Leken mellan Rum – Metodhandbok by C Kåberg Normkritisk Illustration

Leken Mellan Rum Ett dramapedagogiskt metodmaterial fรถr antirasistiskt arbete i ungdomsgrupp

Leken Mellan Rum

– ett dramapedagogiskt metodmaterial för antirasistiskt arbete i ungdomsgrupp Teater Struktur, Ungdom Mot Rasism 2016

Projektledare & författare Maja Ericson Projektmedarbetare Moa Hallgren, Ala Riani, Einar Bredefeldt Formgivning & illustrationer Charley Kåberg - C Kåberg Normkritisk Illustration Serierutor Lisa Wool-Rim Sjöblom Materialet är finansierat av Allmänna Arvsfonden Detta material är skapat av Teater Struktur, ett projekt inom riksorganisationen Ungdom Mot Rasism www.teaterstruktur.se www.umr.se

#JagSerRasismen

Karleken har inga granser men det har Sverige Kärleken har inga gränser men det

har Sverige

Xosewîstî bê snûre Belam snûrdare Soêd Xoşewîstî bê snûre

Belam snûrdare Soêd

Azadekî tûnd û tîj le nêw dile sew reseket Azadekî tûnd û tîj le

nêw dile şew reşeket

Hotet ager friheten i ditt nattsvarta hjarta Hotet äger friheten i

ditt nattsvarta

hjärta

Sångtext baserad på unga människors ord använd i föreställningen Mellan Rum av Teater Struktur turné 2016

Tack Efter två turnéer med över 100 spelade teaterföreställningar, research och möten har detta material vuxit fram. Resultatet är ett konstnärligt, faktabaserat metodmaterial med mycket karaktär och handfasta tips. Materialet syftar till att belysa rasistiska mekanismer på individ- och samhällsnivå med dramapedagogik och teater som metod för dig som ledare, lärare och pedagog. Materialets metoder riktar sig till ungdomsgrupper i åldrarna 13-25 år. Rasismen är hal men ändå väldigt konkret. Den är osynlig och ibland solklar. Om du ser rasism eller inte kan bero på vilken kropp du fötts i. Kroppar bemöts olika i dagens samhälle. Kroppar som släpps in i normen rör sig lättare inom och mellan rum. I det här materialet ligger fokus främst bortanför den ideologiska rasismens idéer. Istället kommer vardaglig och strukturell rasism att sättas under förstoringsglaset.

Tack alla ungdomar, skolor, elever, lärare, pedagoger, forskare och referensgrupper. Tack för otaliga publikreaktioner, aktioner och samtal i skapandet av detta material. Tack till Tobias Hübinette för proffsigt samarbete. Tack till Katrin Byréus för alla tips. Tack till Jaime och kollegorna på Ungdom Mot Rasism.

>> Kulturen har ett enormt ansvar i arbetet mot rasism och andra former av fientlighet. Den har ett internationellt språk som kan förstås av alla och den kan lyfta upp individuella människoöden och synliggöra att ”de andra” inte finns – de är vi

Specialskrivna ord till Leken Mellan Rum av Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister

Innehålls~ forteckning introduktion 9 . . . . . . . .. . . . . . . . . . Häls ning från T eat er St rukt ur 10 - 1 3 . ...........Varför teater & drama som pedagogisk meto d ? 1 4 - 18 . .. . . . . . . . . . S å an vänder du mat eri al et Block I~Förberedelse för dig som ledare 2 1 - 3 1 . . . . . . . . . . . . Ledar s kap 3 2 - 4 1 . . . . . . . . . . . . Ku n s kap om ra si sm 4 2 - 47 .. . . . . . . . . . . Metoder f ör at t bemöta ra si st i ska ut t ryck 4 8 - 4 9 . . . . . . . . . . . . Checklis ta B l o c k I I ~ Pa s s f ö r g r u p p e n 5 3 - 57 . .. . . . . . . . . . Pa s s 1 - In t rodukt i on 5 8 - 6 1 . . . . . . . . . . . . Pa s s 2 - Makt 6 2 - 6 5 . . . . . . . . . . . . Pa s s 3 - Invent eri ng 6 6 - 67 .. . . . . . . . . . . Pa s s 4 - R a si smen s hi st ori a 6 8 - 6 9 . . . . . . . . . . . . Pa s s 5 - R a si fi eri ng 70 - 7 3 . . ..........Pa s s 6 - Vit het snorm 74 - 77.. . . . . . . . . . . Pa s s 7 - Vardag s ra s i s m 7 8 - 8 1 . .. . . . . . . . . . Pa s s 8 - S trukt urel l ra si sm 8 2 - 8 5 . . . . . . . . . . . . Pa s s 9 - R e pet i t i on 8 6 - 8 9 . . . . . . . . . . . . Pa s s 10 - Framt i den 9 0 - 9 2 .. . . . . . . . . . . Pa s s 11 - F ort sät t Avrundning 9 5 . . . . . . . . . . . . . . . . Mer mater i al & forum 9 6 . . . . . .. . . . . . . . . . R ef er en s er

Intro~ duktion Under sidorna som följer får du en presentation av Leken Mellan Rum.

Du introduceras till drama som pedagogisk metod och får instruktioner i hur materialet kan användas.

He j ! I september 2014 startade vi upp projektet Teater Struktur. Vi ville undersöka ungdomars bild av rasism, deras erfarenheter och hur rasism påverkar unga i vardagen. För att nå fram på ett sätt som gick utanför de vanliga ramarna, valde vi att använda oss av teater. Vi genomförde research och producerade interaktiva teaterföreställningar för att visa på vad rasism kan vara och samtidigt, med olika tekniker, samla in ungdomars syn på saken. Föreställningarna, vid namn Leken och Mellan Rum innehöll värderingsövningar, sociala experiment och inspiration från forumteater. Under turné och möten med nästan 4000 ungdomar, kunde vi urskilja tydliga mönster. Vi i projektet var såklart medvetna om att dagens Sverige genomsyras av rasism. Ute bland ungdomar blev problemet väldigt levande. Vissa publikdeltagare delade med sig av sina erfarenheter. Andra av sin misstro till antirasism. En del av ungdomarnas ledare påstod att det inte alls fanns rasism i deras forum. Många var dock extremt medvetna om att rasism inte bara är någonting som uttalade rasister gör. Det är något som återskapas i och av maktordningar som inkluderar oss alla. Teater Struktur har genom möten med lärare, ledare och pedagoger upplevt att det finns ett stort behov av metoder för att arbeta antirasistiskt. Vissa upplever att de saknar kunskap, andra metoder för att bemöta rasism och många känner sig ensamma om att konkret driva arbetet i sina forum. Ensemblen lyssnade på ungdomarna och deras lärare och ledare för att försöka skapa konkreta verktyg. Vi hoppas att materialet kan öppna ögonen på individer som ännu inte insett sina privilegier i det rådande postkoloniala samhället och stärka unga som förtrycks av rasmaktsordningen. Metoderna i materialet bygger på gemensam kunskapsbildning under trygga former, där fakta och erfarenheter kan avtäcka rasistiska strukturer. Och precis som i skapandet av detta metodmaterial kommer alla ledare och deltagare som använder materialet, att spela en viktig roll. // Teater Struktur

Varför teater och drama som pedagogisk metod? >>För att samtidigt som man

lyssnar och lär sig av andra så är det roligt. Man kan också lära sig mera om sig själv

Anonym ungdom, enkätsvar efter föreställningen Leken av Teater Struktur, 2015

Individen

En skulle kunna säga att drama är ett sätt att öva sig i att leva. Inom teatern kan deltagarna aktivera sina sinnen och sin fantasi. Den dramapedagogiska leken är ett situerat och kreativt lärande där deltagaren utvecklas som människa utan att vara medveten om processen. Teater öppnar upp för djupare insikter i ämnen genom att deltagaren gestaltar det aktuella inlärningsstoffet fysiskt och sensitivt i motsats till teoretisk inlärning. Kunskapen uppstår genom upplevelse och reflektion.

Gruppen

Att använda dramapedagogik som metod är att utforska annorlunda, tillsammans i grupp. Dramapedagogik främjar kommunikation genom att skapa förståelse för den egna personen i relation till andra människor. Samspelet frångår normer om hur kroppar förväntas föra sig i sociala rum.

Rummet

Rummet är en viktig inramning att reflektera över när en leder dramainspirerade övningar. När en jobbar med att utmana normer och strukturer är det bra att även förändra föreställningen om rummet som gruppen arbetar i. Skapa ert gemensamma forum genom att tillsammans flytta undan rummets möblemang. Ordna en fri yta där endast kreativiteten sätter gränser för vad som kan utspela sig. Rummets förändring sätter deltagarna i centrum. Det gemensamt skapade forumet fungerar som en trygg, psykosocial sfär där deltagarna kan utvecklas. Det trygga rummet blir gruppens gemensamma utgångspunkt för övningar där deltagarna delar med sig av egna erfarenhet och frågeställningar. Tanken med att försöka skapa ett tryggt rum, är att närma sig kommunikation mellan individer men främst inom individen själv. Rummet fungerar då som en plats där deltagarna kan börja urskilja sig själva i kollision med det ämne ni undersöker. I det trygga rummet kan deltagarna identifiera sociala konstruktioner. Om rummet kan förändras, kan även andra ordningar som gäller inom och utom rummets väggar ifrågasättas och dekonstrueras.

Rätten till ett tryggt rum

Alla barn och unga har rätt till ett tryggt forum där de kan utvecklas som människor. Tillsammans med deltagare i sin egen ålder får unga genom detta material möjlighet att samtala om sina egna rättigheter och alla människors lika värde. Ungdomarna själva fyller övningarna med sina tankar som blir underlag för dialog. Materialet följer barnkonventionens grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör unga individer.

Barnkonventionen artikel.31 § Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.

Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.

y y y I nspiration från forumteater

Detta material använder sig av metoder från forumspel som bygger på den traditionella tekniken forumteater. Uttrycket forumteater etablerades av teaterpersonligheten Augusto Boal (1931-2009) som använde tekniken för att problematisera orättvisa maktstrukturer i bland annat Brasilien. Genom forumteater kan publik förändra orättvisa scensituationer genom att ta plats på scen och påverka händelseförlopp. I metoden forumspel, som utvecklats av dramapedagogen Katrin Byréus, adderas värderingsövningar kopplade till forumteatern. I detta material används den del av processen i forumspel där deltagarna bygger statyer med kroppar och stolar. Statyerna fungerar som stillbilder av scener skapade på specifika teman. Gruppen kommer gemensamt att analysera statyerna, vända och vrida på olika beståndsdelar, med syfte att utforska och utmana fenomenet rasism.

Så använder du materialet Du kan använda materialet i olika forum där du leder ungdomar. Antingen ser du materialet som ett buffébord där du väljer de delar som kan komplettera arbetet i din ungdomsgrupp. Rekommendationen är ändå att du som ledare använder materialet från första till sista sidan. Varje grupp kommer att få en unik resa. Både du och dina deltagare har olika förförståelse för temat drama och även rasism. Materialet är efter introduktionen uppdelat i två block:

Block I

Första blocket är en förberedelse för dig som ska leda materialet. Här får du teoretisk kunskap om vad rasism är och hur rasism görs. Du får metoder för att bemöta rasistiska uttryck i en ungdomsgrupp, tips på att processleda normkritiskt och övningar för att utvärdera dig själv i ledarrollen. Första blocket innehåller även en checklista. Genom en underskrift på checklistan legitimerar du dig själv som redo att leda nästkommande block.

Block II

Blocket innehåller elva pass à ca 60 minuter med övningar för din ungdomsgrupp. Passen har olika antirasistiska teman. Om du arbetar med materialet och ungdomsgruppen varannan vecka räcker passen en termin. Det går också bra att hålla passen under en temaperiod, men kom ihåg att fortsätta det antirasistiska arbetet även utanför den korta tidsramen. Det rekommenderade maxantalet för gruppens storlek är ca 30 deltagare och minsta antal bör vara ca 10 personer.

Ovningar

Varje pass innehåller drama- och/eller värderingsövningar. Du behöver inte ha några förkunskaper i dramapedagogik för att leda övningarna. I varje pass hittar du instruktioner för genomförande av övningar, syfte, tidsåtgång och eventuella bra saker att tänka på som ledare.

Filmklipp

Under vissa pass kommer du att spela upp kortare filmklipp för din ungdomsgrupp. Klippen är ca 5 minuter långa och fungerar som faktabaserade föreläsningar inspirerade av teater. Filmerna berör passens teman och innehåller även kommentarer från verkliga livet. Du hittar filmklippen på hemsidan www.teaterstruktur.se alternativt på USB-minnet som medföljde materialet om du använder det i analog form. Här intill hittar du infomation om vad filmklippen handlar om.

Amneskoppling

Likabehandling, mänskliga rättigheter och antirasism bör ständigt vara utgångspunkten för skolans arbete. Övningarna i materialet kan kopplas till olika delar av läroplanen. Arbeta gärna ämnesövergripande med materialet om du har möjlighet.

Filmklippen

R A S I S M E N S H I S T O R I A ~PASS # 4 INNEHÅLLER FAKTA OM: u

Den europeiska kolonialismen

Transatlantiska slavhandeln

Rasbiologi

R a s i f i e r i n g ~ pass # 5 INNEHÅLLER FAKTA OM: u

Hur människor marginaliseras av rasistisk kategorisering

V i t h e t s n o r m ~ pass # 6 INNEHÅLLER FAKTA OM: u

Hur vithet (re)produceras som norm i stora delar av världen

V a r d a g s r a s i s m ~ pass # 7 INNEHÅLLER FAKTA OM: u

Rasism i vardagliga sammanhang på individnivå

S t r u k t u r e l l r a s i s m ~ pass #8 INNEHÅLLER FAKTA OM: u

Rasismens mekanismer på samhällsnivå

m Block I ~ Förberedelse för

dig som ledare

I detta avsnitt hittar du tips och övningar som utvecklar ditt ledarskap. Du får information om normkritik och en guide som förklarar fenomenet rasism. Du presenteras för metoder som kan användas för att bemöta rasistiska uttryck i ungdomsgrupp. Slutligen kan du underteckna en checklista som certifierar dig som ledare för kommande block.

Ledarskap Att processleda unga människor innebär ett stort ansvar. Det är ett ärofyllt uppdrag att kämpa för unga individers rättigheter. Se arbetet med detta material som en process där din ungdomsgrupp utvecklas tillsammans med dig. Du processleder ungdomarna mot nya förståelser för rasistiska mekanismer. Förståelsen blir verktyg som kan förändra deltagarnas vardag märkvärt.

Gemensamma spelregler För att skapa ett tryggt rum tillsammans med din grupp är det en god idé att vid första passet komma överens om gemensamma spelregler. Låt gruppen komma med förslag på hur ni kan skapa ett gott samarbetsklimat. Förklara för deltagarna att ni behöver regler som gör det tryggt för alla i rummet. Som ledare får du lägga till en given regel om nolltolerans mot kränkande, diskriminerande uttryck. Bestäm gemensamt i gruppen vad konsekvenserna blir om reglerna bryts. Skriv ner reglerna på ett papper och be deltagarna att signera. Sätt upp pappret på väggen och repetera gärna reglerna varje gång gruppen inleder ett pass ihop.

! Förslag på gemensamma regler q

Vi lyssnar på varandra

Vi sparar varandras ord och handlingar innanför rummets väggar

Vi pratar utifrån oss själva som individer

Vi samtalar istället för att debattera

Kommunikation

Kontrollstation

Använd gärna öppna frågor utan givna svar när du processleder din grupp i samtal. Låt deltagarna prata och se dig som en coach vid sidan om deras process. Var inte rädd för tystnad, tystnad är också en reaktion. Om en pedagog besvarar sina egna frågor kan detta bli en självuppfyllande profetia där deltagarna väntar ut ledarens svar.

Om du upplever att någon inte känner sig bekväm under en övning så avbryt för en runda där alla som vill får dela med sig av sina tankar. Om ingen åsikt kommer fram kan du be deltagarna anteckna sina känslor på en lapp och lämna in anonymt till dig. Ta en kort paus, läs igenom lapparna och gör eventuellt en justering så att övningen kan fortsätta. Alternativt bryt övningen och fortsätt till nästa del i passet.

Passa

Det bör alltid vara valfritt för deltagarna att delta i övningar. Människor lär på olika sätt. Att sitta bredvid och ta in information är också ett effektivt lärande. Om någon däremot blir tvingad kan detta blockera och motverka kreativitet. Deltagare som står över ett moment kan erbjudas att vara observatörer. De kan då föra mentala eller fysiska anteckningar över vad som händer och sägs i rummet. Observationerna kan användas som underlag för samtal efter övning.

Go with the flow

Kanske intresserar sig gruppen för något särskilt i ditt upplägg under ett tillfälle? Följ med i gruppens intresse och utforska tillsammans! Du kan alltid återkoppla till din planering senare, men känn dig inte låst utan ta tillfället i akt och lyssna till din grupps önskan.

Frågetecken

Om du får en fråga som du inte kan svaret på, var ärlig med det. Be att få återkomma när du kollat upp svaret och hänvisa till din källa. Vill du däremot avsiktligt spara deltagarnas frågor kan du be att få placera dem i ett mentalt kylskåp där de håller sig färska tills ett passande läge visar sig. Skriv gärna upp frågorna synligt på whiteboard-tavla eller A3-papper så att deltagarna ser dina mentala anteckningar. På det sättet riskerar du inte att glömma bort någons fråga. Det ökar också känslan att bli tagen på allvar för deltagarna som väntar på svar.

Intro

I början av dina pass är det viktigt att etablera en avspänd stämning i gruppen. Skapa gemensamt en fri yta i rummet och låt deltagarna placera sig i en ring. Ordet går nu runt till varje deltagare som får berätta hur läget är. Deltagare som inte vill prata kan visa sitt känsloläge på ett annat sätt, genom att göra tummen upp/ner eller helt enkelt passa med armarna i kors över bröstet. Repetera de gemensamma spelreglerna som ni kommer att ha skapat vid ert första pass ihop.

Outro

För att avsluta dina pass på ett positivt sätt är det bra att samla gruppen i ring. Be deltagarna som vill att utvärdera passet med ett par ord. Öppna upp för fria frågor och lägg gärna fram en bunt lappar, pennor och ett kuvert i mitten av ringen. Innan deltagarna lämnar rummet kan de skriva frågor på lapparna, som de inte vill lyfta i helgrupp, och placera i kuvertet. Tacka deltagarna för deras insats innan du avslutar ditt pass.

Nu ska du få göra undersökande övningar som handlar om dig och ledarrollen. Öppna sinnet, bläddra framåt och fundera fritt!

Övning

V:na som beskriver dig Denna övning är inspirerad av Konstantin Stanislavskij, en av teaterhistoriens framträdande teoretiker. Metoden i sin ursprungsform används flitigt bland skådespelare världen över,med syfte att analysera rollkaraktärer. Du ska inte försöka förstå en fiktiv karaktär, utan använda följande frågor för att komma närmare dig själv.

Vem är jag?

Namn? Ålder? Vad gör jag på dagarna?

Var sover jag? Vem/vilka älskar jag? Vad gör mig glad? Vad skrämmer mig?

Var är jag?

Land? Ort? Befinner jag mig nära mina livsmål eller långt ifrån? På vilken plats spenderar jag flest timmar av mitt liv?

