Malmö stad by Cajsa Fredlund

Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolor En åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse Serviceförvaltningen Malmö stad

Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolor, år 2011.

Projektpartners: Serviceförvaltningen Malmö stad, Miljöförvaltningen Malmö stad, Malmö Högskola, Lunds Tekniska Högskola, IVL Svenska miljö institutet AB, ISU Institutet för hållbar stadsutveckling, MKB fastighets AB, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Barn i stan. Serviceförvaltningens projektgrupp: Projektledare: Amelie Stjernhav, Övriga medlemmar: Isabella Ahlgren, Maria Andersson, Daniel Antonson, Per Castengren, David Davidsson, Herman Friedländer, Eric Goddard, Åsa Johansson, Britta Kruuse, Ida Olsson, Pontus Olsson, John Pearson, Daniel Wahlén Dessutom med särskilda arbetsinsatser från Malmö Naturskola, Arbetscentrum och Kommunteknik Malmö stad samt konsultföretag. Text: Maria Andersson, Eric Goddard, Åsa Johansson och Amelie Stjernhav Serviceförvaltningen Malmö stad. Foto: Serviceförvaltningen Malmö stad: Peter Adamsson sida 21, 56, 63, Isabella Ahlgren sida 30, Maria Andersson sida 11, 35, 45, 59, 60, 64, 65, 67, 68, 71, 75, 79, Daniel Antonson sida 10, 20, 22, 24, 25, 29, 66, Per Castengren sida 25, 26, Herman Friedländer sida 24, Lina von Frisen sida 18, 77, 86, Eric Goddard sida 61, Britta Kruuse sida 10, Fuad Selimovic sida 11, 13, Amelie Stjernhav sida 7, 17, 18, 26, 27, 28, 29, 31, 33, 35, 36, 38, 39, 57, 59, 71,78, Ninna Thomsen sida 10, 23, 34, 41, 44, 47, 58, 70 Lunds universitet, Ekologiska institutionen: Nils Cronberg sida 82 Stadsdelstidningen Kirseberg nr 3, 2010 sida 8, 16 Svenska Landskap AB sida 9, 32, 38, 42, 43, 48, 53, 73, 74, 75 Watreco AB sida 36 Illustrationer: Serviceförvaltningen Malmö stad: Isabella Ahlgren sida 3, 14, 15, 18, 19 Maria Andersson sida 4-5, 14, 37, 39, 69, 77, 81 Svenska Landskap AB sida 3, 7, 11, 12, 12-13, 15, 17, 19, 37, 46, 49, 50-51, 55, 74-75, 78 Formgivning: Fikon Design AB Tryck: Ljungbergs tryckeri AB Papper: Omslag Incanada Silk 300 gram och inlaga Cocoon Offset 120 gram

Innehåll Inledning

............................................................................................................................................................................. 4

En grönskande ishall i Kirseberg Objektsbeskrivning.................................................................................................................................................................... 7 Utemiljö som fokusområde.................................................................................................................................................. 8 Utgångsläge utemiljö......................................................................................................................... 10 Utemiljöåtgärder – nutid.................................................................................................................. 11 Utemiljöåtgärder – närtid................................................................................................................. 14 Utemiljötgärder – framtid................................................................................................................ 17 Energi som fokusområde.................................................................................................................................................... 20 Utgångsläge energi............................................................................................................................. 22 Energiåtgärder – nutid....................................................................................................................... 23 Energiåtgärder – närtid...................................................................................................................... 25 Energiåtgärder – framtid................................................................................................................... 28 Vatten som fokusområde.................................................................................................................................................... 32 Utgångsläge vatten............................................................................................................................. 34 Vattenåtgärder – nutid....................................................................................................................... 35 Vattenåtgärder – närtid..................................................................................................................... 36 Vattenåtgärder – framtid.................................................................................................................. 38 En miljöpedagogisk skola i Nydala Objektsbeskrivning................................................................................................................................................................. 41 Utemiljö som fokusområde............................................................................................................................................... 42 Utgångsläge utemiljö......................................................................................................................... 44 Utemiljötgärder – nutid..................................................................................................................... 45 Utemiljötgärder – närtid................................................................................................................... 48 Utemiljöåtgärder – framtid.............................................................................................................. 54 Energi som fokusområde.................................................................................................................................................... 56 Utgångsläge energi............................................................................................................................. 58 Energiåtgärder – nutid....................................................................................................................... 59 Energiåtgärder – närtid...................................................................................................................... 61 Energiåtgärder – framtid................................................................................................................... 63 Miljöpedagogik som fokusområde............................................................................................................................... 64 Utgångsläge miljöpedagogik........................................................................................................ 66 Miljöpedagogiska åtgärder – nutid........................................................................................... 67 Miljöpedagogiska åtgärder – närtid.......................................................................................... 71 Miljöpedagogiska åtgärder – framtid....................................................................................... 76 För fortsatt omställningsarbete Arbetsmodell .......................................................................................................................................................................... 81 Checklistor för ishallar............................................................................................................................................................ 83 Checklistor för skolor.............................................................................................................................................................. 87 Ta del av den fortsatta omställningen......................................................................................................................... 90

Kirsebergs ishall

Nydalaskolan

Inledning Bakgrund till projektet ERUF EKO

Stora delar av Sveriges flerbostadshus, skolor, kontorshus, idrottsanläggningar, sjukhus med mera är byggda under åren 1950-1975. Många av dessa byggnader är idag i stort behov av renovering. Husen har ofta utslitna byggnadskomponenter och installationer samt en onödigt hög energianvändning. Dessutom behöver utemiljön vanligtvis förnyas. Renoveringscykeln för dessa fastigheter bedöms ligga mellan 40 och 60 år vilket innebär att det nu är dags för upprustning och ekologisk omställning av detta bestånd. Storleken på renoveringsarbetet är omfattande, inte minst om man forsätter att blicka ut över efterkrigstidens bebyggelse i övriga Europa. Detta skapar å andra sidan möjligheter för ökad sysselsättning och nya företag genom utveckling av nya produkter och system för hållbar stadsutveckling. Projektet ERUF EKO delfinansieras med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). EKO står för Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse. Projekttiden har varit mellan 2008-02-01 och 2011-01-31.

Projektets syfte Projektets syfte har varit att utveckla metoder, produkter och system för: • hållbar försörjning med värme, el, ventilation och vatten • gröna (växtbeklädda) tak och fasader samt ekologisk upprustning av utemiljö • ekologiska skolor, med utgångspunkt från Nydalaskolan i Malmö • ekologiska fritidsfastigheter, med utgångspunkt från Kirsebergs ishall i Malmö Projektet har utgått från en tidstypisk skola och fritidsfastighet och inbegriper hela fastigheten alltså byggnaden, utemiljön och till viss del även verksamheten i fastigheten. Denna åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse är den huvudsakliga slutprodukten för Serviceförvaltningen Malmö stads projekt. Identifierade behov och åtgärder beskrivs i katalogen utifrån ett brett och översiktligt perspektiv.

Projektet innefattar även att realisera delar av de åtgärdsförslag som framkommer i denna åtgärdskatalog, samtliga beskrivna i texten som åtgärder under fas 1 - nutid. Resterande åtgärder (fas 2 - närtid och fas 3 - framtid) kan komma att genomföras i ett senare skede men inte inom ramen för projektet.

Projektpartners och Projektgrupp Huvudprojektet ERUF EKO drivs av Miljöförvaltningen Malmö stad tillsammans med ett antal samarbetspartners. Förutom Serviceförvaltningen Malmö stad har även Malmö högskola, ISU Institutet för hållbar stadsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Lunds tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, MKB fastighets AB samt Barn i stan varit delaktiga i projektet. Åtgärdskatalogen inklusive realiserande av åtgärder inom fas 1 – nutid på fastigheterna Kirsebergs ishall och Nydalaskolan ingår i det delprojekt som drivs av Serviceförvaltningen Malmö stad. I Serviceförvaltningens arbetsgrupp för ERUF EKO ingår ett tjugotal personer med kompetens inom förvaltning, ekonomi, grönmiljö, arkitektur, bygg, teknik, energi och miljö.

Läsanvisning Åtgärdskatalogen är uppdelad i två större delar, första delen rör Kirsebergs ishall och andra delen rör Nydalaskolan.

Ishallen och skolan har fått tre fokusområden var. För ishallen berör områdena Utemiljö, Energi och Vatten och för skolan Utemiljö, Energi och Miljöpedagogik. Dessa fokusområden är i sin tur uppdelade i tre faser; Fas 1 – nutid, Fas 2 – närtid och Fas 3 – framtid. Faserna beskriver hur den ekologiska omställningen kan genomföras stegvis, åtgärderna understödjer varandra och är fördelade över tid. Fas 1 – nutid

Fasen har en kort tidsaspekt på 0-2 år och åtgärderna är välkända och ekonomiskt hanterbara. Åtgärderna är realiserade inom projekttiden för ERUF EKO. Fas 2 – närtid

Fasen innehåller åtgärder som kräver något längre tid för planering och genomförande. Tidsaspekten är mellan 2-5 år och investeringen kan ses som mer långsiktig. Fas 3 – framtid

Denna fas kan ses som en framtidsvision; ”Vart vill vi nå?”. Visionen innefattar inte nödvändigtvis färdiga lösningar i form av befintliga produkter eller tjänster utan kan lika gärna identifiera ett behov. Fas 3 kan, i planeringsprocessen, fungera som ett startläge där komponenter identifieras och fördelas i de olika faserna beroende på genomförande. Detaljeringsgraden ökar ju närmre nutiden åtgärden planeras.

En viktig punkt vid fasindelning är att inte enbart enklare åtgärder hamnar i nutidsfasen. Sannolikheten för genomförande av de mer komplicerade åtgärderna minskar då drastiskt. Nyckeln till en lyckad planering är att finna kombinationer, där mindre krävande åtgärder kan samverka med de mer avancerade, och skapa smarta åtgärdspaket. Observera att vid omställning av andra ishallar och skolor från efterkrigstiden kan åtgärdspaketering och fördelningen över tid komma att se annorlunda ut än den för det aktuella projektet. Avslutningsvis redovisas en sammanfattning av projektet innehållande bland annat den egna arbetsmodellen och checklistor på samtliga genomgångna åtgärder. Åtgärdskatalogen är tänkt att ge vägledning samt underlätta i utvärdering och prioritering av omställningsbehov och åtgärdsförslag för efterkrigstidens bebyggelse. Behoven är stora och åtgärderna många. Katalogen vänder sig framför allt till kommuner, fastighetsägare och förvaltare. Den är även tänkt att ge små och medelstora företag inom byggsektorn en möjlighet att kunna anpassa och utveckla sina produkter och tjänster alternativt skapa nya efter de identifierade behoven vid förnyelse i efterkrigstidens bebyggelse.

En grönskande ishall i Kirseberg 6

Fokusområden och mål – Tre områden har fått stort fokus i arbetet med ekologisk omställning av Kirsebergs ishall och följande övergripande mål har satts upp: Utemiljö – Ishallen görs 100 % mer grönskande och välkomnande. Energi – Energianvändningen minskas med 50 % och ytterligare 10 % är egenproducerad, förnybar energi. Vatten – Allt smält- och dagvatten tas tillvara inom den egna fastigheten.

Objektsbeskrivning Området – Kirsebergs ishall är belägen i Kirsebergs

stadsdel, en av Malmös mindre stadsdelar med en befolkningsstorlek på strax över 14 000 invånare. Området återfinns i nordöstra delen av Malmö som har ett kuperat och varierande landskap och omgärdas till stor del av kraftigt trafikerade genomfartsleder så som Inre Ringvägen och Stockholmsvägen. Även järnvägen spelar en stor roll i stadsdelen med kontinentalbanan, södra stambanan och Simrishamnsbanan som har sina sträckningar här. Framförallt påverkar detta ishallen som angränsar både i söder och väster mot järnvägsområdet. Problematiken gäller inte minst buller, skadegörelse och otrygghet. I kontrast till detta finns här även flertalet parker, grönytor och koloniområden. Kirsebergs bebyggelse härstammar till viss del från tidigt 1900-tal och ger omgivningarna en varierande och unik karaktär. De kringbyggda kvarteren i anslutning till ishallen är inget undantag. Deras pastellfärgade putsfasader och spröjsade fönster skapar en skarp kontrast mot ishallens avskalade plåtfasad och hårdgjorda kringytor. Förutom de intilliggande bostadshusen finns även ett småindustriområde och en fastighet som nyttjas till friskola i anslutning till ishallen. I norr ligger ett mindre parkområde.

Fastigheten – Kirsebergs ishall byggdes 1973, renove-

rades med en om- och tillbyggnad 1998-99 och består av en tävlingsarena med plats för 1 500 åskådare. Kirsebergs ishall var från början en uterink som sedan byggts in i ett antal etapper. På fastigheten finns också rester av utetennisbanor som med tiden chanserat. Detaljplanen för fastigheten medger vissa möjligheter till nybyggnation även om de är begränsade. De fria ytorna består av en triangelformad yta mellan hallens och maskinbyggnadens sydvästra hörn samt en rektangulär yta mellan hallens och maskinbyggnadens nordvästra hörn. Det finns även möjligheter för ytterligare exploatering för idrottsändamål på delar av den idag hårdgjorda ytan i norr. Verksamheten – Flertalet idrottsplatser och idrottsan-

läggningar återfinns i Kirseberg där idrottsföreningarna

Illustration Svenska Landskap

Kirsebergs ishall

Yta

Ägare/Förvaltare

Ishallstomt (varav byggnadsarea)

9 005 kvm (3 350 kvm)

Malmö stad, Stadsfastigheter

(allmän platsmark)

2 890 kvm

Gatukontoret

med sina barn- och ungdomsverksamheter dominerar stadsdelens rika föreningsliv. Kirsebergs ishall, som är den enda ishallen i området, nyttjas i första hand av IK Pantern, en ishockeyförening som bildades redan 1959. Anläggningen är även tillgänglig för allmänhetens åkning och skidskoskola för skolklasser.

Utemiljö som fokusområde

När våra städer växer försvinner grönytor och växtoch djurliv får stryka på foten. Att anlägga grönytor på tak och fasader är ett sätt att vinna tillbaka naturen och samtidigt få flera andra fördelar på köpet. Grönskan är inte bara ett gemytligt avbräck i vår hårda stadsmiljö, den kan också bistå i många tekniska sammanhang och avhjälpa problem med exempelvis dagvattenhantering, luftrening och bullerdämpning. Det går dessutom att sänka temperaturen i en stad med hjälp av växter och på det sättet råda bot på en del av klimatförändringarnas effekter. Gröna tak och gröna fasader är ett snabbt sätt att få in grönska i en stad, där markytorna oftast redan är upptagna. Luftfuktigheten höjs och luftkvaliteten förbättras genom att växterna filtrerar partiklar. Utöver det kan gröna tak och fasadgrönska ge svalare klimat både utanför och inne i själva byggnaden. Vegetationen på gröna tak består ofta av en standardiserad artblandning med ett fåtal ingående arter. Systemen fungerar bra utifrån ett tekniskt perspektiv. De har ingen negativ påverkan på byggnadens skal och de minskar det avrinnande dagvattnet. De gröna taken kan dock utvecklas för att få högre biologiska och estetiska värden och även integreras mer aktivt i byggnadens design. För att kunna kvantifiera värdet av grönskan på fastigheten finns en modell för grönytefaktor framtagen. Grönytefaktorn anger hur stor del av fastigheten som är grönyta och i vilken grad den infiltrerar vatten. Fastighetens genomsnittliga faktor anges av delytornas olika värde som kan variera från 0 för ickeinfiltrerande ytor, som exempelvis asfalt, till 1 för grönska på mark eller dammar. Avsides belägna och dåligt gestaltade miljöer som tycks sakna omtanke och omsorg kan vara hårt utsatta för skadegörelse, klotter och vandalism. Belysningen är en viktig parameter i dessa sammanhang och kan vara avgörande för om en plats

upplevs som trygg eller otrygg. Det handlar inte nödvändigtvis om att öka belysningsstyrkan och antalet armaturer utan om att belysa rätt. Med rätt belysning går det att skapa miljöer som upplevs estetiskt tilltalande och trygga utan att energianvändningen ökar. Ett utökat användande på större del av dygnet bidrar också till en tryggare omgivning. Det skänker också liv till våra städer och skapar mötesplatser samtidigt som byggnaden kan utnyttjas på ett optimalt sätt.

Ishallen görs 100 % mer grönskande och välkomnande.

Utgångsläge utemiljö

Marken kring ishallen är i stort hårdgjord med asfalterade och avgrusade ytor. Få ytor kan i någon högre grad infiltrera vatten och växtligheten är begränsad. Grönytefaktorn, som anger värdet på fastighetens grönyta, uppgår här till 0,2 och kan jämföras med ett börvärde på 0,4 vid jämförbar nybyggnation. Ishallsområdet är en hårt utsatt plats när det gäller skadegörelse, slitage och klotter. Lokaliseringen intill järnvägsspåren gör fasaderna och vissa av takytorna på baksidan till en publik utställningsyta för dem som klottrar. Det inbjuder även till oönskade aktiviteter såsom skadegörelse och inbrott. Belysningen kring byggnaden är i behov av översyn då den uppfattas som både otrygg och ogästvänlig för besökare och är dessutom energikrävande. Ishallens entréparti är svårdefinierat och domineras av en icke välkomnande inhägnad samt en nedgången biljettkiosk med tillhörande inträdeskarusell. Vidare leds besökarna in i en smal passage mot den undanskymda publikingången. Ett kraftigt takutsprång bygger över passagen och gör den mörk och sluten. Ishallen är en av fyra publika ishallar i Malmö stads regi. Upptagningsområdet för hallen är därmed stort.

Det finns olika sätt att ta sig till ishallen. Från stadens mer centrala delar leder cykelbanor fram till ishallen. Området kring entrén saknar dock tydlig och anpassad cykelparkering. Den närmsta hållplatsen för stadsbuss ligger cirka 500 meter från ishallen. Avsaknaden av goda förvaringsmöjligheter på själva anläggningen gör att utövarna behöver transportera, inte bara sig själva, utan även stora väskor med utrustning. Det mest utbredda sättet att ta sig till ishallen idag är därför med bil. Ishallens kärnverksamhet är ishockeyverksamhet i föreningsform samt allmänhetens åkning. Alternativa aktiviteter utöver detta saknas.

Utemiljöåtgärder nutid FAS

Grönska

Gröna väggar – Det finns många olika typer av gröna väggar, allt ifrån självklättUTEMILJÖ rande växter till gestaltade fasadkonstverk med avancerade bevattningssystem. Valet har varit att jobba med flera olika typer dels i demonstrativt syfte och dels för att skapa en variation som tidigare saknats. Stora delar av väggarna har försetts med klängväxter på vajer. Detta är en förhållandevis enkel och ekonomiskt fördelaktig lösning som ger stor visuell effekt. Vildvin och pipranka har varvats för att uppnå spännande kontraster i färg- och randfält. Växterna gör väggarna oattraktiva för klottrare och kan även skydda mot allmänt slitage. Förslag och illustration Svenska Landskap

pelarträd. Pelarträden bildar en grön fasad där dess form blir som utropstecken längs entrésidan. Det humaniserar skalan och avgränsar åtkomst för oönskad påverkan på vägg utan att hindra möjligheter för skötsel, fasadunderhåll och dylikt.

Levande hägn – De delar av fastigheten som gränsar till järnvägen har kraftig inhägnad i form av säkerhetsstaket. Detta staket har fått en mjukare framtoning med hjälp av klängande och taggiga växter, som exempelvis björnbärsbuskar, utan att kompromissa med säkerheten. Istället försvårar den täta, taggiga växtligheten intrång och skapar ett levande och grönt inslag.

Mosskassetter – Fasaden på långsidan har dessutom

kombinerats med en pilot av mossbeväxta kassetter på ställning. Mossan ger en tät och kompakt kontrast åt de yvigare klängväxterna. Mossan odlas på olika fukthållande substrat, bland annat i form av torv, som sedan fästs i plåtkassetter på ett stolpsystem. Konstruktionen möjliggör att kassetterna vinklas för att lättare kunna samla vatten ur luften samt vid nederbörd. Pelarträd – För att ytterligare förstärka ishallens grönskande intryck har entréfasaden fått en tät rad av

Grönskande cykelparkering – I anslutning till entrén har fyra planteringskärl placerats ut. Planteringarna består till största delen av väldoftande kryddväxter. Förutom kärlens dekorativa syfte fyller de även en funktion som cykelparkering. För att cyklar ska kunna

Fรถrslag och illustration Svenska Landskap

FAS

UTEMILJร

Fรถrslag och illustration Svenska Landskap

låsas fast på ett tryggt sätt har kärlen anpassats i storlek och utformats med en bygel som låset fästs runt.

möjligheten att kunna gestalta dessa ytor med växtlighet utnyttjats och på så sätt även öka grönytefaktorn samtidigt som vegetationen fungerar preventivt mot klotter och skadegörelse.

Hållbar förtätning med avseende på människor och aktiviteter Ny välkomnande entré – För att tydligare bjuda in besökarna och sätta ishallen på kartan har entrépartiet fått en omgestaltning. Entrén som varit svårdefinierad och undanskymd har nu fått en annan tydlighet genom att tidigare avskärmande stängsel och biljettkiosk har rivits samt att det fördunklande takutsprånget har kapats, vilket lättar upp och understryker vägen in till hallen. Sommartid hjälper pelarträden och de slingrande gröna växterna till att förstärka det grönskande intrycket. Nytillkommen cykelparkering i nära anslutning till ingången är ytterligare ett välkomnande inslag för besökare samtidigt som den bidrar till orienterbarheten.

