CAP&Design nr 1-09 by Johan Wallén

3 CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Andreas Leijon 08-453 62 48 leijon@idg.se

CAP&Designs favoriter:

REDAKTIONSSEKRETERARE

Torun Bjurman 08-453 62 50 torun.bjurman@idg.se REDAKTÖR

Jonas Mattsson 08-453 62 52 jonas.mattsson@idg.se ART DIRECTOR

Johan Blomgren 08-453 62 51 johan.blomgren@idg.se PRYLREDAKTÖR

Pierre Andersson ONLINEREDAKTÖR

Jimmy Lee Skrufve jimmy.lee.skrufve@idg.se

Jimmy Lee Skrufve onlineredaktör – Dell har utmanat designkungen Apple med den här lilla gynnaren, Studio Hybrid. Inte nog med att det är en väldigt miljövänlig dator som drar 70 procent mindre ström än en vanlig stationär pc, bambufodralet är riktigt snyggt med sina mjuka svepande linjer och varma träkänsla, och vill du kan du i stället enkelt byta skal på den till ett i läder eller olika snygga färger. Det är så här en dator ska se ut – bort med de svarta klumparna och fram för miljövänlig spännande design och form.

FOTO

Andreas Lind Johanna Hanno Martin Stenmark Karl Thelander AFFÄRSCHEF & UPPLAGEANSVARIG

Joakim Allwin, 08-453 61 61 joakim.allwin@idg.se Arthur Payne 08-453 63 49

REPRO

Joakim Allwin aﬀärschef – Min favorit är lätt den ﬁna lilla grisen Rut Granberg. Jag har en känsla av att hon kommer att spela en viktig roll i vår bransch under våren…

TRAFFIC Lisa Nilsson

08-453 60 57 SÄRTRYCK Lennart Ekner

031-760 21 13 PRENUMERATIONSSERVICE

08-453 61 00 (må–to: 08.00–16.00, fre: 08.00–12.00) kundservice@idg.se pren.idg.se ADRESS CAP&Design,

106 78 Stockholm BESÖKSADRESS

Karlbergsvägen 77–81 Elanders i Falköping, ett svanenmärkt tryckeri.

TRYCKERI

Torun Bjurman redaktionssekreterare, redaktör – Var och såg Carin Ellbergs målningar på galleri Andréhn-Schiptjenko. Gillar hennes färgval och användning av färgen, även om det krävs ett visst avstånd för att det verkligen ska framgå hur färgerna spelar med spe varandra. Skoj vara också hennes användning av är o nylonstumpor på olika sätt, inte nylo minst som något som tillåts töja min sig utanför bildens ram.

TRYCKPRESS

Omslag: Heidelberg Speedmaster XL 105, Inlaga: Heidelberg SM 102-10P

TYPSNITT

Enigma, FF Bau, Capset. CAP&Design görs på Mac & pc med Indesign CS3. UTGIVARE IDG , ISSN 1104-1099 VD Lars Dahmén

e r a d e L CAP&Design 2.0 DET HAR SNART gått ett och ett halvt år sedan jag tog över som chefredaktör på CAP&Design. Då tidningen efter fyra nummers byråprojekt stod utan ad var mitt första uppdrag att hitta en sådan. Jag behövde inte leta särskilt länge. I mitt kontaktnät fanns Johan Blomgren, en oerhört lovande kille som jag haft ögonen på länge. Efter en blixtsnabb rekrytering satte vi oss ner för att ta fram en ny form med ett viktigt syfte: Att vara så pass ren att den lyfter fram det andra har skapat. Efter nio nummer med detta koncept kan vi konstatera att vi fattade rätt beslut. Vi har under året både slagit lösnummerrekord och sett en positiv utveckling av antalet prenumeranter. I och med numret du håller i handen lägger vi in nästa växel och renodlar upplägget ytterligare. Tidningen är nu indelad i tre tydliga block: ■ Introdelen där du som läsare kan visa upp dig i avdelningar

PAPPER

Omslag: Chromolux Instinct Pearl White 250 g Inlaga: MultiOﬀset 100 g

Intro::

Jonas Mattsson redaktör – Andreas Gursky har mer gemensamt med högmodernistiskt måleri än med andra fotografer. Ordet sublimt känns för en gångs skull fullständigt naturligt för att beskriva den oceaniska känsla som de enorma fotograﬁerna framkallar. Äntligen ställer han ut på Moderna museet i Stockholm: 21 februari–3 maj.

som Intro, Portfolio och Gör om mig. ■ Inspirationsdelen med tunga reportage som inte bara visar

imponerande skapelser, utan också berättar storyn bakom dem. ■ Hantverksdelen där du både blir bättre på dina verktyg och får

tips om nya lösningar och smarta resurser. Vi hoppas att du gillar förbättringen lika mycket som vi gör. Nästa gång vi ses är det april, men fram tills dess ses vi på nytända Capdesign.se och våra populära event i mars. ¶ Andreas Leijon

Chefredaktör

OMSLAG

Den svenska fotografen Johanna Hanno har plåtat bilden och Archan Nair från New Delhi har gjort illustrationen. Archan är en självlärd 26-årig designer och illustratör. På sin meritlista har han jobb åt företag som Pepsi, Tiger Beer, GQ. Hans arbeten har varit med i publikationer som Advanced Photoshop, Flair, Vanity Fair, Juxtapoz. Du hittar mer av honom på archann.net.

Johan Blomgren art director – If I had a heart är en läskigt bra låt från Karin Dreijers nya projekt Fever Ray. Med tillhörande läskig video signerad Andreas Nilsson. Med betoning på läskig.

Leijons favorit – Som matlagningsentusiast kan jag inte annat än älska Jamie Olivers nya serie av produkter (tipstack till vår duktiga bloggare Christina Hammarqvist). Smak och konkret nytta kan jag inte uttala mig om, men snygga är de. Kolla själv på jamie-oliver.com/jme/catalogue.html.

Apple Mac Pro Nya MacPro med åtta processorkärnor och en ny systemarkitektur levererar upp till två gånger prestandan jämfört med sina föregångare. Nya MacPro kombinerar två av Intels nya 45 nanometer Quad-Core Xeon processorer på upp till 3.2 GHz, kraftfull ny graﬁk samt upp till 4TB RAM för att kunna erbjuda ideala system för kreativa proffs, digitala 3D-skapare och vetenskapsmän.

RAM-minnen DDR2 FB-DIMM ECC PC5300 / 667MHz Mac Pro 512 MB ................................... 295:1 GB ...................................... 495:2 GB ...................................... 795:-

Nedan ses tre av alla olika konﬁgurationer vi kan erbjuda. Läs mer på macoteket.se.

DDR2 FB-DIMM ECC PC6400 / 800MHz Nya MacPro 1 GB ...................................... 495:2 GB ...................................... 795:4 GB ..................................... 1995:-

1 x 2.8 GHz Quad ...... 15 700:2 GB RAM | 6MB L2-cache/kärna | 320 GB HD | 16x SuperDrive DL | ATI Radeon HD 2600 XT 256MB

2 x 3.2 GHz Quad ..... 30 388:2 GB RAM | 6MB L2-cache/kärna | 320 GB HD | 16x SuperDrive DL | ATI Radeon HD 2600 XT 256MB

DDR2 SO-DIMM PC2 5300 / 667MHz MB | MBPro | iMac Intel | Mac mini Intel 1 GB .......................................196:2 GB ...................................... 428:DDR2 SO-DIMM PC2 6400 / 800MHz Nya iMac Intel 1 GB ...................................... 236:2 GB ...................................... 428:SDRAM DDR 400 MHz PM G5 (installeras parvis) | iMac G5 256 MB.................................... 99:512 MB ....................................279:1 GB ...................................... 380:DDR SO-DIMM PC2 5300 667 MHz MacBook / MacBook Pro 512 MB .................................... 99:1 GB .......................................196:2 GB ...................................... 428:-

Kampanj! 2 x 2.8 GHz Quad ......18 495:2 GB RAM | 6MB L2-cache/kärna | 320 GB HD | 16x SuperDrive DL | ATI Radeon HD 2600 XT 256MB

Apple Cinema HD Displays Apple Cinema Display- seriens widescreenformat ger dig möjlighet att visa dokument på samma sätt som hjärnan bearbetar dem - längre på bredden än på höjden.

20” (1680x1050).......4 716:24” LED (1920x1200)..6 875:30” (2560x1600).....13 996:-

DDR2 FB-DIMM ECC PC5300/667MHz Xserve Intel 2 x 1 GB kit ............................. 1595:2 x 2 GB kit ............................. 2195:-

Apple Mac Book Air

Livstidsgaranti på RAM-minnen!

Ultratunn och ultraportabel. MacBook Air är något helt eget. Ett nytt begrepp bland bärbara datorer. Intel Core 2 Duo-processorer.

Apple MacBook Pro 15,4” 2,4 GHz ... 14 795:Hårddiskar IDE 3,5” Seagate Barracuda 10 80GB / 16MB / 7200rpm .............. 395:-

2GB | 250GB | 8x SuperDrive DL | GeForce 9600M 256MB

NY! 17” 2,66 GHz.......20 395:-

1.6 GHz ........ 13 595:-

1.8 GHz ........18 795:-

2 GB RAM | 120 GB ATA HD | Intel GeForce 9400M 256 MB

2 GB RAM | 128 GB SSD HD | Intel GeForce 9400M 256 MB

4GB | 320GB | 8x SuperDrive DL | GeForce 9600M 512MB

15,4” 2,53 GHz .. 18 395:4GB | 320GB | 8x SuperDrive DL | GeForce 9600M 512MB

Western Digital Caviar 500GB / 16MB / 7200rpm ............. 795:-

Hårddiskar Serial ATA 3,5” Hitachi Ultrastar 1TB / 32MB / 7200rpm ................ 2395:Seagate Barracuda 500GB / 32MB / 7200rpm ............. 556:1TB / 32MB / 7200rpm (Barrac 11) .... 1116:1TB / 32MB / 7200rpm (Barrac ES) ...1770:1.5TB / 32MB / 7200rpm (Barrac 11) . 1295:-

Apple MacBook 2 GHz Vit ................7 595:- NY! 2GB RAM | 120GB hårddisk | SuperDrive DL | GeForce 9400M 256 MB

Samsung 500GB / 16MB / 7200rpm ............. 556:750GB / 16MB / 7200rpm ............. 756:1TB / 32MB / 7200rpm ................ 1095:-

2 GHz Alu............... 9 595:2GB RAM | 160GB hårddisk | SuperDrive DL | GeForce 9400M 256 MB

Western Digital 1TB / 16MB .............................. 916:2TB / 16MB ............................. 2395:-

2,4 GHz Alu ........... 11 995:2GB RAM | 250GB hårddisk | SuperDrive DL | GeForce 9400M 256 MB

Samtliga webbordra r innehå llande dator (ej Xserve) levereras fra ktfritt inom Sverige. Vi för behåller oss rätten att välja fra ktsätt.

Hårddiskar Serial ATA 2,5” Seagate Momentus 320GB / 16MB / 7200rpm.............. 796:500GB / 8MB / 5400rpm ............. 1116:-

Apple iMac

Western Digital Scorpio 400GB / 8MB / 5400rpm ............. 796:500GB / 16MB / 5400rpm ........... 1076:-

iMac 20” 2,4 GHz ........ 7 995:-

Samsung 250GB / 16MB / 7200rpm ............. 556:320GB / 8MB / 5400rpm .............. 636:500GB / 8MB / 5400rpm .............1136:-

2GB | 320GB | SuperDrive | ATI Radeon HD 2600 PRO 256MB

Fler hårddiskar ﬁnns på vår hemsida!

1GB | 250GB | SuperDrive | ATI Radeon HD 2400 XT 128MB

iMac 20” 2,66 GHz ..... 9 916:-

Apple Mac mini

Kampanj!

iMac 24”2,8 GHz ........ 12 156:2GB | 320GB | SuperDrive | ATI Radeon HD 2600 PRO 256MB

iMac 24”3,06 GHz ..... 14 844:2GB | 500GB | SuperDrive | nVidia GeForce 8800GS 512MB

1.83 GHz Combo ......... 3 996:-

Glöm inte AppleCare!

1GB | 80GB HD | Intel GMA950 64 MB | AirPort | BT

2 GHz SuperDrive ......... 5 516:1GB | 120GB HD | Intel GMA950 64 MB | AirPort | BT

Din Mac-expert i Sverige. Samma priser i butiker, telefon och webbshop! p!

Adobe CS4 är här! Äntligen ﬁnns både den svenska och engelska versionen av nya CS4 hemma. Nytt gränssnitt, nya funktioner och knappar är några av förbättringarna. Besök www.macoteket.se för fullständiga priser på program, uppdateringar och kombinationer.

Kör PC på Mac!

Du vet väl att du kan lämna din krånglande Apple-dator, Apple-tillbehör eller iPod till oss för reparation.

NY! En av de bästa

Vi är av Apple auktoriserade att utföra service och reparationer på Appleutrustning, oavsett om du köpt den av oss eller någon annanstans. Oavsett om garantin fortfarande gäller eller ej.

22-tumsskärmarna Utrustad med S-PVA-panel erbjuder P221 makalös färgåtergivning, imponerande betraktningsvinklar och ﬂera unika tekniska hjälpmedel för jämn och stabil bildkvalitet.

Spara ditt arbete Mycket snabbt, rymligt och säkert LaCie Internet Space är en lättanvänd nätverkshårddisk (NAS) som fungerar som kontorets personliga mediaserver. En smart ﬁness är att man enkelt kan skicka ﬁler till Internet Space. Western Digital MyBook Studio || är en mycket rymlig och snabb hårddisk som fått betyget 4/5 i MacWorld.

3595:-

4 195:-

LaCie Nätverksdisk 500 MB

1 436:-

Besök våra butiker: Stockholm Birger Jarlsgatan 37 Mån-fre 10.30–18.30 Lör 11–15

Wacoms prisbelönta!

3 551:-

08-761 71 50 (9–17.30)

Wide-bordet har åtta programmerbara knappar, programmerbar touch-strip (för t.ex. zoom), 5080 dpi upplösning och 1024 trycknivåer. Allt detta i 16:10 format. Bordet är perfekt för dig med wide-skärm eller dubbla skärmar. Tack var sitt wide-format är bordet också idealiskt för HDTV editering. Levereras med Intuos3 GripPen och Painter Essentials2.

shufﬂe från

343:nano från 1 115:-

touch från

1 755:classic 1 835:-

www.macoteket.se

Alla priser exkl moms och frakt. Reservation för prisändringar. Reservation för tryckfel.

WD 2 TB

595:-

Stockholm SOUK Drottninggatan 53 Mån-fre 10–20 Lör 10–18 Sön 11–17 Stockholm Kungsgatan 31 Mån-fre 10–19 Lör 10–17 Sön 12–16 Sundbyberg Sturegatan 35 Mån-fre 10–18 Lör 11–15 Uppsala Svartbäcksgatan 14 Mån-fre 10–19 Lör 10–17 Sön 12-16

DUKTIGA KODARE LÖSER PROBLEM. SAMSPELTA TEAM GÖR UNDERVERK.

Utmaning: Skapa imponerande applikationer och ﬂer plattformar på kortare tid. Strategi: Samarbeta, kommunicera och träffa rätt med Visual Studio® Team System. Fler tips och verktyg på microsoft.se/defyallchallenges

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Senaste pudel:

Intro:

l l å h e Inn

I förra numret måste vi har varit riktigt höstsega. Ett stavfel smög sig nämligen in på självaste omslaget. Det är dock inte helt lätt att hitta för det tycks inte vara så många som noterat det. Hittar du felet? Skicka in svaret till leijon@idg.se och vinn en lunch med chefredaktören Leijon.

36 Möt Kenny Starfighters formgivare Det finns få filmer som är så fullpackade med grafisk design som Kenny Begins, långfilmen om superhjälten Kenny Starfighter, som har premiär den 25 mars. Men hur är det egentligen att arbeta som formgivare mitt i en långfilmsproduktion? Mika Pollack är en som vet.

Fixa en kickass-portfolio på webben Arbetar du som illustratör, designer, ad eller fotograf? Om du inte har en portfolio på nätet är det hög tid att ta tag i det nu. Här är de bästa lösningar som går att få tag på.

84 Hemligheten bakom snygg CSS Med hjälp av CSS, cascading style sheets eller stilmallar, får du snabba resultat samtidigt som du gör webbplatser tillgängliga för alla som vill besöka dem. Här är guiden till att skapa magi på nätet.

78 Värsta webbsynderna

58 Svenskarna bakom Googles supermobil

Du har kanske jobbat med webbdesign ett tag och tycker att du kan det mesta, men när du är mitt i ett kreativt ﬂöde är det lätt att glömma viktiga saker. Vi listar formgivarens 21 dödssynder.

Med Android ska Google på allvar smälta samman webbmolnet med mobilen. Vi berättar historien om hur ett gäng Commodore 64- och Amiga-frälsta demofantaster i Malmö ﬁck uppdraget att designa världens mest ambitiösa öppna mobila operativsystem.

cap set

52 Så motiverar du din form för chefen Lär du dig bara att prata med den som har det yttersta ordet kan du undvika att formen blir ett mischmasch av åsikter. Tidningskonsulten Morten Postrup, som skrivit boken Så gör du om din tidning och varit projektledare för ett 40-tal tidningsomgörningar, visar dig hur.

66 De skapade vårt nya typsnitt I det här numret av CAP&Design är det premiär för det nya tillskottet till magasinets fontfamilj – Capset. Ett superfett och iögonfallande typsnitt, signerat designbyrån Suprb.

Intro Trenderna från formsverige, spaningar från hela världen och de hetaste talangerna 12 Nyheter Designkomissionen spår 2009 års största visuella trender, Abraham Georges berättar om sitt program för att ställa in gridsystem i Indesign och vår ad Johan Blomgren tipsar om sina favorittypsnitt. 18 Prylar Prylredaktören Pierre Andersson har varit ute och letat prylar som du bara måste ha. Coola, snygga och användbara. 20 Böcker Vår redaktör Jonas Mattsson väljer fem böcker som du inte får missa. 22 Sajter Inspirationen ﬁnns i överﬂöd på nätet. Här är våra favoriter just nu.

Hantverk 24 Portfolio Anna Nilsson, Oscar Wettersten, Johan Strömqvist och Andrea Sjöström visar upp inspirerande jobb inom graﬁsk design, illustration och webb.

Tips, steg för steg och guider som låter dig få ut mer av din teknik och ditt hantverk

30 Gör om mig Internetbankerna använder en struktur på sina sajter som tycks hämtad från gamla arkiv. Det anser byrån Doberman, som på ett imponerande sätt visar hur Nordea skulle kunna se ut.

78 2d-foto till 3d-dito Från vanlig bild till en rörlig upplevelse.

34 Himmel & Helvete Camilla Berg tycker: Snyggast och fulast just nu.

76 16 grymma Indesigntips Bli bättre på ditt favoritverktyg.

80 Snabbrepro för formgivaren Så fixar du en risig bild på tio minuter. 82 Lägg 3d-texturer i Photoshop Malin Grön berättar hur du gör. 90 Cloverfieldmonster i Gamla stan Fixa det steg för steg med After Effects. 92 Allt om att beställa illustrationer Gör rätt från början och spara pengar. 94 Så fixar du effekter i Indesign Du kan göra betydligt mer än du tror.

98 Sista ordet Webbentrepenören och reklamräven Kenneth Pilo berättar hur han tar sig igenom det tillstånd då kreativiteten tycks vara borta för alltid.

Surfa med stil.

Hos 3 hittar du Sveriges snabbaste mobila bredband och Nokia E71, perfekt fรถr mail och Internet i mobilen. Givetvis till riktigt bra priser.

11 W W W

När du ser den här symbolen innebär det att det ﬁnns mer att läsa och uppleva på capdesign.se

W W W

Intro: tro:

n e b b We Det här och mycket mer hittar du just nu på capdesign.se

Välkommen till nya Capdesign.se CAP&Designs sajt har fått en rejäl ansiktslyftning, borta är det gröna och i stället möts du av en lättnavigerad och ljus sida. Capdesign.se bjuder på aktuella nyheter och diskussioner på forumet. Vi har även valt att fokusera på guider och inspirationstips, och vi är säkra på att du hittar något som passar just dig. Missa inte medlemmarnas bloggar och portfolios. Vad tycker du om CAP&Designs nya sajt? Tyck till på forumet och var med och påverka sajten! Det är gratis att bli medlem.

Proffsfoto & Motion: Du har väl inte missat Proffsfoto, sajten för dig som är proffsfotograf eller bara brinner för foto? Och Motion, sajten med allt om rörlig graﬁk – de är också en del av CAP&Design.

Inspiration: Missa inte redaktionens egna urval av sköna inspirationstips – bilder, fotografer, utställningar, reklamkampanjer, bloggar och sajter som inspirerar och ger dig det där lilla extra.

Guider: Vi samlar ihop våra bästa och smartaste guider och tips som får dig att bli effektivare och kreativare. Steg för steg-guider blandas med snabba tips. Givetvis helt gratis, precis som allt annat på CAP&Design.se

Nyheter: Det senaste och det hetaste. När någonting händer är det här du kan läsa om det. Vi ger dig en blandning av branschnyheter, inspiration och trender. Vi bevakar även större event och utställningar.

Bloggarna: Bland bloggarna på capdesign. se hittar du bland annat Förpackningsbloggen som stilsäkert guidar dig genom de olika trenderna inom förpackningsformgivning, Dazed & Confuzeds blogg eller Hammarqvist Design som fångar det där riktigt snygga du kanske hade missat annars. Varför inte börja blogga själv och nå ut till dem som är riktigt formintresserade? Att komma igång tar bara ett par minuter och givetvis är det helt gratis.

Portfolio: Skapa din egen portfolio på capdesign.se och ladda upp dina verk och få feedback från andra formgivare och designintresserade i vårt community. Du vet väl om att du dessutom har chans att bli utvald och få dina verk publicerade i tidningen?

Så enkelt börjar du blogga ■ Klicka på knappen »Börja blogga« ■ Skapa ett medlemsskap på IDG.se Om du redan är medlem på IDG:s nätverk är det bara att logga in. ■ Välj ett namn till din blogg och skriv en kort beskrivning av vad den handlar om. ■ Välj en adress till din blogg. ■ Klicka på »Skapa blogg«, färdigt!

Forumet: Känner du att du har kört fast och behöver hjälp, eller vill du bara bolla dina idéer med andra formgivare och graﬁker? Forumet är mötesplatsen för dig, här ﬁnns kunskapen och gemenskapen.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Intro:

n g i s e D Redaktör: Jonas Mattsson [JM] jonas.mattsson@idg.se Skribenter: Emelie Lindgren [EL], Marie Lindström [ML], Martin Stenmark (praktikant) [MS]

33? x

Vi låter tre designproﬁler säga sitt om tre aktuella ämnen.

Senast den 13 mars ska du ha lämnat in ditt bidrag till Typophile Film Fest 5, om kortfilm med massor av typografi är ditt gebit: typophile.com/filmfest5. ¶ JM

Designkommissionen 1. Vilka trender kan du se inom visuell kommunikation under 2009? 2. Hur använder du grid? 3. Vilka är dina favoritförtexter?

PER BOSTRÖM

ANDERS PRINTZ

CHRISTINA BOLANDER

Art director och partner, Oktavilla

Senior konsult, Academedia

Art director, Hammarqvist Design

1. 2009 börjar vi blanda cyan, magenta gult och svart och får fram helt nya färger. Christian Schwartz fortsätter att dominera typsnittsvärlden. Hans typsnitt Graphik, Publico och inte minst Guardian-serien kommer att leta sig till Sverige och slå stort. Även Scout från Fontbureau lär dyka upp. Men den starkaste trenden kommer att vara lågkonjunkturen. Vi kommer att söka trygghet i formspråket.

1. Inom visuell kommunikation tror jag att multiplattformsdesign slår igenom på riktigt. Live video i hd-kvalitet och realtidspublicering kommer att bli det som gäller för onlineverksamhet. 2009 blir även minimalismens år, typograﬁ väljs framför symboler och visuella trender blir extremare och kortare än under 2008.

1. Influenser från svensk hemslöjd, folklore med bland annat kurbitsmålning i ny mix. Likaså typografi och form från arabvärlden såsom i boken Arabesque: Graphic Design from the Arab World and Persia. I övrigt fortsatt grafiskt svartvitt, med färger som plommon, blåbär, skön mossgrön och mindre metallfärger. Medaljongmönstertrenden sover nu äntligen sin Törnrosasömn.

2. Eftersom jag mest designar tidningar arbetar jag oftast utifrån en tolvspaltsgrid. Den ger mig störst frihet. 3. Min favorit bland förtexter är de till filmen Dead Man on Campus (tyvärr är inte filmen lika bra). Annars har jag alltid gillat förtexterna till James Bond-filmerna, speciellt From Russia With Love.

Per Boström är aktuell med årets första nummer av Språktidningen, liksom ny form till tidningen Laga lätt.

2. I foto och ﬁlm brukar jag använda mig av en 3 × 3-grid – »Rule of Third« – för att få en bra början på en lyckad komposition när jag fotar och ﬁlmar. I Indesign har jag mallar i olika format med grid som är uträknad med det gyllene snittet.

2. Det börjar i mitt huvud och fortsätter med skisser i mitt block och slutligen i datorn. För mig är det grundlära i form och typograﬁ med tanken om balans och harmoni.

3. Förtexterna i filmen Seven. Typografin är handskriven, precis som i mördarens böcker i filmen. Varför? Det var första gången jag tappade hakan av en förtext och den har apats efter i snart 15 år.

3. Saul Bass är tveklöst kung. Se på North by Northwest, Anatomy of a murder och Psycho – banbrytande graﬁskt uttryck med dåtidens teknik. Underbart. Kyle Cooper på Imaginary Forces och svenska Dallas är andra prinsar.

Anders Printz har just gjort klart vinjetten till Academedias online video-kurser. På sidan 78 och 90 guidar han dig i After Eﬀects.

Just nu formger Christina Bolander för Ica Bokförlag och Svenska Sagor. Hon bloggar på capforum.idg.se/bloggar/hammarqvistdesign.

Gridn ik Abraham Georges har inte gått ut Berghs School of Communication än, men har redan hunnit starta design- och boksajten Designers Bookshop. Han har även utvecklat det ultimata hjälpmedlet för alla oss som får något mjukt i blicken när vi ser ett välproportionerligt mallsystem. Grid Calculator heter programmet som kan appliceras i till exempel Adobe Indesign och Illustrator. Abraham Georges kom på idén när han hade gridentusiasten Marcus Gärde som

lärare på Berghs. – Han har skrivit en teori om hur man gör gridsystem med en väldigt exakt uträkning. Men det kan ta upp till två timmar varje gång. Om du ändrar din grid är du tvungen att börja om från början, säger Abraham Georges. Genom sin bok Typograﬁns väg är Marcus Gärde i full färd med att skola in en ny formgivargeneration i komplexa mallsystem som bygger på de antika proportioner som har levt vidare via såväl Gutenberg som Tschichold. – Jag tänkte att det

måste gå att göra ett program utifrån det och hittade en programmerare som hjälpte mig att utveckla det hela, säger Abraham Georges. Marcus Gärdes roll i utvecklingsarbetet beskriver han som både bollplank och samarbetspartner. – Jag har visat honom programmet under arbetets gång och han har kommit med synpunkter, till exempel att man borde kunna ändra proportioner på ett enkelt sätt. Än så länge fungerar programmet så att du gör uträkningarna i Grid Calculator, varpå du får klippa och klistra in de faktiska värdena i ditt designprogram. Men enligt Abraham Georges kommer nästa version

av Grid Calculator troligen även komma som insticksprogram till Adobe Indesign. Grid Calculator ﬁnns till en början bara för Mac OS X 10.4 och senare versioner. Programmet säljs via Designersbookshop, där det även ﬁnns videor som visar hur det fungerar. designersbookshop.com ¶ JM

I Grid Calculator kan du räkna ut egna gridsystem som du kan applicera på såväl tidningsdesign och böcker som skyltar, logotyper och annat. Vill du justera ett värde korrigerar programmet allt från radavstånd och vertikala linjer till mellanrum mellan spalter och rader. Varje grid kan sedan sparas som en »preset« för framtida användning.

Eget koncept, tajt grepp om sin målgrupp och högt läsvärde. Dessutom är den rasande snygg utan att tappa läsvänligheten.« Vassaeggen.se:s Olle Lidbom i juryn för Resumés tidskriftsallsvenska som placerade CAP&Designs systertidning Fotosidan Magasin överst på prispallen före jul. Ad på Fotosidan Magasin är så klart Erik Leonsson.

EFTER

FÖRE

Hur löd briefen för den visuella stilen?

Hemligheten bakom Lasse-Majas effekter om Lasse-Majas detektivbyrå, Kameleontens hämnd, har hyllats för sin scenografi. Men vad recensenterna inte nämnt är att över 60 av scenerna är gjorda i 3d. Vi hörde av oss till filmens »vfx supervisor«, Jan Cafourek (vfx betyder specialeffekter).

V IN T ERNS FA MILJEBIOSUCCÉ

Vad gör du som vfx supervisor?

– Jag sätter ihop team av 3d-modellerare, rotoscopare och animatörer. En rotoscopare ritar rörliga masker, för att ta bort störande detaljer, bakgrunder och så

vidare. De kan även arbeta med chroma key-scener. Jag ser till att regissörens och producentens vision blir verklighet, inom budget och med den estetiska nivå vi har kommit överens om. Hur mycket av det vi ser i ﬁlmen är vfx?

– Vi gick igenom manus i förarbetet. Tillsammans med regissör och fotograf bantade vi ner antalet vfx-scener till ett 60-tal. Staden är byggd som en klassisk backlot, det vill säga kulisser ute. Interiörerna är ﬁlmade i studio.

– Vi använde en rad referenser, till exempel Jan Lööfs illustrationer och ﬁlmen De förlorade barnens stad. Det ska kännas lite apart, med krokiga skorstenar, märkliga skalor och udda husformationer. Staden är byggd så att vi kan skapa lager av hus, med mycket detaljer som ger djupkänsla. Det är viktigt att man inte bara staplar hus på och bredvid varandra. Varje miljö ska fungera och sitta ihop historiskt. Vad var svårast att få till?

– Under den här produktionen var det 3d-trackingen som var svårast att lösa. Många av exteriörscenerna är ﬁlmade på natten och vi tyckte att vi hade tillräckligt med information för att lösa 3d-tracken på dessa bilder. Men det visade sig att trackern hade svårt att förstå vad som vara nära och vad som var långt bort. Vad är du mest nöjd med i ﬁlmen?

– Att vi höll en hög, jämn nivå på alla vfx-bilder! Jag vill understryka vikten av ett gott förarbete. Vi hade en serie möten där vi diskuterade vfx-scenerna med regissör, fotograf, producent och scenograf. Detta för att kunna hålla budget, kvalitet och deadline. Då hade vi en god idé om vad vi skulle göra på set. ¶ JM

FOTO DAVID MORITZ

Så motiverar du ditt färgval S S Simon Vikström har undersökt vad färg kommunicerar. Resultatet går under namnet Färgbarometern och R ffungerar som ett underlag för att motivera färgval i exempelvis logotyper och profilfärger. e – Ofta förlitar sig människor på egna åsikter och eventuellt Goethes färglära, som kom ut 1810, när de e vväljer färg. Jag tyckte att det saknades ett objektivt sätt att ta fram underlag för till exempel en logotyp, grafisk a profil eller annons, förklarar han. p Färgbarometern är baserad på en webbenkät där över 1 000 personer har svarat. Personerna represenö tterar olika delar av landet och utvalda efter parametrar ssåsom utbildning, yrke, politisk färg och intressen. Vid varje färg i undersökningen kan du klicka i de ord som man förknippar med just den färgen. o

– Orden är vanliga förekommande kärnvärden hos företag och förekommer även i olika varumärkesmodeller som exempelvis Aakers Brand Identity System. Simon Vikström förklarar att målgruppen främst är graﬁska formgivare och reklambyråer men även arkitekter och kläddesigner. Vilket resultat tycker du är mest intressant? – Att det skiljer sig så pass mycket mellan olika målgrupper. Kvinnor anser till exempel att svart är en soﬁstikerad färg i mycket högre utsträckning än män. Vilket resultat är mest förvånande? – Att när jag frågar formgivare om vad färger kommunicerar har de ofta ganska bestämda åsikter, men de stämmer sällan. Det gjorde inte mina heller. Men nu har jag bättre koll. www.fargbarometern.se ¶ EL

15 W W W Fler nyheter hittar du dagligen på capdesign.se

VINTERNS VASSASTE TYPSNITT Utställningen Forms of Inquiry: The architecture of critical graphic design visades på Iaspis i Stockholm 14 november till 14 december 2008.

