Artär 2015 nr 2

Artär Nytt blod i svenskt konstliv

ORGAN FÖR KONSTNÄRSFÖRBUNDET ALLIANSEN (KFA)

UPPHOVSRÄTT:

Konstnärer gynnas av EU-direktiv

Målning: Veronika Yngwe

NR 2 2015

Artär

INNEHÅLL 4-5

EU slår vakt om upphovsrätten nu kommer lagen till Sverige.

6-7

Ny motion från Miljöpartiet om en konstnärsfond.

8-9

Notiser.

10-11

Utredningen gestaltad livsmiljö föreslår en ny myndighet för gestaltning.

12-13

Notiser.

14-15

Martin Holmström från Stockholms Fria Tidning gör ett besök i Konstrådets gömmor.

16-17

Medlemmen Åsa Freij: ”Här litet om mej, medlemmen Freij”

18–20

Medemmarna Veronika Yngwe, Ulla Werkström, Dieter Koch och Kim Ritthagen.

4 10 16 19

Konstnärsförbundet Alliansen (KFA) Tidningen Artär Partipolitiskt obunden www.konstnarsalliansen.se

Vi tillverkar ljusäkta, giftfria konstnärsoljefärger och färg för konstgrafik www.nyanshelsingborg.se Telefon: + 46 42 32 61 61

KFA:s årsavgift för 2016!

Är 600 kr för aktiv medlem. För pensionär fyllda 70 år, 400 kr. Du kan dela upp årsavgiften på två eller tre gånger. Betala in till PG: 301427-1

2 Artär Nr 2, 2015

Styrelsen 2013/2014: Ordförande: Tony Roos, bildkonstnär, 0737-07 05 55, tonyroos999@hotmail.com.

Ansvarig utgivare: Tony Roos. Vice ordförande: Birgitta NorRedaktion: Tony Roos och rgren, bildkonstnär, 0304-66 Ingemar Andersson.

25 03, Birgitta.norrgren@ Layout: Christopher bredband.net.

Kullenberg Rothvall.

Ledamöter: Ingemar AndersTryckeri: Hylte Tryck AB. son, bildkonstnär, 0703-62 60 91, ingemar1andersson@ Kontakt telia.com.

Tel: 0737-07 05 55, Martti Risku, konstsmide, 031-42 30 76 0736-22 59 99, info@konE-post: kansli@ stosmide.com. konstnarsalliansen.se Dieter Koch, 0709-79 54 30, Adress: Artär, Konstnärsalwww.dietergalleri.se. liansen, KFA, Klippan 18, Franz Glatzl, bildkonstnär. 031414 51 GÖTEBORG. 68 12 79, frasse@glatzl.com.

Suppleanter: Nilla Andersson, Annonser bildkonstnär, 0736-30 24 78.

Kontakta redaktionen för katajan@hotmail.com. bokning, prislista och teknisk Niklas Fännick, konstsmed, information. niklasfannick@gmail.com.

Inkeri Karlsson.

Prenumeration För medlemmar ingår tidnin- Föreningen bildades 2002 gen i årsavgiften. Övriga kan och organiserar yrkesprenumerera för 100 kr/år. verksamma bild- och formPlusgiro: 301427-1. konstnärer. För närvarande är Konstnärsförbundet Allian230 medlemmar. Föreningen sen, www.konstnarsalliansen. har sitt säte i Göteborg och se Orgnr: 802434-4767. ger ut tidskriften ”Artär.”

Föreningen har bland annat tagit fram ett nytt förslag till statligt konstnärsstöd som heter; ”Generellt konstnärstillägg”. Vi vill att riksdagen avskaffar det nuvarande stipendiesystemet och i stället inför ett generellt konstnärsstöd som är beskattat och pensionsgrundande. Ersättningen utgår till konstnärer med låga inkomster upp till ett visst tak då ersättningen avstannar.

Ny ungdomssektion Vid Konstnärsalliansens förbundsstämma den 26 april 2011 beslutades att starta en ungdomssektion med namnet: Yngre bild- och formkonstnärer i Sverige (YBF). Den ska registreras som en ideell förening och vara öppen för alla unga som satsar på bild, form – animation mm.

Medlemsavgifter per år: Aktiv medlem: 600 kr.

Pensionär 70 år: 400 kr. Inträdesavgift kvartalvis: Kvartal 1: 600 kr, kvartal 2: 400 kr, kvartal 3: 300 kr, K4: 150 kr.

6 INLEDAREN

6

Ny tid för inkassering av upphovsrätter Äntligen börjar det röra på sig när det gäller de monopolorganisationer som sedan länge inkasserar olika upphovsrättsersättningar. Direktivet 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering. En utredning landade på regeringskansliets bord under våren 2015 och som skall utmynna i en ny proposition under våren 2016, då lagändringen ska vara införd.

INOM EU HAR det under våren 2014 beslutats ett nytt direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning. En statlig utredning om genomförande av direktivet har föreslagit en ny lag om kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. Lagen föreslås bland annat innehålla bestämmelser om medlemskap i den typ av föreningar som Bonus utgör. En skyldighet för denna typ av föreningar att acceptera organisationer som medlemmar innebär också en skyldighet att träffa avtal med dem.

ENLIGT BONUS ÅRSREDOVISNING 2014 tilldelas bland annat KRO/KIF 8,6 miljoner, Svenska Tecknare erhåller 14,8 miljoner, Sv.Fotografernas förbund erhåller 4,3 miljoner från inkasserade medel.

KONKURRENSVERKETS SYNPUNKTER på ”Avtalad upphovsrätt” (SOU 2010:24): ”Genom en konkurrens mellan organisationerna pressas organisationerna till större ansträngningar. Utredningen skriver att det är endast administrativa kostnader som är förknippade med förvaltningen som kan bli föremål för variation och konkurrens.

Konkurrensverket delar inte den uppfattningen. Det finns ett flertal områden som upphovsrättsorganisationerna kan konkurrera med till exempel andra kostnadsposter, avseende effektivitet, kvalitet på den tjänst de erbjuder, licensvillkor och vem som fördelar högst licensintäkter till rättighetsinnehavarna.”

i denna del skall även ses i ljuset av att den Europeiska kommissionen ett flertal gånger uttalat att kollektiv rättighetsförvaltning innebär ett tillhandahållande av tjänster, såväl i förhållande till rättighetshavarna som till brukarna och övriga upphovsrättsorganisationer på rättighetsområdet.

Därmed omfattas det av såväl EUF-fördragets som tjänstedirektivets regler om fri rörlighet för tjänster och förbud mot diskriminering.

”KONKURRENSVERKETS SYNPUNKT

är bland annat Bonus Copyright (Bonuspresskopia) som årligen inkasserar totalt 216 miljoner i kopieringsavgifter inom det totala skolväsendet. Sedan 1990 har Bonus inte anslutit någon ny organisation, trots att fem organisationer, inom tidning, fackpress, bild- och formområdet, ansökt om anslutning. Bonus utdelar inte kollektiv ersättning eller individuell ersättning till utanförstående upphovsmän och deras organisationer. Man kan här i verklig mening tala om att diskriminera tusentals upphovsmän.

VAD SOM AVSES

AV BESTÄMMELSERNA framgår också att en upphovsrättsinnehavare som inte är medlem i en av de organisationer som deltar i avtalslicensen men vars verk omfattas av avtalslicensens ovan beskrivna ”utsträckta verkan” också har rätt till ersättning. Organisationen får inte diskriminera utanförstående upphovsmän och dessa ska alltså åtnjuta samma fördelar som organisationens egna medlemmar.

En utanförstående upphovsman kan dock alltid begära ersättning som hänför sig till det specifika utnyttjandet av just hans eller hennes. Organisationerna är alltså enligt upphovsrättslagen skyldiga att förmedla ersättning även till rättighetshavare som inte är medlemmar, på samma sätt som till de egna medlemmarna.

