ÅAS Jämlikhetsplan by Åbo Akademis Studentkår

Åbo Akademis Studentkår

Jämlikhetsplan 2010-2012

Publikationer från Åbo Akademi Studentkår 7/2010

Innehållsförteckning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12.

Inledning Regional jämlikhet Funktionshinder, hälsotillstånd, sjukdomshistoria Etnisk tillhörighet, nationalitet, språk Kön och sexuell läggning Övertygelse Ålder Studerande med barn Ekonomisk situation Utvärdering och uppföljning av planen Samarbetsparter inom Åbo Akademi Ordlista

3 4 5 6 8 10 11 12 13 14 15 16

1. Inledning Avsikten med denna plan är att fungera som ett verktyg för att främja jämlikhet och för att motverka diskriminering vid Åbo Akademis Studentkår (ÅAS). Jämlikhetsarbetet är en del av hela ÅAS’ verksamhet, och det beaktas i beredningen av ärenden, beslutsfattandet och mötespraxis, i arrangerandet och marknadsförandet av evenemang, samt i personalpolitik och rekrytering. Jämlikhetsplanen fungerar som utbildningsmaterial för så väl nya styrelsemedlemmar och nyanställda tjänstemän, som för kårfullmäktige och specialföreningar. Begreppen jämställdhet och jämlikhet blandas ofta med varandra. Denna plan är både en jämställdhetsplan, som krävs enligt lagen för jämställdhet mellan könen (609/1986), och en plan för att främja etnisk likabehandling, som krävs av likabehandlingslagen (21/2004). I lagen för likabehandling förbjuds diskriminering på följande grunder: ålder, etniskt eller nationellt ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller någons person (så som förmögenhet, graviditet, familjeförhållanden). All särbehandling är inte diskriminering. Enligt lagen om likabehandling är det tillåtet med specialåtgärder i syfte att uppnå faktisk likabehandling (så kallad positiv särbehandling) för att stöda en underrepresenterad grupp. Jämlikhet ska också ses som en fråga om kvalitet. Universitetens uppgift är att söka och producera ny kunskap och samtidigt ompröva gamla och nya synsätt. Mångfald ger därför högre kvalitet och större bredd i forskningen, men även med tanke på undervisning, intressebevakning och beslutsfattande. Jämlikhet uppnås inte utan målinriktade åtgärder. Jämlikhetsarbetet är en fortgående process och det är viktigt att kontinuerligt följa upp arbetet. Ett sätt att göra kårfullmäktige medvetet om ojämlikheter och ge återkoppling på dessa har varit att välja två jämlikhetsobservatörer inför varje fullmäktigemöte under år 2009. ÅAS försöker också sänka tröskeln för anmälningar av trakasserier av sexuell eller annan art genom att utnämna trakasseriombudsmän bland sin personal.

2. Regional jämlikhet Åbo Akademis Studentkår har medlemmar i Åbo, Vasa, Jakobstad, Helsingfors och Mariehamn. År 2009-2010 är antalet närvaroanmälda grundexamensstuderande på samtliga orter följande: Åbo 3612, Vasa 981, Helsingfors 74, Jakobstad 184 och Mariehamn 9 studenter. Åbo Akademi är fördelat på två större campusområden: Åbo och Vasa. Det är viktigt att ÅAS inte förbiser de studenter som studerar vid mindre utlokaliserade enheter. ÅAS ska garantera samtliga studenter samma nivå på intressebevakningen oavsett studieort. Samtliga kårmedlemmar ska ha möjlighet till jämbördig service i fråga om till exempel hälsovård och andra studiesociala förmåner som ÅAS erbjuder. ÅAS bör också bevaka att utbildningen vid ÅA håller samma standard på alla orter och att inga missförhållanden råder för studenterna på någon av de fem orterna. Åtgärder: • ÅAS håller regelbundet kontakt med studentrepresentanter och personal vid samtliga orter där ÅA bedriver utbildning • ÅAS samarbetar med andra lokala student- och studerandekårer för att trygga och förbättra servicen för sina studerande • Minst ett fullmäktigemöte per år hålls i Vasa