Vilken tid är det?

Årtal? Årstid? Klockslag? Hur ser samhällsklimatet ut?

Vad vill jag?

Just nu? I framtiden? Vad har jag för ouppfyllda behov? Vad vill jag helst av allt göra imorgon?

Vad hindrar mig?

Har jag hinder inom mig själv? Finns det hinder utanför mig själv? Hur ska jag göra för att komma över dessa hinder?

ÖvningAR

KARTLÄGG DIN LEDARROLL Detta är en övning där du undersöker vilka egenskaper som du uppskattar hos en ledare. En slags superhandledning i miniformat.

Tä n k på e n g o d l e d a r e o c h e n s ä m r e ledare som du mött i livet u

Vilka egenskaper hade den goda ledaren?

Vilka metoder använde hen?

Hur tilltalade denna ledare dig som individ?

Hur tilltalade ledaren gruppen?

Vilka metoder använde den sämre ledaren enligt dig?

Vad kan vara bakomliggande orsaker till ledarens val?

Vilka metoder är dömda att misslyckas om en vill vara en god ledare?

Ta e n s t u n d o c h f o k u s e r a på d i g u

Vilka ledaregenskaper är du stolt över hos dig själv?

Vilka egenskaper skulle du vilja utveckla?

Finns det något du vill sluta göra?

Finns det något du vill börja göra?

Försök minna s en situation där du blev handledd och kände dig sedd u

Hur kan du få dina deltagare att uppleva samma positiva känsla?

Fundera kring: DINA PRIVILEGIER I SAMHÄLLET EN NEGATIV UPPLEVELSE SOM NÅGON UTAN DINA PRIVILEGIER RISKERAR ATT UTSÄTTAS FÖR FÖRDELAR SOM NÅGON MED FLER PRIVILEGIER ÄN DU FÅR I SAMHÄLLET

Pa c k a u p p d e t osynliga bagaget Detta är en övning för dig som ledare där du undersöker din position till normen. Du svarar enkelt genom att kryssa i antingen ruta Ja, Nej eller Kanske. Påståendena utgår från de sju diskrimineringsgrunderna som omfattas av lagens diskrimineringsförbud. Kön Jag tillhör det juridiska kön som statistiskt sett får högre lön i Sverige Ja o

Nej o

Kanske o

Könsöverskridande identitet eller uttryck Mitt juridiska kön stämmer överens med mitt mentala kön och mitt genusuttryck Ja o

Nej o

Kanske o

Etnisk tillhörighet Kroppar med samma hud, hår och ögonfärg som min utgör majoriteten i reklam och film som visas i Sverige Ja o

Nej o

Kanske o

R e l i g i o n e l l e r a n n a n t r o s u p p fat t n i n g Mina högtider finns representerade i svenska almanackan som röda dagar Ja o

Nej o

Kanske o

Funktion snedsättning Offentliga platser har nästan alltid en stadsplanering som tillåter mig att röra mig fritt Ja o

Nej o

Kanske o

Sexuell läggning Det är liten chans att någon skulle reagera negativt om jag höll en partner i handen på offentlig plats Ja o

Nej o

Kanske o

Ålder Jag väljs inte bort i anställningsprocesser på grund av min ålder Ja o

Nej o

Kanske o

NORMKRITISKT :

FORHALLNINGSSATT

När du leder övningarna i detta material kanske du vill gå utanför ramarna. Du kanske vill göra en liknelse, visa ett extra filmklipp eller ställa egna följdfrågor. Det är bra, men också viktigt att du då försöker använda norm~ kritiska metoder. Det är viktigt att du analyserar vem du är, vilken kropp du besitter och hur du bemöter dina deltagare. Tänk utanför boxen när du leder din grupp och utmana dina invanda sätt att beskriva SAMHÄLLET.

x 31

Kunskap om rasism Rasism är ett omdiskuterat och mångfacetterat ämne. I detta kapitel får du som ledare ny eller uppdaterad kunskap kring vad rasism är och hur fenomenet verkar i samhället. Här hittar du kortare information om rasismens historia och hur denna i allra högsta grad påverkar samhället idag. Vi går metodiskt igenom olika former av rasism samt rasistiska mekanismer. Här hittar du aktuell, forskningsbaserad kunskap för att leda antirasistiskt arbete. Referenslitteratur hittar du på sidan 96. Följande avsnitt har författats av Ungdom Mot Rasism samt granskats av Tobias Hübinette, forskare i kritiska ras- och vithetsstudier vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet.

r ~ Vad är rasism?

Det finns olika åsikter om och beskrivningar av rasism. För att förstå hur rasism fungerar måste vi se tillbaka på dess ideologiska historia och själva uppkomsten, då uttrycken för rasism förändras genom tid och rum. Vi måste också se rasism som en mängd olika funktioner i ett samhälle som verkar på både individnivå och strukturellt. Rasismen är komplex och innefattar alla människor. Rasism är något som görs dagligen, medvetet och omedvetet.

~ Makt

En skulle kan beskriva rasism som en process där människor kategoriseras in i olika grupper utifrån fenotypiska utseendedrag. Dessa grupper beskrivs som statiska och väsensskilda. Grupperna tillskrivs essentialistiska egenskaper som baseras på kroppsliga, fenotypiska skillnader. Därefter hierarkiseras grupperna och en över- och underordning skapas. Denna process är inte ett resultat av en enstaka individs handling, utan konsekvens av en kollektiv grupprocess.

*IdénEssentialism om att objekt

*Fysisk Fenotyp egenskap skapad

har inneboende och ofrånkomliga egenskaper.

av gener, miljöfaktorer och slumpvariabel.

~ Historien

Då materialet utgår från postkolonial teori riktar vi blicken mot den europeiska kolonialismen och dess följder. Mellan 1400- till 1900-talet koloniserade Europa stora delar av världen. Kolonisatörer erövrade mark och människor för att öka den ekonomiska tillväxten i sina hemländer. För att kunna rättfärdiga koloniseringen skapade Europa argument för att underordna ursprungsbefolkningen på platserna som erövrades. Mot slutet av 1400-talet ansågs den europeiska köpmannen Christoffer Columbus ha ”upptäckt” den amerikanska kontinenten. Columbus hade korsat Atlanten i hopp om att finna en sjöväg till Indien. De folkgrupper som levde i Amerika innan Columbus anlände drevs brutalt undan, då Europa fortsatte att kolonisera kontinenten. Befolkningen kom att kallas ”indianer” och sågs av europeiska kolonisatörer som vildar. En bild av ”den andre” målades upp som vild, obildad och i behov av att bli räddad. Som motsats till ”den andre” framhöll Europa den vite mannen. Avhumaniseringen av icke-vita personer innefattade exotifiering och objektifiering som lever vidare idag i västvärlden genom reklam, film, mode, maskeraddräkter mm.

~Transatlantiska slavhandeln

Från 1500-talet till ca 1870 pågick den transatlantiska slavhandeln. Europa förslavade afrikanska människor och sålde dem som varor. Kolonisatörerna skeppade förslavade individer över Atlanten till ett ovärdigt liv kantat av övergrepp, tortyr och död. Detta legitimerades genom en

kunskapsproduktion i Europa som rättfärdigade kolonisatörernas intressen. Underordningen av människor försvarades genom idén om ”ras” och stöttades av instanser som för tillfället satt på makt, genom religiösa argument eller dåtidens vetenskap. Eliten i Europa som gynnades av koloniseringen uppmuntrade hierarkiseringen. Tanken om ”ras” och underordning stöttades av viktiga europeiska filosofer och vetenskapsmän. Koloniseringen, erövringarna av land och människor kunde därför fortsätta. Den europeiska kolonialismens slavhandel, erövring och plundring bidrog till att Europa resulterade i att bli ett ekonomiskt välbärgat område i världen.

~ Rasbiologi och rasforskning

Under 1800-talet uppkom rasismen som teoretiskt begrepp och formell ideologi. Kort och gott en ism baserat på tanken om biologisk ”ras”. Under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal växte tankar om nationalstaten med ett enat folk i Europa. Sammankopplat med idén om nationen skapades en föreställning om vilka invånare inom den egna befolkningen som skulle få ingå i nationen och därmed få ta del av det moderna samhället. Människor som inte passade in i den härskande normen sorterades ut av staten. Rasbiologin accepterades som läran om människan där olika metoder användes för att urskilja de ”bättre” invånarna, genom bland annat rashygienisk sterilisering.

~ Ras

Mänsklig ras är och har alltid varit en social konstruktion. Det innebär att mänskliga raser blivit motbevisat av forskning, såsom Human Genom Projekt. Det finns däremot fenotypiska skillnader mellan människor i utseende. När människor blir kategoriserade och hierarkiserade i ett maktsystem utifrån dessa skillnader (re)produceras ras som social konstruktion. Det är därför viktigt att prata om vad effekterna blir när ras som tankemönster lever vidare i dagens samhälle. Vissa anser att det skulle vara problematiskt att prata om ras med hänvisning till begreppets historia av förtryck. Postkolonial teori menar dock att vi måste analysera hur den falska indelningen i mänskliga raser lever vidare. Påhittade raser är nämligen fortfarande en social verklighet som psykiskt och fysiskt drabbar människor.

~ Rasmaktsordning

Din kropp och den du är tilldelas olika mycket makt i samhället. Flera olika maktordningar samverkar och du hittar din givna makt i skärningspunkten mellan olika variabler. När människor blir behandlade utifrån ras som social konstruktion återskapas en maktordning som ligger latent i arvet från kolonialismen. Rasmaktsordningen har tidigare vunnit legitimitet i politiska system som under Apartheid i Sydafrika 1948-1994 och rasdiskrimineringen i USA fram till medborgarrättsrörelsen på 60-talet.