GENOM ATT BARA EN organisation, enligt utredningens förslag, ges möjlighet att ingå avtal om avtalslicens fråntas i praktiken andra organisationer, exempelvis från andra geografiska områden eller med andra rättighetshavare knutna till sig, möjlighet att ingå avtal om avtalslicens på ett visst område.

Förslaget innebär att den nuvarande situationen där varje organisation oftast har en ensam eller dominerande ställning inom sina geografiska områden befästs och att möjligheten till konkurrens mellan olika förvaltningsorganisationer i praktiken elimineras. 

Tony Roos ordförande KFA

Nr 2, 2015 Artär 3

NYHETER

6

EU SLÅR VAKT OM

Under våren 2014 beslutade EU om ett nytt direktiv som föreslår en ny lag om kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. Nu har en statlig utredning om genomförande av direktivet föreslagit en sådan svensk lag.

Skolkopieringsavtalet Skolkopieringsersättning regleras av det är en avtalslicens så kallade skolkopieringsavtalet, ett avtal mellan Bonus Copyright Access (Bonus) Ur immaterialrättslig synvinkel utgör och utbildningsanordnare eller organiskolkopieringsavtalet en så kallad avtalssationer som företräder dessa. Avtalet licens, som regleras i 3 a kap. upphovsutgör ur rättslig synvinkel en avtalslicens, rättslagen. I 3 a kap. 42 a § anges bland vilket regleras i lagen (1960:729) om annat följande: upphovsrätt till litterära och konstnärliga ”En avtalslicens […] gäller för utverk (upphovsrättslagen). Regleringen nyttjande av verk på visst sätt, när ett innebär att alla utbildningsanordnare avtal har ingåtts om utnyttjande av verk som är anslutna till avtalet får kopiera på sådant sätt med en organisation som alla verk som omfattas, även om den företräder ett flertal upphovsmän till i aktuella upphovsrättsinnehavaren står Sverige använda verk på området. Avtalsutanför Bonus. Utanförstående upphovs- licensen ger användaren rätt att utnyttja rättsinnehavare får inte diskrimineras verk av det slag som avses med avtalet utan har rätt till ersättning trots att verkens upphovsoch förmåner som följer av ”Organisationen män inte företräds av orgaavtalet. nisationen. För att ett verk får inte Inom EU har det under ska få utnyttjas med stöd av våren 2014 beslutats ett 42 c § krävs att avtalet med diskriminera nytt direktiv om kollektiv har ingåtts utanförstående organisationen rättighetsförvaltning. En av någon som bedriver upphovsmän” undervisningsverksamhet i statlig utredning om genomförande av direktivet organiserade former. har föreslagit en ny lag om kollektiv rät I 3 a kap. 42 c § anges att ”för undertighetsförvaltning på upphovsrättsområ- visningsändamål får exemplar framställas det. Lagen föreslås bland annat innehålla av offentliggjorda verk, om avtalslicens bestämmelser om medlemskap i den typ gäller enligt 42 a §. Exemplaren får anav föreningar som Bonus utgör. En skyl- vändas endast i undervisningsverksamhet dighet för denna typ av föreningar att som omfattas av det avtal som förutsätts acceptera organisationer som medlemför uppkomsten av avtalslicensen.” mar innebär också en skyldighet att träffa Av de ovan redovisade bestämmelseravtal med dem. Utredningstjänsten anser na framgår också att en upphovsrättsinatt utredningens förslag i dessa delar nehavare som inte är medlem i en av de besvarar uppdragsgivarens fråga om lagorganisationer som deltar i avtalslicensen ändringar. (utanförstående upphovsrättsinnehavare)

”

4 Artär Nr 2, 2015

men vars verk omfattas av avtalslicensens ovan beskrivna ”utsträckta verkan” också har rätt till ersättning.

Det underliggande avtalet med organisationen styr det utnyttjande som kan ske med stöd av avtalslicensen. Om avtalet innehåller begränsningar i förhållande till vad som anges i bestämmelserna gäller vad som föreskrivs i avtalet även för utanförstående upphovsmän. Organisationen får inte diskriminera utanförstående upphovsmän och dessa ska alltså åtnjuta samma fördelar som organisationens egna medlemmar. En utanförstående upphovsman kan dock alltid begära ersättning som hänför sig till det specifika utnyttjandet av just hans eller hennes verk. Organisationerna är alltså enligt upphovsrättslagen skyldiga att förmedla ersättning även till rättighetshavare som inte är medlemmar, på samma sätt som till de egna medlemmarna.

Flera avtal skulle vara möjligt Flera organisationer kan vara behöriga att teckna avtal samtidigt och på samma område. SKL uppger på sin webbplats att de under flera år fått begäran om att förhandla fram ytterligare ett skolkopieringsavtal med två organisationer (Konstnärernas Intresseförening, DUR och Konstnärsförbundet Alliansen, KFA) som är tänkt att löpa parallellt med det befintliga. SKL uppger att de har avböjt att inleda förhandlingar med nämnda organisationer.

UPPHOVSRÄTTEN

FOTO: EU

Ett nytt EU-direktiv på vägrar godkänna en begäran om medområdet ska genomföras lemskap ska den ge rättighetshavaren Direktivet om kollektiv rättighetsförvalt- en tydlig motivering av skälen till sitt ning beslutades i mars 2014 och ska vara beslut.” införlivat senast den 10 april 2016.

Utredning föreslår nya Regeringen beslutade i mars 2014 att tillkalla en särskild utredare för att föreslå lagregler om medlemskap hur direktivet ska genomföras i svensk I svensk lagstiftning gäller för närvarätt. Utredningen om kollektiv rättighets- rande olika regler om medlemskap beförvaltning på upphovsrättsområdet pre- roende på formen av association. För senterade sitt betänkande i maj 2015. ekonomiska föreningar (som Bonus) I betänkandet föreslås bland annat en gäller bestämmelserna i lagen (1987:667) ny lag om kollektiv rättighetsförvaltning om ekonomiska föreningar, vilket står i på upphovsrättsområdet. föreningslagen.

När det gäller medlemskap ”Organisationerna Utredningen anser att i en kollektiv förvaltningsföreningslagens bestämär alltså enligt melser om medlemskap organisation anges fölupphovsrättslagen ska tillämpas på en koljande i direktivets art: ”En kollektiv förvaltlektiv förvaltningsorganiskyldiga att ningsorganisation ska sation som bedrivs som förmedla godta rättighetshavare en ekonomisk förening, och enheter som repreersättning även till ett europakooperativ eller senterar rättighetshavare, som en ideell förening men rättighetshavare inbegripet andra kollektiva bedömer att direktivets som inte är förvaltningsorganisationer bestämmelser om medoch sammanslutningar lemskap i en kollektiv förmedlemmar” av rättighetshavare, som valtningsorganisation inte medlemmar om de upptillämpas på stiftelser. fyller kraven för medlemskap, vilka ska Mot bakgrund av de överväganden baseras på objektiva, transparenta och som utredningen gjort föreslås att den icke-diskriminerande kriterier. Dessa nya bestämmelsen ska få följande utkrav för medlemskap ska anges i stadgan formning: eller medlemskapsvillkoren för den kol ”En kollektiv förvaltningsorganisation lektiva förvaltningsorganisationen och de ska godta rättighetshavare och enheter ska vara allmänt tillgängliga. I situationer som företräder rättighetshavare som där en kollektiv förvaltningsorganisation medlemmar, om de uppfyller kraven för

”

medlemskap. Kraven ska baseras på objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier.

Kraven för medlemskap ska anges i stadgarna för den kollektiva förvaltningsorganisationen och vara allmänt tillgängliga. Om en kollektiv förvaltningsorganisation vägrar godta en begäran om medlemskap, ska den ge rättighetshavaren eller enheten en tydlig motivering till beslutet.

Första stycket gäller inte för medlemskap i kollektiva förvaltningsorganisationer som är ekonomiska föreningar, ideella föreningar eller europakooperativ.