Från CAP&Designs art director Johan Blomgrens blogg Typotips: capforum.idg.se/bloggar/typotips.

Deadend Riktigt snyggt från Chris Clarke, men tyvärr är »G« lite otydligt, det ser mer ut som ett gement »a«. Dessau Nytt från svenska

2 Fountain. Här har Gábor

Kóthay skapat en Bauhaus med ungerska inﬂuenser. Helt i min smak, jag vågar nästan kalla det för förra årets snyggaste. Leitura Display I Fontshops

3 årsbästalista hittar vi gamla

FOTO JONAS MATTSSON

Typotips-klassiker som Parry och Estilo. Några som jag missat ﬁnns förstås med och favoriten är Leitura Display, särskilt då den 70-taliga swash-varianten.

RGB -analys № 1-2009 ■ Kolla! den lever. Redan under förra

»Form på arkitekters vis« förra årets bästa initiativ på den svenska grafisk design-scenen var när utställningen Forms of Inquiry kom till Stockholm. Som pricken över »i« hade arrangörerna bjudit in några av Europas främsta formgivare och designteoretiker för ett maratonseminarium om »kritisk grafisk design«. Men trots uppställningen kändes det som att ingen riktigt lyckades ringa in vad det där kritiska egentligen var för något. Först mot slutet av dagen klarnade begreppen. Medan den här sortens diskussioner aldrig riktigt har kommit igång inom grafisk design har de nämligen levt ett gott liv inom systerbranschen arkitektur i flera decennier. Ramia Mazé är arkitekt och interaktionsdesigner knuten till Konstfack. Innan vi gick hem presenterade hon ET T AV

ett enkelt schema för hur man kan arbeta »kritiskt« på tre plan: 1. I sin egen praktik. Genom en reﬂekterande arbetsmetod kan du utveckla dig som designer. 2. Inom yrkeskåren. Genom att omformulera din disciplin kan du skapa framtidens mainstream. 3. Mot samhället. I ditt yrke kan du påverka det omgivande samhället. Kanske hade seminariet och den svenska graﬁsk designdiskussionen nått längre om alla hade haft arkitekturens modell för kritisk praktik som utgångspunkt. ¶ Jonas Mattsson

Redaktör

årets Kolla!-dag briljerade Nina Beckmann som konferencier i toppklass. Sedan dess har hon tagit över rodret som projektledare för Svenska tecknares tävling och allt tyder på att vårens Kolla!-dag kommer att bli den skarpaste på många år.

■ Form/Design Center. På Skeppsholmen i Stockholm oroar man sig för hur arkitektur och design ska kunna samsas under samma tak. Form/ Design Center i Malmö vet precis hur man gör. De har ägnat förvintern åt att para Gert Wingårdh med schweizisk bokkonst och interaktionsdesign från den lokala högskolan.

■ Vad är grafisk design? Fortfarande kan man träffa vuxna människor (jag mötte en själv nyligen) som blir ett levande frågetecken när orden »grafisk« och »design« kombineras. Vi på CAP&Design har uppenbarligen inte gjort vårt jobb. ¶ JM

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Så mycket koldioxid genereras varje gång du söker på Google, enligt forskaren Alex Wissner-Gross.

Grafisk formgivning är ett yrke som många trodde skulle dö ut med nya, enkla datorprogram. I stället är grafisk design det område som just nu sysselsätter flest utbildade formgivare.« Dagens Nyheter ägnar tre helsidor åt en grundkurs i grafisk design i december 2008.

100-watt på sparlåga 2009 års upplaga av 100-wattaren kommer att innehålla en kategori för kampanjer med mindre budgetar, en direkt reflektion av den rådande konjunkturen. Tanken bakom kategorin är att så många som möjligt ska kunna ställa upp med bidrag. Avgiften för anmälan kommer att vara lägre än för övriga kategorier. – Eftersom 100-wattaren belönar effekt, är det de verkliga vinnarna som premieras i tävlingen. De som lyckas uppnå sina reklam- och affärsmål i dessa tider med allt snävare budgetar för marknadskommunikation är de stora vinnarna, säger Elisabeth Thörnsten, projektledare för 100-wattaren. De tävlande kampanjerna bedöms på kreativitet, men också på utifrån uppnådd effekt. 100wattaren.com ¶ ML

FWA People’s Choice

Och nu, ny agentur

Den londonbaserade Chrissie Abbott är en av illustratörerna hos NU Agancy. Hon har gjort illustrationen till utställningen Show off exhibition, i samarbete med Wallpaper Magazine.

Award till B-Reel Webbvärldens två kanske viktigaste priser har delats ut. Det jurystyrda FWA Site of the Year gick till Ecodazoo.com, en lekfullt pedagogisk Flash-upplevelse på både zoooch pop up-boktema. Bakom sajten står McCann Erickson Japan. Vinnare i People’s Choice Award som röstas fram av allmänheten blev hotel626.com. Sajten på »skräckﬁlm i hotelmiljö«-tema är minst lika läbbig som The Eco Zoo är gullig. Bakom Hotel 626 står den amerikanska reklambyrån Goodby, Silverstein & Partners och det stockholmska produktionsbolaget B-Reel. thefwa.com ¶ JM

är Sveriges nyaste illustratörsagentur. Grundaren Joseﬁne Engströms mål är att introducera illustration som närmar sig graﬁsk design.

från YCN, men även från andra håll. Det känns kul för kundernas skull att det ﬁnns en lättillgänglig möjlighet att jobba med internationella illustratörer.

Varför har du startat NU Agency?

Vad har du för målgrupp?

– För att det ﬁnns en öppning på marknaden för nya inﬂuenser, både för internationella illustratörer och för ett nytt slags illustration.

– Dels vill jag självklart jobba med redaktionellt och reklam, men vi planerar också en utställning nu i februari. Jag tycker att det är väldigt roligt att jobba med projekt som inte är så jättekommersiella, samtidigt som vi så klart siktar på reklam- och tidningsmarknaden.

NU AGENCY

Vad är det för ny sorts illustration?

– I England kallas det för imagemaking. Det handlar om kollage och illustration på gränsen till graﬁsk design. Clara Terne till exempel jobbar med stora former och lager på lager, väldigt 80-talsorienterat. Det ﬁnns inte så många illustrationsagenturer som arbetar åt det hållet.

svenska och utländska illustratörer?

– Målet är att utöka vad illustration är och kunna applicera det på områden där illustration inte brukar användas, säger Joseﬁne Engström. Bland NU Agencys illustratörer ﬁnns Giedre Domzaite, Clara Terne, Emma Löfström, Beata Boucht och Chrissie Abbott. nuagency.se ¶ JM

– Jag drev YCN:s, Young Creatives Networks, ﬁlial i Sverige. I NU Agency ﬁnns några utvalda

Den 20 februari öppnar NU Agencys utställning Noll Två på restaurang Pontus! på Brunnsgatan 1 i Stockholm.

Hur kommer det sig att NU Agency har både

Pop up-boktema på ecodazoo.com.

Vad har NU Agency för mål?

FOTO MARTIN STENMARK

Lotta Thunberg berättar om varumärkesbyrån BAS arbete med Brio.

Bästa tipsen för varumärket CAP&Design Live i november handlade om varumärkesbyggande. – I dag tar hjärnan emot lika många budskap via DN en söndagsmorgon, som en person som levde under 1600-talet utsattes för under hela sitt liv, säger Kent Westling, formgivare från Rewir och dagens första talare.

För att nå ut måste man vara tydlig och arbeta med enkla medel. Om hjärnan endast får delar av informationen bygger den ihop resten själv. – Varumärket består av samtliga uppfattningar och associationer som omvärlden just nu har till ditt namn eller din logotyp. När man ska göra om en företagsprofil nämner Kent Westling tre grundstenar för hur man ska gå till väga. Det första är att ta reda på vad företaget egentligen gör och representerar, även om detta inte når fram till kunderna, det andra vart företaget vill komma och det tredje hur andra egentligen uppfattar företaget. Det ger en tydlig bild av vad företaget har att arbeta med. Liknande tankegångar var Lotta Thunberg, creative director på varumärkesbyrån BAS, inne på. – Det sätt på vilket företaget väljer att presentera sig mot sin målgrupp och marknad måste ta sitt avstamp i vad företaget är och vad företaget vill vara i framtiden. Hon fortsatte med att berätta om den »toolbox« som BAS använder för att göra om företagsprofiler. Denna verktygslåda innehåller den grafiska, bildliga och språkliga identiteten. Den grafiska innehåller delar som logotyp, färgskala och typsnitt, den bildliga är direktiv för hur företaget ska förmedlas i bild. Språklig identitet handlar om hur du kommunicerar i text och tal, i copy-sammanhang eller helt enkelt i en reception. Dagens tredje varumärkesbyrå, Essen, representerades av två personer, Daniel Filipsson och Anna Grieves som tog upp aspekter runt varumärkens

& CAP&Design Live är våra seminarier för dig som vill ha mer kunskap, aktuell inspiration och nya kontakter. Här är de kommande eventen under 2009: Bildhantering 24/3 Göteborg 25/3 Stockholm

Kreativitet 22/9 Göteborg 23/9 Stockholm

Webbdesign Så lyckas den 6/5 Stockholm mindre byrån Malmö, datum ej satt 25/11 Stockholm Anmäl dig på capdesign.se/live

identiteter och nytänkande. Den första utmaningen för dagens företag är kravet på ständig utveckling. Graﬁska proﬁlprogram går lättare ur tiden i dag än vad de gjorde för 30 år sedan och nyhetstörsten är svår att hålla tillfredsställd. Essen tror på »sensory branding«, att låta varumärken göra sig igenkännbara inte bara med hur saker ser ut, utan också hur de känns, hur de låter och hur de smakar. Ett exempel på detta är Barnängens schampo. Om vi ser reklam för produkten känner vi direkt igen lukten av den, fast den egentligen är helt oparfymerad. ¶ MS

▼ A NNONS

PRENUMERERA PÅ BILDER! I vår egen bildprenumeration Matton Subscription hittar du över 75000 royaltyfria bilder varav tusentals är skandinaviska. Betala en gång och ladda ned de bilder du behöver - enkelt! 3mån - 2875kr 6mån - 5500kr 12mån - 9500kr (priser exklusive moms)

www.matton.se/bildprenumerationer

www.matton.se | 08-588 000 00

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Intro:

r a l y r P

Redaktör: Pierre Pi Andersson pierre@capdesign.se

Enligt en undersökning gjord på uppdrag av företaget Enfocus är 40 procent av de PDF-filer som skickas till tryck inte kontrollerade med någon preflight-funktion. De vanligaste felen på filer är saknade typsnitt, lågupplösta bilder och att RGB-färger inte konverterats. ¶ PA

Lacie har tagit fram en backup-lösning som inte bara är praktiskt, utan också snygg. Här går det att seriekoppla diskarna på olika sätt som gör din lagring enklare och säkrare.

Polerade backup-jättar från Lacie av backup. Nu lanserar Lacie en snygg låda som kan hjälpa oss en bit på vägen. I den sitter två diskar på 1 TB som kan raidkopplas på två olika sätt. Väljer du raid 0 får du en stor disk (2 TB) och väljer du raid 1 får

V I BRUK A R TJATA OM V IK T EN

du en säkrare lösning där allt innehåll speglas på båda diskarna. Gränssnittet är tyvärr begränsat till USB 2.0. Kolla också in Lacie Internet Space, en disk på upp till 1 TB som har en ethernetport på baksidan. Du kommer åt dina

ﬁler från hela nätverket, ja till och med ute på stan via en inbyggd webbserver om du vill. Dessutom kan den agera mediaserver och strömma musik och video via UPNP-protokollet (Universal plug and play). ¶ PA

Fontagent Pro aktiverar typsnitt när de behövs Är du trött på att sitta och jaga typsnitt bara för att du behöver öppna kollegans Indesign-dokument och göra ett korr? Kolla in Fontagent Pro, ett av verktygen som löser problemet genom att automatiskt aktivera de typsnitt som används i dokumentet. Fontagent Pro är en plugin som fungerar för Quark Xpress, Indesign, Illustrator och Photoshop och den släpptes nyligen i ny version. Se insidersoftware.com för mer information. ¶ PA

Med denna plugin går det bra att läsa ﬁler trots att du saknar typsnitten som används i dokumenten.

Alien Skin gör dina bilder oskarpa Med det nya verktyget Bokeh får du hjälp att kontrollera bakgrundens oskärpa i dina bilder. Inte revolutionerande kanske – det går självklart att göra detta direkt i Photoshop – men här ﬁnns en del smarta genvägar. Kontrollera skärpedjup, simulera användningen av tilt-shift-objektiv eller av ett speciﬁkt objektiv. Läs mer på alienskin.com. ¶ PA

FEM BRA PHOTOSHOPBLOGGAR

psdtuts.com En riktigt snygg

1 och läsvärd blogg som är full-

matad med Photoshop-tips. Här ﬁnns också en wiki med ett aktivt community och en rad instruktionsﬁlmer.

mentalmirage.com/blog En personlig blogg skriven av Philip Zeplin. Innehåller en hel del bra inspiration och tekniska tips, och mer utlovas inför framtiden. moderskeppet.se Bloggen som

3 blev ett helt företag. Här ﬁnns

mängder av pedagogiska ﬁlmer som visar allt från grunderna i Photoshop till avancerad retusch. Och alla talar svenska.

blogs.adobe.com/jnack Direkt från källan. John Nack är ofta tidigt ute med nyheter och Photoshop och CS-paketet. Inte konstigt – han jobbar på Adobe. Värd att hålla koll på. photoshoproadmap.com

5 Hyfsat aktiv blogg som innehåller massor med tips. Inriktningen är kreativt photoshoppande och illustration snarare än retusch.

Tre upp och en ner +

»Bästa bärbara designmacen, någonsin« i all ära, men för fotografer och formgivare stupar det ibland på att skärmen helt enkelt är för liten. Det hindret har Apple undanröjt med sin Macbook Pro i 17tumsmodell som presenterades i ny och omdesignad version i januari. Den största nyheten är ett specialbyggt, och icke utbytbart, batteri som sägs ge upp till åtta timmars arbetstid. Skärmen har led-belysning och rymmer 1 920 × 1 200 pixlar. Och ja, du kan få den utan blänkade skärm om du vill. BÄRBART

Upp till 8 GB minne och graﬁkkort från Nvidia med upp till 512 MB minne borde ﬁxa prestandan. I grundutförande får du betala cirka 25 500 inklusive moms. Fullt utrustad med maxat minne och solid state-drive 47 500 kronor. Glöm den inte på bussen. ¶ Pierre Andersson

Prylredaktör

▲ Sveriges Radio släpper en Iphone-app. Bläddra bland alla SR:s podcastade program och lyssna strömmande över nätet. Vem behöver FM-radio när vi kan lyssna på Ekot när vi vill? ▲ Adobe släpper Air även för Linux. Det tog ett tag, men bättre sent än aldrig. Vill Adobe att Air ska slå igenom krävs ett brett plattformstöd.

▲ Nya dodge&burn i Photoshop CS4. Ett verktyg som funnits med från programmets barndom – precis så här borde det ha fungerat från början.

▼ Dyrt. Adobe tar verkligen sjukt bra betalt för uppgraderingen till CS4. Dessutom tvingas den som vill ha en svensk version av programpaketet hosta upp 20–30 procent extra, bero– ende på version. Skärpning.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Intro: Intro

r e k c ö B Redaktör: Jonas Mattsson, jonas.mattsson@idg.se

Med Paul Lipschutz aﬃschsamling och Adrian Frutigers typsnitt kan vi bjuda på en rejäl exposé över 1900talets graﬁska landskap.

SHAPES FOR SOUNDS

Timothy Donaldson river av alfabetets utveckling med en berättarglädje som gör det svårt att slita sig. Han talar om de ekonomiska motiven bakom frakturstilens uppkomst (den tog mindre plats och krävde lägre utbildade skrivare än den karolinska minuskeln) och när han kommer in på nutiden ﬂikar han smidigt in såväl streckkoder som blindskrift. Huvuddelen av boken ägnas åt fantastisk informationsgraﬁk över varje bokstavs historia ihop med en redogörelse för hur just det ljudet framställs av våra talorgan. (Mark Batty)

DESIGNING UNIVERSAL KNOWLEDGE

Det är slående hur lite graﬁsk ansträngning som verkar läggas på att hantera den enorma kunskapsmängd som ﬁnns tillgänglig i dag, genom inte minst Google. Nu gäller det att »designa våra kunskapsbanker på ett lättfattligt sätt, styra dem demokratiskt och göra dem tillgängliga.« Så skriver Gerlinde Schuller i sin superambitiösa encyklopedi över hur vi har organiserat kunskap, från Aristoteles till Wikipedia. Allt är sorterat i bokstavsordning vilket gör läsningen lustfyllt associativ. (Lars Müller)

THREE D: GRAPHIC SPACES

Att bygga sin grafiska design som fysiska skulpturer eller scenografier som sedan fotograferas är en av det sena 00-talets tydligaste trender. Gerrit Terstiege har samlat det bästa inom genren, med svenska inslag av formgivare som Kalle Mattsson och Sweden Graphics. Boken inleds av Steven Heller som följer den skulpturala grafiska designen tillbaka till Bauhaus, via Peter Blakes och Jann Haworths lp-omslag till Beatles Sgt. Pepper 1967 och Robert Brownjohns dito för Rolling Stones, Let it Bleed, 1969. (Birkhäuser)

PAUL LIPSCHUTZ SAMLING: 110 ÅR I AFFISCHER + BARN OCH UNGDOM I AFFISCHER

Innan Paul Lipschutz gick bort i somras hann han donera sin enorma affischsamling till Kungliga biblioteket. Han hann även själv göra urvalet till de två böcker som nu ges ut. Trots att affischmediet har sin storhetstid bakom sig har vi allt att lära av den kombination av grafisk direkthet och mångbottnat innehåll som de bästa affischerna bär i sin utformning. Nu väntar vi bara på fler böcker och utställningar från samlingen som lär innehålla bortåt 60 000 affischer. (Raster)

ADRIAN FRUTIGER: TYPEFACES. COMPLETE WORKS

Med Univers, Avenir, OCR-B och inte minst Frutiger är Adrian Frutiger en av 1900talets mest inﬂytelserika typsnittsformgivare. På sin ålders höst – han fyllde 80 förra året – har han samlat sitt livsverk i den här praktutgåvan på 480 sidor. När Frutiger går igenom sin produktion delar han lika generöst med sig av sina egna tillkortakommanden som han nitiskt slår mot hur till exempel Univers misshandlats via de teknikskiften som passerat sedan han ritade typsnittet 1957. (Birkhäuser)

Letar du efter provtrycket?

(Tips: det är precis framför dig) Den nya 700-serien är särskilt avsedd att ge ett effektivt arbetsflöde för färgkritiska tillämpningar. Tack vare deras ultrawide-gamut RGB-LED-belysning, så kan nästan alla skärm- och utskrivbara färger visas, vilket minimerar "färgförlust" i arbetsflödet. Färgäktheten är ytterligare förbättrad med nya versionen utav LaCie blue eye pro, vårt hårdvarubaserade kalibreringsverktyg, som nu certifierar provtryck tack vare den inbyggda UGRA Display Analysis and Certification Tool. Med vår certifierade skärm kan din skärmbild vara det enda provtryck du behöver.

LaCie 700 Series LCD Monitors 720 LCD Monitor (20") | 724 LCD Monitor (24") | 730 LCD Monitor (30") LaCie 700 Series Monitors are available on the LaCie Online Store and at LaCie Color Partner and LaCie Reseller+ locations.

www.lacie.com

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Intro:

r e t j a S Redaktör: Jonas Mattsson, on, jona jonas.mattsson@idg.se

Från de senaste After Eﬀects-tricken till 1924 års bästa design. Allt ﬁnns så klart där ute. Vi hjälper dig att hitta.

VIDEOCOPILOT.NET

GENERATORX.NO

RONNESTAM.COM

DESIGNARCHIVES.ORG

ELUPTON.COM

Varför Andrew Kramer säljer dvd-instruktioner i After Effects kan man fråga sig, när han ändå ger bort mängder av stegisar och förinställningar på sin sajt. Men det är antagligen bara den nya gratisekonomin som skvalpar runt. Uppenbarligen går affärerna strålande, för Andrew fyller ständigt på med nya tips som ofta håller riktigt hög klass. Ett extra plus för att han gärna väljer verkliga ﬁlmscener som förlagor till sina instruktioner.

För alla som har på känn att kod snart är ett lika relevant redskap som penna, papper, skalpell, Indesign och Photoshop är den här norska sajten en guldgruva. Här kan du ta del av och dela med dig av så kallade generativa strategier och kod som används som en aktiv del i designprocessen. Låter det ﬂummigt? Det är det till viss del. Men så beﬁnner sig det här området också i ett slags »trial and error«-stadium där resan precis har börjat.

Det här är inte vilken designenentusiastblogg som helst. Johan Ronnestam är en av Sveriges vassaste kreatörer och med sin byrå Foreign har han arbetat med kunder som BMW, Ikea, Adidas och H&M. I höstas lade Foreign ner, men Johan fortsätter att sprida sin kunskap, inte minst genom sin blogg där han som få lyckas kombinera uppdaterade analyser om sociala medier med gammal hederlig reklamarkänsla för varumärkesvård.

Med 20 000 poster lär Aiga:s designarkiv vara bland världens största. Aiga står för American Institute of Graphic Arts och vad vi ser är ett urval från dess tävlingar, från 1924 och framåt. I kategorier som »book design«, »experience design« och »motion graphics« hittar vi helt enkelt det bästa som har gjorts på andra sidan Atlanten under det senaste seklet. Frågan är vem som tar hand om den här stafettpinnen i Europa.

För något nummer sedan tipsade vi om Ellen Luptons och Jennifer Cole Phillips bok Graphic Design: The New Basics. Eftersom Ellen Lupton är världens kanske vassaste designkritiker kan vi inte hålla oss från att tipsa om hennes egen sajt också. Här delar hon med sig av en hel drös essäer och lika initierade som ofta opublicerade intervjuer med designikoner som Michael Bierut, Paula Scher, Jonathan Hoeﬂer och Tobias Frere-Jones.

White * Lady ™

Cartorama Nordica AB Established 1989 Box 90214 • SE-120 23 Stockholm • Sweden Tel + 46 8-86 02 50 • Fax + 46 8-99 96 20

info@cartorama.com

. . . for A.D. 2009 our Cartorama ”V L F ” 55/78 Miehle presses offer a world of possibilities.

6-colour • 4-colour • 2-colour up to sheet size 140 x 200 cm featuring ”Star War” quality . . . Sheet-fed Offset - at its Best

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

o i l o f t r Po Intro:

Rd Redaktör: Torun Bjurman Här ger vi etablerade aktörer och helt okända talanger chans att visa upp sina kreationer. Står du på tur? Mejla torun.bjurman@idg.se

Vill du också vara med? Så här gör du: Bli medlem på vår community capforum.idg.se Det är gratis!

Klicka på länken »Portfölj« uppe i forumets huvudmeny

Nu klickar du på »Ladda upp« och berättar lite mer om dina alster

Hembyggen ger anständigt liv PRECIS SOM ANNA Nilsson och Oscar Wettersten döpt sin duo till Ett anständigt liv så gör de bilder som ska spegla deras strävan efter ett anständigt liv. De funderar över frågor som: Vad är det som gör oss nöjda med det liv vi lever? Vilka element innebär trygghet, glädje och framtidstro? Hur kan våra bilder spegla ett anständigt liv och framförallt; kan de ge oss ett anständigt liv? Anna är graﬁsk designer och Oscar är fotograf. De har båda ett genuint intresse för formgivning. Anna har tagit examen vid Danmarks Designskola och Oscar har studerat vid Östra Grevie Folkhögskola. De slog sina påsar ihop och började samarbeta i somras. – Vi jobbar hemma med ett ständigt knåpande

och pysslande och vårt hem har förvandlats till en föränderlig växande verkstad. Våra verk och vår utrustning består av hembyggen av det som ﬁnns till hands. Genom att ha en sådan begränsad tillgång till material och utrustning tvingas vi hela tiden tänka kreativt och komma fram till de mest oväntade lösningarna för att uppnå det vi vill med våra verk. Hittills har de bara hunnit med att publicera sina bilder i Aluma, en gatutidning för hemlösa i Malmö och Lund, men deras dröm är att turnera runt med sina bilder och arbeta för olika uppdragsgivare inom alla slags genrer. – Utmaningen ligger i att illustrera olika typer av uppdrag och att applicera vår stil och vår anda på precis vad som helst, dock inte etiskt kränkande ting, säger Anna och Oscar, och tillägger att de hyser stora förhoppningar för framtiden. ¶

Ett Anständigt Liv NAMN: Anna Nilsson & Oscar Wettersten. TITEL: Fotograf och graﬁsk designer. UTBILDNIN G: Danmarks Designskola,

Östra Grevie folkhögskola. KUNDER: Vill vi gärna ha. INSPIRATIO N: Inga pengar och soppdiet. UTRUSTNI NG: Nikon D200 och diverse hembyggen. KONTAKT: ettliv.com

1 Konceptbild till

Fukk-you-crew. 2 Publicerad i Aluma

2008. 3 I dag skiner solen

fast molnen är i vägen, publicerad i Aluma 2008. 4 Utdrag ur bildserie Kreativ korvstoppning. 5 Ett Anständigt Liv, konceptbild till oss själva. 6 Afﬁsch, från foto till screentryck. 7 I huvudet på… 8 Tack för maten svenska staten.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Johan Strömqvist

det kul för uppdraget i sig var spännande. Sajten hade över 25 miljoner unika besökare. Det är stort. Sajten gjorde han tillsammans med Kerosenecreative i USA åt Newline Cinema (i dag Warner Bros). – När jag ﬁck förfrågan om uppdraget var det rätt surrealistiskt. Jag vet inte om jag än i dag förstår vad jag producerade. För mig kändes det som »vilket roligt projekt som helst«, men jag förstår på vad folk säger att det är mer än så.

Fixar sajten åt Sex and the city JOHAN STÖMQVIST driver företaget Naboovalley Studios och är delägare i det nystartade företaget Jarocka.se. Efter två år på en byrå i Linköping och Stockholm startade han Naboovalley där han jobbar med interaktiva webbtillämpningar för interna och externa webbsystem, och gör lösningar i Flash. – På senare tid har det mest varit Flash-relaterade saker. Flash kommer fort och efterfrågan är stor, berättar han

TITEL: Creative- och interactive directo

r. lsvetenskapligt program. KUNDE R: Newline Cinema, Warner Bros, Electronic Arts, Berzelius Clinical Research Center, Stockholms stad, Post&Telestyrelsen. INSPIR ATION: På senare tid Don Draper. UTRUS TNING: Hårdvara: XP, C2D Quad 3,0 ghz, 4gb ram, Dell 24 + 19" ViewSonic Program: Adobe Creative Suite. KONTAK T: naboovalley.co y om m UTBILD NING: Gymnasial, tre år samhäl

Vilket är ditt drömuppdrag?

– Det skulle vara roligt att arbeta med några av de större byråerna som North Kingdom och Fantasy Interative eller Group94 i Belgien. – En drömkund är Nike. Deras sajter brukar testa gränser och ha lite galna idéer. ¶

Vilket är ditt roligaste uppdrag hittills?

– Utan tvekan sajten för Sex and the city. Det var en helt unik upplevelse, för samtidigt som det var sjukt stressigt under produktion kändes

FOTO DAVID NYGR EN

1 Appaloosa, Flash, Warner Bros. 2 JFalk, Flash, Fotograf Jfalk. 3 Womentor, HTML, CSS, PHP, PTS, Almega. 4 Sex and the city, Flash, Newline Cinema. 5 Stygian Abyss, HTML, Flash, Electronic Arts Mytic. 6 Over her dead body, Flash, NewLine Cinema.

FOTO: IVAN BRODEY, JESPER BRANDT, CEEN WAHREN

vardagligt

채kta

n채ra

Folio Bildbyr책 Drottninggatan 65 Stockholm 08-720 56 00 www.folio.se

1 Alcro, illustration, Alcro Designers. 2 Gula sidorna, telefonkatalog, Eniro. 3 En liten bok om stor kärlek, bokomslag, Kira Förlag. 4 Milkomeny, receptbroschyr, Milko. 5 Damernas värld, illustration. 6 Filter magasin, illustration.

Kollage ger bra materialkänsla TIDINGEN FILTER är den roligast uppdragsgivaren Andrea Sjöström har haft på tidningssidan. – Med Filter hade jag ett intensivt samarbete med ad:n som var väldigt stimulerande. Jag skannade in färgat papper som jag sedan klippte i Photoshop och så tecknade jag i Photoshop. Ett av de roligaste uppdragen på reklamsidan var att jobba med Gula sidorna. – Det var ett väldigt roligt objekt att arbeta med. Och så var det förstås kul att illustrationerna skulle ﬁnnas på framsidan på en produkt som kanske ligger framme och som man faktiskt sparar i ett år. Mitt uppdrag var att skildra storstaden med dess olika ingredienser som shop-

ping och kultur. Jag använde kollage och teckning. Jag använder mig ofta av kollage eftersom jag får en materialkänsla som jag tycker om. Illustrationen för Damernas Värld tycker Andrea har bra energi. – Uppdraget var en illustration till en artikel om att kunna uttrycka sig med ord. Det här är en av mina egna favoriter, säger hon. För Alcro hade hon i uppdrag att visualisera kakel, golvplattor och färg till skyltar i butik. – Min familj och mina vänner får ofta ﬁgurera i bilderna. Här syns min ene son, min bror och hans fru. Vilket är ditt drömuppdrag?

Ett drömjobb skulle vara att arbeta med en helhet, att få illustrera såväl annonser som påsar, kvitton och väggmålningar, ja allt. ¶

FOTO KATARINA NIMMERVOLL

Andrea Sjöström TITEL: Illustratör. UTBILDNIN G: Konstfack.

KUNDER: Eniro, Alcro Designers, Milko,

Twilﬁt, KF Fastigheter, Polarn o Pyret, Damernas Värld, Filter med ﬂera. INSPIRATIO N: Hela livet med musik, tidningar, böcker och mina barn. Häromdagen lyssnade jag på Dolph Lundgren när han sommarpratade och blev inspirerad. UTRUSTNI NG: Photoshop, Wacom-penna, papper, tyg och min kamera. KONTAKT: andreasjostrom.se

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Doberman

Intro:

m o r ö G ig m Stör du dig på något? Gör det bättre själv då! Mejla torun.bjurman@idg.se!

NAMN: Patrik Berg, Daniel Källbom,

Andreas Källbom. TITEL: Designer. VERKSAMHET: Digitala identiter, tjänsteutveckling. KUNDER: Apoteket, Arla, SVT, Volvo, Dagens Nyheter, SF Anytime, AEG-Electrolux med ﬂera. UTBILDNING: Hyperisland. UTRUSTNING: Whiteboard, datorer. WEBBADRESS: doberman.se

»Ursäkta röran, vi har inte byggt om« Bankerna var snabba med att anamma utvecklingen av internet, men har de senaste åren stagnerat i sin utveckling. Nordea.se tycks vara uppbyggd som ett gammalt arkiv och det tycker den prisade webbyrån Doberman att det är dags att göra något åt. Här är deras innovativa förslag! Text: Martin Stenmark Foto: Andreas Lind & Martin Stenmark

för ungefär tio år sedan valde att öppna dörrarna för ärenden utan kölapp, gallergrindar och instättningsblanketter kunde vi glömma allt vad öppetider och väntetid hette. Men hur effektivt det än blev med cyberbanker så verkar deras sajter vara en kodad version av ett gäng pärmar och farfars gamla anteckningsbok. Bankerna tycks ha valt att implementera sin gamla arkivstruktur i det nya massmediet. – När vi vill få reda på någonting om vår ekonomi loggar de flesta av oss in på internetbanken. Men på nordea.se möts vi inte av känslan som en trevlig bankman skulle ha gett utan i stället konfronteras vi med något som känns som en datatekniker. Överblicken är obefintlig och funktionerna är nergrävda under flera nivåer av klickande, säger Patrik Berg, Daniel Källbom och Andreas Källbom, designer på webbbyrån Doberman, i kör. De tycker alla att bankerna borde fråga vad kunderna vill ha i stället för att erbjuda beklagligt dålig användbarhet och sedan vända ryggen till. – Vi valde att göra om nordea.se för att utmaningen sträcker sig bortom visuell design. Det är en utmaning i servicedesign, vilket bland annat inkluderar interaktionsdesign, informationsdesign, affärsutveckling och visuell design. Vi ville gå under själva ytan. Vi har eftersträvat att modernisera den identitet som finns i dag och ta fram en piggare, tydligare och mer inbjudande upplevelse av interaktion och presentation. Formen stödjer funktionaliteten och det ska NÄR BANKERNA

inte vara något krångel. Vi har skapat ett enkelt system för färger, tydliga typograﬁska hierarkier och logiska grupperingar av innehåll. Valet av Arial var enkelt för Dobermankillarna. Av de webbsäkra typsnitten var Arial mest likt det Nordea använder sig av i övrig kommunikation. – Ett av de övergripande målen med omgörningen var tydlighet och även typograﬁn följde det mantrat. Ordentlig grad för rubriker och brödtext för optimal läsbarhet.