~ Rasifiering

Rasifiering är en process som kategoriserar människor baserat på den falska iden om mänskliga raser. Genom rasifiering marginaliseras kroppar till fenotypiska drag, bakgrund, religion eller kultur. Kropparna sammankopplas med essentialistiska, stereotypa egenskaper.

~ Vithetsnorm

Måttstocken för det ”neutrala” har efter den koloniala historien ofta sammankopplats med vithet. Ingen människa är vit i sig. Vithet kan snarare beskrivas som en maktposition baserat på många olika variabler. Vilken kropp som anses vara vit eller icke-vit förändrar sig beroende på var i världen du befinner dig. Människokroppar som ses som vita föds in i en priviligierad position nedärvd genom generationer från kolonialismen. Schemat för hur kroppar kategoriseras är redan givet innan de anländer till världen. Kolonialismen skapade helt enkelt en vit basvärld som preparerades för vita kroppar. Kolonialismens tankemönster lever vidare även om alla vita människorna inte uppfattar sina fördelar. Vithet blir ett passerkort som gör att den vita kroppen kan röra sig friare i offentliga rum. Icke-vita kroppar riskerar att falla utanför mallen och tvingas legitimera sitt människovärde för att få komma vidare till samma möjligheter. I stora delar av världen finns även ett skönhetsideal som baserar sig på vithet. En konsekvens av detta är bland annat produktionen av blekningsprodukter för hud som säljs globalt. Att vithet gjorts till norm yttrar sig i allmängiltiga uttryck som ”hudfärgade” plåster, där ljus hy återskapas som neutral.

~Vardagsrasism

Vardagsrasism kallas den typ av rasism som sträcker sig utanför den partipolitiska, ideologiska rasismen. Vardagsrasism är symboliska handlingar som ofta utförs omedvetet utan rasistiskt uppsåt. En vardagsrasistisk fråga kan exempelvis vara: “Var kommer du ifrån?” Frågan kan vara ställd av rent intresse men för personen som ständigt får höra den i olika sammanhang blir kontentan tydlig: “Din kropp hör inte hemma här”. Det blir en känsla av att sticka ut i det land som en lever och verkar i. Vardagsrasism är när rasistiska handlingar normaliseras i vardagen.

~ Strukturell/ Institutionell rasism

Strukturell/Institutionell rasism innebär att rasismen sätts i system och bildar mönster som gynnar majoritetsbefolkningen. Strukturell rasism kallas det när samhällsstrukturen och det politiska systemet återskapar rasism. Institutionell rasism kallas det när institutioner som skolan och universiteten återskapar rasism. Rasism kan ske på individuell, synlig nivå men också dold i ett samhälle och då på en strukturell/institutionell nivå.

~ Omvänd rasism

Att vita kroppar skulle kunna utsättas för omvänd rasism är ett problematiskt påstående. Om en person från en minoritetsgrupp exempelvis skulle uttrycka en fördom mot någon från majoritetssamhället måste maktobalansen tas i beaktning. Utan tillgång till ett strukturellt maktsystem går det inte att utöva rasism. Rasism är alltså inte endast en fråga om tillfälliga attityder eller påståenden utan har en lång historisk sammankoppling med den europeiska kolonialismen. För att stödja uttrycket omvänd rasism i dagens samhälle hade någon behövt ta sig tillbaka i tiden tills innan Europa koloniserade stora delar av världen. Personen skulle där övertala ledarna för Afrika, Asien, Mellanöstern, Central- och Sydamerika till att invadera och kolonisera Europa, ockupera och stjäla européernas land och resurser. Anordna en slavhandel med vita kroppar och skapa politiska system som priviligierade icke-vita i varje tänkbar social och ekonomisk situation. Vita människor skulle förnekas allt självbestämmande och deras kultur skulle påstås vara lägre stående. Över århundraden skulle icke-vita människor färga skönhetsidealet på olika sätt världen över. Om någon efter hundratals år av detta förtryck yttrade något negativt om eller till en vit person, då skulle vi kunna prata om omvänd rasism. En helvändning av historien helt enkelt, där rasmaktsordningen vänts upp-och ned.

Y 39

~Det postkoloniala Sverige

Sverige verkar i det postkoloniala vågskvalpet och en måste ta sig långt under ytan för att förstå djupet i landets rasism. Bilden av Sverige som ett genom historien gott och demokratiskt land behöver utmanas. Sverige har både koloniserat och forskat rasbiologiskt. Sverige deltog aktivt i den transatlantiska slavhandeln. Ett exempel på detta är ön Saint-Barthélemy i Västindien som ägdes och koloniserades av Sverige under åren 1784-1878. Saint-Barthélemy var en knytpunkt för slavhandel och än idag heter öns största stad Gustavia efter ”teaterkungen” Gustav den III. Sverige koloniserade även Cabo Corso vid nuvarande Ghanas kust och ett befolkat landområde i Nordamerika. Den största landerövringen var dock när svenska staten exploaterade Sápmis naturtillgångar och trängde undan den samiska ursprungsbefolkningen.

~Svensk rasbiologi

Sverige var ett ledande land inom rasbiologin. Den svenske botanikern Carl Von Linné försökte redan under sin tid att klassificera och rangordna människan. Anders Retzius, forskare i Sverige under 1800-talet, plockade upp grunderna i Linnés arbete och utvecklade dem. Retzius skapade ett skallindex för att försöka urskilja något han kallade för ”långskallar” och ”kortskallar” i Sveriges befolkning. Som en fortsättning öppnade Sverige världens första statliga, rasbiologiska institut i Uppsala år 1922. Sverige tillämpade rashygien och tvångssterilisering.

Sverige har sedan rasbiologin av s k a f fa d e s fortsatt att tvång ssterilisera. inte förrän 2013 av s k a f fa d e s steriliserings~ kravet på personer s o m va lt at t korrigera sin juridiska könstillhörighet

Att bemöta rasism 1)

Va d ä r e t t r a sist isk t ut t ryck ?

H u r b o r d e en ledare bemöta ett s å d a n t u t t r yck?

Va d ä r b r a med ju st de ssa metoder f ö r at t b e mö ta?

K a n d u g e e xempel på ett dåligt sätt at t b e m ö ta r a si st i sk a ut t r y c k ?

V i l k a t r e t ips skulle du vilja ge en l e d a r e s o m (be)möter ra sistiska u t t ry ck i e n ung do m sg rup p ?

Selma Gusic ^

Ana Marega

Projektledare Normbrytande rättigheter, Ungdom Mot Rasism

1) Ett rasistiskt uttryck är ett agerande som grundar sig i en rasistisk fördom. En rasistisk fördom är förutfattade meningar en kan ha om en person eller en grupp kopplat till ”etnicitet”, hudfärg, härkomst, modersmål eller religion. Det kan handla om en fysisk eller verbal kränkning riktad mot en individ eller en grupp. Det kan också handla om uttalanden om personer eller grupper som underbyggs av rasistiska fördomar så som ”alla invandrare är lata”. Rasistiska uttryck och fördomar bottnar i den rasistiska strukturen som genomsyrar hela vårt samhälle. Den rasistiska strukturen tar sig uttryck i den så kallade vithetsnormen, som gör att vissa personer som ses som vita anses självklara, medan andra, icke-vita personer, snarare blir ifrågasatta och misstänkliggjorda. Den rasistiska strukturen bygger på fördomar kring både vita och icke-vita grupper, men skillnaden är att fördomarna kring den vita gruppen oftast ger vita personer fördelar i samhället medan fördomarna som riktas mot icke-vita personer oftast begränsar icke-vita personers utrymme i samhället. 2) Hur en bemöter rasistiska uttryck beror mycket på sammanhang och målgrupp. Men oavsett omständigheter så anser vi att rasistiska uttryck ändå alltid måste bemötas. En riktlinje i bemötande av rasistiska uttryck är att inte gå in i en argumentation med personer som uttrycker sig. Rasism är nämligen inte en fråga om tyckande, utan ett reellt samhällsproblem som många människor lider oerhört mycket utav. Därför rekommenderar vi att en ledare så snart som möjligt lyfter samtalet från det egna tyckandet, och till strukturnivå. Frågor som en då kan diskutera är exempelvis: Hur ser vårt samhälle ut? Hur har samhället kommit till att bli så uppdelat? Vad betyder det koloniala arvet för oss idag? Om en frågar tusen människor på stan hur en typisk svensk politiker ser ut, var den är född, vilka språk den pratar och vad den tror på, vad tror klassen att de hade svarat? Varför är det så? Vilka människor i vårt samhälle har makt och varför just de? 3) Om vi ska få till stånd ett verkligt antirasistiskt samhälle så krävs det att alla som utgör samhället är med på tåget; detta gäller då både personer med egna konkreta upplevelser av rasism, och de vita personerna som har svårt att se rasismen eftersom de inte behöver handskas med det själva. Och det är just det som är en ledares ansvar: att hitta ett tillvägagångssätt som tilltalar båda dessa grupper, och alla däremellan. Vår erfarenhet är att ”struktur”-metoden >

hjälper oss lyfta blicken från den enskilda upplevelsen, som många gånger kan tyckas godtycklig. Genom att prata om vår historia och våra samhällsnormer ger vi ett gediget kunskapsunderlag till personer som har svårt för att förstå rasismens olika mekanismer, samtidigt som det stärker personer som själva rasifieras (icke-vita) och ger legitimitet till deras upplevelser. 4) Det finns väldigt många dåliga sätt att bemöta rasistiska uttryck. Kanske är de flesta det. Det klassiska ”toleransgreppet” kan till exempel vara mycket problematiskt. Här talas det oftast om att en viss grupp människor i samhället ska tolerera en annan grupp, trots deras olikheter. För det första så är metoden väldigt polariserande och exkluderande eftersom det inbegriper ett ”vi” som ska tolerera ”dem”. Och för det andra så bibehålls en viss maktobalans. Föreställ dig att någon du inte känner går fram till dig på stan och säger ”Jag tolererar att ditt hår ser ut som det gör”. Hur hade du reagerat? Antagligen hade du tänkt saker som ”Vad ger denna personen rätten att tolerera mig? Vem tror den att den är? Varför är det den som ska tolerera mig, och inte tvärtom?” etc. Toleranspedagogiken befäster alltså redan skeva maktförhållanden mellan de som tolererar, och de som ska tolereras. Detta tror vi är fel väg att gå, eftersom det är just dessa maktförhållanden som leder till rasism från första början. 5) Få kött på benen: Oavsett om en har egna upplevelser av rasism eller ej, är det viktigt att ledaren jobbar med följande saker: A B C D E