För dem gäller i stället de förutsättningar för medlemskap som anges i 3 kap. 1 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Betänkandet har remitterats och inom Justitiedepartementet pågår för närvarande arbetet med att ta fram en lagrådsremiss.

Skyldighet för Bonus att träffa avtal En skyldighet att acceptera organisationer som medlemmar i Bonus skulle innebära en skyldighet att träffa avtal med dem. Utredningstjänsten anser att de delar av betänkandets förslag som redovisas ovan besvarar uppdragsgivarens fråga om vilken lagändring som krävs.  Red.

Nr 2, 2015 Artär 5

NY MOTION OM

KONSTNÄRSFOND I ett antal europeiska länder har det länge diskuterats om att införa en procentuell avgift på auktionshusens försäljning av konstverk i ”domaine public”, vilket innebär verk där upphovsrättsersättning inte gäller längre.

6 Artär Nr 2, 2015

FOTO: Wikimedia Commons / Jan Vermeer - The Art of Painting

”

”Det är önskvärt att öka tryggheten och graden av anställningar också för de som arbetar med konstnärlig produktion av bild och form”

Upphovsrätten upphör att gälla 70 år efter konstnärens död. Den så kallade följerätten avslutas då. ”Samlare” slåss om toppobjekten. Av de högsta auktionspriserna för konst har hela elva av dem uppnåtts efter år 2008, samma år som finanskrisen i USA startade. För gemene man kan utvecklingen sakna logik, som om konstmarknaden existerade i ett ”parallellt universum” långt från krisens Grekland och krisande banker i Spanien.

Konstnärsalliansen har föreslagit att regering och riksdag skyndsamt ska se över förslaget i syfte att öka ersättningen till konstnärerna. Vi föreslår att en avgift om 3 procent i domaine public avgår till en gemensam fond.

En dylik reform av detta slag blir efter den individuella skyddstidens (följerätt) slut en gemensam resurs för levande och verksamma konstnärer. De resurser en sådan reform skapar kan naturligtvis användas på fler områden.

Denna konstnärspolitiska förstärkning kan exempelvis komma att utgöra ett stöd till nu aktiva konstnärer och till pensionsförstärkningar åt äldre kolleger.

1962 framlades ett sådant förslag av den då Västtyska regeringen men kom inte att genomföras.

Motion från Miljöpartist Niclas Malmberg (MP) har lämnat in en motion som går i linje med KFA:a förslag, en motion om inrättandet av en konstnärsfond.

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av en konstnärsfond med utgångspunkt i SOU 1997:106 och motionens resonemang, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

Motivering till förslaget I SOU 1997:106 föreslås att en avgift ska tas ut när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet säljer vidare, eller förmedlar en vidareförsäljning av ett exemplar av ett konstverk som inte om-

fattas av den upphovsrättsliga giltighetstiden. Avgiftsplikten ska omfatta samma konstverk som följerätten. Utredningen föreslår en lägsta gräns på försäljningspriset på en tjugondel av basbeloppet för att avgiftsskyldighet ska gälla.

SOU 1997:106 föreslår vidare att avgiften tas ut med ett belopp motsvarande fem procent av försäljningssumman exklusive mervärdesskatt. Utredningen föreslår att de uppburna avgifterna ska bilda en särskild fond, Konstnärsfonden, som ska förvaltas av Kammarkollegiet och att uppbörden av avgiften ska hanteras i lagen om punktskatter och prisregleringar. För detta föreslås i utredningen en lag om Konstnärsfonden och en förordning för densamma.

Enligt utredningen föreslås medlen användas till såväl individuella som mer kollektiva stöd till bildkonstnärer och att medlen ska förvaltas av Statens kulturråd och Konstnärsnämnden.

Konstnärernas situation Bild- och formkonstnärer tillhör de grupper av kulturarbetare som trots långa utbildningar har de lägsta genomsnittliga inkomsterna. 2014 uppgav 64 procent av bild och formkonstnärerna, i en enkät utförd av KRO/KIF att de hade en taxerad månadsinkomst på under 13 300 kr. I Konstnärsnämndens rapport Konstnärernas inkomster från 2009 uppges att 61,4 procent av bildkonstnärerna mellan 20-64 hade en sammanräknad förvärvsinkomst som var lägre än 160 000 kr. För hela befolkningen låg andelen personer med en sammanräknad förvärvsinkomst på under 160 000 kr på 19,4 procent. Området saknar också något som motsvarar konstnärsallianserna inom musik och scenkonstområdet eftersom det saknas anställningar inom bild- och formområdet.

Inte heller har bildkonstområdet en fond motsvarande författarfonden.

Mycket har hänt sedan 1997 vad gäller den tekniska och konstnärliga utveck-

lingen i samhället. Det är inte säkert att den användning av medlen i en framtida Konstnärsfonden i dag får bäst verkan med det förslag som lades fram i utredningen 1997. Det är önskvärt att öka tryggheten och graden av anställningar också för de som arbetar med konstnärlig produktion av bild och form. Det är önskvärt att arbete i samband med utställningar betalas enligt MU-avtalets intentioner.

Därför bör tidigare förslag ses över i dialog med bild- och formkonstnärernas organisationer, bland annat vad gäller vilket sätt medlen från en avgift på vidareförsäljning av konst kan stärka bildkonstnärerna samt utredningens författningsförslag och förordningstext.

Många vinnare Konstnärsfonden är i grunden en konstruktion för att skapa bättre förutsättningar för de konstnärer som är aktiva i dag. Men på sikt gynnar det också gallerierna och andra som yrkesmässigt vidareförsäljer konst, eftersom förutsättningarna för att vi även framöver har en mångfald av konst förbättras. De konstnärer som kan ges ett stöd när Konstnärsfonden bildas kommer vidare i en framtid bidra till intäkter till fonden som på så sätt kan ses som en omfördelning mellan generationer – från den tidigare aktive till den nu aktive konstnären.

Riksdagen bör därför ställa sig bakom det som anförs i motionen om införandet av en avgift på vidareförsäljning av ett konstverk som inte omfattas av den upphovsrättsliga giltighetstiden och att dessa avgifter ska samlas i en nyinrättad konstnärsfond och för regeringen tillkännage sin vilja att den återkommer med lagförslag och förslag till förordning för ovan nämnda konstnärsfond med utgångspunkt i såväl SOU 1997:106 och motionens resonemang.  Red.

Nr 2, 2015 Artär 7

NOTISER

6

Bukowskis köper tillbaka förfalskningar för 7,5 miljoner Auktionsfirman Bukowskis köper tillbaka sex målningar sedan det avslöjats att det kan röra sig om förfalskningar.

2012 började polis i Finland utreda en liga som misstänks ha specialiserat sig på konstförfalskningar och på sensommaren i år fick Bukowskis veta att den omfattade ett antal verk som sålts av dem.

– Det var då vi valde att agera och göra den här ovanliga åtgärden, säger Bukowskis vd Anna-Karin Laurell.

– Som kund vill man känna att man är trygg och har förtroende för företaget.

Fem av de sex konstverken har sålts i Finland, medan det sjätte, en målning av Fernand Léger, sålts i Sverige. Inför försäljningen anlitades en av världens främsta experter på Léger som bedömde verket som äkta, men nu har ligan erkänt att de förfalskat målningen. Den har nu köpts tillbaka för försäljningssumman fem miljoner. Anna-Karin Laurell säger att så storskalig förfalskning är mycket ovanlig.

– Den här omfattningen har vi aldrig råkat ut för. Det är därför vi har valt att ta ett större ansvar än vanligt. Sammanlagt har Bukowskis köpt tillbaka konst till ett värde av 7,5 miljoner. Ytterligare några verk är under utredning och kan också komma att köpas tillbaka av auktionshuset, säger hon. 

Nu har årets sverigefinska konstnär blivit utsedd

Sverige Finska Bildkonstnärers Förening, Suomiart, har utsett årets konstnär 2015. Titti Hammarling från Vaxholm tog hem utmärkelsen för 2015.

