ÅAS verksamhetsberättelse 2011

Page 1

Verksamhetsberättelse för Åbo Akademis Studentkår 2011

Publikationer från Åbo Akademis Studentkår 2/2012


Verksamhetsberättelse och bokslut godkända av ÅAS kårfullmäktige på sitt möte 26.3.2012.


Verksamhetsberättelse 2011 för Åbo Akademis Studentkårs intressesektor ”Studentkåren, nedan även nämnd Kåren har till uppgift att vara en förenande länk för studerande vid ÅA samt att främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella, och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till studenternas roll i samhället.” Åbo Akademis Studentkårs stadgar 1 § 1 Verksamhetsgrund Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) är ett offentligrättsligt samfund med självstyre, lagstadgad i universitetslagen (558/2009) och lag om införande av universitetslagen (559/2009). Under det gångna året hade ÅAS ca 5000 medlemmar, varav ca 3900 studerade i Åbo, ca 1000 i Vasa, ca 100 i Jakobstad, ca 50 i Helsingfors och 6 i Mariehamn (utbildningsprogrammet PÅ Åland avslutades 31.5.2011). Under år 2011 har ÅAS haft ca 90 forskarstuderande som medlemmar. ÅAS huvudsakliga uppgift är att bevaka sina medlemmars intressen och möjligheter att studera. Intressebevakningsarbetet drivs på tre olika nivåer: verksamhet på riksplan, på studieorten och inom universitetet. 1.1 Organisation ÅAS huvudsakliga uppgift är att driva intressebevakning. Som stöd för den ideella verksamheten kan studentkåren även driva affärsverksamhet. Intressebevakningen drivs av studentkårens intressesektor enligt de riktlinjer fullmäktige godkänt. Intressesektorn består av studentkårens styrelse och sekretariat. 1.1.1 Fullmäktige Den högsta beslutande makten inom ÅAS innehas av fullmäktige. Under år 2011 sammanträdde fullmäktige sju gånger till möte. Dessutom samlades fullmäktige fyra gånger till aftonskola. På sitt konstituerande möte i december 2010 valde fullmäktige presidiet för år 2011: fullmäktigeordförande Anna – Kajsa Blomqvist (Liberala Studerande LSK i Vasa), första vice ordförande Matias Kallio (Liberala Studerande i Åbo) och andra vice ordförande Martin Norrgård (De Rättvisa). 1.1.2 Kårstyrelsen Studentkårens styrelse år 2011 bestod av ordförande Zacharias Aarnio, Viceordförande Niklas Kamila, Högskolepolitiskt ansvarig i Åbo Taika Lapintie, socialpolitiskt ansvarig i Åbo Martina Gardberg, högskolepolitiskt ansvarig i Vasa Alexandra Furu, socialpolitiskt ansvarig i Vasa Ebba Håkans och studentansvarig Benjamin Rydgren. Under året hade styrelsen 36 möten. 1.1.3 Utskott Följande regionsöverskridande utskott var verksamma år 2011: jämlikhets, miljö- och bistånds, informations- och redaktions, evenemangs, högskolepolitiskt och socialpolitiskt utskott.


1.1.4 Personal Som ansvarsfull arbetsgivare har ÅAS under år 2011 värnat om sin personal. De anställda har erbjudits möjligheter till personalutbildning och utvecklandet av sina arbetsuppgifter. Anställda har haft möjlighet till subventionerad motion och de har fått använda en timme av arbetstid per vecka till att motionera. ÅAS personal har under året uppdaterat ÅAS arbetsskyddsplan och börjat arbetet med ÅAS plan mot missbruk av rusningsmedel. Arbetsplatsgranskning utfördes i oktober av arbetshälsovårdare Heidi Essén från Mehiläinen AB. Som personalens arbetsskyddsfullmäktige har fungerat HS Petra Lindblad. Under året bestod intressesektorns sekretariat i Åbo av generalsekreterare Riina Lappalainen, Petra Lindblad som högskolepolitisk sekreterare (sjukledig på deltid 24.10-1.12, familjeledig 2.12 framåt), vikarierande högskolepolitisk sekreterare Heidi Hietala (1.12 framåt), socialpolitisk sekreterare med utrikesärenden Monika Antikainen (familjeledig 1.1-7.3 och 1.6-30.7), vikarierande socialpolitisk sekreterare med utrikesärenden Ilona Salonen (familjeledig 17.1-7.3), vikarierande socialpolitisk sekreterare med utrikesärenden Heidi Hietala (3.1-1.8), informationssekreterare Matias Dahlbäck (familjeledig 28.2-6.3 och 6.-19.6), kanslisekreterare Markus Heikkilä. Vid intressesektorn arbetade under året även en projektsekreterare för sammanställandet av en kårenitenkät (Linda Bäckman), en projektsekreterare för skrivandet av en handbok för förtroendevalda (Heidi Hietala), en projektsekreterare för startpaketlagret i Vasa (Malin Olkkola), en kårvalskoordinator (Sandra Grindgärds) samt en arkiverare för genomgång av Kårvaldelningen i Vasas arkiv (J. Tuomas Harviainen). I Vasa bestod sekretariatet under året av verksamhetsledare för Havtornen Marcus Beijar. 2 Intressebevakning Målet för år 2011 inom styrelsen var att hålla grundintressebevakningen på en bra nivå och vid mån av möjlighet engagera sig i kampanjer för mer specialiserade intressebevakningsmål. Inom ÅAS intressebevakning är naturligtvis Åbo Akademi i centralt fokus. Under 2011 har personliga kontakter till Akademis förvaltning på alla nivåer uppehållits för ett bra samarbete med universitetet. Detta har haft en bra påverkan på intressebevakningsarbetet i och med naturlig kontakt och flytande informationsflöde mellan universitetet och studentkåren. Sekretariatets och styrelsemedlemmars engagemang i olika arbetsgrupper inom ÅA och samarbetssamfund har varit en viktig del av intressebevakningsarbetet. Årets största enskilda projekt var riksdagsvalpåverkan, vilket dominerade våren från och med kampanjstarten den 1 mars. Eftersom regeringsförhandlingarna dröjdes var ÅAS likaså Finlands Studentkårers Förbund upptagna med påverkningsarbetet längre än förväntat, vilket oundvikligen hade sin effekt på det dagliga intressebevakningsarbetet på lokal plan. Det hårda arbetet belönades på Indexgalan efter FSF:s förbundsdagar, när ÅAS fick ett pris för flesta inskickade bilder med riksdagsvalskandidater som stöder indexbindning av studiestödet. Detta arbete gjordes till stor del av HAA Lapintie.


Beklagliga sjukfall och andra frånvaron hade tyvärr sin påverkan på sektorernas arbete, men ÅAS hade en aktiv roll speciellt i intressebevakningen gentemot Åbo Akademi. ÅAS uttalade sig flitigt i ärenden både lokalt och nationellt. I Åbo var ÅAS i tur att vara ordförande för högskolestuderandes kommunalpolitiska grupp, Grupp 30 000, och i Vasa tog ÅAS en drivande roll i högskolekonsortiets studerandegrupp för att starta tätare samarbete enligt Åbos modell. 2.1 Högskolepolitik ÅAS’ högskolepolitiska sektor har aktivt följt med händelserna inom högskolepolitiken, såväl lokalt i Åbo och i Vasa som nationellt. Centrala mål i ÅAS’ högskolepolitiska arbete har igen varit att stöda undervisningens utvecklings- och kvalitetsarbete, trygga studenternas påverkningsmöjligheter i universitetssamfundet och att ta hand om studenternas rättsskydd. 2.1.1 Högskolepolitik nationellt och vid Åbo Akademi Ett viktigt ärende på hösten 2011 var beredningen av utvecklingsplanen för utbildning och forskning för åren 2011-2016 (”KESU”) som statsrådet godkände den 15.12.2011. Planen innehåller riktlinjerna för hur universiteten skall utvecklas under de närmaste åren så att finländare år 2020 är världens kunnigaste folk. ÅAS kommenterade planen i beredningsskedet via ÅA och lyfte i sina kommentarer fram speciellt behovet av att främja studieförmågan bättre än idag. Som en väsentlig del av utvecklingsplanerna är förslaget till ny finansieringsmodell för universiteten som kom på remiss till universiteten i november 2011 från UKM (”Kvalitetsinriktat, internationellt, profilerat och verkningsfullt universitet – ett förslag till finansieringsmodell för universiteten fr.o.m. 2013”). Denna modell är betydligt mera resultatinriktat än den tidigare modellen som gällt åren 2010-2012. ÅAS uttalade sig om modellen till ÅA som sammanställde enheternas och ÅAS’ synpunkter vidare till UKM. Som en ytterligare del av utvecklingsplanerna har ett förslag om förändrat antagningssystem framförts (se punkt 2.1.3.1 Antagning). I sin feedback till Åbo Akademi i oktober 2011 lade UKM märke till att studentgenomströmningen på många områden vid ÅA är relativt låg i nationell jämförelse. Inte ens hälften av ÅA-studenterna har på de senaste åren blivit färdiga med sina studier inom sju år efter att ha inlett dem. ÅAS’ styrelseordförande Zacharias Aarnio kommenterade situationen som veckans skribent i Meddelanden från Åbo Akademi (16/11) 11.11.2011 i sin text ”Tankar om genomströmningen – eller: varför studerar ÅA-studerandena så länge?”. Som ett nyckelord i diskussionerna om arbetskarriärernas förlängning och studentgenomströmningens effektivisering har ÅAS genomgående lyft fram att studiehandledningen på andra stadiet förbättras, så att man kan minimera antalet felval av studieinriktning eller antalet sökande som inte blir antagna till högre utbildning. På våren 2011 inledde Åbo Akademi genomförandet av åtgärdsprogrammet för sin strategi som ÅAS också kommenterade.


2.1.1.1 Dualmodellen Dualmodellen har diskuterats bl.a. på FSF:s högskolepolitiska träffar. ÅAS stöder den finska dualmodellen där universitets- och yrkeshögskoleutbildning har olika inriktningar. 2.1.1.2 Den nya universitetslagen och Åbo Akademis strukturreform Den nya universitetslagen (558/2009) trädde ikraft den 1.1.2010. I och med lagen är Åbo Akademi inte längre ett statligt universitet utan ett offentligrättsligt universitet. Samtidigt som den nya lagen togs i bruk gick ÅA även in för en strukturreform. De sju före detta fakulteterna bildade tolv nya institutioner i tre fakultetsområden. Reformerna har inneburit att det tillsatts flera nya organ vid ÅA. ÅAS har aktivt arbetat för att studerande ska vara representerade och höras på alla förvaltningsnivåer. På hösten 2011 påbörjade Åbo Akademi en uppföljning eller ”temperaturtagning” om ÅA:s organisationsreform. ÅAS uttalade sig om reformen och om sitt samarbete med ÅA:s ledning och lyfte också fram problematik om studentinflytandets nuläge. 2.1.1.3 Svenska språkets ställning Enligt universitetslagens 9 kap. 76 § ska Åbo Akademi ”särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet”. ÅAS arbetar ständigt för att uppmärksamma svenska språkets ställning och för att bevaka svenskspråkiga studerandes intressen. Språkfrågor lyftes fram speciellt till Finlands Studentkårers Förbund, Nyyti rf, Åbo Studentbystiftelse och Studenthälsan. I mars 2011 utsåg undervisningsminister Virkkunen en arbetsgrupp för att dryfta på svenskaundervisningen och dess utveckling inom grundutbildningen och på andra utbildningsstadier i Finland. Arbetsgruppen hade också som uppgift att lägga fram förslag till hur den språkliga jämlikheten i Finland försäkras. Prorektor Christina Nygren-Landgärds var medlem i arbetsgruppen. ÅAS skrev ett brev och framförde sina synpunkter om svenskaundervisningen till arbetsgruppens kännedom via henne. Den 25.2 deltog ÅAS i socialdemokraternas diskussionstillfälle ”Åland och Riket” i Åbo där HAA Lapintie framförde ett tal om svenska språkets ställning speciellt med anknytning till Åland. Den 2.5 ordnade Tankesmedjan Magma ett utgivningstillfälle om rapporten ”Frivillig svenska?” där HS Lindblad deltog som ÅAS’ representant. HS Lindblad deltog även i FSF:s språkeftermiddag den 19.5 och höll ett tal om ÅAS’ intressebevakningsarbete ur ett språkligt perspektiv samt önskemål om FSF:s språkanvändning. 2.1.1.4 Avgiftsfri utbildning ÅAS har aktivt förespråkat avgiftsfri utbildning för alla studerande, såväl finländska som utländska, under året. Avgiftsfria utbildningen var ett av riksdagsvalkampanjens teman på våren 2011. Avgiftsfrihetens vikt har lyfts fram på den avgiftsfria utbildningens dag 28.11 på webben och i insändarna ”Yliopistot sahaavat omaa oksaansa”, ”Terminsavgifter ingen jämlik lösning” och ”En avgiftsfri utbildning gör samhället jämlikt”, som ÅAS skrev tillsammans med AYY, HUS, JYY, Tamy och TYY.