Kunskapsinhämtning – varför har vi rasismen? Analys – hur relaterar vår historia till vår nutid och vilka uttryck tar sig därför rasismen idag? Jaget – var har jag mig själv i förhållande till denna samhällsproblematik, den egna kroppen, de egna upplevelserna och de egna fördomarna? Kommunikation – Vilka metoder anser jag är bäst att tillämpa för att kommunicera allt detta? Nätverka: Av olika anledningar kan det vara extra svårt att bemöta vissa former av rasistiska uttryck. Som tur är så finns det gott om antirasistiska kämpar som kan kliva in i ens ställe. Därför tror vi att det är viktigt att nätverka, dels med kollegor som har varit med om liknande situationer, och dels med fristående organisationer som har lång erfarenhet av att

jobba med dessa frågor. Även om det antirasistiska arbetet inom ungdomsgruppen går helt friktionsfritt fram, så vill vi rekommendera att ledaren emellanåt tar in externa aktörer som kan delge sitt perspektiv på frågan. Yttrandefrihet vs. kränkningar: Yttrandefriheten väger väldigt tungt i vårt samhälle – och med all rätt. Men med det sagt så innebär det inte att alla får säga precis vad de vill, även om det kränker andra människor. Det är också vår mänskliga rättighet att slippa bli kränkta på grund av vår etnicitet, exempelvis. Om du befinner dig i ett läge där du inte kan avgöra vad som väger tyngst så kan ett riktmärke vara att yttrandefriheten finns för att ge marginaliserade grupper i samhället en röst. Om denna frihet sedan används för att marginalisera dessa grupper ytterligare, då har vi frångått själva principen bakom yttrandefriheten.

Paula Dahlberg Föreläsare & bloggare www.vardagsrasismen.nu

1) Alla typer av ord eller uttryck som syftar till att vara nedvärderande mot, skapa humor på bekostnad av eller cementera fördomar om specifika grupper är rasism. Att skämta om att en blir rädd om piloten på planet heter Muhammad, om att romer är lata så därför tigger de eller bruk av n-ordet t ex. 2) Genom att säga ifrån direkt och antingen förklara omgående varför det är fel eller om kunskap saknas läsa på och sen återkomma med en förklaring på varför uttrycket inte är okej. Utifrån detta sen skapa diskussion, fråga eleverna om andra sagt liknande till dem, om hur de tror andra känner när de använder sådana uttryck etc. Få eleverna själva att tänka till om sitt språkbruk. 3) Får eleverna själva tänka efter skapas en större förståelse för problematiken. Detta ger en bättre grund för en förändring än att lärare bara förbjuder uttrycken. 4) Med starka känslor. Att bli arg, skälla eller förödmjuka eleven i ren upprördhet gör att eleven slår ifrån sig och känner sig dåligt behandlad. En sådan elev tar inte till sig av varför denne gjort fel. 5) Att vara lugn och saklig, ha nolltolerans (säga ifrån direkt) och att våga diskutera problemet även när rasistiska ord slängs mellan elever som alla utsätts för rasism.

Maria Fredriksson Lärare

1) När en person reduceras till sin genetiska etnicitet, dvs tillskrivs egenskaper baserat på sin genetiska etnicitet, med andra ord rasifieras. Det kan ske explicit och i kombination med öppet hat, förakt och med hot om fysiskt våld eller utfört fysiskt våld, men även i mer subtila former som skulle kunna benämnas som vardagsrasism - nidbilder/rasstereotyp representation, bristande representation, exkludering, diskriminering etc. 2) Genom att visa civilkurage, genom att se över personalkulturen, våga vara obekväm och öppet ifrågasätta rasistiska uttryck och ge den utsatta personen öppet stöd. Detta sker bäst genom kontinuerlig fortbildning för att öka medvetenheten, då subtila uttryck kan vara svåra att upptäcka. Viktigt är även att inte lägga ansvaret på den utsatta individen - att tystas kan vara en del av det rasistiska uttrycket. Vidare är det viktigt att inte låta intentionen avgöra vad som ska bedömas som rasistiska uttryck. För att inte hamna i kotraproduktivt skuldbeläggande är det bra att fokusera på att rasism är något som görs. 3) Om en ser rasism som ett verb istället för ett substantiv, dvs att folk gör rasism i högre grad än att de är rasister

ökar chansen att en får till en god diskussion, snarare än hamnar i pajkastning. Flytta fokus till handling. Rasism är en handling. 4) Genom att skuldbelägga individer osynliggörs strukturer och skulden hamnar på enskilda individer, när det kanske istället handlar om en arbetsplatskultur. Vidare är det inte meningsfullt att diskutera rasism utan att samtidigt ta in maktanalys. Rasism handlar inte enbart om att folk delar in varandra i genetiskt etniska grupper, utan även om förhållningssätt till vithetsnormen och om inte detta lyfts fram hamnar en lätt i relativisering och därmed osynlighetsgörande. 5) Fortbildning för all personal. Fokus på gruppen, strukturer och handlingar. Kontinuerliga samtal och tydliga handlingsplaner och riktlinjer.

Checklista mellan dig och antirasismen Nu är det dags för dig som ledare att certifieras. Det gör du enkelt själv genom att underteckna detta dokument. Om du vill läsa mer om följande punkter kan du slå upp sidan 96 och ta del av materialets referenslitteratur Punkterna är framtagna av Teater Struktur.

Jag skriver under på följande: o

Att Sverige idag är ett samhälle där makten, ekonomin och problemformuleringsprivilegiet är starkt koncentrerat till majoritetsbefolkningen

Att Sverige idag är ett segregerat land på samhällets olika nivåer

Att rasism är något som dagligen görs medvetet och omedvetet på individ- och samhällsnivå

Att kroppar som rasifieras som icke-vita underrepresenteras, objektifieras och exotifieras i Sverige

Att vithet privilegieras i dagens svenska samhälle *Punkterna stöttas av bland andra Antirasistiska Akademin, Tobias Hübinette (forskare i kritiska ras- och vithetsstudier), René León Rosales (fil. dr i etnologi) och Ungdom Mot Rasism.

Härmed intygar jag att jag har läst och förstår ovanstående:

Underskrift

Teater Struktur

Datum

Varen 2016

o DU

Block II~ Pass för gruppen I detta avsnitt hittar du tematiska pass för din ungdomsgrupp. Filmfakta till passen finns på www.teaterstruktur.se Glöm inte att föra loggbok och utforska annorlunda. Alla pass tar ca 60 minuter att genomföra. Lycka till med det kreativa arbetet!

mm 51

#JagSerRasismen

60 PASS # 1

Introduktion FIXA!

Ett a3-papper en tuschpenna tejp

~ PA S S E T S U P P L Ä G G ~ Intro ca 20 min (nästa sida) Övning A ca 10 min Övning B ca 20 min Outro ca 10 min (sid 24)

min

Intro Första passet är en introduktion för deltagarna där du som ledare presenterar temat och skapar förutsättningar för ett tryggt rum. u u u u u

Börja med att göra om rummet gemensamt så att det passar era aktiviteter. Samlas sedan i en stor ring. Om deltagarna är nya för varandra kan de gärna presentera sig med namn och en hjältekraft som de skulle vilja ha för en dag. Låt deltagarna berätta hur de mår i tur och ordning. Berätta sedan om temat för metodmaterialet och hur ert gemensamma arbete kommer att se ut framöver. Var noga med att poängtera att det är frivilligt att aktivt delta i övningar och dialoger. Förklara tydligt att deltagarna alltid kan passa genom att lägga armarna i kors över bröstet. Skapa era gemensamma spelregler (sid 22). Skriv ner dem på ett papper och fäst dem på väggen. Sedan är ni redo för att köra igång första övningen tillsammans! Skapa era gemensamma spelregler

Övningar

S tat y f l ö d e ~ c a 10 m i n Be deltagarna att röra sig runt i rummet i ett jämnt flöde.

