tar initiativ mot hållbar utveckling. hårt på miljön, klimatet eller villkoren för alla personer i hela kedjan från ”Vi är Sveriges textilhuvudstad och växt till modeplagget du det är här lösningar för de krav har på dig. som framtiden har på textil skapas.”

Den andra är hur textil kan vara lösningen på många andra utmaningar vi som samhälle Det tredje är Marketplace Borås som står inför. Spännande textila innovationer instiftat priset Fabric of Life Award med som syftar till att rädda liv, skapa smartare donation från Paul Frankenius. Hans syfte produkter, vara tåligare eller helt enkelt med donationen är att lyfta dels Borås innebära nya affärsmodeller där vi som textilstad och dels Textilhögskolan återanvänder istället för att slänga och inom Högskolan i Borås som en köpa nytt. akademi av högsta klass. Bland annat Vi är bara i början av alla förändringar har Textilhögskolan en medlem i prisets och nya tankesätt som måste till för en internationella juryn. hållbar framtid. Gör vi det rätt går vi en Varför är de här priserna viktiga? bättre, rättvisare och rikare värld till mötes.

Jo, priser är viktiga markörer för att I år, med 400-årsjubileet som tydliggöra åt vilket håll vi strävar och förevändning, har tre mycket viktiga priser vad omvärlden vill premiera och instiftats i Borås, oberoende av varandra. prioritera. I den strävan behövs De jag tänker lyfta är Borås Rättighetspris, förebilder. Och i Borås har vi många som delas ut 10 december. Enskilda förebilder som leder oss mot framtiden, personer och organisationer kan nomineras. inte minst inom textil.

Bland dem väljs tre ut som boråsarna får rösta på. Den personen eller organisationen Per-Olof Höög blir Årets Rättighetskämpe i Borås.

Ordförande, Borås Kommunfullmäktige

Borås TME AB Österlånggatan 17, 503 31 BORÅS. Organisationsnummer: 556784-7719 Generell mailadress: kansli@boras400.se Ansvarig utgivare: Helena R Alcenius Redaktör: Fredrik Beckman Omslagsfoto: Jacobo Campos Övriga bilder från Borås TME AB, Högskolan i Borås, Science Park Borås, ­Smart Textiles, Textile Fashion Center, Textilmuseet. samt ­namngivna fotografer.

Redigering och layout: Brainforest Tryck: Stema Utgiven oktober 2021 Tack till alla som har bidragit.

Så blev Borås en textilstad

Foto: Textilmuseet

Textila händelser i Borås under 400 år Källa: Textilmuseet

1600-talet Slöjden blir Sjuhäradsbygdens främsta näring tillsammans med jordbruket. Förutom smide och träslöjd blir textila hantverk allt viktigare. Utvecklingen sker framför allt i Kind och Mark. Varorna säljs genom gårdfarihandlare.

1624 Handelsmän i Borås får kungligt privilegium att bedriva gårdfarihandel över hela landet. Gårdsfarihandlarens affärsmodell ligger till grund för den kommande postordern, och cirka 400 år senare – e-handeln.

Mitten av 1600-talet En tidig föregångare till den egentliga industrin var kvarnen vid Ålgården där bland annat en vadmalsstamp drevs.

Textil har länge haft stor betydelse i och kring Borås. Närheten till hamnstaden Göteborg samt erfarenhet av handel och företagande har varit avgörande för Borås textilposition.

En stor förändring var 1800-talets övergång från hemvävning på landsbygden till mekaniska textilfabriker.

I slutet av seklet var flera industrier igång i Borås och grunden lagd för 1900-talets framgångsrika år.

Globalisering och teknisk utveckling förändrade industrin och har gjort att färre arbetar i fabriksproduktion idag. Istället är Borås ledande inom forskning och utbildning, lösningar för distanshandel och internationellt verksamma modeföretag.

1696 Langlets färgeri startar (senare kallat Kilens Färgeri) och under de kommande åren växer ett stort antal färgerier, blekerier och tryckerier fram.

1700-talets andra hälft Produkter av ull och lin tillverkas av hemvävare i bygden.

Efterfrågan på textila produkter stiger och knallarna blir allt mer kapitalstarka.

1820-talet Systemet med hemvävare som anlitas av så kallade förläggare dominerar produktionen. Bomullen blir den viktigaste råvaran och linet konkurreras så småningom ut.

Borås 400 år

Nya publika ytor skapar mer kreativt Textile Fashion Center

3

Hallå där…

Emma Garrote, Global Production and Sustainability Manager på Gina Tricot

Vad är nyttan för er att verka i Borås?

Skissbild: KAKA Arkitekter

De publika ytorna på Textile Fashion Center har fått en ansiktslyftning i Boråsgröna nyanser.

Projektet, som kallas Creative Crossing, står nu klart.

– Efter pandemin kommer det att bli ännu viktigare att skapa attraktiva miljöer för att mötas. Nu tar vi centret till nästa nivå, säger Hanna Lassing VD för fastighetsägaren Kanico.

Den 23 oktober öppnas centret upp med Textile Fashion Center Day och nya Creative Crossing invigs.

– Vi hoppas att besökare ska få en wowkänsla. Förutom en ny reception, flexibla utställningsmoduler och nytt möblemang kommer en helt ny yta på drygt 110 kvadratmeter att finnas tillgänglig, säger

Skiss på 110 kvadratmeter flexibel yta.

Frida Stålhandske, marknadskoordinator på Textile Fashion Center.

På denna scen kommer det att arrangeras föreläsningar och seminarier både live och digitalt.

– Vi vill visa allt storslaget som pågår innanför väggarna här i centret, säger hon.

Creative Crossing innebär en hybridmiljö som kan byta skepnad beroende på vad som ska hända på platsen. Här kommer allt från studentarbeten och forskning att visas upp, tillsammans med exempelvis arrangemang av pop-ups.

Mats Tinnsten, rektor vid Högskolan i Borås, är nöjd.

– Creative Crossing är en tummelplats för studenter, forskare, lärare och företrädare för privata och offentliga organisationer. Tanken är att den inspirerande miljön och lokaliseringen ska inbjuda till och skapa kreativa möten över gränserna i avsikt att tillsammans bygga en bättre framtid.