Före:

Färgvalet har de baserat på Nordeas nuvarande visuella identitet. De har lagt till ett par accentfärger, som används för att belysa viktig information. Ett exempel på det är den orangea och gröna färgen som används för att indikera utgående respektive inkommande transaktioner. – Ikoner har för oss som främsta uppgift att skapa igenkänning. De har även en förmåga att få ett gränssnitt att kännas mindre tekniskt.

I KONTOUTDRAGSLISTAN använder de stiliserade pilar för att direkt indikera utgående och inkommande transaktioner. Saldomodulen i toppen ville de göra mindre teknisk och valde därför ikoner med mer volym – ett trevligt välkomnande helt enkelt. De funktioner som de ﬂesta kunder använder oftast har nu blivit en del av förstasidan. Det innefattar en klar ekonomisk översikt, en ruta för överföringar och ett kontoutdrag. Direktöverföringen är även förenklad för att erbjuda snabbast möjliga transaktion. – Vi har även tänk ut några nya saker som det skulle gå att använda denna förvånansvärt outvecklade typ av nutida bank till. Bland annat får varje transaktion en kategorimärkning, beroende på verksamhetsområdet. Detta register ﬁnns redan, då alla registrerade företag på bolagsverket har skrivit in sig i en viss kategori, till exempel Livsmedel eller Resor.

För att få en bra struktur på sidan, som skulle fungera för alla, bjöd de tre killarna in ﬂera andra medarbetare till en workshop. Här skrev och ritade de upp mängder av idéer och valde därifrån vad som skulle användas och vad som inte behövdes.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

W W W Se större bilder på webben! capdesign.se/nordearedesign

Efter:

1 Doberman har koncentrerat sitt arbete på att göra

en överskådlig förstasida till Nordeas internetbank. De tjänster som normalanvändare använder sidan till oftast kan nu göras snabbt och enkelt utan att de behöver gräva i menysystem. Doberman har också kommit på nya verktyg, som Din budget och Sparmål, som kan underlätta din vardagsekonomi. 2 Genom att tagga dina automatuttag får du en komplett bild över de inköp du gör. 3 Att söka efter utgifter är nu mycket enkelt. Med »autosuggest«, som många andra sajter redan infört, går det att söka efter namn, summa eller datum och datorn fyller i eftersom.

För dig som kund betyder det till exempel att du kan bestämma en ﬁktiv gräns varje månad för Livsmedel och se på din internetbak om du följer den. Gränsen är självklart bara ett personligt tak du väljer, som en översiktsbild över månadens ekonomi. När kunden använt funktionen en längre tid går det att jämföra månader eller år med varandra. Det mesta taggas automatisk, utom självklara saker som bankomatuttag som du lätt kan tagga själv, med hjälp av »skriva in och det kommer automatiskt förslag«-metoden, även kallad »autosuggest«. »Sparmål« är också någonting de tre killarna på Doberman tror kan vara en mycket trevlig funktion, både för banken och för kunden. Kunden registrerar ett mål, till exempel en ny dator eller en resa, under budgetverktyget och pengar

dras automatiskt varje månad. Det banken vinner på denna typ av integrerade tjänster är en relevant och individuell reklamplats för sina olika sparformer som sidan då kan tipsa om automatiskt. Tjänsten Sparmål är dock bara ett förslag på hur banken skulle kunna involvera sig i individens privatekonomi på ett enkelt och målgruppsanpassat sätt.

VÄGEN TILL den färdiga modellen för nordea.se skedde genom workshops. Idéer ritades upp på en whiteboard och till slut kände killarna på Doberman sig klara med vilka saker kunder skulle ha direkt åtkomst till. Med tanke på att de själva tillhör målgruppen var det enkelt att se det ur sin egen situation.

Inspiration till bland annat budgetverktyget har kommit från mint.com, en amerikansk sida som riktar in sig på ekonomi på 2000-talet, »Ekonomi 2.0«. De har en version för Iphone, som Patrik, Daniel och Andreas tycker skulle vara ett perfekt nästa steg för internetbanken. – I och med att banken har olika säkerhetsnivåer ﬁnns det möjlighet att logga in med endast fyra siﬀror för att få en god överblick över pengarna. Ett scenario är en lördagkväll när notan ska delas, då kunden med ett tillbehör till telefon skulle kunna beräkna, betala och skicka påminnelser till sina vänner. Var och en står för sina inköp – det är ju faktiskt ekonomisk kris. ¶ CAP&Design har sökt Nordea för att få en kommentar till det nya designförslaget, dock utan resultat.

Ny webbshop

FontBolaget - typsnitt dygnet runt www.fontbolaget.se

08-16 81 00 - som vanligt under kontorstid

Agendan klar, anmäl ditt intresse till

ServiceFreeCall 020 24 24 04 E-post support@print24.se print24.se

2009

print24.dk

print24.no

print24.ﬁ

capdesign.se/live

35% rabatt för prenumeranter!

Offert på 1 minut! Nu kan du enkelt och snabbt beräkna och lägga din beställning av trycksaker direkt via vår hemsida. Oavsett om det gäller enkla visitkort eller magasin på 160 sidor, levererar vi alltid perfekta tryck till fantastiska priser!

Som kund tar du del av följande: - Beräkning av offert på hemsidan - Expressleverans inom 24 timmar - Garanterad produktkvalité - Personlig kontakt

www.print24.se

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

CAMILLA BERG har en musikalisk och konstnärlig bakgrund och nu formger hon, illustrerar, gör rörlig grafik och original på reklambyrån Ruth. Hon tycker om att lära sig nya saker och det som är mest intressant just nu är att animera och göra spelgrafik för Iphone. Annars älskar hon att vara med familjen, rida, paddla kajak, simma, springa, läsa, gå på teater, film, musik och en massa annat. Efter drygt tio år i branchen och heltidsarbetande med tre sm döttrar känns det skönt att vara på en byrå med schyssta små värderingar vars motto är att göra världen lite bättre. ¶

Int Intro:

l e m Him e t e v l & he Spy galla alla eller haussa dina favoriter! Ordet är fritt för månadens tyckare, som om sedan lämnar över stafettpinnen till valfri åsiktsmaskin.

HIMMEL

Stickkontakt Det här är ett bra exempel på design som gör världen lite bättre. Det är en form av gatukonst, stickad graffiti, som är så inspirerande. Det är en företeelse som funnits ett tag men just den här bänken är smyckad av undergroundrörelsen Stickkontakt, tre inkognito graffitistickande tjejer. De »gör det här både för sig själva och för folket. Det ska väcka glädje, förundran, nyfikenhet och det ska få människor att ställa frågor.« För mig innebär det här att någon där ute förutsättningslöst g sänder ut lite kärlek i världen och det är underbart och vackert.

rre en nt intres iin nt nttrre ressHamlet Jag älskar att se graﬁska projekt som gjorts av ren rent intresma matis atise errriing av e av se. Helena Wahlman på Neobrand har gjort en schematisering cken kenfö ken örrklaring rkkklar ariin ng g Shakespeares Hamlet, där man i nederkanten har teckenförklaring p oc ch och ett diagram över hur alla karaktärerna hänger ihop och är besläktade med varandra. Och så går det att följa pjäsens handling uppifrån och ner, genom de olika akterna. Förutom att det är snyggt utfört är det en otroligt intressant idé; komplicerat, annorlunda och spännade.

Trydrugs.net På den här kampanjsidan mot droger har de verkligen använt mediet och tekniken å det yttersta när det gäller att skapa känsla för produkten. När jag läser om marijuana blir muspekaren långsammare och när jag läser om kokain blir hela sidan stirrig och muspekaren far iväg. De som vet får säga om det är falska eller äkta känslor som förmedlas, men mina förutfattade meningar om dessa droger stärktes betydligt. Hu! Du får dig nästan ett rus helt enkelt. Imponerande. Gjord av reklambyrån Try och webbyrån Mediafront.

HELVETE

All ogenomtänkt offentlig vardagsdesign Det känns alltid lite tråkigt att kritisera andra, men är det ändå inte så att vi blir formligen översköljda av slarvig vardagsdesign. Formgivning utan eftertanke och utan gott hantverk. Akalla Centrum får stå som ett exempel. Kanske inte det sämsta i Sverige, men absolut slarvigt och ogenomtänkt. Jag längtar efter den formgivningskänsla som präglar det offentliga rummet i till exempel Danmark och Holland.

The Butterﬂy – en mina Ett praktexempel på design från helvetet. Snyggt är inte alltid bra. Designern Alessandro Manzini har formgett den så att den ska vara aerodynamisk och rotera genom luften som en fjäril och sprida sig över en stor yta. Det här får bli en fy skäms-hälsning till alla designer därute som formger ondskefulla saker och ting som sprider död och förstörelse.

Sabbatsberg Sjukhus Sjukhus är ett ställe dit du inte åker när du är på topp. Här är det viktigt att vi känner oss välkomnade och möter kvalitet och livsglädje. Det är både patienter och personal förtjänta av, och alla andra som bara åker förbi varje dag. Att lyfta ut S på det här sättet är fult, men att göra samma sak med T eller + på slutet gör det hela helt absurt.

VI SÖKER AD

AB Tidningen Vi ger ut månadsmagasinet Vi och kvartalstidningen Vi Läser. Bolaget driver därutöver en reseverksamhet, Reseklubben, en postorderbutik, Vi-butiken, samt stiftelsen Teskedsorden. AB Tidningen Vi är ett dotterbolag till KF. Tidningen Vi som är 95 år gammal har under de senaste åren belönats med många utmärkelser och utsågs bland annat till Årets Tidskrift 2007. Ett femtontal personer arbetar i bolaget och redaktionen är belägen på Riddarholmen mitt i Stockholm.

AUGUSTI 2007 59 KR ÖVER 170 000 LÄSARE!

MAT SOMMARRECEPT MED SVALKA MUSIK JAZZENS LÄNGSTA TIME OUT FOTOGRAFI MAGNUM FYLLER 60 ÅR DESIGN LAMPOR SOM SÄNKER TEMPOT VÄNDPUNKTEN NÄR MAMMA BLEV DEMENT TRÄDGÅRD TILL RINGBLOMMANS FÖRSVAR

MJUKIS MED H˙RDA NYPOR NYAMKO SABUNI

DÄRFÖR GÅR ÖSTERSJÖN MOT KATASTROF SISTA SNACKET MED ALICE TIMANDER HÅKAN NESSER OM DECKARBOOMEN INTERPRESS 0195-07 7388019505901 RETURVECKA 36

Jämställdhets- och integrationsminister Nyamko Sabuni bjuder på en rak höger. Hur tuff är hon? Inte så värst, säger hon själv. Sid 14

BÖCKER * FILM * MUSIK * RESOR * REPORTAGE * MAT * KRYSS NR 9 SEPTEMBER 2008 59 KR

ÅRETS

TIDSKRIFT!

DAN ANDERSSON VAR KÄR I MIN FARMOR HUR SKA KULTUREN KLARA GRATISBOOMEN? MYTENS MARIA – ALLA TIDERS MAMMA CHRISTINE FALKENLAND OM LUST OCH LÄNGTAN

30 JAG VAR S˙ OHYGGLIGT P O ENQUIST OM DE SVÅRA ÅREN:

sidor kultur!

BO LUNDGREN RESANDE I BANKKRISER MARIA MÖLLER FYRA FAVORITPRYLAR I’M FROM BARCELONA 18 PERS PÅ SCEN PETER ENGLUND EN KANELBULLE OM DAGEN TORSTEN ANDERSSON NU ÄR DET SLUTMÅLAT VI FÖRKLARAR RAMADAN, SÅ GÅR DET TILL

INTERPRESS 0195-09 7388019505901 RETURVECKA 41

NÄRA ATT DÖ

BÖCKER * FILM * MUSIK * RESOR * REPORTAGE * MAT * KRYSS NR 11 NOVEMBER 2008 59 KR

VI VÄXER!

GRATTIS! JENS LILJESTRAND FÅR VI:S LITTERATURPRIS BARNSOLDATERNAS TUNGA HEMKOMST

för hela bolagets grafiska profil, alltså även för det kommersiella materialet. Du tar ett helhetsgrepp på formgivningen och driver utvecklingsarbetet i tidningens samtliga avdelningar samtidigt som du också leder, och i allra högsta grad deltar i, den löpande produktionen av tidningssidor. Du har en idé om var, hur och när Tidningen Vi ska gå vidare i sin formmässiga utveckling; på sikt kommer du också att genomföra en redesign (det är fyra år sen sist). I arbetsuppgifterna ingår även att utarbeta en grafisk manual för bolaget. Du har ett brett kontaktnät av fotografer och tecknare/formgivare och har erfarenhet av, och tycker det är roligt, att coacha fotograferna inför större fotojobb. Som AD ingår du i redaktionsledningen. Layouten består i dag av tre medarbetare samt en bildhanterare som kommer in under lämningsveckan.

VI:S AD ANSVARAR

FRÅN BAKELIT TILL MOBIL – TELEFONINS HISTORIA

sekreterare med massor av makt BIRGITTA OHLSSON OM FRA, FEMINISM OCH FLÄRD

CHRISTER LINGSTRÖMS FAVORITPRYLAR NOBELPRISTAGAREN HOPPAR JÄMFOTA JÄMFOTA ANNA TERNHEIM LÄTTAR PÅ VEMODET PÄR NUDER OM ILSKAN MOT PERSSON BILDBANKEN – JÄTTEGALLERI PÅ NÄTET

INTERPRESS 0195-11 7388019505901 RETURVECKA 2008 50

LIBERAL REBELL

är ett litet bolag med allt vad det innebär av stor frihet under stort ansvar. Vi som arbetar här försöker varje månad göra landets bästa magasin om samhälle och kultur.

AB TIDNINGEN VI

Ring andreredaktör Tomas Fläckman, 08-769 86 03, eller chefredaktör Anneli Rogeman, 08-769 86 11.

FRÅGOR?

STÄLL DIN ANSÖKAN

BÖCKER * FILM * MUSIK * RESOR * REPORTAGE * MAT * KRYSS NR 1 JANUARI 2009 64 KR

EXTRA KORSORD!

inklusive löneanspråk till:

Anneli Rogeman Tidningen Vi Box 2052 103 12 STOCKHOLM Eller mejla: anneli.rogeman@vi-tidningen.se, rubricera mejlet ”AD”. Sista dag för ansökan är den 20 februari.

BOËTHIUS, WENNSTAM & KIELOS

generationers debattörer om våldtäkt VAD DRÖMMER BARNEN OM I KRIGETS KONGO? 2009: NY VÅR FÖR FOLKLORE RECEPT FÖR MAGRA JANUARI DAVID LAGERCRANTZ OM DATORNS FÖDELSE ANNELI HULTHÉN TAR ÖVER GÖTEBORG ELISABET HÖGLUNDS FAVORITPRYLAR AYURVEDA – CHANS TILL BRA BALANS SOFIA JANNOK – POP PÅ SAMISKA VI FÖRKLARAR: DÄRFÖR ÄR LJUS NYTTIGT

INTERPRESS 0195-01 7388019506401 RETURVECKA 2009 07

LARS NITTVE, CHEF PÅ MODERNA:

DET SKA SPRAKA OM MITT MUSEUM

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Johan Rheborg spelar Kenny Starﬁghter i långﬁlmen Kenny Begins, precis som i tv-serien från år 1997.

Text: Jonas Mattsson Foto: Andreas Lind (porträtt) Göran Hallberg (stillbilder ur Kenny Begins)

Starfighter Möt Kennys formgivare Det finns få filmer som är så fullpackade med grafisk design som Kenny Begins, långfilmen om superhjälten Kenny Starfighter som har premiär den 25 mars. Men hur är det egentligen att arbeta som formgivare mitt i en långfilmsproduktion? Mika Pollack är en som vet.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

i tv-serien om Kenny Starfighter som gick i sex avsnitt 1997. Trots att åren gått har intresset för karaktärerna och den lätt hemmasnickrade science fiction-miljön levt kvar och serien har från dag ett levt med en klädsamt trendig kultstämpel. Lagom inför filmproduktionen – och julruschen – kom också samtliga avsnitt på dvd i slutet av förra året. Men för formgivaren och animatören Mika Pollack har det gångna året präglats av långfilmsversionen om »troligtvis den mest hopplösa elev Galaxhjälteakademien någonsin har haft«. Själva inspelningen av Kenny Begins skedde under våren och sommaren och den grafiska designen förs in i filmen på flera

FILMEN KENN Y BEGINS HAR SIN FÖREGÅNGARE

I Mika Pollacks verktygslåda k Mika Pollack använder Adobe Illustrator och Photoshop för den grafi som ingår i scenografin. För den 3d som infogas i postproduktionen använder han XSI och Modo som han sedan sätter ihop med filmen i Adobe After Effects. – Det är synd att XSI blev uppköpta för att det är ett av få program som kunde tävla med Autodesk 3ds Max. Det känns som att utvecklingen kommer att stanna av när konkurrensen minskar, säger Mika Pollack apropå att 3d-giganten Autodesk nyligen köpte Softimage där XSI ingick.

plan, dels fysiskt på kostymer och i scenografin, dels digitalt i postproduktionen av filmen. Till det kommer allt grafiskt kringmaterial, från affisch och webbplats till den utställning om Kenny Starfighter som planeras på Stockholms stadsmuseum under våren.

NÄR VI TRÄFFAS är Mika Pollack mitt i slutspurten av produktionen. Han har precis ägnat en dag åt att ta fram den trailer som annonserar att filmpremiären skjutits på en månad, från februari till den 25 mars. Det är helt enkelt en hel del kvar att göra i postproduktionen, som förutom de grafiska delar som Mika Pollack infogar i filmen sköts av Filmgate i Göteborg. Filmgate själva hävdar att det rör sig om den största actionkomediproduktionen någonsin i Sverige, och i pressmeddelandet om det nya premiärdatumet sägs att skaparna bakom Kenny Begins i sista stund bestämt sig för att fördubbla antalet specialeffekter nu när Kenny Starfighter äntligen blir biofilm. Själv sitter Mika Pollack i en av de få gamla byggnader som återstår där Hammarby Sjöstad har trängt undan industrierna i Södra Hammarbyhamnen. Lokalen delas med animationskollektivet Alphaville. Det är rymligt, högt i tak och det hela påminner om de kreativa loft som vissa städer större än Stockholm har gjort sig kända för. Jämförelsen med USA:s kreativa industri dyker också upp

Mika Pollack demonstrerar vägen från skiss till färdig logotyp för några av filmens varumärken. Att arbeta med grafiska profiler för fiktiva företag i en film skiljer sig från verkliga varumärkesuppdrag på två sätt. Eftersom mottagaren har högst en och en halv timme på sig att »lära sig« ditt varumärke måste du vara ännu direktare i ditt tilltal än annars. Dessutom måste alla grafiska profiler samspela med det universum som byggs upp av filmens bildspråk och scenografi.

så fort vi börjar prata om Kenny Begins. Men här handlar det snarare om den kaliforniska special effects-industrin än New Yorks design- och konstscen. – Det är en science fiction-film med en massa specialeffekter och egen scenografi. Regissörerna har hög ambitionsnivå och är vana vid att arbeta i USA och vi är ju alla vana vid att se amerikansk film, konstaterar Mika Pollack som ser det som en utmaning att jobba med en effekttung filmproduktion med svensk budget. Att Mika Pollack fick designuppdraget på Kenny Begins föll sig naturligt. Han berättar att han var den första som anställdes på Acne, den kreativa nod som kanske har betytt mest för svensk reklam, design och mode de senaste tio åren. Bara det faktum att Acne var den byrå som skötte grafiken i tv-serien Kenny Starfighter borgar egentligen för att konceptet skulle ha kvalitet nog att föda fram en film tolv år senare. När tv-serien gjordes hade Mika Pollack just gått ut Beckmans och hamnade strax som assistent åt Acnes kreativa kärna, som bestod av Tomas Skoging och Jesper Kouthoofd, under tvproduktionen för Kenny Starfighter. – Jag studerade formgivning och illustration, men sedan har det glidit över till motion graphics. Men redan när jag gick ut Beckmans gjorde jag ett spel som var rörligt, säger Mika Pollack som sedan Acne-tiden har gjort en drös vinjetter för SVT och

MTV liksom en mängd animerade reklamfilmer för Telia och andra. Han även är en flitigt anlitad illustratör för magasin som Bon och numera insomnade Diego. – När det skulle göras film av Kenny Starfighter frågade regissören Mats Lindberg mig om jag var intresserad. Jag kan tänka mig att det var för att varken Tomas eller Jeppe hade tid, nu när de själva är regissörer. Det var för tre–fyra år sedan de frågade mig första gången. Sedan var det först i våras som produktionen började på riktigt, säger Mika Pollack och berättar att uppdraget började med att ta fram säljmaterial för att sälja in filmen hos Svenska Filminstitutet, SFI. Som sagt är Kenny Starfighter en film med extrema mängder grafiska element, jämfört med andra svenska långfilmer. Scenografin bygger mycket på en rad fiktiva företag, som Galaxhjälteakademin, Starfighter Family med sin frisörsalong Wavestar, Clownglass och Magmatech. – En stor del av mitt uppdrag är att göra logotyper på kläder, skyltar som ska sättas på saker och så vidare.

NÄR MIKA POLLACK KOM IN I ARBETET med Kenny Begins hade en del förarbete redan gjorts. Framför allt handlade det om att utgå från den graﬁska stil som redan påbörjats med tvserien. Men inför ﬁlmen som Mats Lindberg regisserar tillsammas med Carl Åstrand hade det även arbetats en hel del på karaktärsdesignen.

1 4

Filmens regissörer tog fram moodboards för vilken karaktär de olika grafiska uttrycken skulle ha (1). Som underlag för grafiken fick Mika Pollack skisser och fotografier på delar av scenografin och kostymerna (2). För att hålla ordning på all grafik gjorde Mika Pollack en minutiös produktionsplan (3). För oförutsedda behov gjorde han klisterark med grafiska element till scenografen (4).

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Mika Pollack plockar fram en bunt skisser på logotypen för filmens glassbolag »Clownglass«, som ska det visa sig leds av skurken i historien (glassen han säljer består bara av vanligt kranvatten). – Clownglass är huvudskurkens företag, säger Mika Pollack och visar en av de tidigaste skisserna som regissören Mats Lindberg tagit fram i Photoshop. Utifrån den skissen var det sedan Mika Pollacks jobb att utveckla logotypen vidare. Men vad är det för skillnad på att göra en logotyp för ett fiktivt varumärke i en film, jämfört med att göra det för ett verkligt företag? – Jag försökte jobba med det som om det vore riktiga företag. Men tydligheten kanske blir ännu viktigare i en film. En verklig logotyp kan ju vara personlig på ett sätt som gör att du så småningom lär dig att känna igen den. I en film måste du känna igen den mycket snabbare. Det gör i sin tur att den inte kan bli lika rolig grafiskt, säger Mika Pollack som betonar att han ändå är mån om att alltid bearbeta typografin. – Jag tar inte bara ett typsnitt utan ändrar alltid lite i bokstäverna. För mig är det ingen logotyp annars. I Clownglass är till exempel O:et en clownnäsa. För att ta fram logotypen på clownglassen gällde det att arbeta med såväl typografin som bilden av själva clownen vars till en början långa och spretiga frisyr till exempel fick ansas för att fungera i logotypen. Efter att själva Clownglasslogotypen var på plats gällde det att skapa allt det som skapar en företagsidentitet runtomkring logotypen, som förpackningar, skyltar och annat. Clownglass är också bara ett av alla olika varumärken som i mångt och mycket bygger upp Kenny Starfighter-världen.

NÄR HAN BESKRIVER hur det är att arbeta som graﬁsk designansvarig i en ﬁlmproduktion inser man snabbt att det mått av improvisation som tvingas fram långt överskrider det som ett »vanligt« uppdrag kräver.

I logotypen för »Clownglass« ﬁck Mika Pollack bland annat frisera det rödburriga håret för att det skulle bli ett bra och tydligt märke.

Synopsis »Kenny Starﬁghter är troligtvis den mest hopplösa elev Galaxhjälteakademien någonsin har haft. Kennys föräldrar har tröttnat på att betala hans studier och ställer ett ultimatum: Ta examen eller bli frisör i familjens salong! I en förtvivlad jakt på examenspoäng kraschlandar Kenny av misstag på Jorden, där han råkar på Pontus, en haltande och mobbad femtonårig kille med dålig syn. Pontus har råkat hitta en mystisk, självlysande kraftkristall som har gett honom superkrafter och möjligheter att få pluggets coolaste tjej, Miranda intresserad av honom. Samtidigt som Pontus försöker hjälpa Kenny att slippa bli frisör får Rutger Oversmart, Universums intelligentaste man reda på att kristallens kraft har absorberats av Pontus. Allt han behöver göra är att krama kraften ur honom så kommer Rutger att bli Universums mäktigaste man. När Rutger blir varse att en Galaxhjälte skyddar Pontus, så skickar han ut de farligaste prisjägarna i galaxen: Earth, Wind and Fire för att få tag i honom.«

Eftersom en hel värld ska skapas bit för bit under ett par intensiva inspelningsmånader är det inte alltid så lätt för regissörer och scenografer att förutse precis alla tillämpningar av formen som kan behövas. – Det byggdes väldigt mycket fordon och scenografi, vilket gjorde att det inte alltid fanns tid för att jag skulle kunna formge från grunden, säger Mika Pollack. För den sortens oförutsedda behov skapade han klisterark med grafiska element, siffror och bokstäver: en uppsättning för varje karaktär eller företag i filmen. Något som är svårt att missa i Kenny Starfighter är så klart att scenografin, kostymerna och många av specialeffekterna är gjorda med en lika kärleksfull som ironisk spark mot årtionden av snabbt daterade science fiction-filmer. – Mycket av humorn ligger i att man leker med det där. Det var bra med att jag var med från början i tv-serien, att jag förstod humorn och att det ska finnas humor i designen också. – Kostymerna är roliga för att de bygger på enkla saker som sätts ihop till något coolt. En pistol kan vara gjord av en hårtork. I serien tog det ett tag innan jag fattade att Dr Deo faktiskt har ett roll on-huvud, erkänner Mika Pollack. Frågan är om man inte till och med kommer undan med lite taffligare hantverk genom humor? – Humorn räddar en del, men absolut inte allt. Det är väl en klassisk grej med humor, att man kan rädda saker. Det blir ju roligare och det ställer kanske inte samma krav på att det ska vara perfekt, säger han och korrigerar sig: – Det är perfekt på rätt sätt.

FÖR MIKA POLLACK, som är van vid ofta rigoröst planerade reklamfilmsproduktioner, var det lite av en överraskning att stöta på spelfilmsvärldens arbetssätt. – Det är en annan struktur. Filmmänniskor är inte lika vana vid att jobba med grafik och design. Oftast är det för- och eftertexter och inget mer, säger Mika Pollack och jämför med Kenny Starfighter där i princip varje filmruta är mättad med sitt egenartade grafiska universum. – Film är mer en kulturvärld, medan det läggs mer pengar på grafisk design i reklamfilm, säger han men konstaterar att Kenny Begins två regissörer Carl Åstrand och Mats Lindberg förvisso båda är rutinerade reklamfilmsregissörer. – Även många i teamet var vana vid reklam som har en övergripande struktur som är mer detaljerad.

1 Till företaget Djur är kuls kattmat skrev Mika

2 MI NE R

FO N RM Y VI UL TA A

Pollack egna innehållsförteckningar.

SMAKGARANTI

2 Logotyper från planeten Miltas tv-kanaler. 3-4 Hairminator är Galaxhjältarnas vapen med

PÅ

NY FORMULA! FO O

RI K

MAT FÖR DINA ÄLSKLINGAR!

är tillagat så att det Innehållet ä i håll allll den smakrika näring innehåller som ditt husdjur älskar och behöver för att vara glad, sund och vacker. Vad mer kan man önska?

Innehållet är tillagat så att det innehåller all den smakrika näring som ditt husdjur älskar och behöver för att vara glad, sund och vacker. Vad mer kan man önska?

SMAKAR NATURLIGT

800 g

NÄRINGSGARANTI (%): Protein 8 varav Taurin 0.05/ Fett 3 / Aska (mineraler) 2,5 / Växtråd 0,3 / Omsättbar energi 100g: 340 kj (80 kcal) / NFE (kolhydrater) 2,2 / Vatten 82 / Vitamin B1 0,9 mg/kg / Vitamin E 8mg/kg. Vitaminhalten garanteras fram till bäst-före-datum, Batchnr, Fabriksregistrering nr: se stämpel. Utfodringsvägledning: ett vuxet husdjur på ca 4 kg behöver ca en burk om dagen fördelat på minst två måltider

olika loggor. Fladen Film är produktionsbolaget bakom Kenny Begins. 5 Prov från Galaxhjälteakademin. 6 Etikett till Starfighter-familjens eget schampomärke. 7 Knapp i Galaxhjältarnas moderskepp, med datorhumor. 8 K som sitter på bältet i Kenny Starfighters dräkt. 9 Företaget Magma Tech har en väldigt bra borr som filmens skurk är ute efter borren kan nå jordklotets magmakärna (se steg för steg på nästa uppslag). 10 Glasskarta, logotyper och ark med grafiska element för Clownglass.

R NE

FO N RM Y VI UL TA A

800 g

PÅ

FO O NY FORMULA!

SMAKGARANTI

Innehållet ä är tillagat så att det innehåller all d den smakrika näring som ditt husdjur älskar och behöver för att vara glad, sund och vacker. Vad mer kan man önska?

MAT FÖR DINA ÄLSKLINGAR!

Innehållet är tillagat så att det innehåller all den smakrika näring som ditt husdjur älskar och behöver för att vara glad, sund och vacker. Vad mer kan man önska?

SMAKAR NATURLIGT

800 g

FO N RM Y VI UL TA A

800 g

PÅ

NY FORMULA! FO O

SMAKGARANTI

Innehållet ä är tillagat så att det innehåller all den d smakrika näring som ditt husdjur älskar och behöver för att vara glad, sund och vacker. Vad mer kan man önska?

MAT FÖR DINA ÄLSKLINGAR!

Innehållet är tillagat så att det innehåller all den smakrika näring som ditt husdjur älskar och behöver för att vara glad, sund och vacker. Vad mer kan man önska?

SMAKAR NATURLIGT

800 g

R NE

FO N RM Y VI UL TA A

PÅ

N FORMULA! NY

SMAKGARANTI

Innehållet Inneh är tillagat så att det innehål all den smakrika näring innehåller som ditt husdjur älskar och behöver för att vara glad, sund och vacker. Vad mer kan man önska?

MAT FÖR DINA ÄLSKLINGAR!

Innehållet är tillagat så att det innehåller all den smakrika näring som ditt husdjur älskar och behöver för att vara glad, sund och vacker. Vad mer kan man önska?

SMAKAR NATURLIGT

800 g

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Sissela Kyle, Björn Gustafsson och Johan Glans är bara några av de toppkomiker som dyker upp i Kenny Begins. Scenograf är Maria Sohlman-Wikman. För kostymerna där även mycket av Mika Pollacks graﬁska design dyker upp står Clara Ahlström.