Trygghet Preventiva växter mot klotter – Kirsebergs ishall är

högintressant för klottrare med sitt läge intill de vältrafikerade järnvägsspåren. Stora, vita och publika ytor i en miljö som saknar gestaltningsgrepp, är hårt ansatta. Diskussionen kan föras kring huruvida klotter på vissa avsatta ytor bör legaliseras och hur dialog kan föras för att skapa samsyn i frågan. Då området kring ishallen till stor del saknar grönska har istället

Cykelställ med 60 platser – Förutom cykelparkering i

form av planteringskärl har ytterligare cykelställ av mer traditionell karaktär placerats ut i nära anslutning till entrén. Detta är en funktion som inte tidigare funnits och som visar på prioritering av miljövänliga transportmedel. Det är viktigt att, som besökare och cyklist, kunna komma så nära ishallen det bara går. Det är också en förutsättning för att kunna möta en ökande aktivitetsgrad i och kring ishallen. Belysningsöversyn – En belysningsöversyn är gjord med avseende på energi, estetik och trygghet. Förslaget innebär framför allt förbättrade villkor för arbetsmiljön, ökad trygghet och trivsel för besökare samt att det ger byggnaden en ny karaktär. Förslaget innebär både nytillkomst och utbyte av flertalet armaturer, detta utan att energianvändningen ökar.

Utemiljöåtgärder närtid FAS

Grönska Kraftigt levande hägn – Tanken är att

på parkeringsytan framför entrén och kring den tilltänkta våtmarksliknande dammen i norr.

även avgränsningen mot banvallen ska blir grönare. Ett tre meter djupt hägn av taggiga och färgsprakande växter, som eldtorn och nypon, anläggs längs med det industriella säkerhetsstaketet. Växterna avdramatiserar staketet samtidigt som det försvårar intrång.

Arkitekt Isabella Ahlgren och idé Lina-Maria Bergh, Stadsfastigheter, Malmö stad

UTEMILJÖ

Gröna tak – Ett grönt tak skapas genom sådd eller

plantering direkt på ett jordlager, alternativt genom att färdiga växtmattor läggs på taket. Tjockleken för gröna tak kan variera från de tunnaste moss- och sedumtaken på 2 -5 cm, till de intensiva gräs- och örttaken på upp emot 40 cm. För att utveckla tekniken för gröna tak och skapa ett högre värde både biologiskt och estetisk kommer Kirsebergs ishall fungera som referenstak för nya utvecklingssystem inom området. De tänkta systemen kan appliceras var för sig eller kombinerat i en anläggning. I första hand är det taket på den nytillkomna luftslussen på ishallens baksida samt taket på omklädnadsdelen i södra lågbyggnaden som förses med gröna tak. Systemen som kommer användas är ett modifierat sedum tak samt ett system för torrhed. • Modifierat sedumtak – Detta system representerar det konventionella sättet att etablera gröna tak. Dessa system är välkända och tanken är att undersöka om de kan ges högre värde genom riktad införsel av frö. Sedumtaket kommer att få ett tillskott av nya plantor genom sådd, plantering och höetablering. Systemet kommer att väga runt 4 kg/ kvm. • Torrhed – Torra ekosystem är relativt vanliga i urbana miljöer men det är sällan som de har en sur markreaktion. Syftet med systemet är att testa om det går att utveckla en annan typ av lätta, tunna gröna tak baserade på en vegetationstyp som är vanlig i Sverige. Vegetationssystemen kommer att etableras med lokalt material, framförallt sand och ha en tjocklek på ca 15-20 cm. Ökad allmän vegetation – Fastigheten får generellt

sett mer grönska och infiltrerande inslag, framför allt

Miljöhuset Lärkan – Den befintliga avfallscontainern

byts ut mot miljöhuset Lärkan, framtagen av Malmö stad. Det är ett typhus som byggs i moduler och är konstruerat för att motstå vandalisering, brand och klotter. Miljöhuset har ett grönt, växtbeklätt tak vilket minskar vattenavrinningen med cirka 50 procent. Dessutom har det solceller som ger ström till belysningen. Huset byggs upp av vertikala träribbor som är svåra att klottra på och vid vandalisering är det enkelt att byta ut enskilda ribbor. I miljöhuset går det att till exempel återvinna plastförpackningar, tidningar, pappersförpackningar, glasförpackningar och metallförpackningar.

Trygghet Belysning – Utomhusbelysningen är viktig för områ-

det kring ishallen. Det handlar inte enbart om att

Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Rejlers Ingenjörer AB.

uppnå god funktionsbelysning ur exempelvis arbetsmiljösynpunkt. Armaturval, färgtemperatur, energief-

Fรถrslag och illustration Svenska Landskap

fektivitet och placering är parametrar som påverkar hur byggnaden uppfattas och hur man ska röra sig i närområdet. De fasader som är synliga från infarten framhävs med hjälp av inramande, kall belysning vid takfoten som ger ishallen ett iskubsliknande intryck. Den gamla belysning i passagen byts ut mot ny energieffektiv i varma och kalla kontraster som fångar uppmärksamheten och ökar läsbarheten för besökarna. Skyltningen förstärks genom lysande skyltar både på fasaden synlig mot gatan samt ovanför själva entrén. Befintliga armaturer byts ut till mer trivselskapande och vid entréområdet kompletteras de också med ett lövverksraster som ger intressanta skuggverkningar. Även om åtgärden innebär fler armaturer betyder det inte att området får kraftigare belysning. Det handlar snarare om rätt belysning på rätt plats. Det är också viktigt att energianvändningen inte ökar på grund av insatserna.

Hållbar förtätning med avseende på människor och aktiviteter Inbjudande mötesplats i stadsdelen – Utemiljön intill ishallen och ytorna kring hallen ska bli en inbjudande mötesplats. Föräldrar och anhöriga som följer med utövarna ska ha möjlighet att nyttja platsen för att exempelvis fika, träna eller jobba. De boende i området som inte nödvändigtvis åker skridskor ska också lockas till att använda den planerade kombiplanen eller caféverksamheten intill ishallen. Kombiplan med sittgradänger – Spontanlekplatser eller kombiplaner har visat sig mycket populära. En sådan plan skulle kunna utnyttjas av hockeyklubbens aktiva, intilliggande skola och stadsdelens barn och ungdomar på olika tider på dygnet. Träningsredskap ute – Träning utomhus i form av ett

utegym gynnar inte bara hockeyspelarna utan förhoppningsvis alla träningssugna i olika åldrar och från olika delar av staden. För att koppla samman utegymmet med en tilltänkt pedagogisk vattengestaltning planeras ett av träningsredskapen att fungera som en manuell pump där utövaren själv, genom att cykla, pumpar upp vatten från ett magasin till en intillig-

gande damm. Att pumpa och ”trampa vatten”, gör gymmet lekfullt samtidigt som det fyller en funktion. Gymmet är tänkt att vara öppet för alla dygnet runt. Statushöjning på markbeläggning – Markbelägg-

ningen framför entrén kan hjälpa till att öka orienterbarheten för besökarna. Den tilltänkta beläggningen är ett gult tegel som läggs i ett parkettmönster och ger ett ljust och välkomnande uttryck som för tankarna till den röda, eller som här gula, mattan. Nivåskillnader i marken tas upp med hjälp av en lägre trappa. Denna fungerar även som en informell sittplats utöver de formella i form av stolar och bänkar, något som tidigare saknats. Tillgängligheten till ishallen är tillgodosedd genom en ramp. Inglasning av entré – För att ytterligare kunna utnytt-

ja området kring ishallsingången planeras ytan att glasas in. Detta gör det möjligt att vistas där under en längre period på året samt att caféverksamheten kan utnyttjas i större utsträckning. Inglasningen kommer vara en orangeriliknande övergång mellan ute och inne som även fungerar som en luftsluss mellan

publikentrén och uteluften. Delar av utrymmet skulle i framtiden kunna fungera som uppvärmt växthus som värms av överskottsvärme från kylanläggningen.

FAS

UTEMILJÖ

Utökad caféverksamhet – Caféverksamhet är en vik-

tig del i att få människor att vilja uppehålla sig i och kring ishallen. Den befintliga cafédelen öppnas upp och integreras med ytorna mellan klubblokalerna och ishallen. Det skapar en naturlig mötesplats både för aktiva, föräldrar och övriga besökare som annars inte har någon självklar plats att uppehålla sig på i dagsläget. Önskemålet är också att aktiviteterna kopplade till ishallen ska kunna sträcka sig utanför gränsen för ishockeyverksamhet varför en gemensam mötespunkt känns väsentlig och viktig.

Förslag och illustration Svenska Landskap

Utemiljöåtgärder framtid FAS

Grönska Gröna tak – Då taket över själva ishallen

inte klarar ytterligare belastning i någon större utsträckning är det istället resterande lågbyggnader som blir försedda med ytterligare två nya sorters gröna tak i form av fuktäng och torräng. UTEMILJÖ

• Fuktäng – Fuktängar och rikkärr har haft en kraftigt minskande utbredning under de senaste åren, på grund av övergödning och utdikning. Det skulle vara möjligt att återskapa dessa system i en kontrollerad takmiljö förutsatt att byggnaden klarar de stora vikterna. Vegetationssystemet kommer att etableras med basrikt jordmaterial med högt organiskt innehåll. Systemet kommer att vara konstant fuktigt och cirka 40 cm tjockt. • Torräng – Torra kalkrika ängar är viktiga habitat för hotade växter och insekter. Denna typ av system kan utgöra ett estetiskt såväl som ett biologiskt tillskott till stadsmiljön. Målet med detta system är att undersöka om det går att anlägga torrängar med höga biologiska värden och rik blomning på tak. Substratet kommer att baseras på relativt lokalt, basiskt material och ha en tjocklek på 15-20 cm.

Takträdgård med ekologiskt café – En grönskande takträdgård anläggs på lågbygganden. Det platta taket förvandlas till en kuperad trädgård, ett intensivt tak med högt estetiskt och biologiskt värde, där det ges möjligheter till ekologisk odling för caféet och rekreativa värden för besökarna.

Hållbar förtätning med avseende på byggnader Exploatering för idrottsändamål – Byggrätter i cen-

trala lägen är eftertraktade och förtätning i våra städer är en viktig del av hållbarhetsperspektivet. På Kirsebergs ishall finns idag en outnyttjad byggrätt för idrottsändamål, lokaliserad norr om ishallen. Denna skulle kunna utnyttjas till att bygga in kombiplanen alternativt att det undersöks vilka idrotter som är i behov av lokaler som lämpar sig för denna yta.

Förtätning i form av parasiter – Det är dåligt med ytterligare byggbar mark runt Kirsebergs ishall. Utökade aktiviteter i anknytning till hallen är önskvärda men det ställer stora krav på byggnaden gällande omklädnadsmöjligheter, förvaring och kontorsutrymmen. En lösning kan vara att bygga på höjden. Detta skulle kunna låta sig göras med hjälp av parasitbyggnader – en fristående form av byggnad som ”kopplas på” utanpå den befintliga byggnaden och som, i praktiken, även kan ”kopplas loss” och flyttas till ett annat ställe om behovet ändras. Parasiten kan var gjord av återvunnet material och är med fördel en lättkonstruktion för att förenkla mobiliteten. Flexibilitet är ledordet.

Hållbar förtätning med avseende på människor och aktiviteter

Klättring och bouldering – Det finns ett växande

intresse för olika former av klättring i Malmö. Ishallens väggar är höga och utbredda och skulle därför lämpa sig väl för klättring på artificiellt uppbyggda klätterväggar. Området kring den våtmarkslika dammen skulle kunna utgöra en plats för boulderingverksamhet. Bouldering kommer från engelskans ”boulder” som betyder stenblock och innebär avancerad klättring på låg höjd med begränsad utrustning. Isdisco – Ett utökat utbud på aktiviteter kan även ske

inne i själva ishallen. Tänkbara möjligheter skulle kunna vara olika temaformer av dans på is, så som isdisco, vinterfester eller vårbaler. Det kan vara lämpligt att då arenabelysningen ses över även planera för den här typen av alternativ verksamhet då det gäller upphängningsanordningar, elförsörjning och liknande till extra ljud- och ljusutrustning. Takträdgård med ekologiskt café – Den takträdgård som planeras i samband med påbyggnaden ovanpå befintlig lågbyggnad uppfyller flertalet idag saknade parametrar. Grönytan ökar och ger tillskott till de biologiska och estetiska värdena. Utöver det tillkommer en utökad möjlighet till alternativa aktiviteter. Här kan caféet driva ytterligare verksamhet och dessutom kan odling bedrivas i olika former. Bevattning kan med fördel ske genom recirkulering av smältvatten alternativt från omhändertaget dagvatten.

”Vattnets väg” – Inom ramen för fastighetens framtids-

vision finns en idé om att kunna sammanbinda intilliggande parkområde med ishallens och skapa en vattnets väg. Vattnets väg innebär en lite mer lekfull utformning av en del av det öppna dagvattensystem som leder ner vatten till våtmarken eller vattendammen. Där kan barn upptäcka och följa vattnets väg och egenskaper i olika passager och fördämningar. Denna kan etableras inom befintlig fastighet i en kortare sträckning men även med möjlighet att utöka vattnets väg genom att leda ner vatten från omkringliggande områden med ett naturligt fall ner mot vattendammen.

Fรถrslag och illustration Svenska Landskap

FAS

UTEMILJร

Energi som fokusområde

Efterkrigstidens bebyggelse kom till i en tid då energipriserna var låga och frågor rörande ekologi och hållbarhet hade annorlunda prioritering jämfört med idag. Nu, 50 år senare, står dessa byggnader inför ett omfattande renoveringsbehov och det öppnar för nya möjligheter att på ett allomfattande sätt ställa om dessa till byggnader som står sig bra ytterligare 50 år i framtiden. Att minska energianvändningen är en viktig del i ledet för att uppnå ekologisk hållbarhet. Ett minskat energibehov innebär också minskade kostnader och allt eftersom energipriserna fortsätter att öka kommer en energisnål fastighet vara av allt större betydelse. För att väsentligt kunna minska energianvändningen krävs inte minst investeringar i tekniska installationer och klimatskal. Kostnaden för dessa är ofta högre än om befintlig utrustning enbart ersatts med likvärdig. I detta sammanhang är det därför viktigt att tänka mer långsiktigt utifrån ett livscykelperspektiv. Ishallar är unika byggnader på så sätt att de innehåller energikrävande teknik för att kunna skapa det som är ishallens mest grundläggande funktion; en god is för användaren. Att en god iskvalitet bibehålls är därför en viktig målsättning vid energieffektivisering. Flertalet ishallar från den här tiden har likartade problem. De är dåligt isolerade plåthallar med teknisk utrustning som inte följt med i utvecklingen och de använder därmed stora mängder energi. Energianvändningen uppgår på ett år till cirka 750 MWh. Det betyder att det är meningsfullt att energieffektivisera. År 2020 ska Malmö stads fastigheter till 100 procent försörjas av förnybar energi. För att aktivt kunna medverka till detta är målet att Kirsebergs ishalls energianvändning minskas med 50 procent och att ytterligare 10 procent är egenproducerad, förnybar energi. Det energislag som är aktuellt för ishallen är i första hand solenergi.

Energi från solen kan tas tillvara genom solfångare och solceller. Solfångare producerar värme som kan användas till varmvatten och uppvärmning. Solceller producerar el som kan ledas in på elnätet i en byggnad. Lämpligheten för vardera anläggning bedöms efter det behov som finns. Solceller passar bra till många anläggningar där verksamheten har stort behov av el, medan solfångare passar bra då uppvärmningsbehovet är stort som till exempel för utomhusbassänger. Eftersom ishallen producerar stora mängder överskottsvärme som gott och väl täcker uppvärmningsbehovet är det solceller som är aktuella.

EnergianvĂ¤ndningen minskas med 50 % och ytterligare 10 % Ă¤r egenproducerad, fĂśrnybar energi.

Utgångsläge energi Klimatskal

Hallbyggnaden består av en isolerad betongplatta med ingjutna kylrör och ett bärande stålramssystem med plåtklädda fasader med tunnare, mellanliggande mineralullsisolering. Halltaket är belagt med självbärande, korrugerad plåt med ovanliggande isolering och papptäckning som ytskikt. Den bärande konstruktionen har svårt att klara ytterligare belastning. Klubblokalen är byggd och ombyggd i omgångar där väggar och tak är en träregelkonstruktion med mellanliggande mineralullsisolering. Omklädnadsdelen är en tillbyggnad från början av 2000-talet. Byggnaden har en murad konstruktion av lättklinkerblock som vilar på en grundsula av betong. Ytterväggarna har generellt sett fått många skador som kan ge upphov till mögel och röta. På grund av flertalet otätheter i konstruktionen tränger fuktig utomhusluft in i byggnaden och ställer höga krav på avfuktningsanläggningen. Störst är belastningen under de varmare månaderna då uteluften är som fuktigast. Vanligtvis pågår en säsong mellan september och april och en förlängning av denna period påverkar därför energianvändningen negativt på flera plan. Den största orsaken till luftinträngning är portar vid ispistmaskin samt dörrar vid entré som öppnas flertalet gånger under loppet av en dag och därmed tillåter stora mängder uteluft att tränga in.

Teknik och styrning Energianvändningen för ishallen uppgår på ett år till cirka 750 MWh. Denna siffra står sig relativt bra mot det nationella snittet för ishallar som ligger på 1100-1300 MWh per år. Den största delen av energianvändningen går åt för att kyla isen. Kylmaskinscentralen är hjärtat i anläggningen där kompressorerna jobbar för att kyla köldmediet som pumpas runt i de ingjutna rören i betongplattan. Kylanläggningen är original sen ishallen byggdes och är i stort behov av ett byte. Ishallen är inte inkopplad till fjärrvärmenätet

utan värms med hjälp av överskottsvärme samt elradiatorer i klubblokaldelen. Elvärmen står för cirka en femtedel av energianvändningen för ishallen. Belysningen i hallen har två lägen; ett för service och ett för match. Denna möjlighet används dock sällan och gör att matchläget är det vanligast förekommande. Omklädnadsrum och klubblokal saknar effektiv styrning av både belysning och ventilation. Belysningen är manuell vilket innebär att den ofta står tänd i onödan och ventilationen är tidsstyrd oavsett vilket behov som finns. Även utomhusbelysningen saknar någon form av styrning och är vanligtvis påslagen även under dygnets ljusa timmar. I ishallar förkommer mycket utrustning som behöver tvättas och torkas varför det är viktigt att dessa maskiner är energieffektiva. Nuvarande tvättmaskin och torktumlare på ishallen är från 1990-talet och Kylmaskin är endast inkopplade på kallvatElvärme Belysning Avfuktare av byte. ten.Pumpar MaskinernaFläktar är därför i behov Div fastighetsel

Energianvändningen på Kirsebergs ishall

Div fastighetsel Elvärme Avfuktare Fläktar Kylmaskin

Pumpar

Belysning

Energiåtgärder nutid FAS

ENERGI

Klimatskal Automatisk port vid ispistmaskin och dörrstängare vid spelaringång – För att

minska inläckaget av fuktig utomhusluft i samband med ispistmaskinens in och utfart ur hallen har en automatisk port installerats. Tidigare öppnades denna port manuellt med följd att porten stod öppen en längre stund medan ispistmaskinen tippa-

ring, men i detta fall var det oundvikligt eftersom kylanläggningen var i akut behov av byte. Optimering av driftförhållanden – Kylanläggningen

ställs mot olika krav under olika delar av året. Därför är det viktigt att det sker ett löpande arbete med att optimera driftförhållanden för kylning av isen. Genom att inte ha en alltför kall temperatur på isen går det att göra stora energibesparingar. Här blir det en balansgång mellan den kvalité utövarna kräver på isen. Varje grad som istemperaturen kan höjas med ger en cirka tre procent energibesparing på kylbehovet. En optimerad drift medför därför stora energimässiga förbättringar. Vilken istemperatur som kan hållas varierar från ishall till ishall beroende hur ishallen byggnadstekniskt ser ut. Utbildning av driftpersonal – Det är viktigt att drift-

de isskrap. Nu sköts detta automatiskt och inomhusklimatet kan därför hållas torrt och kylan över isen kan bevaras. Vid passagen mellan omklädnadsrum och intill ishallen fanns tidigare en dörr som hade svårt för att sluta tätt. Därför läckte värmen från omklädnadsdelen in i den kalla hallen. Här har en dörrstängare nu installerats som ser till att kylan från hallen inte försvinner ut. En enkel åtgärd som hjälper till att hålla rätt klimat inne i hallen.