– Vi har stor fördel av att vara placerade i Borås. Det är en del av vårt DNA och här finns en lång textilhistoria. Det finns mycket kompetens inom området, allt från Textilhögskolan och deras fantastiska forskare och innovatörer till alla studenter som vi ser som framtida medarbetare. Det finns också många andra bolag inom den textila värdekedjan här som vi samarbetar med. Jag skulle säga att Borås är ett nav för textil och mode och detta arv är verkligen unikt för Borås.

Vad har ni för framtida utmaningar?

– Det finns alltid förbättringsområden och våra mål justeras ofta. Just nu ligger utmaningen i den innovativa forskningen inom cirkularitet som fortfarande är i liten skala, men vi och många andra bolag har stor nytta av samarbetet med Science Park Borås. Inom kort kommer vi och Science Park att släppa ett projekt inom transparens, där vi utmanar oss själva och hela branschen i hur långt vi faktiskt kan dra detta från olika perspektiv.

Hur tänker ni kring alternativa material?

Skisser på ny reception och korridor.

1834 Den svenska industrialismen tar fart. Sven Erikson startar landets första mekaniska bomullsväveri i Rydboholm och tar upp kampen med Manchester i England.

– Vi ser oss hela tiden om efter nya material som är bättre för vår miljö. Sedan 2017 har vi donerat textilt avfall till Renewcell. Snart släpper vi plagg i Cirkulose som är återanvända post-consumer-fibrer. Vi har stora ambitioner kring cirkularitet inom alla områden där vi verkar.

1857 Det första moderna textilfabriken i Borås, Wiskaholms fabrik, startar. Fabriken drivs med ångkraft.

1866 Jacquardvävnadskurs startar i Borås. 1877 grundas Borås Tekniska Väfskola.

1840 80 procent av allt bomullstyg som salufördes i Sverige 1840 vävdes för hand av väverskor i Sjuhäradsbygden.

1870-talet Per Åkerlund startar Borås Wäfveri. Utmed Viskan växer det fram spinnerier, väverier, färgerier, beredningsverk och andra industrier.

1850-talet Textilfabrikerna i Viskafors och Svaneholm grundas.

Verksamheten i Svaneholm blir kortlivad och ombildas senare till galoschfabrik.

Knalle tecknad av Carl Anders Dahlström 1863.

4

Borås 400 år

Svamptextilier återanvänder matavfall Hållbara svamptextilier kan användas för att minska miljöpåverkan från textilindustrin och återanvända matavfall.

Det visar ett forskningsprojekt på Högskolan i Borås.

Det finns en stor efterfrågan på hållbara textilier, mycket på grund av brist på bomull och de miljöproblem syntetiska textilier för med sig. Samtidigt utgör brödavfall en stor del av matavfallet i svenska stormarknader. Detta projekt tar itu med båda problemen genom att undersöka möjligheten att producera miljövänliga textilier med hjälp av filamentösa svampar som odlas på brödavfall.

Högskolan i Borås har kommit fram till att det går att framställa textilier från svampars mikrofibrer genom

våtspinning och en våtlagd process som påminner om papperstillverkning. I processen används, till skillnad från inom textilindustrin, inga giftiga kemikalier.

Svamptextilier kan sedan användas i bland annat kläder och hemtextilier.

– Jag har flera års arbetslivserfarenhet av att jobba med trådbildande svampar.

De mikroskopiska svamparna tar ut mat från olika källor och gör mikroskopiska fibrer. I det här projektet kom vi på att vi kan ta mikroskopiska fibrer och göra textila fibrer, säger projektledaren och docenten Akram Zamani.

Svampgarn skapat av mikroskopiska fibrer.

Sedan projektstarten 2019 har de kommit långt. De har odlat svampar på brödrester i stor skala och skapat garn av mikroskopiska fibrer från svampar.

De har också skapat läderliknande material och bioplast av svamparna.

”Vårt svampläder är mjukt och starkt.”

säger Akram Zamani.

Miljöpåverkan är en av de stora samhällsutmaningarna i vår tid.

– Svamptextilier kan förhoppningsvis ersätta en del av icke hållbara textiler i framtiden. Jag tror att hållbara textilier blir viktigare och viktigare i framtiden som nycklar till en hållbar framtid.

– Svampgarn är starkt och vänligt mot hudceller. De undviker också bildande av bakterier. Det betyder att den här typen av textilier är jättebra för medicinska applikationer samt hygieniska textilier, säger hon.

Projektgruppen håller på att testa om de kan användas för att sy sår och som sårförband.

– Vårt svampläder är mjukt och starkt, och visar egenskaper som är lika bra som naturligt läder. Bioplaster från svampar är starka och kan vara bra för förpackningar,

Docent Akram Zamani

Pappersgarn på en vävmaskin.

Nawar Kadi visar upp pappersgarn.

Skogen blir de nya tygerna Projektet Skogens tyg har bevisat att det är fullt möjligt att göra textilier av pappersgarn.

Forskningen har bekräftat möjligheten att använda papper som råvara, i form av pappersgarn, för textila tillämpningar.

Ambitionen med Skogens tyg är att ta nästa steg i utvecklingen av svensk papperstextil för mode, inredning och teknisk textil.

Skogens tyg vill skala upp och vidareutveckla tekniken och undersöka vilka användningsområden som pappersgarnet lämpar sig bäst för, utifrån egenskaper och marknad.

– För att utnyttja en stor resurs, det vill säga skog, är användning av papper i textilapplikationer inte bara ett naturligt val utan också ett nutida behov. Vi kan använda den outnyttjade resursen och bli självförsörjande och få en mer hållbar resurs för textilier, säger Nawar Kadi, professor och forskare vid Högskolan i Borås.

1890-talet Textilindustrin växer snabbt – ett stort antal nya fabriker grundas, till exempel yllefabrikerna Kilsunds, Merinos och Borås Klädningstygsfabrik.

1907 Knallen Algot Johansson registrerar sin handelsfirma som blev början på ett textilimperium. Algots blir under 1900-talet ett välkänt namn och varumärke över hela Sverige.

1906 Företaget Bröderna Jacobsson – senare Oscar Jacobson – startar tillverkning av herrkonfektion.

1910 I Borås finns nästan 5 000 fabriksarbetare, de flesta arbetar inom textil. Antalet har nästan tredubblats på 20 år.

1900-talets början Flera postorderfirmor startade i Borås. Äldst är Borås Fabriksnederlag från 1906 grundat av Taube Hanna Lapidus. Många av postorderfirmorna driver även egna konfektionsfabriker.

1918 Nya material skapar nya möjligheter för textilindustrin.

Svenskt Konstsilke i Borås startar tillverkningen av konstfibrer av cellulosa.