I ett schema som redan från början var tajt var det trots det lätt att den grafiska sidan kom i kläm. – Jag tror inte att vissa delar av produktionssidan förstod mängden grafiskt material som skulle tas fram, säger Mika Pollack, som gärna hade sett en faktorsfunktion som hade kunnat sköta trycksaksproduktionen och alla kontakter med tryckerier och annat. I stället fick en scenografiassistent utan tidigare erfarenhet ta hand om det. Mika Pollack återkommer till jämförelsen med reklamvärlden. – Där får du en väldigt detaljerad specifikation, där det står exakt hur många sekunder varje sak ska visas. En annan oroshärd för den som arbetar som formgivare i en filmproduktion är risken för övertro på vad som går att åstadkomma i postproduktionen, lite som den övertro på allt som går att »fixa« i Photoshop i stillbildsvärlden. – Det gäller verkligen, även inom reklam. Det är lätt att glömma bort att det inte är maskinerna som gör jobbet, utan det är fortfarande människor som måste arbeta och vara kreativa. Även om man har datorer till hjälp sköter de sig inte själva.

ÄNNU VÄRRE BLIR förväntningarna av att både publik, regissörer och producenter är vana vid Hollywoods standard, som ju bygger på mångdubbla budgetar jämfört med vad en svensk ﬁlm skrapar ihop som ﬁnansiering. – Vi ser ju saker som är gjorda i USA där de har en annan produktionsapparat. Vi är ju ett mindre land och har inte de

resurserna och den specialiseringen. Vilket i och för sig gör dig mer kreativ då du får ta alla möjliga roller, konstaterar Mika Pollack. I Kenny Begins är det Filmgate i Göteborg som står för postproduktionen och som Mika Pollack arbetar med när det gäller vissa delar av infogandet av hans grafik i filmen. Som exempel tar han en scen ur filmens glassbar där det rullar reklamfilmer på väggarna. Mika Pollack har infogat 3d-glasspinnar i reklamfilmer medan det är Filmgate som har sett till att filmerna ligger snyggt infogade i bilden.

ATT FÅ TILL GLASSFORMEN i 3d var ännu en utmaning mitt i produktionen. Samtidigt som det byggdes verkliga formar på annat håll för de isglassar som förekommer i filmen, var Mika Pollack tvungen att påbörja 3d-moduleringen av glassarna som syns i reklamfilmer i filmen, liksom på den glasskarta som finns på filmens glasskiosker. Först i sista stund kunde Mika Pollack se hur de fysiska glassarna såg ut så att han kunde avsluta sina 3d-modeller. – När det är en filminspelning måste du ta för dig och fatta egna beslut. Du kan inte sitta och vänta. Det fungerar inte. Bara att få tag i regissören för att få svar på frågor när filminspelningen har börjat är av förklarliga skäl svårt. ¶

Kenny Begins har biopremiär den 25 mars.

Steg för steg Så skapades de snygga gränssnitten Så här kombinerar Mika Pollack programmen Softimage XSI, Adobe Illustrator och Adobe After Eﬀects för att skapa ett av alla graﬁkgränssnitt som dyker upp i Kenny Begins.

XSI. Eftersom ett jordklot i 2d känns tråkig och 3d signalerar teknik valde Mika att börja i XSI. En ”tone mapping” komprimerar färgerna för att få en känsla närmare illustration än 3d. Till sist renderar Mika en tiff-sekvens till After Effects, där klotet integreras med Illustrator-graﬁken.

Illustrator. Grunderna till den övriga graﬁken bygger Mika i svartvitt i Illustrator. Färglägger gör han senare i After Effects. En fördel i de senaste versionerna av Adobes program är att det nu går att exportera bilden som en lagerkomposition direkt till After Effects.

Länkar

After Effects. När tiff-sekvensen från XSI och lagren från Illustrator har importerats lägger Mika till en del typograﬁ och annat som är lätt att animera direkt i After Effects. Särskilt sedan Shape Layers dök upp är det lättare att göra mer av själva designen direkt i After Effects.

After Effects. För en stor filmproduktion som Kenny Begins slår Mika inte ihop grafiken med själva filmen direkt. Det som han levererar är i stället en tiff RGB A-sekvens med alfakanal som postproduktionsföretaget Filmgate i Göteborg lägger ihop med själva filmen.

After Effects. Filmen bakom grafiken är skissmaterial som Mika har för att se hur grafiken ska fungera. Dessutom använder han materialet i den quicktime-fil han gör för att Filmgate ska se hur grafiken ska läggas in – och för att regissör och producent ska kunna godkänna det hela.

Kenny Begins: kennybegins.com Mika Pollack: woo.se Filmgate: ﬁlmgate.se

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Text: Jonas Mattsson Foto: Johanna Hanno

Fimfotografen Göran Hallberg är en av de första som har arbetat med en stor ﬁlmproduktion i Sverige med Red One-kameran.

rec Kenny Begins är en av de första svenska filmerna som har gjorts helt och hållet med den digitala Red-kameran. Vi har pratat med filmens fotograf Göran Hallberg. på Red One, utom en scen som vi gjorde tidigt. Det var uppe i Gällivare och det var mycket snö och vi var inte helt säkra på hur kameran skulle fungera i kylan. Så den scenen är gjord på film, säger Göran Hallberg. – ALLT ÄR FILM AT

– En erfarenhet som jag har med mig från Kenny Begins är att man måste vara oerhört noga med den första kalibreringen i monitorn, säger Göran Hallberg, som har gjort ett antal reklamﬁlmer med Red-kameran efter Kenny Begins. Är Red lika bra som en analog ﬁlmkamera?

Varför valde ni att ﬁlma med Red-kameran?

– Dels utspelar sig filmen mycket i miljöer som behöver påverkas digitalt och det är mycket efterarbetning i 3d och 2d. På det sättet var det oerhört praktiskt att ha materialet digitalt direkt. – Dels är det en ekonomisk fråga. Du får ner kostnaden totalt. Att filma med film ger en stor kostnad för framkallning plus för att digitalisera för efterbearbetningen. Det går att spara någonstans mellan 800 000 och 900 000 kronor på en långfilm genom att använda Red och inte film. Hur skiljer sig arbetet för dig som fotograf?

– Det skiljer sig ganska mycket rent praktiskt på inspelningsplatsen. Kameran är så pass ny och den är säkert inte utvecklad av filmfotografer. Den är rätt oergonomisk, vilket till exempel är bökigt om du vill arbeta med handkamera. En annan skillnad är att i en filmkamera har du en sökare där du ser den riktiga bilden. Jag är van att ljussätta genom kameran, men med Red måste jag gå till en monitor för att se hur ljussättningen blir. Kameran var ju så pass ny när vi filmade och den utvecklas hela tiden. – Dessutom är det inte den rätta bilden du ser i monitorn. Du filmar i ett råformat, men det finns än så länge ingen kedja som gör att du ser exakt vad du filmar. I stället fick vi filma in en bild och sedan ställa in monitorn så att det såg ut som vi ville ha det. – Monitorn är det enda du kan utgå från. Men eftersom bilden inte är färdig och kalibrerad har du ganska stora möjligheter att ställa in den i efterhand.

– Det är inte är lika bra som när du filmar med 35-millimetersfilm, men den är väldigt bra, det bästa som synts hittills. Då kan man förstå producenten som väljer att filma med Red, för det kommer att se väldigt bra ut, säger Göran Hallberg, men påpekar att de första testerna han gjorde blev ganska färgfattiga. – När jag jobbar med hudtoner känner jag att det inte är riktigt lika bra, det saknas lite nyanser. Fördelen med Red One är att det är ett fullfomatschip med 4k upplösning, till skillnad från till exempel konkurrenten Ikano som har en mindre sensor. Dessutom så kan jag använda 35-millimetersoptik och få samma utsnitt som på en filmkamera. – Jag är mer positiv nu än vad jag var i början. Det blir väldigt snyggt och kommer att passa Kenny Begins-looken där det här med hudtoner inte spelar så stor roll, utan faktiskt kan vara en tillgång. Ingen kommer att ana att den är gjord på Red. När tror du att vi kommer att ha gått över helt till digitala filmkameror i Sverige?

– Det dröjer högst sju åtta år, om inte ännu mindre. Vi i Sverige är mer intresserade av det här än vad de är i USA där ekonomin inte spelar lika stor roll. – Det är oerhört bra att Red började med det här. Sony kommer med en egen nu och även Arri har en digitalkamera för filmproduktion, D-21. De har arbetat mer med filmfotografer och har sökare och så. Men den är mycket dyrare så då tjänar man ingenting på att hyra den i stället för att hyra en filmkamera. ¶

Från glasögon till Red Faktum är att solglasögonmärket Oakleys grundare Jim Jannard är den förste som på allvar har övertygat filmindustrin om att det går att göra en digital filmkamera som kan mäta sig med analoga 35-millimeterskameror. Jannard hör till den företagartyp som genom sitt detaljengagemang lätt blir symbiotisk med sin produkt. Enligt tidningen Wired har han till exempel filmat en av Oakleys tv-reklamfilmer och plåtat

samtliga annonser mellan 1975 och 1995. I början av 2000-talet ledde filmintresset till en frustration över hd-kamerorna som aldrig kom i närheten av den traditionella filmens bildkvalitet. Därför satte Jannard ihop ett team för att komma fram till ett helt nytt sätt att filma digitalt. Bland annat gällde det att komma ifrån den platta skärpan som ligger jämnt över hela bilden och som är en konsekvens av hd-kamerornas små sensorer. I stället byggde Red-teamet en sensor som är lika stor som 35-millimetersfilmrutor. Dessutom beslöt de sig för att hoppa över hdkamerornas komprimeringsmodeller, till förmån för ett eget raw-format. I sin första version låg Red-kamerans upplösning på 4k till skillnad från de flesta hd-kameror, som inte når längre än till 2k. Som en jämförelse motsvarar analog film 6k. Inför branchmässan NAB 2007 lyckades Jannard få Sagan om ringen-regissören Peter Jackson att slänga ihop en tolv minuter lång kortfilm med kameran. När sedan Steven Soderbergh ville använda de två prototyper som fanns till sin långfilm om Che Guevara var succén ett faktum. Nu är inte Red totalt ensamma om att sikta på digitala proffsfilmkameror. Men kombinationen av kvalitet och ett avsevärt lägre pris än konkurrenterna gör att den mycket väl kan komma att ses som kameran som markerade övergången till digital filmproduktion i alla led. Före jul presenterades nästa generation Red-kameror, Scarlet och Epic, vars upplösning spänner från 3k till 28k. De är designade för att fungera för både film och stillbild och bygger på ett ännu mer utvecklat modulsystem än Red One, vilket gör det lätt att anpassa utrustningen efter egna behov. ¶ (red.com) Red Scarlet bygger på ett modulsystem.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Den visuella identiteten för Bryssels nya centrum för samtida konst – Wiels – är ett av Sara De Bondts senaste uppdrag. Bilden är framtagen av Sara De Bondt och Benoit Platéus inför öppningskampanjen. wiels.org

Text: Jonas Mattsson

med Sara De Bondt Sedan hon lämnade designbyrån Foundation 33 år 2003 har belgiskbrittiska Sara De Bondt befunnit sig i centrum av den scen som ibland kallas »kritisk design«. Här hadlar det mest av allt om att rensa hjärnan från förutfattade lösningar.

via Skype befinner hon sig mitt i förberedelserna för heldagskonferensen The Form of The Book, som ska hållas på typo- och bibliofilernas St Bride Library i London i slutet av januari. – Vi har verkligen spännande talare, säger hon entusiastiskt och berättar om Catherine de Smet, som ska berätta om Le Corbusiers bokformgivning, och den 72-årige brittiske bokformgivaren Richard Hollis som ska tala om hela sin karriär. – Han är en fantastisk engelsk bokformgivare. Han formgav bland annat John Bergers Ways of Seeing som är en designklassiker. Sara De Bondt berättar att konferensen som varit slutsåld flera veckor i förväg ska publiceras i transkriberad form under våren. – Jag håller på att starta ett litet förlag, Occasional Papers, tillsammans med Antony Hudek. Det här kommer att bli vår första utgåva, säger hon och fortsätter lika entusiastiskt att redogöra för en föreläsning av John Dreyfus om den engelska typografen Beatrice Ward. När Dreyfus dotter har gett dem tillstånd att återpublicera texten, som Sara De Bondt hittade i biblioteket på Victoria & Albert Museum, blir det här det nystartade förlagets andra titel. Sara De Bondt är helt enkelt en designer som inte nöjer sig med att bara formge. Hon har agerat utställningskurator och undervisat på såväl Central Saint Martins och The Royal College of Art i London som École des Beaux Arts i Lyon, École de Recherche Graphique i Bryssel, deSingel i Antwerpen, Jan van NÄR JAG KON TAK TAR SAR A DE BONDT

Sara De Bondt FÖDD: 14 april 1977 in Leuven, Belgien. UTBILDNIN G: Sint-Lukas, Bryssel, Universidad de

Bellas Artes, Granada, and Jan van Eyck Akademie, Maastricht.

FAVORITDE SIGNER: Bruno Munari, Marcel Broodthae

rs och

Richard Hollis.

FAVORITRE DSKAP: Min reservoarpenna. Den var

sedan han var barn.

min pappas som han haft

AKTUELLA UPPDRAGS GIVARE: Konstinstitutionerna Wiels och

Nottingham Contemporary, konst/design/mode-triennalen Super, med ﬂera.

WEBBPLAT S: saradebondt.com

Eyck Akademie i Maastricht och Laus Symposium i Barcelona. Hon har även undervisat på både Beckmans designhögskola och Berghs School of Communication i Stockholm. Vad ledde dig till Sverige?

– Det började med att jag arbetade med Hanna Werning på Foundation 33. Sedan ﬂyttade hon tillbaka till Stockholm för att starta eget. Där stötte hon ihop med Martin Frostner. De började planera en workshop tillsammans och Hanna tyckte att det skulle vara kul att få över mig. I oktober 2005 gjorde vi tre en veckolång workshop med Beckmans Designhögskola på Färgfabriken. Jag och Martin kom väldigt bra överens så vi har arbetat tillsammans en del sedan dess. I höstas bjöd han in mig igen för att göra en workshop på Berghs, säger hon och påpekar att Martins syster Mia Frostner bor i London. – Så vi känner varandra lite grand allihop. Jag har även en halvsvensk assistent, Chris Svensson. Han är halvt amerikan och halvt svensk.

1 För en animation av Wielslogo-

typen för belgisk tv samarbetade Sara De Bondt med Mark Owens. 2 Diverse trycksaker för Wiels av Sara De Bondt. 3 Wiels typsnitt har Sara De Bondt utvecklat ihop med Jo De Baerdemaeker. 4-5 För E:et i logotypen har Sara De Bondt inspirerats av Wielsbyggnaden, ett gammalt bryggeri från 1930 ritat av arkitekten Adrien Blomme. 6 För skyltarna på Wiels har Sara De Bondt använt trycktekniken från traditionella belgiska vägskyltar.

FOTO JAN KEMPENAERS/WIELS

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

2 röster om Sara De Bondt MARTIN FROSTNE R Graﬁsk formgivare, martinfrostner.se

»Sara är en intelligent formgivare med stark personlig integritet och hennes formgivning är alltid ärlig och okonstlad. Hon löser formproblem utifrån varje uppdrags speciella förutsättningar utan att snegla åt rådande stil och trend. Hon brukar också säga ett en bra idé är en idé som man kan berätta för någon över telefon.« HANNA WERNING Designer, byhanna.com

»Sara och jag träffades då vi jobbade på Foundation 33 i London. Sara är en smart och tankfull designer och en jäkel på typografi. Hon får alltid till det där finurliga och det med stil. Hon är också en riktig arbetsmyra. Vi brukar tycka att vi är sorgliga då vi mejlar varandra sent om natten och får svar direkt. Hon är även en mästare på chokladsås – men så kommer hon ju från Beligen.«

Hänger det ihop med att du känner Hanna Werning och Martin Frostner?

– Nej, han är student från Saint Martins.

beta för konstnärer, eftersom du alltid arbetar med deras bilder och deras material. Om du arbetar med en kommersiell kund kanske du kan vara mer kreativ, eftersom du beställer illustrationer och fotograﬁ och inte bara arbetar med någon annans verk. Du tvingas arbeta mycket med typograﬁn när du arbetar med konstnärer, säger hon och berättar att hon förvisso just nu arbetar på ett »kulturuppdrag« där hon kan styra bildvalet mer än i vanliga fall. – Nyligen gjorde jag ett uppdrag för Garden Museum i London. Det är inte en konstinstitution, men det är fortfarande en kulturinstitution. Där kunde vi lämna ett starkare avtryck på hur sakerna såg ut. Menar du att det är enklare att arbeta för större kunder?

– Nej, det tror jag inte. Jag har gjort några större jobb och det slutar alltid med att du gör en massa småsaker runtomkring som gör att det inte är spännande längre. Det slutar lätt med att du blir projektledare i stället för kreativ. – Ett annat problem med större uppdragsgivare är att du inte pratar med den som bestämmer. Om du gör en katalog för en konstnär är det ofta ett samarbete med konstnären och ni har direktkontakt. På ett stort företag kanske det är en assistent som säger vad chefen tycker, men du talar aldrig direkt med chefen. Det gör det väldigt svårt att förstå vad kunden vill.

Vad handlade workshopen på Berghs om?

Foundation 33 verkar ha varit en plats som fostrade ﬂera spän-

– Den handlade om grafiska identiteter för kulturinstitutioner. Studenterna fick välja varsin kulturinstitution i Stockholm, kontakta dem och fråga om de kunde göra om deras grafiska identitet.

nande formgivare. Hur kommer det sig?

Du arbetar en hel del med kulturinstitutioner själv. Vad är speciellt med att arbeta med uppdragsgivare i kulturvärlden?

– När jag arbetade på Foundation 33 hade vi ett stort uppdrag för Channel 4 som är en kommersiell tv-station. Jag vet inte om skillnaden är så stor från att arbeta för kulturinstitutioner. För mig handlar det om att jag har arbetat med saker som jag är intresserad av. Många av mina vänner är konstnärer, gallerister eller kuratorer och jag har själv ett intresse för samtida konst. Det är lite så det har gått till. Jag har inte valt att inte arbeta för stora varumärken. Om Stella McCartney skulle fråga mig om jag vill göra hennes logotyp skulle jag inte tacka nej. – Jag tycker faktiskt att det kan vara ganska svårt ibland att ar-

– Jag vet inte. Det drevs av Daniel Eatock och arkitekten Sam Solhaug som en multidisciplinär byrå. Det var verkligen inspirerande för mig och Hanna Werning som jobbade där att se hur de arbetade. Jag kom dit direkt efter min utbildning och både Daniel och Sam bodde i studion samtidigt som vi arbetade där. De hade två heltidsanställda, men bodde fortfarande på kontoret. Daniel sov i köket och Sam sov i ett tält i källaren. De hade stora kommersiella uppdrag samtidigt som de arbetade med sina egna projekt, och satsade lika mycket tid på båda. Jag antar att det var ett bra sätt för mig och Hanna att se hur man sätter upp sin egen grej, hur lätt det kan vara. Plötsligt dyker Saras assistent Chris upp i rutan och jag passar på att fråga honom på svenska hur Sara är som chef. – Hon är jättesnäll. När Sara De Bondt kommer tillbaka kommer vi in på ämnet arbetsmetodik. – Jag vet inte om jag har någon metod, men jag har vissa saker som jag tror på. Jag tycker om att arbeta tillsammans med människor snarare än för dem. Nu gör jag till exempel en bok för Institute of Contemporary Arts, ICA, i London och då visar jag dem ganska tidiga skisser för att få dem delaktiga, snarare än att visa upp en avslutad design. Överlag tycker jag om att lära mig saker av mina kunder. Med uppdraget för konstcentret Wiels i Bryssel bestod en stor del av jobbet av att undervisa dem om graﬁsk design, att inte bara visa dem avslutad bild utan snarare berätta för dem om designhistoria och förklara varför jag valt ett visst typsnitt. Jag är ofta inspirerad av graﬁsk design-historia, säger hon och konstaterar att hon försöker att göra saker som är »mer idébaserade än bara vackra«.

SARA DE BONDT är en av de formgivare som deltog i Forms of House numbers, där tio formgivare ﬁck i uppdrag att ta fram en dörrskyltssiffra var, och Animals for people, där intäkterna går till Unicef, är två exempel på Sara De Bondts och Martin Frostners samarbeten.

Inquiry-utställningen som visades på Iaspis i Stockholm under senhösten och som hade underrubriken »The Architecture of critical graphic design« (se sidan 15). Under utställningen hölls även ett seminarium, där Sara De Bondt förvisso inte deltog, på temat »design och kritiskt orienterad praktik«.

FOTO V&A IMAGES

Sara De Bondt stod bakom den i högsta grad fysiska visuella kommunikationen för samlingsutställningen Out of the Ordinary: Spectacular Craft på V&A Museum i London mellan november 2007 och februari 2008. Nedan syns en gipsformsprototyp för utställningstypograﬁn.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

– Kritisk till vad? säger Sara De Bondt som verkar ställa sig frågande till diskussionen om »kritisk graﬁsk design«. – Rick Poynor skrev en artikel om det (i amerikanska Print Magazine #10/2008), där han försökte ringa in en grupp som »critical designers«. Men jag tror inte att någon i den gruppen ser sig själva som det. Jag gör det inte. När en uppdragsgivare

kommer till mig och säger att han eller hon vill ha en bok på 500 sidor, frågar jag: »Varför? Är det verkligen nödvändigt?« Är det kanske kritiskt? Egentligen inte. Hur ser du på förhållandet mellan teori och praktik?

– Vad gäller teorin så är det något som inspirerar mig. Det handlar inte om någon motsättning mellan teori och praktik. Som formgivare måste du känna till vad som har gjorts och hur andra tänker, men det behöver inte ses om två olika saker, säger hon.

SARA DE BONDT FÖDDES 1977 i den belgiska staden Leuven.

Sara De Bondts arbetsplats.

Efter skolan begav hon sin till Bryssel där hon skrev in sig på konstskolan Sint-Lukas avdelning för grafisk design. – Jag visste inte vad jag ville göra när jag slutade skolan. Jag funderade på att läsa konsthistoria, psykologi eller kanske konst. Men konst ville mina föräldrar inte att jag skulle studera eftersom de tyckte att jag måste skaffa mig en riktig examen först. Sedan gick jag på ett öppet hus på Sint-Lukas och de hade en avdelning för grafisk design. Det där ser lätt ut, tyckte jag. Men en av mina vänners pappa arbetade där och han sade till mig att jag var för blyg för att bli grafisk formgivare. »Gör något annat« sa han, vilket bara det gjorde mig mer intresserad. Jag frestades också av att grafisk design verkade var som att ägna

FOTO MAX ACKERMANN

1 Inför varje utställning på Camden Arts Centre gör Sara De Bondt och

James Goggin en »File Note«. Häftena samlas i en speciell pärm. 2 Nyhetsbrev för British Council där typografin har tecknats för hand. 3 Till utställningen Martian Museum of Terrestrial Art tecknade Sara De Bondt och Grégory Ambos ett helt nytt alfabet. 4 Sara De Bondt ligger bakom formen på boken om det legendariska skivbolaget Rough Trade. 5 Vädersymbolerna för Channel Fours morgonnyheter från 2003 är ett exempel på vad Sara De Bondt gjorde på Foundation 33. 6 Typografisk workshop för allmänheten med Sara på V&A Museum. 7 Program i tvåfärgstryck för Antwerpen-teatern Kopspel. 8 Pins av ölunderläggspapp för Garden Museum. Sara De Bondt och Ben Weaver arbetar just nu med museets hela grafiska identitet.

sig åt konst fast du får betalt. Så jag lämnade in en ansökan och kom in. Det först året jobbade jag häcken av mig bara för att visa den här läraren att jag inte var för blyg och att jag klarade av det här. – Jag tror att det var ett bra val för jag tror att jag inte hade blivit en bra konstnär. När jag sedan studerade vid Jan van Eyck Akademie i Maastricht hade vi inga briefar på två år. Vi var fria att göra våra egna projekt och jag körde verkligen fast. Jag behöver den sortens relation med en uppdragsgivare. Hon berättar att Sint-Lukas i Bryssel var en skola som dominerades av konstutbildningen, en konsekvens av grafisk design-yrkets korta historia i Belgien. – Vi hade ingen undervisning i typografi och ingen designhistoria. Jag hade lektioner i illustration och teckning. I efterhand kompenserar jag för det och försöker att lära mig mer om typografi och designhistoria genom att arbeta med det. Det är det trevliga med att vara sin egen. Det är på sätt och vis som att fortfarande gå i skolan.

OM UTBILDNINGEN i Bryssel inte var den vassaste inom graﬁsk design höjdes nivån när hon valde att studera vidare på Jan van Eyck Akademie i Holland. – Det öppnade verkligen mina ögon, säger hon och radar upp prestigefyllda lärarnamn som Karel Martens, Paul Elliman och

Armand Mevis för att i nästa ögonblick berätta om hur Karel Martens en av de första dagarna sade till henne att hennes design var »för ﬂickaktig«.

Vad svarade du på det?

– Jag visste inte vad jag skulle säga, utan var mest lite chockad. Jag har fortfarande inte kommit fram till vad han menade. Menade han för flickig som i för ung eller för flickig som i för feminin? Just som vi ska stänga ner Skype-fönstret kommer Sara De Bondt på att hon måste berätta hur James Goggin var den som fick henne att starta sin egen designstudio. – Jag kunde lämna Foundation 33 tack vare James Goggin. Jag arbetade heltid när jag mötte honom i en bar en kväll och klagade över att vara anställd. Han berättade att han just blivit tvungen att byta studio och frågade om jag inte ville dela kontor med honom. »Du kan starta eget och jag kan ge dig jobb, för jag har för mycket att göra«, sade han. Den studio som Sara De Bondt och Jams Goggin flyttade in i delade de med Saras gamla lärare Paul Elliman. De tre gjorde en rad projekt tillsammans innan det var dags för nästa flytt. Sara och Paul Goggin flyttade till det kontor som hon har nu i ett hus »fullt med formgivare«. Nu har även James Goggin flyttat och ersatts av Sara De Bondts nya kontorskamrat Ben Weaver som hon har samarbetat med i det pågående projektet för Garden Museum i London. ¶

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Text: Morten Postrup Foto: Andreas Lind

Morten lär dig

snacka med chefen … Din tidning ska göras om och du tar fram en ny form, men kollegor med ytliga tankar om design kan förstöra ditt helhetliga koncept. Lär du dig bara att prata med den som har det yttersta ordet kan du undvika att formen blir ett mischmasch av åsikter. Tidningskonsulten Morten Postrup, som skrivit boken Så gör du om din tidning och varit projektledare för ett 40-tal tidningsomgörningar, visar dig hur.

annorlunda än formgivare. Alla vd:ar jag diskuterat design med tycker att det är viktigt, den saken är klar. Och jag vågar säga att de också har en mycket ödmjuk attityd, ibland alltför ödmjuk, inför att de inte själva är experter på design. Lär du dig att förstå hur dina beslutsfattare resonerar, oavsett om det är chefer i din egen organisation eller hos din kund, och vilka problem de står inför har du möjlighet att använda din formgivarkompetens för att lösa problem. Lyckas du kommunicera med vd:n på ett bra sätt kan han eller hon bli din bästa vän, men misslyckas du kan vd:n i stället bli din mardröm, en person som styr detaljer, är ovillig att kompromissa och fattar beslut för snabbt eller inte alls. Ledningen kanske inte alls förstår att din form är unik och att det är den som leder fram till det resultat den vill ha, i stället är risken att de ser på dig som en ren estet vars form bara är en yta som kan bytas ut mot vilken som helst annan utan att eﬀekten påverkas.

VD:AR TÄNKER FÖR DET MESTA

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

[ﬁg.1]

Lyssna

DET FÖRSTA DU SKA GÖRA är att börja med att lyssna och försöka förstå din vd, annars riskerar du att ni pratar förbi varandra. Om ni inte är på samma våglängd uppfattar du det antagligen som att vd:n inte förstår dig och din lösning, och den vanliga reaktionen är att du blir ännu mer fokuserad på att övertyga och glömmer att lyssna. Då blir det tvärstopp och bakläxa. Gör så här: Ställ öppna frågor, lyssna på svaren och se till att du förstår. Börja

med att ställa frågor som: Vad vill ni uppnå? Vilka är era mål? Vad är det som är viktigt i det här projektet? Vad är nyckeln till läsarnas intresse? Det är lätt hänt att man tror att en vd förväntar sig att man ska kunna allt och veta allt redan från början. Tänk i stället på att du genom att fråga visar ditt intresse för de bakomliggande problemen och orsakerna. Det stärker förtroendet för dig. Om du är insatt i problemen och i hur vd:n tänker är det dels enklare att ta fram en relevant lösning, dels enklare att argumentera för den. ¶

[ﬁg.3]

Styr in feedback på känslor

EN VD ÄR GÄRNA VÄLDIGT KONKRET. När du visar ett förslag löper du risk att feedbacken blir för speciﬁk och handlar om fel saker, som att en kulör eller ett typsnitt måste bytas ut av estetiska skäl. Det kan leda till att den form du har tagit fram, som är en väl fungerande helhet, steg för steg försvagas av ändringar. Men lugn, det ﬁnns en lösning. Se till att styra in den feedback du får på känslor. Är formen varm, inbjudande och tilltalande eller är den skarp, hård och kall? Känns det överkomligt att läsa eller blir det jobbigt? Sätt gärna begreppen i par: Känns formen tillgänglig eller exkluderande? De

allra ﬂesta brukar tycka att det är ett både konkret och lättbegripligt sätt att prata om form. ¶

Ad: Benjamin Peetre Sydsvenskan

Vilket är ditt bästa tips till den som ska prata design med en vd? – En bra start är att titta igenom en mängd tidningar och diskutera design mer allmänt. Vad menas med luftigt, modernt, strukturerat, tydligt, billigt, packat, färgglatt, tråkigt? Kommer man förbi språkförbistringen blir arbetet smidigare. Det blir lättare att argumentera för förändring och nya grepp och det ger chefen verktyg för att prata med andra inblandade. Vad är det svåraste med att prata form med en vd? – En utmaning är att hantera designsynpunkter som chefen plockar upp av andra och gör till sina. Det gäller att vara lyhörd och tolka vad som ligger bakom olika åsikter.

Raring Design Vad är dina tips inför ett samtal med vd:n? – När form beställs så gäller det att från början ha en öppen dialog. Ingen form blir bra om den presenteras som en överraskning. En vd vill alltid få med sitt sista ord och oftast med rätta. Så tipset är; få med ledningen på vad du gör och hur du tänker. Vad är det svåraste med att prata form med en vd? – De jag pratat form med har haft bra koll på formbeställningen, men ibland ﬁnns det en tidoptimism, som inte känner av att form tar tid.