2.1.2 Internationalisering Styrelsen har träffat internationella enheten vid ÅA på våren. Welcome-party för nya utbytesstuderande har ordnats som ett samarbetsprojekt med de övriga student- och studerandekårerna på nattklubben Klubi i Åbo. ÅAS högskolepolitiska sektor har även haft kontakt med föreningen ISTU (International student of Turku Universities) för ökad kännedom om utländska examensstudenternas studievardag vid ÅA. 2.1.3 Studier 2.1.3.1 Antagning ÅAS anser att alla ska behandlas jämlikt vid antagning och har under året jobbat för att inträdesproven skall behållas. Ärendet har diskuterats vid ett flertal tillfällen med ÅA:s ledning. Under år 2011 förberedde UKM ett förslag på ändringar i universitetslagen gällande ansökningsförfarande till högskolorna och studenturval. Förändringarna kommer att äga rum år 2014 och handlar om att skapa en gemensam nationell ansökan för både yrkeshögskolor och universitet via ett gemensamt elektroniskt ansökningssystem och kvotering av dem som söker för att studera sin första högskoleexamen. ÅAS har ställt sig kritisk till kvoter i antagningen och framfört sina åsikter till ministeriet via ÅA. 2.1.3.2 Studiegången Arbetet med ibruktagandet av elektronisk tentamen, eller e-tent, har pågått mellan ÅA och TY hela året. Ett öppet-hus tillfälle hölls i tentakvariet i ICT-huset, vart en del av styrelsen deltog och en artikel om e-tent skrevs i Bullen. ÅAS har under hela året arbetat för att studerande i Vasa ska ha möjlighet att få arbeta ostört i den tysta datasalen och diskuterade även behovet av en läsesal och grupparbetsrum. 2.1.3.3 Kvalitet ÅAS har sedan länge aktivt stött att ett systematiskt och heltäckande kursutvärderingssystem ska tas i bruk vid ÅA. ÅA:s styrelse har på våren 2011 fattat beslut om utveckling och utvärdering av utbildningarna med hjälp av systematisk studentrespons. Responsen kommer att samlas på tre olika sätt, genom obligatorisk kursutvärdering, undersökningar av studieklimatet och arbetslivsenkäter. Responsen behandlas av institutionsråden. ÅAS har även aktivt samarbetat med ÅA:s Kvalitetsenhet och med Lärcentret. HS Lindblad har bl.a. deltagit som medlem i en arbetsgrupp som utvecklar studieplaneringsverktyget MinPlan. ÅAS har också aktivt informerat om och uppmuntrat studenterna att delta i studieklimatundersökningen som utfördes på våren 2011. 2.1.3.4 Undervisning I februari uppmärksammade ÅAS förtjänt akademipersonal genom ”ros istället för ris”kampanjen samt genom att utnämna ”International Teacher of the Year”. Rosor tilldelades åt: Mia Franck – Litteraturvetenskapliga institutionen Tove Forslund – Lärcentret Elsbeth Träskelin - Pedagogiska fakulteten Jason Finch - Engelska institutionen Cecilia Björk - Pedagogiska Fakulteten


Elina Pirjatanniemi – Rättsvetenskapliga institutionen Heidi Höglund – Språk- och kulturvetenskapernas didaktik Klas Backholm - utvecklingspsykologiska institutionen Camilla Westermark - internationella enheten i Vasa Birgitta Sarelin – Teologiska fakulteten Till ”International Teacher of the Year” utnämndes Pekka Santtila från institutionen för psykologi och logopedi. 2.1.3.5 Studiehandledning ÅAS har vid ett flertal tillfällen lyft upp betydelsen av studiehandledning. Betydelsen av detta har också lyfts fram vid samtal med bl.a. rektorn. Studiehandledning har också aktivt diskuterats inom utvecklingsgruppen och där har man framför allt diskuterat handledningen av slutarbeten. Även temat på årets ”pimp my undervisning”-diskussionsseminarium var handledning av slutarbeten. Tillfället ordnades den 16.11 i Åbo och den 2.11 i Vasa. Detta var tredje gången evenemanget arrangerades, första gången var 2009. På seminariet i Åbo deltog som talare akademilektor Jonas Lagerström från nationalekonomi, professor Susanna Simberg från logopedi och studerande Nilla Dassonville. På seminariet i Vasa talade Tom Gullberg med rubriken ”Akademisk undervisning för livet”, Göran Djupsund med rubriken ”Vad krävs av dagens undervisning?”, Anita Sundman med rubriken ”Vad blir du nu då?” och Rasmus Isomaa med rubriken ”Att undervisa unga om ungas psykiska problem”. Mentorverksamheten har också fortsatt kontinuerligt. 2.1.4 Beslutsfattande ÅAS har samarbetat kontinuerligt med förvaltningens studentrepresentanter och bistått dem med sakkunskap och stöd. ÅAS har vid diskussioner med ÅA:s förvaltning poängterat vikten av att ämnesrådslag fortfarande skulle arrangeras. Ämnesrådslagens vikt har även poängterats för studentrepresentanterna. En handbok för förtroendevalda studentrepresentanter gjordes av projektsekreterare Heidi Hietala. ÅAS har följt med diskussionen om universitetsverkets strukturella reformer som även berörs av ÅA internt. I slutet av år 2011 meddelade prefekt för humanistiska fakulteten Urpo Nikanne att ämnen måste sammanslås till nya slags helheter och mera samarbete mellan ämnen måste arrangeras pga. fakultetens ohållbara ekonomisk situation. ÅAS har stött studenterna på HF i processen, studentrepresentanter och föreningsaktiva från humanistiska fakulteten bjöds till exempel till Kåren för att diskutera strukturreformen. ÅAS deltog i ett torgmöte om HF:s framtid i december 2011. ÅAS har under hela året aktivt marknadsfört lediga studentrepresentantplatser och sökt lämpliga studentrepresentanter.


2.1.5 Studerandes rättsskydd Med anledning av Åbo Akademis styrelses beslut 17.9.2009 att alla examensarbeten vid ÅA fr.o.m. 1.1.2010 genomgår plagiatkontroll med hjälp av plagiathanteringsprogrammet Urkund skickade ÅAS tillsammans med ÅA en förfrågan till upphovsrättrådet om upphovsrättsliga problem vid användningen av Urkund. Åbo Universitets jurist gav ett utlåtande om att Urkund kan användas då studenterna ger sitt medtycke. Som en del den allmänna verksamheten har uppkomna rättsskyddsfall behandlats. Dessa har haft en hög prioritet. 2.1.6 Högskolepolitiska utskottet Inom utskottet har aktuella ärenden inom högskolefältet diskuterats. Första halvåret fungerade Jolanta Lundgren som ordförande för det högskolepolitiska utskottet och Anna-Kajsa Blomqvist har varit utskottets vice ordförande. Efter att Lundgren blev färdig med sina studier till sommaren, fortsatte Ina Biström som utskottsordförande. 2.2 Socialpolitik 2.2.1 Inledning Under år 2011 samarbetade den socialpolitiska sektorn mycket med de andra student- och studerandekårerna i Åbo och Vasa (i Åbo TYY, Novium, TUO och i Vasa VYY, VAMOK och Novium). Andra viktiga samarbetspartners var FSF, OLL och SHVS. Socialpolitiska frågor som ÅAS arbetade med fick också rätt mycket uppmärksamhet i medierna, bl.a. i Radio Vega Åboland, Radio X3M, Åbo Underrättelser, Vasabladet, Pohjalainen och Studentbladet. Teman som togs upp i medierna var bl.a. ensamhet bland studerande, indexbindningen av studiestödet och bostadsbristen i Åbo. 2.2.2 Utkomst ÅAS lobbade aktivt för en förbättring av studerandenas utkomst. Från och med 1.8.2011 togs ett antal ändringar i bruk gällande studiepenningen. De största förändringarna var: Studiestödet beviljas i två steg för nya studerande. För avläggande av en lägre högskoleexamen beviljas max 37 stödmånader och max 28 stödmånader beviljas för avläggande av en högre högskoleexamen. Dock är de sammanlagda stödmånaderna 55, detta betyder om en studerande använder fler än 27 stödmånader för att avlägga den lägre högskoleexamen så finns det färre stödmånader kvar för att avlägga den högre högskoleexamen. Det går inte heller att spara stödmånader till avläggandet av den högre högskoleexamen. Lånegaranti beviljas automatiskt åt alla studerande. Minimikravet höjdes från 4,8 till 5 studiepoäng per stödmånad. Under året diskuterades dessa ändringar med bland annat Åbo Akademis Rektor, verksamhetsdirektören, koordinatorn för sociala ärenden och med studiecheferna och rådgivarna. Från och med den 1.3.2011 är alla sociala förmåner i Finland, förutom studiestödet, bundna till index. På grund av att studiestödet är det enda sociala förmånen som inte är indexbundet


genomförde alla studentkårer runtom i Finland en indexbindningskampanj, ledd av FSF, i samband med riksdagsvalet. Kampanjen lanserades den 1.3 på alla studieorter i Finland, med mål att få studiestödet bundet till index från och med den 1.1.2012. Både i Åbo och Vasa aktiverade studerande sig och spred budskapet genom att stå på gågatan i Åbo, i Arkens aula och på torget i Vasa och dela ut kampanjmaterial. Kampanjstarten fick också uppmärksamhet bland de lokala nyhetstidningarna på båda orterna. SAV Håkans och HAV Furu blev under kampanjstartsdagen den 1.3 intervjuade av Radio X3M och SO Aarnio intervjuades av YLE Åboland. Efter kampanjstarten deltog ÅAS aktivt i kampanjen under tiden före riksdagsvalet, främst genom direkt lobbning gentemot riksdagsvalskandidaterna genom att ringa upp kandidaterna i studentkårens valkrets och fråga om de är för indexbindningen av studiestödet och avgiftsfri utbildning. Styrelsen och fullmäktige gick och träffade riksdagsvalskandidater. De kandidater som stödde indexbindningen av studiestödet fotograferades och fotografierna skickades till FSF som sammanställde en lista. ÅAS var den studentkår som fotograferade mest riksdagsvalskandidater och fick en delikatesskorg som pris under förbundsdagarnas indexbindningsgala. I sin helhet var kampanjen lyckad och indexbindningen av studiestödet skrevs in i regeringsprogrammet för år 2014. 2.2.3 Hälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelses (SHVS) lokala hälsoarbetsgrupp i Åbo hade möten regelbundet och ÅAS representerades av SSU Hietala/Antikainen och SAA Gardberg. I Vasa representerades ÅAS av SAV Håkans och VL Beijar i motsvarande grupp. ÅAS arbetade aktivt för tvåspråkigheten inom SHVS. SSU Antikainen representerade ÅAS i SHVS lokaldirektion (ÅboRaumo). I slutet av året ansöktes via hälsoarbetsgruppen i Vasa om s.k. YTE-medel för ordnandet av en alkoholkampanj som skulle verkställas under verksamhetsåret 2012 för att uppmärksamma alkoholfriheten i studielivet, mycket genom samarbete med specialföreningarna. Studerandenas ensamhet blev ett stort bekymmer för studentrörelsen i Åbo år 2010. ÅAS hade år 2011 ensamhet som ett huvudtema. För att motarbeta denna sorgliga trend startades ett motionstutoreringsprojekt i gång i samarbete med SHVS och TYY, finansierat av SHVS YTEpengar. Syftet med motionstutoreringen var att samla ihop ensamma studerande för att pröva på nya motionsgrenar tillsammans. Gruppernas verksamhet började i mars 2011. ÅAS hade två tutorgrupper, ledda av två tutorer, en på våren samt en på hösten. Under år 2010 återuppväcktes diskussionen om att yrkeshögskolestuderande skulle anslutas till SHVS, och beslutet om att ett pilotprojekt skulle startas fattades i slutet av 2010. Efter mycket förhandlingar med SHVS, Grupp 30 000 och Åbo stad beslöt sig Åbo att ansöka om pilotprojektet till Åbo. Beslutet om pilotprojektet kom i mars, orterna som fick det var dock Seinäjoki och Villmanstrand.