Teknik och styrning Ny kylanläggning – På ishallen har den kylanlägg-

ning som varit original sedan 1970-talet bytts ut. Bland annat har kylkompressorerna bytts ut mot moderna varianter samtidigt som anläggningen i övrigt har energioptimerats. En ny ispist tvåskiktsbetongplatta har gjutits där en glykollösning pumpas runt som köldmedium. Även ispistmaskinen har bytts ut. Den nya ispistmaskinen ser med hjälp av en infraröd sensor inne i hallen till att isen hålls på önskad tjocklek. På så sätt görs en energimässig nytta i att aldrig kyla mer is än vad som behövs. Installation av en ny kylanläggning är en stor investe-

personalen får utbildning och är införstådda med de förändringar som sker. Den nya tekniken kräver ofta att den används på rätt sätt för att åtgärderna ska få genomslag och därför är det viktigt att driftpersonalen är engagerade. Utbildningsdagar är ett bra sätt att öka energioch miljömedvetenheten hos driftpersonal och verksamhetsansvariga. Att utbilda driftpersonal är en billig åtgärd, men med stor besparingspotential eftersom hur driftpersonalen väljer att sköta hallen och isen har stor påverkan på energianvändningen. Energieffektiv avfuktningsanläggning – Ny energieffektiv avfuktningsläggning har installerats vilken är sammankopplad med ventilationen inne i hallen. Under normala förhållanden i hallen recirkuleras inomhusluften för att slippa ta in den fuktiga utomhusluften. Ju mindre fukttillskottet är inne i hallen desto mindre behöver avfuktningsanläggningen jobba. Då påfrestningarna på inomhusklimatet är stora i samband med match eller träning, är avfuktningsläggningen utrustad med ett spjäll som automatiskt släpper in frisk utomhusluft istället för att recirkulera inomhusluften. Styrningen sker på halten koldioxid i inomhusluften. På så sätt fås en energioptimerad drift där avfuktningsläggningen slipper jobba

skydd under ispisten. Systemet finns till för att marken inte ska förstöras av den långvariga kylan, men har ännu inte behövt användas. Totalt tas den största delen av överskottsvärme tillvara inom fastigheten. Resten kyls av mot utomhusluften. Kvar att lämna värme till är läktaren i hallen för att öka publikkomforten eller att bygga ut det vattenburna värmesystemet till att även innefatta klubblokalerna, som idag värms av elradiatorer. Nyttjande av överskottsvärme från kylkompressorerna är en relativt stor investering, men med stor besparingspotential och bra lönsamhet eftersom det finns så pass mycket värme från kylkompressorerna att använda sig av.

för fullt under vanliga förhållanden i hallen. Avfuktare står för cirka 10 procent av ishallens energianvändning och därför finns det stora besparingar att göra i att recirkulera inomhusluften istället för att avfukta utomhusluften. Belastningarna på avfuktningsläggningen är som störst under de varmare delarna av året, då det finns mycket fukt i utomhusluften. Recirkulering av inomhusluften är därför än viktigare vid en lång säsong. Hallen anses i dagsläget ha tillräckligt självdrag för att ytterligare ventilation inte ska vara nödvändig. Då senare åtgärder utförs, så som att täta hallen och installera luftslussar, bör ventilationsstyrningen ses över så att ett visst grundflöde i hallen erhålls. Nyttjande av överskottsvärme från kylkompressorer

– En av de stora nyckelfrågorna vad gäller energioptimering av en ishall handlar om att ta tillvara den överskottsvärme som bildas från kylkompressorerna. Överskottsvärmen kan täcka hela hallens värmebehov, med undantaget att en elpanna fortfarande kan behövas för att spetsa temperaturen på varmvattnet. Värmeåtervinningssystemet på ishallen använder överskottsvärmen från kylkompressorerna till att värma omklädnadsrum, tappvarmvatten och till att hålla inomhusluften i hallen på behaglig temperatur. Överskottsvärmen används även till att skapa ett tjäl-

Belysningsstyrning i biutrymmen – I ishallens biut-

rymmen så som omklädnadsrum, toaletter och korridor har ny belysningsstyrning installerats. Tidigare var dessa utrymmen försedda med manuella strömbrytare vilket fick till följd att belysningen ibland stod tänd även under tider då lokalerna inte användes. Istället har omklädnadsrum nu försetts med frånvarostyrd belysning, medan korridor och toaletter har försetts med närvarostyrning. Skillnaden mellan de olika sätten att styra belysningen är att frånvarostyrning kräver ett aktivt val för att tända belysningen medan närvarostyrning automatiskt tänder då någon vistas i lokalerna. Närvarostyrning lämpar sig därför bättre för utrymmen som saknar infallande solljus och som kräver att det tänds då dessa rum används. Gemensamt för både frånvarostyrning och närvarostyrning är att det automatiskt släcks då ingen längre vistas i rummet. Energieffektiv utomhusbelysning med skymningsrelä – Utomhusbelysningen på fastigheten har tidiga-

re saknat effektiv styrning och stått på även under

dagtid. För energieffektivare styrning har ett skymningsrelä installerats som reglerar belysningen så att denna endast tänds vid mörker. Dessutom har de befintliga armaturerna bytts ut mot armaturer med energieffektiva ljuskällor. LED används till effekt- och fasadbelysning kring entrén medan starkare belysning lyser upp markpartierna. Ishallen får därmed en mjukare och mer inbjudande gestaltning som dessutom tydliggör entréfunktionen. Energimässigt blir åtgärden ett nollsummespel men med kvalitativ belysning istället för kvantitativ. Det vill säga fler ljuspunkter på rätt ställe, men med en svagare ljusstyrka och effektivare styrning.

FAS

ENERGI

Energiåtgärder närtid FAS

Klimatskal Luftslussar – För att minska onödigt

luftläckage kommer luftslussar att byggas, både på baksidan av byggnaden där ispistmaskinen kör ut för att lämna isskrap och på framsidan av byggnaden där människor passerar in och ut ur hallen. ENERGI

Luftslussen på baksidan av byggnaden kommer att bestå av en tillbyggnad mellan hallen och ismaskincentralen. Tillbyggnaden kommer att ha en inbyggd

25 smältgrop där isskrapet från ispistmaskinen smälts. Nyttan med den inbyggda smältgropen är att ispistmaskinen slipper köra ut utomhus för att tippa isskrap och fylla på med läggvatten. Luftläckaget i samband med detta upphör därmed och isskrapet smälts dessutom med hjälp av återvunnen värme från kylkompressorerna, varför en energimässig nytta görs i att kyla kompressorerna. På framsidan av byggnaden kommer en entréinbyggnad i glas fungera som klimatavskiljare och förhindra att värmen i omklädnadsdelen av byggnaden försvinner ut i samband med att människor passerar in och ut ur ishallen. Dessutom skapas plats för vistelserum och caféverksamhet. Isolering av kringytor och sargisolering – Ishallar har oftast isytor utanför rinken som är oisolerade. Ur arbetsmiljö- och publikkomfortssynpunkt är det fördelaktigt att isolera dessa ytor. De står dessutom för cirka 1-2 procent av isytan, vilket innebär att kylbehovet minskar och därmed energianvändningen då dessa ytor isoleras. Förutom att isolera isytorna utanför sargen kommer även själva sargen att isoleras. På så sätt hålls kylan bättre över isen och dessutom erhålls det en bullerdämpande förmåga som avsevärt förbättrar akustiken i hallen.

Teknik och styrning Energieffektiv belysning över isrinken – För hallar-

maturerna på ishallen finns det i dagsläget två belysningslägen. Ett läge för service och ett läge för träning eller match. Problemet är att systemet sällan nyttjas utan oftast står hallbelysningen på full effekt. Genom att införa ett behörighetssystem, där endast driftpersonal och matchansvariga har tillgång till full belysning, kommer belysningen kunna styras på ett mer energieffektivt sätt. Belysningslägena kommer att utökas så att det finns ett läge för service, ett läge för träning och ett läge för match. Det kommer även installeras närvarostyrning så att belysningen släcks ner till ett energisparläge då det inte befinner sig någon på isen. Befintlig halogenbelysning i hallen är energikrävande och kommer därför att ersättas med lysrörsarmaturer där det finns flerstegständning inom samma armatur. Det betyder att det beroende på hur hög belysningsstyrka som efterfrågas hålls olika många lysrör tända. Vilka lysrör som hålls tända varierar dessutom automatiskt så att alla lysrör slits lika mycket. På så sätt görs besparingar i underhållskostnader med att alla lysrör slits lika mycket och kan bytas samtidigt. Dessutom får utövarna känslan av att alltid vara i fullt fokus, jämfört med ifall bara varannan armatur skulle hållas tänd vid träning. Med den nya, energieffektiva hallbelysningen kommer hockeyförbundets krav som finns på ”belysningsstyrka och jämnt fördelad belysning över isen” att kunna uppfyllas. Den befintliga halogenbelysning-

en har inte kunnat belysa isen jämt och därför har A-lagsmatcherna fått spelas på en annan ishall. Installationen av nya hallarmaturer är en investering i halvmiljonsklassen som beräknas kunna ha en bra besparingspotential eftersom 16 procent av ishallens energianvändning går till belysning. Minskat användande av elvärme – Klubblokalen, i

anslutning till omklädnadsdelen, är inte ansluten till värmeåtervinningssystemet utan värms istället av elradiatorer. Detta är en mycket kostsam lösning, särskilt eftersom klubblokalen har dålig värmelagringsförmåga. För att minska mängden elvärme kommer därför det vattenburna uppvärmningssystemet att byggas ut till att även innefatta dessa utrymmen. Då värms utrymmena med överskottsvärme från kylkompressorerna. Ett annat alternativ skulle vara att installera pulsstyrning på de befintliga elradiatorerna. Det innebär att radiatorerna arbetar tillsammans och pulsar ut värmen exakt efter behov med hjälp av en rumsgivare som ser till att inställd inomhustemperatur erhålls. Båda åtgärderna har bra besparingspotential och skulle minska användandet av elvärme. Energieffektiva lysrör

– De lysrör som finns i omklädnadsrum, korridor, toalett och klubblokal kommer att bytas ut mot energieffektivare lysrör. Detta kommer att ge en cirka 30 procentig besparing på dessa utrymmens belysningskostnader. Möjlighet till ytterligare besparingar i framtiden finns eftersom belysningen utvecklas mot att bli allt mer energieffektiv. Vattenbehandling – Normalt används varmvatten för att spola isen med eftersom det varma spolvattnet ger en klarare is än vad kallt spolvatten gör. Med hjälp av ett vattenbehandlingssystem går det dock att avlufta och avkalka spolvattnet på ett sätt som gör att kallvatten kan användas och trots det få bra klarhet på isen. Ur energisynpunkt är det fördelaktigt att använda kallvatten till spolning eftersom det då går åt mindre varmvatten och kylanläggningen slipper

kyla bort varmt spolvatten från isen. Vattenbehandlingen ger också isen en bättre kvalité som gör att istemperaturen kan höjas utan att isens hårdhet försämras. På ishallen värms varmvattnet av överskottsvärme från kylkompressorerna, men det kan ändå tänkas att vattenbehandling installeras för att erhålla en bättre kvalité på isen och därmed kunna höja istemperaturen.

FAS

ENERGI

Energieffektiv tvättvård – Tvättmaskinen på ishallen

är endast inkopplad till kallvatten. Det innebär att kallvattnet värms med hjälp av elpatroner till önskad temperatur. Moderna tvättmaskiner är däremot inkopplade till både kall- och varmvatten. Det medför att eluppvärmningen som tidigare krävts har kunnat minskas eller elimineras helt. Därför kommer nuvarande tvättmaskin att ersättas med en modern maskin som är inkopplad till både varmoch kallvatten. Eftersom varmvattnet på ishallen värms av överbliven värme från kylkompressorerna blir detta en både ekologiskt och ekonomiskt hållbar lösning. Förutom att minska ner på eluppvärmningen finns det en rad andra fördelar med moderna tvättmaskiner. Utvecklingen går mot att maskinerna kommer att bli allt mer interaktiva. Genom att välja grad av nedsmutsning – lätt, mellan eller svår – kan nya maskiner på marknaden själva mäta upp mängden tvättmedel genom ett automatiskt doseringssystem. Maskinen känner själv av hur mycket tvätt det finns i maskinen och anpassar programmet efter det. På så sätt undviks överdosering av tvättmedel och det går att spara ner på både vattenanvädningen och miljö-

påverkan. Forskningsinnovationer pågår även för att det med hjälp av ett inbyggt system för återanvändning av sköljvatten från tidigare tvättar ska gå att minska på vattenförbrukningen. Sammanlagt beräknas det gå att spara 2/3 av energin med en modern tvättmaskin jämfört med befintlig på ishallen. Den befintliga torktumlaren på ishallen kommer att ersättas med en modern maskin. Idag finns det flera torktumlare på marknaden som använder sig av en värmepump för att torka tvätten. Värmepumpstumlaren fungerar som en kondenstumlare vilket betyder att den inte behöver anslutas till en ventilationskanal. Istället leds fukten ut direkt till ett avlopp. Värmen återanvänds med hjälp av värmepumpen två gånger vilket medför att väsentligt mycket mindre varm luft kommer ut i rummet. De moderna torktumlarna är dessutom styrda av en fuktavkänning som automatiskt stänger av tumlaren då vald torrhetsgrad har uppnåtts. På så vis sparas energi genom att inte torka tvätten mer än nödvändigt. Värmepumpstumlaren och den smarta tvättmaskinen innebär en försumbar merkostnad vid ett planerat byte av maskiner och energikostnaderna beräknas minska med hälften för själva tvätt- och torkprocessen.

Förnybar energi Solceller – Målet för ishallen är att 10 procent av energianvändning ska komma från egenproducerad, förnybar energi. Ishallen kommer därför förses med en 240 kvm stor solcellsanläggning på en av takytorna. Takytan det rör sig om utgörs inte av själva taket till hallen, utan istället taket till en av biytorna på ishallen. Detta på grund av att hallen inte klarar ytterligare laster på stomsystemet. En solcellsanläggning av den här typen kan producera cirka 100-130 kWh/ kvm, vilket på ett år betyder ungefär 28 000 kWh i minskade energikostnader. I valet mellan solceller och solfångare är solceller den bäst lämpade anläggningen för ishallen eftersom fastigheten är i stort behov av el, medan värmebehovet redan är täckt av överskottsvärme från kylanläggningen. En ansökan om solcellsbidrag har lämnats in till länsstyrelsen. Solcellsbidraget uppgår för kommuner till 55 procent av kostnaderna för anläggningen medan motsvarande siffra för privata ägare är 60 procent.

Energiåtgärder framtid FAS

Klimatskal Tätning av byggnadens klimatskal –

Förutom att täta byggnaden med hjälp av luftslussar är byggnadens klimatskal i behov av tätning. Diffusionsplasten i hallens ytterväggar kommer att renoveras och ses över. Även de otätheter som finns intill fönster, dörrar och genomförningar kommer att renoveras för att minska värmeförlusterna och luftläckaget genom dessa byggnadsdelar. Det kan även bli aktuellt med att försöka tilläggisolera hallens tak och väggar för att minska värmeENERGI

värmestrålningsreducerande skärmar som fästs på insidan av hallens tak och hjälper till att hålla isen kall. I väntan på produktutveckling kommer yttersidan av ishallens tak att målas vitt för att på så sätt hålla taket och därmed hallen och isen svalare när solen står på. I uppvärmda delar av fastigheten så som omklädnadsrum och klubblokal finns problem med att värmen försvinner ut ur byggnaden genom otätheter och dåligt isolerade vägg- och takkonstruktioner. I samband med förtätning på fastigheten kommer dessa byggnader att tilläggsisoleras och förses med välisolerade fönster som gör att de bättre kan hålla kvar värmen.

Teknik och styrning Ventilationsstyrning i biutrymmen – I omklädnads-

förlusterna så att isen lättare kan hållas kall. Tyvärr klarar inte den bärande konstruktionen några ytterligare laster varför åtgärden endast är möjlig om den utförs på ett sätt som inte belastar den befintliga konstruktionen. Detta är ett område för produktutveckling där tunn och enkelt applicerbar isolering är önskvärd. Redan idag finns det produkter på marknaden som reducerar värmestrålningen från isen med hjälp av

byggnaden finns det ett värmeåtervinningssystem som använder värmen i frånluften för att värma tilluften. Här kommer den nuvarande plattvärmeväxlaren att ersättas med en roterande värmeväxlare med högre värmeåtervinningsgrad. Omklädnadsrummen i ishallen kommer dessutom att utrustas med behovsstyrd ventilation. Det innebär att nyttjandegraden och inomhusklimatets påfrestningar kommer att avgöra ventilationsstyrningen. I dagsläget är ventilationen för dessa utrymmen tidsstyrd. Det betyder att ventilationen går igång klockan sju på morgonen för att stängas av vid midnatt när träningarna är slut. Eftersom alla omklädnadsrum inte används samtidigt och bara under vissa tider på dygnet finns det energibesparingar att göra i att installera behovsstyrning. Det finns en rad olika sorters givare att använda sig av för att behovsstyra ventilationen. Till exempel koldioxidhalt-, närvaro-, blandgas- eller temperaturgivare. Oftast kan olika sorters givare kombineras för en optimal drift. Närvarogivare kan indikera att någon befinner sig i rummet, varvid temperatur och koldioxidhaltsgivare ser till att nödvändiga krav på inomhusklimatet erhålls. Fuktgivare är en annan möjlighet att använda sig av i omklädnadsrum där det hänger mycket fuktig utrustning. Vid all behovsstyrd ventilation är det viktigt att det finns någon form av grundflöde även då omklädnadsrummen inte används. Styrningen bör inte heller bli för komplex eftersom

och att viss ljusstyrka måste uppnås i samband med matcher. Därför är armaturer med LEDbelysning inget alternativ i skrivande stund men med tanke på den snabba teknikutvecklingen kan det i framtiden bli en högintressant möjlighet till energieffektiv ishallsbelysning. Redan idag går det att använda LED-belysning i ishallens biutrymmen eller som effektbelysning vid passage in till hallen.

driftteknikerna då kan uppleva att det blir för avancerat att sköta. I klubblokalen saknas värmeåtervinning och ventilationen har dessutom drifttid dygnet runt. Därför kommer klubblokalen att utrustas med ett värmeåtervinningsaggregat och behovsstyrd ventilation. Energieffektiv LED-belysning – Då man tittar på

energieffektiv belysning är det även intressant att diskutera LED-belysning. LED eller lysdiod innebär högeffektiv belysning. Tekniken bakom LED bygger på att största delen av energin går åt till att skapa ljuset och att energi därmed inte går förlorad som värmeenergi, vilket annars är det största problemet för glödlampan där uppemot 90 procent av energin går förlorad som värmeenergi. Förutom minskade energikostnader görs även besparingar i att livslängden blir upp till 50 gånger längre än den för en vanlig glödlampa. Kritiken mot LED har varit att de ger ett allt för riktat ljus och att ljuset uppfattas som färgmässigt kallare jämfört med den vanliga glödlampan. I vissa hänseenden har LED-belysning därför en bit kvar tills de, både prismässigt och teknikmässigt, kan utgöra en fullgod ersättning till traditionell belysning. Däremot fungerar LED redan idag utmärkt som dekorationsbelysning och i miljöer där kravet på en jämn belysning inte är så stort. För ishallar är kravet högt på att belysningen måste vara jämt fördelad över isen

Värmeåtervinning från duschvatten – Avloppsvatten är idag en stor energiförlust där mycket outnyttjad värme går till spillo. Principen för värmeåtervinning från duschvattnet går ut på att värma inkommande duschvatten med utgående avloppsvatten från duscharna. Detta görs med hjälp av en värmeväxlare där det inkommande kallvattnet tar upp värmen från utgående duschvatten. Vattnet tappar endast några få grader i temperatur från det att det WWrunnit över kroppen ner i avloppet. Det betyder att det finns stora energivinster att göra med värmeåtervinning från duschvatten. På

FAS

ENERGI

ishallen används duscharna flitigt under hela dygnet, varför åtgärden skulle ge bra lönsamhet. Cirka 1/3 av varmvattenkostnaderna i samband med duschning går att spara och det är därför ett område med stor potential. Värmeväxlaren bör placeras innanför klimatskalet så att värmeförlusterna från duschvattnet blir så små som möjligt.

ett småskaligt vindkraftverk. Begränsningarna för en sådan anläggning ligger i att det krävs höga vindhastigheter för att den ska vara värd att driva samt att vindströmningen måste vara relativt konstant och inte som ofta i stadsmiljö, turbulent. I fallet med ishallen har den geografiska platsen svårt att uppfylla kraven för nuvarande vindkraftverk, varför denna möjlighet i nuläget har uteslutits.

Väderprognosstyrning – Väderprognosstyrning inne-

bär att med hjälp av SMHI:s lokala väderprognoser förutspå byggnadens värme- eller kylbehov några dagar i förväg. Systemet skulle kunna vara särskilt intressant för en ishall eftersom energianvändningen för att kyla isen till stor del varierar med utomhusklimatet. I dagsläget reglerar driftpersonalen istemperaturen manuellt beroende på hur utomhusklimatet varierar. Ju varmare det är utomhus desto mer energi åtgår till att kyla isen och ju kallare det är utomhus desto mindre behöver isen kylas. Det skulle därför vara intressant att kunna förutspå isens kylbehov med hjälp av väderprognosstyrning för att erhålla en automatisk reglering av istemperaturen och därmed en energioptimerad drift.

Förnybar energi Vindkraft – Ytterligare möjligheter för förnybar energi ligger i att utnyttja vindkraft och förse ishallen med

Tunnfilmssolceller – För att förse ishallen med ytterli-

gare egenproducerad, förnybar energi är det intressant att följa utvecklingen för tunnfilmssolceller för att se om de kan vara en relevant lösning för ishallen. Förhoppningen finns om att tunnfilmssolceller ska kunna utvecklas till solceller med hög verkningsgrad som går att massproducera till en låg kostnad och därmed kunna användas på ytor som tidigare inte varit lämpliga för solcellsanläggningar. Ishallstaket klarar inte ytterligare laster och därför är det önskvärt med lätta och billiga tunnfilmssolceller som kan läggas på taket utan att medföra några stora belastningar på stomsystemet. Eftersom det finns stora takytor tillgängliga på ishallen, dessutom i söderläge, skulle det vara en mycket intressant åtgärd med stor potential för förnybar energi.

Vatten som fokusområde

Nästan 6 000 liter vatten använder varje svensk dagligen om man räknar in även så kallat virtuellt vatten, vatten som finns dolt i det vi konsumerar och indirekt används då det krävs för produktion av till exempel varor, kläder och mat. Det virtuella vattnet visar att vi påverkas av vattenbrist långt utanför nationens gränser. I spåren av klimatförändringarna kommer dricksvattenfrågan högt, förutom uppenbara risker med torka i delar av världen kan även vårt dricksvatten komma att påverkas. Dessa risker kan exempelvis vara saltvatteninträngningar i grundvattnet på grund av höjd havsnivå och försämrad vattenkvalitet är orsakad av översvämningar till ytvattentäckter. Stigande vattentemperatur kan också innebära en förändrad mikrobiologisk fauna i dricksvattnet, vilket kan förändra kraven på rening i våra reningsverk. Att ta fram rent dricksvatten kräver energi, om vattnet dessutom är varmt går det åt ytterligare energi. Att spara på vatten av dricksvattenkvalitet är därmed intressant både i nuläget och för framtida utmaningar. Ser man vidare ut i Europa är vattentillgången långt ifrån en självklarhet. Fukt kan uppkomma under hela byggnadens livscykel, antingen är det felprojekterat, felkonstruerat, fel byggt eller fel på förvaltningen. Fukt på fel ställe i en byggnad kan innebära förändrade materialegenskaper och beständighet. Fukt och det som kommer i fuktens spår kan dessutom skapa problem rörande människors hälsa. Mögel, röta svamp, svällande eller korrigerande material, frostsprängningar, mikrobiell tillväxt och alger. Inget av detta hör hemma i ett hållbart byggande och det är därför viktigt att hålla fukten under kontroll. Genom att använda sig av det som kallas ett öppet dagvattensystem, där vattnet är synligt under avrinning, går det att utnyttja naturens egna

sätt att rena dagvattnet. Detta skapar intressanta inslag i stadsbilden och innebär samtidigt ökade förutsättningar för den biologiska mångfalden. Exempel på ytor som bidrar till att minska belastningarna på dagvattensystemet är gröna tak, grönytor, våtmarker, dammar, sjöar samt vattengenomsläppliga beläggningar som ger ökad infiltration jämfört med hårdgjorda ytor. Med hjälp av dessa åtgärder går det att se till att den naturliga vattenbalansen inte påverkas negativt av stadsbyggandet samt att mängden föroreningar som når ut till recipienten minskas. Malmö stad arbetar kontinuerligt mot ett lokalt omhändertagande av dagvatten. Att bromsa upp avrinningen lokalt innebär att det kommunala dagvattensystemet avlastas samtidigt som avskiljningsprocessen av föroreningar i dagvattnet underlättas.