[ﬁg.2]

Utgå från målen

NÄR DU ARGUMENTERAR inför en vd måste du alltid vara insatt i de övergripande målen. Vad är det företaget eller organisationen jobbar för att uppnå? Och vilka av de målen kan ditt projekt och din form stödja? Om du inte är insatt i målen är risken att du tror att ditt uppdrag är att uppnå något annat, något som inte uppfattas som så viktigt av din vd. Du som formgivare måste analysera vilka av de övergripande målen som kan uppfyllas med design. En del övergripande mål kan det om du formulerar om eller bryter ner dem i delmål. Om du missar den här analysen är risken att du tar på dig uppgifter som inte kan lösas med form. Det är också väsentligt att formulera vision och mål för det projekt du jobbar med. En vd är ofta bra på att konkretisera och formulera vad som är viktigt och vad ni ska uppnå, så använd den förmågan för att få hjälp att formulera kärnfulla och användbara mål för projektet. Återigen, var noga med vad som är möjligt. Så här kan det låta: »Vi ska göra en jättesnygg och inspire-

rande tidning som gör att vi tjänar massor av pengar!«. Det är ett helt rimligt sätt att resonera ur ett vd-perspektiv, men det behöver brytas ner för att kunna användas i formarbetet. Är det verkligen viktigt att tidningen är snygg? Det är vanligt att lekmän använder just det begreppet som ett estetiskt ideal, men vad är det egentligen man är ute efter? Försök hitta mer kärnfulla värdeord som kan styra formen. När det gäller inspirerande: Vad är det som inspirerar läsarna, vad får dem att gå igång? Och när det gäller säljet är det mycket viktigt att du funderar över hur formen kan göra så att tidningen säljer bättre, oberoende av om den ska säljas som lösnummer eller om den ﬁnns för att sälja något annat. Men det ﬁnns inte några mirakelkurer till bättre försäljning. Det handlar om att pröva sig fram, våga utvärdera och förändra och ibland om att inse att det är helt andra faktorer än formen som styr försäljningen, tro det eller ej. En fallgrop när det kommer till projektets mål är att vd:ar gärna kokar ner visionerna lite väl mycket, gärna till ett radikalt slagord som är lätt att komma ihåg. Risken är att det blir innehållslöst och allt för vagt och att det till slut kan betyda vad som helst. Din uppgift som formgivare är att se till att förutsättningarna är formulerade lagom detaljerat. ¶

FOTO ANNA BJÖRNER

Ad: Magnus Lindgren

[ﬁg.4]

Ad: Markus Koba

Undvik tomma ord

Forma Publishing Group

Vad är dina tips vid samtal med vd:n? – Eftersom form ofta bedöms efter tycke och smak gäller det att i så stor utsträckning som det går förbereda sin presentation med argument byggda på logik. Det handlar om att kunna förklara varför jag valt ett visst uttryck, vad färgvalen symboliserar och varför jag valt de typsnitt jag valt. Vad är svårast med att prata form med en vd? – Självklart är det så att ju djärvare formidéer du presenterar desto svårare är det för kunden eller vd:n att ta in dem. Men bland det svåraste är att förmedla bildspråket i ett projekt där du inte kan ta egna bilder som visar exakt vad du vill.

DU KAN INTE BEGÄRA att en vd ska kunna uttrycka sig i formtermer. Snarare riskerar du i så fall att diskussionen kommer att handla om oväsentliga detaljer. Det ﬁnns ﬂera fallgropar när det gäller att prata om form. Lekmän, exempelvis vd:ar, kan vara onödigt försiktiga när det gäller att prata om form för att de anser sig inte kunna terminologin. Då är risken att du inte får relevant feedback utan att det till slut utmynnar i ett omotiverat »Nej«. En annan fallgrop är att man i gruppen börjar prata om formen ur ett rent estetiskt perspektiv så som snyggt och fult om en viss färg, lekmän säger aldrig kulör, är lämpligare än en annan. Då är risken att formprocessen börjar handla om makt. Olika personer »sätter ner foten« och kräver att typsnitt eller kulörer ska bytas ut. Du som formgivare hamnar i en märklig sits och resultatet blir inte bra. Några saker som formdiskussioner gärna kommer in på, men som sällan leder någon vart: Snyggt eller fult: Rena estetiseringar, används gärna slentrianmässigt. Måste

[ﬁg.5]

formen vara snygg för att nå fram till läsarna? Är ett typsnitt odugligt bara för att någon anser att det är fult?

Använd produktiva begrepp

Elegant och exklusivt: En värdering folk gärna drar till med när de vill att mål-

gruppen ska känna sig utvald. Ofta leder det snarare till en sval, distanserad och könlös form som inte tar tag i läsaren. Folkligt: Ett fördomsfullt och nedvärderande sätt att närma sig sina läsare är att

NÅGRA BRA BEGREPP att använda när du pratar om design

försöka sig på att göra formen folklig. Bryt ner begreppet i beståndsdelar, vad är det ni är ute efter?

med folk som inte är formgivare: Kontraster: Finns inbyggda i allt, från typsnittets kontrast

Unikt: Typisk vd-input. Vi ska göra en form som är unik. Grattis och lycka till! Den

som tror att det går att rädda en ny form med uppﬁnningar skaﬀar sig garanterat ett alldeles för svårt uppdrag. Snarare handlar det om att använda beprövade grepp och se till att helheten står för rätt saker. Självklart måste man också kunna jobba med riktigt innovativ form, men bara vid rätt tillfälle och med rätt förutsättningar. Nästan allt formarbete är mer hantverk än konstverk. ¶

Vd: Per Kjellander Hjemmet Mortensen Hur övertygar en formgivare dig vid en designpresentation? – Bäst förutsättningar att lyckas övertyga mig är att vrida formfrågorna så att perspektivet tilltalar mig i min vd-roll. Vad får dig att bli osäker eller tveka när en formgivare pratar om form? – Formfrågor bör diskuteras utifrån lönsamhet, positionering och varumärkesbyggande, som är begrepp som jag tilltalas av. Det är också viktigt att perspektiven är både kortoch långsiktiga. Vad bör formgivare lyfta fram? – Frågor som; Vad händer om vi inte gör detta och hur vet vi att målgruppen ser ändringarna som positiva?

mellan grundstreck och hårstreck till kontrast mellan bildstorlekar, motivavstånd, textlängder, jobblängder (antal sidor en viss text ligger på) och rubrikstorlekar. Täthet: Här är det också en fråga om kontrast. En fullpackad

notissida har hög täthet. Ett introuppslag på ett reportage med en stor bild, stor rubrik och några rader av brödtexten har låg täthet. Den lägsta täthet som i praktiken används är en uppslagsbild. Finns det lagom många ställen där läsaren kan börja? Rubrik, ingress, bildtext, faktarutor, mellanrubriker, citat, ortsdatering, pilar, punkter, listor och fetningar. Allt är tillfällen för ögat att fastna, tillfällen att komma in i materialet, men varje ingång är också ett störningsmoment. Den som väl har börjat läsa måste få vara ifred. Ingångar:

Läsbeslut: Ingen läsare läser allt. Hjälp läsaren att välja och

vvälja bort. Hjälper formen till vid läsbesluten? Här kommer vi också in på hur nära form och redigering har till varandra när det gäller tidningsform. En tidningsh fformgivare som visar sin dummy med lorem ipsum i rubrriker, ingresser eller brödtext får bakläxa. Det måste gå att ffå en känsla för tilltalet, hur långa rubriker det går att sätta och hur mycket som får plats i ingressen. Ingen tidningso fform är relevant förrän man vet hur den klarar att lyfta fram iinnehållet. ¶

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Ad: Nina Oja

[ﬁg.7]

Glamour Vad är dina tips vid samtal med vd:n? – Det är att vara rak och tydlig. Det är a och o att kunna motivera sina val. Berätta gärna om de konkreta resultaten av exempelvis val av en färg. Det kan handla om vilka känslor den förmedlar, känslor är viktiga hos mottagaren och det vet även en vd om hon eller han påminns om det. Vad är svårast med att prata form med en vd? – Att kunna motivera en magkänsla. Nedrigt nog handlar det ju ibland om magkänsla och den är inte alltid lätt att förklara och motivera. Backa upp den med erfarenhet och fakta från förr.

[ﬁg.6]

Prata så att folk lyssnar

Argumentera för att komma förbi den graﬁska proﬁlen

NÄR DET GÄLLER FÖRETAG och organisationer som ger ut tidningar behöver man på ett eller annat sätt alltid relatera till den grafiska profilen. Ofta finns det en grafisk profil, och som vd vill man gärna använda den även för tidningen. Men det är sällan som den grafiska profilen innehåller bra verktyg för redaktionell form. Här kan du hamna i ett läge där du är hänvisad till att använda exakt de verktyg som finns i den grafiska profilen. Då riskerar du att tidningen ser ut som en broschyr, att den inte fungerar redaktionellt och att den inte tar tag i läsaren eller förmedlar sitt innehåll. Du behöver alltså vara beredd att bemöta argument från din vd som handlar om att det redan finns en grafisk profil, och att ni borde använda den även för tidningen. Här kommer en checklista för hur du kan tänka: ■ Tidningar kommunicerar på ett annat sätt än foldrar och årsredovisningar. ■ En tidning behöver många uttrycksformer och grafiska verktyg för att inte

bli tråkig. ■ Det är inte farligt att lägga till saker till den graﬁska proﬁlen om man gör

det på ett genomtänkt sätt. ■ En tidning ska kommunicera redaktionellt, inte i första hand som megafon. ■ Visst ska det gå att se på en tidning vem som är avsändaren, men det

FORMGIVARE TYCKER gärna att publiken borde förstå vad de menar, att formen borde kunna tala för sig själv och de känner sig orättvist behandlade när de blir missförstådda. Som formgivare måste du öva dig på att formulera dig kring det du gör, i både tal och skrift. Inte minst är det viktigt när du ska prata med en vd och då förväntas göra en övertygande presentation på kort tid. Det första steget är att rationalisera din design. Vilka problem löser den? Vad står den för? Vad utstrålar den? Hur kommer läsarna att uppfatta den? Vilka rimliga invändningar kommer publiken att ha på visningen? Det andra är att säga det du säger på ett tydligt och klart sätt som mottagaren förstår och kan ta till sig. Det handlar om att slipa på formuleringarna och våga tro på att det du gjort faktiskt är bra. Det tredje är att säga vad du tycker. Öva på det. Ingen gillar en mes. Speciellt inte en vd. Här ﬁnns det en gyllene regel från tidningsmakeriet: Fundera på vilka frågor läsarna har om en viss artikel, och se till att besvara dem redan i rubrik, ingress, bildtexter och faktarutor. Det kan användas i överförd bemärkelse när du genomför en presentation för din vd. Vilka frågor kommer att ställas? Baka in de viktigaste svaren i din dragning och var beredd på att resten kommer på frågestunden. Den här listan med vanliga frågor känner du antagligen igen om du gjort ett antal visningar, och det är alltid bra att ha svaren klara på förhand: ■ Vad heter typsnitten? ■ Kan vi lika gärna använda något typsnitt som vi redan

har licens på? ■ Går det in lika mycket text som tidigare? ■ Vilken storlek är det på brödtexten? ¶

innebär inte att man måste använda exakt samma uttryck som i den graﬁska proﬁlen. ■ Att lägga till extra typsnitt leder till extra kostnader för typsnittslicenser. Den kostnaden får du vara beredd att argumentera för utifrån punkterna ovan. ¶

[ﬁg.8]

Se tidningen som en helhet

EN TIDNINGS FORM behöver en grund att stå på. Det är en förutsättning för att du ska kunna göra ditt jobb. Om det inte ﬁnns ett koncept att arbeta utifrån riskerar formarbetet att bli en rent estetisk fråga, och då blir ofta en åsikt så god som en annan. Finns det inte något koncept får du se till att det tas fram. Ämnet tidningskoncept är värt en helt egen artikel, så jag nöjer mig här med en kortfattad lista. Börja i rätt ände. Innan du kan presentera en form måste tidningens koncept vara klart. Några bra punkter att utgå från är: ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

Vision – vad vill ni att tidningen ska bidra till? Mål – vad vill ni uppnå? Målgrupp – vilken grupp människor vill ni prata med? Typläsare – vilken sorts individer ﬁnns det i målgruppen? Värdeord – vilka värderingar ska styra tidningen? Tidningens hjärta – vad ska få läsarna att älska tidningen? Överraskningar – när ni väl hittat ett sätt att göra tidningen nummer för nummer, hur ska ni jobba med överraskningar och uppﬁnningar? ¶

[ﬁg.9]

[ﬁg.10]

Checklista: Så är en vd

NÄR DU VILL BLI BÄTTRE på att prata med din vd är det bra att börja med att sätta sig in i hans eller hennes tankevärld. Generellt sett är det stora skillnader på hur formgivare och vd:ar resonerar. Det kan kännas som om ni kommer från olika planeter. Här kommer en lista på vanliga egenskaper hos vd:ar, därmed inte sagt att den gäller för alla: Resultatinriktad: En vd vill se resultat. Det är viktigt att vara

på rätt väg, men för en vd är det minst lika viktigt att komma till skott. Projekt ska bli klara. Ett tips är att dela upp ditt projekt så att du kan redovisa delresultat: »Nu har vi bestämt oss för de här typsnitten, till nästa vecka fokuserar vi på att få rätt tilltal i reportageingångarna«. Det räcker inte att göra en bra tidning. Den måste också ge något slags eﬀekt. Det kan vara annonsintäkter, lösnummerförsäljning, nöjdare kunder eller mer lojala medlemmar. Här ﬁnns det mycket att vinna för dig som formgivare. Du behöver tänka på samma sätt. Vad är det tidningen försöker uppnå, och hur kan du stödja målen med tidningens design? Effektorienterad:

Beslutsför: En vd är van att bestämma och fattar gärna beslut.

Det är viktigt att du ser till att det ﬁnns ett bra beslutsunderlag och att beslut inte fattas för tidigt i en kreativ process. Det kan du göra genom att poängtera att en visning består av skisser och att det behövs mer arbete för att få fram en slutgiltig form. Ställ aldrig öppna frågor om framtiden till en vd: »Vad tycker du att vi ska göra nu?« för då får du garanterat ett färdigt svar. Tänk i stället ut vad som är det bästa och stäm av det med en kontrollfråga: »Inför nästa träﬀ tänker jag fokusera på att göra formen vassare och kaxigare, hur låter det?«. Orädd: Personer som hamnar på en sådan position är i all-

mänhet ganska modiga. Formgivare i allmänhet är tvärtom försiktiga, räddhågsna och oroliga för att få ett nej (som sagt, jag använder schabloner). Du behöver själv bli orädd. Du måste öva dig på att säga vad du tycker på ett tydligt och klart sätt, och att vara beredd att argumentera för din sak.

Den här egenskapen kan du använda dig av: du behöver inte vara rädd för att ställa raka och utmanande frågor till en vd. Man får gärna intrycket att en vd vänder kappan efter vinden. Men det handlar ofta om att de inte är så betjänta av principer utan klarar sig bättre genom anpassning. En vd måste reagera snabbt på nya omständigheter. Se till att du förstår bakgrunden till anpassningen: »Förra veckan sa du a och nu säger du b. Vad har hänt?«. Anpassningsbar:

Optimist: Problem ska lösas. En vd får närmast allergiska re-

aktioner mot människor som gnäller om ett problem snarare än visar sin vilja att lösa det. ¶

UNDER ÅRENS LOPP har jag varit på mängder av visningar tillsammans med mer eller mindre erfarna formgivare. Det vanligaste nybörjarfelet är att tro att formen ska tala för sig själv. De lägger fram skisserna och säger: »Så här hade jag tänkt, vad tycker ni?« och förväntar sig att alla ska vara glada och nöjda. Mer erfarna formgivare bygger upp visningen steg för steg, och tar alltid makten i gruppen. Se till att alla är på plats innan du börjar. Vd:ar meddelar gärna att de blir lite sena, men att visningen kan börja ändå. Varning! Alla måste vara med från början. Det går inte att komma in mitt i, för då missar man bakgrunden för formen som presenteras. Är inte alla viktiga beslutsfattare där kan ni börja med att ﬁka. I värsta fall får ni boka om tiden. ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

Berätta kort hur visningen kommer att gå till och tala om hur länge den varar. Börja med att referera till övergripande mål och till projektets mål. Påminn om vad det är ni ska uppnå. Påminn om vilka värdeord som ska styra projektet. Berätta steg för steg om formens olika delar. Visa först delarna, sedan helheten. Öppna för reﬂektion. Styr in feedback på känslor.

Ha med en kollega som kan ägna sig åt att lyssna. Du som presenterar är garanterat alltför upptagen med presentationen för att verkligen kunna lyssna på vad mottagaren säger och tycker. Det är ingen orimlig svaghet utan högst mänskligt. Om du är nervös är det inga problem att läsa innantill, bara du tar det riktigt lugnt och låter saker sjunka in efter hand. ¶

Vd: Patrik Mellin Mediaprovider

Hur blir du övertygad vid en presentation? – Jag tror mig ha viss känsla för form och design vad gäller tidningar. Jag har med åren lärt mig se vad som är en bra ad och en dålig, och vilka som kan utvecklas. Så tror givetvis alla korkade vd:ar. Och det är ju gärna en kärna till trätor. Men en bra och väl förberedd dragning, och en formgivare som kan motivera sina val, som är beredd att resonera och lyssna och har respekt för det kommersiella övertygar. Vad får dig att bli osäker eller tveka när en formgivare pratar om form? – Ingenting. Det man aldrig vet är vad som är kommersiellt bra eller inte, om det säljer eller ej. Vad tycker du att formgivare borde lyfta fram mer? – De borde generellt vara mer intresserade av försäljningssiﬀrona. Hur påverkar ett omslag dessa? Vad måste man absolut undvika om man ska kunna övertyga dig? – Allt är tillåtet!

FOTO MAGNUS FRÖDERBE RG

Rak: En bra vd är ofta en rak och okomplicerad människa.

Ta makten över visningen

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Grundaren Per Gustafsson, vd:n Charlotta Falvin och interaktionsdesignern Daniel Johansson på TAT – The Astonishing Tribe har utformat gränssnittet till Googles första mobila operativsystem.

Te Ill xt: us Jo tra n tio as n: M M a at tts hi s as on B lo m

Google formas i Malmö Med Android ska Google på allvar smälta samman webbmolnet med mobilen. Vi berättar historien om hur ett gäng Commodore 64- och Amiga-frälsta demofantaster i Malmö ﬁck uppdraget att designa världens mest ambitiösa öppna mobila operativsystem.

var hektisk för Per Gustafsson. Tillsammans med fem kompisar arbetade han i månader för att få styrfart på sin installation på Kulturhuset i Stockholm. Konstverket Introspektum bestod av ett rum där besökarna påverkade ljud och bilder som projicerades på väggarna genom hur de rörde sig i rummet. För att skicka fakturan för konstinstallationen var gänget tvunget att bilda ett företag. Firman ﬁck namnet TAT – The Astonishing Tribe. Men med tanke på fakturans storlek – 100 000 kronor för sex personer och tre månaders arbete, vilket motsvarade 5 500 kronor brutto var per månad – kom de sex fram till att konstvärlden kanske inte var något att satsa på som levebröd. I stället började de göra musikvideor och arbeta med animation, bland annat för Fredrik Lindströms SVT-succé Värsta språket. Bland uppdragen de ﬁck fanns också ett för Sony Ericsson. Mobiltillverkaren hade just börjat göra telefoner med färgskärmar och behövde ett antal nya ikoner.

SOMM AREN 2001

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Så var TAT-bollen i rullning. När Google hörde av sig sommaren 2007 hade The Astonishing Tribe fem av de sex stora mobiltillverkarna och en rad av de största operatörerna på sin kundlista. På några år hade de arbetat sig in som en av de ledande leverantörerna av såväl tekniken bakom mobilgränssnitten som själva designen. I dag har kompisgänget från konstinstallationen på Kulturhuset vuxit till nästan 140 anställda.

ATT STIGA IN PÅ The Astonishing Tribes kontor i centrala Malmö är lite som en flashback till 90-talets it-boom. Här finns samma science fiction-gröna belysning och samma bezierkurvade optimism i inredningen som fick alla att hoppas på Spray, Icon Medialab och allt annat som internets pionjäranda födde. Men till skillnad från företagen som lyftes till skyarna under 90-talets it-boom är TAT kliniskt rent från riskkapital. Mobila gränssnitt, som TAT arbetar med, har blivit en allt viktigare del av webben. Antalet sålda mobiltelefoner överskriver vida antalet sålda persondatorer, och alltmer av det som vi hittills har gjort via internet på datorn sköts numera via de små apparater som allt mindre används för att ringa med. Medan jag väntar på Per Gustafsson, som i egenskap av grundare, industridesigner och grafisk formgivare fungerar som ett slags chefsdesigner på företaget, Daniel Johansson, som är interaktionsdesigner, och vd:n Charlotta Falvin, får jag tid att studera en enorm tavla som anger på vilken våning, två, tre, fyra, fem eller sex, horderna av anställda befinner sig. Bredvid våningsanvisningen finns en annan spalt som visar vilka som befinner sig på lokalkontoren: »Gothenburg, Korea, USA.«

NÄR VI VÄL har satt oss ner i ett av de stora mötesrummen – byggnaden totalrenoverades när TAT flyttade in i september – berättar Per Gustafsson att nyckeln till TAT:s framgångar inom mobilgrafik går tillbaka mycket längre än till år 2002. Alla i grundarsextetten kommer nämligen från demoscenen, den subkultur som föddes bland den första generationens hemdatoranvändare på 80-talet för att under 90-talet växa sig allt större. I dag manifesteras demoscenen främst i vad som har kallats världens största datorfestival, Dreamhack, som senast gick av stapeln i Jönköping i november. – Det var mer seriöst en gång i tiden. Nu är det mest att folk spelar spel, men det sitter en liten spillra kvar i ett hörn, säger Per Gustafsson med en blandning av bitterhet och humor. På 90-talet när TAT-gänget var aktivt på demoscenen handlade det mesta om att skapa egenkodad grafik och animationer på de redan då tekniknostalgiska Amiga- och Commodore 64-datorerna. Hur hänger det här då ihop med mobila gränssnitt? Jo, hela grejen med demoscenens kantstötta beiga datorhöljen var att de rymde riktigt slöa processorer. »64« i Commodore 64 står för 64 kB RAM-minne, vilket inte är så väldans långt ifrån processor-

TAT – The Astonishing Tribe AB UTTALAS: »Tatt«. GRUNDAT: 2002. ANTAL ANSTÄLLD A: Cirka 135.

, Hampus Jakobsson, 30–35 Karl-Anders Johansson, Ludvig Linge och Mikael Tellhed äger 54 procent. på småägare. spritt är procent ägs av aﬀärsmannen Jan Barchan och resten OMSÄTTNI NG 2007: 86 miljoner kronor. VINST 2007: Cirka 10 miljoner kronor. WEBB: tat.se, android.com

ÄGS AV: De sex grundarna Paul Blomdahl, Per Gustafsson

kraften i det tidiga 00-talets mobiltelefoner, ett faktum som ingen var mer tacksam över än TAT:s uppdragsgivare på Sony Ericsson, Samsung och de andra globala mobiltillverkarna. – Demoscenen handlade om mycket begränsad hårdvara, där det gällde att göra det så snyggt som möjligt. Det är mycket likt mobilen som den ser ut i dag. Det är som en liten dator som är mycket begränsad med en liten skärm. Där såg vi att vi kunde nyttja vår kompetens igen, säger Per Gustafsson. – Det fungerar när jag ska förklara för de stora mobiltelefontillverkarna hur TAT kan vara så enormt duktigt på det vi gör. Att förklara att det var så det började och att det i grund och botten är exakt samma problemställning ger trovärdighet, säger Charlotta Falvin, som kom till TAT för två och ett halvt år sedan efter att ha blivit »förälskad i företaget« då hon satt i en prisjury för framgångsrika företag på väg upp.

FÖR TAT:S DEL började historien om Android sommaren 2007, men Android började växa i Googles mage två år tidigare, 2005. I tidskriften Wired berättar journalisten David Roth om hur Silicon Valley-proﬁlen Andy Rubin stegade in på Googles kontor för att undersöka intresset för sin idé om ett mobilsystem som byggde på öppen källkod, som alla tillverkare kunde installera och som vem som helst skulle kunna skapa program och funktioner för. Utgångspunkten var dels att mobilindustrin till skillnad från webben byggde på slutna system som motverkade alla uppstickare, dels att det redan då såldes 700 miljoner mobiltelefoner jämfört med 200 miljoner pc:ar per år i USA. När Andy Rubin lämnade mötet någon timme senare var han i det närmaste chockad. Google-grundaren Larry Page hade nämligen föreslagit att Google skulle köpa hela konceptet, en nota som lär ha landat på omkring 50 miljoner US-dollar. Två år senare, 2007, började arbetet med att knyta till sig ett antal företag i »The Open Handset Alliance« ett gigantiskt samarbetsprojekt som skulle ro Android i hamn. Där fanns Motorola, Samsung och snart The Astonishing Tribe, som skickade över sina vassaste formgivare och interaktionsdesigner från Malmö till Kalifornien. De arbetade på designen från hösten 2007 till och med sommaren 2008 tillsammans med Googles egna formgivare.

FÖR THE ASTONISHING TRIBE var det här en delvis omvänd arbetsordning. För det mesta står TAT för hela tekniken och en del av formgivningen. Men här var den tekniska plattformen i princip färdig när det var dags för dem att rycka in. Den retrofuturistiska Android-loggan och ikonen som består av en liten grön gubbe var redan ritade, så även typsnittet Droid som har skapats speciellt för plattformen och som all typograﬁ automatiskt omvandlas till när den visas i Android. Även en del av den övriga designen hade redan påbörjats, vilket inte var till så värst mycket hjälp för TAT:s designer. – De hade jobbat ganska länge med plattformen redan då och hade haft andra med i spelet vad jag förstod. Så det var inte som att komma till ett tomt A4-ark. Snarare handlade det om att riva upp lite grann och börja om, berättar Daniel Johansson som är en av de interaktionsdesigner som tillbringade mest tid hos Google i Silicon Valley. – Grundproblemet var att Google hade börjat bygga plattformen för en enhet som saknar touchscreen, förklarar han. Vi upptäcker att vi inte har någon Android-enhet i rummet där vi sitter. Själv har jag en sliten Sony Ericsson K800 och Per Gustafsson ﬁngrar på sin förvisso nyare LG-enhet. Efter några telefonsamtal dyker det upp ett exemplar av

1 I stället för en sifferkod

ritar du ett mönster för att låsa upp mobilen. Antingen gör du ett enkelt streck från punkt »1« till »3«, vilket mest blir ett enkelt knapplås, eller så gör du ett avancerat mönster som är lika säkert som en kod med många siffror. 2 Statuslisten fungerar som en rullgardin. När du släpper den far den upp igen, en funktion som ställer stora krav på interaktionsdesignen i tajmning och tryckkänslighet. Du kan också haka fast den i nederkanten. 3 »Home« är utgångs punkten för det mesta i Android. Efter att TAT-gänget lämnat Silicon Valley hyllade Googles egna formgivare de svenska kollegerna genom att gravera in »Malmo« i gränssnittets klocka. 4 Grunden är så klart att du ständigt är synkroniserad med nätet. Så här ser Google Maps ut i Android. 5 Så här ser Youtube ut. 6 All text omvandlas automatiskt till Androids typsnitt Droid, tecknat av Steve Matteson på typsnittsbyrån Ascender. 3

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Från skiss till mobil Så jobbar The Astonishing Tribe. Som gamla demoentusiaster utvecklar The Astonishing Tribe ständigt nya koncept på egen hand för att föra mobilgraﬁken framåt.

Flödesschema

Fold out

För att visualisera ﬂödet i ett gränssnitt använder sig TAT av schematiska bildserier. De röda pilarna förklarar vad som händer när du klickar på en viss knapp eller ikon. Schemat används av teknikerna för att bestämma objektens storlekar, hantera funktioner och knappositioner. Parallellt arbetar formgivarna vidare på den graﬁska stilen.

Fold Out är ett demogränssnitt som har designats för att utnyttja den 3d-hårdvara som kommer inom mobiltekniken. På första bilden syns en moodboard och handskisser. Utifrån dem arbetar TAT:s formgivare vidare i Adobe Photoshop. För att visa de egna utvecklarna och kunden hur gränssnittet ska fungera, med rätt hastighet på rörelser

den taiwanesiska uppstickaren HTC:s T-Mobile G1, den telefon som Android-plattformen lanserades på i september. Till en början kan vi bara beundra låsfunktionen, eftersom ingen i rummet kan öppna G1-Mobilen vi fått låna. Vilket inte gör så mycket. Just låsgränssnittet är nämligen en av de detaljer TAT-gänget är mest stolt över att ha utvecklat. I stället för en sifferkombination väljer du som användare en viss rörelse för hur du drar ditt finger mellan de nio prickarna som visas på skärmen när den är låst. Efter en stund dyker telefonens ägare upp och avslöjar att det är en G-form som gäller, och Per Gustafsson kan låsa upp telefonen. Väl inne i Android möts vi först av ett liggande »skrivbord« där man dels kan flytta runt ikonerna på touchscreenen med fingrarna, dels panorera skärmen som till hälften ligger dold. På så vis går det att sortera funktionerna mellan olika vyer. Ständigt närvarande på skärmen är den speciella rullgardin, eller »notification bar«, som TAT är särskilt nöjda med. Genom en lätt fingerrörelse drar du ner menylisten och får en lista på sms, missade samtal, musiken du lyssnar på etcetera. När du släpper listen åker den mjukt upp likt en fysisk rullgardin och du kan även kroka fast den i fönsterlisten. Estetiken på gränssnittet känns väldigt mainstream – särskilt i jämförelse med de demos på egna utvecklingsprojekt som TAT visar senare under eftermiddagen – vilket är helt i sin ordning. Android måste ju fungera för alla, från gatusmarta kids till affärsmän som gör miljonaffärer på kafferasten. – Vi ville att designen skulle kännas väldigt tidlös, så den får

etcetera, görs en animation i Adobe After Effects (andra bilden). Utvecklarna implementerar designen samtidigt med de tidiga skisserna för att se till att designerna inte gör något som inte går att realisera. Fold Out-demot kommer att visas på mobilmässan MWC i Barcelona den 16–19 februari. Det kommer även att läggas ut på www.tat.se.

inte kännas för nischad. För att visa att den här plattformen klarar allt har G1:an fått både touch och tangentbord. Det är den öppenheten vår design ska vila på, säger Per Gustafsson. Att Android har kommit att kallas Iphone-dödare och att dess entré givetvis skulle jämföras med Apples intrång på mobilmarknaden var något som förutsågs under designprocessen. – När vi började skissarbetet ställde vi oss frågan hur mycket Android ska konkurrera med Iphone. Ska den vara en tydlig Iphone-konkurrent? Ska den sticka ut och i så fall hur mycket? Vi vill ju inte att den ska bli daterad för snabbt. Den ska inte kännas som september 2008. Hur mycket hajp kan man få utan att bli för tidsspecifik? frågar Per Gustafsson retoriskt, väl medveten om hur fort den mest klassiska design åldras i den snabba och rörliga mobilvärlden. Liksom i all design handlar det också om att till viss del följa de konventioner som finns. Alla som ritar ikoner vet att det gäller att skilja på motiv och utformning. Ett manér går att variera ganska rejält, medan valet av motiv eller inlärda flöden är svårare att rucka på, som till exempel att sms-funktionen består av ett brev eller att adressboken är strukturerad på ett visst sätt.

MEN HUR VAR DET NU med den där touchscreenen? Vad var det som var så svårt med att omvandla det påbörjade gränssnittet till ett som fungerar med en tryckkänslig skärm? – Som icke-designer kan det nog vara svårt att inse hur stor skillnad det är. Det är många telefontillverkare som tänker att det är enkelt att göra om icke touchdesign till touchdesign. Men att få det att funka handlar inte bara att skala om graﬁk, utan det är väldigt många funktionella saker som måste göras om,

Print Det här är ett gränssnitt där TAT har inspirerats av tryckta medier och arbetat med luft och vita ytor på ett sätt som är ovanligt i mobilvärlden. Överst i första bilden syns en rad med information om hur klockan i standby-läge ska formges med pixelavstånd anpassade efter vilken skärm den kommer att visas på. Nedre delen av skärmen visar ett exempel

HTC T-Mobile G1 på en tillämpning där användaren ska kunna hitta, lyssna på och köpa musik och ﬁlmer. Hela den här designen är gjord i Adobe Illustrator. På andra bilden syns Message-funktionen i samma gränssnitt applicerad i en telefon. För att få till en fungerande prototyp har designern och teknikern samarbetat i TAT:s eget utvecklingsverktyg Cascades.

säger Daniel Johansson och påminner om att T-Mobile G1 har både touchscreen och tangentbord. En konsekvens av touchscreenen är att den digitala gränssnittsdesignen plötsligt även inbegriper mycket av det som hårdvarudesignern hade hand om tidigare, inte minst knappar och tangenter. En central skillnad mellan de tryckkänsliga skärmarna och de traditionella är dessutom behovet av att »highlighta« de områden på skärmen som är aktiva. – Har du »key control« styr du här nere och tittar här uppe. Men om du har en »touch« behöver du ingen highlight som indikerar var på skärmen du är. Det är en intressant grej att tampas med i den här telefonen, säger Daniel Johansson och tar upp den svarta G1:an. – Så fort du använder input med knappar vill du ha highlight, men när du använder touch så vill du inte det. Frågan är hur highlight ska försvinna och dyka upp på ett sätt som inte känns märkligt för användarna. Daniel Johansson förklarar att den lösning de kom fram till faktiskt påminner en del om Iphonen. – Du har en touchindikation som visar att du har tryckt på någonting, men du har ingen highlight som alltid är där, säger han och förklarar att en vanlig lösning hos tryckkänsliga skärmar med traditionell highlight är att du måste dubbelklicka för att aktivera en funktion: ett klick för att komma till funktionen och ett för att sätta igång funktionen. – Det var det vi ville få bort, så att du har direkt manipulation, säger Daniel Johansson. Nu är TAT:s arbete med Android avslutat och vd:n Charlotte

Den taiwanesiska tillverkaren HTC:s T-Mobile G1 är den mobil som Googles och The Astonishing Tribes Andoridgränssnitt lanserades på i september. I början av 2009 väntas HTC släppa en uppföljare, G2. Under året sägs även en rad övriga tillverkare släppa egna mobiler som bygger på Andorid-operativsystemet.