2.2.4 Boende ÅAS representerades av Mats Biström i Studentbystiftelsens styrelse och av SSU Antikainen i Studentbystiftelsens delegation. ÅAS styrelsemedlemmar i Åbo och personal deltog på våren i en tillställning där Studentbystiftelsen upplyste studentkårerna i Åbo om situationen på boendefronten. På grund av att de andra universiteten och högskolorna i Åbo har börjat anta mera utbytesstuderande måste Studentbystiftelsen, som automatiskt ger utbytesstuderande en möblerad lägenhet om de ansöker om en i tid, möblera om flera lägenheter för utbytesstuderande. Detta ledde till att det inte fanns tillräckligt med lägenheter hos Studentbystiftelsen för inhemska studerande. Studentbladet lyfte upp detta problem, som var ett problem på flera studieorter, och intervjuade SAA Gardberg och KS Heikkilä om situationen i Åbo och om ÅAS egna lägenheter. 2.2.5 Välmående ÅAS representerades i den studiesociala arbetsgruppen vid Åbo Akademi – STUDS av SSU Hietala/Antikainen och SAA Gardberg. ÅAS lobbade i början av året vidare för att en studierådgivningspsykolog skulle anställas till Åbo Akademi. I februari 2011 fick ÅAS höra att från och med 1.1.2012 anställs en studiepsykolog. ÅAS följde aktivt med, på bland annat rektorsluncher och STUDS möten tillsättandet av studiepsykologen. I Åbo ordnades Må bra dagen den 9.11 i samarbete med SHVS, Café Gadolinia Kb och ÅA Motion. SHVS var på plats i Gadolinia under dagen och gjorde gratis hemoglobin och blodtrycksmätningar. Café Gadolinia Kb erbjöd studerande en hälsosam Per & Silja -shot och ÅA motion bidrog med gratis gymnastik på Kåren på kvällen samt öppna dörrar på ASA-gymmet. På kvällen drog även sopo-utskottets ordförande Katajamäki en länk med efterföljande bastu för deltagarna. I Vasa ordnades Må bra dagen på hösten i samarbete med motionsinstruktören i Vasa med fokus på stresshantering. Under dagen fanns Folkhälsan på plats vid Foajen och SSI sponsorerade med grönsaker och dipp. Studenthälsan skulle vara på plats och mäta blodtryck och hemoglobin, men på grund av sjukdom kunde de inte närvara. Under lunchtid ordnades det en föreläsning om stresshantering. På kvällen ordnades en länk med bastu som avslutning i Havtornen. Under året ordnades två blodgivningstillfällen på Kåren i samarbete med Röda Korsets Blodtjänst. I samband med det andra tillfället ordnades en tävling emellan alla ÅAS specialföreningar och en pokal införskaffades som pris. På det första tillfället i Åbo gav ca 40 studerande blod, samt på det andra 75. I Vasa ordnades två blodgivningsveckor på Vasas Blodtjänst, i den andra veckan deltog Vasas specialföreningar i den gemensamma specialföreningstävlingen. Runt 15 studerande donerade blod under blodgivningsveckorna i Vasa. Under året ordnades det även flera chillkvällar mellan Åbos studentkårer. Idén till kvällarna kommer från Nyytis verksamhet och tanken bakom dessa kvällar är att ordna ett helt


alkoholfritt evenemang dit vem som helst kan komma för att träffa nya människor. I Vasa ordnades tre stycken chillkvällar tillsammans med VYY. Deltagarantalet för chillkvällarna i Vasa var tyvärr mycket lågt. Inför wappen 2011 i Åbo delade ÅAS igen ut ÅAS-kondomen Kårtsu med hjälp av medlemmar från sopoutskottet. I Vasa delades Kårtsun ut på Pampas Nationaldag, lilla wappen och AIDSdagen. År 2010 fick ÅAS rätt oroande nyheter från SHVS gällande Åbostuderandes ensamhet; enligt den nationella Sätky- undersökningen känner upp till 40 % av studerandena i Åbo sig ensamma. ÅAS ansåg att detta borde ändras på och valde att sätta in ensamhet som ett huvudtema i verksamhetsplanen 2011. Under året ordnades två stycken Speed-dating kvällar i Åbo och en i Vasa. Speed-dating kvällarna gick på tre språk (svenska, finska och engelska). I Åbo ordnades den första speed-dating kvällen på våren tillsammans med TYY, TUO och Novium, på Kåren. Runt 60 personer deltog på våren. På hösten ordnades speed-datingen i samarbete med TYY och TUO på Kåren och ca 50 personer deltog. Speed-datingen i Vasa ordnades den 4.11 vid Cotton Club, i samarbete med VYY. Runt 30 studerande deltog och evenemanget var väldigt lyckat och omtyckt. 2.2.6 Motion Den 2.3.2011 ordnades rosettskrinningen tillsammans med de andra student- och studerandekårerna i Åbo. Ca 50 studerande deltog varav nästan alla var utbytesstuderande. HAA Lapintie deltog 15-16.9 på OLL:s motionssektorträff i Vierumäki. STUA Rydgren och SAA Gardberg deltog den 3-4.11 på OLL:s förbundsdagar i Vierumäki. 2.2.6.1 Motionstutorer i Åbo Under verksamhetsåret 2011 kördes tillsammans med SHVS i Åbo igång en motionstutorverksamhet där studerande som kände att de har svårt att komma igång med att motionera får pröva på olika grenar tillsammans i grupp. Under våren fungerade Anette Uuttu som ÅAS ansvarsperson för motionsgruppsverksamheten och Pia-Maria Grandell och NN som motionstutorer och totalt anmälde sig X studerande, både internationella och inhemska, till grupperna, varav en del föll bort. Under hösten fungerade Nadina Vihinen och Sari Viljanen som motionstutorer, totalt 17 personer anmälde sig då till gruppen. SHVS ordnade utbildning för tutorerna med fokus på vad man bör tänka på för att få gruppen att fungera. Som tack för sin insats fick motionstutorerna ÅA:s motionsavgift betald. 2.2.7 ÅA-Motion Under året har ÅAS följt med styrgruppen för ÅA-motions arbete, speciellt då det bestämdes att gruppens storlek skulle minska. På hösten började ÅA-motion även skriva ett motionspolitiskt program. SSU Hietala/Antikainen arbetade i den motionspolitiska arbetsgruppen. ÅAS har redan länge jobbat för jämlika motionsmöjligheter i Åbo och Vasa. År 2010 förbättrades situationen märkvärt då ÅA-Motion budgeterade medel till studerandena i Vasas bruk. Under året påbörjade Styrgruppen för ÅA-Motion också arbetet för anställandet av en


motionsinstruktör till Vasa. Ann-Christine Stenkull-Aura anställdes som motionsinstruktör i Vasa våren 2011. ÅAS hade nära samarbete med henne under hela verksamhetsåret. Anställningen av motionsinstruktören gjorde att mycket av ansvaret för motionen i Vasa flyttades över från KAV-motion till motionsinstruktören. 2.2.8 Socialpolitiska utskottet På grunt av lågt deltagarantal i både det socialpolitiska såväl som i jämlikhetsutskottet beslöt ÅAS styrelse år 2010 att slå ihop dessa två. Det socialpolitiska utskottet samlades regelbundet och protokollförde sina möten vid behov, men led av medlemsbrist speciellt i Vasa där det inte fanns någon medlem. Raine Katajamäki fungerade som ordförande för det socialpolitiska utskottet. Utskottet deltog i diverse projekt som var på gång på den socialpolitiska sektorn, speciellt genom att delta i de praktiska arrangemangen. Utskottet var representerat bland annat på Kårtsu -utdelningen och i samband med Må Bra dagen. För att locka mera medlemmar till utskottet och uppmärksamma alkoholfrivillighet deltog det socialpolitiska utskottet på Gulnäbbsakademin i Åbo och Vasa med en Mocktailbar. I Vasa ordnades mocktailbaren i samarbete med krogen Leipätehdas och SSI. Leipätehdas bidrog med en bartender, juice och fruktsirap och SSI med frukter till drinkarna. Mocktailbaren var mycket omtyckt och lyckad på båda orterna. 2.2.9 Jämlikhet Heidi Hietala, Monika Antikainen, (SSU) och Matias Dahlbäck (IS) fungerade som ÅAS trakasseriombudsmän. I februari 2011 grundades även ett tillgänglighetsnätverk för högskolorna i Åbo regionen. ÅAS representerades i nätverket av SSU Hietala/Antikainen och SAA Gardberg. Jämlikhetsobservationer gjordes på två stycken fullmäktigemöten, en gång på våren och en andra gång på hösten. Fullmäktige beslöt att slopa observationerna fr.o.m. 2012 då man konstaterade att samma saker, mest mötespraktiska saker, påpekas vid jämlikhetsobservationerna. Under år 2011 fanns det inget skilt jämlikhetsutskott, på grund av lågt deltagarantal i utskottet tidigare år. Istället sattes jämlikhetsutskottet ihop med det socialpolitiska utskottet år 2011. På grund av att det socialpolitiska och högskolepolitiska utskottet slogs ihop till ett intressebevakningsutskott i slutet av år 2011, igen på grund av lågt deltagarantal i utskotten, beslöts det att återinföra ett skilt jämlikhetsutskott år 2012. 2.2.10 Internationella studerande En fråga som fortfarande var aktuell 2011 var kravet på sjukförsäkring för studerande utanför EU/EES-området. Åbo Akademi gick under 2011 med i ett gemensamt försäkringsavtal för förmånligare försäkringar för utländska studerande. Det årliga Working in Finland-evenemanget ordnades under våren. Syftet med evenemanget är att få internationella studerande medvetna om vad de behöver kunna för att komma in på den


finska arbetsmarknaden. Samtidigt skall evenemanget fungera som ett stödmoment för framtiden. Evenemanget ordnades i samarbete med de andra studentkårerna i Åbo och Arbetsforum samt Turun Akateemiset rekrytointipalvelut. SAV Håkans och vikarierande SSU Hietala försökte under året starta ESN i Vasa. Ett infotillfälle om hur man startar en ESN avdelning och hur ESN fungerar ordnades åt utrikestutorer i Vasa för att dessa skulle fortsätta med arbetet och få igång en kontinuerlig verksamhet där utrikestutorerna fortsätter som ESN-aktiva. Utrikestutorerna deltog i specialföreningsmässan i Vasa för att samla medlemmar, men även om det fanns intresserade så tog arbetet aldrig riktigt fart. 2.2.11 FSF-träffar Under de socialpolitiska träffarna och internationella- och motionsträffen som ÅAS deltog i behandlades bland annat studielånets framtid och utveckling, studiepsykologen, SHVS och yrkeshögskolestuderandenas pilotprojekt, integrering av utbytesstuderande, utbytesstuderandens boende, motion och OLL. 2.3 Inrikesverksamhet 2.3.1 Specialföreningar Under året fästes särskild uppmärksamhet vid att aktivera gemene student i föreningsverksamhet. I början av året bjöd Kåren föreningsstyrelserna på kaffe och te. Initiativet var väldigt uppskattat av föreningarna och närmare 40 föreningar besökte kårhusen i Åbo och Vasa. För övrigt förverkligades detta genom att programmen på specialföreningsmässan och gulnäbbsakademin var fixerade på föreningarnas medlemsrekrytering. Genom diskussioner och delandet av erfarenheter och information från andra föreningar under ordförandeträffarna fick även deltagande föreningar goda råd i att uppnå en högre grad av medlemsaktivitet. Föreningarna fick även information om aktuella frågor inom kårpolitiken på ordförandeträffarna, vilka kom att spela en viktig roll i dialogen mellan ÅAS och föreningarna. På hösten ordnades det en fortsättningsutbildning för föreningarnas ekonomiansvariga. Kontakten till specialföreningarna hölls förutom genom ordförandeträffarna genom veckomeddelandet specialmailet och ömsesidig årsfestrepresentation. På hösten skedde en ändring i Åbos veckomejl. Specialmejlet spjälktes upp i två skiljda mejllistor : en lista för både föreningar och prenumeranter samt en lista för enbart specialföreningar. Tanken var att skapa en likadan föreningslista som redan finns för vasaföreningarna. 2.3.2 Specialföreningskonferens I början av februari ordnades två specialföreningskonferenser. En i Åbo och en i Vasa med syftet att informera de föreningsaktiva om ÅAS och dess verksamhet, samt att erbjuda föreningarna stöd i att komma igång med sitt verksamhetsår. Postspecifika utbildningar för de olika ansvarsposterna i styrelserna hölls.