Allt smĂ¤lt- och dagvatten tas tillvara inom den egna fastigheten.

Utgångsläge vatten Verksamhetens vattenanvändning Vattenanvändningen för Kirsebergs ishall ligger i nivå med liknande ishallar och uppgår till cirka 3 200 kubikmeter årligen. Beroende på hur lång säsongen är varierar vattenanvändningen från år till år. En normalsäsong är ungefär åtta till nio månader mellan september och april. Duschar och blandare vid tvättställ används kontinuerligt under dagen och flödena uppgår till cirka 10 l/min för duschar och 12-18 l/min för tappställen. Någon övre temperatur- eller tidsreglering med avseende på energianvändning finns inte.

Fukt

Golvet i omklädnadsrummen består av plattor av löst lagd matta där vatten kunnat tränga in mellan plattorna. Problemet uppstår i mattskarvarna längs med väggarna och i de förslitningar som uppstått på grund av att skridskoskydden inte använts. Betongplattan under mattan har därför blivit utsatt för fritt vatten i samband med städning och duschning. Detta har bland annat fått till följd att mattskar-

var rest sig, synliga mikrobiella skador i golvlister samt kemiska skador på mattor respektive underliggande spackelskikt. Vid inspektion har det även upptäckts att konstruktionen har problem med tillskjutande markfukt som tränger upp i betongplattan.

Gestaltning av dag – och smältvatten Markytorna kring ishallen är till stor del hårdgjorda och har svårt att infiltrera dag- och smältvatten som uppkommer. Takytorna är stora och avvattningen sker via hängrännor och stuprör som leder vattnet till det kommunala dagvattensystemet. Verksamheten som sådan genererar kontinuerligt med isskrap som får tas omhand av den asfaltsbelagda marken utanför. Mängder på 8 -10 kubikmeter på en dag är inte ovanligt. Marken har som följd av detta blivit vattensjuk. Under kalla och snörika perioder är det svårt att inrymma snöhögarna lokalt på fastigheten. Snön forslas då bort med lastbil till lämpligare lagringsplatser.

Vattenåtgärder nutid FAS

Vatten

Verksamhetens vattenanvändning

Minskat vattenflöde innebär minskad fuktbelastning – I och med det minskade vattenflödet i

Snålspolande munstycken – På ishallen

duscharna på ishallen har också belastningen på utsatta tätskikt minskat.

har samtliga duschar och blandare i omklädnadsrummen försetts med snålspolande munstycken. Totalt sett handlar det om nio stycken duschar samt 13 stycken blandare. Flödet i duscharna har minskat från cirka 10 l/min till 6 l/min och i blandarna på toaletterna har flödet minskat från mellan

Gestaltning av dag- och smältvatten Ökad grönytefaktor – Den ökade grönytefaktorn innebär att fastigheten till viss del tar upp dag- och issmältvatten bättre än tidigare.

12-18 l/min till endast 2,5 l/min. Duscharna har även utrustats med så kallade prestoventiler, vilket innebär att de stängs av efter 30 sekunder. På så sätt regleras duschtiden. Även reglering av maximal vattentemperatur ut i blandare och duschar har gjorts. Besparing görs i både vattenresursanvändning och varmvattenkostnader även om varmvattnets värms med överskottsvärme. Åtgärden är förhållandevis billig att utföra och beräknas kunna halvera vattenanvändningen sett över året.

Fukt Översyn av städrutiner – Det finns olika rutiner för hur städning av idrottslokaler ska utföras. I vissa fall innebär det att fritt vatten slås ut på golv i omklädnadsrum för att sedan få bli stående i syfte att luckra upp smuts och orenheter. I det fall att ytskikten, som exempelvis golvbeläggning, är skadade innebär detta en skadlig fuktinträngning. Det kan ur fuktsäkerhetssynpunkt vara relevant att se över vilka städrutiner som används för att säkerställa att inget kvarstående vatten förekommer på utsatta tät- eller ytskikt.

Vattenrecirkulering för växtbevattning – En viss

recirkulering av vatten görs då dag- och issmältvattnet kan användas för bevattning av de 32 mosskassetter som placerats på ishallens norrvägg. En pilot av bevattningssystemet har tagits fram och doserar vatten droppande.

Vattenåtgärder närtid FAS

Fukt

Golvbeläggning – För att komma till rätta med problemen bör nuvarande Vatten golvmatta i omklädnadsrummen avlägsnas. Därefter tillåts betongen torka ut, vartefter ny golvbeläggning kan appliceras. Den nya golvbeläggningen bör antingen vara utformad med ett fungerande tätskikt eller som ett ventilerat golv där fukten

och parkering ledas ner i ett öppet dagvattensystem. Vattenavrinning från tak leds via stuprör till markrännor som leder bort vattnet en bit från fasaden. Separationen från fasaden görs för att växtbädden till de gröna väggarna ska kunna utföras. Ur bevattningssyfte finns det sedan möjlighet att leda tillbaka dagvattnet från rännorna som löper en bit från fasaden. Möjligheten finns även att leda ner vatten direkt från takrännorna för att erbjuda bevattning av till exempel mosskassetter. Öppet dagvattensystem – Det öppna dagvattensys-

temet kommer till stor del bestå av så kallade lökrännor. Namnet på rännorna kommer från de lökliknande cementblocken på botten av rännorna. Här för-

kan ventileras bort. Här finns behov av vidare produktutveckling inom golvmaterial. Ytterligare en aspekt för produktutveckling berör problematiken som uppstår när utövarna inte använder sina skridskoskydd och därmed skadar golvbeläggningen. I väntan på framtidens skridskotåliga golv är ett alternativ att avlägsna golvbeläggningen på sträckan mellan isbanan och på väg in till omklädnadsrummen. På så sätt uppmanas åkarna att använda sina skridskoskydd då de går av isen för att inte förstöra skenorna mot det hårda betonggolvet.

Gestaltning av dag- och smältvatten Ökade infiltrationsytor vid parkering – Parkeringsytan framför ishallen är stor och hårdgjord. För att kunna infiltrera dagvatten ersätts asfalten på parkeringsplatserna med armeras grus och växtligheten ökar väsentligt. Lokaltomhändertagande av dagvatten, LOD – För att få ett lokalt omhändertagande av dag- och smältvatten kommer avrinning från tak, grusbelagda ytor

dröjs vattnet samtidigt som det skapas ett flöde som efterliknar naturens egna med avseende på självrening och syresättning av vattnet. Det öppna dagvattensystemet inbjuder även till lek och nyfikenhet hos såväl barn som vuxna. Våtmark/Damm – Som ett första steg planeras dagvattnet ledas vidare till en anläggning av våtmarksliknande damm på fastigheten. Dammen vattenfylls vid kraftiga eller långvariga regn för att sedan dunsta och torrläggas under perioder.

Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Watreco AB.

Förslag och illustration Svenska Landskap

Vattenmagasin – Som nästa steg planeras dagvattnet istäl-

let ledas först till ett vattenmagasin som grävs ner på norrsidan av fastigheten intill våtmarken. Tanken med vattenmagasinet är att det ska fungera som en fördröjande buffert och lagring då dagvattenavrinningen är stor. Bufferten

kan sedan användas till att förse våtmarken med dagvatten under perioder då avrinningen är mindre. Det finns även möjlighet att i framtiden använda det lagrade vattnet efter viss rening som spolvatten till isanläggningen. Från våtmarken eller vattendammen kommer det sedan

Smältgrop – En stor del av vattenanvändningen på FAS

Vatten

att finnas ett breddavlopp mot det kommunala dagvattensystemet. Pedagogisk vattenpump – Som en del i anläggandet

av Vattnets väg kan delar av det planerade utomhusgymmet integreras och skapa ett pedagogiskt mervärde. Denna integration kan till exempel utgöras av en manuellt driven pump, där de som tränar pumpar upp och trampar vatten till en sorts reservoar i början av den korta sträckningen av Vattnets väg som ligger inom fastighetens område.

ishallen går åt till att lägga och spola isen och det blir stora mängder isskrap över när isen hyvlas. Isskrapet läggs på hög framför allt på den grusbelagd yta på baksidan av byggnaden. Efter tiotals år av tippande har området blivit vattensjukt vilket på sikt kan skapa problem för byggnaden samt järnvägsspåren som har sin dragning nära fastighetsgränsen. Som åtgärd på detta problem planeras en maskinhall med smältgrop att byggas vägg i vägg med gaveln på hallen och kylmaskinrummet. Isskrapet smälts med hjälp av överskottsvärme från kompressorerna och på så sätt görs även en god energimässig nytta i att kyla kompressorerna. Det avkylda vattnet leds tillbaka till kompressorerna som kylvatten vilket ökar effektiviteten i kompressorerna. Kravet på takhöjd i maskinhallen är minst fyra meter för att ismaskinen skall kunna tippa av snöskrapet. Det skall även finnas bra avspolningsmöjligheter med golvbrunn i utrymmet. Samtidigt bör också möjligheten att skapa en vattenavrinning från ispisten ses över. Avrinningen används när isen tas bort i slutet av säsongen och leds ner i smältgropen eller direkt till vattenmagasinet.

Vattenåtgärder framtid FAS

Vatten

Gestaltning av dag- och smältvatten Recirkulering av smältvatten – Isskrapet

uppgår till cirka tio kubikmeter om dagen och det är därför av intresse att titta på om smältvattnet från isskrapet går att återanvända för att spola isen med på nytt. Processen kräver att smältvattnet går att rena från kalkrester, smuts och bakterier på ett effektivt sätt. En faktor som det måste tas hänsyn till när det gäller återvinning av vattnet är utövarna. De känner av väldigt små variationer i isens kvalitet. Området för återanvändning av smältvatten är i dagsläget fortfarande obruten mark och kräver vidare produktutveckling. ”Vattnets väg” – En vanlig anledning till att införa öppna dagvattensystem är på grund av att det befint-

liga VA- systemet med tiden har blivit överbelastat. Detta bland annat på grund av de ständigt ökande hårgjorda ytorna i staden, ett problem som kan resultera i källaröversvämningar vid kraftigt regn. På ishal-

len finns dessutom ett extra tillskott av vatten i form av isskrap. Vattnets väg är ett sätt att se vatten som resurs och inte som ett problem. Öppen dagvattenhantering är också ett sätt för staden att möta ökad nederbörd och värmeböljor när klimatet förändras. Den öppna dagvattenhanteringen blir dessutom ett gestaltningsgrepp i hela kvarteret. De slingrande lökrännorna grenar ut sig ända fram till stadsdelskontoret och bjuder in besökarna redan vid Södra Bulltoftavägen. Det finns plats för vattenkonst på Vattnets väg tillbaka till ishallen. Regnvattnet leds via mindre kanaler så kallande lökrännor igenom området, ishallens takvatten leds via stuprör ner till lökrännor som går längs med byggnaden och leder vattnet vidare till en våtmarksliknande damm. Det mesta nederbördsvattnet blir därför kvar inom området. Sett över året kan det öppna dagvattensystemet på området ta hand om cirka 70 procent av regnvattnet.

Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Watreco AB.

En miljöpedagogisk skola i Nydala 40

Tre områden har fått stort fokus i arbetet med ekologisk omställning och följande övergripande mål har satts upp: Utemiljö – Skolan görs 100 % mer grönskande, pedagogisk och trygg. Energi – Energianvändningen minskas med 35 % och 20 % är egenproducerad, förnybar energi. Miljöpedagogik – Den fysiska platsen, inne såväl som ute, uppmuntrar till förståelse och lärande kring hållbar utveckling.

Objektsbeskrivning Området – Fosie, där Nydalaskolan är belägen, är en blan-

dad stadsdel. Här bor människor från flera olika länder och kulturer och med varierande sociala och materiella förutsättningar. Det samma gäller bebyggelsen. Villakvarter från tidigt 1900-tal varvas med efterkrigstidens storskaliga bebyggelsestruktur och Fosie industriby, med 10 000 arbetsplatser, kontrasteras med Ekostaden Augustenborg. Fosie har cirka 40 000 invånare och är därmed den tredje mest boendetäta stadsdelen i Malmö. Flertalet stora trafikleder korsar området så som yttre och inre ringvägen, Trelleborgsvägen samt kontinentalbanan, men plats ges även för gång- och cykelbanor. I området finns flertalet grönstråk, bland annat Nydalaparken och Hermodsdalsparken som ansluter till skolan i norr och i söder.

Verksamheten – På skolan finns, förutom grundskola, sär-

skilda undervisningsgrupper, förberedelseklass, grundsärskola, träningsskola samt integrerad skolbarnsomsorg. Då skolan har ett stort antal elever med utomnordisk bakgrund, läggs stor tonvikt på att arbeta med språkutveckling och språkval erbjuds redan i årskurs sex. Skolan har valt att organisera eleverna i mindre klasser för att kunna skapa en god studiero. Varje klass består därför endast av 13-18 elever. Nydalaskolan

Yta

Ägare/Förvaltare

Fastighetstomt (varav byggnadsarea)

20 000 m2 (6 000 m2)

Malmö stad, Stadsfastigheter

Byggnad

Funktion

Huvudbyggnad, expedition, personal, skolsköterska, åk 4-6

Matsal, idrott, musik, förskola

C, D, E

Åk 1-2, slöjd och bild

Särskola

Åk 3

Garage

Utemiljö som fokusområde

Skolgården är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag och en viktig parameter i deras lärande och utveckling. Den är också en del av staden och en mötesplats för människor även efter skoltid. En välgestaltad skolgård kan därför innebära positiva effekter på flera olika plan. I många fall är utemiljön på skolor från efterkrigsåren storskaliga och till stor del hårdgjorda. Gröna ytor är därför eftertraktade och gör stor skillnad i våra allt mer tätt växande städer. Förutom ökad trivsel har de gröna ytorna betydelse för exempelvis dagvattenhantering, luftrening och kan bidra till att sänka temperaturen. Grönskan ska även ses som ett pedagogiskt verktyg på skolgården. För att kunna kvantifiera värdet av grönskan finns en modell för grönytefaktor framtagen. Grönytefaktorn anger hur stor del av fastigheten som är grönyta och i vilken grad den infiltrerar

vatten. Fastighetens genomsnittliga faktor anges av delytornas olika värde som kan variera från 0 för ickeinfiltrerande ytor, som exempelvis asfalt, till 1 för grönska på mark eller dammar. En skolgård som saknar mänsklig skala och rumslighet med stora hårda ytor kan lätt uppfattas som en otrygg plats, inte minst för de elever som vistas där dagligen. Att jobba med grönska, belysning och trygga rum eller zoner kan göra stora skillnader i att skapa en trivsam och hållbar utemiljö kring skolan. Skolan har också stor potential för alternativ verksamhet efter skoltid. Utrymmen för skolkök, idrott, musik, sy- och träslöjd öppnar för en rad möjligheter att få skolan att bli en social mötesplats på en större del av dygnet. Aktivitet och rörelse kvällstid kan även verka preventivt mot skadegörelse, inbrott och liknande som på många skolor är ett växande problem.

Skolan gรถrs 100 % mer grรถnskande, pedagogiskt och trygg.

Utgångsläge utemiljö Grönska och biologisk mångfald

Gårdsmiljön på skolan är till stor del hårdgjord med asfalt, markplattor och grus som dominerande markbeläggning. De gröna inslagen återfinns framför allt i utkanterna av skolgården och består bland annat en kilformad gräsbeklädd yta med avgränsande häck bakom matsalen, ett snårigt buskage för kurragömmalekar med höga träd i bakkant och en inhägnad grön oas med sittbänkar för lugnare och mer avskärmad lek i väster. Enskilda stamträd av varierande kvalitet finns också utspridda över skolgården. Grönytefaktorn uppnår ett värde på 0,3 och skulle, med tanke på den väl tilltagna tomtytan, kunna ökas väsentligt utan att nödvändigtvis kompromissa med ett behov av hårda bollplaner och andra aktivitetsytor.

Vatten och infiltration De hårdgjorda ytorna är omfattande och har svårt att infiltrera dagvatten. Förutom naturliga vattenpölar saknar skolan vatten som gestaltningsgrepp i någon form.

Trygghet De hårda, plana ytorna skapar en känsla av storskalighet och en svårighet i att veta var man ska uppehålla sig. Gården saknar därmed den rumslighet och intimitet som är önskvärd för att ge barn en utvecklande och trygg utemiljö. Otryggheten byggs på av de gatt som bildas mellan husen i C-D-E byggnaderna. Belysningen bidrar inte heller till trygghets- och trivselaspekten. Skolan har, som många andra skolor, vissa problem med skadegörelse. En kraftig belysningsmast är placerad centralt på skolgården för att täcka in ett stort, övergripande område. Effekten blir industriell och bländande. Trots stora trafikleder i stadsdelen möjliggörs kommunikation, till och från skolan, på cykel eller till fots av avskilda gång- och cykelbanor. Otryggheten ökas därför inte bara av biltrafiken i närområdet utan lika ofta av oaktsamma mopedister. Detta skapar även problem inne på skolgårdsområdet. Det är vanligt att skolbarnen blir hämtade och lämnade med bil, avsaknaden av bra och anpassad cykelparkering på skolan

uppmuntrar inte direkt till att i första hand välja att cykla till skolan. Det är däremot gott om bilparkeringar i området.

Aktivitet och hälsa Skolgården har vissa inslag som bjuder in till varierad och utvecklande lek. Bland annat finns stockar för balansövningar och en grön oas där barnen kan dra sig undan stoj och stim. Ett buskage mot västra ytterområdet inbjuder till gömställen och upptäcktslek. I övrigt är gårdsmiljön öppen och oskyddad mot väder och vind och saknar lekmöjligheter i skugga framförallt för de yngre och särskolebarnen.

Förtätning Tomtexploateringstalet för Nydalaskolan är 0,3 (BTA/ Total markareal) vilket är relativt lågt exploaterat. Ett exploateringstal på 1,0 betyder att det finns lika mycket byggd yta som mark i området. För att få högre värden än 1,0 krävs alltså förhållandevis tät bebyggelse och byggnader med mer än en våning. Ett normalt exploateringsvärde för en stad ligger mellan 0,05 upp till 3. För att området skall räknas som högexploaterat krävs värden på mer än 0,9. Graden av markutnyttjande räknas ut genom att ta bebyggd markarea dividerat med total markarea. Nydalaskolans grad av markutnyttjande är 30 procent.

Alternativa aktiviteter på annan tid än skoltid förkommer inte i större utsträckning. Tidigare förkom föreningsverksamhet i en av paviljongerna vilket upplevdes som positivt då skolgården blev en mer levande och tryggare plats på en större del av dygnet.

Utemiljöåtgärder nutid FAS

Grönska och biologisk mångfald

Trädplantering vid paviljonger – Två trädrader med svenska trädarter har UTEMILJÖ planterats längs paviljongerna där det förekommer problem med övertemperaturer under varma soliga dagar. Träden kommer att fungera som solskydd, samtidigt som de ger en ökad grönytefaktor, mer variation på skolgården och är ett bidrag till den biologiska mångfalden. De 17 träden är av olika svenska arter som al, björk, bok, lönn och ek. Mellan träden har buskar planterats, framförallt för att skapa en växtmiljö som liknar naturen, men också för att skydda träden mot yttre påverkan och ge dem bättre förutsättningar till etablering.

Levande hägn – Tillsammans med eleverna har det

planterats ett levande hägn längs det höga flätverksstängslet vid tomtgränsen i norr. Det levande hägnet består av olika klättrande växter samt ett antal solrosor och fungerar som en avskärmning mot parkytorna och cykelbanan utanför. Dessutom avdramatiseras inhägnaden på ett positivt sätt. Kulle med bambulabyrint – Framför den stora

huvudbyggnaden har asfalt brutits upp och ersatts av en kulle med en bambuspiral och en lind på toppen. Kullen ger möjlighet till olika sorters lek och är ofta ett populärt inslag på skolgårdar. Ängsmark – Intill kullen har ett parti inhämtad ängs-

Gröna väggar – Vildvin och pipranka har planterats

på en norr- och en söderfasad på en av de centrala lågbyggnaderna. Den återkommande gula tegelfasaden bryts på så sätt av i färg och form samt får ett mer levande uttryck samtidigt som variationen minskar den stora skalan något.

mark placerats. En ängsmark består främst av gräs och örter, och kräver lite underhåll i förhållande till en vanlig gräsmatta samtidigt som den ger ett annat uttryck. Ängsmarken bidrar till en ökad biologisk mångfald både med sin förmåga att dra till sig smådjur och med sin rika variation på växter.

FAS

UTEMILJร

Fรถrslag och illustration Svenska Landskap

Markplattor ersatta med grönska – Det stora platt-

Odling

lagda stråket som går genom skolgården har luckrats upp genom att några markplattor har bytts ut mot växtlighet. Detta ökar grönytefaktorn, minskar hårdheten på skolgården samtidigt som det skapar en variation.

Elevernas odling – Eleverna har fått hjälpa till att odla nytt i de befintliga odlingskärl som finns på skolgården som pallkragar, cementrör och fasta upphöjda odlingsbäddar. Det har odlats en hel del örter och kryddor och vackra blomster.