Publikens favorit blev Nanna Ståhle från Göteborg med tavlan ”Kyssen”, en olja på trä på 40 x 30 centimeter.

Titti Hammarling vann utmärkelsen med sin tavla ”With her king”, en olja på 32 x 32 centimeter. 

8 Artär Nr 2, 2015

Statens konstråd satsar på miljonprogrammen Regeringen ger Statens konstråd i uppdrag att arbeta fram exempel på konstnärlig berikning av miljonprogrammets gemensamma platser.

Regeringen ger i uppdrag åt Statens konstråd och Statens kulturråd att genomföra den kultursatsning på miljonprogrammets områden som de aviserade i höstas men som föll med höstbudgeten. Satsningen omfattar nu totalt 170 miljoner kronor och ska pågå från 2016 till 2018.

Magdalena Malm. FOTO: Statens konstråd Statens konstråd ska tillsammans med lokala aktörer ta fram praktiska i miljonprogramsområden, fortsätter exempel på hur miljonprogrammets Magdalena Malm. miljöer kan berikas konstnärligt, medan Under våren 2016 planerar Statens Statens kulturråd ska fördela medel till konstråd att göra en utlysning där komaktörer ur det lokala civila samhället. muner och föreningar kan ge förslag på Redan i vårbudgeten avsätter regeringen särskilt intressanta platser i miljonprotvå miljoner kronor för förberedelser grammets områden över hela Sverige. under 2015.

Utlysningen fokuserar på vissa typer av – Vi är förstås glada att uppdraget platser, till exempel grönområden, lekgick igenom till slut eftersom konst i platser, skolor, gårdar eller centrum. boendemiljöer engagerar så många.

Konstprojekten ska utföras på geVi ser fram emot att utveckla lokalt mensamma platser och kommer också förankrade konstprojekt som tar sig an att inbegripa en bredare gestaltning av hela platser i miljonprogrammets områ- dessa miljöer. För att uppnå långsiktigden säger Magdalena Malm, direktör på het kommer projekten att utformas i Statens konstråd. samverkan med såväl civilsamhällets Miljonprogrammet inkluderar boenlokala aktörer som kommuner och fastdeområden av många olika karaktärer ighetsbolag. Statens konstråd kommer över hela landet. Avgörande för Statens inleda projekten med att bygga upp konstråds satsning är dock långsiktiga en förståelse för platsernas specifika resultat med förankring i platsen, snasärarter. Detta arbete kommer göras rare än ett flertal korta projekt. Resultillsammans med konstnärer, arkitekter, taten ska finnas kvar även efter det att de lokala civilsamhällena och de som regeringsuppdraget är avslutat. Statens bor i områdena. Utifrån detta arbete ska konstråd kommer därför att fokusera sedan konkreta projekt för konst och på mellan fem och tio platser, fördelade gestaltning kunna utvecklas. över Sverige och arbeta med dem under – Vi vill arbeta med konst som ende tre år som uppdraget omfattar. gagerar de som lever nära den. Tillsam – I områden där folk bor är lyhördmans med lokala aktörer kan vi genom het och långsiktighet avgörande. Därför konsten både ta tillvara på den rikedom fokuserar vi arbetet till ett urval av som redan finns och skapa nya gemenplatser. Vårt mål är att både process och samma erfarenheter, säger Magdalena resultat ska kunna inspirera andra som Malm.  Red. vill utveckla boendemiljöer, inte bara

Konstnärsalliansen har startat ett samarbete med TellusArt Tellus Konst har åtagit sig att erbjuda en global plattform för enastående och kommande konstnärer från hela världen genom utställningar, seminarier och projekt.

TellusArt är en icke lönsam organisation baserad i Sverige. Ända från idéstadiet är konstverksamhet och initiativ kärnan i TellusArt. Från och med 2008 har TellusArt bjudit in konstnärer från hela världen att delta i internationella konstevenemang som hålls i olika länder runt om i världen. Internationella konstnärer deltar i dessa konsthändelser inte bara genom att måla efter orsaken, också för att utbyta synpunkter och åsikter om deras särpräglade kulturer genom föredrag och presentationer, vilket gör det mer än bara en målning workshop och ger TellusArt en verklig innebörd.

Visionen är att få internationella artister på en plattform, det inte bara ingjuta bybor och deras kreativa energi utan också stimulera dem för att hålla sina hem och vackra omgivningar.

TellusArt började sin resa 2008 och odla datum har det organiserat 47 nationella och internationella evenemang.

180 konstnär och tusentals skolbarn har deltagit i dessa händelser. Internationella evenemang organiserades i Europa och Asien och studentkonstverk samlas in från alla delar av världen. Även om alla dessa händelser har deras särskiljande betydelse i vår resa men några av de händelser och andelar är värda att nämna. TellusArt fick möjlighet att visa upp barnkonstverk på ”FN klimatförändringar conference” som hölls i Köpenhamn i år 2009.

Konst bortom gränser organiserades på Prince of Wales museum i Mumbai i år 2010 och det är också en mycket viktig händelse som 40 nationella och internationella konstnärer deltog i.

Konst bortom gränser-2012 hölls i Goa och det är också en viktig händelse som direktoratet för konst och kultur utökat sitt fulla stöd till vårt arbete och försett oss med alla nödvändiga element att göra detta arbete till en framgång. En 140 meter lång väggtavla målad av alla deltagande konstnärer och skolbarn från Goa som en offentlig konst att sprida kunskap om allvarliga miljöfrågor. En sådan insats var mycket uppskattad av de både ortsbor och besökare. Förteckning över genomförda evenemang finns på TellusArts webbplats.  Red.

Minnesvård över flodvågskatastrofen I samband med tioårsminnet av flodvågskatastrofen under förra året beslöt regeringen att en minnesvård ska upprättas i Sverige.

Under hösten har regeringen beslutat att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att ansvara för den fortsatta processen med att utforma minnesvård till minne av flodvågskatastofen. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Statens konstråd och i samråd med Kungliga

Djurgårdens förvaltning. I uppdraget ingår att utlysa en tävling om hur minnesvården bör gestaltas där en jury utser det vinnande bidraget.

Statens konstråd ska leda den del av arbetet som handlar om konstnärlig utformning. ­ – Vi har just inlett samarbetet och tar nu fram en process som ska säkra både konstnärlig kvalitet och hänsyn till de som är berörda av katastrofen, säger Lotta Mossum, projektledare på Statens konstråd. 

Uttagning till Vårsalong 2016 på Romelegården

Just nu görs intresseanmälningar till kommande utställningar i Romelegårdens regi under 2016. Skriv lite om dig själv och bifoga några foton på dina verk. Sänd din intresseanmälan till Romelegården, Dörröd 1041, 247 96 Veberöd eller per e-post, info@romelegarden. com.

De har också en jurybedömd utställning mellan 2016-09-03 och 2016-09-11 där man får ansöka med fem verk som är max fem år gamla. De ska lämnas in för bedömning senast 17/8. Alla tekniker (bild och hantverk) är tillåtna.

Vilken chans har jag att bli uttagen?

Detta varierar från år till år. Det är öppet för konstnärer från de nordiska länderna att söka. Utställningen genomförs enligt KRO:s regler och omfattar alla tekniker.

Till 2015 års jurybedömda utställning hade 150 konstnärer från de nordiska länderna lämnat in vardera fem verk för bedömning. 62 konstnärer antogs att medverka.

Vad gäller om jag blir uttagen?

De konstnärer som blir uttagna av juryn ska deltaga i ”Jurybedömd salong 2016”. Romele Konsthall kan ta emot cirkaa 40 bildkonstnärer och 20 med hantverk.

Varje utställare tilldelas max två till fyra ytor. Konstnärer som ansökt med små verk har möjlighet att komplettera med fler alster under tiden 29 till 31 augusti.