3. Funktionshinder, hälsotillstånd, sjukdomshistoria Åbo Akademis Studentkår strävar efter att alla studenter vid ÅA har lika rättigheter och möjligheter att studera oavsett funktionshinder, inlärningssvårigheter eller hälsotillstånd. Med tillgänglighet avser man att inlärningsomgivningen och campusområdet är sådana att alla människor kan fungera likvärdigt och oberoende av egenskaper eller livssituation. Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller sociala begränsningar av en persons funktionsförmåga. Funktionshinder kan vara medfödda, förvärvade, synliga respektive osynliga. Funktionshinder inbegriper rörelsehinder, syn- eller hörselskador, tal- och inlärningssvårigheter, utvecklingsstörning, psykisk sjukdom och andra sjukdomar. En del sjukdomar och hälsotillstånd, kan ge upphov till fördomar och eventuellt väcka irrationella rädslor som ibland kan leda till diskriminering. Funktionsnedsättning skall inte innebära begränsad tillgång till utbildning eller utrymmen, och möjligheten för funktionshindrade att delta i universitetslivet på lika villkor skall i alla hänseende eftersträvas. Tillgänglighet handlar alltså inte enbart om trappor och trösklar. Det innebär även god allmänbelysning och att finns induktionsslingor för dem som använder hörapparat. Undervisningsmaterialet bör vara skrivet med stort typsnitt och med fonter som har seriffer för att underlätta läsningen för till exempel synskadade och studerande med läs- och skrivsvårigheter. Funktionshinder, hälsotillstånd eller sjukdomshistoria får inte på oskäliga grunder påverka rekryteringen av människor till poster vid ÅAS eller val av representanter till ÅAS. Var och en har rätt att berätta eller låta bli att berätta om sitt hälsotillstånd. Åtgärder: • ÅAS samarbetar med ÅA för ett tillgängligare campus både med tanke på den fysiska omgivningen och tillgängligheten av undervisningen • ÅAS arbetar för att ÅA skall anställa en handikappombudsman • ÅAS samarbetar både lokalt och nationellt med tillgänglighetsfrågor och håller sig up-to-date i frågan om goda praxisar och design for all -tänkandet • ÅAS’ tillställningar arrangeras i utrymmen som är tillgängliga för alla • Specialdieter skall beaktas både till vardags och till fest • ÅAS respekterar var och ens rätt att berätta eller låta bli att berätta om sjukdomar, sjukdomshistoria eller funktionshinder och frågar inte varför någon är sjukskriven

4. Etnisk tillhörighet, nationalitet, språk Åbo Akademis Studentkår är en internationell och mångkulturell studentkår. Varje år inleder omkring 200 internationella utbytesstudenter och 40 internationella examensstudenter sina studier vid ÅA. I regel kommer utbytesstudenterna från andra EU-länder och examensstuderandena från länder utanför EU. Antalet utländska studerande som varje år studerar vid Åbo Akademi utgör nästan 20 % av alla studerande vid ÅA ifall man tar i beaktande även alla forskarstuderande. Finlands grundlag, lagen om likabehandling, strafflagen och arbetsavtalslagen förbjuder diskriminering på grund av etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet och språk. Diskrimineringslagstiftningen ger förutsättningar för personer med annat etniskt ursprung än finskt att få studera utan att bli diskriminerade. Begreppet etniskt ursprung kan både syfta på invandrare och till etniska minoriteter i Finland. Alla folkgrupper bör respekteras på lika villkor som medlemmar av ÅAS. Rasism innebär en attityd eller världssyn där folkgrupper kan behandlas på olika villkor utgående från deras etniska ursprung, nationalitet, utseende, kultur eller språk. Rasistisk beteende kan komma till uttryck exempelvis som fördomar, diskriminering, negativa attityder och beteende gentemot etniska minoriteter, invandrare och utlänningar. ÅAS bör bekämpa rasism och rasistiskt beteende på alla plan. Också skämt eller snapsvisor som skymfar eller stereotypiserar etniska minoriteter, invandrare eller utlänningar är uttryck för rasism och borde inte vara en del av en studentkår som befrämjar multikulturalism och mångfald. Traditioner som innefattar rasistiskt beteende eller främlingsfientlighet får inte accepteras vid ÅAS. Åbo Akademis Studentkår skall aktivt jobba för att förhindra diskriminering på grund av etniskt ursprung inom studentkårens alla verksamhetsområden. Antirasistisk verksamhet och allmänt befrämjande av diversitet och öppenhet skall genomsyra studentkårsverksamheten genom en respekt för olika kulturer och vanor. Studentkårsmedlemmar med utländsk bakgrund bör tas i beaktande vid planeringen av studentkårsverksamheten. Alla kårmedlemmar skall ha tillgång till samma tjänster oavsett etniskt ursprung, nationalitet eller språk. ÅAS ska profilera sig som en internationell och mångkulturell studentkår som informerar om sina tjänster såväl på svenska som på engelska. Specialföreningarna ska uppmuntras att ta i beaktande utländska studerande i sin verksamhet. Vid ÅA studerar det också ett stort antal studerande som har finska som modersmål. Som svenskspråkiga tenderar vi ofta att byta språket till finska om vi märker att den andra inte behärskar svenska till fullo. Detta kan upplevas som kränkande speciellt i fall då personen i fråga vill öva upp sin svenska. Det samma gäller våra internationella studeranden.