Fabriksarbetare på Eiser. Foto: B Bergman

Borås 400 år

5

Framtidens textilier förbättrar människors hälsa och naturen Ny forskning visar att textilier i framtiden kan användas på många innovativa sätt. Högskolan i Borås bedriver ett antal forskningsprojekt där textilier spelar en nyckelroll och gör nytta både för människor och naturen. Här kan du ta del av några exempel, förklarade av Nils-Krister Persson, docent, universitetslektor och forskare.

Textilier som implantat för naturen

Artificiell muskel

Textilier som konstgjorda muskler Textila strukturer som blir kortare när de värms upp och längre när de kyls ner, eller ställer sig upp när det blir varmt och på så sätt fungera som isolering som anpassar sig till temperaturen.

Det har länge talats om implantat för människor när ett organ eller en vävnad behöver ersättas. Och även naturen kan behöva ersättas eller hjälpas till en bättre funktion.

Ett exempel på det är när man anlägger våtmarker för att ta hand om dagvatten.

Detta kan ibland innehålla betydliga mängder av föroreningar som växter bara till viss del kan ta hand om.

– Genom att komplettera med stora ytor av textilier som är mjuka som växter och som har förmåga att exempelvis ta upp tungmetaller kan reningsförmågan ökas och föroreningarna hindras från att sprida sig, säger Nils-Krister Persson.

De använder bara naturliga fiber för att tillverka textilen. Sedan beläggs de med substanser som skapar en absorptionsförmåga för miljögifter.

Ett annat exempel på implantat för naturen är vid renovering av ålgräsängar. Ålgräsängar är en av världens viktigaste och största biotoper och återfinns i strandnära havsmiljöer på några meters djup. Sådana miljöer är viktiga yngelplatser för såväl lägre som högre vattenlevande organismer. De motverkar också erosion.

– Vi har gjort textila strukturer som kan fungera som skyddande miljöer för organismerna i väntan på att ålgräsängar ska rehabilitera sig efter en störning.

Foto: Patrik Svedberg Nils-Krister Persson, docent, universitetslektor och forskare.

kan göra att en eller flera kan tappas.

Sinnesteknologi är att försöka jobba med teknik som kan förstärka andra sinnen, säger Nils-Krister Persson.

Han och hans kollegor deltar i ett EU-projekt för haptisk kommunikation till dövblinda personer. Haptik kallas det när man kommunicerar via känselsinnet. Och här kommer textil in i bilden.

– För textil är känselsinnet närmast till hands eftersom känseln sitter i huden och textil täcker just huden.

”I Borås är vi pionjärer i att göra textilen aktiv.”

– Textil har länge ansetts som ett passivt material. I Borås är vi pionjärer i att göra textilen aktiv. Vi skulle till och med kunna göra textila muskler, säger Nils-Krister Persson.

I framtiden kan det finnas möjlighet att bygga in sådana textila muskler i kläder och på så vis bland annat underlätta rörelse för personer med nedsatt funktionsförmåga.

– Rent praktiskt belägger vi tyg och garn och ”färgar in dem” med speciell kemi. Då kan vi elektriskt styra så att de kan dra ihop sig. Konstgjorda muskler, helt enkelt, säger Nils-Krister Persson.

Textil, solljus och titandioxid är de avgörande komponenterna i en vattenreningsteknik som har skapats på institutionen för textilteknologi inom Textilhögskolan. Nils-Krister har under många år studerat hur textilier kan användas vid vattenrening.

– Vattenrening kräver tillgång till stora, billiga ytor där föroreningar i vattnet kan elimineras. Vi har jobbat med textil som ju är just stora, billiga ytor. Vi belägger textil med ämnen som med solljusets hjälp skapar ämnen som kan bryta ner cellväggarna hos farliga mikroorganismer och därmed göra dem ofarliga. Eller så belägger vi dem med en svamp som kan ta upp tungmetaller, säger Nils-Krister Persson.

Textilier för att motverka blodproppar

Sinnesteknologi med hjälp av textilier Sinnesteknologi är ett relativt nytt fenomen som går ut på att ersätta, förstärka eller addera mänsklig, sensorisk förmåga i direkt anslutning till kroppen.

– Människan har många sinnen. Men sjukdomar, ålderdom eller olyckor

Textilier vid vattenrening

Sinnesteknologi

Början av 1900-talet Textilarbetare organiserar sig fackligt, framför allt i Textilarbetareförbundet och Beklädnadsarbetareförbundet.

Coronarehab är ett projekt som verkar för att hjälpa människor som blivit svårt sjuka i covid-19.

– Många corona-patienter har sövts ner och följaktligen varit orörliga under lång tid. Stillaliggande är mycket farligt eftersom blodproppar kan bildas. Vi utvecklar textila system som kan aktivera kroppen så blodgenomströmningen ökar.

Det är välbelagt att det minskar risken för blodproppar, säger Nils-Krister Persson.

1936 Textilinstitutet invigdes med pompa och ståt och den nya funkisbyggnaden blev en symbol för den nya textila fackskolan.

1919 Linnefabriken i Dalsjöfors slås samman med Almedahls och storföretaget Almedahls-Dalsjöfors AB bildas.

1939-1945 Under andra världskriget påverkas textilindustrin av kriget genom ransonering, regleringar av priser och importsvårigheter. Samtidigt är försvaret en stor beställare av t.ex. uniformer.

1920- och 1930-talet Sömnadsindustri växer till en allt viktigare näring. Ett stort antal klädfabriker startar i Borås med omnejd. En av dem är AB Skyddskläder, senare Fristads.

1947 Olle Blomqvist startar Fabriks- och handelsfirman Ellos.

Vy från Caroli över Wäfveribolaget 1910.

6

Borås 400 år

Textilmuseet är stort både nationellt och internationellt

Den prisbelönta basutställingen Textil kraft.

Textilmuseet i Borås spelar en central roll i Sverige.

Museet är unikt i sitt fokus på textil.

– Textilen är Borås främsta kulturarv och identitet och därför blir museet betydelsefullt för både inriktning och kunskap när vi förvaltar och förmedlar berättelser om denna viktiga historia, säger museichefen Ulrika Kullenberg.

Textilmuseet är ett ledande museum inom textil och en mötesplats för alla som vill uppleva textil i alla former.