Skogsträdgård – En avgrusad yta tillsammans med intilliggande buskage har omvandlats till en över 400 kvm stor grön dunge med nyttoväxter i form av bärbuskar och fruktträd. Dungen är ett startskott till en skogsträdgård. En skogsträdgård är en lund av nyttoväxter som strävar efter att efterlikna den naturliga skogsträdgården eller skogsbrynet. Placeringen av växterna är sådan att maximalt solljus fångas upp och dungen lockar till sig ett rikt insektsoch fågelliv som håller skadedjur borta. Växterna är perenna, det vill säga de är fleråriga och kräver ingen eller mycket lite skötsel. Grundtanken med en skogsträdgård är just att minimera skötseln genom att låta växter samverka, och att samtidigt kunna utnyttja de ätbara frukter som skogsträdgården bjuder på. Exempel på nyttoväxter i en skogsträdgård kan vara olika sorters nöt- och bärbuskar, fruktträd, kryddväxter och perenna grönsaker. En skogsträdgård är en slitstark miljö, när den väl har etablerat sig och är inbjudande till lek och passar därför utmärkt på en skolgård. Den har dessutom ett tydligt pedagogiskt användningsområde och passar därför lika bra till utomhuslektioner som lek på rasten. Planteringen av vilda bärbuskar tillsammans med holkar och bon ger barnen spännande möjligheter till nya upptäckter. Genom planteringarna går en snirklande stig och en befintlig lyktstolpe har integrerats. Små mötesplatser är skapade inom trädgården som ger lugn och avskildhet från resten av skolgården. Dungen är anpassad för att även kunna användas vid träslöjdslektionerna, som har sin verksamhet i byggnaden intill.

Vatten och infiltration

Holkar och bon – I den påbörjade skogsträdgården

har även mer direkta insatser gjorts för att öka den biologiska mångfalden genom att placera ut holkar och djurbon av olika slag. Förutom olika fågelholkar återfinns här också igelkottsbon och fladdermusholkar.

Markplattor ersatta med vattenblänk – För att luckra upp och skapa mer variation har några markplattor bytts ut mot plattor med en grund fördjupning. Fördjupningen gör att det vid regn samlas vatten och därmed att uttrycket blir föränderligt och att det finns mer att upptäcka och lära sig av. Grönytefaktor – Med en högre grönytefaktor ökar

automatiskt infiltrationsytorna på skolgården. Grönytefaktorn uppnår, efter ovanstående åtgärder, ett värde på 0,34. På grund av skolgårdens utbredda plattlagda ytor och stora takytor krävs ett fortsatt intensivt arbete med de gröna och blå åtgärderna för att väsentligt kunna höja faktorn.

Trygghet Human skala – Den storskaliga skolgården saknade tidigare rumslighet och orienterbarhet som är en betydelsefull faktor för att göra skolgården mer stimulerande, lekfull och mänsklig. Genom att möblera skolgården med olika gröna åtgärder som skapar variation med höjdskillnader, vertikal grönska i form av gröna väggar, träd för skuggverkan och andra odlingar som bryter och humaniserar skalan blir skolgården en tryggare plats.

Utemiljöåtgärder närtid FAS

Grönska och biologisk mångfald

Vatten och infiltration

Gröna tak – Gröna tak har många förde-

lar. Förutom ett bidrag till den biologiska mångfalden tar det hand om dagvatten, renar luften, dämpar buller och minskar överhettningen av städer. Gröna tak kommer att placeras på den låga centrala byggnaden. Byggnaden har ett stort, flackt tak och är synligt från kringliggande högre byggnader. Det gröna taket bidar därmed till utsikten. UTEMILJÖ

Sammanhängande grönstråk – Den påbörjade skogsträdgården binds samman med befintlig grönska till ett större grönstråk. Asfaltparti bryts upp och det kommer att planteras buskar så att en cykelslinga och en sittplats i en glänta ryms i buskaget.

Odling Kompost – En kompost på skolan blir en naturlig del i samband med odlingsinslagen och förstärker lärandet om naturens kretslopp.

Vattengestaltning – Från huvudbyggnaden till sam-

lingsplatsen anläggs två ränndalar som tydliggör dagvattenavrinningen. Ränndalarna tydliggörs framförallt med sitt ytskikt av blå mosaik. Vattnet samlas sedan i en grund vattenspegel som sedan snabbt infiltreras och avdunstar.

Trygghet Planering av utebelysning – Armaturerna ses över på

skolgården, placering och styrka justeras. All belysning får skymningsrelä och LED-belysning används där så är möjligt. Trygghetszoner – Tanken med trygghetszonerna är

Kryddträdgård – I anslutning till demoklassrummet

placeras odlingar inspirerade av medeltida klosterträdgårdar. Odlingarna innehåller örter och kryddor av olika slag. Platsen är i närheten av matsalen och det fungerar därför utmärkt att plocka örter att lägga på maten eller använda i matlagningen. Till skillnad från andra naturlika gröna åtgärder som ängsmark och skogsträdgård, är tanken bakom denna odling att den även ska utgöra ett estetiskt inslag som formas och kontrolleras av människorna själva. Odlingarna kan bytas ut efter årstid och önskemål från verksamheten.

att området med direkt närhet till hemklassrummen, för de yngre klasserna, ska upplevas som en bekväm och säker plats där klassen får känna tillhörighet och själva råda över hur den ska användas. Inom denna trygghetszon placeras cykelställ och ett klassträd planteras. Det ska kännas tryggt att ha sin cykel parkerad på skolan. Här öppnas det även upp för utomhuslektioner genom uteklassrum i direkt anslutning till det traditionella. Med ett lågt staket som också fungerar som informell sittplats blir det tydligt till vilket klassrum uteplatsen tillhör. Uteklassrummet bidrar även till att skapa en trygghetszon för eleverna vid utomhusvistelse utanför lektionstid.

Fรถrslag och illustration Svenska Landskap

50 FAS

UTEMILJÖ

Fรถrslag och illustration Svenska Landskap

Informella sittplatser – Förutom låga staket satsas

det på andra typer av informella sittplatser och mötesplatser på skolgården. Informella sittplatser kan vara murar, hockeysarg eller kant kring planteringar.

sinnet, uppfattningen av den egna kroppen i rummet, där upplevelsen och förtjusningen med höjdskillnader och ”tyngdlöshet” fascinerar. Trampstenar – Oregelbundet utlagda trampstenar

Stor samlingsplats – Det skapas en naturlig mötes-

och samlingsplats framför huvudbyggnaden med utrymme för hela skolans barn. Samlingsplatsen går ihop med den befintliga bambukullen och ängsmarken, och har en mur i en s-liknande, ringlande form. Här går det att samla hela skolans elever vid skolavslutningar samtidigt som skalan gör att det lämpar sig att även sitta och prata på tu man hand. Paraplyer – På olika platser på skolgården kommer

det att placeras fasta regnskydd i form av paraplyer i olika storlekar. Förutom ett utmärkt skydd vid regn är paraplyerna också en mysig mötesplats med det förhöjda bordet som lämpar sig för gemytliga samtal. Paraplyerna skapas i olika storlekar och höjder anpassade efter olika gamla elever. På- och avtagbara segeldukar för skydd mot solen kan användas över sandlådorna. Segeldukarna skyddar barnen mot skadlig UV-strålning och fungerar även som ett utmärkt skydd mot regn. Ökat antal cykelparkeringar – Förutom cykelparkeringarna i anslutning till trygghetszonerna kommer cykelplatser placeras ut på några andra lämpliga ställen på skolgården. Totalt sett kommer antalet cykelplatser mer än dubbleras och uppgå till cirka 150 platser. De flesta cykelställ placeras i närheten av elevernas hemklassrum, inom trygghetszonerna. Några placeras på andra ställen, och förses då med gröna tak och belysning.

Aktivitet och hälsa Utökade aktivitetsredskap – Utökade aktivitetsred-

skap på skolgården som gungor, nya sandlådor med segelduk och pingisbord ger fler möjligheter för eleverna att vara aktiva på rasterna. Med ett större antal redskap ges mer variation för eleverna, samtidigt som de inte behöver vänta på att till exempel lekställningen ska bli ledig. Olika typer av lek stimulerar olika sinnen. Gungor exempelvis stimulerar det kinestetiska

tvingar ner blicken och stimulerar balanssinnet och koordinationsförmågan. Det är ett spännande, vackert och lekfullt skolgårdselement men också ett utmärkt sätt att skydda gräset från slitage. För att underlätta grönyteskötseln kan de grävas ner i nivå med markytan. Trampstenar har historiskt använts för att ta sig fram över ytor som lätt blev leriga vid regn eller som i Pompeji som nyttjade dessa tidiga upphöjda övergångsställen för att ta sig över den smutsiga gatan, en slags gatubro. Naturgym – För att uppmuntra till fysisk aktivitet på skolgården kommer ett lekfullt naturgym att byggas i närheten av idrottshallen. Utegymmet utformas som en fantasifull hinderbana och kan användas av eleverna både under lärarledd tid och för fri lek under rasterna. Uteservering – Den gröna kilen bakom matsalen

kommer att delas upp i fyra delar genom att sätta häck som avskiljare med passage längst in. Närmst matsalen ordnas en uteservering för lunch utomhus. Uteserveringen kommer att vara tillgänglig med en dörr direkt från matsalen som gör det enkelt att gå ut med brickan och sätta sig. Uteserveringen ligger precis intill odlingarna med örter och kryddor, och tillåter eleverna att experimentera med egenodlade smaker till maten.

Utemiljöåtgärder framtid FAS

Grönska och biologisk mångfald

Fullt anlagd skogsträdgård – Den gröna dungen med nyttoväxter i form av bärbusUTEMILJÖ kar och fruktträd har nu, efter att ha brett ut sig något mer ytmässigt, växt färdigt. Här finns nu gott om hallon, krusbär och äpplen. Dessutom har ytterligare tre cashewnöt-formade lundar växt upp, örtlunden, myntalunden och grönsakslunden, alla med skogsträdgården på Holma i Höör som förebild. Lundarna är ca 200 kvm stora, lätt upphöjda och har genom formen maximerat solinstrålningen likt ett skogsbryn. Örtlunden har glesare träd och buskskikt än de andra lundarna eftersom örterna på marken behöver mycket ljus. Intill örtlunden finns en liten damm med ätliga vatten- och våtmarksväxter. Vattenblänket gör att örtlunden får extra mycket solljus. När barnen rusar genom myntalunden doftar det ljuvligt, här återfinns förutom mynta, spansk körvel och citronmeliss. Precis som örtlunden har grönsakslunden lite glesare träd och buskskikt, på marken under återfinns olika perenna grönsaker. Här finns skogslök, ramslök, strandkål och pimpinell. Skolan kan stolt visa upp egenodlad frukt, bär, örter, nötter och grönsaker, alla är exempel på skogsträdgårdarnas ogräsfria och givmilda gåva. Det finns ytterligare en cashewnöts-formation, här odlas leken maximalt, särskilt vintertid när gräskullen förvandlas till en pulkabacke. Kaninhotell och hönsgård – Djurhållning kan bidra till

att odla människors bästa kvaliteter; att lära sig och få ta ansvar, sköta och pyssla om och att villkorslöst få tycka om och känna värme.

Odling Växthus – Ett litet växthus vid en söderfasad tillkommer. Här odlas nyttigheter både för elever och för kaniner; sallat, spenat, broccoli och morötter. Odling i kallväxthus gör att det går att börja odla lite tidigare än på friland, här förkultiveras bland annat kryddväxter för att senare planteras ut i kryddträdgården.

Vatten och infiltration Vatten i tre former – På skolgården får eleverna möjlig-

het att upptäcka tre olika former av vatten.

• Mätbart – det pedagogiska vattnet i form av regnmätare kan praktiskt och konkret användas i undervisningen • Lekfullt – vattenlek, de skålformade vattenblänksplattorna glittrar, människans lust till vatten stimuleras, de skapar reflexer, motljus och stänk. • Naturlikt – små naturlika rännilar meandrar över skolgården, likt en liten skogsbäck flyter de fram, här finns möjligheten att höra ljudet av rinnande vatten i de ränndalar av blåmosaik som från stuprören leder fram till dammen vid örtlunden, vattnet infiltreras i dammen, vårt och naturens behov av vatten synliggörs.

Trygghet Cykelstråk med närvarostyrd belysning – Cykelstråk

med närvarostyrd belysning i närområdet sparar energi samtidigt som det förenklar för cyklisterna när mörkret faller och det ökar tryggheten eftersom det tydliggör mänsklig närvaro.

Förtätning Hållbar förtätning av paviljongbyggnader – Tomtexploateringstalet för Nydalaskolan är 0,3 (BTA/ Total markareal) vilket är relativt lågt exploaterat. Genom att den västra paviljongen försvinner och den östra byggs på med 1-2 vån, alternativt en ny byggnad av passivhusstandard i 2-3 våningsplan totalt, ökar exploateringen samtidigt som graden av markutnyttjande sjunker från 30 procent till 27 procent. Det blir plats för fler elever, fler klassrum och dessutom mer skolgård. Hållbar förtätning med avseende på människor och aktiviteter – Skolgården som mötesplats och mål-

punkt berikar stadsdelen när den kan nyttjas jämnare över dygnet och året. Att få till aktiviteter på kvällar och helger samt under lov gör området attraktivare och livfullare och fastigheten bättre nyttjad, förtätad. Aktiviteterna kan förekomma inne i själva skollokalerna men även utomhus på skolgården eller i intilliggande parkområden.

Fรถrslag och illustration Svenska Landskap

Energi som fokusområde

Efterkrigstidens bebyggelse kom till i en tid då energipriserna var låga och frågor rörande ekologi och hållbarhet hade annorlunda prioritering jämfört med idag. Nu, 50 år senare, står dessa byggnader inför ett omfattande renoveringsbehov och öppnar för nya möjligheter att på ett allomfattande sätt ställa om dessa till byggnader som står sig bra ytterligare 50 år i framtiden. Att minska energianvändningen är en viktig del i ledet för att uppnå ekologiskt hållbarhet. Ett minskat energibehov innebär också minskade kostnader och allt eftersom energipriserna fortsätter att öka kommer en energisnål fastighet vara av allt större betydelse. För att väsentligt kunna minska energianvändningen krävs inte minst investeringar i tekniska installationer och klimatskal. Kostnaden för dessa är ofta högre än om befintlig utrustning enbart ersatts med likvärdig. I detta sammanhang är det därför viktigt att tänka mer långsiktigt utifrån ett livscykelperspektiv. Behovsstyrning är också en parameter som kan göra stor skillnad i hur energin utnyttjas. På en skola har olika lokaler olika behov med en utnyttjandegrad som varierar över dygnet. Detta berör framför allt ventilation och belysning. Under lektionstid är det full aktivitet inne i klassrummen medan raster och kvällstid innebär tomma lokaler. Systemen behöver därför ta hänsyn till de behov som finns och anpassas för att undvika exempelvis överflödig ventilering. År 2020 ska Malmö stads fastigheter till 100 procent försörjas av förnybar energi. För att aktivt kunna medverka till detta är målet att Nydalaskolans energianvändning minskas med 35 procent och att 20 procent är egenproduce-

rad, förnybar energi. Det energislag som är aktuellt för skolan är solenergi. Energi från solen kan nyttjas på en rad olika sätt där de två mest beprövade sätten är solfångare och solceller. Solfångare producerar värme som kan användas till varmvatten och uppvärmning. Solceller producerar el som kan ledas in på elnätet i en byggnad. Lämpligheten för vardera anläggning bedöms efter det behov som finns. Solceller passar bra till många anläggningar där verksamheten har stort behov av el, som exempelvis skolan, medan solfångare passar bra då uppvärmningsbehovet är stort som till exempel för utomhusbassänger.

Energianvändningen minskas med 35 % och 20 % är egenproducerad förnybar energi.

Utgångsläge energi Klimatskal

Teknik och styrning

Skolan består av sju byggnader, A-G, där byggnad C, D och E är sammankopplade och byggnad F och G är träpaviljonger. Den totala byggnadsarean uppgår till 6 000 kvm. Bortsett från de två paviljongerna är skolan

Skolan är inkopplad till fjärrvärmenätet och har en årlig energianvändning på cirka 725 MWh värme och 310 MWh el. Fjärrvärmen används till byggnadernas uppvärmning och varmvatten medan elen används till belysning, ventilation, datorer, tvätt- och torkmaskiner samt övrig teknisk utrustning. Ett av de stora energiproblemen för skolan är de ”tillfälliga” paviljonger som byggdes ungefär samtidigt som huvudbyggnaden. Paviljongerna är lätta träkonstruktioner vilket får till följd att det under de kalla delarna av året går åt mycket energi till uppvärmning. Situationen är den samma för många andra skolor med tillhörande paviljonger där det är svårt att åtgärda energiförlusterna, samtidigt som det finns ett behov av att paviljongerna ska stå kvar. Belysningen saknar effektiv styrning och tänds med manuell strömbrytare i varje rum. Det betyder att belysningen ibland står på även då lokalerna inte används. Ventilationen på skolan är tidsstyrd och inte efter behov. Skolan är utrustad med ett värmeåtervinningssystem som använder värmen i frånluften för att värma tilluften. Vattenanvändningen på skolan är hög i jämförelse med andra skolor och uppgår på ett år till cirka 4 400 kubikmeter. Skolan har ett mottagningskök där mat tas om hand från närliggande tillagningsskolkök, varför endast värmehållning av maten är nödvändig samt viss enklare tillagning. Vitvarorna i skolans mottagningskök håller god energiklass. Kyl och frys är nyligen bytta och är av bästa energiklass med propan som drivmedel. Diskmaskinen är inkopplad till både varmoch kallvatten, där spolvattnet återvinns två gånger och där det även finns ett värmeåtervinningssystem i två steg som utnyttjar värmen i det använda spolvattnet. Däremot i skolans övriga byggnader finns en del pentryn med äldre vitvaror i form av kyl, frys och diskmaskin. I förskola och fritidsbyggnader finns tvätt- och torkutrustning som används flitigt. Skolan har datorer och tv-apparater i många av klassrummen och även en gemensam datorsal.

58 till det yttre en tegelbyggnad. A-byggnaden vilar på betongplintar med bärande betongstomme. Ovanför källarplanet är tegelinnerväggar den bärande konstruktionen. Ytterväggarna består av träregelverk med mellanliggande isolering på en tjocklek av sammanlagt 290 mm. Takbeklädnad är av koppar. Vid en omfattande fasadrenovering har alla byggnader utom paviljongerna utrustats med isolerglas. Byggnad B är uppbyggd på en krypgrund av så kallade ERGE-balkar och plintar av betong. Innerväggarna består av bärande LECA-block och ytterväggarna har en träregelskonstruktion med tegel som fasadmaterial. Takbeklädnad är papp ovanpå spontad panel. Byggnad C, D och E har en uppbyggnad likt B-byggnaden med skillnaden att mineralullstjockleken är 190 mm i byggnad C, D och E medan endast 70 mm i byggnad B. Paviljongbyggnaderna F och G är även de uppbyggda på en betongkrypgrund, men skiljer sig på så sätt att ytter- och innerväggarna består av bärande träkonstruktioner. Paviljongerna har en sämre värmelagringsförmåga än övriga byggnader på grund av de lättare byggnadsmaterialen och att isoleringstjockleken tunnare än önskvärt. De får därför ett stort uppvärmningsbehov under vinterhalvåret och även övertemperaturer på sommaren.

Energiåtgärder nutid FAS

ENERGI

Klimatskal

Teknik och styrning

Trädplanteringar som skydd mot solinstrålning – För att undvika övertempera-

Demoklassrum – Det klassrum på skolan som tar ett samlat grepp kring energianvändningen. Här har åtgärder utförts som i ett senare skede ska komma att implementeras på hela skolan. Demoklassrummet har utrustats med behovsstyrd ventilation, frånvarostyrd belysning, vattenbesparande utrustning samt en rad miljöpedagogiska inslag. Förhoppningen med demoklassrummet är att det ska väcka engagemang och insikt hos elever och lärare med avseende på de energibesparande åtgärder som utförs på skolan.

turer i paviljongerna under sommarhalvåret har trädrader planterats en bit från fasaderna för att hindra solinstrålningen. På så sätt ökas grönytefaktorn på skolgården samtidigt som trädraden hjälper till att ge eleverna en bättre arbetsmiljö inne i klassrummen. Skolan är inte försedd med komfortkyla varför planteringen inte kan ses som en energibesparande åtgärd, men däremot som en billigare och icke energikrävande åtgärd jämfört med att installera komfortkyla. Under vinterhalvåret har trädens löv fallit ner och hindrar då inte solen från att ge värme och dagsljusinstrålning till paviljongerna.

Belysningsstyrning i demoklassrum – Skolan har i

dagsläget manuell belysning. Det innebär att belysningen ibland står på även under långa tider då lokalerna inte används. Därför har energibesparande frånvarostyrning installerats i demoklassrummet. Det innebär ett aktivt val för att tända belysningen, vartefter det automatiskt släcks då ingen längre använder rummet. Toalettgruppen i anslutning till demoklassrummet har utrustats med närvarostyrning som innebär att det automatiskt tänds då någon använder sig

av dessa utrymmen. Valet mellan närvaro- och frånvarostyrning görs beroende på ifall det finns gott om infallande solljus eller inte. I utrymmen som saknar infallande solljus är närvarostyrning bäst lämpad, medan frånvarostyrning fungerar bra i utrymmen som kan bevistas utan behovet att tända. Behovsstyrd ventilation i demoklassrum –

Demoklassrummet har utrustats med behovsstyrd ventilation. Det innebär att en rörelsesensor registrerar om det är någon närvarande i rummet och därefter styr luftflödet i rummet genom öppning eller stängning av olika motordrivna spjäll. Då erhålls antingen minimiflöde vid frånvaro eller närvaroflöde då rummet används. Då närvaro upptäckts ser en temperaturgivare till att rätt temperatur erhålls i klassrummet genom att reglera luftflödet mellan närvaroflöde och maxflöde. Systemet kan även sammankopplas med värmeregleringen av rummets radiatorer för att på så sätt få en energieffektiv drift där ventilation och värme sker exakt efter behov. Utöver närvarogivare och temperaturgivare installeras även luftkvalitetsgivare som ökar luftflödet om inställt börvärde överskrids. Systemet möjliggör även att det kopplas samman med från- eller närvarostyrning för belysning.