På hösten ordnades det även en fortsättningskurs i redovisning för specialföreningarnas ekonomiansvariga. Närmare tjugo stycken föreningsrepresentanter fanns på plats i Argentinasalen och lyssnade på Tapani Harkila som fungerade som utbildare. 2.3.3 Specialförenings- och projektmedel På våren och hösten beviljades projektmedel åt föreningar och kårmedlemmar genom en fritt formulerad skriftlig ansökan, för en sammanlagd summa på 3100€, 1550€ på våren och 1550€ på hösten. Ansökningarna behandlades på lika grunder dock så att följande principer beaktades i hög grad: Projekt vilka för närmare och ökar samarbetet med Åbo och Vasa campus, registrering av förening hos patent- och registerstyrelsen, projekt som främjar studerandes hälsa, projekt som gynnar integrationen av nya och utländska studerande och projekt som tar ÅAS jämlikhetsplan i beaktande. Även specialmedel tilldelades på våren. Föreningarna fyllde i en ansökningsblankett som Kåren gav ut, för en sammanlagd summa på 5100€. Föreningarna skickade ansökningsblanketterna in både fysiskt samt elektroniskt format. Ansökningarna behandlades på lika grunder dock så att följande principer beaktades i hög grad: verksamhet som bidrar till att öka gemenskapen kåreniter emellan och motarbeta ensamhet, föreningens kåraktivitet, bidrag för extra allmännyttigt program och exkursioner under föreningens jubileumsår, stöd för evenemang som ökar kåreniternas kulturkännedom, stöd för evenemang som främjar kåreniternas välmående och hälsa. Huvudsakligen beviljades varken specialförenings- eller projektmedel till föreningens egna reseersättningar eller idkande av affärsverksamhet. För specialförenings- och projektmedel krävdes rapportering över använda medel senast i december 2011. 2.3.4 Specialföreningsmässa Inför Wappen ordnades en specialföreningsmässa i mitten av april där utskott, specialföreningar och företag hade möjlighet att presentera sin verksamhet för studerandena. Mässan besöktes av många intresserade. 2.3.5 Gulnäbbsverksamhet Gulisguiden samt Information Guide for International Students trycktes och gavs ut. ÅAS anställde en utomstående layoutare för Gulisguide. Presentationer av Studentkårens verksamhet hölls för gulnäbbar och internationella utbytes- och examensstuderande av ÅAS styrelse under introduktionsveckan i augusti samt introduktionsdagarna i september. På Gulnäbbsakademin i Åbo och Vasa under september månad presenterade sig utskott, specialföreningar och företag för gulnäbbarna. Dessutom arrangerades Gulnäbbsakademisitzen på Fontana. Nya studerande välkomnades även i år med sina tutorer för en guidad rundtur i kårhuset och kaffe i Restaurang Kåren. Rundvandringarna genomfördes i september, oktober och november. Rundvandringarna var lyckade även om enbart en tredjedel gulnäbbarna - det vill säga runt 300 personer - besökte Kåren. Även utländska studerande deltog i rundvandringarna.


2.3.6 Tutorverksamhet Studentkåren deltog i tutorutbildningstillfällena som ordnades av studiebyrån samt internationella enheten. Vid samtliga tillfällen presenterades Studentkårens verksamhet, och vid utbildningen av gulnäbbstutorer diskuterades skapandet av gruppsamhörighet och gemenskap samt ÅAS förväntningar av tutorernas arbete. 2.3.7 Abiturientverksamhet ÅAS deltog under året i presentationstillfällen för abiturienter ordnade av Nyländska Nationen och Österbottniska Nationen. Vid dessa tillfällen har Studentkårens funktion och verksamhet presenterats för abiturienterna. 2.3.8 Specialföreningskansliet Fem föreningar har användarrätt för tiden 1.1.2010–31.12.2011. Kansliet upplevde en vattenskada på hösten och det lilla rummet i kansliet renoverades. Föreningarna påmindes om att kontraktet upphör i årsskiftet. 2.4 Studenttraditioner Evenemangsutskottet har fungerat i nära samarbete med de ansvariga för studenttraditioner bäst i Vasa. Utskottet har varit till stor hjälp när det kommit till förverkligandet av flera evenemang. Framförallt gällande det praktiska förverkligandet har utskottet varit ett stort stöd. Även årets kåraller hjälpte till en hel del med bland annat styrelsebytarsitzen, wapplunchen och julfesten. 2.4.1 Welcome Pub och Welcome Party De utbytesstuderande som kommit till Åbo Akademi för vårterminen en större välkomstfest för samtliga utbytesstuderanden i Åbo ordnades på nattklubben Klubi tillsammans med TYY och TUO samt ESN-sektionerna i staden. Welcome Pub ordnades inte i år på grund av tidsbrist. 2.4.2 Fastlaskiainen 2.4.2.1 Åbo Fastlaskiainen ordnades tillsammans med TYY, TUO och Novium. Samarbetet fungerade bra och evenemanget var lyckat med många deltagande lag och bra stämning. ÅAS vinnande lag, Datateknologerna vid Åbo Akademi r.f., tilldelades vandringspokalen. 2.4.2.2 Vasa Fastlaskiainen ordnades tillsammans med de andra student- och studerandekårerna i Vasa vid fiskarstranden. Enligt gammal tradition trogen ordnades under dagen rinkbandy turnering, upplevelsebana, dragkamp mellan student- och studerandekårerna, pulkatävling, afterpulk vid O’Malley’s och till sist after-after-pulk vid Fontana night club. Vid O’Malley’s och Fontana hade det även ordnats med live musik. Vinnaren av pulkatävlingen var Felicia (förening vid NOVIUM) och NOVIUM tog hem dragkampen. Kan även nämnas att flesta partierna deltog vid fiskarstranden med bord eller stånd.


2.4.3 Årsfesten Årsfesten ordnades enligt traditionen lördagen närmast Per Brahes fördelsedag. Festen hölls detta år I Academill i Vasa och solennakten i Academill sal. Åsa Forss fungerade som årsfestmarskalk. Det traditionella fantåget till Per Brahes staty ordnades på ÅAS årsfestdag. ÅAS styrelseordförande höll traditionsenligt sitt tal till greve Per Brahe och ett flertal specialföreningar med fanor och övriga deltog i fantåget. 2.4.4 Trivial Pursuit-turnering Den omtyckta Trivial Pursuit -tävlingen ordnades på höstterminen på bryggerirestaurangen Koulu. Tävlingen lockade många deltagare samt åskådare. Vinnarna fick fina priser i form av två biljetter till Akademiska Spexets premiärföreställning Christoffer Kolumbus. 2.4.5 Våffeldagen i havtornen Våffeldagen ordnades i huvudsak av evenemangsutskottet under styrelsens övervakning. År 2011 visades sig vara ett lyckat år och närmare 100 studeranden besökte havtornen för att avnjuta en våffla och koppa kaffe. 2.4.6 Wapp-picknicken Många kåreniter samlades bakom Sibbe för att avnjuta en picknick i gott sällskap. Markanvändningslov ansöktes av staden och godkändes. Information skickades ut till Kåreniter via specialmailen och Bullen. ÅAS anställde två ordningsvakter för att övervaka och städa området. 2.4.7 Wappens fantåg till Vårdberget Traditionsenligt ordnades det fantåg från Kåren till Vårdberget. Specialföreningar med fanor deltog i fantåget. Ett flertal personer hade även samlats på vägen till Vårdberget för att se och sedan ansluta sig till det tåget. Uppslutningen bland specialföreningar var god. 2.4.8.1 Mösspåläggningen på Vårdberget Talet av ÅAS styrelseordförande och sång av Brahedjäknar sändes i radio och tv även i år från Vårdberget. Detta gjordes i samarbete med YLE och Brahe Djäknar. Eastway stod för PAutrustningen och de praktiska arrangemangen förlöpte väl. Tusentals människor samlades på Vårdberget för att sätta på mössorna, lyssna på talet och hur BD sjöng in våren. 2.4.8.2 Wappenfirandet med övriga högskolor, Vasa Det allmänna wappenfirandet i Vasa ordnas traditionsenligt med de övriga högskolorna i Vasa. Till traditionen hör det att man ordnar en gemensam wapprodd och talet till studenterna vid Topelius staty. Nytt för i år var att anordna ett gemensamt eftersläpp med samtliga högskolor vid nattklubben Royal. Wappen firandet flöt på smidigt och lugnt vid hovrättsparken och Topelius statyn. Vinnarna av wapprodden var Tutti RY en specialförening från VYY. 2.4.9 Övriga tal på Wappen


2.4.9.1 Talet vid Liljans staty Studentansvarig Benjamin Rydgren höll talet vid Liljans staty tillsammans med TYY:s fullmäktigeordförande Niklas Mannfolk. ÅAS designade Liljans studentmössa med akademisk lyra. 2.4.9.2 Talet vid Topelius statyn Vice ordförande Niklas Kamila höll talet vid Topelius statyn, Riikka Talvitie från VYY hjälpte till med mösspåläggningen. 2.4.10 Wappmiddagen 2.4.10.1 Åbo Ansvaret för att ordna wappmiddagen och programmet efter middagen låg i år hos en projektgrupp Toptimal från Novia. Gruppen bestod av Nicoline Rydgren, Maria Saine och Sara Degerth. Ungefär 120 personer deltog i wappmiddagen och eftersläppet såldes slut. The Cajunga från Åbo och vasabandet Das Dunderhonung med Janne Grönroos i spetsen uppträdde på eftersläppet. Wappmiddagen var lyckad och eftersläppet en hejdundrande fest. 2.4.10.2 Vasa Wappmiddagen i Vasa ordnades av evenemangsutskottet under ledning av Sonja Autio och Niklas Kamila som deltog från styrelsens sida. Detta år nådde deltagarantalet upp emot 100 personer vilket var en rejäl ökning från föregående år. Det hade även anordnats en trubadur att spela efter middagen. Evenemangsutskottet ordnade även en första maj sillis dagen efter. Wappmiddagen flöt på smidigt och inga problem uppstod. 2.4.11 Höstterminen: Welcome Party ÅAS, TYY & TUO ordnade tillsammans en välkomstfest för de nya utbytesstuderandena. Denna gång ordnades festen på nattklubben Klubi, med över 1000 studerande som deltog. 2.4.12 Kanelbullens dag i havtornen Kanelbullens dag ordnas enligt samma koncept som våffeldagen. Detta år kunde vi dela ut kanelbullarna gratis vilket märktes på deltagarantalet, Närmare 170 personer besökte havtornen under kanelbullens dag. Andreas knipes hembageri sponsrade hälften av kanelbullarna. 2.4.13 Lilla Wappen 2.4.13.1 Åbo Liksom året innan konstaterades det att det inte fanns ekonomiska medel för att ordna en stor konsert på Lilla Wappen, som det gjorts flera tidigare år. Vid tolvslaget fick ÅAS ordförande be studenterna vända mössorna upp och ner i Pub Kåren. Pubben fylldes av glada studenter med upp och nedvända studentmössor. På det hela var Lilla Wappen helt lyckad. 2.4.13.2 Vasa Lilla Wappen blev inställd p.g.a. lågt deltagarantal. Detta kan ha varit en direkt påverkan på Fontans mat miss under lär-dig-sitza. Kan även nämnas att evenemangsutskottet hade planerat en lilla wappen middag med temat barnkalas vid Fontana.


2.4.14 Glöggrundan Glöggrundan ordnades tyvärr inte detta år. Polisens skärpta krav skulle ha fått kostnaderna att skjuta i höjden. Dock samlades en del studenter på Biskopsgatan och drack glögg i traditionsenlig anda. ÅAS ordnade gratis inträde till nattklubben The Monkey på Auragatan. 2.4.15 Självständighetsdagens fackeltåg 2.4.15.1 Åbo Det traditionella fackeltåget till hjältegravarna ordnades den 6 december tillsammans med TYY, TUO och Novium. TYY, TUO startade från Studenthuset och ÅAS och Novium startade från Kåren och slöt upp i tåget vid korsningen av Nylandsgatan och Tavastgatan. Deltagarna i fantåget hade försetts med facklor som gjorde fantåget stämningsfullt. Specialföreningar med fanor deltog i evenemanget och det lockade många åskådare och förlöpte lugnt. Polisen eskorterade fantåget till gravgården vilket gjorde att fantågets procession förlöpte smidigt. Dessutom samlade student- och studerandekårerna personer från respektive högskolor att agera som trafikvakter vid korsningarna. Vid hjältegravarna hölls tal, stämdes upp till allsång och det lades ner en krans. 2.4.15.2 Vasa Det traditionella fackeltåget till frihetsstatyn vid Vasa torg ordnades den 6 december tillsammans med de övriga högskolorna i Vasa (VYY, VAMOK, Justus ry/rf, SSHV och NOVIUM). 2011 var det VYY:s tur att stå för anordnandet av evenemanget praktiska saker. Fackeltåget gick från kaserntorget till frihetsstatyn och leddes av poliseskort. Specialföreningar från de olika högskolrna deltog i tåget. Vid statyn hölls det tal av SSHV och VYY på respektive modersmålen. Vaasan mieskuoro och Vasa sångargille uppträdde med körsång och avslutade med allsång (Vårt land). Hela evenemanget löpte smidigt och utan problem. 2.5 Information 2.5.1 ÅAS webbplats Hemsidan har kontinuerligt uppdaterats och innehållet setts över, bland annat med stor hjälp av medlemmar i IRMA-utskottet. Hemsidan hade ungefär 200 unika besöker varje vardag (runt 50 på veckosluten). Hemsidan fick aningen fler besökare då något speciellt händer (ex. Kårvalets röstning börjar, inställande av glöggrunda). 2.5.2 ÅAS på Facebook ÅAS fortsätter att engagera sina medlemmar via Facebook. Speciellt i samband med Kårvalet, som detta år för andra gången anordnades med endast elektronisk röstning, fördes en intensiv Facebookkampanj. 2.5.3 ÅAS på Twitter I samband med Kårvalet registrerade ÅAS ett eget konto på Twitter, @AAStudentkar, då med syfte att använda det i samband med valdebatterna. Kontot finns kvar och via den återpubliceras hemsidans nyheter, informationsmailen och facebookuppdateringar.