– Våra samlingar utgör Sveriges viktigaste källa till kunskap om textilindustrins produkter från 1870-talet fram till idag. Även folklig och historisk textil, hantverk, mode, konst, foto, film och design ryms bland föremålen, säger Ulrika Kullenberg.

En stor styrka för museet är att det ligger i just Borås.

– Sveriges textila hjärta är sedan länge Borås och Sjuhäradsbygden och med etableringen av Textile Fashion Center, där Textilmuseet är en viktig del, fortsätter utvecklingen av textil.

Museets samling uppgår till cirka 30 000 registernummer och har en rad internationella, exempelvis med anrika Victoria and Albert Museum i London.

– Museet har placerat sig som en självklar internationell samarbetspart och samproducent inom textila utställningar av hög kvalitet. Våra projekt är ofta förankrade i historien men då lägger vi stor vikt vid att skapa relevans i nutiden så att det blir aktuellt för dagens publik. Vi visar också utställningar med exempelvis textil samtidskonst och forskning som kommer bli kulturarv i framtiden, säger Ulrika Kullenberg.

Nio kilo kläder blir textil konst Den 25 till 30 oktober genomförs konstprojektet AiR 4x400, där fyra konstnärer från städer som fyller 400 år i år, Borås, Piteå, Luleå och Göteborg, konstnärligt tolkar miljö- och konsumtionsproblemet.

Konstnärerna som medverkar har fått information om Borås 400 år, stadens textila industrihistoria samt en inblick i nutidens utmaningar och framtidens hopp för textilbranschen.

De fyra verken arbetas fram under de fem dagarna, sedan finns verken kvar att beskåda en dryg månad på Textile Fashion Center.

Under året har AiR 400 även genomförts i Piteå, Göteborg och Luleå.

I Borås kommer konstnärerna Emma Linde, Anja Lundström, Pilar de Burgos och Bredaresbon Vega Syversætre Johannessen att medverka.

1621-202

Foto: Textile Fashion Center Vega Syversætre Johannessen från Bredared.

1949 Boråsmässan öppnar och radion påannonserar: ”Nu öppnar den ståtliga Boråsmässan. Sjuhäradsbygden befäster sannerligen sin ställning som teko- och modemetropol”.

Ulrika Kullenberg är museichef på Textilmuseet som firar 50 år 2022.

Utställningen Versace är en av Textilmuseets alla projekt som uppmärksammats internationellt.

60 målade mattor skapar ett långt konstverk på Hulta Bostadsbolaget Bostäder i Borås firar stadens 400-årsjubileum med ett 330 meter långt konstverk bestående av 60 målade mattor i naturlig storlek. Konstverken är målade på ett gångstråk som leder till Hulta Torg och målet var att involvera boende på Hulta.

1

Nio kilo kläder. Så mycket slänger varje svensk per år.

Borås fyller som bekant 400 år i år och nästa år fyller Textilmuseet 50 år. Som ett led i det öppnas den 11 december en ny basutställning med inriktning på mode och stil.

– Därefter har vi siktet inställt på att göra en unik hållbarhetsutställning där konsumentperspektivet och människors praktiska frågor om textil konsumtion och hållbarhet blir grundbulten, säger Ulrika Kullenberg.

– De som ville vara med har skickat in bilder på sina favoritmattor, allt från finländska trasmattor och orientaliska kashmirmattor till svenska väggbonader, säger Katarina Söderberg, utvecklingsledare på Bostäder i Borås AB. Syftet med konstverket är att knyta samman människor och skapa möjligheter till möten.

– Vi vill att boende på Hulta ska känna stolthet och hitta en röd tråd som knyter samman stadsdelen.

Foto: Fredrik Åkerberg

1960- och 1970-talen Konkurrensen hårdnar från utländska tillverkare.

Samtidigt börjar svenska företag flytta sin produktion utomlands. Tekoindustrin i Borås drabbas av neddragningar och konkurser.

1950 Mer än 20 000 personer arbetar inom textil och konfektion i Borås.

1972 Textilens roll i Borås historia lyfts fram genom att Textilmuseet grundas.

1960-talet Det råder arbetskraftsbrist men tekoindustrin kan fortsätta expandera tack vare rekrytering av arbetskraft från andra länder.

Gamla Textilmuseet, 1972.

1977 Högskolan i Borås grundas och blir en av nycklarna till att det textila arvet kan utvecklas och fortfarande vara en del av Borås identitet.

Borås 400 år

7

Textila startups som samarbetar lokalt

Foto: Emelie Asplund Marie Jonssons Rekotex erbjuder textilier av hög kvalitet i mindre mängder än vad som normalt erbjuds av tygproducenter.

Borås INK är en plats där start up-bolag kan få hjälp och stöttning att utvecklas.

De fokuserar särskilt på bolag som har en affärsidé inom teknik, mode eller textil.

– För oss innebar det en bra stöttning av erfarna affärsutvecklare. De gav oss en affärsinriktad och behovsanpassad coaching under tillväxtresan, säger Marie Jonsson, grundare av Rekotex.

De vill bli förstavalet för svensk textilproduktion Efter många år inom textil- och modebranschen ville textilekonomen Malin Wiland och design- och mönsterkonstruktören Linda Göthberg börja med produktion på hemmaplan med fokus på miljötänk och cirkularitet.

De startade Textilfabriken i oktober 2020 och under våren 2021 deltog de i intensivprogrammet INK LAB för nyföretagare. Timingen för att starta en lokal textilproduktion kunde inte varit bättre.

– Fler är intresserade av att handla lokalt, vill köpa lokalproducerat och göra ett mindre klimatavtryck. Vi möter konsumenternas efterfrågan och erbjuder svensk produktion med mycket återvunnet material, säger Malin Wiland.

Textilfabriken vill möjliggöra för svenska varumärken att producera i Sverige och hitta samarbeten som ökar den svenska produktionen.

– De kunder vi inte kan hjälpa eller som matchar någon annan aktör bättre slussar vi över, säger Linda Göthberg som menar att samarbete med andra är en viktig del för att produktionen ska kunna växa lokalt.

mellanhand som kopplar samman säljare med köpare. Säljarna får iväg sina restlager och köparen skapar sedan något nytt av tygmaterialet, säger hon.

För Marie är det viktigt att tänka mer medvetet och i första hand ta vara på överlager innan man producerar nytt.

– Mitt mål är att textila företag ska kontrollera vad andra varumärken har som överskott på —Textilfabriken sina lagerhyllor innan de drar igång nyproduktion hos en tygproducent.