FAS

ENERGI

Snålspolande munstycken – På skolan har vattenbe-

sparande åtgärder utförts. Gymnastikduscharna har utrustats med tidsbegränsande prestoventiler och snålspolande munstycken som minskar flödet från 9 l/min till 6 l/min. Prestoventilerna har en spoltid på cirka 30 sekunder. Blandare vid tvättställ har utrustats med snålspolande munstycken som minskar flödet från 15 l/min till 2,5 l/min. Flödet i kranar och duschar är fortfarande tillräckligt för att effektivt skölja bort tvål och lödder från händerna och kroppen. Blandare vid diskbänk, som kräver ett något högre flöde för att effektivt kunna tappa upp vatten, har sänkts från ett flöde på 9 l/min till 6 l/min. På skolan har sammanlagt sex duschar och 120 tappställen vattenbesparats. Genom att minska flödet görs besparingar på både vattenresurser samt energikostnader för varmvattnet. Denna åtgärd har därför stor besparingspotential, särskilt i länder där vattenresurserna är begränsade. Åtgärden ger bra lönsamhet och är förhållandevis enkel att utföra. Effektivisering av värme- och ventilationssystem –

Skolan är sedan tidigare försedd med ett värmeåtervinningssystem som återanvänder värmen ur frånluften för att värma tilluften. Ytterligare energibesparingar har gjorts genom att byta till energieffektiva pumpar i värmecentraler. Eftersom luftflödet på skolan tidigare varit för högt har detta reglerats ned och energibesparingar har gjorts även där. Injustering av rumsstyrning – Nästa steg i energief-

fektiviseringen har varit att injustera rumsstyrning av radiatorer till lämplig maxtemperatur. Genom att göra detta undviks att mer energi än nödvändigt används på grund av hög rumstemperatur. För varje grad som inomhustemperaturen kan sänkas med går det att göra fem procents energibesparing på uppvärmningsbehovet.

Energiåtgärder närtid FAS

Klimatskal Tätning av paviljonger – Skolans pavil-

jonger är lätta träkonstruktioner som har svårt att hålla kvar värmen under de kalla delarna av året. Om byggnader av den här typen planeras att stå kvar under en längre tid bör byggnadens värmeförluster ses över. Tätningslister i fönster och dörrar mellan karm och båge kan installeras för att minska onödigt luftläckage. Tvåglasfönster kan kompletteras med en extra isolerruta som ser till att värmeförlusterna över fönstren minskar. Det är även möjligt att tilläggsisolera ytterväggar eller tak för att få bättre värmelagringsförmåga och minska köldbryggorna i anslutningar mellan olika byggnadsdelar. Då paviljongerna från början är planerade som en tillfällig lösning kan det finnas en vinst i att, i samband med att verksamhetens utrymmesbehov utvärderas, planera för förtätning. Detta kan exempelvis göras genom att bevara befintlig stomme och skapa en ny påbyggnad eller genom att bygga en ny energieffektiv byggnad med ett hållbarhetsperspektiv som kan tillgodose behoven under lång tid framöver. Läs mer om detta under kapitlet Utemiljö. ENERGI

gästen eftersom ett jämnare inomhusklimat erhålls. Väderprognosstyrningen samordnas med byggnadens ordinarie reglersystem eftersom värme- och ventilationsbehovet inte endast beror på utomhusklimatet utan även på byggnadens värmelagringsförmåga och på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Systemet är bäst lämpat för byggnader med relativt tung byggnadsstomme och med vattenburna radiatorer, där uppvärmning utgör en stor del av energianvändningen. Skolan ses därför som ett intressant objekt för väderprognosstyrning, dock med reservation eftersom byggnaderna på skolan skiljer sig från varandra beroende på byggnadstyp och väderstreck. Det kan därför behövas en specifik prognos för varje byggnad och därav ökade prenumerationskostnader. Väderprognosstyrning kan innebära relativt stora energibesparingar för en byggnad. Det är dock inte säkert att det görs en ekonomisk vinst i att installera väderprognosstyrning eftersom prenumerationskostnaderna ibland äter upp energibesparingen. Det går därför istället att se den ekologiska nyttan i att använda mindre energi och att byggnadens komfort höjs.

Teknik och styrning

Termografering av skolans paviljonger. Den blåa färgen indikerar en kallare temperatur över fönster (till höger i bilden), men även köldbrygga i anslutning mellan vägg- och takkonstruktion.

Vattenresursbesparande prestoventiler – Blandare

Väderprognosstyrning – Väderprognosstyrning inne-

Utomhusbelysning – I dagsläget tänds utomhusbe-

bär att med hjälp av SMHI:s lokala väderprognoser förutse värme- eller kylbehovet för en byggnad nästkommande dag eller upp till fem dagar framåt. På så vis kan ventilation, värme och kyla regleras i förväg så att byggnaden är väl förberedd och inte lagrar mer värme än vad som behövs, respektive kyler mer än vad som krävs om komfortkyla finns installerad. Väderprognosstyrning är en energibesparandeåtgärd som även höjer komforten för brukaren eller hyres-

lysningen på skolgården ett visst klockslag och står på fram till midnatt. För att utomhusbelysningen inte ska vara påslagen när det är ljust ute kommer ett energibesparande skymningsrelä installeras. Skymningsreläet ser till att belysningen endast tänds vid mörker och att den sedan släcks ett visst klockslag. Skolgården har i dagsläget en hög strålkastarmast med sex stycken strålkastare. Masten kommer att ersättas med stolpbelysning eller energibesparande

på tvättställ kommer att förses med prestoventiler. Det innebär en knapptryckning för att starta vattenflödet vartefter det automatiskt stängs efter cirka tio sekunder. Presto installeras för att hindra att skolans blandare står på i onödan och beräknas sänka varmvattenanvändningen med 50 procent. Det är även möjligt att utrusta blandarna med en rörelsesensor som har samma funktion som prestoventilen.

LED-strålkastare. Nuvarande fasadbelysning kommer att ses över för att kunna bytas till mer energieffektiva ljuskällor. Fortsättning på belysnings- och ventilationsåtgärder från demoklassrum – I ett demoklassrum på sko-

lan har behovsstyrd ventilation och frånvarostyrd belysning installerats. Efter utvärdering kommer detta att utökas till att innefatta alla skolans utrymmen och därmed kommer stora energibesparingar att kunna göras. Den behovsstyrda ventilationen ser till att ett grundflöde erhålls då ingen vistas i lokalerna, för att sedan öka ventilationen när någon är närvarande. Frånvarostyrd belysning innebär ett aktivt val för att tända belysningen, vartefter det automatiskt släcks då ingen längre vistas i rummet. Toalettgrupper och liknande utrymmen utan infallande solljus utrustas med närvarostyrning eftersom behovet av att tända alltid finns då dessa utrymmen används. Belysning utgör en stor del av skolans elanvändning, varför åtgärden kommer ge en bra besparing. Energieffektiva storkök och pentry – I de byggnader

där det finns pentry med kyl, frys och diskmaskin kommer de gamla maskinerna att bytas ut mot nya energisnåla maskiner. Dessutom kan fristående kyl och frys ersättas med ett kombinerat skåp eftersom de i dagsläget inte används i någon större omfattning. Mottagningskökets utrustning håller god energiklass, däremot kan det finnas vissa vattenresursbesparingar att göra vid installation av ny diskmaskin eftersom moderna diskmaskiner bland annat har ett nytt system för korgmatning som minskar vattenanvädningen. Energieffektiv tvättvård – Skolan har en del tvättmaskiner och torkskåp. Tvättmaskinerna har god energiklass, medan det finns energibesparingar att göra för torkskåpen. Torkskåpen på skolan är frånluftstorkskåp av enklare modell med manuell inställning av tid och temperatur. Dessa kommer att ersättas med avfuktartorkskåp som avfuktar kläderna istället för att värma bort fukten. Avfuktningstorkskåpet stängs av då kläderna har nått önskad torrhet och energianvändningen kan i vissa fall halveras med hjälp av ett avfuktnings-

torkskåp istället för ett traditionellt frånluftstorkskåp. En annan möjlighet är att förse de nuvarande torkskåpen med en liten modul som kopplas mellan torkskåpet och eluttaget. Modulen stänger av torkskåpets värmeelement när kläderna är tillräckligt torra. I annat fall hade värmeelementet varit igång tills tidsvredet gått tiden ut. Eftersom kläderna oftast är torra innan dess så går det att göra energibesparingar även på så vis. Angående energieffektiva tvättmaskiner och torktumlare se avsnitt energieffektiva vitvaror för Kirsebergs ishall. Utbildning av driftpersonal – För att en byggnad ska

vara så energieffektiv som möjligt är det viktigt att de som sköter den, det vill säga driftpersonal, får så bra utbildning som möjligt. Annars är det lätt hänt att de injusteringar som görs av någon, motverkas av en annan. Driftpersonalen behöver vara införstådd med hur de styrparametrar som regleras påverkar byggnaden och byggnadens energianvändning. Då fastigheten styrs på ett energioptimalt sätt finns det stora besparingar att göra. Styrinstruktioner bör finnas på plats för att ge driftpersonalen rätt förutsättningar. Grenuttag och timer på datorer och skrivare –

Datorer, tv-apparater och skrivare är exempel på utrustning som drar verksamhetsel. Genom att installera grenuttag med strömbrytare där dessa apparater finns kommer det vara lättare för verksamheten att stänga av apparaterna. På så sätt blir det lättare att se till att apparaterna inte står på i stand-by läge och drar energi. En möjlighet är också att installera någon form av timerstyrning i datorsalen som ser till att alla apparaterna stängs efter ett visst klockslag. Energieffektiva lysrör – Genom att se över skolans belysning och efterhand ersätta de lysrör som finns med energisnålare lysrör kommer det gå att göra en cirka 30 procentig energibesparing för dessa armaturer. Ersätt onödig varmvattencirkulering med varmvattenberedare – Skolan består av en rad byggnader

som är utspridda från varandra. Det betyder att varmvattnet måste cirkuleras långa sträckor för att nå fram

till alla tappställen. Därmed görs värmeförluster på vägen från varmvattenberedare till tappställe. För att minska på dessa värmeförluster kommer de tappställen som befinner sig långt ifrån den centrala varmvattenberedaren att förses med egna, mindre varmvattenberedare. Det kan även finnas tappställen på sko-

lan som inte är i behov av varmvatten året runt varför varmvattencirkuleringen till dessa tappställen kommer stängas av under vissa delar av året. Det kan även bli aktuellt att försöka sänka varmvattencirkuleringstemperaturen och på så sätt spara energi, men då bör legionellarisken först utredas.

Energiåtgärder framtid FAS

Teknik och styrning Värmeåtervinning från duschvatten – I

dagsläget används gymnastikduscharna på skolan endast dagtid men i framtiden finns förhoppningen om att skolans gymnastiksal skulle kunna vara värd för aktiviteter även kvällstid. Därför är värmeåtervinning från duschvatten en mycket intressant åtgärd där cirka 1/3 av energianvändningen i samband med duschning går att spara. Systemet bygger på att det utgående duschvattnet, vilket endast tappat några få grader i temperatur, värmer inkommande kallvatten med hjälp av en värmeväxlare. Värmeväxlaren bör placeras innanför klimatskalet för att minska värmeförlusterna. Området för värmeåtervinning från duschvatten är fortfarande under utveckling och förhoppningen är att det kan bli standard. ENERGI

Belysningsöversyn – LED-belysning kommer att

utvecklas över de närmsta åren och på sikt ersätta den belysning som finns idag. Det är därför intressant att i framtidsvisionen ha med en översyn av skolans belysning för att se ifall LED-tekniken kan utgöra ett energieffektivt alternativ. Det är även intressant att titta på ljusarmaturer med dagsljusreglering som anpassar belysningsnivån efter hur dagsljusinsläppet varierar under dagen. På så sätt sparas energi samtidigt som en god synkomfort uppnås. Eftersom stor del av skolans elanvändning går åt till belysning finns det stor besparingspotential i energieffektiv belysning.

Förnybar energi Solceller – Målet för skolan är att 20 procent av ener-

gianvändningen ska täckas av egenproducerad, för-

nybar energi. Därför kommer en cirka 500 kvm solcellsanläggning att placeras på skolans plana takytor. Eftersom skolan är inkopplad till fjärrvärmenätet finns det störst behov av elektricitet och därmed solceller. En sådan anläggning kan producera ca 60 000 kWh per år och på så sätt förse skolan med 20 procent förnybar energi. Solcellerna kommer att placeras horisontellt vilket innebär låg installationskostnad och minskad risk för vandalisering.

Miljöpedagogik som fokusområde

FN har deklarerat att under åren 2005-2014 skall ”utbildning för hållbar utveckling ges högsta prioritet inom all utbildning”. Detta understryker vikten av att eleverna ges utbildning i dessa frågor i unga år eftersom det är då som grundläggande beteenden och uppfattningar skapas vilka senare i livet kan vara svåra att ändra på. Det är betydelsefullt att alla känner delaktighet i frågorna, därför bör det tas fram en miljöpedagogik som alla kan vara med och påverka. De miljöpedagogiska spridningseffekterna ska inte heller förringas, barn har en utmärkt förmåga att sprida kunskap vidare. Förutom elevernas kunskapsutveckling är det väsentligt att även verksamhetspersonal får utbildning. Istället för att utgå från förbud och uppmaningar ska varje person kunna se hur han eller hon kan bidra i det stora sammanhanget. Att alla jobbar åt samma håll och ser nyttan i det som görs, både vad gäller ökad ekologisk hållbarhet och sparade energikostnader, är betydelsefullt. I undervisningen om hållbarhet bör möjligheter ges för självreflektion kring ämnet, både för elever och för lärare. Målet är nått först när elever och lärare själv kommer med nya idéer och tankar om hur skolan kan utvecklas till en mer ekologiskt hållbar plats. Det är förhållandevis enkelt att minska energianvändningen med hjälp av tekniska lösningar och moderna installationer, men för att verkligen göra skillnad måste en beteendeförändring ske. Vägen dit är kunskap och insikt om sitt beteende och sin klimatpåverkan. En miljöpedagogisk utemiljö har för avsikt att väcka tankar och engagemang kring miljöfrågor. Den ska skapa förståelse och empati för vår natur och dess element och ge de som uppehåller sig där en möjlighet att vara delaktiga och påverka sin egen hållbara närmiljö. Efterkrigstidens skolgårdar är ofta rymliga men kala, och möjligheten att

anpassa dessa till modern utomhuspedagogik är därför stor. Att pedagogerna har en positiv inställning till miljöfrågor och ett engagemang är viktigt, men det behövs även bra verktyg för att kunna arbeta med hållbarhet i den dagliga verksamheten. Gröna, välgestaltade skolgårdar, välanpassad källsortering och energimässigt hållbara verksamhetslokaler ger godare förutsättningar för att arbeta med miljöfrågor. Det är också viktigt att visa eleverna både den ”lilla” påverkan som de gör själva genom att sopsortera och att släcka lampor, samt den”stora”, som att vara en del av Malmös miljömål till 2030, när hela Malmö ska försörjas med förnybar energi.

Den fysiska platsen, inne såväl som ute, uppmuntrar till förståelse och lärande kring hållbar utveckling.

Utgångsläge miljöpedagogik Inomhusmiljö för hållbar utveckling

Möbleringen på skolan kan med avseende på energioch inomhusmiljö göras bättre. Det är inte ovanligt att möbler och blommor är placerade framför ventilationsdon för att minska känslan av drag och ibland används ytan framför donen som tillfällig avlastningsplats för väskor och liknande. Detta gör att ventilationen får en sämre effektivitet, och för att få in frisk luft i klassrummen vädras det istället med hjälp av öppna fönster, vilket orsakar stora värmeförluster. Inte heller är det ovanligt att stora massiva möbler är placerade under fönster och därmed täcker radiatorerna. Värmen får då inte den spridning i rummen som är önskvärd, och detta ses som en bidragande faktor till varför temperaturen på skolan är lägre än förväntad under vinterhalvåret. Bristfällig möblering, avsaknad av ordentliga förvaringsutrymmen och mycket lösa saker som böcker, egentillverkade lerfigurer och färgpennor i klassrummen gör det svårt att städa ordentligt. Detta leder till ett dåligt inomhusklimat. Det saknas tomma ytor i inomhusmiljön som därför känns plottrig och inte alltid fördelaktig som undervisningsmiljö.

lan satt upp tillfälliga värmefläktar som kopplas direkt till elnätet och slukar energi. För att avskärma mot störande sol är persienner ofta neddragna i klassrummen. För att få det ljus som behövs för att se tavlan eller texten i boken tänds det istället i taket. Belysningen styrs manuellt, vilket leder till att lamporna ofta är tillslagna även då eleverna inte befinner sig i rummet. Onödig energi nyttjas även då datorer står på och skärmarna är påslagna även då de inte används. Blandarna på skolans tvättställ är utrustade med munstycken som har ett kraftigt vattenflöde. Blandarna har manuell på- och avstängning och på grund av det höga flödet används ofta mer vatten än vad som är nödvändigt, vilket också har en negativ påverkan på energianvändningen. Viss källsortering sker, som en del i den pedagogiska verksamheten och skolrestaurangerna har ett eget källsorteringsrum. Däremot finns inget miljöhus på skolan, utan alla sopor slängs i en och samma container på skolgården. Det finns önskemål från pedagogerna att kunna lära ut källsortering på ett riktigt sätt genom att införa fullvärdig källsortering i både klassrum och på gården.

Att lära miljö på skolgården Skolgården saknar tydliga miljöpedagogiska redskap. Utomhusmiljön är till största delen hårdgjord och har mycket få naturliga inslag. Hårdgjorda ytor är bra för en del aktiviteter och inte minst för tillgängligheten, men det är också viktigt med stimulerande inslag som rumslighet och föränderliga växter. Därför saknas en uppmuntrande miljö för hållbarhetsfrågor. Generellt sett finns lite grönska på skolan, både inne och ute.

De två paviljongerna är inte optimala ur energisynpunkt. Under vintern upplevs de som alldeles för kalla, och under de varma delarna av året skapas istället problem med övertemperaturer. I ett försök att lösa problemen på vintern har verksamheten på sko-

Miljöpedagogiska åtgärder nutid FAS

MILJÖPEDAGOGIK

Inomhusmiljö för hållbar utveckling Behovsstyrd ventilation – Införandet av

behovsstyrd ventilation i demoklassrummet på Nydalaskolan förbättrar inomhusklimatet och minskar behovet av långvarig vädring som kan orsaka energiförluster. Möblering – Ytterligare en åtgärd för att skapa ett

bättre inomhusklimat har varit att bidra med en lösning för möbleringen. Det förekommer vissa brister i hur klassrummen har möblerats. I ett försök att göra den pedagogiska miljön mer optimal i svårmöblerade rum har ofta stora möbler placerats framför radiatorerna och fläktdon vilket fått till följd att värmen och luften inte fördelar sig i rummet på det sätt som är tänkt. I ett försök att lösa problemet med inomhusklimatet har energikrävande värmefläktar kopplats in direkt på elnätet. Två lösningar har tagits fram för att förtydliga vikten av att möblera rätt för en optimal energianvändning och inomhusmiljö. Framför radiatorn i demoklassrummet har det gjorts en markering i golvet som visar en möbleringsfri zon, 60 cm ut. Det har även tagits fram tre möbleringsförslag för demoklassrummet som förklarar hur det går att möblera ett rum med hänsyn till radiatorer och ventilationsdon, både generellt och specifikt för detta klassrum. Möbleringsförslagen ska ge tips och kunskap till hela verksamheten om hur en energioptimal möblering kan se ut. Med de nya möbleringsförslagen åtgärdas förhoppningsvis användandet av de temporära värmefläktar som ibland satts in, liksom att städningen av klassrummet kommer att underlättas. Grenkontakt med strömbrytare och watt-mätare –

I demoklassrummet finns datorer och en hel del annan elektrisk utrustning. Datorerna drar ström även då de är avstängda, så för att slippa dra ut kontakterna ur vägguttagen varje dag införs det grenkontak-

ter med strömbrytare som placeras så att de enkelt kan slås av när datorn stängs av. En watt-mätare kopplas till datorn och gör det extra tydligt att apparaten använder energi både i stand by-läge och i avstängt läge om inte strömmen bryts helt. Mätaren visar effekt, pris och tid och går även att koppla till övrig elektrisk utrustning i klassrummet, vilket gör det lätt för eleverna att jämföra olika strömförande produkter. Snålspolande munstycken – Alla blandare på hand-

fat i toalettgrupper och vaskar i klassrummen har blivit kompletterade med snålspolande munstycken. Den minskade vattenanvädningen reducerar även användandet av energi samtidigt som användarvänligheten finns kvar. Strålsamlaren för handfaten sköljer effektivt bort tvål och lödder, trots att den endast använder 2,5 liter per minut. Diskbänksblandarna får ett något högre flöde eftersom de bland annat används för att tappa vatten. Källsortering – Demoklassrummet har försetts med

tre källsorteringsbehållare. Eleverna kan nu enkelt i klassrummet sortera brännbart, papper och plast. På skolgården har den befintliga containern bytts ut mot miljöhuset Lärkan. Det är ett typhus som byggs i moduler och är konstruerat för att motstå vandalisering, brand och klotter. Miljöhuset har ett grönt, växtbeklätt tak och solceller som ger ström till belysningen. Huset byggs upp av vertikala träribbor som är svåra att klottra på och vid vandalisering är det enkelt att byta ut enskilda ribbor. Det gröna taket med moss- och sedumväxter minskar vattenavrinningen med cirka 50 procent.