Romele Konsthall ligger på Romelegården, fem kilometer söder om Veberöd i Skåne. 

Stipendium till kulturarbetare delas ut i Uppsala kommun Uppsala kommuns stipendium till kulturarbetare stödjer och uppmuntrar förtjänstfull verksamhet inom till exempel litteratur, musik, bildkonst, konsthantverk, film, foto, teater, dans eller folkbildning. Det delas ut till dig som är skriven i Uppsala kommun eller har verksamheten knuten dit. Konstnärer ska lämna personbevis och arbetsprov. Sista ansökningsdag är den 6 januari 2016. 

Nr 2, 2015 Artär 9

UTREDNIN MYNDIGHE

Arkitektur-, form- och designpolitiken i andra länder Utredningen ska redovisa hur politiken på området har utvecklats i några utvalda länder och hur den rådande situationen för området ser ut i dag. Utredningen har sett på Danmarks, Norges, Nederländernas, Storbritanniens och EU-kommissionens arbete med arkitektur- och designpolitik och hur samverkan ser ut mellan aktörer inom arkitektur, form och design. Utifrån utredningens direktiv och perspektiv pekar utredningen också på hur det politiska arbetet med hållbar samhällsutveckling ser ut internationellt i en övergripande kartläggning över några storstäders och länders politiska mål och strategier.

Förslag till en ny myndighet För att uppfylla målen och åstadkomma ett starkt och långsiktigt genomslag anser utredningen att det krävs en myndighet som kan utveckla och driva politiken för arkitektur, form och design, som kontinuerligt kan följa kunskapsutvecklingen, perspektivera, samarbeta, stimulera, debattera, följa upp statens förebildlighet och vid behov föreslå nya mål. Utredningen föreslår att Statens centrum för arkitektur och design (Arkdes) ombildas till Myndigheten för Gestaltad livsmiljö.

Namnet ska ses som ett arbetsnamn och kan slutligt bestämmas senare.

10 Artär Nr 2, 2015

Förslaget innebär bland annat: • Samlingarna ska överföras till ett statligt finansierat museum med bra förutsättningar att klara vård och visning av samlingarna.

• Utställningsverksamheten i dess nuvarande form inte ska ingå i den nya myndigheten. Myndigheten för Gestaltad livsmiljö ska dock ha möjlighet att göra utställningar och även producera och delta i produktioner av utställningar på andra platser.

• Myndigheten ska ha nära samverkan med befintliga regionala aktörer och även kunna stötta bildandet av nya.

• Myndigheten ska vara en nationell mötesplats med goda möjligheter att perspektivera och påvisa nyttan av arkitektur, form och design, samt att stimulera andra aktörer att ta vid och driva perspektivet gestaltad livsmiljö i sina respektive verksamheter.

• En designfunktion inrättas på Myndigheten för Gestaltad livsmiljö som ska ge stöd i och öka användningen av designmetodik i offentliga verksamheter.

• Det pedagogiska uppdraget, bibliotek och forskning ska omfattas av och utvecklas i den nya myndighetens verksamhet.

• Myndigheten ska följa upp statens

arbete och förebildlighet genom samverkan med andra myndigheter och på olika sätt vara ansvarig för att perspektivet gestaltad livsmiljö hanteras och används i det offentliga.

• Myndigheten ska administrera ett nytt anslag för utvecklingsinsatser av området.

Det offentliga och förslag till insatser i en ny politik Statens, landstingens och kommunernas åtaganden ska stötta politiken för arkitektur, form och design, både nationellt, regionalt som lokalt. Utredningen beskriver översiktligt den offentliga sektorn, kommunernas och landstingens uppgifter och ger förslag på hur det offentliga ska samverka för att stärka perspektivet gestaltad livsmiljö.

Utredningens förslag och bedömningar i kapitlet omfattar bland annat: • En riksarkitekt tillsätts inom Statens fastighetsverk. Fastighetsverket föreslås få ett särskilt ansvar för att utveckla samverkan kring arkitektonisk kvalitet i statligt byggande och fastighetsförvaltning.

• En utvecklingsfond för att främja

FOTO: Wikimedia Commons

Y N N E R Å L S E R NG FÖ G N I N T L A T S E ET FÖR G Utredningen gestaltad livsmiljö – Ku 2014:02 – tillsattes med uppdraget att göra en översyn av den nuvarande politiken för h arkitektur, form och design oc för att föreslå en ny politik för området.

området arkitektur, form och design i hela landet och ge stöd till exportfrämjande insatser ska utredas.

• Myndigheten för Gestaltad livsmiljö och Statens fastighetsverk ska få i uppdrag att ge vägledning och stöd till utveckling av arkitektur-, form- och designprogram i statliga myndigheter.

• Internationellt utbyte och svensk export av arkitektur, form och design ska stärkas. De exportfrämjande aktörerna bör stöttas i sina insatser för att lyfta de kulturella värdena och stärka exporten inom områdena.

• Ett statligt stöd ges till ett så kallat wild card-system för att öka mångfalden och stimulera arkitekt- och designbranschen genom att ge utövare i etableringsfasen en större chans att delta i upphandlingar, tävlingar och innovationsprocesser.

Höjd kompetens inom offentlig upphandling En mycket stor del av den offentliga

upphandlingen är på ett eller annat sätt kopplat till produkter, tjänster eller processer som innehåller arkitektur, form och design.

De upphandlande myndigheterna har ett stort ansvar att omsätta våra gemensamma medel på bästa sätt. Effektiva verktyg och hög kompetens behövs för att säkerställa att rätt upphandlingsform tillämpas, reglerna tolkas på ett relevant sätt, att uppföljning görs och att kunskap om området möjliggör en större inriktning mot kvalitet i offentliga upphandlingar.

Förslagen och bedömningarna omfattar bland annat att: • Fortsatt och utökat stöd bör ges till vissa forskningsaktörer för att öka kompetensen inom upphandling av varor och tjänster inom området arkitektur, form och design, och inom innovativt samhällsbyggande utifrån perspektivet ge-

staltad livsmiljö.

• Upphandlingsmyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bör ta fram en kvalitetspolicy för kommunerna, för upphandling av arkitektur, form och design.

• Upphandlingsmyndigheten bör utveckla och erbjuda metodstöd och handledning för nya upphandlingsformer, som underlättar inriktningen mot kvalitet i den offentliga upphandlingen av gestaltningstjänster.

• Upphandlande myndigheter och leverantörer ska ha tillgång till ett forum för att möjliggöra möten och dialog.  Red.

Nr 2, 2015 Artär 11

NOTISER

6 Liljevalchs vårsalong visas i Gallerian i Stockholm

2016 års upplaga av Vårsalongen äger inte rum på hemmaplan. Liljevalchs, den anrika konsthallen på Djurgården i Stockholm som härbärgerat utställningen sedan 1921 eftersom den byggs om nästa år. Därför visas utställningen, där måleri är den dominerande genren, högst upp i köpcentrumet Gallerian på Hamngatan, mitt i Stockholm.

114 konstnärer har valts ut av juryn som består av konstnärerna Lena Cronqvist, Berit Lindfeldt och Maria Miesenberger med Liljevalchs chef Mårten Castenfors som ordförande.

Som vanligt är det rejäl spridning på deltagarnas ålder – från 23 till 100 år, och hyfsat jämn fördelning mellan könen, 64 kvinnor och 54 män.

Vårsalongen öppnar den 12 februari 2016. 

Ansökningstider under 2016 (Tid för beslut inom parentes.)

1 februari Bild och form: Stockholms ateljéstipendium (beslut mars) 2 februari Bild och form, musik, teater dans och film: Internationellt kulturutbyte (beslut mars) Resebidrag (beslut mars) 12 april Bild och form: Residens i Stockholm för nyexaminerade från konstnärliga högskolor Residens i Stockholm (beslut juni) 19 april Bild och form: Arbetsstipendier (beslut oktober) 25 april Bild och form, musik, teater dans och film: Internationellt kulturutbyte (beslut maj) Resebidrag (beslut maj) Stipendium Längmanska Kulturfonden Kulturella sektorer: Bild/form, Dans, Film, Ord, Scen, Ton: Sista ansökningsdag: 15 januari 2016.