2.5.4 ÅAS grafiska utseende ÅAS grafiska profil genomsyrar fortsättningsvis allt material som ÅAS ger ut, från Bullen till guider och till posters. 2.5.5 Bullen Åbo Akademis Studentkårs Informationsbulletin, Bullen, utkom totalt 28 gånger år 2011. Som chefredaktör för Bullen år 2011 fungerade informationssekreterare Matias Dahlbäck. Bullen utkom år 2011 i regel på tisdagar. Sidantalen varierade från 12 till 24 sidor. Parallellt med den traditionella fysiska utgivningen kommer Bullen även ut elektroniskt på plattformen issuu.com. Länken till denna går ut med måndagsmailet, dvs en dag före tryckversionen finns tillgänglig. 2.5.6 Informationsmail ÅAS skickade i regel varje vecka under terminerna ut två stycken informationsmail till sina medlemmar. Det s.k. måndagsmailet till medlemmar vid gamla PF och SVF samt specialmailen (som mot slutet av året bytte namn till fredagsmailen) i Åbo. Ett bekymmer i Åbo är fortsättningsvis att specialföreningarna inte skickar Kårens informationsmail vidare till sina medlemmar. I Vasa är det bekymmersamt att utexaminerade, och alltså inte längre kårmedlemmar, hålls kvar på de av ÅA underhållna listorna, vilket medför en del irritation hos alumnerna. 2.5.7 Information på engelska Information om evenemang på engelska fanns regelbundet i så väl Nuntii-mailet, degreestudents mailet som i Bullen. Nyheter på engelska på hemsidan såg åtminstone kvantitativt sett en förbättring 2011 (33 st 2011, jämför med 11 st 2010), men åtminstone vad gäller marknadsföringen på Facebook finns det utrymme till förbättring. 2.5.8 Informations-, redaktions- och marknadsföringsutskottet (IRMA) IRMAutskottet sammanträdde totalt fem och en halv gång under året. IRMAutskottet delade ut de traditionsenliga specialföreningsprisen för bästa medlemstidning och bästa webbplats; den Gyllene Pennan (tidigare den Gyllene Tidningspärmen men på grund av skador fick det vandringspriset pensioneras) gick till Österbottniska Nationen r.f. och Kemistklubben vid Åbo Akademi r.f. vann den Gyllene Laptopen. 2.5.9 ÅA:s mobile app I oktober månad lanserade ÅA en app för smarttelefoner med operativsystemen iOS och Android. Studentkårens information finns med i appen i form av hemsidans RSS-flöde (både på svenska och engelska) och lunchlistorna från Kafé Gadolinia Kb.


2.5.10 Kårbilagan Åbo Underrättelser gav ut kårbilagan fyra gånger våren 2011. Kårbilagan kördes ut till studentlunchrestaurangerna av ÅAS kårstyrelse och Noviums. Åbo Underrättelser beslöt att lägga ner Kårbilagan i dess nuvarande form inför hösten. 2.5.11 Studentbladet ÅAS tipsade regelbundet Studentbladet om aktuella händelser. Ett flertal kommentarer från ÅAS publicerades även i Studentbladet under året. Studentbladets 100-års jubileum uppmärksammades på ÅA:s campus genom den ambulerande utställning som SSI arrangerade. ÅAS införskaffade för egna medel en kopia av Studentbladets 100-års historik, då ÅAS är en av tidningens grundande medlemmar. 2.6 Kommunalpolitik 2.6.1 Åbo Enligt planerna skulle högskolestuderandenas kommunalpolitiska program i Åbo uppdateras i februari 2011. Arbetet påbörjades redan i januari, men alla Grupp 30 000:s student- och studerandekårer var upptagna med annat, inte minst riksdagsvalet och nya styrelsernas utbildning, att arbetet slutfördes först i juni. Programmet utgavs den 25 oktober i stadshuset och presenterades till stadsfullmäktigegrupperingarna. Även andra kommunalpolitiska diskussioner fördes i samband med denna tillställning, bl.a. en diskussion i positiv anda med stadsstyrelses ordförande Minna Arve angående ett regelbundet sammankallat diskussionsorgan för Grupp 30 000 och stadens högsta tjänstemän. Denna tanke fick stöd också från biträdande stadsdirektören Jouko Lehmusto. Under årets sista månader besökte Grupp 30 000 stadsfullmäktigegrupperingarnas möten och presenterade kommunalpolitiska programmet i större detalj och besökte stadens representationsvilla Villa Solin som Lehmustos gäster. 2.6.2 Vasa Under 2011 kom högskolekonsortiets studerandegrupp i Vasa överens om att bilda en kommunalpolitisk grupp. Målet var att bilda gruppen på våren, men p.g.a. riksdagsvalet och det aktiva kampanjarbetet sköts saken upp till hösten 2011. Under hösten valde samtliga studentoch studerandekårerna representanter till gruppen och utsåg Kristoffer Skrifvars (NOVIUM) till gruppens ordförande. Arbetet för att skapa en kommunalpolitisk enkät för studerande som grund för ett kommunalpolitiskt program påbörjades i slutet av året. Vasa stad visade stort intresse för arbetet och stöder gruppen med finansiering och datatekniskt stöd. 3.1 Miljö och bistånd Huvudansvaret för ÅAS miljö- och biståndsrelaterad verksamhet låg under året 2011 hos Miljöoch biståndsutskottet. Som utskottsordförande fungerade Anna Perälä i Åbo och som viceordförande Ebba Håkans i Vasa. Miljö- och biståndsutskottet deltog i ÅAS’ specialföreningsmässor för att informera kåreniterna om miljömedvetenhet och ordnade egna evenemang med bistånd eller miljö som tema både i Åbo och i Vasa. Utskottet samarbetade med TYY:s respektive utskott, FSF:s biståndssektor samt Åbo Akademis arbetsgrupp för interna fysiska miljöarbetet.


På våren 2011 fastställdes ÅAS’ biståndsmål för läsåret 2011–2012. Ett nytt biståndsmål valdes: Ndiagamar rf: s projekt som stöder en lågstadieskola i Senegals huvudstad Dakar. Två kåreniter var på praktik i skolan under 2011 och ÅAS har haft bra möjligheter att få information om hur projektet framskrider. Två av biståndsmålen är samma som föregående år, TYY:s Mexikoprojekt samt Dodo rf:s Sinsibere-projekt i Mali. Insamlingen under läsåret 2010-2011 inbringade medel enligt följande: Dodo r.f: 710,20 euro, Natur och miljö r.f.:738,60 euro och TYY 316,20 euro tillsammans 1765,00 euro. Utöver de frivilliga biståndsavgifterna understöddes Dodo rf:s projekt med 20 cent för varje biståndslunch i Kafe Gadolinia. Biståndslunch serverades i studentcaféerna i Arken, Hanken, Fänriken, Kåren och Gado i februari–maj och september–november, alltid månadens sista torsdag. Under år 2011 uppdaterades ÅAS miljöplan från 2003. Samtidigt förkortades miljöplanen från 30 sidor till 9 sidor. Arbetsgruppen sattes av Miljö- och biståndsutskottet och bestod av Anna Perälä, Ebba Håkans, Jonas Biström och Linda Bäckman. Utkastet till en ny miljöplan diskuterades flitigt i ÅAS’ kårfullmäktige i oktober och november 2011, och alla fullmäktigegrupperingar bidrog med sina synpunkter. Utskottet ordnade bytestorg både på Arken i Åbo och på Academill i Vasa 13–14.9.2011. Bytestorget var omtyckt och ordnades därför en till gång i samband med Julbasaren 30.11.2011. Samarbetet med klimatkampanjen Polttava kysymys fortsatte. Som en del av kampanjens turné till olika finländska universitet ordnade Miljö och biståndsutskottet ett seminarium om klimatpolitik ”Varför suger klimatpolitiken?” i Arken 23.11.2011. Diskussionen leddes av Jonas Biström. Seminariet följdes av en artikel i Bullen om ämnet. Linda Bäckman deltog i Polttava kysymys -kampanjträffen i Helsingfors i november. Utskottet ordnade en insamlingstävling för specialföreningarna under Röda Korsets Hungerdagar 15-17.9.2011. Två fakultetsföreningar (HumF och SF-klubben) och tre ämnesföreningar (Asterix, Britannica och Eikon) deltog i tävlingen. Sammanlagt samlade föreningarna 550,75€. Insamlingsbössorna som placerades i kårkaféerna inbringade 134,62€ för Röda Korset. Vinnaren var Eikon, och resultatet meddelades i Bullen i början av november. Som avslutning för året ordnade Miljö- och biståndsutskottet Julbasar både i Åbo och i Vasa 30.11.2011. Evenemanget i Åbo ordnades i Kårens matsal i samarbete med TYY: s miljö- och biståndsutskott. På Julbasaren erbjöds livemusik, glöggservering, möjlighet till julpyssel av återvunnet material samt bytestorg. Besökarantalet var 70 personer, vilket var en aning högre än föregående året. På Julbasaren höll Astrid Sörensen en presentation om ÅAS’ nya biståndsmål i Senegal. Sörensen visade foton från skolan där hon har tidigare volontärarbetat som lärare. Tea Tönnov från Dodo rf representerade Sinsibere-projektet i Mali.


4 Service Till ÅAS uppgifter hör att erbjuda service till sina medlemmar och specialföreningar. Service erbjuds bland annat i form av medlemsförmåner, utbildning och rådgivning. Under år 2010 har Studentkåren erbjudit följande service i Åbo och Vasa: Startpaketslagret för utbytesstuderande har upprätthålls i Åbo gemensamt av ÅAS, TYY och Åbo Yrkeshögskolan. I Vasa ett startpaketslager gemensamt med Novium startades under hösten. Kansliservicen i Åbo och Vasa har innefattat bl.a. distributionen av studentkortet, uthyrning av kårprylar, biljettförsäljning och kopieringstjänster. Juridisk rådgivning har erbjudits samtliga kårmedlemmar i samarbete med de andra studentkårerna i Åbo. Till juristen kan man kunnat vända sig med allehanda juridiska problem berörande beskattning, arv, boende (ex hyresavtal), anställning (ex arbetskontrakt) m.m. Studentprästen har varit anträffbar på kårkansliet i Åbo ca en gång i veckan, och i Academill i Vasa ca en gång i veckan. Studentprästen i Vasa slutade sin verksamhet p.g.a. församlingens ekonomiska läge. Via sin affärsverksamhet har ÅAS erbjudit sina medlemmar bostäder till ett studentvänligt pris på Tavasthem, Domus och på den privata marknaden i Åbo. 5 Utlåtanden och insändaren år 2011 - Åbo Akademis Studentkårs kommentarer till UKM-arbetsgruppens förslag till universitetens nya finansieringsmodell; - Åbo Akademis Studentkårs svar till Enkäten till Studentkåren från Åbo Akademi den 22 oktober 2011; - ÅAS kommentarer till undervisnings- och kulturministeriets utkast till Utvecklingsplan för utbildning och forskning åren 2011-2016; -Insändare till MfrÅA 15/2011: Tankar om genomströmning; - Utlåtande om utkastet till förslag till ändringar i det politiska policydokumentet samt till verksamhetsplan för FSF år 2012; - Utlåtande om OLL:s verksamhetsplan för år 2012; - Utlåtande om FSF:s proposition till höjning av studenternas andel av SHVS-avgifterna; - Insändare till Turun Sanomat: Mikä on tuen tarkoitus? - Utlåtande till Åbo Akademis styrelse om förslagen till operationaliseringar av Åbo Akademi strategi för åren 2010-2019; - Utlåtande om förslag till ändring i statsrådets förordning om universiteten gällande indragning av studierätten i fall av olämplighet; - Utlåtande om föreslagna ändringar i ÅA:s examensstadga och tentamensinstruktion; - Insändare till HBL: Studiestödet är ingen "absurd förmån".