Sopsortering och miljöhus ses som en viktig del av den miljöpedagogiska insatsen, då systemet aktivt kommer att användas av elever såväl som personal. Miljöhuset har en skylt på fasaden som beskriver sopsortering, solceller och gröna tak. Informationen kommer att ingå i undervisningen där eleverna får se miljöhuset som ett illustrativt exempel och där de får redogöra för vägen från äppelskrutt till biogas eller PET-flaska till fleecetröja. På så vis ökar även intresset för både det smarta sophuset och källsortering i allmänhet, samtidigt som risken för vandalisering minskas ytterligare. Luftrengörande växter – Ett ytterligare steg i miljö-

förbättring i klassrummet har varit att införa luftrengörande växter. Tre olika krukväxter har placerats i

hormon minskar. En närmre beskrivning av växterna, skötsel och egenskaper kommer verksamheten tillhanda genom en faktabroschyr om växter. Markeringar i klassrummet – Med hjälp av textmar-

keringar i klassrummet framhävs energianvändningen ytterligare. Markeringarna består av text på väggen och hängande skyltar i taket, och framhäver de installationer som påverkar energianvändningen: • El vid kontakterna i klassrummet • Vatten vid handfat/ blandaren • Värme vid radiatorn • Ljus vid strömbrytaren • Luft i form av pilar som hängande skyltar i till- och frånluftsdonen Information kring dessa markeringar har tagits fram genom en faktabroschyr av typen ”Så funkar det”, där både elever och pedagoger kan ta del av informationen om åtgärderna i klassrummet, och även tips på hur de kan användas i den dagliga undervisningen.

klassrummet: fredskalla, svärmorstunga och gullranka. Växterna har valts ut på grund av sina goda luftrenande egenskaper, då de bryter ner gifter som finns i inomhusmiljön samtidigt som de ökar luftfuktigheten i klassrummet. Växter gör dessutom att våra stress-

Frånvarostyrning av belysning – De manuella strömbrytarna till belysningen i demoklassrummet är utbytta mot en frånvarostyrning. Det innebär att om belysning önskas krävs en aktiv knapptryckning, men att det automatiskt släcks vid inaktivitet. Placeringen av texten ”LJUS” på väggen vid strömbrytaren väcker frågor och medvetenhet, samtidigt som en tillhörande broschyr förklarar hur den aktiva närvarostyrningen fungerar och används samt varför den är installerad. Ekologiska fotavtryck – Av Nydalaskolans 370 elever har en stor del utomnordisk bakgrund och det finns

många olika nationaliteter representerade. Eleverna i det aktuella demoklassrummet är inget undantag. För att visa hur olika länder använder olika mycket av jordens resurser har det fästs ekologiska fotavtryck på golvet i demoklassrummet. Ländernas ekologiska fotavtryck tas fram genom att räkna ut hur stor biologiskt produktiv yta det krävs för att ta fram det vi konsumerar och för att absorbera avfallet. Fotavtrycken är formade som fötter och respresenterar med sin storlek förhållandena mellan de olika länderna. Länderna som finns representerade har bland annat valts utifrån elevernas nationallitet.

sinnena och förbättrar inlärningen. En avskild, lummig och tidigare outnyttjad plats på skolgården har fått ett uteklassrum. Platsens avskildhet lämpar sig för pedagogisk verksamhet genom att den är separerad

FAS

MILJÖPEDAGOGIK

Tematavla –

Tematavlan ”Mitt löfte till moder jord” består av tolv utbytbara löften, ett för varje månad. Genom att avge ett löfte per månad tydliggörs olika områden inom hållbarhet för eleverna. Löftena kan till exempel vara: ”Köpa de saker jag verkligen vill ha och strunta i onödiga prylar”, ”Släcka lampor i rum där ingen är” och ”Stänga av datorn och TV:n, istället för att låta dem stå på i viloläge”. Syftet är att skapa eftertanke kring de aktiviteter som berör eleverna och som de har möjlighet att påverka själva, både i skolan och i hemmet. Förslaget är tagit från Natur och Miljöpärmen som delas ut till alla skolor inom Malmö stad. Förslag till verksamheten – Ett förslag till verksamhe-

ten är att hålla bytardagar eller loppmarknad på skolgården en gång om året. Istället för att slänga gamla leksaker eller datorspel och köpa nya, kan eleverna byta med varandra.

Att lära miljö på skolgården Demoklassrum ute – Det är viktigt att lärandet sker i

olika sammanhang och med varierande metoder. Genom att förlägga undervisningen utomhus och i kombination med fysisk aktivitet stimuleras de olika

69 från resten av skolgården och till viss del även väderskyddad. Uteklassrummet har naturliga sittplatser i form av stockar och stenar, en scen med pergola och en markbeläggning av stenmjöl. Uteklassrummet har temat ”väderlek”. På scenen finns en kompassros och i närheten finns regnmätare, termometer och en vindsnurra. Liksom till demoklassrummet inne har detta demoklassrum ute en broschyr med information om hur de nya redskapen med rubrikerna vind, nederbörd, sol och temperatur kan användas. Odlingslådor – ”Allotment plots” är ett koncept som

består av flyttbara odlingslådor på 120x120 cm med ätbara växter. Det är framtaget av sex landskapsarkitekter från SLU, där tanken är att inspirera till att använda outnyttjad mark i sin närhet för odling av ätbara växter. Fem odlingslådor i olika höjder har placerats i anslutning till uteklassrummet. De olika höjderna skapar tillgänglighet samtidigt som det ger utrymme för olika slags odlingar beroende på rötternas storlek. Resultatet blir enligt landskapsarkitekternas definition: ekologisk, närproducerad mat som en reaktion mot distanseringen till matproduktionen och en hyllning till individens engagemang.

Majas alfabet – Plantering av växter efter den populära barnboken ”Majas alfabet” har påbörjats. Det är en pedagogisk insats som lär barnen alfabetet och växtlära. Till varje växt finns det en liten sång.

FAS

MILJÖPEDAGOGIK

Vilda bär, holkar och bon – Ett första skede till en skogsträdgård har utförts på skolan. En skogsträdgård är en lund av nyttoväxter som strävar efter att efterlikna den naturliga skogsträdgården eller skogsbrynet. Placeringen av växterna är sådan att maximalt solljus fångas upp och dungen lockar till sig ett rikt insektsoch fågelliv som håller skadedjur borta. Växterna är perenna, det vill säga de är fleråriga och kräver ingen eller mycket lite skötsel. Den har dessutom ett tydligt pedagogiskt användningsområde och passar därför lika bra till utomhuslektioner som lek på rasten. På skolan har en plantering av vilda bärbuskar tillsammans med holkar och bon skapat en plats för avskildhet. Bären är ätliga för både djur och barn. Genom planteringarna går en snirklande stig och en befintlig lyktstolpe har integrerats. Små mötesplatser är skapade inom gården som ger lugn och avskildhet. Dungen är anpassad för att även kunna användas vid träslöjdslektionerna, som har sin verksamhet i byggnaden intill. Vattenblänk och små odlingar – På den hårdgjorda

Växtlighet för funktion och nytta – På skolgården i

övrigt har flera gröna åtgärder utförts som kan användas i den miljöpedagogiska verksamheten. De gröna väggarna som är placerade på en norr- och en söderfasad visar hur växtligheten ter sig beroende på placering. Det finns även växtlighet med olika funktioner som ätbart, insynsskydd, utsmyckning och rumsbildande. Svenska trädarter – Problemet med övertemperatu-

rer i paviljongerna har lösts genom att plantera två trädrader med totalt 17 träd 4-5meter från fönsterna. Träden fungerar som solskydd under den varma årstiden då de är fyllda med löv. Träden är utvalda svenska trädarter som med fördel kan användas i undervisningen. De representerade arterna är bland andra gråal, vårtbjörk, bok, rönn och ek. Förutom träden finns undervegetation mellan stammarna. Detta för att efterlikna naturen i så hög grad som möjligt, då det finns en balans mellan de vedartade träden och de örtartade buskarnas olika biotoper, samtidigt som det ger en motståndskraft mot yttre påverkan och därmed större möjlighet till etablering.

skolgården har det bytts ut några traditionella markplattor mot vattenblänk i betong för att luckra upp och skapa variation på markplan. Vattenblänken har storleken av en markplatta, men med en fördjupning så att det samlas vatten vid nederbörd vilket skapar ett mer livfullt uttryck på skolgården. Några plattor är borttagna helt för att istället skapa små odlingslotter med växtlighet för att minska hårdheten ytterligare. Det finns många olika möjligheter att använda detta i den pedagogiska verksamheten. Vattenblänken och cementplattorna kan ses som staden vi bor i, medan de små odlingslotterna är landsbygden. Genom att känna på materialen en solig dag kan man direkt förstå varför temperaturen är högre i städerna än på landsbygden och vad grönytor kan göra för detta.

Miljöpedagogiska åtgärder närtid FAS

Inomhusmiljö för hållbar utveckling Utvärdering – För att gå vidare med de

kemikalier som används av verksamheten och vid städning av lokalerna. Även städrutinerna bör ses över, och vidareutbildning av städpersonal kan vara aktuellt.

miljöpedagogiska åtgärderna är det viktigt att starta med en utvärdering av det som tidigare är utfört och se om det har skapats några nya behov. De redan utförda tekniska åtgärderna från demoklassrummet förs sedan vidare till övriga klassrum och lokaler på skolan. Arbetet med att utveckla demoklassrummet fortsätter och fokus är nu att ytterligare tydliggöra energianvändningen.

bättre förvaringsmöjligheter och att betona vikten av att städa efter sig, och även att kasta det man inte vill ha, skapas en mindre stressfull och mer behaglig innemiljö. I demoklassrummet införs förvaringssystem som är lättillgängliga men som är slutna och därför inte samlar damm eller ger ett stökigt intryck.

Forcerad ventilation – Behovsstyrd ventilation införs

Ekologiska ytskikt – Ett ytterligare grepp om innemil-

på hela skolan. Trots den behovsstyrda ventilationen kan det vid tillfällen uppkomma behov av att få in extra luft i klassrummen. För att undvika att fönster öppnas med följden värme släpps ut vid sådana tillfällen, kommer det att installeras forcerad ventilation i demoklassrummet. Den forcerade ventilationen gör att verksamheten med en enkel knapptryckning kan öka luftflödet tillfälligt i klassrummet.

jön tas genom att måla om väggarna i demoklassrummet för en lugn och inspirerande miljö. Genom att välja så ljusa färger som möjligt minskar behovet av belysning då det ljusa materialet reflekterar ljuset i högre grad och med färg av äggoljetempera undviker man lösningsmedel och konserveringsmedel som är skadliga för miljön. Väggarna kommer dessutom att vara lätta att rengöra.

MILJÖPEDAGOGIK

Bättre förvaringsmöjligheter – Genom att skapa

Synliggöra energianvändningen – Genom att ytterli-

Tag mot tags – En lösning på problemet med klotter och skadegörelse på toaletterna kan vara att införa en ”tag” till toaletterna. Varje elev har sin personliga tag som registreras vid toalettbesök. Detta som grepp mot att minska skadegörelse och öka konforten genom att det registreras vem som besökt toaletten. Ett försök införs i en av byggnaderna på skolan. Städrutiner – För att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet ”En giftfri miljö” är det viktigt att se över vilka

gare synliggöra energianvändningen är förhoppningen att det onödiga användandet ska minska. Det är få som glömmer en vattenkran rinnande, men att lämna datorn igång under långa perioder är desto vanligare. Visualiseringen av energi görs genom olika tekniska installationer i demoklassummet som är tydliga och kan användas av eleverna själva. Nedan följer en rad alternativ för Nydalaskolan. • Lysande sladdar – Sladdarna i klassrummet byts ut mot nya sladdar med ljuseffekter. Power aware cord har ett pulserade ljus som varierar i intensitet, och lyser starkare ju mer elektricitet som passerar genom dem. Sladdarna visar ett svagt ljus då en apparat är avslagen men ändå drar energi, vilket blir en tydlig visualisering av elförbrukningen som annars inte syns. På så vis blir en lysande sladd lite

som att lämna kranen rinnande. • Energidisplay – Eliq är en ny svensk produkt som är skapad av företaget Exibea för att minska elförbrukningen genom att göra den synlig. Den består av en trådlös pekskärm och en sändare som placeras vid elmätaren. Elförbrukningen visas i kronor, kilowattimmar och koldioxidutsläpp. Eliq marknadsförs som barnsligt enkel och det har visat sig att vid installering av elmätare i ett hushåll minskar elförbrukningen med i genomsnitt 24 procent. Enbart genom att elförbrukningen tydliggörs skapas ett medvetande och med det ett agerande. Eliq kan användas i undervisningen, genom att stänga av datorn går det att tydligt se hur elförbrukningen minskar och på så sätt räkna ut de riktiga energibovarna i klassrummet. • Ladda mobilen – Att använda sin egen energi till att ladda sin mobiltelefon kan bli en tydlig indikator på arbetet att alstra energi. Eleverna ges möjligheten att cykla fram elektricitet för att ladda sin mobiltelefon. En motionscykel utrustas med en laddare som är kopplad till en dynamo. Dynamon omvandlar rörelsen till elektricitet som i sin tur laddar mobilen. • Spara energi vid datorn – Ecobutton kopplas till usb-uttaget på datorn. Den lysande knappen placeras bredvid tangentbordet och när datorn lämnas kopplas den om till bästa energisparläge genom en enkel tryckning på eko-knappen. Det är sen bara att trycka på vilken knapp som helst på datorn så startas den upp i det läge den var när den kopplades ner den till energisparläge. Datorn visar nu med hjälp av ecobutton hur mycket energi, koldioxid och pengar som är sparade. Ecobutton är en bra lösning till datorsalar där datorerna används ofta och med korta uppehåll. • Automatisk avstängning – Tap-switcher är en lösning på problemet att apparater drar elektricitet även då de är i stand by-läge eller till och med avstängda, så länge de är inkopplade på elnätet. Tap-switcher kopplas till grenuttaget och känner av om elanvändningen är under standard, och kopplar då bort strömmen helt. Den är utformad som en gammaldags vattenkran, i det pedagogiska syfte att visa att apparaterna bör stängas av då de

inte används liksom en vattenkranen stängs av när man är klar. Energisnål belysning – Belysningen i demoklassrum-

met byts ut från lysrör till LED-lampor. En ytterligare sparåtgärd är att installera dagsljusstyrning av belysningen, vilket innebär att när det tillkommer tillräckligt med ljus utifrån, släcks takarmaturen. En luxmätare för klassrummet ger upptäckter om ljus och kunskaper om när det verkligen behövs. Beroende på aktivitet kan ljuset anpassas. Den tidigare införda aktiva närvarostyrningen av belysningen i demoklassrummet appliceras på resten av skolan. Vattenbesparning – Nästa steg gällande vattenbe-

sparing blir att installera prestoventiler på blandarna på handfaten. Vattnet sätts på genom att trycka på prestoventilen och har en spoltid på ungefär tio sekunder. Detta är en åtgärd för att förhindra att blandare står på i onödan. Ett alternativ till prestoventiler är en sensor som även innefattar en hygienisk aspekt. En vattensparåtgärd för duscharna är att installera en ”showerdrop” som direkt visar hur mycket vatten som gått åt och meddelar när duschtiden bör upphöra. Källsortering på hela skolan – Källsorteringskärl införs

i samtliga klassrum och uppehållsrum. Källsorteringen utvecklas också från att innehålla tre behållare till ett mer utvecklat system. En kompost placeras vid kryddträdgården i närheten av matsalen. Luftrenande växter och hygrometer – Luftrenande

växter införs på hela skolan. De luftrengörande växterna renar luften och ökar luftfuktigheten i rummet. En hygrometer placeras i demoklassrummet. Eleverna kan på så sätt läsa av värdet och har möjlighet att påverka om luften inte är bra. Detta är ytterligare ett steg i att medvetandegöra sin omgivande miljö och känna delaktighet och ansvar för densamma.

Att lära miljö på skolgården Uteklassrum vid hemklassrum – En vidare utveckling

av utomhusklassrum är att skapa uteklassrum för alla genom att ansluta en avgränsad uteplats till befintliga hemklassrum. I den omedelbara närheten till hem-

klassrummen finns en trygghetszon och genom att placera ett uteklassrum inom denna får eleverna också en trygg plats på skolgården. Genom denna variant med dörr direkt från klassrummen, ökas användbarheten och flexibiliteten. Halva klassen kan vara inne och halva ute och läraren har ändå full uppsikt över alla elever. Utformningen blir enkel i form av en inhägnad med sittplatser och bord. Inhägnaden som består av ett lågt staket kommer även att fungera som informella sittplatser inom trygghetszonen på skolgården. Genom att förlägga fler lektioner utomhus och kombinera lärande med fysisk aktivitet, aktiveras alla sinnen med praktisk handling och det blir lättare att fånga elevernas fokus. Uteservering – En uteservering ger möjlighet för lunchande elever att äta utomhus. För att underlätta användningen av uteserveringen placeras en dörr i direkt anslutning från matsalen till uteplatsen som hamnar i närheten av de tidigare planterade ätbara växterna och kryddträdgården.

av komposten är i närheten av uteserveringen och de ätbara odlingarna. Klassträd – I närhet av uteklassrummen inom trygg-

hetszonen får varje klass plantera ett klassträd. Klassen får uppgiften att ta hand om detta träd genom att vattna, kratta löv och lära sig om trädet. Klassträdet kan liknas vid ett vårdträd som enligt svensk folktro bär lycka och framgång till ägaren men att skada trädet betyder olycka. Gröna tak – Gröna tak kommer läggas på befintliga låga skolbyggnader. De gröna taken kommer vara synliga för eleverna från den högre huvudbyggnaden.

FAS

MILJÖPEDAGOGIK

Solur – Som en vidare utveckling av det tidigare

Kryddträdgård – En kryddträdgård i den gröna kilen

vid uteserveringen blir en rofylld plats med odlingar i en medveten struktur. Kryddträdgården är utformad efter medeltida trädgårdsodling med grönsaker och örter blandat med dekorativa växter. Kryddorna kan plockas och användas till lunchen eller enbart fungera som dekoration. Kompost – Nästa steg i återvinningsprocessen är att

införa en kompost på skolgården. Denna bidrar till att bättra på kretsloppstänket och är till för att användas av eleverna själva men också av personal. Placeringen

temat ”Väderlek” där vindsnurra, termometer och regnmätare sattes ut, kommer nu ett solur att placeras på skolgården. Soluret består av en visare som skuggar sig mot ett antal informella sittplatser som också fungerar som tidsangivare. Tanken är att soluret inte bara ska vara en klocka och ett pedagogiskt hjälpmedel, utan även en plats där man vill vara. Solsegel – Temat väderskydd inkluderar skydd mot sol, vind och vatten. Skolbarnen behöver något ställe på skolgården där de kan leka fritt från skadlig UV-strålning. Som skydd mot solen ges verksamheten möjlighet att sätta upp ett solsegel över baksanden. Solseglet är avtagbart och tas in efter skoltid. Tre stol-

Paraplyer – På skolgården placeras det ut ett antal fasta paraplyer för skydd mot regn och sol men också som en rumsskapande plats på skolgården. Paraplyerna är i olika höjder för olika barn och skapar en trevlig mötesplats genom att ett barbord är placerat under. Pedagogiska sittplatser – På skolgården har det pla-

par sätts upp för att fästa solseglet i, vilket även möjliggör att hänga en hängmatta lägre ner på stolparna. Materialet är formstabilt, det vill säga det hänger jämt och samlar inte vatten vid regn. Det skyddar mot UV-strålning, är vattenavvisande och behandlat mot svamp.

cerats ut sittplatser i olika material och med olika beläggning. De geometriskt formade sittplatserna har en liten fördjupning där vatten kan samlas vid regn eller tö. Då solen lyser på ytorna kan eleverna få uppleva hur olika material lagrar värmen mer eller mindre och vidare att på de varmare ytorna torkar vattnet upp fortare. Cykelställ inom trygghetszonen – I anslutning till trygghetszonen får varje klass ett eget cykelställ. Detta för att uppmuntra att ta cykeln till skolan och för att känna trygghet i att ställa sin cykel under upp-

sikt på skolgården. Cykelparkeringen är utformad med ett lekfullt och framhävt utseende. Avståndsskylt – Vid en utfart från skolan placeras en

skylt för cyklister och gående där det anges i minuter hur lång tid det tar att cykla eller gå till olika platser i staden. Skylten tydliggör på ett lekfullt sätt vilket smidigt fortskaffningsmedel cykeln är och uppmuntrar till att använda densamma.

Utegym – Ett utegym i närheten av idrottssalen upp-

muntrar till fysisk aktivitet och kan användas på idrottslektioner, raster och efter skoltid. Att generellt uppmuntra till fysisk aktivitet anses som en viktig del av förslagen.

FAS

MILJÖPEDAGOGIK

Förslag och illustration Svenska Landskap

Miljöpedagogiska åtgärder framtid FAS

MILJÖPEDAGOGIK

Inomhusmiljö för hållbar utveckling Tag mot tags till alla – Nu tas ett vidare

grepp mot klotter och skadegörelse och alla eleverna får en tag till toaletterna. Genom registrering av toalettbesök för alla elever på skolan väntas klotter och skadegörelse på desamma att minska rejält samtidigt som konforten förväntas öka.

Förvaring till alla – För att skapa en mer harmonisk

studiemiljö samt för att underlätta för städpersonalen införs bättre förvaringsmöjligheter på skolan. I varje klassrum kommer det att införas nya hyllsystem med lådor som gör det enkelt att förvara och att hitta samt minskar problemet med dammansamling.

Sensorerna förkortar flödestiden av vattnet och tar bort risken att blandaren står och rinner då den inte används. Tillsammans med den närvarostyrda belysningen utgör sensorerna även en hygienisk aspekt på toaletterna, genom att beröringsytorna minskar. Tematavlor – För att ytterligare öka grönskan i klassrummen och för att visa dess variationsrikedom införs växtbeklädda tavlor på väggarna. De gröna tavlorna är luftrenande, lugnande och lärande, samtidigt som de fungerar som ett estetiskt inslag. Tavlorna kräver en viss omsorg från eleverna och är uppbyggda så att delar av dem kan bytas ut efter önskemål. Grön flagg – Grön flagg är ett nätverk för skolor som

problemet med apparater som står på ”stand by” över natten är en strömbrytare som stänger av strömförsörjningen till hela byggnaden med hjälp av en knapptryckning. Genom att bryta strömmen när siste man går hem så undviks onödigt användande över natten då det inte finns någon där. Naturligtvis ska den inte vara kopplad till kylskåp och annan utrustning som alltid bör vara tillslagen.

arbetar med hållbar utveckling både i sin undervisning och i den dagliga driften av skolan. Grön Flagg drivs av Håll Sverige rent och är den svenska grenen av Eco Schools som finns i över 40 länder. Inom Grön Flagg finns sex olika teman att arbeta efter; konsumtion, klimat och energi, kretslopp, livsstil och hälsa, närmiljö och vattenresurser. Skolan arbetar med ett tema i taget tills de utsatta målen är uppnådda. Ett återkommande och kontinuerligt arbete med olika teman bidrar till ett helhetstänkande inom hållbar utveckling. När skolan deltar i Grön flagg får de rådgivning och stöd för att klara målen, samtidigt som de är en förebild för andra skolor. Genom de hållbara besparingsåtgärder som ingår i programmet kommer skolan förutom bidraget till vår gemensamma miljö även bidra till den egna ekonomin. Syftet med programmet är att minska miljöbelastningen och att ge kunskap för hållbar utveckling som en del av vardagen.