5 saker att tänka på när du designar för mobila enheter

■ Allt är mindre. Sålla bland informationen mer än du brukar. ■ Processorn är svagare. Din design måste gå att koda ännu eﬀektivare. ■ Touchscreen har en annan logik än skärma

styrplattor och joysticks.

r som styrs av tangenter,

■ Tänk internationellt. Världen är stor och den

mobilbranschen är liten.

svenska

■ Det är bråttom. Folk använder sin mobil på

språng. Det ställer ännu högre krav på att gränssnittet är intuitivt och rappt.

Falvin vill inte säga något om en eventuell fortsättning på samarbetet. Bortom allt tvivel står ändå att TAT:s position inom mobilvärlden är starkare än någonsin. I den sitsen ges också möjligheten att sträcka ut tentaklerna mot nya marker.

ATT TAT:S FILIAL i bilindustrins Göteborg är på tillväxt är heller ingen slump. – Bilbranschen beﬁnner sig i samma situation som mobiltillverkarna. De sitter med små processorer och måste hålla i kostnaderna. Samtidigt behöver de få fram fantastiska användargränssnitt. På instrumentbrädan har du i dag oftast små plastgrejer som visar hur fort du kör och varvtal. Men om ett par år kommer den skärmen kunna ha dynamiskt innehåll. Om du åker inne stan kanske du är mer intresserad av att ha navigation framför näsan i stället för varvräknare, säger Charlotta Falvin och slår fast att »en dynamisk instrumentering i bilen ligger väldigt nära i tid«. ¶

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Du har kanske jobbat med webbdesign ett tag och tycker att du kan det mesta, men när du är mitt i ett kreativt ﬂöde är det lätt att glömma viktiga saker. Vi hjälper dig på traven och listar webbformgivarens 21 dödssynder. Text: Jonas Mattsson Foto: Martin Stenmark

Låta graﬁken ta överhanden. I samma takt som det blir lättare att producera 3d-graﬁk och svängiga animationer ökar risken för att snöa in sig i effektmolnet. Glöm inte att sajten är till för att användaren ska få en rapp och lustfylld upplevelse, inte att du ska visa vad du – eller dina verktyg – klarar av att producera.

Vara tråkig. Intron som aldrig tar slut och transportsträckor som inte tillför något går bort.

Vara för minimalistisk. Skala gärna av, men hyvla inte ner personligheten i ditt uttryck. Minimalism handlar om att ta bort överﬂödig information, inte väsentlig information.

Lansera utan att testa. Hur enkel din design än är kommer en fokusgrupp säkert att komma med kloka synpunkter som kan vässa din design.

CAP&Designs försyndelser har inspirerats av FWA-grundaren Rob Fords och Julius Wiedenmanns bok »Guidelines for Online Success – The Dos and Don’ts of the Internet from the best intearactive agencies around the world« (Taschen, 2008).

Omotiverad »Fullscreen Video«. Att du kan betyder inte att du ska. Det är bättre med en liten skärm med okej bild än en stor skärm som ser ut som skräp. Börja med att kolla din målgrupps bandbredd.

Använda alla färger. Färg är ett kommunikationsmedel precis som ord och bilder. Använd bara de färger som krävs för att säga det du vill ha sagt. Allt annat skymmer ditt budskap.

Testa på fel fokusgrupp. Om målgruppen är van vid avancerad navigering är det bara självdestruktivt att vända sig till ett tvärsnitt av befolkningen för att be om godkänt.

Blanda metaforer. Att bygga din design på en metafor – till exempel ett hus – är ofta en bra och kul idé. Att bygga den på två är lika illa som att försöka få tummen ur vagnen.

Byta logik. Var gärna kreativ i din navigation, men att byta logik halvvägs genom sajtstrukturen klingar minst lika falskt som en blandad metafor (se punkt till vänster).

Låta användaren vänta. Särskilt inte på tunga animationer och videoﬁler.

Lyssna för mycket. Det är ack så lätt att gå vilse bland goda råd som tyvärr leder dig bort från den idé som faktiskt gav dig uppdraget från början.

Uppﬁnna hjulet. Konventioner ﬁnns oftast för att de fungerar. Utnyttja vad andra har gjort före dig och lägg krutet på att förnya de problem som ingen annan löst.

Slarva med detaljerna. »God is in the details« heter det och det stämmer. Det är mängden välgjorda detaljer som gör en vacker och kraftfull helhet. Det vet varje kock, varje konstnär och varje arkitekt – och det vet du också, nu om inte förr.

Använda förinställd anti-alias. Rubriker och annan text satt i Adobe Photoshop måste alltid justeras manuellt på pixelnivå.

Smussla med kontaktinformationen. Vad ska du med en webbplats till om du inte vill att någon hör av sig? Eftersom telefonsamtal enligt vissa undersökningar är sex gånger så effektiva som e-post skadar det inte att dela med dig av ditt telefonnummer. Och varför inte slänga med din postadress också så att användarna kan skicka gamla hederliga brev till dig. Det värmer.

Glömma sökmotorn. Sökmotorerna är biblioteket, uppslagsverket, tidningsbutiken och köpcentret. Att inte sökordsoptimera din sajt är lika dumt som att inte bygga den alls. Slappa. Om du kanske har glömt det arbetar du inom kommunikationens frontlinje. Det dyker ständigt upp nya tekniker och designmodeller som det är din uppgift att ha koll på. Poppa upp. Popup-böcker är roliga. Det är inte popup-fönster. Ska du ändå ha en popup ﬁnns några grundregler: 1. Lägg in en stängknapp. 2. Lägg in ett skript så att fönstret öppnas även om webbläsare har en spärr. 3. Var sparsam med antalet popup-fönster. Surfa på internet. Webben har funnits ett par decennier. Människan har organiserat saker och information i tiotusentals år. Titta utanför skärmen!

Krångla till det. Användare är intuitiva. Skapa ingen tvekan, inga mellanklick, inget som är mer komplicerat än det måste vara. Håll det enkelt – det är grundbulten i allt arbete med webb.

Använda engelska. Skriv på svenska om dina användare läser svenska.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Vårt helt egna typsnitt I det här numret av CAP&Design är det premiär för det nya tillskottet i magasinets fontfamilj – Capset. Ett superfett, geometriskt och iögonfallande typsnitt, signerat designbyrån Suprb.

Text: Sara Wilk Foto: Andreas Lind

att beskylla Capset för att vara blygsamt. De feta blockbokstäverna som tycks vara en blandning av seriffer och sanserifer näst intill kräver uppmärksamhet. – Det här typsnittet är riktigt snyggt och kontrasterar de mer vanliga typsnitten i tidningen. Det ger inspiration och idéer för att bygga resten av layouten, säger en nöjd Johan Blomgren, art director på CAP&Design. Tankarna på ett nytt typsnitt som skulle ersätta det gamla Neutraface 2 Display väcktes redan i höstas. Redaktionen kände att det var dags att förnya tidningen och ta layouten ett steg längre. – Vi ville ha ett typsnitt som var superfett och geometriskt, men med ordentlig läsbarhet. Det är någonting som känns rätt i tiden och i vår form, förklarar Johan. DET ÄR OMÖJLIGT

UPPDRAGET LANDADE hos Andreas Pihlström och Emil Olsson, också kända som den nystartade designbyrån Suprb och duon bakom The Subtype Foundry. – Det här är faktiskt den första dagen som vi arbetar med byrån på heltid, säger Andreas när jag träffar dem på Café Negro på Kungsholmen. Vi sitter längst in på den övre våningen och läppjar på varsin kopp kaffe. De har båda nyligen lämnat sina heltidsjobb som webbdesigner för att satsa på sitt gemensamma projekt och har de inte hunnit skaffa någon lokal än. – Vilken tajmning vi hade – lagom till finanskrisen, fortsätter Andreas och skrattar. De berättar att det var en mycket tydlig brief som landade

Emil Olsson & Andreas Pihlström DESIGNBY RÅ: Suprb, som startades sent 2008.

UTRUSNIN G: Wacom-platta och Macbook Pro. FAVORITDE SIGNER: Vi har många olika inspiration skällor, men

Pike är ett exempel.

Matt

FAVORITTY PSNITT: Suprbica – vår egen version av

Helvetica Neue. DRÖMPRO JEKT: Någonting som ligger på den digitala frontlinjen, och vi måste erkänna att det inte vore så dumt att jobba med Apple heller.

i deras inkorg i början av december. Ledorden var just superfet, geometrisk, läsbar och med en egen touch. Med på köpet kom också en zippfil med inspiration som hintade om vad CAP&Design var ute efter och en samling av Suprbs egna typsnitt som fallit beställaren i smaken. Resultatet lät inte dröja. – Vi jobbar ganska snabbt och jag tror att det tog en vecka från brief till mål. Men då får man komma ihåg att vi hoppade över gemener, säger Emil. En vecka, hur kunde det gå så snabbt?

– Det var en bra brief och vi träffade nästan mitt i prick med första försöket, konstaterar Andreas. Inspirationen till Capset kom till stora delar från briefens zippfil, men också från typeneu.com, en aldrig sinande typografisk inspirationskälla som killarna driver tillsammans. – Vi lever med typsnitt hela dagarna och all information har väl lagrats i bakhuvudet någonstans, säger Andreas. Alla idéer, intryck och ledord kokades ner då de satte sig framför ett millime-

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

terblock. Där började de med att skissa upp de huvudsakliga blockformerna för att sedan skala av lager för lager och gradvis leta sig fram till rätt form. Sedan började de om från början igen. – Den här sortens typografi är väldigt trendkänslig och ligger i tiden. Det svåra var att göra det Johan Blomgren var ute efter och att samtidigt göra det unikt, så att det skiljer sig från alla andra blocktypsnitt, säger Andreas. Och vad är det som gör Capset unikt?

– Det är detaljerna. Strecken som återupptas hela tiden och att det är en sans som ser ut som en seriff. Klackarna gör att det blir en enkel och ren form när man skriver ut meningar.

Om de själva ska beskriva typsnittet blir det med ord som fet, personlig och läsbar. – Man blir inte direkt ledsen av bokstavsformen. Den är fet och har humor – fet humor, säger Andreas och skrattar. Blev ni förvånade över att det var den här sortens typsnitt som CAP&Design frågade efter?

– Nej, det blev vi nog inte. Det är ett svårt uppdrag att göra någonting som både beställare och kund blir stolta och glada över och som inte känns gammalt. Men det här är ett unikt typsnitt som inte är likt något annat. Vi är jättenöjda, säger Andreas. Att det är just en tidning som CAP&Design som är kund, vad har det ställt för krav på resultatet?

Den här sortens typograﬁ är väldigt trendkänslig och ligger i tiden.«

– Den specifika publiken kräver att det måste kännas unikt, kreativt och inspirerande. Det ska inte bara vara läsbart utan ska även kunna användas som ett grafiskt element, säger Emil. – Det har varit ett väldigt roligt jobb. Det här är ju en av få tidningar i Sverige som handlar om det vi jobbar med. Att få vara med och ge stöd till det är bra på alla sätt och vis, säger Andreas. ¶

a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 & £ $ ¥ € ¢ ø ç ü Ð œ æ ! ¡?¿»«›‹( ) [ ] { } % ~≈ ¦± # = ≠ \ / |` ´- _ …:.; ,©

Steg för steg Så tog Suprb fram Capset Det tog bara ungefär en vecka för Andreas Pihlström och Emil Olsson att knåpa ihop CAP&Designs nya typsnitt. Så här gick det till, steg för steg, när de skapade det specialritade Capset.

Startskottet för en hektisk vecka gick när briefen kom från CAP&Designs ad Johan Blomgren. Uppdraget lät ungefär så här: »Superfet och geometrisk typograﬁ, men som samtidigt är ordentligt läsbar och har en egen touch.«

Sedan var det dags att hitta inspiration, både för att få idéer men också för att veta vad som redan hade gjorts. En källa till inspiration som Andreas och Emil använde sig av var en zippﬁl med exempeltypsnitt som kommit tillsammans med briefen, en annan källa var typeneu.com.

Haha! Därefter bearbetades idéerna och uppslagen: »Vi lade vikt vid att hitta en unik ingång, ett fett blocktypsnitt med drag av både sans och seriff. Vi kom också fram till att typsnittet gärna ﬁck upplevas som att det har en ›komisk personlighet‹.«

»Vi ändrade detaljer för att få en tydlig genomgående känsla i formerna. Det är viktigt att hitta genomgående särdrag i detaljerna. Vi gav även varje bokstav ungefär samma svärta.«

»När alla tecken var på plats var det dags för kerning, justering av hur bokstavskombinationer ska förhålla sig till varandra. Det ﬁnns ﬂera metoder. Till exempel kerningpar, kerningklasser eller autokerning. Provskriv för att testa kerning med Fontlabs förhandsvisning och justera.«

Andreas och Emil började med att skissa för hand på millimeterpapper. »Det är inte nödvändigt att skissa på papper alla gånger, ibland kan det vara bättre att börja direkt på datorn. Vi använder handskisserna främst för att få en övergripande känsla«.

När de hade fått en känsla för åt vilket håll det lutade skissade de upp bokstav för bokstav i Illustrator. »Ett tips är att börja med bokstäver som har utmärkande drag eller bokstäver som enkelt kan göras om till ytterligare en bokstav, till exempel E som kan göras till F.«

Nu började övergången från lllustrator till Fontlab. Det första steget var att rensa varje tecken från onödiga ankarpunkter.

Sedan justerades storleken för varje enskilt tecken så att det skulle vara korrekt anpassat för Fontlab. »Ett tips är att googla ›Illustrator to Fontlab‹ för att få en utförligare beskrivning kring mått och storlek.«

Vi gjorde alternativa versioner av bokstäverna för att nå det slutliga resultatet. »Här ser vi hur S växt fram genom att vi experimenterat med olika särdrag. När du arbetar med feta blocktypsnitt är det bra att börja med ett block eller geometriska former och sedan skala och ändra.«

Därefter var det dags att föra över tecken för tecken från Illustrator till Fontlab – och samtidigt kopiera in dem i rätt bokstavsruta.

CAPSET »När vi var nöjda namngav vi typsnittet och exporterade det. Typsnittets namn blev beskrivande nog Capset.«

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Webbläsarstatistik

Tech:

e d i u G Vi tipsar dig om hur du bygger en suveränt bra portfolio på nätet. Numrets guideredaktör: Pierre Andersson

Fixa en portfolio på nätet Har du inte en portfolio på webben är det hög tid att ta tag i det. Den traditionella boken är fortfarande bra att ta med på kundbesök, men på nätet kan dina kunder hitta dig när som helst.

När: December 2008 Källa: marketshare.hitslink.com ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

Internet Explorer: 68,2% Firefox: 21,3% Safari: 7,9% Chrome: 1,0% Opera: 0,7% Netscape: 0,6% Annan: 0,3%

71 W W W Lär dig sökoptimera din portfolio på capdesign.se/sokoptimera

blir din meritförteckning, ditt visitkort och din marknadsföringsplattform på en och samma gång. Rätt gjord kan den lyfta ditt varumärke och höja din försäljning rejält. Hur du bygger din portfolio på nätet beror på vilka kunskaper och vilka resurser du har. Är du webbdesigner kodar du kanske själv, är du illustratör, fotograf eller ad utan större webbkunskaper kan du hyra in folk eller förlita dig på verktyg som funkar även för lekmän. En blogg kan mycket väl fungera som grunden för en portfolio. Bloggverktyg som Wordpress eller Movable Type har utvecklats till ﬂexibla publiceringssystem som klarar det mesta. Med hjälp av färdiga designteman eller eget kodknackande kan du anpassa utseende och funktioner precis som du vill ha dem. Innan du börjar bygga din portfolio är det viktigt att fundera över vad det är du vill visa. Många gör misstaget att visa upp lite för många typer av jobb, det kan löna sig att vara mer specialiserad i sitt erbjudande. Om det är matbilder du vill sälja är det matbilder som ska visas i din portfolio, inte de där snygga modebilderna du tog under ett sidoprojekt.

DIN PORT FOLIO PÅ W EBBEN

Var inte rädd för att sälja dig. Berätta varför kunden ska välja just dig.« Glöm inte att berätta om jobben du visar upp. Allt för ofta ser man bilder, webbprojekt och illustrationer presenteras utan något som helst sammanhang. En portfolio är inte mycket värd om ingen hittar dit. Visst kan du tipsa dina kunder om adressen och skriva den på visitkortet, men för att få riktigt många besökare behöver du inlänkar och kärlek från Google.

INLÄNKAR FÅR DU BÄST genom att visa eller skriva saker som andra vill tipsa om. Om du är fotograf kanske du kan starta en videoblogg där du ger lite tips på belysningsteknik. Om du är typsnittsdesigner kan du skriva om din arbetsprocess, tipsa om nya spännande typsnitt och kanske bjuda besökarna att ladda hem något du

tips för en bra portfolio på webben

Grunden: Vad behöver kunderna veta? Börja med att ställa dig frågan: Vad är det mina potentiella kunder behöver veta? Sätt dig in i dina eventuella uppdragsgivares situation. Vad du vill visa upp beror naturligtvis också på vilken typ av uppdrag du vill ha i framtiden.

gjort. Glöm inte att vara generös med att länka till andra som gör bra grejor, du får ofta länkar tillbaka.

ATT OPTIMERA sin sajt för sökmotorerna är inte så krångligt som det låter. Visst kan man läsa många hyllmeter böcker om man vill sätta sig in i detaljerna, men grunderna är inte så komplicerade. Det viktigaste är nog att du inte gömmer ditt innehåll i exempelvis Flashanimationer, då brukar sökmotorerna ha svårt att hitta dig. Sist men inte minst: Var inte rädd för att sälja dig. Berätta varför kunden ska välja just dig. Be nöjda kunder skriva några rader om hur du är att arbeta med. Kunderna vill inte bara se vad du gjort – de vill se dig. ¶

Håll det enkelt Det ska vara superenkelt att hitta och använda din portfolio. Var rak och öppen med vad du vill. Söker du uppdrag? Häng upp en skylt med texten: Anlita mig, och en länk hur det går till. Se till att det bästa materialet syns först. Beskriv med få ord ditt arbete och dig själv.

Berätta om dig själv Ditt arbete ska stå i fokus, men glöm inte att ordna med en bra om-sida. Berätta vem du är och vad du har för erfarenhet och utbildning. Har du blivit omskriven i media? Länka! Kan du få dina kunder att skriva ett par rader om hur du är att arbeta med? Utmärkt.

Länk Kontakt! Kontaktinformation är a och o. Länken till din kontaktsida måste vara övertydlig. Det skadar inte heller att ha de grundläggande kontaktuppgifterna på ﬂera ställen – kanske i botten på varje sida.

Berätta om det du gör Dina kunder kanske inte alltid ser värdet av dina tidigare arbeten genom en skärmdump av en webbplats eller en fristående illustration. Berätta om hur uppdraget såg ut. Var är det publicerat? Vilka problem hjälpte du din kund att lösa? Hur blev resultatet?

Bygg traﬁk Dela med dig av dina erfarenheter. Spela in en video när du gör en plåtning. Starta en blogg, ju mer text på sajten desto lättare att fångas upp av sökmotorer. Dela med dig av dina hemgjorda Photoshoppenslar. Länka till andra som gör bra grejor, det lönar sig i längden.

Var sökvänlig Traﬁken från Google och andra sökmotorer står för den största traﬁken till alla webbplatser. Genom att optimera din sajt utifrån hur sökmotorerna beter sig och vad dina kunder kan tänkas söka på kan du vinna mycket. Läs tipsen om hur du gör på capdesign.se/sokoptimera.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Den enklaste varianten: Starta en blogg

Riktig portfolio: Med ett bloggverktyg

Det kanske enklaste sättet att komma igång och visa upp ditt arbete på webben är att starta en blogg. Det vimlar av gratisplattformar och du kan vara igång på fem minuter. Bloggformatet är inte optimalt för att skapa en traditionell portfolio. Men genom att exempelvis lägga ut något eller några exempel på ditt arbete varje vecka – gärna tillsammans med en text om hur arbetet kom till, hur uppdraget såg ut och så vidare – bygger du ganska snabbt upp en stor och förhoppningsvis imponerande samling. Kontinuerlig publicering gör att det hela tiden händer saker på din sajt. Tänk på att det är enkelt att dela upp det du publicerar i olika kategorier. På så sätt bygger du samtidigt ett strukturerat arkiv för framtiden. Vilket bloggverktyg är bäst? Mycket handlar om tycke och smak, men titta gärna på Wordpress (wordpress.com eller wordpress.org). ¶

Faktum är att exempelvis Wordpress går att använda till betydligt mer än bara en blogg. Att ladda ner och använda det är gratis, allt du behöver göra är att registrera ett domännamn, hyra in dig på ett webbhotell och installera verktyget. För Wordpress finns hundratals, kanske tusentals, olika utseendeteman som du kan ladda hem och anpassa som du vill och behöver. Kolla exempelvis på www.wordpress.org/extend/themes, där finns över 500 teman varav ett antal är gjorda specifikt för att fungera som portfolio. Om du har grundläggande koll på HTML och CSS klarar du att anpassa sajten själv. Annars är det ett relativt snabbt jobb för någon som kan, det behöver inte bli dyrt. Passa på att byta tjänster. Din polare webbdesignern kanske behöver illustrationer till sin sajt och du behöver fixa till sajten för att visa upp dina illustrationer? ¶

Snabbaste lösningen: Färdig portfoliosajt Ibland finns helt enkelt varken tiden, pengarna eller kraften för att bygga en egen portfoliolösning. Tur då att det finns andra som byggt lösningar du kan använda dig av. Väljer du att lägga din portfolio på en community eller portfoliosajt får du snabbt upp en snygg och användbar sida. Du får en unik URL att peka dina kunder till. Ofta är kostnaden noll eller åtminstone liten. Nackdelarna då? Du får sämre möjligheter att kontrollera utseendet på sajten och du är rökt om du skulle vilja lägga till exempelvis en blogg. Dessutom: Vad händer med din portfolio om tjänsten bestämmer sig för att lägga ner? Det finns en hel rad enkla och snygga portfoliotjänster. Här är några av dem vi gillar. ¶

KROP CREATIVE DATABASE

VIEWBOOK

Krop är i grunden en jobbsökartjänst, men här går det även att snabbt lägga upp en grym portfolio. Här ﬁnns ett verktyg som skapar ett snyggt CV. Att lägga upp en portfolio är gratis om du klarar dig med få bilder. Betalar du en liten slant kan du ha obegränsat med bilder. krop.com/creativedatabase

Viewbook är en ﬂexibel plattform för att skapa en portfolio byggd på Flash. Snygga gallerisidor och bildspelsfunktioner och möjlighet att visa bilder, illustrationer och skärmdumpar på många olika sätt. Det är också möjligt att bädda in Viewbookpresentationer i din egen sajt. viewbook.com

COLORFLOT

BEHANCE NETWORK

FLICKR

Här är det både enkelt och gratis att lägga upp en portfolio. Sajten är inriktad på arkitektur, illustration, 3d och produktdesign, här ﬁnns inte så många fotografer. coroﬂot.com

Liknar Colorﬂot på så sätt att det är en community snarare än en ren portfoliosajt. Det är enkelt att lägga upp en porfolio och andra kan kommentera det du lägger upp. Just nu krävs inbjudan för att registrera sig, du kan anmäla intresse för en på sajten. behance.net

Flickr är en bildcommunity snarare än en portfoliotjänst, men den funkar också för att visa upp dig och ditt arbete. Möjligheterna att anpassa hur dina bilder visas är små, men å andra sidan är Flickr mycket enkelt att komma igång med. ﬂickr.com

Överkurs: Bygg en sajt från grunden Om du eller någon kompis har kompetensen kan du naturligtvis bygga en sajt från grunden. Du kan också välja att hyra in en webbdesigner för jobbet. Fördelarna är givna: Du är helt fri att bestämma hur du vill ha det och kan hitta egna kreativa lösningar. Ett gott råd på vägen till din portfolio är att använda ett vettigt publiceringssystem som grundplattform. Det gör det mycket enklare att uppdatera och underhålla din webbplats när den väl är byggd, det vill du ju inte betala någon annan för att göra. Kolla exempelvis på Joomla, Wordpress eller Drupal. Många som bygger en portfolio väljer också att bygga den med olika Flash-baserade lösningar. Det blir ofta väldigt snyggt, men fundera noga på användbarhet och sökbarhet, det är inte ovanligt att den i stället blir lidande. ¶

Fyra Wordpress-pluggar du borde ha LIGHTBOX 2

Klicka på en tumnagelbild och ett fönster med den stora bilden glider upp samtidigt som bakgrunden på sidan blir mörkare. 4mj.it/ lightbox-js-v20wordpress

SLICKR GALLERY

NEXTGEN GALLERY

Har du en massa bilder på Flickr du vill visa upp? Slickr gallery gör det enkelt att hämta bilder från Flickr till Wordpress. stimuli.ca/slickr

ALL IN ONE SEO PACK

Skapar gallerisidor med Lightboxeﬀekt och bildspel med Flash-eﬀekter. wordpress.org/ extend/plugins/ nextgen-gallery

En smidig plugin som hjälper dig att sökmotoroptimera din Wordpress-sajt. wordpress.org/ extend/plugins/ all-in-one-seo-pack

5 schyssta Wordpressteman för din portfolio

MODULARITY

F8 OCH F8 LITE

Detta är snyggt. Den stora bilden bläddrar automatiskt medan du kan skrolla bland de mindre. I varje kategori kan du lägga mindre gallerier, ett för varje projekt du vill visa. Det ﬁnns en modul för hd-video. graphpaperpress.com/2008/10/05/modularitymultimedia-theme-framework-for-wordpress

Det här temat är för fotografer, men med lite anpassning fungerar det för att visa layoutjobb, illustrationer och skärmdumpar från sajter. Litevarianten är gratis. Fullversionen kostar runt 600 kronor. graphpaperpress.com/2008/06/02/f8lite-portfolio-theme-for-wordpress

PORTFOLIO PRESS

SHARPFOLIO 2

GEOMETRIC

Ett tema med blogg och inbyggd galleri- eller portfoliofunktion från början. Ränderna i bakgrunden är inte det snyggaste vi sett, men med lite anpassning kan det här fungera utmärkt. blogohblog.com/ wordpress-theme-portfolio-press

Ett sobert och enkelt tema i grått och vitt. Fungerar både som blogg och mer renodlad portfolio där man publicerar nya arbetsprover då och då. webrevolutionary.com/sharpfolio

Har en rad inbyggda widgets för olika typer av innehåll. Utvecklaren skickar också med tio olika färgteman för de runt 600 kronor det kostar att hämta och använda det. Kolla in övriga teman från Woothemes på sajten. woothemes. com/2009/01/geometric

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Fem portfolios att inspireras av 1 Erik är frilansjournalist, men mycket av det han gör på sajten går att lära sig

av även om man är designer eller fotograf. frilansreporter.se 2 Bra exempel på vad du kan göra med Wordpress. leemunroe.com 3 Dan Cederholm är interfacedesigner baserad i Massachusetts, USA. Kolla

in hans matnyttiga beskrivningar av jobben han gör. simplebits.com 4 En både snygg och användbar portfolio. hicksdesign.co.uk 5 Snygg och enkel fotografportfolio, ger ett professionellt intryck. carlgren.se

Nytt nummer ute den 3 mars!

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

k c i r t & s p i T Tech:

Ludvig Grandin

Guider, er, ste steg för steg oc och tips om hur du får ut mer av programmen du använder varje dag. Redaktör: Torun Bjurman torun.bjurman@idg.se

TITEL: Frilansande graﬁsk formgivare mgivare.. mgivare

Företagarna, Piteåtidningen, Verkstäderna. UTBILDNIN G: Bildlärarutbildningen på Konstfack i Stockholm. KONTAKT: ludvig.g@comhem.se UPPDRAGS GIVARE:

Indesign

Smarta trick i Indesign Även om du har bra koll på Indesign, finns det säkert något du har missat. Här är massor av tips som snabbar upp tempot. Indesign varje dag, och visst, du är säkert en hejare på det. Men det finns alltid några kommandon och funktioner som andra har koll på, men inte du. Indesignexperten Ludvig Grandin går igenom ett gäng nyttiga små saker som gör ditt jobb både enklare och snabbare. Bland annat visar han vilka typer av fasta och icke fasta mellanrum du kan använda och hur du gör korrekta indrag vid sifferuppställningar. ¶ DU JOBBAR MED

Avmarkera allt A Retur

Tab

Caps Lock Shift

Ctrl

Verktygspalett: Kortkommado+A, V och T gör det lätt att byta verktyg mellan de svarta och vita pilarna och textverktyget. Det ﬁnns ett problem med kortkommandon som inte använder kommandotangenten: när textverktyget är i text skriver man lätt av misstag in bokstäverna i texten.

Delete

f Shift

Alt

Kommando

Space

Kommando

alt

Ctrl

För att undvika det använder vi kortkommandot Skift+Kommando+A som avmarkerar allt (motsatsen till Kommando+A, markera allt). Nu är det bara att trycka A eller V för markeringsverktyg. Eller något annat av kortkommandona i verktygspaletten, som W för förhandsgranskning.

White space: I Indesign CS3 ﬁnns en bra uppsättning med olika mellanrum att använda i typograﬁn. Det knepiga är bara att veta hur breda de är och var och hur du ska använda dem. Här intill är de beskrivna i samma ordning som i Indesign-menyn.

Framför namnen är mellanrummen och deras symboler inlagda mellan två raka streck. De ﬂesta är fasta mellanrum, de har fast bredd i förhållande till graden de används i. Precis som olika bokstäver och tecken i fonten har fasta bredder med skillnaden att de utgör ljusrum och inte tecken.

Em space (på svenska: fyrkantsbredd) har samma bredd i punkter som den grad den används i. Till exempel är en Em space eller fyrkant i 12 punkter också 12 punkter bred. Flera av de andra mellanrummen utgör delar av fyrkanten: En space (halv fyrkant), och så vidare.

Hair space och Thin space är de smalaste mellanrummen. Nonbreaking space och Flush space är inte fasta mellanrum. Det förstnämnda används som vanligt mellanslag när omgivande bokstäver och siffror ska vara på samma rad. Flush space puttar omgivande ord och tecken åt sidan.

Länkar: Tre intressanta webbplatser med många tips: creativecurio.com/tag/indesign indesignsecrets.com theindesigner.com/blog På Youtube ﬁnns bland annat en matnyttig serie från Creativementor: youtube.com/proﬁle?user=CreativeMentor&view=videos

Adobes Indesign-sidor: livedocs.adobe.com/en_US/InDesign/5.0 adobeforums.com/cgi-bin/webx/.3bbf275c

Du har nytta av fasta mellanrum när du gör en mer ambitiös utformning av adressuppgifter. Här har jag använt Third space kring avdelningslinjerna vilket ger mer luft än vanliga mellanslag, och Sixth space mellan siffergrupperna i telefonnumret för att få bättre sammanhållning.

Om du använder fasta mellanrum mer frekvent kan det vara bra att ha ﬂer kortkommandon än vad Indesign erbjuder som standard. Under menyn Edit/Keyboard shortcuts lägger du in egna kortkommandon eller ändrar i dem som ﬁnns.

Sifferuppställning med indrag: Ofta ser man vänsterställda sifferuppställningar. Siffergrupper ska högerställas så att ental hamnar under ental och tiotal under tiotal. I innehållsförteckningar och liknande är det vanligt med siffror som följs av text med så kallat hängande indrag.