6 Kårorganisationen 2011 Fullmäktige ÅAS’ fullmäktige för perioden 1.1-31.12.2011 valdes genom fullmäktigevalet 1–5.11.2010. Under år 2011 bestod fullmäktige av följande personer: LSK Vasa (8 mandat) Heikkilä Maria Blomqvist Anna-Kajsa Lindholm Janni (befriad 10.10) Bender Ann-Charlott (befriad 10.10) Eriksson Nicolina (befriad 10.10) Heselius Madeleine Holm Henrik Karlsson Juho Suppleanter: Westerholm Gustav Hällund Fredrik Henriksson John Sjöholm André Edström Nina LSK i Åbo (10 mandat) Daniela Sund (befriad 10.10) Byskata Maria (befriad 10.10) Wessberg Tobias Kevin Rasmus Granroth Niklas Uuttu Anette (befriad 10.10) Abrahamsson Anna Kallio Matias Forss Vilhelm Svartsjö Sally Suppleanter: Rehnström Janni Sören Jonsson (befriad 10.10) Lindholm Fanny Katajamäki Raine Laaksoharju Sanna Åkerö Fredrika


Flemmich Maria Sjöblom Lars (befriad 10.10) De Rättvisa (8 mandat) Norrgård Martin Johansson Andreas Eriksson Paula (befriad 10.10) Wikström Wilhelm Viljanen Sari Nykvist Johnny Mäki-Hokkonen Lasse (Ekonomidirektionen 1.1.-31.12.2011) Fagerstolt Pernilla Vihinen Nadina Suppleanter: Teräväinen Tatu Rusk Sebastian Virtanen Stefan Wiklund Jonathan Åbo Gröna Vänster (2 mandat) Ekstrand Emma (fram till 1.9.2010) Lundgren Jolanta (fram till 10.10) Suppleant: Rönnlund Fredrik Gröna listan (3 mandat) Juslin Emilia (befriad 10.10) Lunnevuori Laura (befriad 10.10) Ilvessalo Saara Granlund Jona (fr.o.m. 11.10) Perälä Anna (fr.o.m. 10.10) Suppleanter: Granlund Jona (fram till 10.10) Perälä Anna (fram till 10.10) Kolu Emma Sten Fredrik (fr.o.m. 11.10) Kurki Visa (suppleant till LSKV) ( befriad 10.10)


Nybjörk Lina (suppleant till DR) Lehtinen Alexandra (suppleant till LSKÅ) Hagnäs Solveig( suppleant till LSKÅ) Metso Vaula (suppleant till LSKV) Nybom Niklas (suppleant till LSKV) Fullmäktige sammanträdde till konstituerande möte 15.12.2010, höll sitt vårmöte 21.3.2011 och sitt höstmöte 7.12.2011. Därutöver sammanträdde fullmäktige fyra gånger under året till fullmäktigemötet (14.2, 18.4, 10.10, och 14.11). Under året verkade följande personer inom ÅAS’ organ: Fullmäktiges presidium Fullmäktigeordförande: Anna-Kajsa Blomqvist Första vice ordförande: Matias Kallio Andra vice ordförande: Martin Norrgård ÅAS:s styrelse Zacharias Aarnio (styrelseordförande, stadsrelationer i Åbo) Niklas Kamila (viceordförande, studenttraditioner och stadsrelationer i Vasa) Taika Lapintie (högskolepolitiskt ansvarig i Åbo) Martina Gardberg (socialpolitiskt ansvarig i Åbo) Alexandra Furu (högskolepolitiskt ansvarig i Vasa) Ebba Håkans (socialpolitiskt ansvarig i Vasa, miljö- och biståndsverksamhet) Benjamin Rydgren (studenttraditioner, Marliminister) Ekonomidirektionen Beata Björkvall (ordförande) Esbjörn Hägerstedt (vice ordförande) Lasse Mäki-Hokkonen Rolf Ahlqvist Lars Hassel Barbro Schauman Kårkurator Stefan Wallin Kåraller Tatu Teräväinen Sari Viljanen Inventerare i Åbo Jannie Rehnström


Sören Jonsson Andreas Johansson Emma Ekstrand Inventerare i Vasa Madeleine Heselius Ann-Charlott Bender Henrik Holm Anna-Kajsa Blomqvist Revisor Dan Jungar Verksamhetsgranskare Mikael Höysti Patrik Fellman (suppelant) Sifferrevisorer KPMG Tjänstemän Generalsekreterare Verkställande direktör Högskolepolitisk sekreterare Socialpolitisk sekreterare med utrikesärenden Informationssekreterare Kanslisekreterare Verksamhetsledare för Havtornen

Riina Lappalainen Lena Backman Petra Lindblad (sjukledig på deltid 24.10-1.12, familjeledig 2.12 framåt) Heidi Hietala (1.12 framåt) Monika Antikainen (familjeledig 1.1-7.3 och 1.6-30.7) Ilona Salonen (familjeledig 17.1-7.3) Heidi Hietala (3.1-1.8) Matias Dahlbäck (familjeledig 28.2-6.3 och 6.-19.6) Markus Heikkilä Marcus Beijar

Projektanställda Projektsekreterare för Kårvalet Projektsekreterare för skrivandet av en handbok för förtroendevalda

Sandra Grindgärds Heidi Hietala


Projektsekreterare för sammanställandet av en kårenitenkät Projektsekreterare för startpaketlagret i Vasa Arkiverare för genomgång av Kårvaldelningen i Vasas arkiv

Linda Bäckman Malin Olkkola Bibliotekarie J. Tuomas Harviainen

Kårkalenderredaktör Suomen Järjestöpalvelut OY Chefredaktör för Errores S:tae Valpurgis Elias Vartio Högskolepolitiska utskottet Jolanta Lundgren (ordf.) (1.1.-10.10.2011) Ina Biström (ordf.) (10.10-31.12.2011) Socialpolitiska utskottet Martina Gardberg (1.1.-21.3) Raine Katajamäki (ordf.) (fr.o.m. 21.3.) Miljö- och biståndsutskottet Anna Perälä (ordf.) Informations-, redaktions- och marknadsföringsutskottet Matias Kallio (ordf.) Evenemangsutskottet Emma Ekstrand (ordf.) Valutskott FO Anna-Kajsa Blomqvist (ordf.) Emma Kolu Henrik Holm Fredrik Rönnlund Anette Uuttu (1.1-10.10.2011) Stefan Virtanen (fr.o.m. 14.2.2011) Niklas Granroth (fr.o.m. 10.10.2011) Årsfestmarskalk Åsa Forss


Årsfestutskottet Sami Horttana Jesse Martelius Elin Friman Janni Lindholm Jonna Lindqvist Anna Fröberg Valnämnden Sari Viljanen (ordf.) Maria Heikkilä Jonna Lindqvist Anna Perälä Niklas Granroth Maria Byskata (fram till 18.4.2011) Nadina Vihinen Tobias Wesberg (fr.o.m. 18.4.2011) Madeleine Heselius (fr.o.m. 18.4.2011) Fredrik Rönnlund (fr.o.m. 18.4.2011) Kårheraldiker Johan Nikula Nämnden för utdelande av Brahevingarna och Brahevingar med lyra Anna Fröberg Mats Biström Frank Lundgren Danica Vihinen Prisnämnd för Senator Julis Nummelins statsvetenskapliga pris Professor Markku Suksi Universitetslärare Siv Sandberg Lasse Mäki-Hokkonen Krista Brunila Nadina Vihinen Nämnden för Utvecklingsfonden för Kåravdelningen i Vasa SO Zacharias Aarnio VO Niklas Kamila Sami Horttana Jonna Lindqvist Simon Kaustell


Nämnden för utdelande av studentkårens forskarstipendium FO Anna-Kajsa Blomqvist (ordförande) Sebastian Rusk Emilia Juslin Mats Biström Seniorernas råd Professor emeritus Dag Anckar Professor Olav Eklund Professor Ulrika Wolf-Knuts Prisnämnd för Jägarkapten Paul Wallenius kamratskapspris Riina Lappalainen Petteri Suominen Anniina Pirttimaa Daniel Albrecht Beata Björkvall Arbetsgrupp för utredandet av en minskning av fullmäktiges storlek 1.1.-18.4.2011 Danica Vihinen (ordf.) Anna-Kajsa Blomqvist Li Andersson Elias Vartio Sari Viljanen Stadgearbetsgrupp Otto Andersson (ordf.) Hanna Backman Ludvig Forsman Riina Lappalainen Reettasisko Pakkala Silja Borgarsdóttir Sandelin Mats Biström Saara Ilvessalo prof. Markku Suksi Redaktionsråd för Vårdträdet Ludvig Forsman (redaktör) Otto Andersson Gurli-Maria Gardberg Anna Juntunen Heidi Juslin-Sandin Riina Lappalainen Anna Lönnberg (f. Malmberg)


Johan Nikula Saku Rantanen Fia Saaristo (f. Valtonen) Silja Borgarsdóttir Sandelin Representanter på Ab Jerums vårbolagsstämma 21.3.2011 Paul Eriksson Maria Byskata Matias Kallio Matias Dahlbäck Fredrik Hellund Laura Lunnevuori Representanter på Ab Jerums höstbolagsstämma 8.12.2011 Niklas Granroth Sari Viljanen Nadina Vihinen Fredrik Hällund Zacharias Aarnio Taika Lapintie Delegater på Finlands studentkårers förbundsdagar 18–19.11.2011 Zacharias Aarnio Taika Lapintie Monika Antikainen Sari Viljanen Matias Kallio Benjamin Rydgren (allmän suppleant) Martina Gardberg (allmän suppleant) Niklas Kamila (allmän suppleant) Lasse Mäki-Hokkonen (allmän suppleant) Riina Lappalainen (allmän suppleant) Delegater på Svenska Studerandes Intresseföreningens vårmöte 2011 Mats Biström Anders Järvinen Nadina Vihinen Martina Gardberg Emma Ekstrand (suppleant) Fredrika Åkerö (suppleant) Emilia Juslin (suppleant) Paula Eriksson (suppleant)


Delegater på Svenska Studerandes Intresseföreningens höstmöte 2011 Zacharias Aarnio Riina Lappalainen Nadina Vihinen Rasmus Kevin Emma Ekstrand (suppleant) Lasse Mäki-Hokkonen (suppleant) Niklas Grannroth (suppleant) Danica Vihinen (suppleant) Delegat på Studerandenas Idrottsförbunds förbundsmöte 3–4.11.2011 Benjamin Rydgren Martina Gardberg (suppleant) Ombud på Åbo svenska föreningsråd r.f:s årsmöte 31.3.2011 Benjamin Rydgren Ombud på Åbolands Ungdomsförbund ÅUF r.f:s höstmöte 26.11. Benjamin Rydgren Niklas Kamila Svenska Studerandes Intresseföreningens styrelse Elias Vartio Danica Vihinen Åbo Akademis studiesociala arbetsgrupp år 2011 SSU Heidi Hietala SAA Martina Gardberg Studenternas Hälsovårdstiftelsens delegation 1.1.2010–31.12.2011 Monika Antikainen Studenternas Hälsovårdsstiftelses lokaldirektion i Åbo och Raumo 1.1.2010-31.12.2011 Monika Antikainen Studenternas Hälsovårdsstiftelses lokaldirektion i Vasa 1.1.2010-31.12.2011 Sonja Sandbacka Svenska Lärarhögskolans Bostadsstiftelses styrelse Heidi Kronholm John Henriksson


Vasa högskolekonsortiets studentgrupp 2011 VO Niklas Kamila HAV Alexanda Furu VOAS styrelse Marcus Beijar (suppleant) VOAS delegation 22.3.2011–31.12.2012 Anna-Kajsa Blomqvist Alexandra Furu (suppleant) VOAS delegation 22.3-31.12.2011 Janni Lindholm Fredrik Hällund (suppleant) Medlemmar Den 31 december 2011 hade studentkåren 5032 medlemmar. Hedersmedlemmar vid liv Mauno Koivisto Nils Storå Carl-Olof Tallgren Lars-Erik Taxell John Vikström Håkan Andersson Ole Norrback Caj-Gunnar Lindström Christer Rosengren Johan Nikula Rachel Nygård-Taxell 7 Specialföreningar Under år 2011 hade följande specialföreningar specialföreningsstatus vid ÅAS: Abo Karate Do Shotokai Akademins Samlingsstuderande r.f. Amnesty International grupp 27 Arte r.f. Astérix Axels Sportklubb r.f. Biologföreningen Dendriticum r.f. Biosense vid Åbo Akademi