Sedan Marie Jonsson kom till Borås för 20 år sedan har textilbranschen utvecklats mycket.

– Det finns en fantastisk historia i Borås och jag upplever att vi tar tillbaka det textila arvet och skapar något nytt. Fler vill också gynna den lokala produktionen och även sy

”Lokala samarbeten med andra textilaktörer är en del av vår väg framåt.”

– Vi ser det som ett komplement till oss och en väg framåt för hela den svenska textilproduktionen.

Hon nämner bland annat samarbetet med boråsbaserade Rekotex. − Vi behöver oftast komma över mindre kvantiteter av tygrullar och Rekotex arbetar med att förmedla överlager mellan säljare och köpare.

Textilfabriken medverkar även i flera av Science Park Borås projekt, till exempel ett initiativ med fokus på mikrofabriker och den nationella satsningen Textile & Fashion 2030. − Vi vill vara en del av de projekt som minskar klimatavtrycket och som är bra för vår planet över tid, säger Malin Wiland.

Samarbetet skapade ny verksamhet Malin Wiland, Linda Göthberg och Marie Jonsson driver även webbshoppen Sustainable Maker Room tillsammans.

– Våra företag riktar ju sig mot andra företag, men när privatpersoner hörde av sig och ville handla från oss insåg vi att det fanns ett behov av en webbshop som riktar sig mot slutkonsument, säger Marie Jonsson.

Malin Wiland tillägger att det är roligt att kunna erbjuda konsumenterna kvalitativa tyger som de kan skapa unika produkter av.

– Det känns helt rätt i tiden att fler tänker mer medvetet, vill börja sy och att gå tillbaka till sina rötter, säger hon.

Hon förmedlar restlager så att det kan bli till något nytt Textilekonomen Marie Jonsson startade Rekotex 2017 då hon många gånger upplevt att helt nya tyglager blev liggande på sömnadsenheter runt om i Europa och Asien. När hon sedan förstod att mindre aktörer hade svårt att få tag på små volymer så växte idén om Rekotex.

– Jag har fått stöttning av både Drivhuset och Borås INK och idag är jag en digital

Linda Göthberg och Malin Wiland, Textilfabriken.

1980- och 1990-talen Tekoföretagens fokus har flyttats från tillverkning till inköp, mode och design. Exempelvis har under perioder JC, MQ och Team Sportia sina huvudkontor i Borås.

2010 Högskolan i Borås får fyra examensrättigheter och kan därmed bedriva forskarutbildning inom tre områden, bland annat textil och mode.

1990-talet och 2000-talet Med Internet flyttade postorderföretagen ut på nätet och blev e-handel. Idag sker 40 procent av hela Sveriges e-handelsförsäljning från Borås.

2014 Textile Fashion Center invigs där högskola, näringsliv, kommun, icke-kommersiella organisationer, besökare och invånare samverkar och möts för kunskap, inspiration innovation och tillväxt.

2010 Gina Tricot inviger sitt nya huvudkontor och blir ett nytt landmärke i stadsbilden. Arkitekten är Gert Wingårdh.

Postorderbild från Rowells 1974.

själva. Konsumenten är mer medveten idag och efterfrågar i större utsträckning material som de själva kan förädla, säger hon.

2021 Borås fyller 400 år. Stadens textila arv och framtid har en viktig roll i jubileet.

8

Borås 400 år

Stina pluggade på Textilhögskolan –

nu är hennes kläder med i Beyoncés musikvideo Stina Randestad, 35, studerade på Textilhögskolan. Nu lever hon sin dröm som modedesigner och har designat en klänning som använts i en musikvideo av världsstjärnan Beyoncé.

– En fjäder i hatten ingen någonsin kan ta ifrån mig, säger hon.

Foto: Jacobo Campos

Så kan du utbilda dig på Textilhögskolan:

Hon läste både sin kandidat och master i modedesign i Borås och examinerades 2018.

– Det var otroligt intensivt, roligt och givande! Jag har en anknytning till Borås som känns fin. Min gammelmormor och gammelmorfar drev företaget Abeve/ Vitvaruindustri AB och hade fabriken som ligger kvar på Olovsholmsgatan 32 i början av förra seklet, säger Stina Randestad.

Hon lärde sig mycket på Textilhögskolan.

– Utbildningen går igenom allt från att lära sig olika textila tekniker och hantverket, till att utveckla och öva på metoder som hjälper en att bli en skicklig designer.

En stor del är också att analysera och diskutera vad det är vi gör, både i mikrooch makroperspektiv.

Hon tycker att högskolan har en styrka i sitt uppmuntrande till att experimentera och bryta sig loss från traditionellt arbetssätt inom modedesign.

– De textila labben och verkstäderna ger alla möjligheter att förverkliga sina idéer och det är något man saknar efter examen!

Jag rekommenderar absolut utbildningen.

Sen dess har hon både startat eget och designat åt ett modeföretag. Hon har medverkat i utställningar och tävlingar och kom trea i Big Design Award i Tokyo 2019. Hon har varit med i SVT:s program Designhistorier och skapat kläder åt artister.

Störst för henne var när hon blev kontaktad av Beyoncés stylist och ombads att omgående skicka sex outfits till Los Angeles.

– Att skicka paket med en dags leverans från Stockholm till Los Angeles är kort om tid, så jag beslöt mig för att åka dit med tre resväskor och lämna över dem personligen.

Det låter kanske extremt men en sådan här chans vill man inte gå miste om.

Det slutade med att Stinas ”hairy dress” kom med i musikvideon till ”Black is King”.

– Den fick skickas direkt från Los Angeles till Tokyo för en utställning. Klänningen var som en stor hårboll med smink runt kragen.

Det tog ett bra tag att borsta den men jag kunde se att någon hade dansat runt i den och det gjorde mig glad. Den ska dansas i och gärna i en Beyoncé-produktion!

I höst ställer hon ut på norra Europas största designevent, Dutch Design Week.

– Jag har roligt nästan jämt, men jobbar hela tiden. Jag njuter av att få vara kreativ.

Den sociala aspekten i att få kontakt med folk över hela världen är också kul!

Hon anser att branschens utmaning är att sluta med överkonsumtion av kläder men samtidigt mätta människors törst efter mode.