Här en enkel sådan uppställning med inledande siffra som omges av tabbar. Den första tabben är högerställd för siffran, den andra är vänsterställd för texten. Texten inleds med ett textberoende indrag (indent here).

Hängande indrag: är ett alternativ till vanlig styckemarkering med fyrkantsindrag på första raden. Det är vanligt i programtablåer och poesi. Det ﬁnns inget särskilt fält i paletten Paragraph att fylla i. Gör ett indrag till vänster. Skriv samma mått med negativt värde i indragsfältet på rad ett.

Paste in place: Kopiera ett objekt på en sida i dokumentet. Gå till en sida i samma eller ett annat dokument. Under Edit/Paste in place klistra in det med samma X- och Y-värden som det kopierade elementet hade. Element på vänstersidor kan bara klistras in på vänstersidor och vice versa.

Pipetten lånar typograﬁ: Kopiera och vidarebefordra typograﬁ med teckenoch styckeegenskaper, ett snabbalternativ till att göra stycke- eller teckenformat. Välj pipetten. Klicka på text. Gå till en annan text, markera med textmarkören på pipettens spets. Tryck Alt+Klick utanför ramen.

Control panel, kortkommando, stycke- och teckenläge: Använd kortkommandot Alt+Kommando+7 för att byta mellan kontrollpalettens teckenoch styckeläge. Ett snabbt alternativ till att klicka på teckenoch styckesymbolerna till vänster i paletten.

Hyphanation & Justiﬁcation: De två dialogrutorna Justiﬁcation och Hyphenation (Justering och Avstavning) är viktiga, men lite undangömda i palettmenyn Paragraph.

Hyphenation saknar kortkommando. Åtgärda det genom att gå till Edit/Keyboard shortcuts/ Panel Menus/Paragraph: Hyphenation. Under New Shortcut skriv in Kontroll+Skift+Kommando+H. Det är inte lätt att hitta nya Kortkommandon, men kontrollknappen är ofta ledig.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

After Effects

Stelt 2dfoto blir kul 3d-film Det går att fixa 3d, trots att du sitter med en 2d-bild. Anders Printz guidar dig steg för steg. ofta syns i musikvideor och reklamfilmer är när allt står stilla, men kameran fortsätter att röra sig. Det är som om fotot hade tagits i 3d. Det är vad vi ska simulera med den här övningen. EN EFFEK T SOM

Det vi behöver för vår övning är:

■ Ett foto med något eller någon du kan sätta i perspektiv, i brist på actionhjältar så använder jag ett foto på ett av mina barn i exemplet. ¶

Anders Printz TITEL: Seniorkonsult, utbildare. UPPDRAGS GIVARE: Anställd på

Academedia.

KUNDER: SVT, DI, NE, TBWA. KONTAKT: prinsen.wordpress.com

Starta After Effects och återställ dina paletter så att du kan hitta lättare när vi går igenom övningen. Välj på översta menyraden (Huvudmenyn): Window>Workspace>Standard. Det gör att paletterna är på samma plats som på bilderna i övningen. Spara projektet innan vi sätter igång.

Öppna After Effects, direkt via översta menyn: Composition>New Composition, sedan döper du din nya komposition till 2D3D. Välj på Preset menyn (vid Composition name): PAL D1/DV Square pixel, ändra också på Duration som ska vara 0:00:10:00 (10 sekunder). Nu trycker vi på OK.

Importera din bild. Från översta menyn väljer du File>Import>File och välj bilden du vill arbeta med. Bilden i mitt exempel är 2 736 pixlar bred och 3 648 pixlar hög, men det går bra med en annan storlek också. Dra ner bilden till Tidslinjen och släpp den vid 0:00:00:00.

Innan vi maskerar ut något ska vi duplicera lagret. Om du ska ha ﬂer saker i perspektiv i bilden så måste du också duplicera lagret ﬂer gånger, en gång för varje sak. För att göra det, markerar du lagret i tidslinjen och i översta menyn väljer du Edit>Duplicate, eller Kommando+D.

79 W W W Vill du se hur effekten blev innan du kör igång? Kolla in capdesign.se/2dtill3d

Nu ska vi maskera ut den del som ska vara närmast bilden, välj det översta lagret, välj stiftet under översta menyn i verktygslådan. För stiftet till bilden och var noga med var du sätter ut din första punkt. Det är nämligen där som du ska sätta din sista punkt för att färdigställa masken.

Nu klickar vi runt (skär ut) ﬁguren eller objektet, tills vi har maskat ut förgrunden. Zooma in och använd handen för att dra dig runt. Vill du kontrollera att du har gjort rätt, släcker du det understa lagret (på lagrets ögonikon), så ska du se att det är svart runt förgrunden.

För enkelhetens skull släcker du förgrundslagret så att vi snabbt kan retuschera bort förgrundsbilden från bakgrundsbilden. Nu går vi in en nivå i bilden för att kunna använda klonverktyget genom att dubbelklicka på lagret på tidslinjen. Det blir en ny ﬂik i Viewporten. Välj klonverktyget.

Välj Alt och klicka på området du vill ta eller sampla från. Släpp Alt och måla med det du har samplat. Du behöver inte vara särskilt försiktig när du tar bort objektet. När du är klar och har täckt över bakgrunden, stänger du ﬂiken med bilden för att komma tillbaka i din komposition.

Nu ska vi aktivera 3d-funktionen för lagret, det gör vi på lagret i tidslinjen. Aktivera 3d-switchen för båda lagren. Nu ska förgrunden vara i perspektiv, värdet för Z på båda lagren är nu 0. På lagret överst fäller du ner Transform>Position där du längst till höger (Z) fyller i -250.

För att ordna till vår bild igen, så att den får rätt proportioner ska vi skala ner förgrunden. Välj Transform> Scale och skala ner den 2–3 procent. Vi kommer att se perspektivet snart, när vi gör en kamera. Men först måste vi retuschera bort förgrundsﬁguren, från bakgrundslagret.

För att kunna röra oss i perspektivet ska vi skapa en kamera. Det gör vi i översta menyn Layer>New>Camera. I dialogrutan som kommer upp gör du inställningarna för kameran. Fyll i Name: Kamera och välj en färdig kamerainställning på Preset: 35 millimeter. Tryck sedan OK.

Nu väljer vi lagret Kamera och fäller ner egenskapen Transform. Där hittar vi Position och Orientation som vi ska använda. Position är själva kamerans position i X-, Y- och Z-led. Skillnaden på Orientation och Point of Interest är hur du förändrar punkten som kameran siktar mot.

Tips & trick ■ Brus: Om du skapar ett justeringslager

Nu ska vi ﬂytta vår kamera till positionen som vi ska börja på. Position på kameran: 304, 302, -745. Gör gärna en vinkel på känn. När du har ställt in kameran är nästa steg att sätta keyframes för Kameralagret, tryck på stoppklockan för att få keyframes, både på Position och Orientaton.

Nu ska vi gå längst fram i tiden, till slutet av kompositionen 0:00:10:00 och sätta nya keyframes för Orientation och Position. Sedan rör vi kameran som vi vill ha den på slutpunkten i ﬁlmen. Position: 534, 321, -608. Orientation: 350, 8, 3. Måtten varierar beroende på lagrets storlek.

Nu ska vi få kameran att åka i en båge. Vi backar till 0:00:05:00. Sedan sätter vi ut nya keyframes för Position och Orientaton igen och ändrar positionen på kameran så att den inte längre har en rak bana. Sätt följande värden: Position: 556, 321, -679. Orientation: 2, 4, 358.

För en mjukare åkning högerklicka på keyframen och välj på högerklicksmenyn: Keyframe assistant>Easy Ease. Markera alla keyframes och välj mjuka keyframes i stället, för mjukare kameraåkning. Justera, gå fram och tillbaka i tid och justera tills du är nöjd med rörelsen.

ovanför alla lager och lägger på ﬁltret Add Grain, som genererar ﬁlmbrus över hela bilden så lever fotot ännu mer.

■ Bakgrunden: I och med att den är helt

separerad från förgruden pröva att byta ut den till något helt annat.

■ Teckningar: Alltid uppskattat att göra

om till 3d. Teckningar används gärna ﬂitigt i vinjetter och videor.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Photoshop

Snabbrepro för formgivaren

Stefan Ohlsson TITEL: Fotograf och

vd för Projektor AB.

Du har fått en bild i ditt knä som du snabbt måste ﬁxa till så att den ser okej ut i tryck. Stefan Ohlsson visar hur du gör.

UPPDRAGS GIVARE:

Allers, IPG, TTG. t. UTBILDNIN G: 30 år i yrket. KONTAKT: proﬁler.nu

vanligt att tidningar ska göra allt själva. Repron har försvunnit på många ställen och du som formgivare måste ﬁxa bilderna. Ibland får du bilder från 17 olika håll, som ser olika ut. Det är bråttom och du måste ﬁxa det här. Stefan Ohlsson, som är fotograf och vd för utbildningsföretaget Projektor delar med sig av sina bästa tips. ¶ DET HAR BLIVIT

FÄRGÅTERGIVNING:

FÄRGOMFÅNG:

Det enklaste sättet att avgöra om bilden har bra färgåtergivning är en välkalibrerad skärm. En bra kalibrator är ett måste. Efter kalibreringen kan du använda UDACT, ett program som kollar kvaliteten på kalibreringen, skärmens färgomfång och jämnhet. Får du godkänt här kan du lita på din skärm.

För att färgerna i en RGBbild ska återges korrekt i tryck är det viktigt att de inte ligger utanför det omfång som trycket faktisk kan återge.

Aktiverar du också Tryckbarhetsvarning ser du vilka färger som är utanför det tryckbara omfånget. I de gråfärgade ytorna är den röda färgen för intensiv för att den ska kunna tryckas med den förväntade färgen.

Efter att UDACT kontrollerat skärmen skapas en rapport om hur väl du har lyckats kalibrera skärmen och hur bra din skärm är.

I många fall behöver du inte göra något åt bilden, även om du får en tryckbarhetsvarning. Men i bilder som denna, där den röda färgen blir platt och onyanserad, där är det viktigt att minska färgens mättnad.

Minska färgmättnaden med till exempel Nyans/mättnad. I Photoshop CS4 kan du bara klicka på den färg du vill ändra med On Image Tiol och sedan dra åt vänster för att minska denna färgs mättnad.

Genom att använda Photoshops korrekturinställningar går det att se den färgförändring som bilden får när den separeras till cmyk. Har du tillgång till tryckeriets profil, använd den. Om inte använd iso-profiler som från på eci.org. Välj den profil som passar för det papper du ska använda.

För att bara minska de mest mättade färgernas intensitet öppna ditt justeringslagers Lagerstil. Dubbelklicka på lagret i lagerpaletten till höger om namnet. Välj först den färg som du har bearbetat under Blanda om. Dra sedan in det underliggande lagrets svarta triangel till vänster.

SKALA BILDEN:

De mindre mättade röda färgerna har inte påverkats. Håll ner alttangenten och dra i den högra delen av triangeln (se steg 6) för att skapa en mjuk övergång mellan de partier som påverkas och de som ska vara oförändrade. Efter minskningen är de röda färgerna mer nyanserade.

Se till att bilden är skalad till rätt storlek och upplösning i dialogrutan Bildstorlek. En för hög upplösning förbättrar inte bildkvaliteten, snarare tvärtom. Ett lämpligt värde är två gånger tryckets rastertäthet. Trycker du alltså med en rastertäthet på 175 linjer/tum är 350 pixlar/tum en bra upplösning.

En bild i full upplösning ger ett luddigt intryck om den inte skalas till rätt format och skärps.

Skala bilden till rätt storlek och upplösning med interpoleringsmetoden Bikubisk skarpare.

SKÄRP BILDEN:

För att bilden ska återges bra i tryck måste den skärpas efter det att den skalats till rätt storlek. Använd Oskarp mask för detta. Ett bra alternativ är en plug-in till Photoshop som heter Photokit Sharpener (pixelgenius.com).

Efter skalningen tappar bilden i skärpa. Skapa en kopia av ditt bakgrundslager innan skärpningen. På så sätt kan du styra hur ditt skärpta lager samverkar med det oskärpta bakgrundslagret.

Undvik för höga värden (över 10 är sällan motiverat) på tröskelvärdet. För högt värde ger bilder som kan kännas skarpa i vissa partier och oskarpa i andra. Använd en radie på 1/200 av upplösningen. Har du en bild med en upplösning på 350 ppi är en radie på 1,7 pixlar bra.

Ställ till slut in mängden så att bilden ser lagom skarp ut när du granskar den i 50 procents förhandsvisning. Med en kraftig skärpning kan det uppstå konturlinjer runt gränser. Bilden ser ofta överskärpt ut.

15 ÅTERGIVNING AV SVARTOCH VITPUNKT:

Öppna Lagerstil för ditt skärpta lager genom att dubbelklicka på lagret i lagerpaletten. Dra in detta lagers trianglar så att du tar bort de alltför synliga skärpningarna.

Slutresultatet blir en bild med bra skärpa, utan att den känns skärpt.

Även på en bra skärm kan det vara svårt att avgöra om bildens allra ljusaste och mörkaste valörer kan återges i tryck.

Skapa ett justeringslager av typen Tröskelvärde för att se vilka partier som kan bli helt vita eller svarta. För vitt, ställ in ett värde på 240–248. Använd lägre värden för obestruket papper, högre för bestruket. Dra ner opaciteten till 60–80 procent för att se den underliggande bilden.

Hjälp ﬁnns att hämta på nätet

De ljusa partierna kommer att bli återgivna som vita i trycket. Är det stora ytor som är vita? Dra upp värdet till 255 och kolla om det fortfarande är stora ytor som är vita. Har du det bör du kontakta fotografen och få en ny bild med en bättre återgivning av de ljusa ytorna.

Om du måste fuska fram en ton, använd Nivåer och justera den vita utgångsnivån så att det vitaste partiet får en godtagbar återgivning. Tänk på att du dock bara får en grå ton, det blir inga valörer som plockas fram på detta sätt.

Våra digitala kameror har utvecklats i en rasande takt och det har även kvaliteten på trycket. Trots det har övergången till en digital produktionskedja på flera sätt försämrat bildkvaliteten. Det finns många exempel på bilder som återges med fel färg, fel kontrast eller utfrätta valörer. Många som arbetar med digitala bilder har inte den kompetens som krävs för att hög kvalitet ska uppnås. Svenska Fotografers Förbund, Grafiska Företagens Förbund, Svenska Tidskrifter och Bildleverantörernas Förening har utvecklat en rekommendation för digitala bilder. Den beskriver hur man kontrollerar kvaliteteten på digitala bilder. Ladda ner dem på sfoto.se/grafik/generella/prisguide08.pdf.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Photoshop

Texturer får liv i platta 2d-bilder Malin Grön visar hur du använder foto, papper och textil för att ge en trist bild en ﬁn textur. som verktyg är det lätt att få bilderna att bli rena, men de kan också bli slätstrukna och tråkiga. Ett sätt att komma bort från känslan av livlös datorgraﬁk är att jobba med texturer i Photoshop. Det här sättet att »texturera« 2d-bilder är ganska enkelt och kan även till exempel användas i fotomanipulationer, för att lägga till rynkor. ¶ MED DATORN

Det behövs en grundbild. I det här fallet har jag grävt igenom mina backup-skivor och hittat en riktigt tråkig 3d-testrendering från 2003. Bilden är i A3-format, 300 ppi. Figuren heter Molly.

Det behövs också foton. Jag kommer att använda mig av ett högupplöst foto på en elefant, några löv och en skiva bröd. Gemensamt för dessa är att jag kan klippa ut de detaljer som jag behöver.

Jag använder även inskannade texturer, som papper, textiler etcetera, texturer som går att skanna in och behandla för att kunna upprepas, (och användas som mönster under funktionen Edit>Fill>Pattern)

Kaffe behövs också. Att lägga på en enda papperstextur över en bild går ganska snabbt, men att texturera med rynkor och smådetaljer är pilligt och tar sin tid. Exemplet här är viseligen i A3-format, men det tog åtta timmar att texturera.

Malin Grön TITEL: Illustratör, graﬁsk formgivare

och art director.

UPPDRAGS GIVARE: Internationellt: Sony,

Vi börjar med lite småpill. Markera ett område, till exempel tånaglarna och ändra färgen med funktionen image>adjust>hue & saturation. (På exemplet har jag även målat om ögonen och lagt in sprayburkarna)

Jag ändrar det grå papprets lageregenskaper till Overlay. Skulle jag lägga den här ﬁguren mot färgad bakgrund skulle det synas på grund av lageregenskaperna. Därför markerar jag det vita med trollspöt, går till papperslagret och raderar all textur som inte ligger på ﬁguren.

Disney, Ericsson, Adidas med ﬂera. I Sverige: Rut, Burgården, Slottsskogen Göteborg och Bianco. UTBILDNIN G: Strökurser i graﬁsk formgivning, Digital animation vid BTH samt Reklam & marknadsföring n. vid KY akademin.

För att få en första textur på bilden, i stället för det tråkiga och släta, så lyfter jag in en skannad bit papper i ett nytt lager. Pappret gör jag helt grått med funktionen image>hue & saturation. Jag ser till att det täcker hela min ﬁgur, men suddar lite där materialet ska vara slätt, som vid ögonvitor.

KONTAKT:

m heybaberiba.com

Nu kan vi börja med det pilliga texturarbetet. Jag tittar på mina kort på elefanter och markerar och klipper ut områden som jag tror att jag kan använda mig av. Alla delar jag hittar klistrar jag in i ett nytt lager ovanpå Molly.

Vi börjar med hjälmen och formar bitar så att de passar. Funktioner för det ﬁnns under Edit>Transform. Den mest användbara är Warp. Med den kan vi anpassa texturen så att den böjer sig med hjälmens yta. Avsluta med att i Hue>Saturation helt desaturera lagret och ändra till Overlay.

Här jobbar vi direkt på Molly med texturlagret vi skapade i steg nummer 9 tänt ovanför. Med hjälp av Smudge-verktyget smetar vi ut kanter och skuggor på Mollys hjälm till att stämma med texturlagret. På den här bilden är halva hjälmen, högra sidan, redan ändrad.

Om du vill ändra skuggor i texturen, eller lägga till ett ljusare parti, så kan du använda Dodge- och Burn-verktyget direkt på texturen (inte på Molly) för att få en levande textur. Undvik de mjuka runda borstarna, ta hellre en oregelbunden borste som du ökar spridningen på i din penselpalett.

Får du för skarp övergång mellan texturbitarna, smeta ut dem på texturlagret eller sätt det i blandningsläget Normal och använd kloningsverktyget. Lägg ett extra lager med lageregenskapen Multiply och skugga med en stor luddig pensel. Texturera resten av ﬁguren på samma sätt.

För att lägga till lite ådror i öronen på Molly så använder vi oss av ett inskannat löv. Det ﬁnns nog olika sätt att göra det här, men med funktionerna Image>Adjust (Hue & Saturnation, Brightness>Contrast samt Selective color) ändrar vi färgen på lövet till rött/vitt samt ökar kontrasten.

Mönstret i ett löv liknar ju inte riktigt en blodådra. För att få mjukare linjer använder vi funktionen Filter>Distort>Wave på lövet. Vi raderar sedan den delen av lövet som inte ligger på örsnibbarna.

Ändra lageregenskapen för lövet till Multiply och gör likadant på det andra örat. Nu börjar vi närma oss. Om jag hade haft en bakgrund så hade jag lagt ett lager längst upp med samma papperstextur som i steg 6, men låtit bli att sudda texturen utanför Molly.

Lite skuggor under fötterna, ett svagt ljus bakifrån, lite småhår och fräknar så är vi klara. Fräknar ritar du snabbt på ett eget lager genom att ändra Scatter och Space på en liten luddig pensel och sedan jobba över bilden. Sänk opaciteten eller ändra lageregenskaperna om det blir för skarpt.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Bra CSS ger snyggare sajter Som designer är det en fantastisk webbvärld vi lever i just nu; tekniken är enkel och det händer ständigt nya saker. Med hjälp av CSS, cascading style sheets eller stilmallar, får du snabba resultat samtidigt som du gör webbplatser tillgängliga för alla som vill besöka dem. eller medelkunnig inom webbdesign en skjuts framåt. Vi vill ge dig nya idéer och inspirera dig att lära dig mer. För att du ska få ut maximalt av artikeln så bör du se på ﬁlerna och koden som hör till. Dessa hittar du på www.nofont.com/cap/css/. Du behöver också klippa och klistra i andras kod och exempel. Ta de sajter du gillar och se hur de skapat designen och hur de använt CSS, låt dig inspireras och var inte rädd för att kopiera och förändra. Var dock noga med att aldrig plagiera. ¶

HÄR FÅR DU SOM ÄR N Y BÖRJARE

Andreas Carlsson TITEL: Frilansande webb-ad. UPPDRAGS GIVARE: ICA, ICA

Banken, Telenor, Miscea, Bonnier,, Skanska, TV4, Orbitsville.com, Enkrona.se, Nonoba.com, Pareto.. UTBILDNIN G: Graﬁsk Teknologi, Högskolan Dalarna. KONTAKT: nofont.com

Grunden i CSS

Fixa en bra grundmiljö

Grundtanken med CSS är enkel; skilj utseendet från innehållet. På så vis får du en väldigt ﬂexibel webbplats som är enkel att anpassa för nya plattformar som skärmläsare och mobiltelefoner. Om det görs på ett bra sätt ser en webbplats där du använder CSS ut som bilden till vänster. Till höger ser du hur samma webbplats ser ut om du stänger av stilmallarna.

När du designar webbplatser är det viktigaste att du hela tiden kontrollerar att de ser bra ut på olika plattformar. Att sätta upp en enkel och bra miljö där du gör din design är a och o. GRUNDERNA KAN VARA:

Lokal webbserver – Mamp (Apache, Mysql och Php5) är enkel och

1 bra för Mac om du inte satt upp en server tidigare. För Windows CSS på. CSS av.

heter den Wampserver. Annars är IIS ett bra alternativ om du vill köra Dotnet-miljö. De ﬂesta webbservrar är i dag enkla att sätta upp. Exempelvis Mamp är installerad och igång på ett par klick. Både Mac- och pc-miljö – Detta är viktigt för att kolla din design i alla

2 Mac- och pc-webbläsare. Om du inte har två separata datorer kan du med Parallels Desktop installera Windows XP eller Vista på din Mac. En uppsättning webbläsare; Internet Explorer, Safari, Chrome,

3 Firefox och Opera – Med dessa klarar du dig långt. För att göra en mer komplett koll är ett tips Browsershots.org som renderar din design i en mängd olika webbläsare och på många olika plattformar. Vill du köra Googles Chrome på Mac får du vänta eller installera Crossover Chromium, som är en översatt version av Chrome för Mac OSX. Dock är det bara ett test så förlita dig inte helt på dess stabilitet. Läs mer på codeweavers.com/services/ports/chromium. Utöver det kommer du att behöva en publik server att testa allt på i slutänden, men det är ju rätt självklart. Vill du ha lite bättre koll på hur din webbplats eller design ser ut i ett mobilt gränssnitt så är Iphoney en bra simulator för Iphone; marketcircle.com/ Iphoney. Iphoney ﬁnns i dagsläget bara för Mac. ¶

Den dag du exempelvis vill anpassa din webbplats för Iphone är det bara att koppla bort dina skärm-CSS-ﬁler. Ta det helt rena oformaterade innehållet och börja bygga för nya stilmallar för Iphone. Det går snabbt och smidigt. ¶

85 W W W Koder att kopiera och ﬂer tips ﬁnns på nofont.com/cap/css

1 Använder bakgrundsbilder som är placerade relativt till webbläsarens

bredd, vilket ger ett skönt 3d-djup. webleeddesign.com 2 Det här är troligtvis webbens högsta sajt. Den använder en fast bakgrunds-

bild vilket gör att det ser ut som om färg rinner genom hela sajten när man skrollar. emotionslive.co.uk 3 Intensiv graﬁk och rent innehåll. silverbackapp.com 4 Stilren och precis design som utnyttjar CSS bra. themattinator.com

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Välj rätt program

Designa: För dig som är ny på CSS

Vilket program du vill använda kan variera med tycke och smak, men en tumregel är att så länge det inte har massa wysiwyg-funktioner, eller på egen hand genererar en massa kod med hjälp av guider, så är det bra. Program med wyziwyg och guider kommer alldeles säkert att fylla dina ﬁler med massor av skräpkod. Några exempel på sådana är Dreamweaver och Visual Studio Web Developer Express. ¶

Om du inte har hållit på med webbdesign och CSS tidigare så är ett tips att börja med ett CSS-ramverk. Ett sådant är Blueprint. Ett ramverk är förenklat en CSS-mall där väldigt mycket finns fördefinierat; spaltbredder, marginaler, grundtypografi och så vidare. DET HÄR VINNER DU PÅ ATT JOBBA MED ETT CSS-RAMVERK: ■ Det nollställer alla webbläsares default-värden. Det är väldigt bra då

exempelvis en default-radbrytning i en webbläsare kan vara x och y i en annan. I och med nollställningen säger du åt alla webbläsare att en radbrytning ska vara x och ingenting annat.

Webbläsartillägg och hjälpmedel

■ Det har bra grunduppsättningar för rubriker, rad- och styckebrytningar

Det ﬁnns en uppsjö tillägg, framför allt till Firefox, som gör ditt arbete lättare. Här är några:

■ Det är ofta uppdelat på många kolumner med fördeﬁnierade bredder

Firebug: Den mest populära, du får full översikt över din webbplats och vilken kod som gör vad med din design.

Gridfox: Om du kör gridbaserad design så är denna bra. Du kan ställa in sådant som antal kolumner och mellanrum för din design.

CSS Edit: I CSS Edit, som bara ﬁnns för Mac, får du en egen webbläsare där du kan gå igenom och få en översikt över din design och vilka delar av stilmallarna som gör vad med den. Särskilt bra är X-ray läget. Se macrabbit.com/cssedit.

Grid Toggle Bookmarklet: Bookmarklet som låter dig slå på eller av din grid-mall om du använder Blueprint framework. Se mer på: sanityinc.com/articles/bookmarklet-to-toggle-blueprint-css-grid. ¶

och listor med mera. vilket gör det mycket enkelt att överföra din design från till exempel Photoshop till en färdig webbplats. ■ Det har bra inställningar för utskrifter.

Blueprint av en uppsättning fördeﬁnierade CSS-ﬁler som du kan bygga din design utifrån. Sidorna är delade i 24 smala spalter. Det lätt att positionera alla element.

Att installera ett CSS-ramverk är enkelt. Lägg bara upp dess CSS-ﬁler bland dina övriga dokument.

Koppla en stil till objektet För att en stilmall ska gälla för ett objekt så anges stilmallen som en klass eller ett id. Ett exempel är om jag har en rubrik »Din varukorg« och vill att den ska vara satt i Georgia 25 pixlar samt vara ljusblå så skapar jag först CSS-klassen:

.LargeHeadline { font-family: “Georgia”; font-size: 25px; color: #99bbee; } I mitt html-dokument skriver jag sedan:

<span class=”LargeHeadline”>Din varukorg</span> På så vis kopplar du CSS-klassen till objektet i din html-ﬁl. ¶

Lägg sedan in följande i <head> (exemplet gäller Blueprint):

(ﬁg.2)

Designa: För dig som redan har använt CSS

(ﬁg.1)

Om du har hållit på ett litet tag med CSS så har du nog rätt bra koll på hur det fungerar och du har förmodligen byggt ett antal webbplatser. I och med det har du troligtvis börjat se ett mönster i hur du strukturerar dina CSS:er och att vissa delar hela tiden återkommer. Väldigt ofta lägger man all kod i en och samma CSS-fil och jobbar med kommentarer för att få en bra översikt. (fig.1) Det kan dock vara vettigt att dela upp allt i tre eller fyra separata CSSfiler för att få en bättre översikt, men framför allt för att lättare kunna återanvända dina mallar i olika projekt. Det är lite som att skapa ett eget ramverk. På så vis slipper du uppfinna hjulet varje gång du börjar bygga en ny sajt. Det kan ju vara så att du ofta har en och samma rubrikhierarki, men bara vill använda andra typsnitt och då är det bara att använda din typography.css och modifiera den ytligt i stället för att alltid bygga från scratch. Ytterligare en fördel är att det blir lättare att hitta i din kod och lättare för andra att ta över dina filer och förstå hur koden är strukturerad. (fig.2) ¶

Fixa spalter med CSS Float eller CSS Tables Något som har varit en ständig källa till debatt är om man ska skapa spalter med hjälp av »table« eller CSS. CSS har relativt dåliga stöd för kolumnbaserad design. Det fungerar, men är ofta rätt krångligt. Fram till dess att Internet Explorer 8 lanseras och IE 6 och 7 börjar försvinna få vi leva med den lite krångligare versionen. »Table« bör helst undvikas då det gör att innehållet inte blir helt rent från utseende i och med att tabellen ligger kvar även efter det att stilmallarna slagits av. Därför visar jag bara hur det görs med CSS.

Forms Grids

Forms

Grids

Typograﬁ

FLOAT:

TABLES:

Den mest spridda och bäst fungerande metoden är att använda float:left för att skapa spalter. Till exempel: objekt 1 har float:left, 1 säger då åt nästkommande objekt (2) att lägga sig så långt upp och så mycket till vänster det bara går i förhållande till 1. 2 som även har float:left säger samma sak åt 3 och så vidare. På så sätt skapas spalter med hjälp av CSS. CSS-koden ser ut som nedan:

Men det är ur en designers perspektiv inte helt logiskt att man ska trycka upp spalterna så mycket åt vänster att de lägger sig bredvid varandra. I och med CSS 3.0 har man byggt in en ny funktion, CSS Tables. Det påminner mer om traditionell spalthantering. För att bygga det tidigare exemplet skriver vi lite förenklat:

#container { overflow: hidden; width: 830px; text-align: center; font-family: ”Gill Sans”; } .column { float: left; width: 200; height: 300px; margin-right: 10px; padding-top: 30px; background-color: #ccc; }

I din html-ﬁl skriver du:

.last { margin-right: -10px; } I din html-ﬁl skriver du:

<div id=”container”> <div class=”column”>Spalt 1</div> <div class=”column”>Spalt 2</div> <div class=”column”>Spalt 3</div> <div class=”column last”>Spalt 4</div> </div>

Spalt 1

#container { display: table; border-collapse: collapse; table-layout: fixed; } #container > div { display: table-row; } #container > div > div { display: table-cell; } #column { width: 25%; }

<div id=”container”> <div> <div id=”column”>column div> <div id=”column”>column div> <div id=”column”>column div> <div id=”column”>column div> </div> </div>

1</ 2</ 3</ 3</

Koden är i stort sett identisk, men det som skiljer dem åt är att du i din CSS anger vilken roll varje del har med hjälp av »display«.