Brahe Djäknar r.f. Britannica vid Åbo Akademi Datateknologerna vid Åbo Akademi r.f. Die Kurtisanen Druzjba Dykföreningen Östersjön ESN vid Åbo Akademi r.f. Ex Tempore Finlands svenska lärarstuderandes förening r.f. Florakören vid Åbo Akademi r.f. Fysikerföreningen Quantum vid Åbo Akademi Föreningen för underliga intressen Gnosis Henrik Street Athletics Historikerföreningen Kleio vid Åbo Akademi Homoglobiini r.f. Humanistiska Föreningen vid Åbo Akademi r.f. Impuls r.f. Infå vid Åbo Akademi r.f. International Students at Turku Universities – ISTU r.f. ISHA Åbo- ISHA-Turku r.f. (fr.o.m. 18.4.) Karitativa r.f. Katharsis Kemistklubben vid Åbo Akademi r.f. Konstikas Konstvetenskapliga ämnesföreningen Eikon Kristliga Studentföreningen vid Åbo Akademi r.f. Kulturisten vid Åbo Akademi Liberala Studentklubben i Åbo r.f. Merkantila Klubben r.f. Metadosis Nykarleby Companiet NN vid Åbo Akademi r.f. OL-Universities of Turku r.f. Pedactus r.f. Pictura vid Åbo Akademi r.f. Politivas r.f. Prosa Pulterit r.f. Rockföreningen vid PF Rockföreningen vid Åbo Akademi Sigma vid Åbo Akademi r.f. Sociologföreningen SPIrre


Statsvetenskapliga Klubben vid Åbo Akademi r.f. Studentföreningen vid institutionen för barnpedagogik r.f. Studentkören Pedavoces r.f. Studentteatern i Åbo r.f. Teologiska Studentföreningen Turun opiskelevat vihreät – TOVI r.f. Uteliggarna W.A.R.U.M. Vasa studentmission Wasaspexet Vocalis r.f. Välkky Åbo Akademiska roddare r.f. Åbo Socialdemokratiska Studerande r.f. Åbo Svenska Ev.luth. studentmission r.f. ÅsNa vid Åbo Akademi r.f. Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi Ämnesföreningen Stadga r.f. Ämnesföreningen Östsvea Österbottniska Nationen vid Åbo Akademi r.f. 8 Utmärkelser och stipendier Vid årsfesten den 19 februari 2011 delades följande förtjänsttecken och stipendier ut: Brahevingar med lyra 107 Christian Ekblom 108 Silja Borgarsdóttir Sandelin Brahevingar 526 Magnus Hindström 527 Anna Calden 528 Simon Kaustell 529 Sari Viljanen 530 Esbjörn Hägerstedt 531 Linda Bäckman 532 Beata Björkvall 533 Daniela Sund 334 Carolina Andersson Styrelsenål 37 Esbjörn Hägerstedt 38 Martina Gardberg 39 Taika Lapintie


40 Benjamin Rydgren 41 Alexandra Furu 42 Niklas Kamila 43 Zacharias Aarnio 44 Ebba Håkans 45 Mari Nyman-Suikki Pro Actis 103 Lena Backman 104 Janni Lindholm 105 Anna-Kajsa Blomqvist Kamratskapspris ur Jägarkapten Paul Wallenius Minnesfond Nadina Vihinen Anders Järvinen Senator Julius Nummelins Statsvetenskapliga pris Maria Forsman Under våren delades även följande stipendier ut: Studentkårens forskarstipendium Jonas Ridberg Ur Makarna Agneta och Carl-Erik Olins minnesfond Otto Långvik Petteri Suominen

9 Tal SO Zacharias Aarnios tal vid Per Brahes staty, 18.2.2010 Ärade greve Brahe! God dag till dig, och gratulerar på födelsedagen! Det lär vara en kutym att vi, Åbo Akademis Studentkår, samlas här i Domkyrkoparken för att uppvakta dig på vår årsfestdag, vilken råkar vara imorgon. Men i år är vi här idag, eftersom imorgon den här tiden är många av oss på väg till Vasa, där vi skriver ett nytt blad till Kårens


historia och fira dess årsfest där. Den här veckan har det skrivits mycket annars också, till exempel på vändagen har förhoppningsvis många fått skriva kort och varför inte dikter åt nära och kära. Två tusen år sedan skrev Juvenalis ”difficile est satiram non scribere” – ”det är svårt att inte skriva satir”. Detta stämmer även idag. Den som tänker och bryr sig om världens gång är lätt lockad att kommentera allt som är fel; hur människan fånar sig och hur löjliga vi alla är med våra omotiverade dumheter och småbekymmer som bara gör livet svårare. Men låt oss vara löjliga! Livet är inte så allvarligt. 1600 år efter Juvenalis skrev du, ärade greve, orden som nu står på din staty: att du var med landet tillfreds. Det är även jag, nu ungefär 370 år senare, trots alla löjligheter som finns och sker här. Eftersom bland alla länder i världen är Finland faktiskt ett av de bästa även för en studerande. Vi skall vara tacksamma för den avgiftsfria utbildningen vi får, så länge vi får det. Om det borttas, då får vi bli förbannade, eftersom jämlik utbildning är en av de största orsaker till att vårt land klarar sig så bra i allt hårdare konkurrens. Vi har inte helt enkelt råd att börja kräva avgifter. Så här litet folk – och jag menar inte bara finlandssvenska folket, utan hela Finland – får ej lämnas ensam, vilket kan ske om vi höjer tröskeln för folk att komma hit. Nu måste vi dock lämna dig att stå här ensam, kära Per, och börja fundera på vår resa till Vasa. God fortsättning, vi ses nästa år! SO Zacharias Aarnios välkomsttal vid Solenna Akten, ÅAS årsfest 19.2.2011 Herr rektor, herr minister, ärade hedersgäster, inbjudna gäster, kåreniter, mina damer och herrar. Varmt välkomna till Åbo Akademis Studentkårs 92-årsfest. Om mina uträkningar stämmer är det nu första gången Kåren firar sin årsfest i Vasa. Kåravdelningen i Vasa har förstås firats här många gånger, men när den avskaffades cirka ett år sedan och vår studentkår på ett sätt förenades blev det aktuellt att uppmärksamma vår Vasadel med att ordna kårens årsfest här uppe i Österbotten. Det är väldigt trevligt att vara här – det är som en kulturresa. En före detta kårstyrelsemedlem från Åbotrakten sade, att Åboborna är bittra, och när man kommer till Vasa är det en helt annan stämning och man känner sig välkommen. Jag har upplevt samma sak fast jag bara har besökt Österbotten två gånger – det finns en stark representation av österbottningar i Åbo också. Enligt min erfarenhet är österbottningar väldigt öppna och jag är till och med lite avundsjuk på den unika samhörigheten som jag ser här. Nu efter att Kåren enats är det viktigt, att hela kåren känner samhörighet. Den österbottniska nivån kan kanske aldrig nås, men den skall eftersträvas. Sätter man målsättningen för lågt kommer man aldrig att nå något högre. Medan vi arbetar för att förbättra samhörigheten bland/mellan studieorterna måste vi komma ihåg att även inom en ort finns det ensamhet. Enligt en undersökning som nyligen gjordes i Åbo


är det just Åbo Akademis studerande som är de mest ensamma i Åbo. Det är något att beakta i vardagen, speciellt om man rör sig i kårens och specialföreningarnas kretsar. Men det är inte bara samhörighet som är på Kårens agenda i år. Någon har kanske hört, att det kommer att ordnas ett val här i Finland i april. Då väljs 200 riksdagsledamöter till Arkadiabacken. Jag tycker, att under senaste 95 åren har det gjorts i medeltal helt kloka beslut där. Finland är ett bra land att bo i, även för studeranden, fast vi är bland de fattigaste grupperna i samhället. På 1700-talet levde en man som hette David Hume. Han uppfann en giljotin, dock på den tiden kallades den inte så, eftersom Joseph-Ignace Guillotin var ett år när Hume publicerade sin bok, ”Avhandling om den mänskliga naturen”, där han presenterade principen för sin giljotin. Hans giljotin var alltså inte fysisk och man dödade inte människor med den, utan den dödade gamla vanor och antagelser, som baserade sig på felaktiga motiveringar och argument. Medan den giljotinen som ovan nämnda Joseph kom på tycks vara gammaldags teknologi, fungerar herr Humes giljotin precis lika bra som alltid förr. Humes lag lyder ungefär så, att man inte kan härleda ett ”är” till ett ”bör”. Låt oss ta ett exempel. Studiestödet är inte indexbundet. Det betyder inte, att det inte bör vara det. Tvärtom, det finns faktiskt massor med moraliska motiveringar för en indexbindning. Det sägs att Finland hör till de mest jämlika samhällena i världen, men det betyder inte heller att det inte skulle finnas fel i vårt system. Den här våren är en uppenbar chans att påverka Finlands riktlinjer och politik för de kommande fyra åren, och Kåren tänker inte höra till dem som går miste om den här chansen. Nej, vi kommer att synas och höras både i Vasa och i Åbo, ensamma och tillsammans med andra student- och studerandekårer i respektive trakter. För vårt arbete är det viktigt att agera nu, så länge det finns möjlighet för det. Men man kan fundera: vad är viktigt just idag? Klockan är nu sex på en lördag kväll. Trots att Finland är känt, åtminstone i Finland, för att besluten fattas i bastun, och åtminstone jag gillar att bada bastu och fatta beslut, har vi tyvärr inte möjlighet för det just nu. Det sägs att politik, som segling, är nödvändigt – navigare necesse est. Men jag tycker att den viktigaste ändå är människan. Somliga viktigare än andra, någon viss person kan även vara den allra viktigaste. Även Hjallis Harkimo sade på TV för några veckor sedan, att hans rangordning är barn, kärlek och arbete. Med tanke på att hur hårt han arbetar är det fint att även han tänker precis som jag. Vad jag försöker säga här är att kanske det lönar sig att släppa arbetet för en stund och bara njuta av kvällens stämning. Efter att vi har ätit gott är det bara att, enligt kvällens tema, släpa sitt bordsällskap och förstås många andra till dansgolvet på lite swing och svängar. Slutligen vill jag tacka årsfestutskottet, speciellt årsfestmarskalken Åsa Fors, för att ni har haft vilja och ork att vara pionjärer och har tagit mot utmaningen att ordna Kårens första årsfest i Vasa. Ni ska veta att det uppskattas. Välkomna, ärade festpublik – ha en lysande kväll!