Flödet innebär att deltagarna tar sikte på en punkt i rummet, förflyttar sig dit och sedan byter riktning när de nått sitt mål. Deltagarna rör sig huller om buller och det är bra om de tar för sig av hela golvytan. Det kan också vara bra om deltagarna försöker hitta en gemensam hastighet i sin framfart, för att samarbeta och ta hänsyn till allas framkomlighet i rummet. Ropa sedan stopp och be deltagarna att stanna precis där de är. Ropa ut ett tema. Deltagarnas uppgift blir att gestalta detta tema i en individuell, mänsklig staty. Deltagarna ska alltså tolka ordet och ställa sig i en position som de tycker visar på temat. Statyerna kan vara konkreta och spegla verkligheten eller abstrakta och exempelvis visa på en känsla som väcks av temat. Om en deltagare inte kommer på hur hen ska positionera sig går det bra att lägga armarna i kors och passa. Låt statyerna vara stilla några ögonblick och lös sedan upp dem genom att instruera deltagarna att återgå till flödet. Upprepa proceduren med nya teman. Förslag på teman: Status, Grupper, Orättvisa, Fördomar, Rasism

y y

Övning

R e k v i s i ta n ~ c a 2 0 m i n Be deltagarna att tänka på ett föremål som finns i rummet. Förklara att föremålet de väljer ska symbolisera hur människor dömer dem på förhand. När alla valt ett föremål parar du ihop deltagarna två och två. Låt deltagarna berätta för varandra vilket föremål de valt och hur föremålet representerar andra människors syn på dem. Be därefter deltagarna att hitta ett nytt föremål i rummet som symboliserar sanningen om dem, hur de egentligen är bortom fördomen. Låt deltagarna i paren berätta om sitt föremål för varandra. Lyft sedan frågor i helgrupp. S a m ta l s f r å g o r :

Är det vanligt att människor dömer varandra på förhand? Varför tror ni? Hur fria är vi att välja hur vi ska bli uppfattade? Hur känns det att bli dömd? Vad är en fördom? Vem har fördomar? Hur kan fördomar utmanas? Avsluta denna övning med att be deltagarna att sluta ögonen. Instruera deltagarna att tänka på en människa eller en grupp av människor som de har en fördom om. Berätta att detta är en övning endast för dem själva, och de behöver inte berätta om sina tankar. Be nu deltagarna att fundera över när de kommer att möta denna människa eller grupp av människor nästa gång. Till sist, be dem att funderade på vad de kan göra för att bli av med sin fördom. Efter en kort stund ber du deltagarna att öppna ögonen.

Fördom Negativ förutfattad mening om en människa eller grupp av människor

60 min

PASS # 2

Makt .

FIXA!

Varsitt A4-papper Varsin penna En papperskorg Kopierade medieinlägg (sid 61)

~ PA S S E T S U P P L Ä G G ~ Intro ca 10 min (sid 24) Övning A ca 10 min Övning B ca 20 min Övning C ca 10 min Outro ca 10 min (sid 24)

Övningar

Pa p p e r s ko r g e n ~ c a 10 m i n Be deltagarna att röra sig runt i rummet i ett jämnt flöde. Ropa sedan stopp och be deltagarna att stanna precis där de är. Dela ut ett A4-papper till var och en av deltagarna och be dem pressa ihop det till en boll. Du placerar sedan en papperskorg i mitten av rummet. Förklara för deltagarna att de ska försöka pricka papperskorgen med sin pappersboll från positionen de stannat på. Många kommer att misslyckas. Fråga i helgrupp vad deltagarna tycker om övningens förutsättningar. Är de orättvisa? Varför? Fortsätt dialogen i nästa samtalsövning.

Spotlight ~ ca 20 min Be deltagarna att placera sig i en ring. Du som ledare säger påståenden. Deltagarna tar individuellt ställning till dina påståenden genom rörelse. En deltagare kan välja på att antingen hålla med genom att byta plats eller inte hålla med genom att stanna på sin placering i ringen. Om deltagaren är osäker på sitt svar eller vill passa går det bra att korsa armarna över bröstet. Be därefter deltagarna att berätta några ord om hur de tänkte när gjorde sitt val. Lämna alltid en plats i ringen ledig, så det är möjligt för en ensam deltagare att byta placering. Påståenden:

Jag har makt Människor har makt över mig Det finns osynlig makt i samhället Utseende kan påverka vem som får makt Om du har makt får du försprång i livet Om du har försprång når du lättare dina mål Osynliga hinder kan stoppa människor från att få makt Makt kan visa sig på många olika sätt

Övning

Monolog om makt~ ca 10 min

Berätta att deltagarna nu kommer att få ta del av sociala medieinlägg som handlar om makt. Dela ut varsitt kopierat papper (nästa sida) till deltagarna. Låt deltagarna läsa igenom kommentarerna och fylla i ett eget anonymt inlägg.

Jag är back i ett mixat fotbollslag. Vissa killar jag möter tror att jag ska spela dåligt bara för att jag är tjej. Och om det snackas fotboll på TV så handlar det nästan bara om herrlandslaget. När folk inte fattar att tjejer är lika grymma på att spela känner jag mig maktlös.

Som kille förväntar sig folk att jag ska vara macho, inte lipa och så. Men jag har alltid haft nära till mina känslor. Det är jobbigt att låtsas vara något jag inte är. Alla krav om att vara stark gör mig helt maktlös.

Jag har alltid varit intresserad av politiska frågor och följer debatterna på sociala medier. Men när jag diskuterar politik med vissa äldre så säger de att jag inte fattar för att jag är ung. Fast jag vet att jag har koll. När folk inte lyssnar känner jag mig maktlös.

Jag har alltid trott på en högre makt. För mig är det väldigt viktigt att få visa det och liksom vara mig själv. Men folk brukar kommentera och ifrågasätta min tro. När folk inte respekterar mitt privatliv känner jag mig sjukt maktlös.

Vissa på min skola skämtar om mitt utseende och ber mig ”dra hem” fastän att mitt hem är här i Sverige. När folk tror att de är bättre än jag för att de är födda här och har blont hår känner jag mig maktlös.

Redan från när jag var liten har jag vetat att jag inte passar in i mallen för varken kille eller tjej. Jag är bara jag. Mina föräldrar sa att det var en fas som jag skulle växa ifrån. Det var det inte, och när de inte tog mig på allvar så kände jag mig maktlös.

Om jag ska på stan och fika så måste jag välja ett café med ramp. Det är sjukt få ställen som har anpassat sin lokal för rullstol. När jag inte kan välja själv vart jag ska träffa mina vänner känner jag mig maktlös.

En gång var jag med en date på bio. Jag var så himla nervös. Personen jag var där med tog min hand. Det kändes så himla rätt. Då var det en bakom mig som lutade sig fram och viskade att vi var äckliga. För att vi inte var kille och tjej. Jag kände mig så sjukt kränkt och maktlös.

60 min

PASS # 3

Inventering FIXA!

Ett A3-papper/Whiteboard En tuschpenna/Whiteboardpenna Varsitt A4-papper till deltagarna Varsin tom lapp till deltagarna Varsin penna till deltagarna Möjlighet att spela musik från USB/

www.teaterstruktur.se

~ PA S S E T S U P P L Ä G G ~ Intro ca 10 min (sid 24) Övning A ca 10 min Övning B ca 10 min Övning C ca 20 min Outro ca 10 min (sid 24)

Vad är ra sism? ~ ca 10 min Skriv RASISM på en whiteboardtavla eller ett A3-papper och dela ut lappar till deltagarna. Be deltagarna skriva varsitt ord på sina lappar som de kopplar till ordet rasism. När de är klara samlar du in lapparna. Berätta att det finns många olika tolkningar av fenomenet rasism. Förklara att gruppen framöver tillsammans kommer att försöka förstå hur rasism fungerar genom samtal. Som underlag till samtalen kommer ni att se filmklipp med fakta och göra undersökande övningar.

Film soundtracket ~ ca 10 min I den här övningen får deltagarna visualisera sin uppfattning av vad rasism kan vara. Berätta för deltagarna att du snart kommer att spela en låt. Deras uppgift blir att visualisera en film inuti sitt huvud med inledning, mitt och slut som visar rasism under musikens gång. När deltagarna är redo spelar du låten

Gräns.

Övningar

Övning

skriva scenkollage ~ ca 20 min När låten är slut delar du ut papper och penna till deltagarna. Be deltagarna att beskriva med ord vad de såg under tiden som musiken spelade. Berätta att bara du som ledare kommer att se deras text. Be att få samla in deltagarnas scenkollage och berätta att deras historier är viktigt underlag för dig inför kommande pass.

! Övningen kan vara känslig då alla deltagare har olika bilder i sitt privata galleri. Poängtera att det är frivilligt att delta!

~Nu har du som ledare fått deltagarnas definition av vad rasism kan vara. Ur deltagarnas historier kan du utläsa vad som kan vara bra för dig att läsa på om inför kommande pass. Du ser vilken teoretisk grund som finns hos gruppen. Du delges kanske erfarenheter av deltagare som kan vara självupplevda eller upplevda av närstående. Här ser du också om någon yttrar belägg för uttalad rasism. Underlaget förvarnar dig på rasistiska yttringar som kan uppkomma under kommande pass. Du förvarnas på om deltagare tenderar att lyfta åsikter om så kallad omvänd rasism.~

60 min

PASS # 4

Rasismens historia FIXA!

Möjlighet att visa filmklipp från USB/

www.teaterstruktur.se

~ PA S S E T S U P P L Ä G G ~ Intro ca 10 min (sid 24) Övning A ca 15 min Se filmklippet "Rasismens historia" www.teaterstruktur.se/USB-minne (ca 5 min) Övning B ca 20 min Outro ca 10 min (sid 24)

Övningar

S tat y i p a r ~ c a 1 5 m i n Dela in deltagarna i par. Berätta att du kommer att säga ett tema. Deltagarnas uppgift blir att gestalta detta tema i en gemensam, mänsklig staty. Deltagarna ska alltså tolka ordet och ställa sig i en position som de tycker visar på temat. Statyerna kan vara konkreta eller abstrakta. Om någon deltagare vill passa går det bra att lägga armarna i kors. Om deltagarens kollega i paret vill fortsätta övningen kan hen ansluta sig till en annan grupp. Låt statyerna vara stilla några ögonblick och lös sedan upp dem. Upprepa proceduren med nya teman. Förslag på teman: Tid, Historien, Makt, Orättvisa, Uppdelning

Akvariet ~ ca 20 min Be deltagarna placera sig i två ringar. Den ena ringen omsluter den andra. Du som ledare placerar dig i den innersta ringen. Innerringens uppgift är att samtala kring frågor du som ledare ställer. Ytteringens uppgift är att lyssna och göra mentala anteckningar som de senare kan lyfta. Efter en stunds samtal med innerringen ber du alla deltagare att byta plats. De deltagare som suttit i innerringen placerar sig i ytterringen och vice versa. Nu får de deltagare som tidigare lyssnat prata och de som redan samtalat får lyssna aktivt. När proceduren är genomförd lyfter du ordet i helgrupp. På så sätt får alla möjlighet att dela med sig av sina tankar och funderingar ännu en gång. S a m ta l s f r å g o r :

Vad handlade filmfaktan om? Vad innebar den europeiska kolonialismen? Varför bedrevs det forskning om mänskliga raser förr i tiden? På vilket sätt tänker ni att historien påverkar oss idag? Hur kommer framtiden att se ut om 100 år? Kan vi förändra framtiden? Om du kunde påverka historien, vad hade du velat ändra?