Åtgärder: • ÅAS jobbar aktivt för allas lika rättighet till en god och antirasistisk studiemiljö • ÅAS samarbetar med ÅA och ISTU (International Students of Turku Universities) för att förbättra internationella examensstuderandes ställning inom akademin • ÅAS informerar även utländska studerande om möjligheter att delta i studentkårsdemokratin, till exempel genom att kandidera i kårfullmäktigevalet • ÅAS stöder Finlands Studentkårers Förbund (FSF) i strävanden att möjliggöra högskolestudier för invandrare och för dem som kommer från en studieovan bakgrund • ÅAS är emot alla former av terminsavgifter och följer noggrant med hur terminsavgiftsförsöken för studerande som kommer utanför EU och EES området påverkar studerandes ställning med tanke på jämlikhet inom undervisningen • ÅAS följer upp hur hemkommunsrätten fungerar i praktiken för studerande som avlägger examen vid ÅA, samt hur kravet på sjukförsäkring påverkar jämlika studiemöjligheter för alla • ÅAS informerar om sina förmåner och evenemang på engelska • ÅAS uppmuntrar specialföreningarna att inte sjunga rasistiska snapsvisor (klistermärkes kampanj)

5. Kön och sexuell läggning Jämställdhet mellan könen står inskrivet i lag och diskriminering på grund av kön är förbjudet. Ändå förekommer det fortfarande könssegregering och löneskillnader mellan könen. Vid universiteten är kvinnor i majoriteten lägre i hierarkin (biblioteks- och förvaltningspersonal, timlärare, grundexamensstuderande) medan männen innehar de flesta ledande posterna (forskare, överassistenter, professorer). Åbo Akademi utgör inget undantag. Efter utexaminering får kvinnor betydligt oftare än män nöja sig med så kallade snuttjobb. Delvis ligger orsaken i att kostnaderna för föräldraskapet fortfarande betalas av kvinnans arbetsgivare, vilket gör att en ung kvinna ofta ses som en risk för arbetsgivaren. Lagen om jämställdhet känner dock bara till kvinnor och män och osynliggör därmed könsmångfalden. Könsidentiteten kan vara något annat än kvinna eller man. Sexuell läggning innefattar heterosexualitet, bisexualitet och homosexualitet samt transpersoner. Det finns också personer som inte vill eller kan placera sig i något visst fack. Vårt samhälle bygger långt på köns- och heteronormativitet vilket betyder att man utgår ifrån att heterosexualitet okritiskt och oreflekterat framställs som det enda och självklara sättet att leva på. Vars och ens sexuella identitet bör betraktas som personens ensak. Man skall exempelvis kunna välja ifall man vill utrycka sin sexualitet offentligt eller inte. Diskriminering och trakasserier gentemot personer tillhörande en sexuell minoritet utgör största anledningen till att dessa väljer att inte uttrycka sin sexuella identitet offentligt. Sexuella trakasserier definieras som ett ovälkommet, oönskat och ensidigt fysiskt eller verbalt beteende, vars följder alltid är negativa för den som blivit utsatt. Vad som uppfattas som trakasseri är beroende av den utsatta personens egen uppfattning. Trakasserier stör både arbete och studier, minskar studiemotivationen och kan förstöra hela atmosfären i studiegemenskapen. Allvarliga trakasserier kan leda till fysiska och psykiska hälsoproblem, sjukledigheter, en fördröjning av studierna eller till och med ett behov att byta studieinriktning. Åbo Akademis Studentkår behandlar alla som lika värda oberoende av kön eller sexuell läggning. ÅAS försöker också sänka tröskeln för anmälningar av trakasserier av sexuell eller annan art genom att informera studerande om hur man kan förfara i trakasserisituationer. Åtgärder: • ÅAS samarbetar med ÅA för att göra akademin till ett jämlikt universitet för både