12 Artär Nr 2, 2015

Köpenhamn redo Mellan den 15 och 17 april 2016 är det dags för Skandinaviens största konstmässa, mitt i centrala Köpenhamn. Det handlar om Art Nordic där konstnärer från över tio olika länder väljer att ställa ut.

Mer än 97 procent av alla montrar på Art Nordic var redan sålda med mer än två månader kvar till 2015 års mässa.

Totalt finns 5 000 kvadratmeter utställningsyta i Øksnehallen mitt i Köpenhamns centrum.

Att arrangera en så stor mässa är en spännande uppgift som kostar över två miljoner danska kronor. Art Nordic har köpt externa tjänster för stora summor av bland annat P Service som är leverantör av väggar inklusive setup/demontering. P Service är en exklusiv leverantör av denna typ av tjänster till bland annat Bella Center, Forum och Øksnehallen. P Service utför också alla elektriska instalØksnehallen ligger i den Brune kødby i Kölationer som behöver göras, det i samarbete med DGI, företaget som har det penham. Det var ursprungligen ett slakthus huvudsakliga ansvaret för Øksnehallen. byggt 1901 och blev ritat av Ludvig Fenger.

De inköpta väggarna är 2,53 meter höga och 12 milimeter tjocka.

De tjänster som Art Nordic köpt från dem är bland annat produktionsledare, En annan av leverantörerna är DGI City som är experter inom försäljning. produktionsassistenter, teknisk support,

Här är Deelooparts Nu är alla datum klara för Deelooparts konstmässa i Sverige under 2016.

Konstmässan på Luftkastellet vid Öresundsbron i Malmö 2016 kommer att hållas mellan den 3 till 6 juni. Inträdet är fritt för alla besökare.

Uppackning i montrarna för alla utställare sker från och med fredag klockan 8.00 till och med klockan 13.00 under samma dag.

Det totala antalet montrar som finns tillgängliga är mellan 60 och 70 stycken.

Monterstorleken är en höjd på 2,50 meter och en bredd på 1x3x1 meter.

Belysning i montrarna är tre stycken spotlights.

Priset är 4 400 kronor exklusive moms per monter.

Arrangören är Deeloopart AB, vilka nås genom bokning@deeloopart.se och telefon 070-466 45 60.

Adressen är Luftkastellet AB, Utsiktsvägen 10, 216 11 Malmö.

Mer information finns på webben på adressen www.luftkastellet.se och www. deeloopart.com, samt på Facebook.

för Art Nordic 2016

Under 1997 blev byggnaden invigd som kultur- och utställningshall.

FOTO: Wikimedia Commons

mat och dryck till gäster och utställare, rengöring samt avfallshantering i Øksnehallen.

Inför en såpass stor mässa lägger Art Nordic sexsiffriga belopp på reklam och marknadsföring. Det finns en intensiv plan för marknadsföringen. Tyngdpunkten ligger på sociala medier samt olika elektroniska medieplattformar, så som Facebook, Twitter, Linkedin och Pinterest kombinerat med magasinet Art Nordic Art som utkommer i cirka 7 000 exemplar och är över 300 sidor tjockt.

Det distribueras i mars till omkring 1 300 konstföreningar, gallerier, konstkritiker och speciellt inbjudna, liksom media för att ge alla gott om tid att bekanta sig med vad som väntar på Skandinaviens största konstmässa.

Art Nordic inbjuder också alla medlemmar i konstföreningar att besöka Art Nordic gratis med följe. Varje konstnär får de entrékort som de vill ha och de distribueras elektroniskt.

Den som är intresserad av mässan gör klokt i att besöka www.art-nordic.dk regelbundet för att få ny och kontinuerlig information om evenemanget.

Totalt deltar över 80 konstnärer från Europa med olika konstverk i ett nära samarbete med salonger så som Libres Europeens / & Universels (Paris Est).

Alla artister på mässan är internationellt kända. 

mässor under 2016 Så här bokar man:

1. Skicka en bokningsförfrågan till adressen bokning@deeloopart.se med konstnärens namn, länk till konstnärens konst, månad som ni vill ställa ut samt önskad monter. Monterplan finns i separat dokument, kontakta Deeloopart om ni vill ha den igen.

2. När vi bekräftar att vald monter reserverats till dig via e-mail, sätter du in föranmälan som är på 2000 kronor till Deelooparts konto enligt översänd faktura. Det måste göras inom åtta dagar.

3. Därefter börjar du måla och skulptera och göra glas och smida och teckna, helt enkelt din grej, samt göra så mycket reklam för din konstutställning det bara går!

Det brukar komma cirka 6000 till 8000 besökare till konstmässorna under de tre dagarna som vi har öppet på Luftkastellet.

Skyltning med ert namn i montern ombesörjer vi, skicka gärna in ett e-mail med vilket namn ni vill använda er av i montern. 

Sju år med resurscentret Innovativ Kultur i Stockholm

Innovativ Kultur är ett resurscenter för alla som arbetar med nyskapande konst- och kulturprojekt, utforskande experiment och idéer som skapar nya sorters samarbeten. Vi ska vara en katalysator för utveckling inom det konstnärliga fältet i Stockholms län och vara en resurs för bidragsgivning, rådgivning och samverkan.

Vi erbjuder projektstöd, rådgivning och ett omfattande nätverk. Vi jobbar snabbt och otraditionellt, prioriterar personlig dialog och bjuder in till kreativa möten, bland annat våra Idéloft.

Särskilt gillar vi projekt som aldrig genomförts förut och vi ser gärna att du kommer till oss medan ditt projekt fortfarande är i uppstartsfasen.

Projekten behöver inte bli publika, välkända eller lyckas fullt ut. Istället ska Innovativ Kultur kunna ge stöd till att pröva det som aldrig prövats, utveckla nya processer, metoder eller sammanhang.

Läs mer om våra projekt här på vår webbsida på adressen: www.innovativkultur.se/sv/projekt.

Innovativ Kultur bildades hösten 2008 på uppdrag av Stockholms Stads kulturnämnd för att stödja kulturell och konstnärlig förnyelse samt utveckla samarbeten mellan kultur, näringsliv och forskning.

Efter flera år på entreprenad drivs administrationen av Innovativ Kultur sedan januari 2015 från Kulturstrategiska staben inom Stockholms Kulturförvaltning. 

Rekord för Lars Lerin

Akvarellmålaren Lars Lerin är kanske en av våra mest folkkära konstnärer och på Stockholms auktiomsverks Nutida auktion såldes hans verk till rekordhögt pris.

Det var målningen Moské som såldes till en svensk samlare för 472 000 kronor inklusive avgifter. ett nytt rekord för konstnärens konst. Verket är en del i serien Ljusi öster. Lars Lerins målning Moské är målad 2011, är en akvarell på papper och har måtten 143 x 103 cm. 

Nr 2, 2015 Artär 13

REPORTAGE

6

Statens konstråd (SK) jobbar aktivt med att smycka statliga myndigheter med konstverk.

Men vissa verk i samlingarna är mer svårplacerade än andra.

Stockholms Fria tidnings Martin Holmström uppvaktade en av rådets medarbetare och diskuterade inköpen av konst.

14 Artär Nr 2, 2015

FOTO: Wikimedia Commons

6

PÅ BESÖK I KONSTRÅDETS GÖMMOR SK har funnits sedan 1937 och har över 100 000 verk i sin ägo, – Svenska Dagbladet är målad av en gammal lärare till mig, de flesta utplacerade vid statliga myndigheter. Ungefär hälften Birgit Ståhl-Nyberg, säger Inger Höjer Aspemyr. är konst som SK:s egna konsulter köpt in, resten kommer från Jag gick på Konstfack på 1970-talet, och då var det politisk myndigheter som lagts ner. konst man skulle göra. Och Birgit Ståhl-Nyberg var väldigt kri SK:s konstkonsulter har även i uppdrag att placera inköpt tisk till det samhälle vi levde i, med stressen, maktförhållanden konst på myndigheter. Trots en noggrann urvalsprocess händer och miljöförstöring, och hon var även kritisk till monarkin. det att konstverk väcker motstånd på vissa arbetsplatser.