Belysningsåtgärder på hela skolan – Belysningen på

Belöna sparåtgärder – En viktig del för att spara

skolan byts nu helt ut mot energisnål LED-belysning. Dagsljusstyrning av belysningen införs också i alla klassrum.

energi är att få med sig verksamheten. Förutom information och utbildning av personal, elever och övrig verksamhet finns det ytterligare vinster att göra genom att belöna verksamheten efter uppnådda mål. Genom mål för hållbar utveckling som riktar sig till skolan kan uppföljning och senare belöning ske. Skolan jobbar tillsammans för att uppnå delmålen

Ekologiska ytskikt på hela skolan – Hela skolan får

en upprustning av innerväggar som målas om i ljusa, miljövänliga färger med ett ytskikt som är lätt att rengöra. De ljusa ytskikten gör att ljuset reflekteras bättre och behovet av belysning i klassrummet minskar något. Fräscha ytskikt tillsammans med goda förvaringsmöjligheter på skolan kan öka respekten för byggnaden och minska klotter och skadegörelse. Strömbrytare för hela byggnaden – En lösning på

Vattensparande sensorer – Hela skolan kommer att få ta del av de vattenbesparande åtgärderna, genom att sensorer införs på resterande blandare.

och noterar åtgärder och ändrade beteenden. Efter uppnått mål ges belöning till skolan efter önskemål. Det kan exempelvis handla om fler träd till skolgården eller nya trädgårdsverktyg. Skolans DNA – Ett

sätt att förbättra och följa upp skolans hälsa och miljöpåverkan är att införa ett system för skolans ”DNA”. Samma system kan användas på andra skolor i närområdet och på så sätt jämföras. Med DNA menas att olika miljöpåverkande parametrar mäts upp och jämförs med utsatta mål. Förutom grundläggande parametrar som antal personer per kvm anges: • ålder (genomsnitt för lärare och elever) • hälsa (procentuell närvaro) • el (verksamhetsel och fastighetsel per person och år) • värme (kWh per person och år) • vatten (liter per person och år) • transporterr hållbarhet i transportsätt till skolan) • förnybar energi (kWh per person och år), • grönska (grönytefaktor på skolan) • mat (andel ekologisk och rättvisemärkt mat) • källsortering (antal fraktioner) • koldioxid (utsläpp per person och år) Redovisningen av parametrarna sker i bildform, där storleken på bilden symboliserar skolans användning och mål. Ett exempel är vattenanvändningen som visas i form av en droppe, som ställs sidan om en droppe som symboliserar målet. Det handlar om att göra informationen lekfull och tillgänglig även för dem som inte intresserar sig för siffror. Resultaten presenteras på nytt efter varje terminsavstämning. Eleverna har då jobbat ett tag med uppgifterna och får på ett pedagogiskt sätt ta del av resultatet av vad de har åstadkommit. Det är viktigt att både lärare och elever räknas i statistiken och lever upp till målen men kanske ännu viktigare att lärarna är ett föredöme för eleverna i hur de agerar.

Att lära miljö på skolgården Skolgård för alla – Målet med skolan är att den ska

vara en förebild för andra skolor att inspireras och till viss del använda sig av. Med hjälp av en digital karta över Nydalaskolans skolgård och dess finesser kan andra skolor få en överblick och även göra studiebesök eller efter bokning använda skolgården för lektioner. En gemensam hemsida kopplat till ett geografiskt informationssystem med information om Malmös skolgårdar och andra pedagogiska platser öppnar användbarheten av skolgården. Det kan handla om ett intresse för att prova utomhuslektioner

i uteklassrummet, titta på olika svenska trädarter eller att låta sig inspireras för den egna skolans del. Genom en sådan integrering av skolan i resten av staden ökar stoltheten för den egna skolgården och även för stadsdelen. Botanisk tematrädgård – Odlingarna på skolgården

får en vidareuveckling genom att det införs en botanisk tematrädgård som får fungera som ett växtbibliotek med arter under ett visst tema. Arter inom en botanisk familj får samsas om ett rumsligt utrymme och användas i undervisningen för beskrivande av arter och familjer inom botaniken. Växthus – Ett växthus placeras intill en byggnad i

söderläge för odling av mer krävande typer av grödor. Växthuset sköts av eleverna tillsammans med lärare.

niskor och aktiviteter. Skolgården är ett viktigt inslag i stadsmiljön där många elever spenderar mycket tid. För att öka attraktionen till skolgården och parken intill kan olika typer av aktiviteter införas anpassade efter årstid, både under skoltid och på fritid. Det kan handla om utomhussport, filmvisningar, ljusinstallationer och uppträdanden.

Lästrädet ”Boken” – Ett träd för avkoppling och still-

het skapas genom att en bänk placeras runt trädet vilket förses med en högtalare. Trädet kan användas för att lyssna på ljudböcker eller musik och styrs inifrån byggnaden.

Sammanhängande grönstråk – Rivningen av den västra paviljongen skapar en fri yta och möjliggör en större sammanhängande grönyta som innehåller både den utökade skogsträdgården men också andra grönytor med biotoptänk. Detta ökar grönytefaktorn till en önskad nivå och den biologiska mångfalden tar ytterligare ett steg i rätt riktning. Slutförande av skogsträdgård – Den påbörjade skogsträdgården når nu sitt färdigställande och binder samman flera mindre grönytor till ett stort grönt stråk. Skolan slutför därmed sin förvandling från asfaltö till grön oas. Vatten på skolgården – Vattentemat på skolgården

utvecklas och består nu av tre former: mätbart, lekfullt och naturlikt. Det mätbara vattnet i form av regnmätaren vid uteklassrummet kan användas för väderobservationer och matematik. Det lekfulla vattnet är vattenblänken bland cementstenarna och på sittplatserna. Slutligen införs en naturlik vattenhantering som består av ränndalar av blå mosaik och en damm vid skogsträdgården. Förtätning – Förtätningen genom påbyggnad och upprustning av den östra paviljongen ger en tätare byggnad som blir mer energieffektiv. Förtätningen ger också möjlighet att skapa större sammanhängande grönstråk på skolgården, en förtätning av utemiljön som ger en mer kvalitativ skolgård, fylld av män-

Kaninhotell och hönsgård – Ett alternativ som ställer krav på engagemang från både lärare, elever och föräldrar är ett kaninhotell samt en hönsgård på skolan. Elever som vill ha kanin men kanske inte kan ha det hemma får ett utrymme där djuren kan placeras i burar. Ägg plockas och förtärs under skoltid och hönsen sköts på schemalagda pass efter skoltid. Genom ansvaret för djuren lär de sig att bry sig om och respektera dem. Vid rengöring av burarna komposteras avföring och används senare som gödsel vid odling av kaninmat. På så sätt är eleverna med om att skapa ett kretslopp på skolan. Solceller – För att minska miljöbelastningen till följd av elanvändning installeras solceller på taken av några byggnader, synliga för barnen och pedagogerna. Solceller är ett miljövänligt sätt att få el till byggnaden och ett viktigt steg i utvecklingen mot mer förnybar och lokalt producerad energi i Malmö. Belysning av cykelstråk – För att ytterligare uppmuntra till att använda cykeln och för att det ska kännas tryggt och bra att cykla till skolan, kommer cykelvägarna i närområdet att utrustas med närvarostyrd belysning. Skyltar med cykeltider till olika destinationer visar hur snabbt och smidigt det är att ta cykeln. I närheten av skolan kommer cykelvägarna att färgmarkeras för att förtydliga att det är ”cykelns väg”.

FAS

MILJÖPEDAGOGIK

Rubrik För fortsatt omställningsarbete IStora januari delar 2011avavslutas Sveriges projektet lägenheter, ERUF skolor, EKO men dagis, det ekologiska

kontorshus, idrottsanläggningar, sjukhus mm är åtgärderna är omställningsarbetet fortsätter. Behovet är stort och byggdaViunder åren avsnitt 1950-1975. av dessavår arbetsmodell många. har i detta valt attMånga sammanställa byggnader idag slitnaåtgärder och i stort behov av checklistor renooch samtligaäromnämnda i användbara för att vering. Husen har ofta enplanering onödigt och högutförande. energianunderlätta för kommande vändning, utslitna byggnadskomponenter och installationer som behöver renoveras. Dessutom behöver utemiljön vanligtvis förnyas.

Arbetsmodell I projektet har följande arbetsmodell använts. Modellen bygger på sex steg från nulägesanalys till genomförande av åtgärder. Tanken är att åtgärdskatalogen ska kunna fungera som verktyg vid ekologisk omställning av andra, liknande objekt och på sätt förenkla planeringsprocessen.

2. Prioritera

Rangordna punkterna utifrån vad som miljöbelastar mest. 3. Ta fram åtgärdsförslag

Ta fram en bruttoförslagslista på åtgärder utan att låta genomförbarheten begränsa. 4. Titta på genomförbarhet

Grönskande ishalla miljöpedagogiska r och skolor

En åtgärdskatalog Serviceförvaltningen

för ekologisk omställning

Malmö stad

av efterkrigstidens

bebyggelse

Sätt upp målsättningar för slutresultatet. Utgå sedan ifrån bruttolistan och utvärdera genomförbarheten. Dela in åtgärderna i olika tidsfaser eller steg för att lättare kunna sortera. Bedömningar utifrån miljövinster, pay off-tid eller livscykelkostnadsberäkningar kan vara till god hjälp. Utvärdera också åtgärdernas synergieffekter. 5. Åtgärdspaketering

1. Nulägesanalys

Identifiera miljöbelastningen för objektet. Ta hjälp av objektsdokumentation så som exempelvis energideklarationer, besiktningsprotokoll, ritningar med mera. Enkäter, mätningar, intervjuer med verksamhets- och driftpersonal är också viktiga hjälpmedel. Förutom byggnaden och verksamheten bör även utemiljön analyseras. Här kan beräkningar av grönytefaktor och checklista för biologisk mångfald vara användbara. Trafiksituationen kan också lämpa sig att se över. Hur ser förhållandet mellan bil- och cykelparkeringar ut, närhet till kollektivtrafik och dylikt?

Samla de utvalda åtgärderna i lämpliga åtgärdspaket och undvik på så sätt suboptimering. Hitta en god balans mellan enklare och mer komplicerade eller kostsamma åtgärder för att förebygga att framtida åtgärder blir kvar på pappret. Försök också undvika att de i närtid liggande åtgärderna inte förhindrar eller motverkar de framtida. 6. Genomförande

Genomför de utvalda åtgärderna för ekologisk omställning.

Grönskande ishallar – checklista nutid Utemiljö

FAS

Grönska

Gröna väggar med klängväxter UTEMILJÖ på vajer Gröna väggar med mosskassetter Pelarträd längs med entréfasad Levande hägn Grönskande cykelparkering

Trygghet

Preventiva växter mot klotter Ny välkomnande entré Cykelställ vid entré Belysningsöversyn med avseende på trygghet, energibesparing och estetik

Vatten Verksamhetens vattenanvändning

FAS

VATTEN

Snålspolande munstycken i duschar och blandare

Fukt Översyn av städrutiner Minskat vattenflöde ger minskad fuktbelastning

Gestaltning av dag- och smältvatten Ökad grönytefaktor Vattenrecirkulering för växtbevattning

Energi Klimatskal Automatisk port vid ispistmaskin och dörrstängare vid spelaringång

FAS

ENERGI

Teknik och styrning

Ny kylanläggning Optimering av driftförhållanden Utbildning av driftpersonal Energieffektiv avfuktningsläggning Nyttjande av överskottsvärme från kylkompressorer Belysningsstyrning biutrymmen Energieffektiv utomhusbelysning med skymningsrelä

Grönskande ishallar – checklista närtid Utemiljö Grönska

Kraftigt levande hägn Gröna tak i olika system Ökad allmän vegetation Miljöhuset lärkan

FAS

UTEMILJÖ

Belysning

Hållbar förtätning med avseende på människor och aktiviteter

Inbjudande mötesplats i staden Kombiplan med sittgradänger Träningsredskap utomhus Statushöjning på markbeläggning Inglasning av entré Utökad caféverksamhet

Vatten Fukt Golvbeläggning

Klimatskal

FAS

ENERGI Luftslussar Isolering av kringytor och sargisolering

Teknik och styrning

Trygghet

Energi

Energieffektiv belysning över isrinken Minskat användande av elvärme Energieffektiva lysrör Vattenbehandling Energieffektiv tvättvård

Förnybar energi Solceller

FAS

VATTEN

Gestaltning av dag- och smältvatten Ökade infiltrationsytor vid parkering Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD Öppet dagvattensystem Våtmark /damm Vattenmagasin Pedagogisk vattenpump Smältgrop

Grönskande ishallar – checklista framtid FAS

Utemiljö Grönska Gröna tak i olika system Takträdgård med ekologiskt café

UTEMILJÖ

Hållbar förtätning med avseende på byggnader

ENERGI

Förnybar energi

Klättring och bouldering Isdisco Takträdgård med ekologiskt café ”Vattnets väg”

Recirkulering av smältvatten ”Vattnets väg”

Tätning av byggnadens klimatskal

Ventilationsstyrning i biutrymmen Energieffektiv LED-belysning Väderprognosstyrning Värmeåtervinning från duschvatten

Hållbar förtätning med avseende på människor och aktiviteter

Gestaltning av dag- och smältvatten

Klimatskal

FAS

Teknik och styrning

Exploatering för idrottsändamål Förtätning i form av parasiter

Vatten

Energi

Vindkraft Tunnfilmssolceller

85 FAS

VATTEN

Miljöpedagogiska skolor – checklista nutid Utemiljö

FAS

Grönska och biologisk mångfald Trädplantering vid paviljonger Gröna väggar Levande hägn Kulle med bambulabyrint Ängsmark Markplattor ersatta med grönska Skogsträdgård Holkar och bon

UTEMILJÖ

Odling Elevernas odling

Energi Klimatskal Trädplantering som skydd mot solinstrålning

FAS

ENERGI

Teknik och styrning Demoklassrum Belysningsstyrning i demoklassrum Behovsstyrd ventilation i demoklassrum Snålspolande munstycken Effektivisering av värme- och ventilationssystem Injustering av rumsstyrning för radiatorer

Vatten och infiltration Markplattor ersatta med vattenblänk Ökad grönytefaktor

Trygghet Rumslighet och orienterbarhet

Miljöpedagogik Inomhusmiljö för hållbar utveckling Behovsstyrd ventilation Möbleringsförslag för värme, ventilation och städning Grenkontakter med strömbrytare och Watt-mätare Snålspolande munstycken till blandare Källsortering i klassrum Miljöhuset lärkan Luftrengörande växter Textmarkeringar i klassrum för medvetande om energianvändning Frånvarostyrning av belysning Ekologiska fotavtryck för olika länder Tematavlor ”Mitt löfte till Moder jord”

FAS

Förslag till verksamheten: loppmarknad och bytesdagar

Att lära miljö på skolgården

MILJÖPEDAGOGIK

Demoklassrum ute med scen, pergola Väderlek: kompassros, regnmätare, termometer och vindsnurra Odlingslådor Majas alfabet: växtlära i alfabetisk ordning Växtlighet för funktion och nytta Svenska trädarter Vilda bär och frukter: ätbara för människor och djur Holkar och bon Vattenblänk: estetiskt och pedagogiskt

Miljöpedagogiska skolor – checklista närtid FAS

Utemiljö Grönska och biologisk mångfald Gröna tak Sammanhängande grönstråk

UTEMILJÖ

Odling Kompost Kryddträdgård

Vatten och infiltration Vattengestaltning

Trygghet

Planering av utebelysning Trygghetszoner Informella sittplatser Stor samlingsplats Väderskydd i form av segeldukar och fasta paraplyer Ökat antal cykelparkeringar

Energi Klimatskal Tätning av paviljonger Väderprognosstyrning

FAS

ENERGI

Teknik och styrning Vattenresursbesparande prestoventiler Utomhusbelysning Fortsättning på belysnings- och ventilationsåtgärder från demoklassrum Energieffektiva storkök och pentryn Energieffektiv tvättvård Utbildning av driftpersonal Ersätt onödig varmvattencirkulering med varmvattenberedare Grenuttag och timer på datorer och skrivare Energieffektiva lysrör

Aktivitet och hälsa Utökade aktivitetsredskap Trampstenar Naturgym Uteservering

Miljöpedagogik Inomhusmiljö för hållbarutveckling

Forcerad ventilation i demoklassrum Tag mot tags på toaletterna Städrutiner och kemikalier Bättre förvaringsmöjligheter Ekologiska ytskikt för en lugn och inspirerande miljö Synliggöra energianvändningen med hjälp av: Lysande sladdar Energidisplay Ladda mobilen med cykel Spara energi vid datorn Automatisk strömbrytare Energisnål belysning med LED Vattenbesparande prestoventiler

FAS

Att lära miljö på skolgården

MILJÖ Uteklassrum i anslutning till PEDAGOGIK hemklassrum Uteservering i anslutning till matsal Kryddträdgård Kompost Klassträd inom trygghetszonen Gröna tak synligt för eleverna Solur med informella sittplatser Solsegel för skydd mot sol Fasta paraplyer för skydd mot regn Pedagogiska sittplatser Cykelställ inom trygghetszonen Avståndsskylt för cyklister Utegym

Miljöpedagogiska skolor – checklista framtid FAS

Utemiljö Grönska och biologisk mångfald

UTEMILJÖ

Fullt anlagd skogsträdgård Kaninhotell och hönsgård

Odling Växthus

Energi Teknik och styrning Värmeåtervinning från duschvatten Belysningsöversyn

FAS

ENERGI

Förnybar energi Solceller

Vatten och infiltration Vatten i tre former: Mätbart Lekfullt Naturlikt

Trygghet Cykelstråk med närvarostyrd belysning

Förtätning Hållbar förtätning av paviljongbyggnader Hållbar förtätning med avseende på människor och aktiviteter

Miljöpedagogik Inomhusmiljö för hållbar utveckling

Gröna tematavlor Grön flagg Belöna sparåtgärder Skolans DNA

Att lära miljö på skolgården Skolgård för alla – skolgårdsnätverk inom staden Botanisk tematrädgård Växthus på skolgården Lästräd ”Boken”

FAS

Sammanhängande grönstråk MILJÖ Slutförande av skogsträdgård PEDAGOGIK Utvecklat vattentema på skolgården: mätbart, lekfullt och naturlikt Förtätning Kaninhotell och hönsgård Solceller Närvarostyrd belysning av cykelstråk i närområdet

Ta del av den fortsatta omställningen Välkommen att besöka Kirsebergs ishall och Nydalaskolan för att se det vi har gjort på plats och för att följa hur det går med den fortsatta omställningen och vår måluppfyllelse. Studiebesök kan anordnas efter önskemål.

Kirsebergs ishall finns på Österhagsgatan 3 och Nydalaskolan på Kollegiegatan 11 i Malmö. För mer information, kontakta: Amelie Stjernhav på Serviceförvaltningen Malmö stad tfn 040-34 18 83 amelie.stjernhav@malmo.se www.malmo.se För mer information om ERUF EKO som helhet besök www.malmo.se eller www.isumalmo.se. Här kan du även beställa boken om ERUF EKO samt fler exemplar av åtgärdskatalogen. Avslutningsvis vill vi önska er lycka till med den egna omställningen!

Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolor En åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse Serviceförvaltningen Malmö stad

I början av 2008 inleddes arbetet med att göra Kirsebergs ishall och Nydalaskolan i Malmö till ekologiskt hållbara fastigheter, ett arbete som ännu bara börjat och som i förlängningen kommer fortgå med hållbar omställning av ett stort antal byggnader från efterkrigstiden. Som del i omställningen har ishallens fasader fått ett grönskande intryck genom växtbeklädda väggar och tak som samtidigt medför ekologiska fördelar så som ökad dagvatteninfiltration och bullerdämpning. En våtmarksliknande damm kommer fungera som uppsamlingsyta för dag- och issmältvattnet samt vara en plats där den biologiska mångfalden kan frodas. Utemiljön kommer att inbjuda till lek och aktivitet samtidigt som entrén byggs om för att skapa en trivsam vistelsemiljö med bland annat caféverksamhet. Olika former av cykelställ på framsidan av byggnaden utökar möjligheterna till miljövänliga transporter och solceller på taket kommer innebära att ishallen kan förses med förnybar energi. Även invändigt har en rad åtgärder utförts, framför allt med fokus på energieffektivisering, som bidrar till att göra byggnaden till en del av ett ekologiskt hållbart samhälle. Skolgården på Nydalaskolan har förvandlats till en kreativ plats som kan vara en resurs i den pedagogiska verksamheten. De hårdgjorda ytorna har luckrats upp med hjälp av bland annat träd, ängsmark och odlingar vilka skapar

MALMÖ STAD 205 80 Malmö Telefon 040-34 10 00 E-post: info@malmo.se www.malmo.se

intressanta rum för barnen att upptäcka, lära av och leka i. Uteklassrum i olika former ger eleverna en naturlig koppling till utomhusmiljön och tillför undervisningen ytterligare en dimension. Skolans lokaler har energieffektiviserats bland annat genom belysnings- och ventilationsåtgärder och ett miljöpedagogiskt demoklassrum har inretts med syfte att synliggöra miljöfrågor som t ex energioch vattenanvändning. Klassrummet kan fungera som ett verktyg för pedagogerna och samtidigt inspirera eleverna att själva hitta frågor och svar. Åtgärdskatalogen är tänkt att ge vägledning samt underlätta i utvärdering och prioritering av omställningsbehov och åtgärdsförslag för efterkrigstidens bebyggelse. Behoven är stora och åtgärderna många. Katalogen vänder sig framför allt till kommuner, fastighetsägare och förvaltare. Den är även tänkt att ge små och medelstora företag inom byggsektorn en möjlighet att kunna anpassa och utveckla sina produkter och tjänster alternativt skapa nya efter de identifierade behoven vid förnyelse i efterkrigstidens bebyggelse. Projektet ERUF EKO delfinansierades med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). EKO står för Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse. Projekttiden har varit mellan 2008-02-01 och 2011-01-31.

ERUF

EKO