SO Zacharias Aarnios tal vid Domkyrkan natten till 30.4.2011 Mina damer och herrar, Wappdagen eller -dygnet har börjat och journalismens årligen upprepande seger över tristess och tråkighet är här när Åbo Akademis Studentkårs wapptidning Errores S:tae Valpurgis ges ut. Plaudite, cives! Några meningar om innehållet. I samband med tidningen ges en pins där det står litet text med en rolig och eventuellt ganska aktuell mening: ”En puhu suomea hyvästi.” Fast jag inte delar den nämnda egenskapen med en del närvarande tyckte jag att språkleken i meningen var helt underbar. Jag hörde också undvikande åsikter – att den kan såra någon – men som en finne ger jag mitt godkännande till pinsen. Man ska ha såpass mycket förståelse för humor. Traditioner skapar sammanhållning och främjar verksamhetens kontinuitet. En stor tack hör till redaktionen som i ledning av chefredaktör Elias Vartio har möjliggjort fortsättning till denna fina tradition. Hoppas att många kåreniter och även andra väljer att investera några mynt till att införskaffa tidningen och därmed stöda redaktionen med ett litet arvode. Ett tack tillhör även SF-Klubben som har ställt upp att sälja tidningen här i Åbo och Alexandra Furu som säljer den i Vasa. Ett stort till dem. Härmed önskar jag trevliga lässtunder till er alla. Bättre fortsättning på Wappen. Tack! SO Zacharias Aarnios tal på Vårdberget 30.4.2011 Ärade studenter, mina damer och herrar, det är en ära för mig att få stå här på Vårdberget och representera Åbo Akademis Studentkår genom att hålla talet till den härliga våren och solen som oss igen smeker med sina varma strålar. (idag tyvärr från bakom ett moln) För mig representerar våren en ny start och nya möjligheter – det lär oss även naturen. Våren är en underbar chans att glömma gammalt groll och omfamna det som nu är aktuellt, ta sikta på framtiden istället för att grubbla på gången tid och de misslyckanden som oundvikligen finns i varje liv. Även mitt personliga favoritämne, kärleken, är något viktigt att komma ihåg nu när dagarna blir längre och de varma sommarnätterna närmar sig. Med kärlek vill vi studeranden också komma ihåg de riksdagsledamöter som till Finlands Studentkårers Förbund och dess medlemskårer har sagt att de är för en indexbindning av studiestödet: vi har nämligen skickat en kyss av choklad till varje kandidat som valdes in till riksdagen för två veckor sedan. Glada märkte vi, att en stor majoritet av alla kandidater delade vår åsikt och vill indexbinda studiestödet från och med början av år 2012. Majsolen bär med sig


ett regeringsprogram som vi väntar på med stort intresse, men vi vill tro att 159 av 200 ledamöter räcker till för att få igenom denna enbart rättvisa förändring. Med dessa ord önskar jag en spännande vår till er alla, men må den efterföljande sommaren vara så pass avslappnande att vårens spänning glöms. Studenter, nu ska det firas Valborg. Tack! Studentansvarige Benjamin Rydgrens tal till Liljan, 30.4.2011 Kära Liljan, studenter, medborgare! Lilja, än en gång står vi här efter alla dessa år, men något som är mer imponerande är att du står här ännu kvar framför oss, orubbad av vädrets kraft, vindens styrka, vappens intensitet - men speciellt på grund av Bolognaprocessen. Här står du ännu fastän man under de senaste åren har märkt att antalet studeranden på studentikosa evenemang har minskat. Engång börjar alla evighetsstuderanden att sakta men säkert bli färdiga, eller så studerar man i allt ökad tempo i Bolognas skugga. Pressen att bli färdig existerar, men man skall ta paus från studierna då och då. Därför finns dagar som denna - Valborg. Då vi alla kan damma av våra studentmössor, placera mössan bekvämt på huvudet, lägga filten och picknickkorgen under armen och gå till närmaste park för att njuta av vårens sol tillsammans med vänner och bekanta. Jag önskar er alla en fartfylld och underhållande valborgsmässoafton! Tack för mig! Vice ordförande Niklas Kamilas tal vid Zacharias Topelius staty i Vasa, 30.4.2011 Kära Vasabor, studenter och övriga vappenfirare. Efter en mörk och kall vinter har vi äntligen börjat få gräva fram våra vårjackor och dammat av våra studentmössor för att bege oss ut i den härliga vårsolen, även om den ibland vill gömma sig bakom ett moln... eller två. Vi har även enligt gammal vana trogen samlats just här vid Topelius statyn för att tillsammans välkomna våren. Men varför samlas vi just här vid statyn av Zacharias Topelius? Orsaken är egentligen väldigt enkel, Topelius har ju själv gjort sig förtjänt att bära studentmössan när han våren 1833 tog studenten efter att ha varit privatelev åt självaste Runeberg. Topelius kom att vara en mångsysslare under sitt liv och den Topelius som jag vill berör är den goa sagofarbron på Björkudden. Som blivande lärare är detta något som jag verkligen har uppskattat hos Topelius, att han tog sig tid att skapa intressant litteratur för barn


och även unga. Topelius producerade omkring 230 sagor, verser, sånger och sagospel för just barn. Vikten att just nå barn och unga med intressant litteratur gör att barnen själva av egen fri vilja börjar bekanta sig allt mer med olika former av litteratur. Via böcker och olika former av texter kommer man snabbt i kontakt med sin egen kultur och även andras kulturer. På detta sätt skapas en större förståelse och uppskattning för olika kulturer. När man nu har berört ämnet kultur så är ju språket en stor del av det. Tyvärr pågår det en konstant debatt om språken i vårat land. Denna diskussion som vi ”äldre” för har tyvärr fått en direkt negativ inverkan på våra barns inställning till att lära sig språk. Faktum är att ingen har någonsin varit bitter över att hon eller han kan för många språk. Genom att kunna olika språk utökas ens kamratkrets och även ens uppfattning om andra kulturer. Eftersom man kan börja ta del av andras diskussioner och litteratur. Att just kunna umgås trots trotts att man inte helt fullt behärskar den andres språk är något som, i mina ögon, Vasaborna är en förebild för övriga Finland. I Vasa finns det en vilja och ett mod att använda sig svenska eller finska även om man inte behärskar det fullt ut. Detta här är något som vi tillsammans skall känna en gemensam stolthet för. För som vår goa sagofarbror på björkudden, om vi har en bra saga att berätta så finns det alltid folk som vill lyssna. Nu när ni ger er ut i vårsolen och den snart kommande sommaren hoppas jag ni fortsätter i en den goda Vasa andan och är konstant positivt inställda till varandras kultur och språk. Tillsamman är vi alltid starkare, så låts oss därför enas under våra studentmössor. Så enligt gammal god och extreeemt hederlig kutym. Studenter ta på er mössorna. Tal vid Åbo Akademis inskription styrelseordförande Zacharias Aarnio.

7.9.2011

av

Åbo

Akademis

Studentkårs

Ärade Kansler, Rektor, Prorektorer, Studenter, mina Damer och Herrar För några månader sedan fick vi en ny regering och ett nytt regeringsprogram. Efter långa och svåra förhandlingar blev programmet som i många andra länder: det skall skäras bort lite från alla sektorer – även från utbildningen. Jag är väldigt lättad över att partierna var så pass kloka att grundutbildningen fick hålla sina resurser, endast nya projekt slopades eller flyttades till framtiden. I vårt lilla land har vi inte råd att inte ge en bra grundutbildning till alla våra barn, vad helst utbildningen kostar. Däremot den högre utbildningen fick känna stora nerskärningar. Enbart halvering av universitetsindexet sparar 27 miljoner euro i statens kassa – och skär bort lika mycket från forskning och utbildning. Därtill kommer statens extra finansiering till universiteten att minska under de kommande åren för att spara 58,2 miljoner. Det är märkvärdigt att staten vill spara på högskoleutbildningen i och med att den är Finlands största trumfkort i framtiden när nivån på utbildningen stiger i utvecklingsländerna och konkurrensen inom forskning och högre utbildning blir hårdare.


Vårt universitet består i första hand av människor: studerande, lärare, forskare och administrativ personal. Forskningen är viktigt på många olika sätt: genom forskningen får universitetet extern finansiering och ranking som lockar internationellt samarbete och studerande som ofta leder till vidare högklassisk forskning. Det också möjliggör kurser på hög nivå när studerande kan i första hand se hur sakerna verkligen går till. Denna möjlighet är dock också ett stort problem: en bra forskare är inte alltid en bra föreläsare. Åbo Akademis styrelse beslöt häromdagen om att godkänna handlingsplaner för förverkligande av ÅA:s strategi. Den förutsätter att implementeringen av strategin påbörjas med fokus på åtgärder som är ägnade att öka genomströmningen och internationaliseringen samt höja kvaliteten på undervisningen. Jag tror att ökad genomströmning följer automatiskt efter en högre kvalité på undervisningen. Det ligger i allas intressen att göra satsningar på undervisande personalens pedagogiska kunskaper. Det finns nog många mycket bra lärare vid Åbo Akademi, det är klart. Varje vår belönar studentkåren flertals föreläsare med rosor och hittills har det inte varit brist på nominerade kandidater. Man kunde nog fundera om det finns något annat sätt än föreläsningar att lära sina studerande. Är man själv forskare kunde ett lärosätt som liknar forskning fungera bra och själv har jag upplevt att när man studerar på egen hand lär man sig mycket bra och på ett sådant sätt att man faktiskt kan saken efteråt, inte bara kommer genom tenten. Det här är förstås mycket krävande för studerande, men inte något oöverkomligt. Enligt mig är det värt litet extra arbete att lära sig saken bra på en gång, då blir också påbyggande studier lättare och arbetsmängden balanserar sig. För att vårt land skulle också i fortsättningen tänkas ha hög nivå på höga utbildningen måste nog alla medverkande arbeta mer och på ett mer ändamålsenligt sätt. Detta gäller även och speciellt studerande. Oberoende om man sitter på föreläsningar eller arbetar i laboratoriet bör man ha sina tankar på saken och försöka få ut det mesta om det som man gör. Med akademiska friheten kommer akademiskt ansvar och fast man nog kommer genom kurser och t.o.m. får en examen är det helt enkelt slöseri av resurser – av pengar och egen och personalens tid – att inte utnyttja chansen att studera. Fast studier tillsvidare är gratis för en studerande i Finland är de värda mycket. Jag önskar att alla inblandade skulle stanna och fundera en stund vad kan mer kan man göra. Jag föreslår inte längre arbetsdagar till varken personal eller studerande, men den arbetstiden man har borde man använda på bästa möjliga viset. Att stanna i gamla vanor är det värsta, innovationer och mod behövs för att hålla Åbo Akademi och högskoleutbildningen i Finland med i konkurrensen. Man behöver inte ens rädda världen ensam. Professorer, ta en grupp studerande och anställda och fråga dem om hur kurserna kunde förbättras. Ja men, sådana grupper finns ju redan och de kallas institutionsråd. På dessa råds möten borde det komma upp respons från studeranden: deras problem och bekymmer om hur studier på institutionen genomförs. Man borde verkligen ta responsen på allvar och komma med konkreta förslag och åtgärder om hur vardagen på institutionen kan


förbättras. Det gäller förstås både anställda och studerande: om det inte kommer feedback kan man inte heller komma med förslag från personalens sida – och även studentrepresentanter, varför inte också andra studerande, kan själv föreslå åtgärder till personalen. Trots att akademiska världen är mycket splitrad är vi alla med i en och samma båt, åtminstone i tre års tid. Med dessa ord önskar jag er alla ett gott och givande 93:e läsår och hoppas att under dess lopp kan vi göra samarbetet mellan alla olika grupper på vår akademi bättre. Tack. SO Zacharias Aarnios tal på Lilla Wappen, 30.9.2011 Kåreniter, vänner, mina damer och herrar. Hösten och vintertiden kan kännas dyster. Det är mörkt och regnigt och arbetet är mer eller mindre tungt. Diverse fester kan vara tyngre. Valborg däremot är en glad och rolig tid. Nu på Lilla Wappen tar våren och sommaren på ett sätt slut, men det är ingen orsak att börja känna sig deprimerad fast dagarna blir kortare och temperaturen sänker. Teknologerna i Finland har långa traditioner i ett långt wappfirande. Ibland blir det en tävling: vem börjar fira wappen tidigast. För de flesta räcker en månad, mycket mer skulle ju bli tungt för såväl kroppen och själ. Trots att jag är en teknolog syftar jag nu inte till att man nödvändigtvis borde börja fira wappen riktigt ännu, det skulle bara vara löjligt. Vintersolståndet med allt vad det innebär bör firas först och efter det har man ju halva läsåret kvar. Dock är det bra att på kommande vinterns mörkaste stunder att komma ihåg att tiden går snabbt: snart är våren här igen och wappfirandet kan börja på nytt. Med dessa ord ber jag, kära vänner: mössorna av! SO Zacharias Aarnios tal vid hjältegravarna, 6.12.2011 Vi är här idag för att hedra de män och kvinnor som genom tiderna gett sina liv för oss, för vår gemenskap och framtid, för ett självständigt Finland. Vi har haft privilegiet att växa upp i en tid av fred. Situationen var en helt annan för de som levde för över 94 år sedan. Alla återvände dock inte till denna vardag. Vi kan inte annat än tacka för att generationer före oss värderade fosterländskhet, att de värderade vårt lands självständighet högre än sitt eget liv. Vi har haft privilegiet att växa upp i en tid av fred. Detta gör dock att många tar freden och självständigheten för given. Man ifrågasätter de medel som användes när denna fred skapade, och försvarades. Man ifrågasätter behovet av att i dagens läge ens ha ett försvar.


Om historien har lärt oss någonting borde den lärt oss att framtiden alltid är oviss. Vi skall inte bara med ord hedra de hjältar som gjort det möjligt för oss att leva i ett fritt demokratiskt land, vi skall också vara beredda att om nöden kallar ta upp facklan som de så förtjänstfullt lämnat ifrån sig. Idag är vi som sagt här för att fira fosterlandet Finlands självständighet. Hedra hemburna, men också hemkomna, hjältar och hjältinnor. Vi lever i ett land där vi men tilltro kan lyfta på hakan och se mot framtiden. Ett land där man stolt kan kalla sig fosterländsk. Jag vill önska er alla en god fortsättning på självständighetsdagen.

















Tavastgatan 22 20500 Ă…bo 02 215 4650 karen@abo.fi karen.abo.fi


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.