Tavlan är full av symboler kring de frågorna. Det är ämnen Vi går in i magasinet och samlingsregistrator som absolut kommit tillbaka, de är ju aktuella nu Alexandra Urefalk har ställt fram några tavlor som också. ”Det är är svårplacerade. På ett bord ligger en tavla som fö En mer svårplacerad tavla med tidstypiska drag jättekänsligt är Rökare från 1979 av Rune Hagman. reställer en kvinna som har sex med en nallebjörn att säga att – Det var ju norm förut att man rökte, säger som påminner om Björne från Björnes magasin.

Bredvid ligger en teckning av Sven Stolpe på alla något inte är Alexandra Urefalk. fyra med en spruta lavemang uppkörd mellan skin Jag tror inte ens han tänkte på det när han måbra konst eller lade den tavlan. Men i dag skulle det vara jättesvårt korna. På golvet står Landskapsmålarens dilemma av Olle Agnell, som är ett collage av tidningsuratt placera den. Det skulle vara på folkhälsoinstituful konst” klipp med fotografier och rubriker från krig. tet eller någon myndighet som jobbar med folkhäl Jag har bett att få se ful konst från samlingens gömmor, sofrågor där det passar i sammanhanget. konst som är omöjlig att placera ut, men Alexandra Urefalk Helt omöjlig att placera ut verkar dock ingen konst vara. Jag värjer sig mot den typen av karaktäriseringar. får veta att det finns hopp till och med för Sven Stolpe och – Det är jättekänsligt att säga att något inte är bra konst eller lavemanget. Statens konstråd ska skänka tavlor till skolor i Daful konst, menar hon. larnas län, och en av skolorna har visat intresse för verket.  När vi skulle leta fram saker som inte gick att placera så börMartin Holmström jade vi titta på konsten och tänka att det här skulle kunna gå i Kulturredaktör på Stockholms Fria Tidning det sammanhanget och det här skulle kunna gå där och så vidare, så det blev rätt svårt faktiskt. Även om man tycker att det är svårplacerad konst så finns det nog en plats för det någon FAKTA: Statens Konstråd gång i tiden tror jag.

• Lägger ut 3–6 miljoner kronor om året Nyligen fick Statens konstråd in målningen Svenska dagblaför inköp av lös konst. det från 1975 i retur från Skatteverket. Vi tittar på den som ett • Har 14 anställda. exempel på ett verk som tar upp tidstypiska politiska teman • Får 41 miljoner kronor i anslag per år. från 1970-talet, men samtidigt ändå inte är svårplacerad i dag.

”

Nr 2, 2015 Artär 15

MEDLEMMEN

6

”Här litet om mej, medlemmen Freij”

Komplettering av vad som kom bort i artikeln i förra numret av Artär

Europas gröna ungdoms energi inspirerade till bild och poesi.

Hej, kollegor! Ja, så där håller jag på nästan jämnt, gör dikter, ramsor och verser på skämt och allvar om nästan allt. Så nu vet ni redan en hel del om mig. Minst lika mycket som jag är bildkonstnär är jag nämligen ordkonstnär, om man nu får vara så förmäten att kalla sig konstnär alls.

Och om ordkonstnärskap - det vill säga poesi - får räknas som konst alls.

Här har i alla fall redaktör Tony Roos, alldeles frivilligt släppt fram en av mina bilder som målats med ord, men så handlar den nu också om konsten och konstnären - i reell såväl som symbolisk mening. Se dikten inom ramen.

På bilden av bildkonstnären Åsa med en av sina ”riktiga” - med färg målade bilder - skymtar också två ytterligare dikter på A4-papper uppsatta på väggen bredvid. En av dem är en tack-dikt till en annan konstnär med annan konst än den vanliga, nämligen KROG-konstnären, som han kallar sig själv, som driver den trevliga restaurangen med det passande namnet KROGKONST, där vi fick för-

16 Artär Nr 2, 2015

Artikelförfattaren, medlemmen, bild- och ordkonstnären och poeten Åsa Freij läser dikter för restaurang- och utställningsgäster på krogen Krogkonst där båda dikterna här intill fanns med.

månen att ställa ut, några av oss medlemmar från Stockholmstrakten.

Här kan det väl också passa då att göra några kommentarer om undertecknads ”riktiga” tavla som syns på bilden. Den har en alldeles egen historia - skapelseberättelse, skulle man kunna säga (och vilket konstverk har för övrigt inte en sådan....)

Så, är det en ”bra” tavla?

Om jag frågar min inre poet, säger denna att sådana omdömen hör inte hemma i konsten över huvud taget. Ty konst är konst om den kommer från den visare nivån bortom egot. Upplever du en glimt av en glimt av sanning, då är det konst för dig. Och så skickar mig denna inre konstnär/poet dessa korta rader att fundera över:

”Min bästa konst och poesi är den där minst jag lagt mig i”

Vedic Art Därmed vill jag övergå till att prata litet om Vedic Art, eftersom jag skulle - i linje med att varje nummer har en större eller mindre presentation av eller om en eller flera medlemmar, berätta litet om mig själv - och mitt konstnärliga förflutna.

I det ingår en hel del deltagande i den löst sammansatta konstnärskretsen som tillämpar detta vediskt österländskt filosofiska sätt att göra konst - just genom att lägga sig i (med sitt ego) så litet som möjligt. Detta lanserat av framlidne konstnären och filosofen Curt Källman.

Därigenom ges utrymme för djupare - för en själv ofta omedvetna - insikter att komma till uttryck. Och förvånat kan man sedan betrakta sitt färdiga verk och och i bästa fall förstå vad det säger en om en själv - och livet och relationen däremellan.

Ofta fungerar det som en slags lökskalning, man får bort lager efter lager av det yttre och närmar sig ett sannare inre. Den som tror på att drömmar har en särskild funktion kan jämföra därmed.

LIVETS KONST Jag vandrade bland alla tavlor i den stora, stora ateljén Jag såg och såg och undrade och måste mera se De föreställde alla livet men ingen gav mig svar Jag såg och såg och undrade Var finns den rätta bilden? det måste finnas en! Men var?

Så fann jag konstnären till slut och ropade: Hur ser då själva livet ut...?

Hen log och sa, att: Ingen tavla visar rätt och gav mig vänligt i stället sin palett Hen gav mig färger, penslar och en tom panå och bad mig måla själv så skulle jag förstå

När man drömmar - är egot totalt bortkopplat - och det är fritt fram för annat att komma fram som behöver komma fram, för ens inre utvecklings skull.

Det där låter kanske kryptiskt för en del - och självklart för andra. Och det finns förstås mycket mer att berätta om Vedic Art. Men utrymmet tillåter ej.

Och många tillämpar säkert detta sätt att skapa- - eller bara hamnar i det - utan att ge det ett namn alls. Åter till grön ungdom Tavlan heter ”Grön ungdom” och är inspirerad av just grön ungdom, fast det visste jag inte när jag började måla den, och heller inte med detsamma efteråt.

Jag bara gillade den själv. Den kändes som friska sommarfläktar, men också en aning farlig vind, ett högt perspektiv och mål med ett bakomliggande allvar, nästan sorg....

Det var så här. Just här på Skeppsholmen där vi nu ställde ut på Krogen Krogkonst, hade jag en samutställning på Folkkulturcentrum, som var inrymt då i ett ärevördigt gammalt hus vid vattnet inrymmande många rum och många aktiviteter. I foajén var jag med mina tavlor.