– Människors vilja att omge sig av mode tror jag alltid kommer att finnas, men den kanske ändrar form. Kanske konsumtion av digitala plagg i virtuella rum växer sig

Foto: Jan Berg ”The hairy dress” som var med i Beyoncés musikvideo.

större. Färre kollektioner från företagen, bättre kvalitet och design av plaggen som gör dem lättare att återvinna känns som ett steg på vägen. Och att köpa secondhand såklart!

Många av hennes projekt handlar om hållbarhet.

– Ett projekt jag gör nu handlar om att ta osäljbara secondhandplagg och använda dem som råmaterial när jag gör nya. Den största påverkan jag kan ha är att noggrant välja material när jag gör mina plagg. Textilierna behöver inte vara nyproducerade och om de skulle vara det måste de hålla hög kvalitet och inte ha en dålig inverkan på miljö och människor i framställningen.

De erbjuder också textilutbildningar: Borås Yrkeshögskola

Nordiska Textilakademin

Borås Vuxenutbildning

Ann Olsson på Borås Yrkeshögskola.

Kerstin Syrén på Nordiska Textilakademin.

Borås Vuxenutbildning ger en bra grund.

Här kan du gå en kort kurs i teknisk och kreativ 3D-design. Det är en utbildning på halvfart för mönsterkonstruktörer och designers.

– Det är väldigt högt söktryck till den här kursen. Den tar yrkesrollerna in i framtidens design- och produktutvecklingsprocess, säger utbildningsledaren Ann Olsson.

Yrkeshögskolans största textilutbildning heter Garment Technical Designer och är tvåårig. Studenterna får fördjupad kunskap inom mönsterkonstruktion och konfektionsteknik.

Stort fokus ligger även här på 3D. Utbildningen leder till jobb som direktris, mönsterkonstruktör, konfektionstekniker, designassistent eller motsvarande inom textilbranschen.

– Vi erbjuder 20 platser med intag en gång per år. Vi fyller våra platser men vi ser att sökande med den särskilda behörigheten minskar i antal. Vi har nationell intagning och på grund av att många gymnasieskolor med textil inriktning läggs ner påverkas vi av detta.

Förutom tvååriga yrkeshögskoleutbildningar inom design, inköp, sälj, kvalitet och produktionsutveckling erbjuds utbildningar inom hållbarhet och cirkularitet för personer som arbetar i textilbranschen. De har även korta kurser inom textil, design och programvara samt distanskurser inom en rad relaterade ämnen.

– Vårt uppdrag är att öka lönsamheten och kompetensen hos svenska textilföretag genom samarbete, rådgivning och utbildning. Allt vi gör bygger på näringslivets efterfrågan på kompetens för att nu och i framtiden vara en konkurrenskraftig bransch, säger utbildningsansvariga Kerstin Syrén och tillägger: – Våra utbildningar är anpassade efter näringslivets krav och våra handledare är experter inom sina områden. Detta ger våra studerande stora konkurrensfördelar i deras väg ut i branschen. Möjligheten till praktik, utbildningar där teori varvas med praktisk kunskap och samarbeten med företag gör att intresset för utbildningarna är stort.

Borås Vuxenutbildning erbjuder textilutbildningarna Textil grund och fortsättning samt Textildesign. Den förstnämnda delas in i två steg, en grundutbildning och en fortsättning på 20 veckor vardera. Sammanlagt blir det ett textilt basår.

Efter basåret kan eleven söka arbete inom sömnad eller söka högre, eftergymnasiala utbildningar inom textil, som Yrkeshögskolans utbildning Garment Technical Designer.

Utbildningen i Textildesign varar i 40 veckor. Det är en utbildning med inriktning på mönsterkonstruktion och design vilket ger studenterna möjlighet att söka in på eftergymnasiala utbildningar på yrkeshögskolor och högskolor.

De driver också ett integrationsprojekt vid namn Textilhubben, vars syfte är att förbereda utlandsfödda för textilutbildningar eller arbete inom textilbranschen.

Det finns tre textilinstitutioner: Design, Textilteknologi samt Företagsekonomi och textilt management.

Textilhögskolan erbjuder elva program: • Kandidatprogram i textilt management • Konstnärliga masterprogram i modeoch textildesign med inriktning på modedesign respektive textildesign • Magisterprogram i textilt management • Masterprogram i fashion management och marknadsföring • Masterprogram i styrning av textila värdekedjor samt grundläggande utbildningar i modedesign • Textil produktutveckling och entreprenörskap • Textildesign • Textilekonomi • Textilingenjörskap Det finns också 19 fristående kurser att söka, inom allt från cirkulär textil till design av sport- och utomhuskläder.

Borås 400 år

9

Paul Frankenius –

textilprofil blickar framåt Textilbranschens största utmaning är att fortsätta minska klimatavtrycket. Det menar näringslivsprofilen Paul Frankenius.

– Behovet av att uttrycka sig genom mode kommer att vara kvar, men kraven på materialval, hur utsläppen kan minska, att vi har en balanserad konsumtion, återbrukar och arbetar med recycling är höga.

Paul Frankenius är en välkänd näringslivsprofil och har många års erfarenhet inom textilbranschen med nyckelroller inom flera modeföretag, bland annat på JC, Kappahl och Gina Tricot. Idag är han investerare genom sitt bolag Frankenius Equity, engagerar sig bland annat inom mode- och textilsektorn och är ledamot i styrelsen för Högskolan.

Han började sin textila bana på JC och har sedan flytten till Borås 1983 varit verksam inom mode- och textilbranschen och sett hur den utvecklats.

– Modeindustrin var kanske den första som blev utsatt för påtryckningarna utifrån och var först med CSR-arbete.

Branschen har anpassats efter den yngre konsumenten och medarbetarna som idag ställer högre krav på sina arbetsgivare.

Branschen har utvecklats snabbt och

framöver tror Paul Frankenius att e-handeln kommer att öka, men att den fysiska handeln ändå kommer att vara kvar i någon form.

– Min bedömning är att det blir en kombination av olika typer av handel, en effektivisering av branschen och fler samarbeten mellan företag.

Sedan 2013 är Paul Frankenius styrelseledamot i Högskolan i Borås och engagerar sig i stadens textila utmaningar.

– Vi håller en mycket hög nivå på forskningen i Borås och jag bedömer att vi kommer att fortsätta utvecklingen där fokus framför allt handlar om nya material.

Vi behöver även hitta ännu fler alternativ som gör textilens jobb, men som inte är textil. Med den maskinpark och kompetens som finns på Högskolan i Borås finns stora möjligheter att fortsatta vara med och bidra till samhällsnyttan.