studenter och anställda • Jämlikhetsarbetet ska ses som ett kontinuerligt kvalitetsarbete både inom undervisningen som inom ÅAS’ verksamhet • ÅAS uppmuntrar till diskussion om mångfald angående könsidentiteter • ÅAS uppmuntrar även Studenthälsan att bättre ta i beaktande och bemöta olika könsidentiteter både i vardagen samt i sina publikationer • ÅAS har en eller flera trakasseriombudsmän för att sänka tröskel för studerande att anmäla sexuella trakasserier • ÅAS uppmuntrar grupperingarna att beakta könsaspekterna när de utser förtroendevalda till olika organ inom ÅAS och ÅA • ÅAS arbetar tillsammans med FSF för att nyutexaminerade kvinnor inte ska utsättas för diskriminering på arbetsmarknaden • ÅAS uppmuntrar ämnesföreningar att anmäla kränkande kurslitteratur

6. Övertygelse Man kan skilja mellan religiösa, samhälleliga, politiska och etiska övertygelser. Finlands grundlag förbjuder diskriminering på grund av en övertygelse. Religions- och åsiktsfriheten står inskriven i grundlagen. Diskriminering där man använder sin egen övertygelse som motivering är också förbjudet. Alla som deltar i ÅAS’ verksamhet har rätt att uttrycka sin övertygelse eller religion, eller låta bli att göra det. Alla övertygelser bör ses som sinsemellan jämlika. Övertygelser kan uttryckas på många olika sätt; i form av livsstil, diet, alkoholvanor, klädsel och smycken, och uttryckssätten bör respekteras i lika hög grad som själva övertygelsen. Åtgärder: • ÅAS respekterar olika övertygelser, vare sig det gäller religion, politik eller etik • Specialdieter skall beaktas både till vardags och till fest och det skall alltid finnas alkoholfria drycker vid fester och sitzar • ÅAS och specialföreningarna strävar till att inte såra någon med sin information och marknadsföring av evenemang

7. Ålder Ur olika arbetslivsforskningar framgår det att åldersdiskriminering är en av de vanligaste formerna av diskriminering i det finländska arbetslivet. Ålder är också den egenskap som i jämförelse med andra diskrimineringsgrunder tydligast berör oss alla – vem som helst kan råka ut för diskriminering på grund av ålder oavsett livssituation och miljö. Studentkårer anses ofta vara ungdomliga organisationer som bevakar unga människors intressen. Fastän en stor del av universitetsstuderanden är unga, är studentkårsmedlemmarna ingalunda en homogen grupp. Studerande är i många olika livssituationer vilket betyder att ÅAS skall ta hänsyn till detta i sin verksamhet. ÅAS skall behandla alla människor i olika åldrar jämlikt i rekryteringssituationer och respektera den erfarenhet och kunskap människor i olika åldrar innehar. Åtgärder: • ÅAS respekterar åldersskillnader och de styrkor som människor i olika åldrar har

8. Studerande med barn Sammanjämkandet av studier och familj är inte alltid lätt. Både anställda och aktiva inom studentkåren bör kunna kombinera arbete, studier och familjeliv. ÅAS förhåller sig positivt till flexibla arbetstider de arbetstagare som har vårdnadsförpliktelser. Arbetstagarens arbetsuppgifter, lön eller avanceringsmöjligheter får inte påverkas av den anställdas vårdnadsförpliktelser. Dessa förpliktelser kan utöver barnavård exempelvis innebära att ta hand om sina åldrande föräldrar. Åtgärder: • ÅAS tar i beaktande i sin verksamhet att anställda och förtroendevalda har ett privatliv utanför studentkårsverksamheten • ÅAS deltar i TYS’ hyresgästförenings verksamhet som riktar sig till studerande med barn tillsammans med TYY • ÅAS arbetar tillsammans med FSF för att förbättra studerande barnfamiljers ekonomiska ställning