I ett stort rum bortom var ett tjugotal unga hängivna miljöaktivister och - partister. Det var Europas gröna ungdom, som hade internationellt möte. Deras engagemang var imponerande. Det ingav hopp. Deras unga energi var en frisk fläkt. MEN! Det kändes sorgligt samtidigt - att det skulle behövas. Vad har vi äldre gjort med den jord som vi lånat av våra barn....

Det var sista dagen på deras konferens och sista dagen på min utställning. Vi höll på att plocka ihop i våra respektive stora rum. När jag kom hem med den stora tavla jag målat under dagen i allra

KROGKONST Är ju ock kultur Ett skapande i kärlek - eller hur Till fromma Icke blott för magar, tomma Men ock för att den ska må väl - din själ Så tackar jag, som en av dem Som ”Krogkonst” låtit ställa ut, För att man fattat ett så vällagat beslut

största hast för att den skulle hinna bli färdig att ta därifrån, så slogs jag plötsligt av insikten att det var de ungas speciella energi och utstrålning som målat sig själv där på duken (speciell papp, om man ska vara noga). Jag kunde inte låta bli att packa in tavlan i bakluckan på den gamla volvokombin och åka tillbaka. De var ännu kvar. Jag ropade, ”hej, kom och se!, det är ni, det är ni....!”

Och det tyckte de också! Och vi skrattade och tog många bilder. Och det kändes som om hoppet om jordens räddning undan den ökande miljöförstöringen växte.... Fastän ansvaret borde inte behöva ligga tungt på ungas axlar.

Men jag hoppas att de som ser tavlan som de ungas utstrålning målade åt mig, ska uppleva något av den inspiration och tankeställare som jag upplevde då, och som vi väl behöver.  Åsa Freij

Nr 2, 2015 Artär 17

MEDLEMMARNA

6

Veronika Yngwe Bildkonstnär, Halland Född i Göteborg, 1972. Har som sökare periodvis ägnat fritiden åt musik, foto och skrivande. Oljemåleriet har dock alltid funnits där; akvarellen upptäcktes under senare tid. Som svensklärare fascineras jag av mötet mellan ord och bild. I mitt arbete med nyanlända utgår vi från bilden för att kunna tolka orden. Bildspråket är universiellt. En bild kan tala för sig själv. Därför är det större att måla i bilder än med ord.

För tillfället fokuserar jag på landskapet omkring mig. Den lantliga miljön i Halland där jag bor, ljuset och kärleken till naturen. Mina motiv lär skifta då jag är ombytlig, nyfiken och vill känna mig fri i mitt måleri. Att ständigt utforska nya områden och tekniker tilltalar mig.

Kanske målar jag för att någon, ibland, gör en beställning eller tycker att åtminstone en av mina bilder gläder hen eller påminner om något landskap som verkar bekant. Kanske målar jag på grund av barnlöshet, för att göra avtryck, för att jag en gång träffade en man som bodde på en båt och det inspirerade mig att illustrera bilder till ett barnboksprojekt om alternativt boende anpassat till klimatförändringarna.

Eller så målar jag helt enkelt för att jag älskar lukten av nyblandad äggoljetempera, för att jag skrev om Rembrandt och Chiaroscuro i en uppsats på konstvetenskapliga institutionen eller för att akvarell är ett fantastiskt medium där jag måste släppa kontrollen och vila, låta vatten och pigment samsas och dansa själva på ett alldeles vitt och oskrivet blad medan jag väntar, visar tålamod och låter saker ske på sina villkor.  www.veronikayngwe.com.

Ulla Werkström

Textil och glaskonstnär, Halland Jag är uppfostrad att presenter tillverkar man själv. Därav mitt stora intresse att skapa i färg, form och rörelser. Materialen varierar mellan tyg, metall, plast och glas.

Mina konstverk ska glädja, roa och väcka nyfikenhet hos åskådaren. Att skapa är mitt sätt att leva.

Jag har en gedigen konstutbildning i olika konstformer. Jag har studerat silversmide, textila bilder, litografi, bildformgivning, produktutveckling, måleri, svetsning och smyckesdesign på universitet, folkhögskolor och som privatelev hos Ragnar Andersson. Jag har även arbetat som bildlärare.

Jag är medlem i Konstliv Halland. Jag har deltagit i ett stort antal utställningar, bland annat flera jurybedömda. Halmstad kommun har köpt flera av mina konstverk.

Jag har ateljé och galleri Steningesmycket på Beckasinvägen 11 i Steninge. Telefon: 035-52 915 / 0707-55 53 81.  www.steningesmycket.se.

18 Artär Nr 2, 2015

Dieter Koch

motivet växer fram som en mosaik. Tekniken är mycket Bildkonstnär, Kungsbacka tidskrävande, ett verk i storleken 70 x 60 centimeter kan bestå av 100 000 till 120 000 ”klickar” och får så den karakteristiska finishen. Mina motiv är Verktygen varierade från pensel till pafrån Ikontavlor till abstrakta bilder, från lettkniv. Under korta perioder av mitt växter till fåglar, samt maritima motiv, skapande fanns även Patchwork i olika inget är omöjligt. tygkompositioner och kombinationer av Den grafiska, nästan perfekta konstrukstort intresse. Jag har alltid varit en ”sötionen är mitt kännetecken. kare”. Nya material och tekniker attrahe- I min utbildning på konstskola i Wurar mig. Sedan 20 år tillbaka tillämpar jag erzburg, Tyskland, hade jag förmånen en annorlunda teknik. Det tog ca två år att arbeta under professor Mertens och att utveckla denna teknik som jag numera grafikern Dr. Greiner, samt på ateljé Karl använder. Jag väntar fortfarande på att Buettner. Den grafiska exaktheten satte rätt namn för denna teknik skall födas! sina spår och praktiseras flitigt.

Enkelt uttryckt klickar jag mina alster Jag flyttade till Sverige 1961 då man med palettkniv vars spets är två millimeerbjöd mig en plats som dekoratör i ett ter. Hela tavlan ”klickas” på detta viset, företag i Linköping, där ett nytt varuhus

skulle öppnas. Mina alster finns i offentliga miljöer, på företag och i privata samlingar i Sverige och utomlands.

80 separata och samlingsutställningar i min teknik har sett dagens ljus, även flera jurybedömda. Jag är medlem i flera Konstnärsförbund.

Du kan hitta mig på www.dietergalleri. hemsida24.se. E-post: dieter.koch@telia. com. 

Nr 2, 2015 Artär 19

Avsändare: Artär Konstnärsförbundet Alliansen Klippan 18 414 51 GÖTEBORG

Kim Ritthagen Bildkonstnär, Herrljunga

ISSN 1651 - 8462

Drömmare har jag alltid varit så även i skolbänken. Sagor och myter dök upp i mitt huvud men det är först på senare år som jag tillåtit mig att uttrycka detta på bild. När jag började meditera tilläts det innersta att komma fram.

Jag målar både i olja och akryl och är inte rädd för färg. Jag började tidigt med oljemålning och började sälja tavlor till gallerier vid 13 års ålder, fick ett illustratörsuppdrag av Liber förlag när jag var 17 år.

Jag utbildade mig inom vården eftersom det var svårt att få ekonomin att gå ihop. Erfarenheterna inom vården i mötet med patienters sorg och smärta påverkar mig i min kreativitet på ett djupare plan.

Min första utställning hade jag i Göteborg 1997 sedan flyttade jag ut på landet nära Falköping, gjorde i ordning flera hus och hade många utställningar där. Påsenare år har jag ställt ut i Göteborg, Alingsås, Malmö, Monaco, Paris, Borås och till våren i New York.

Skolningen är mångsidig. Jag har läst färglära och digital bildbehandling på universitet. Gått Art college, fristående kurser i målning, fotografering, skulptur, keramik, silversmide och ett antal distanskurser inom digital hantering. Jag är medlem i KFA, Konstkvarteret, Svenska konstnärsförbundet och Swea Art. 

B