Spalt 2

Spalt 3

Full bredd

Spalt 4

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Tips & trick: Fixa en centrerad webbplats

Tips & trick: Skapa rundade hörn utan bilder

För att kunna centrera en webbplats i webbläsarens fönster använder du i vanliga fall en huvudcontainer eller wrapper som du sedan centrerar. Det är bra då du lätt kan bryta centreringen och lägga objekt utanför den. Men ett extremt enkelt sätt att få en centrerad sajt med fast bredd är att lägga bredd och marginaler direkt på bodytaggen. ¶

Ett av många problem har tidigare varit att det inte har gått att, på ett enkelt sätt, skapa boxar och plattor med runda hörn utan att använda minst fyra gif- eller png-bilder. I CSS3 är detta möjligt. I dagsläget fungerar tekniken endast i de senaste versionerna av Firefox och Safari så det kommer inte att synas för alla dina besökare. Dock är den enda skillnaden i Internet Explorer och Opera att det blir raka hörn. Vi bygger vidare på vårt tidigare exempel genom att lägga till en sidebar:

.sidebar { float: left; height: 300px; padding-top: 30px; background-color: #ccc; -moz-border-radius: 15px; -webkit-border-radius: 15px; width: 19%; }

I detta exempel har vi använt våra tidigare spalttester, men lagt »width« och »margin« direkt i bodytaggen. Det är enkelt och smidigt för stilrena sajter.

body { width: 700px; margin: auto; padding-top: 50px; font-family: ”Lucida Grande”; line-height: 1.2em; font-size: 0.7em; }

Vi har även lagt till en rubrik, lite text och en sidfot. Kolla i exempelkoden och se så att du förstår vad alla delar är och gör. ¶

Tips & trick: Ordna djup med relativa bakgrunder

Och vi slår två stora divvar; »gras« och »moln«, runt hela sajten. I stilmallarna för dessa ger vi dem egna bakgrundsbilder:

Det vi vill göra är att liva upp designen för vår ytterst minimalistiska sajt något. Vi vill ha ﬂera bakgrundsbilder på sajten som rör sig åt olika håll och olika snabbt när jag ändrar storlek på webbläsarfönstret. Rent innehållsmässigt ﬁnns det inget syfte med det, men designmässigt är det en kul effekt som du kan göra rätt mycket med. För att kunna leka med bakgrundsbilder så måste vi ta bort marginaler och bredder från bodytaggen. Vi omsluter i stället vår minisajt med en div som vi kallar »wrapper« och den ger vi följande stilmall:

.moln { background: url(imgs/moln.png) -50% -10px repeat-x; position: absolute; height: 100%; width: 100%; }

.wrapper { width: 700px; margin: auto; padding-top: 50px; } Wrapper ser till att minisajten ligger centrerad i webbläsarfönstret och har rätt bredd. Vi sätter bakgrundsbild för Body:

background: url(sajt_bg.jpg) -50% 0 repeat-x;

.gras { background: url(imgs/gras.png) 200% 0 repeat-x; position: absolute; height: 100%; width: 100%; } Så här ser koden ut i HTML-ﬁlen när vi är klara:

<div class=”gras”> <div class=”moln”> <div class=”wrapper”>  <div id=”container”> <div

class=”column”>Spalt 1</div> <div class=”column”>Spalt 2</div> <div class=”sidebar”>Sidebar</div> <div class=”full-bredd footer clear”>F O O T E R</div> </div> </div> </div> </div>

INSPIRATION

VERKTYG

ONLINE-STRATEGI

AFFÄRSKONTAKTE

TRENDER

TJÄNSTER

VISIONER

CASE

EXPERTER

Årets viktigaste investering för dig som jobbar med digitala affärer Webbdagarna är årets stora event för alla som vill utveckla sin verksamhet på nätet. Under två späckade dagar ger vi dig det senaste inom trender, erfarenheter, tjänster och visioner kring aﬀärer på nätet. Digital marknadsföring och e-handel kompletteras med trender inom sociala medier, pr, entreprenörskap och mobilt. Lyssna på experterna, casen och leverantörerna som ger dig den bästa överblicken av marknaden.

Kvällen den 18:e mars koras ”Sveriges bästa e-business ansvarig” under middag och mingel.

Stockholm 18–19 mars 2009 ANMÄLAN & MER INFORMATION:

webbdagarna.se

ARRANGÖR: GULDPARTNERS: R

PLATINASPONSOR:

mindroute s o f t w a r e

UTSTÄLLARE:

LoAD IMPACT

Anmäl dig NU!

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

After Effects

Cloverfieldmonstret i Gamla stan Så fixar du effekterna som gör att foten dunkar ner i backen mitt framför näsan på oss. med King Kong och Godzilla och på senare tid har vi sett nya tappningar av monsterfilmer från Asien exempelvis The Host och den kanske mest kända monsterfilmen just nu, Cloverfield. Med inspiration från ovanstående filmer är vårt mål med den här övningen att få en monsterfot att slå ner i marken framför oss. Det du lär dig i här är verktyget Puppet tool och filtret Particular. Övningen kräver att du har grundkunskaper i After Effects. DET BÖRJADE

Det vi behöver för vår övning är:

■ En bakgrundsbild till projektet, en stads-

bild eller någon form av landskap som vi kan använda. Gärna med storleken 1 024 × 768 eller större, i vilket bildformat som helst. ■ Particular. Du kan använda en 30-dagarsversion som ﬁnns att ladda ner på trapcode.com/download.html. ¶

Starta After Effects och återställ dina paletter så att du kan hitta lättare när vi går igenom övningen. Välj på översta menyraden (Huvudmenyn) Window>Workspace>Standard, det gör att paletterna är på samma plats som på bilderna till övningen. Sedan sparar vi projektet.

Via den översta menyn väljer du Composition>New Composition och döper din komposition till Monsterfoten. Välj sedan på Preset-menyn: PAL D1/DV Square pixel, det sista vi ändrar är Duration till 0:00:15:00 (15 sekunder). Det räcker för att vår fot ska hinna gå förbi. Tryck på OK.

Anders Printz TITEL: Seniorkonsult, utbildare. UPPDRAGS GIVARE: Anställd på

Academedia AB. KUNDER: SVT, Di, NE, TBWA. KONTAKT: prinsen.wordpress.com

Importera bilden du vill använda File>Import>File. Dra sedan ner bilden till tidslinjen, släpp den i början vid 0:00:00:00. Är det svårt att släppa den på exakt 0:00:00:00 pröva att hålla inne Shift medan du drar ner bilden till tidslinjen, så »snappar« den till början av tiden.

Gör ett svart lager ovanför din bild, via menyn Layer>New>Solid. Den ska användas till att göra vår fot och kan vara i samma upplösning som din komposition. För att snabbt få samma upplösning tryck: Make Comp Size. Färgen på lagret ska vara svart, välj det vid Color-rutan.

91 W W W Se hur monsterﬁlmen blev på capdesign.se/cloverﬁeld

Nu ska vi skapa en fot av svarta lagret, välj ritstiftet i verktygspaletten (Pen tool). Håll reda på var du börjar, då första punkten du sätter ut genom att trycka också blir ditt slutmål. Gör foten så stor att den slutar i yttre kanterna av lagret. Nu har vi foten färdig som ska stampa ner i asfalten.

Nu ska vi baka ihop masken och lagret så att det blir en färdig bild med alpha-kanal. Det gör vi med hjälp av Precompose, välj i översta menyn Layer>Precompose. Döp din nya komposition till Fot och välj Move all attributes to new composition detta krävs för att Puppet tool ska fungera.

Efter vi har precomposat vår Fot, som egentligen bara betyder att vi har ﬂyttat in vårt lager och mask i en ny komposition, så väljer vi Puppet tool verktyget strax under översta menyn. Puppet tool är nytt sedan Adobe After Effects CS3 och går att använda på alla bilder som har en alpha-kanal.

Nu går vi 2 sekunder in i tidslinjen och sätter ut 4 punkter totalt för hela foten, varje punkt är en led i benet. För många punkter gör att foten blir svårhanterlig. Vi gjorde automatiska keyframes för varje punkt när vi satte ut dem, det var därför vi gick 2 sekunder fram i tiden innan vi började.

Foten ska gå in i bilden så vi måste ﬂytta ut den utanför bilden. Flyttar den gör vi genom att välja alla punkterna som vi skapade. Det gör vi med Shift intryck samtidigt som vi väljer en punkt i taget. Sedan drar vi iväg foten så att den ligger utanför uppe till höger.

Nu går vi vidare fram i tiden till 0:00:03: 00 och sätter ut nya keyframes för foten. Arbeta endast med punkterna så att foten ser ut att stå på marken. Du får inte ändra någon annan parameter som Position eller Scale då det förstör Puppet-effekten och bryter sönder bilden.

Foten ska stanna kvar 1 sekund och inte hinna ta ett steg. Under den perioden ska foten i bild röra sig minimalt. Gå 1 sekund fram till 0:00:04:00 och sätt en ny keyframe för att behålla positionen. Backa en halv sekund och rör punkterna så att nya keyframes lägger sig däremellan.

Nu ska foten resa sig och gå ut ur bild, vi går fram till 5 sekunder in i tidslinjen till 0:00:05:00 och positionerar foten utanför åskådarens vy, återigen kommer det keyframes automatiskt. När det är klart är animationen med foten klar. Nu ska vi täcka över det som ser stelt ut.

Markera din bakgrundsbild först och sedan väljer du Effect>Color Correction>Tritone på den översta menyn så appliceras effekten. Sedan väljer du Animation presets>Smoke Rising på Effekt-paletten. Så du får en ﬁn blå dyster bakgrund, som det ska vara i en standardmonsterﬁlm.

Välj Effects & Presets, Animation presets>Behaviors, välj Wiggle> Position, släpp på bakgrundslagret. Backa till 0:00:03:00. Ställ in: Wiggle Speed 1, Wiggle Amount 5, sätt keyframes. Gå 5 frames fram, sätt Wiggle Speed 5, och Amount15, gå fram 5 frames, återställ värdet.

Nu gör vi ett nytt Lager (Layer>New >Solid). Färg spelar ingen roll då den försvinner när effekten appliceras. Vi ﬂyttar fram lagret så att det börjar ﬁnnas vid 0:00:03:00. Med det nya lagret markerat väljer vi Effect i översta menyn sedan Trapcode>Particular. Nu har vi applicerat effekten.

I Effekt-paletten välj Animation Presets, t_explodeOutDark. Vi ska ﬂytta explosionen mot oss, så att den sker närmare. På effektpaletten fäller vi ner Emitter-ﬂiken och går till Position Z där vi fyller i värdet -960, på X och Y fyller vi i 387 respektive 317. Då sker explosionen nära kameran.

Backa tillbaka till 0:00:02:00, markera Fot-lagret. Oskärpa på foten till att börja med: välj Effect>Blur & Sharpen>Fast Blur. Sätt ut en key på 0:00:02:00 för Blurriness, höj värdet på Blurriness till 10 och gå fram i tiden till 0:00:03:00. Nu sänker vi värdet på Blurriness till 0.

Backa igen till 0:00:02:00, markera bakgrundslagret. Vi ska ändra skärpan. Välj Effect>Blur & Sharpen> Fast Blur. Sätt ut en key där vi står på 0:00:02:00 för Blurriness, låt värdet vara Blurriness 0 (tryck på klockan för effekten) gå fram till 0:00:03:00, höj värdet till 10.

Innan vi lämnar Monsterfoten, slå på Motionblur för alla lager, det gör att skaket och foten som kommer farande ser mer verkliga ut. Om du vill göra denna övning ﬂer gånger vill jag passa på att säga att det går bra med en fot som är en bild i stället, bara den har genomskinlig bakgrund.

Experimentera med olika inställningar eftersom effekten vi gör är lite slumpartad. Fäll ner lagret och sänk opaciteten till 97 procent, vilket räcker för att foten ska anas bakom röken. Nu lämnar vi Particular-effekten och i nästa steg ska vi på enklaste sätt simulera oskärpa med kameran.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Rätt på första försöket Ibland är det självklart vilken illustration som behövs, men hur för du över rätt tänk till en illustratör? CAP&Designs ad Johan Blomgren visar hur du gör den perfekta briefen med ett exempel som föll väl ut. Illustration: Emma Hanquist Foto: Andreas Lind

idé! På vårt bildstoryboard som vi har inför varje nummer av CAP&Design kom vi fram till att det vore passande att göra en illustration av en maskin som spottar ut rätt typsnitt på rätt plats. I artikeln har vi låtit olika formgivare berätta om vilka typsnitt de helst använder för olika ändamål.

Som en del av briefen till illustratören samlar jag inspiration i en mapp, i det här fallet bland annat Dr Snuggles, Monty Python och Professor Balthazar. Är det en särskild färgskala du vill komma åt är det dessutom bra att samla ihop förlagor även för det.

Be gärna om en version av den färdiga illustrationen med lager eller genomskinlighet, då får du möjlighet att inkorporera den med resten av layouten. Till exempel vill du kanske att vissa delar ska gå över pagineringen, men under själva brödtexten.

Be om en tidig version eller skiss av illustrationen för att undvika risken för missförstånd. Det kan bli jobbigt om illustratören känner sig helt färdig, men du inte är nöjd.

I det här exemplet utgår vi alltså från att du som beställare vet vad du är ute efter. Börja med att kolla på nätet (på agenturer som woo.se eller sajter som illustratorcentrum.se) och i tidningar som du tycker brukar ha bra och passande illustrationer. Om du inte redan vet vem du ska anlita förstås.

Därefter är det bra att skissa sidan, både för din egen skull och för illustratörens. Tänk på att redan här visa var eventuell text kommer läggas in. Det är ett bra knep om du vill få illustrationen att kännas mer som en del av formen än något som kompletterar den.

Välj också ut jobb som illustratören gjort tidigare som du tycker är snygga. Kanske är det ett särskilt sätt att jobba med strukturer som du gillar, och så vidare. Detta underlättar förstås även för illustratören som då vet exakt vilket manér du vill ha.

Om illustrationen ska användas på ett omslag eller i annan fast form kan det vara bra att skicka några tidigare exempel på hur det brukar se ut. Allt för att utesluta lösningar som inte kommer att fungera i din form.

Ha även en färdig idé klar som går att skriva ner med några rader. Ett arbetsnamn kan vara bra, i det här fallet utgick vi från »knarkig Dr Snuggles-maskin«.

Speca allt det tråkiga, men ack så viktiga: storlek (glöm ej utfall), ﬁlformat och så vidare. Viktigt är också att veta om du vill ha den som RGB eller CMYK. Det beror förstås på repro och tryck. Har ditt tryckeri ordentliga färgproﬁler är det bra att få bilden som RGB och sedan CMYK:a själv.

Skicka med en EPS eller bild på rubriken så att illustratören kan jobba ihop den med bilden. Det är också ett sätt att få illustrationen att än mer kännas som en del av din form och därmed att kännas proffsig och välplanerad. Det kräver förstås att själva grundidén stöjder en sådan lösning.

Lägg in den tidiga skissen på sidan, eller vad det nu är du jobbar med, för att se om det är någonting annat som inte fungerar, kanske hamnar någonting ﬁnt mitt i bunten och försvinner?

Självklart kan det vara skönt att bli helt överraskad av illustratören och det brukar funka utmärkt det med. Men det kan trots allt underlätta en del att veta vad du får. Det här exemplet utgår från en färdig idé som naturligtvis även går att applicera på en fotobeställning. Lycka till.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Basic Feather 5 mm

Multiply 100%

Outer Bevel 2 mm

Indesign

Skapa avancerade effekter i Indesign Effekter som förr bara fanns i Photoshop har nu även plockats in i Indesign. Alfred Mosskin visar hur du skapar en filmposter med snygga effekter.

att skapa avancerade effekter i layouten fick sig ett rejält uppsving med Indesign CS3. Där vi tidigare fick nöja oss med skugga och ludd, har vi nu blivit berikade med ett batteri av möjligheter. Många av de effekter som tidigare varit tillgängliga som lagerstilar i Photoshop har nu hittat vägen över till Indesign. En fundamental skillnad mot Photoshop är dock att Indesign applicerar effekterna på enskilda objekt och inte på lager. Den senaste versionen av Indesign i Creative Suite 4 bjuder på många matnyttiga förbättringar, men på effektfronten är det ingen större skillnad mot CS3. Effekter bygger vidare på möjligheten att styra blandningsläge och opacitet på objekt i layouten. Blandningslägen är olika regler för hur objekt ska blandas med underliggande grafik. Ett vanligt blandningsläge är till exempel Multiply, som blandar objektets färger med underliggande grafik. Det ger en naturlig mörkare blandning och är därför ett populärt blandningsläge för skuggor. Vi kommer här att använda det och flera andra blandningslägen på exempeluppdraget. För en heltäckande guide på hur blandningslägen fungerar, titta på help.adobe.com/sv_SE/InDesign/6.0 under Genomskinlighetseffekter. Opacitet är motsatsen till transparens. Hög MÖJLIGHET EN

Applicera en effekt Markera objektet som ska få effekten med markeringsverktyget (svarta pilen). Du kan även markera en grupp om hela gruppen ska få effekten. Tänk på att om du avgrupperar gruppen så försvinner effekten för alltid.

Därunder väljer du vilken effekt som ska användas. Kryssrutan invid en effekt aktiverar den. Genom att klicka på effektens namn öppnas inställningarna till höger. Oftast når du dialogrutan genom att välja en effekt, till exempel Outer Glow, och den effekten aktiveras då direkt.

opacitet pacitet är samma sak som låg transparens och beskriver alltså någonting relativt ogenomskinligt och vice versa. Opacitet har också funnits med ett tag i Indesign, men låg tidigare under paletten Transparency. Nu har blandningslägen och opacitet flyttat ihop med de nya effekterna och denna trio samlas sedan CS3 i paletten Effects. Ytterligare en förbättring från och med CS3 är möjligheten att styra dessa tre inställningar, inte bara på separata objekt utan även på olika nivåer på objekten: Fyllnad, Linje eller Text. Det öppnar stora möjligheter för avancerade effekter med bra kontroll. Effekter som kan göras direkt i layouten i stället för i till exempel Photoshop eller Illustrator. På så sätt kan man få ett betydligt smidigare och effektivare layoutarbete. ¶

Vårt mål här är att nå dialogrutan för effekter. Från effektpaletten, Effects, kan du göra på tre sätt: Klicka på den lilla fx-knappen längst ner i paletten och välj önskad effekt eller dubbelklicka på någon av raderna för objektets delar (Object/Stroke/Fill/Text) eller välj Effects från palettmenyn.

Justera effektens utseende. Vilka inställningar som kan användas beror på vilken effekt du har valt. Vanliga inställningar är till exempel blandningsläge, opacitet, brus, förskjutningsavstånd och riktning.

Vill du inte använda effektpaletten kan du markera objektet, högerklicka och välja Effects från kontextmenyn som dyker upp. Gillar du huvudmenyerna i Indesign går du in den vägen och väljer Effects från menyn Object. Slutligen ﬁnns det även en effektknapp på kontrollpaletten, högst upp, märkt fx.

För skuggeffekterna Drop Shadow, Inner shadow samt avfasning- och reliefeffekten Bevel and Emboss kan du använda Global Light. Det styr riktningen och simulerar en gemensam ljuskälla för alla objekt som använder Global Light. Ändrar du inställningen på ett objekt ändras samtliga.

Alfred Mosskin TITEL: Konsult på Kapero. UPPDRAGS GIVARE: Kapero, som ar-

betar med effektivisering av grafisk teknik och produktion på marknadsavdelningar och förlag. Kapero ligger även bakom Grafisk Kokbok. UTBILDNIN G: Civilingenjör från KTH inom medieteknik och tryckt kommunikation. Han är även Adobecertifierad expert på Indesign. KONTAKT: alfred.mosskin@kapero.se

Alla vägar bär till samma ställe: Dialogrutan för effekter. Högst upp till vänster anger du vilken del av objektet som effekten ska gälla för: Linje, Fyllning eller Text (om det är aktuellt). Grundläget är Object, vilket innebär att effekten gäller för hela objektet.

Indesign har en lysande förhandsvisning som dyker upp i många dialogrutor. Preview-knappen ﬁnns även här i dialogrutan för effekter. Kryssa i den så appliceras effekten på objektet direkt medan du gör inställningarna. Det snabbar upp arbetet med att hitta rätt inställningar rejält.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

Effekter till filmaffisch Uppdraget är en A3-poster för pangrullen Flamingo Motel. Vi monterar ett foto som ska bli bakgrundsbild. I det här fallet en strand i solnedgång. Precis en sådan som ett gäng glada flamingos skulle vilja lattja runt på.

Vi duplicerar gräsbilden med effekterna några gånger och skapar ett litet buskage i förgrunden. Man kan naturligtvis justera och variera effekterna på bilderna för att få lite variation.

För att skapa djup vill vi ha något i förgrunden. Vi monterar en pixelbild föreställande en grästuva mot en vitaktig bakgrund. På gräsbilden använder vi blandingsläget Multiply som blandar in gräset mot bakgrundsbilden. Det ljusa eller vita i gräsbilden försvinner helt.

Nu vill vi ha en rubrik. På textramen med den rosa rubriken Flamingo Motel väljer vi blandningsläget Screen för textnivån. Den ljusar upp rubriken och blandar texten med bakgrundsbilden och gräsbilderna. För att få önskad effekt sänker vi opaciteten till 50 procent.

Gräsbilden är beskuren så att gräset klipps av i överkant och på sidorna. På gräsbilden aktiverar vi effekten Directional Feather. Luddeffekten ﬁnns i tre varianter. Directional Feather låter oss styra opacitetstoningar på objekt i fyra separata riktningar. Gradient Feather återkommer vi till.

Fyllnadsfärgen i textramen sätter vi till svart och ger blandningsläget Color som tar bort mättnaden och ger en gråskaleeffekt. Vi anger 70 procents opacitet på textramens fyllnadsnivå, inte helt svartvit alltså. De inställningar vi gjort på fyllnadsfärgen har inte påverkat texten alls.

Vi tonar ut gräsbilden med Gradient Feather 50 millimeter upp och 30 åt sidorna. Nu tonar gräset ut mot bakgrunden. Om vi vill kan vi dra ner opaciteten på bilden. Även det kan göras i dialogrutan för effekter. Klicka på Transparency för att ange i procent eller med regelverktyget.

Vi kan applicera effekter och blandningslägen på länkad graﬁk också. Här monterar vi en Illustrator-bild föreställande en svart ﬂamingosiluett. Vi använder blandningsläget Overlay. Det fungerar som en mask som höjer färgkontrasten och förstärker ljusa och mörka toner på bakgrundsbilden.

För att skapa ytterligare dynamik i bilden, och klämma in en effekt till, vill vi bleka ut bakgrundsbilden i övre vänstra hörnet. Det ger en känsla av ljusstrålar som belyser bilden och lyfter fram ﬂamingosiluettens huvud ytterligare från bakgrunden.

För att göra detta ska vi utnyttja effekten Gradient Feather. I tidigare versioner av Indesign kunde man inte reglera opaciteten på bilder eller graﬁk i en toning. Transparensen ställdes då homogent för hela objektet. Den här effekten löser just det.

Markera bakgrundsbilden med markeringsverktyget. (I det här fallet kan du även markera bilden med direktmarkeringsverktyget, den vita pilen, och applicera effekten på bildinnehållet. Det ger samma resultat)

Öppna dialogrutan för effekter och välj att effekten ska gälla för hela objektet. Aktivera effekten Gradient Feather. Effekten styr hur bilden ska blekas ut mot bakgrunden, i vårt fall pappersvitt. Hade vi haft ett objekt bakom bilden så hade det dykt upp i stället.

Regeln till höger i dialogrutan styr opaciteten. Det ﬁnns två handtag från början, ett svart och ett vitt, svart är opakt, vitt är helt transparent. Regeln visar hela bildens omfång så genom att ﬂytta det svarta handtaget mot mitten skär vi bort de delar av bilden som inte ska beröras av toningen.

Vi drar det vita handtaget åt vänster för att skapa ett tydligt utfrätt hörn av bilden. Vi ställer det på position 90 procent. Det svarta ställer vi på 63. För att justera och uppnå rätt effekt får du också arbeta med det diamantformade verktyget ovanför regeln för att ställa gradientens mittpunkt.

För att styra riktningen på toningen så att den tonar ut mot det övre vänstra hörnet fyller vi i vinkeln 140 grader. Det går även att använda verktyget Gradient Feather Tool som ligger bakom övertoningsverktyget i verktygspaletten i CS3, och som ett eget verktyg i CS4.

När vi är nöjda klickar ckar vi OK. Vi har ar skapat en tjusig poster med Indesigns effekter, opacitetskontroll och blandningslägen och vi har utnyttjat möjligheten att styra på vilken nivå på objektet, linje, fyllning eller text effekten ska gälla.

Objektformat för effekter Indesign har vi lärt oss kraften i att använda styckeformat, teckenformat, färgrutor och liknande funktioner som kopplar delar av grafiken till definierade format eller stilar. På samma sätt använder vi CSS:er på webben för att uppnå kraftfull, flexibel och konsekvent webblayout. I Indesign CS2 dök funktionen objektformat upp. Objektformat ger möjlighet att länka objekt till en formatinställning. Det gör det lätt att använda samma inställningar MED

På vår filmaffisch vill vi nu lägga in lite idolbilder på de aktörer som innehar filmens bärande roller. Bilderna ska vara fotografier som vi vill lägga ett snyggt blänk på. Fotografierna ska även ha en ram och den obligatoriska skuggan för att lyfta fram dem från bakgrunden.

Vi ger bilderna en skugga. På objektformatet kryssar vi i Drop Shadow. Kolla att effekten gäller för hela objektet. Skuggan får blandningsläget Multiply, 30 procents opacitet, 3 millimeters avstånd och Global Light, Size 5 millimeter och Noise 5 procent för att inte se konstgjort ut.

Vi väljer effektinställningar för Object. Därefter aktiverar vi effekten Gradient Feather. Lägg till ett handtag på regeln så att du har tre punkter där du kan ange opacitet. I de två yttre anger vi opaciteten till 100 procent. Se till att bilderna är synliga och Previewrutan ikryssad för att kolla effekten.

på flera olika objekt. Men den stora fördelen är möjligheten att enkelt kunna styra och justera inställningar på flera objekt samtidigt. Eftersom objektet ärver inställningar från objektformatet som det länkas till finns det ingen risk att man glömmer att ändra ett av objekten. Layouten och grafiken blir konsekvent och lätt att testa och justera.

OBJEKTFORMATEN i Indesign CS3 har utvecklats ytterligare för att även styra över de nya eﬀektinställningarna. Det ska vi utnyttja nu. ¶

Här måste vi skilja på om objektformatet ska appliceras på bildram eller bildinnehåll. Vi vill till exempel att blänket ska gälla för bildinnehållet, men att skuggan och ramegenskaper ska gälla för bildramen. Indesign skiljer inte på detta på objektformaten, det är upp till oss att hålla ordning.

Nu ska den mörkrosa ramen få en relief. I objektformatsrutan väljer vi effektinställningar för linje och kryssar i Bevel and Emboss. Välj stilen Inner bevel och Chisel Hard. Sätt Size 0,6 millimeter, sätt belysningen med Screen på 35 procents opacitet och skuggan med Multiply på 50 procent.

Regelhandtaget i mitten ska ha lägre opacitet för att släppa fram den vita ytan under. Här fastnar vi för 43 procent. De svarta handtagen med 100 procents opacitet drar vi en aning mot mitten. Vi justerar även vinkeln på toningen under Angle.

Vi skapar två objektformat. Döp dem till Fotograﬁer Bildram och Fotograﬁer Innehåll. Vi lägger objektformaten på de tre svartvita fotona. Markera dem med markeringsverktyget och lägg på bildramsformatet. Markera bilderna med direktmarkeringsverktyget och lägg på innehållsformatet.

Vi använder Global Light även för rameffekten, vilket säkrar att skuggan och rambelysningen kommer att bete sig som om de hade samma ljuskälla. Då är vi klara med inställningarna för bildramarna.

För rätt effekt pröva dig fram med vinkeln, var handtagen placeras och hur toningarna mellan handtagen ska fördelas. Klicka på triangelknappen intill Location. Dra i regeln för att placera effekten, eller justera med höger- och vänsterpil. (Håll ner skift för att öka eller minska 10 procent).

3 smarta effekttips ■ Håll muspekaren på fx-symbolen

i effektpaletten som visar att en effekt är applicerad En ruta talar om vilka effekter som används. ■ Fx-symbolen kan du dra till en annan del av objektet: Objekt/Fyllnad/Linje/ Text. (Håll ner Alt för att kopiera effekten.) Du kan även dra symbolen till ett annat objekt på arbetsytan för att få effekten på ett nytt objekt. ■ Använd pipetten för att kopiera effekter. Dubbelklicka på pipettverktyget så kan du välja att det endast ska hämta effektinställningar.

I inställningarna för bildramsformatet anger vi att bakgrunden ska vara vit, och att linjefärgen ska vara en mörkrosa färg som vi hämtar från färgrutorna. Linjetjocklek sätter vi till 10 punkter. Kryssa i Preview så ser du förändringarna och att de appliceras på de tre bilderna direkt.

Nu tar vi hand om innehållet i bilderna i stället och öppnar objektformatet Fotograﬁer Innehåll. Vi ska här skapa ett blänk i fotograﬁerna. Det gör vi genom att släppa igenom lite av det pappersvita som vi tidigare satte bildramens fyllnadsfärg till.

Nu har vi två bra objektformat som styr bildram och innehåll. Ett tips om du efteråt inser att det skulle vara smart med ett objektformat, men du redan gjort ﬂera inställningar är att ha objektet med inställningarna markerat. Skapa ett nytt objektformat så skapas ett format med de inställningarna.

CAP&DESIGN No 1 = 20 09

h t e n n Ke Pilo Sista ordet:

Foto: Edithouse

Design für alle? har jag fått frågan hur man tar sig in i som art director, designer eller formgivare i reklambranschen. Givetvis försöker jag hjälpa till och kommer med olika förslag om hur man kan öka sina chanser. Men en lika självklar följdfråga borde vara: efter att du tagit sig in, hur stannar du kvar i samma bransch? Hur behåller du din glöd och skärpa? Låt mig spela upp en scen. Visst har du suttit där och vridit och vänt på ett upplägg. Kanske en hel dag utan att komma någon vart. Det har jag också. Det händer ibland. Men vad är det som för det mesta gör att man målar in sig i ett hörn eller kör in i en återvändsgränd? Fundera på det medan jag återger ett exempel på hur jag själv tagit mig ur detta förlamande grepp som vi kan kalla »Lost in design«. Först blir jag irriterad över att jag slösat bort en hel dag med att designa och försökte hitta en lösning, som i bästa fall kan klassas som »Design für alle«. Jag muttrar för mig själv och förstår först inte varför, men sedan klarnar det. Jag har omedvetet arbetat som jag trott att uppdragsgivaren ville ha resultatet.

FLER GÅNGER ÄN JAG K AN MINNAS

Inte hur jag vill tolka uppdraget. Först reser jag mig irriterat från arbetsstolen. Sparkar sedan hårt i besökssoffan som ilsket blänger tillbaka på mig. Slutligen sätter jag på Teddybears stenhårda »Step on it« på högsta volym. Nu infinner sig ett euforitillstånd och hjärnan tar andra vägar. Nästan alltid faller bitarna på plats och jag tar ut svängarna. Funderat klart över varför du målar in dig i ett hörn eller kör in i en återvändsgränd? Det är slentrianens fula tryne. Ett tillstånd som man ska försöka hålla sig väldigt långt borta från. Om du har höga krav på dig själv så kanske du alltid anser att det som kommer ut från ditt bord ska vara något nytt. Något som ingen annan gjort eller som inte synts till förut. Men då är du ganska elak mot dig själv. Det är få förunnat men beundransvärt förstås. Tillhör du inte den promille som är utrustad med denna gåva. Ge inte upp. Är du dessutom egenföretagare har du ingen som klappar dig på axeln eller hittar på utvecklande aktiviteter. Allt det där måste du lyckas med alldeles själv. Men att mota bort slentrianen är fullkomligt nödvändigt om man vill hålla sig kvar i branschen. Förbli nyfiken på flera andra medier och tekniker. Mixa och rulla ut. Leta inspiration där du inte tror att den finns. Steal and give back.

NU SKRIVER VI 2009. Det är en oerhört spännande tid då mängder av tekniker, hårdvaror, program och upplevelser vävs samman. Speciellt på internet. Eller det som snart kan heta något helt annat. Det är mycket att hålla reda på och det stressar en del kollegor. Naturligtvis. Att hålla koll på allting hela tiden. Det är väl inte fel men det ﬁnns ett annat råd. Du ska självklart blicka framåt, men glöm inte var du kommer från. Jag började med reklam då rubriker fortfarande gnuggades från Letrasetark. Fotosättning var en svindyr lyx och man skar in bokstäver vid korrekturfel. Ren pappslöjd. Repromaskinerna var stora som traktorer. Staﬀan Forsman skulle snart skriva svensk reklamhistoria med sin dåvarande kompanjon. Trots det sistnämnda. Dit vill jag aldrig igen. Men den kunskap jag bär med mig därifrån kommer alltid att vara en fantastisk tillgång i mitt arbete. Oavsett vilken typ av uppdrag det handlar om framöver. Så varför inte göra något bara för dig själv och inte för att det förväntas en viss sak av dig? Även i år ska jag själv fortsätta att fokusera på just detta. Förändring blir ofta väldigt bra. Om du inte redan prövat det, tror jag att du skulle gilla det. ¶

Tillhör du inte den promille som är utrustad med denna gåva. Ge inte upp.«

Kenneth Pilo har varit i reklambranschen sedan 1977. Han stegade direkt efter nian in på reklambyrån Gumælius i Göteborg. I dag är han art director och creative director i samma person och driver det egna företaget Pilo Bold Me, pilo.se.