Nytänkande för förädling av textilier

Ryggsäckar av regnjackor och nya plagg gjorda av överlager. Nystartade ACG dSign Studios i Borås ger nytt liv till textila restmaterial.

För att möta kundernas utmaningar med bland annat överlager har bolaget hittat nya innovativa lösningar. De är en del av ACG Gruppen och arbetar med flera tjänster för företag. Bland annat tar de fram provkollektioner, mönster, koncept och är nytänkande kring upcycling och förädling av textilier.

– Det som efterfrågas mycket just nu är hur man kan förnya plagg som dessutom kanske når en ny målgrupp än vad som var tänkt från början, säger Fredrik Stålhandske, Head of design på ACG dSign.

Studion i Borås har en stor maskinpark och kan hjälpa sina kunder att ta fram mindre kollektioner i olika textilmaterial.

– Vår styrka är att vi har många bolag under ett och samma tak och kan erbjuda våra kunder allt från idé till färdigt resultat på plats här i Borås, säger Christian Moore, vd på ACG dSign.

Den lokala produktionen kortar ledtiderna, förbättrar kontakten med kunderna och minimerar riskerna med att plagg fastnar på vägen.

– Under pandemin var det många kunder som fick problem med leveranser och efterfrågan för att ta hem en del av produktionen har ökat, säger Fredrik Stålhandske.

ACG dSign har bland annat hjälpt Almedahls i Kinna, Didrikson och Velour

by Nostalgi.

– Vi har bland annat designat provkollektioner, skapat axelväskor av regnjackor, sytt produkter av välkända mönster och förädlat plagg genom tryck. Förhoppningen är att våra kunders produkter uppskattas mycket ute på marknaden, säger Fredrik Stålhandske.

Foto: Ismail Abdelkareem Christian Moore och Fredrik Stålhandske.

Foto: Ulrika G

RISE hjälper företag med framtidens textila utmaningar RISE, Research Institutes of Sweden, är på olika sätt med och bidrar till en innovativ utveckling av samhället.

Statliga Rise är med och utvecklar många av framtidens material. Där spelar textil roll. Därför är det en fördel för verksamheten att ligga i Borås.

– Vi hjälper våra kunder och partners med att ställa om för att klara olika typer av utmaningar, säger Hanna de la Motte, affärsoch innovationsområdeschef på RISE. Det kan exempelvis vara att genomföra forskningsprojekt med inriktning på hur textilindustrin ska bli mer cirkulär.

– Vi tittar på återvinningen ur ett större perspektiv, både där textilier blir till ny textil eller där textil kan återvinnas till andra material i andra sammanhang. Vi jobbar också med att se hur värdekedjan ska kunna effektiviseras genom till exempel smart produktmärkning.

RISE är även med och utvecklar nya material och processer där råvaran kan vara återvunnen eller biobaserad.

– Vi arbetar med materialutveckling och tar fram framtidens textilier, till exempel genom att utveckla hållbar textil från biobaserad råvara som skog eller alger. Vi är också med och tar fram textil med unika egenskaper för olika tekniska delar. Vi tittar också på hur vi kan byta ut skadliga ämnen mot giftfria alternativ, arbetar med att förstå och utveckla hur textilier som tillverkas kan användas längre genom metoder för spårbarhet och andra

Foto: Johan Olsson Hanna de la Motte

lönsamma sätt. Exempelvis där företagen säljer tjänster istället för produkter.

En stor del av det RISE gör rör mätbarhet och standardisering, vilket är en av deras styrkor för att möta framtidens utmaningar och vara med och skapa samhällsnytta.

– Vad är till exempel varaktigt utifrån ett livscykelperspektiv och utifrån sociala aspekter och hur garanterar vi att återvunna material håller god kvalitet?

Textilbranschen behöver överlag bli mer transparent och där kan vi hjälpa till.

10

Borås 400 år

Borås har stor betydelse som e-handelsstad: ”kommer fortsätta att ha en central roll” I Borås har många företag som satsar mycket på e-handel sin bas. Arbetsklädesföretaget Fristads tycker att det finns stora fördelar med att verka just här.

Anne Nilsson, marknadscheef, Fristads.

Fristads har sedan grundandet 1925 tillverkat arbetskläder. Fyra år senare blev de först i Sverige med att tillverka jeans. Mycket har hänt sedan dess och idag är Fristads, som lägger stor vikt vid e-handel, ledande inom utveckling av innovativa, hållbara arbetskläder för exempelvis byggbranschen. De tycker att det är perfekt att ha sin verksamhet i Borås.

– Här finns mycket kunskap inom textil men även kompletterande

leverantörer inom digitala tjänster och utbildningar inom textil som är relevant vid rekrytering. Fristads startade i Fristad utanför Borås och det är här vi har vår historia så att fortsätta att verka i Borås är naturligt för oss, säger Anne Nilsson, marknadschef på Fristads.

Borås är viktig som e-handelsstad, framförallt när det kommer till handel av textil.

– Vi har i Borås en lång historia av entreprenörskap inom textil. Entreprenörer är snabba på att se nya möjligheter och ställa om efter nya förutsättningar och omvärldsfaktorer. Dessutom har Borås stad gjort satsningar för att främja e-handelns utveckling, säger hon.

E-handeln fortsätter att ta marknadsandelar och spela en huvudroll i nutida

E-handeln är central för Fristads och de erbjuder ett stort utbud av hållbara arbetskläder.

handel. Fristads tror att trenden kommer att hålla i sig framöver.

– Vi ser en fortsatt stor ökning inom e-handel då fler och fler företag fortfarande är i uppstartsfas. Vi tror att Borås fortsatt kommer att ha en central roll i utvecklingen framåt, säger Anne Nilsson.

De ser flera utmaningar för e-handelsbranschen under kommande år.

– Jag ser att den största utmaningen för hela handeln är att hitta mer hållbara lösningar ur miljösynpunkt både vad gäller produktion, transporter och hur vi tar hand om förbrukade produkter.

Vi behöver också ändra sättet vi konsumerar produkter på så att vi anpassar konsumtionen efter naturens resurser och börjar konsumera på ett hållbart sätt.

Foto: Fristads

Boråsregionen – Sveriges e-handelsnav E-handelsstaden fungerar som ett kluster och en plattform för ett bra samspel mellan näringslivet, Borås stad, Högskolan i Borås och andra utbildningsaktörer.

Visionen är att Borås med kringliggande region ska vara Nordens självklara handelsnav.