60 min

PASS # 5

Rasifiering FIXA!

Möjlighet att Visa filklipp från USB /

www.teaterstruktur.se

~ PA S S E T S U P P L Ä G G ~ Intro ca 10 min (sid 24) Övning A ca 15 min Se filmklippet "Rasifiering" www.teaterstruktur.se/USB-minne (ca 5 min) Övning B ca 20 min Outro ca 10 min (sid 24)

Övningar

R u ta n ~ c a 1 5 m i n Be deltagarna att bygga upp en ruta i rummet med hjälp av stolar. Placera stolsryggarna in mot rutan. Rutan ska vara ganska liten, men ändå rymma alla deltagare utan att de rör vid varandra. Berätta för deltagarna att de nu ska få vara med om ett litet experiment. Det är självklart frivilligt att vara med. De som vill kommer att placera sig inne i rutan under 10 minuter. De är fria att göra vad de vill med tiden, men de får inte röra sig utanför rutan när tiden startat. De som inte vill befinna sig i rutan kan placera sig på observationsplatser utanför rutan. När deltagarna gjort sitt val så startar klockan. Låt tiden gå och se vad som händer. Av erfarenhet att döma så kommer deltagarna i rutan först att ha en entusiastisk inställning. Men ju mer tiden går desto lägre blir energin. Instruera diskret observatörerna att de kan hålla koll på vad som händer inuti rutan. När 10 minuter har gått får deltagarna äntligen släppas fria. Följ upp med ett kort samtal i helgrupp. S a m ta l s f r å g o r :

Hur kändes det att befinna sig i/utanför rutan? Var det någon som ville ta sig ut ur rutan? Varför gjorde du/ni inte det? Var det någon som tog sig ur rutan? Hur kändes det? Vad såg observatörerna utanför rutan?

Spotlight

(förklaring sid 59 )

~ ca 20 min

Påståenden:

Människor blir intvingade i osynliga rutor Osynliga rutor skapar orättvisa bilder av människor Människor skapar orättvisa rutor Osynliga rutor skapar gränser mellan människor Jag placerar människor i osynliga rutor Jag ingår i en osynlig ruta Det går att förändra osynliga rutor Det går att förändra orättvisa bilder av människor

60 min

PASS # 6

Vithetsnorm FIXA!

Kopierad lista (sid 73) Pennor, lappar & tejp Tidningar (används även i pass #8) Ett A3-papper/Whiteboard En tuschpenna/Whiteboardpenna Möjlighet att visa filmklipp från UsB/

www.teaterstruktur.se

~ PA S S E T S U P P L Ä G G ~ Intro ca 10 min (sid 24) Övning A ca 10 min Övning B ca 25 min Se filmklippet "Vithetsnorm" www.teaterstruktur.se/USB-minne (ca 5 min) Outro ca 10 min (sid 24)

Övning

normstorm ~ ca 1o min Dela in deltagarna i par. Ge paren i uppgift att komma på en norm som de båda två ingår i. Förklara vad en norm är om det finns behov bland deltagarna. Be dem skriva ner sin gemensamma norm på en lapp och fästa på väggen. När alla paren fäst sina lappar läser du igenom dem tyst för dig själv. Bestäm dig för en lapp som beskriver en norm som du kan relatera till. Läs lappen högt och fråga vilket par som skrivit den. Be deltagarna att utveckla sina tankar kring normen. Om paret passar att kommentera lyfter du istället samtalet i helgrupp. Fråga om någon känner igen sig i normen. Berätta för deltagarna att precis som de ser på väggen, så finns det många olika normer som personer ingår i och stängs ute från.

*NorM

Är ett begrepp för oskrivna regler på beteeden som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. | Källa: Wikipedia

*vit

*icke-vit

Benämning på kroppar som kan passera som vita och som identifieras som vita av omgivningen i ett visst land, en viss kultur och vid en viss tidpunkt. En vit kropp får ofta fördelar i samhället, därför handlar vithet inte bara om hudfärg utan också om makten att ses som norm i stora delar av världen. Vem eller vilka som räknas som vita skiljer sig åt både i historien och på olika platser och i olika kulturer och sammanhang men i huvudsak handlar det om människor som har ursprung i Europa på något sätt.

Benämning på kroppar som inte kan passera som vita och som i huvudsak identifieras som att de inte är vita av omgivningen, ibland också en självbenämning som används av de som inte betraktar sig själva som vita. Icke-vita kroppar stöts ut från vithetsnormen och marginaliseras då ofta som avvikande av samhällen där vithet privilegieras. Vem och vilka som räknas som icke-vita skiljer sig åt i historien och numera handlar det i första hand om människor som inte har ursprung i Europa.

Övning

Bilder av kroppar ~ ca 25 min Dela in deltagarna i mindre grupper. Dela ut kopierade listor från nästa sida till varje grupp. Dela även ut tidningar till grupperna. Berätta för deltagarna att de nu ska undersöka normer i media genom att söka efter så många personer de kan av varje exempel på listan. Innan ni startar kan det vara bra att gå igenom uttrycken vit och icke-vit. Låt sedan deltagarna köra igång. Efter en stund pausar du övningen. Be deltagarna räkna ihop hur många markeringar de fått på varje exempel. Gå igenom gruppernas resultat i helgrupp. Summera alla gruppernas markeringar på varje kategori och skriv upp på tavla eller papper så att alla ser. Samla ihop deltagarna i en stor ring och samtala kring resutaten. S a m ta l s f r å g o r :

Vad verkar vara normen för bilder i media? Varför tänker ni att det är så? Hur tänker ni att det påverkar oss människor vilka som syns i media? Hur viktigt är det att se människor som är lika sig själv på bilder i media?

! Eventuellt kommer deltagare att opponera sig mot att leta olikheter i övningen. Deltagarna kanske hävdar att ledaren gör skillnad på människor. Då är det viktigt att tydliggöra övningens syfte - att skapa förståelse för hur människor redan behandlas olika i samhället utifrån hudfärg.

*Inspirerad av övning från projektet Normbrytande Rättigheters material Den Stora Antirasistiska Elevgruppsguiden

KATEGORIER u

En vit man med kostym

En icke~vit kvinna med mycket status

En icke~vit ungdom med huvudduk

En vit ung person

En icke~vit modell

En vit kändis

Två vita personer som skrattar

Två icke~vita personer som ser glada ut

En icke~vit äldre person

En vit äldre person

60 min

PASS # 7

Vardagsrasism FIXA!

Stolar till deltagarna Kopierad serie (sid 77) Möjlighet att visa filmklipp från USB/

www.teaterstruktur.se

~ PA S S E T S U P P L Ä G G ~ Intro ca 10 min (sid 24) Övning A ca 15 min Övning B ca 20 min Se filmklippet "Vardagsrasism" www.teaterstruktur.se/USB-minne (ca 5 min) Outro ca 10 min (sid 24)

Övningar

Scenografin~ ca 15 min Dela in deltagarna i mindre grupper. Varje grupp får nu i uppgift att fundera ut en vardaglig plats där rasism kan förekomma. Tillsammans bygger de en staty av en miljö med varsin stol per deltagare i gruppen. När alla grupper är nöjda med sitt offentliga eller privata rum samlar du deltagarna runt en av stolstatyerna. Låt övriga deltagare gissa vad de olika stolarna representerar och försök lista ut vilken miljö som byggts upp. När deltagarna gissat rätt går gruppen till nästa formation och fortsätter så tills alla miljöer blivit avtäckta.

Seriepussel~ ca 20 min Behåll grupperna från tidigare övning. Dela ut kopior av serien på sid 77 som du klippt isär. Tillsammans får deltagarna pussla ihop serierutorna i den ordningen de tycker passar. Be deltagarna att tillsammans fundera ut hur historien hänger ihop. Vad skulle kunna hända i serien om det fanns fler rutor att pussla med? Kan serien få ett annat slut? Samtala sedan i helgrupp om seriens innehåll. S a m ta l s f r å g o r :

Vad handlar serien om? Hur känner sig huvudpersonen tänker ni? Varför säger figurerna runt omkring huvudpersonen som de gör? Är figurerna medvetna om att det de säger är vardagsrasism? Vad skulle samhället kunna göra så att figurerna tänkte annorlunda?

Serierutor av ~ Lisa Wool-Rim Sjรถblom

60 min

PASS # 8

Strukturell rasism FIXA!