9. Ekonomisk situation Alla skall ha möjlighet till högskoleutbildning oavsett ekonomisk situation. Därför motsätter sig ÅAS ibruktagandet av terminsavgifter för såväl finländska som utländska studenter. I den senaste undersökningen som riktades till högskolestuderande gällande försörjning och förvärvsarbete (Undervisningsministeriets publikationer 2006:51) framgår det att 27% av universitetsstuderande såg sin ekonomiska situation som dålig. Samma siffra för studerande som var ensamförsörjande var 54%. Många studeranden är tvungna att arbeta vid sidan om sina studier för att försörja sig. Över en tredjedel (38%) av universitetsstuderandena som deltog i undersökningen uppgav att de deltidsarbetade och 21% hade haft något projektarbete under det senaste kalenderåret. Hälften (50%) av universitetsstuderandena ansåg att arbetet hade haft en negativ verkan på hur studierna framskred. Åtgärder: • ÅAS strävar efter att de evenemang som ÅAS ordnar för sina kårmedlemmar erbjuds till självkostnadspris och försöker på så sätt garantera att deltagaravgiften inte utgör ett hinder för någon att delta • ÅAS jobbar för att specialföreningar även ska erbjuda kostnadsfria möjligheter till deltagande i studiegemenskapen • ÅAS deltar aktivt i arbetet för att utveckla studiestödet så att det bättre stöder heltidsstudier, samt arbetet kring utvecklandet av måltidsstödet tillsammans med FSF • ÅAS arbetar för att man inte skall gå in för terminsavgifter för studerande utanför EU- och ESS-områdena inom ÅA och följer med diskussionen om möjliga beställningsutbildningar arrangerade av ÅA

10. Utvärdering och uppföljning av planen Jämlikhetsplanen är i kraft 2010-2012. Jämlikhetsplanen revideras och uppdateras år 2012. Som stöd för utvärderingen av planen används bland annat jämlikhtesobservatörernas rapporter från fullmäktigemötena, samt den statistik det finns att tillgå från enkäter som riktar sig till anställda, styrelse- och fullmäktigemedlemmar samt specialföreningarna. En första enkät utförs i början av år 2010 för att kartlägga nuläget.

11. Samarbetsparter inom Åbo Akademi Åbo Akademis Studentkår utnämner studentrepresentanter till flera ÅA interna arbetsgrupper och kommittéer. Studentrepresentanterna är en av ÅAS’ viktigaste länkar att påverka studerandes vardag då det kommer till jämställdhet och likabehandling inom akademin. Jämställdhetskommittén Jämställdhetskommittén vid Åbo Akademi skall ansvara för uppdateringen och uppföljningen av Åbo Akademis jämställdhetsplan, ta initiativ till och kontinuerligt utveckla jämställdheten vid akademin, informera om jämställdhetsfrågor samt avge utlåtanden om förfaranden och beslut vid Åbo Akademi ur jämställdhetsperspektiv. Dessutom har jämställdhetskommittén satt igång arbetet för att anpassa den fysiska miljön vid ÅA till funktionshindrades behov. Till jämställdhetskommittén hör även likabehandlingsfrågor. ÅA utan hinder ÅA utan hinder är en arbetsgrupp med uppgift att uppgöra ett åtgärdsprogram gällande den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade studerande och anställda vid Åbo Akademi. Studiesociala arbetsgruppen - Studs Den studiesociala arbetsgruppen behandlar frågor gällande de studerandes helhetsvälmående, d.v.s. det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Gruppen verkar för att studerandena skall må bra i det dagliga livet även utanför studierna. I denna arbetsgrupp ingår alla de parter som hjälper studerande att uppnå detta välbefinnande, bl.a. Studentkåren, studenthälsan och studiebyrån. Internationaliseringsarbetsgruppen Internationaliseringsarbetsgruppen behandlar bland annat kriterierna för att åka i studentutbyte samt åtgärder för att öka antalet utresande studenter och marknadsföringen av ÅA:s utbildning utomlands. Studiestödsnämnden Studiestödsnämnden behandlar bland annat avslag på anhållan om studiestöd, avbrott i studiestödet eller återkrav av studiestöd då framgången i studierna inte anses motsvara bestämmelserna i lagen om studiestöd. Nämnden behandlar också förlängning av studiestödstiden för resten av studietiden åt en studerande som redan erhållit maximistödet för erläggande av en högre högskoleexamen.