Organisationen vill säkra tillgången på relevant arbetskraft på hemmaplan. Det gör den genom att kartlägga framtida kompetensbehov och i samverkan med regionens utbildningsaktörer konkretisera utbildningsplaner och arbeta för genomförande av relevanta utbildningar.

E-handelsstadens kompetensgrupp trycker på fördelarna med att verka i Borås efter avslutad utbildning.

– Vi arbetar hårt för att få kompetensen att stanna i staden. Få studenter som läser här vet vilka arbetsmöjligheter som finns.

Vi försöker sprida hur många stora och framgångsrika bolag vi har i Borås. Det finns många specifika yrkeskategorier som många inte har koll på att de kan arbeta inom, säger verksamhetschefen Jeanette Regnér.

E-handelsstadens verksamhetschef Jeanette Regnér.

Borås 400 år

11

EU-projekt i Borås utvecklar framtidens handelspersonal

Foto: Peter Andersson

Textila labb i världsklass:

”Strävar efter att ligga i framkant” På Textilhögskolan inom Högskolan i Borås finns textila labb som håller yppersta världsklass.

Där finns bland annat en rundsticksmaskin i metall som är en av fem i världen.

– Storleken och bredden gör labben unika, säger Anneli Bentzlin, chef för de textila labben.

De har tio textila labb. Det finns bland mycket annat ett stort väveri som är utrustat med vävmaskiner som kan väva komplicerade mönster och ett spinnlabb där de arbetar med återvinning av textilfibrer. Ett annat stort labb är trikålabbet där det stickas både i cirkulära och tredimensionella former.

– I våra labb arbetar i första hand studenter inom våra textila utbildningar.

Design- och teknikutbildningar har även projekt och påbyggnadskurser. Labben används även av doktorander och forskare samt i samverkan med företag.

De jobbar med allt från fiberframställning till färdiga material i labben. De är unika inom Norden och har även en

Foto: Suss Wilén Anneli Bentzlin

Spinnteknik

av de större maskinparkerna i Europa.

– Vissa av våra maskiner är också unika.

Det textila området är stort och vi strävar efter att ligga i framkant så att vi kan utbilda för framtiden. Vi är glada över att vi kan finnas här både för studenter och forskning.

Och att vi kan samverka med företag för att utveckla produkter. Det gör att vi är med och stärker det textila området ur många aspekter, säger Anneli Bentzlin.

Mycket har hänt i de textila labben under de senaste åren.

– Vi har utökat med nya labb, som spinnlabbet och det textila materialprovningslabbet. I det senare håller vi för tillfället på att investera i nya maskiner säger Anneli Bentzlin.

Foto: Peter Andersson Trikålabb på Textilhögskolan.

Greentopia bidrar till klimatneutrala städer Framtidens musik- och idrottsevenemang ska minska sitt klimatavtryck.

Som betydande evenemangsstad är Borås en av de svenska städer som valts ut för att skapa framtidens evenemang.

Borås har dessutom en unik position inom utvecklingen av textil, ett material som ju används i stora mängder vid musikevenemang. Det gäller allt från kläder till inhägnader för sceninramning och festivalområden. Det innebär att det finns stor potential för att kunna minska påverkan på klimatet. Detta ska göras genom klimatsatsningen Greentopia, ett unikt samarbete som samlar evenemangsnäringen för att bidra till

klimatneutrala städer år 2030.

– För att nå klimatmålen behöver många av oss bli medvetna om vilka val vi gör. Vi har samlat oss kring evenemang som är lustfyllda upplevelser och når många. Att ett av de tre områden satsningen fokuserar på är textil (övriga är mat och dryck samt transport) gör att all kunskap och forskning som sker i Textile Fashion Center i Borås säkert kan bidra starkt, säger Helena Alcenius, vd för Borås TME.

EU-finansierade projektet Re:skills Textile & Fashion är med och formar framtidens textil- och modebransch.

Projektet ska råda bot på det kompetens- och rekryteringsbehov som finns i bland annat Borås.

Textil- och modebranschen ser positivt på framtiden, men det är en stor utmaning att hitta rätt kompetens. Syftet med Re:skills Textile & Fashion är att hitta en lösning på det. Och Re:skills har ett tydligt framtidsfokus.

– Allt vi gör i denna nationella satsning är för att bidra till en mer hållbar produktion och försäljning i textil- och modebranschen.

Det finns ett oerhört stort driv och intresse i branschen i Sverige för att leda utvecklingen för en cirkulär, textil framtid, säger Lenita Oderfält, projektledare.

Hon arbetar på Nordiska Textilakademin, som tillsammans med Science Park och Högskolan i Borås i projektet erbjuder kompetenshöjande insatser i form av kurser, workshops och föreläsningar för företag och anställda inom textil- och modebranschen för att möta det kompetensbehov som finns.

En branschanalysrapport har tagits fram där utmaningar som branschen står inför har identifierat. Mycket handlar om tjänstefiering, det vill säga att fler tjänster och kompetenser behövs för att möta kundens behov i framtidens butik men även den digitalisering som är ett faktum.

– Då det finns stor efterfrågan på att förlänga livstiden för ett plagg är kompetenser inom återanvändning/ återförsäljning eftertraktade. Samtidigt efterfrågar kunderna ursprungsinformation om plagg och har intresse för lokal, hållbar produktion, säger Lenita Oderfält.

Re:skills jobbar strategiskt tillsammans med Kompetensslussen, som startar det första textila testcentret för kartläggning och validering av textil kompetens i Borås den 1 november, 2021.

– I Kompetensslussen samarbetar vi med Handelsrådet som tar fram yrkeskvalifikationer för handeln, TEKO, IF Metall samt Handelsanställdas förbund för att säkerställa att kurserna möter behoven som branschen har, säger Lenita Oderfält och tillägger: – Det sätt vi samarbetar på mellan branscher och yrkeskvalifikationer är nytt och unikt.

23 okt 2021 Upptäck – Upplev – Inspireras Hållbara lösningar, innovativ design, smarta material och oändlig kreativitet.

Möt en framtid som berör oss alla - människorna, kunskaperna och idéerna som ger världen morgondagens textil och mode.

Välkommen!

23 oktober | kl 10.00-16.00 Textile Fashion Center | Skaraborgsvägen 3A, Borås Läs mer på textilefashioncenter.se

Designing the future

Utbildning

Forskning

Inspiration

Mötesplats

Affärsutveckling