12. Ordlista Design for all Design för Alla (Design for All) är en designfilosofi som syftar till att en produkt eller en tjänst kan användas av så många som möjligt utan behov av speciella anpassningar. Nära besläktat med begreppet Design för Alla är konceptet inkluderande design eller Universell design. Begreppet Design för Alla har sitt ursprung i arbetet med att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning där målet är ett samhälle utan hinder som ger fördelar till en större del av befolkningen. Diskriminering Betyder att grupper eller individer på något sätt särbehandlas. Strukturell diskriminering betyder att diskrimineringen är inbyggd i samhällets sätt att fungera. Etnisk tillhörighet Att någon tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg eller annat liknande förhållande, nationella eller etniska ursprung. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättning Nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. HBT Står för homo- och bisexuella samt transpersoner. Det används som en samlingsterm för människor med annan sexualitet eller könsidentitet än den heterosexuella normen och när man diskuterar frågor som rör ickeheterosexuell sexualitet och frågor om könsidentitet. HBTQ Står för homo- och bisexuella, trans- och gueer-personer. Queer kan vara ett perspektiv eller identitet där personen eftersträvar att inga sexualitets- eller könsnormer skall vara hindrande för det egna livet.

Heteronormativitet och könsnormativitet Förväntningar som finns på hur en kvinna eller man skall uppträda i samhället. Samt vad som är “naturligt” för en kvinna eller man. Att män blir kära i enbart kvinnor och tvärtom. Jämlikhet Handlar om att människor oavsett bakgrund ska ha samma och lika rättigheter. Jämställdhet Jämlikhet mellan kvinnor och män, att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. Kön En persons kön. Omtvistat begrepp som för vissa betyder “biologisk kön” och för andra beskriver en persons biologiska, sociala och mentala kön. Könsidentitet Upplevd könstillhörighet. Könssegregering En vanlig definition på könssegregering är att ett yrke/arbetsområde som samlar mer än 60 procent av kvinnor eller män benämns som ”kvinno- eller mansdominerad”. Medan yrken som samlar mellan 40 och 60 procent av kvinnor/män anses vara ”balanserade”. Likabehandling Likabehandling innebär att en person ges likvärdiga möjligheter att få utbildning, jobb och service. Likabehandling betyder inte att ställa personen i en bättre position. Tvärtom, meningen är att garantera alla samma möjligheter oberoende av nationalitet, etniskt ursprung, sexuell läggning, ålder, kön eller handikapp. Förenklat är likabehandling godkännande av olikheter och respekterande av en annan människa sådan som hon är. Mångfald Att vara öppen för att människor är olika. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet dem emellan som gör mångfalden till en framgångsfaktor. Det handlar om att ta vara på resurser hos varje individ. Konkret innebär det att se hela människans kompetens, oberoende av faktorer som kön, etnisk bakgrund, funktionshinder och sexuell läggning.

Positiv särbehandling Målet med positiv särbehandling är likabehandling och den skall sträva till att förebygga och lindra missförhållanden som uppstår på diskrimineringgsgrunder samt att uppnå faktisk likabehandling för någon grupp. I positiv särbehandling stöds en person eller en grupp med specialmetoder eller specialstöd. Den positiva särbehandlingen bör ha rätt proportion i förhållande till det mål som eftersträvas. Om positiv särbehandling inte sker kan personen/gruppen vara i fara för att hamna i en ojämlik position. Exempel på positiv särbehandling är kvoter som garanterar minoriteter utbildningsplatser. Sexuell läggning Bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet är sexuella läggningar. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Transperson Ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. Bara den som själv identifierar sig som transperson är det. I begreppet ingår vanligtvis dragqueens, dragkings, intersexuella, transgenderister, transsexuella och transvestiter. Källor till ordlistan (oktober 2009): Equality.fi http://www.yhdenvertaisuus.fi/svenska/likabehandling/ Regnbågsankan http://www.regnbagsankan.fi/hbt_fakta/ RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter http://www.rfsl.se/?p=410 Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=1748&a=1730 Uppsala kommun http://www.uppsala.se/sv/Omkommunen/Jamstalldhet--mangfald/Ordlista/

Tavastgatan 22 20500 Ă&#x2026;bo