Saxar Tidningssidor (gärna begagnade från pass 6) Möjlighet att visa filmklipp från USB/

www.teaterstruktur.se

~ PA S S E T S U P P L Ä G G ~ Intro ca 10 min (sid 24) Övning A ca 15 min Se filmklippet "Strukturell rasism" www.teaterstruktur.se/USB-minne (ca 5 min) Övning B ca 20 min Outro ca 10 min (sid 24)

Övning

Maskinen~ ca 15 min Be deltagarna att placera sig i en stor ring med ansiktet utåt. Berätta att du kommer att säga deras namn i turordning. När de hör sitt namn får de ta sig in i ringen och skapa en levande maskin tillsammans. Den första deltagaren lägger grunden för maskinen genom att starta en rörelse som hen upprepar i ett jämnt flöde i ringens mitt. Rörelsen kan vara abstrakt eller konkret. Nästa person bygger på maskinen genom att placera sig i närheten och välja en ny rörelse som deltagaren själv tycker passar ihop med den tidigare. När alla deltagare som vill är en del av maskinen kan du som ledare dynamisera maskinens uttryck. Du kan be maskinen att öka eller sänka hastighet. Du kan be deltagarna att starta varsitt ljud som passar ihop med hur de rör sig. Som en dirigent kan du nu prova att öka och sänka ljudvolymen genom att visa med gester hur du höjer och sänker. Slutligen ber du maskinen att stanna av. Deltagarna får återgå till sina första positioner i ringen igen med näsan utåt. Fråga hur övningen kändes. När de som vill har fått berätta sin känsla går du vidare med nästa steg i övningen. Nu får den första deltagaren ett tema innan hen går in i ringen och lägger grunden för en ny maskin. Deltagarens startrörelse och eventuella ljud blir en personlig tolkning av temat. Förslag på teman:

Grupptryck, Normer, Pussel, Samhället, System

Övning

tidningspoesi~ ca 20 min Dela ut tidningssidor och saxar till deltagarna. Berätta att de nu ska skapa en text med hjälp av olika ord från tidningen. De väljer själva vilka ord de vill använda och vilken form de vill ha på texten (dikt/sms/notis etc). Texten kan beskriva en känsla som deltagarna fått under passet eller fakta de uppfattat från filmsekvensen. Om deltagarna vill kan de fotografera sin text och lägga ut på ett socialt medie med Teater Strukturs hashtag #JagSerRasismen. Mingla runt till deltagarna när de textar och samtala om passets tema. Lyft därefter några av deltagarnas tankar i helgrupp som du uppfattat under din runda. Vem som sagt vad håller du anonymt. Lyft funderingar och slutsatser som du tycker fyller passets syfte. Förslag på mingelfrågor:

Vad handlade filmsekvensen om? Vad är en struktur tänker ni? Hur skulle ni förklara strukturell rasism? Vad kan en göra åt rasism som tagit sig in i samhällets uppbyggnad?

60 min

PASS # 9

Repetition FIXA!

Ett a3-papper/whiteboardtavla Tuschpenna/ whiteboardpenna Kopierat korsord (sid 85) pennor till deltagarna Möjlighet för deltagarna att använda internet

~ PA S S E T S U P P L Ä G G ~ Intro ca 10 min (sid 24) Övning A ca 20 min Övning B ca 20 min Outro ca 10 min (sid 24)

Övning

grupperna~ ca 20 min Dela in deltagarna i fem grupper. Ge varje person i varje grupp en siffra. Be sedan alla ettor från grupperna att mötas någonstans i rummet. Fortsätt med tvår, treor, fyror osv. I de nya grupperna där alla har samma siffra ska de nu gemensamt repetera ett av de begrepp som ni har jobbat med. Dela ut följande begrepp jämt fördelat till grupperna: POSTKOLONIALISM RASIFIERING VITHETSNORM VARDAGSRASISM STRUKTURELL RASISM De kan använda internet för att hitta svar. Berätta att de kan se filmklipperna från materialet på www.teaterstruktur.se. Skriv upp källan www.antirasistiskaakademin.se på ett A3-papper eller whiteboardtavla. Be dem att anteckna vad de kommer fram till. När alla grupper hittat en förklaring till begreppet som de är nöjda med går de tillbaka till sin första grupp. Där får varje person berätta vilket begrepp de repeterat och vad det innebar.

Övning

korsordet~ ca 20 min Behåll grupperna från tidigare övning. Dela ut kopior på korsordet från och dela ut till varje grupp. Låt deltagarna lösa korsordet genom att samtala och söka information via nätet. När alla grupper känner sig nöjda går ni igenom facit i helgrupp.

FA C I T 1. Diskriminering 2. Norm 3. Samhället 4. Minoritet 5. Fördomar 6. Stereotyp 7. Vithetsnorm 8. ArA 9. Postkolonialism 10. UMR 11. Rasifiering 12. Struktur

O KORS D E T

11.

9. 12. 6. 7.

4. 2. 3.

8. 1.

10.

Nedsättande särbehandling av människor eller grupper av människor

Osynlig regel

Stället som vi alla lever i

Motsats till majoritet

Negativa föreställningar skapade på förhand

Förenklad negativ bild av en människa eller grupper av människor

Osynligt system av regler som gynnar vita människor

Antirasistiska Akademins förkortning

Teori om hur den europeiska kolonialismen påverkat dagens samhällen

10.

Riksorganisationen Ungdom Mot Rasisms förkortning

11.

Kategorisering utifrån den falska idén om mänskliga raser

12.

Social uppbyggnad

60 min

PASS # 10 ~

Framtiden FIXA!

Ett a3-papper/whiteboardtavla Tuschpenna/ whiteboardpenna Möjlighet för deltagarna att använda internet

~ PA S S E T S U P P L Ä G G ~ Intro ca 10 min (sid 24) Övning A ca 20 min Övning B ca 20 min Outro ca 10 min (sid 24)

Övning

Skapa din framtidsvision~ ca 20 min Be deltagarna att placera sig i ring. Förklara att de nu ska få bygga statyer av gruppen. Statyerna ska visa på hur en framtid skulle kunna se ut där alla människor samarbetar genom positiv antirasism. Fundera tillsammans med gruppen kring vad positiv antirasism skulle kunna innebära. Fråga om någon vill börja skapa en staty av framtiden och om några av deltagarna kan tänka sig att ställa upp som delar av statyn. Deltagarna som anmält sitt intresse samlas i ringen och statybyggaren berättar lågmält om sin vision. Tillsammans placerar sig deltagarna sedan i en staty, som statybyggaren under tiden rättar till för att få sin vision förverkligad. När statyn är färdig kan du som ledare tillsammans med deltagarna undersöka formationen för att få en levande bild av vad som händer. Fråga de som tittar på statyn vad de ser. Låt deltagarna sätta ord på vad delarna i statyn kan tänkas säga och känna. Du kan även be deltagarna i statyn att i tystnad börja röra sig i slowmotion för att utforska vilken scen som då utspelar sig. När statyn har undersökts tackar du deltagarna som återgår till sina platser i ringen. Upprepa gärna med en ny deltagare som bygger sin antirasistiska framtidsvision.

Positiv antirasism enligt Teater Struktur Aktiva handlingar som verkar för jämlikhet, demokrati och mot rasism

Övning

forum för aktivism~ ca 20 min Dela in deltagarna i mindre grupper. Ge deltagarna i uppgift att på internet söka upp minst två forum som en kan vända sig till för att få stöd eller aktivera sig i antirasistiskt arbete. Be grupperna att kolla upp vad forumen heter, vilka frågor de arbetar med och webbadress. Ge dem en tidsram och återkalla grupperna. Deltagarna redovisar sina resultat samtidigt som du skriver upp dem på ett A3-papper eller whiteboardtavla så att alla ser. Ha gärna själv tillgång till internet för att kolla upp sidor som du inte känner igen. Skriv upp organisationen Ungdom Mot Rasism och webbadresserna www.umr.se och www.teaterstruktur.se så att alla ser. Uppmuntra eleverna att fota eller skriva av adresserna och spara.

m 89

8 PASS # 11

Fortsätt FIXA!

Vad behöver du?

Under materialets sista pass står du som ledare själv för upplägget! Nu har du möjlighet att följa upp oavslutade samtal från tidigare pass, repetera en övning som uppskattades eller fortsätta utforskandet av fenomenet rasism. Var kreativ och varva ditt upplägg med värderingsövningar, drama och antirasism.

Fundera! u

Vilka behov finns bland deltagarna i min grupp?

Vilka kunskapsluckor har jag som ledare upplevt?

Vilka metoder i materialet har varit positiva i gruppen?

Hur kan jag som ledare ta vara på dessa?

Vi uppmuntrar dig som ledare att fortsätta jobba antirasistiskt i din ungdomsgrupp även efter att du avverkat

Leken Mellan Rum. På sidorna 95-96

hittar du tips på bra material att använda och organisationer att vända dig till om du behöver vägledning. Vi i Teater Struktur vill tacka dig för att du valt att använda vårt material. Vi hoppas att det har varit användbart. Antagligen har din ungdomsgrupp lärt sig mer om samhället och sig själva under resans gång. Kanske fick du som ledare också nya insikter och perspektiv. Fortsätt arbeta antirasistiskt och lycka till!

Mina anteckningar:

Avrund~ ning Vi avslutar med tips pĂĽ andra antirasistiska metodmaterial, organisationer & referenslitteratur.

Tips! Tryckt material: Låt Stå – Antirasism på schemat Peaceworks Show me the plan – granska din skolas likabehandlingsplan Show me the plan – granskningsrapport om skolors likabehandlingsarbete Den Stora Antirasistiska Elevgruppguiden Normbrytande Rättigheter, Ungdom Mot Rasism Hemsidor med material: Forum För Levande Historia – www.levandehistoria.se Mångkulturellt Centrum – www.mkccentrum.se Rapporter: Afrofobi – en kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige Mångkulturellt Centrum http://mkcentrum.se/wp-content/uploads/2014/12/Afrofobi-20140203-f%C3%B6r-webben.pdf Kreol: ett spöke går runt i vår stad Arena idé - Lewend Tasin & Anton Landehag http://www.arenaide.se/2015/05/20/kreol-ett-spoke-gar-runt-i-orten-ny-rapport/ Populärkultur #teaterstruktur #svartkvinna www.rummets.se www.mellanforskapet.se Musikvideos: Formation – Beyoncé https://vimeo.com/154447404 Borders – M.I.A https://www.youtube.com/watch?v=r-Nw7HbaeWY För alla namn vi inte får använda – Europa Europa & The Knife https://www.youtube.com/watch?v=5jMXZBPW-Q0#action=share Böcker: Vitsvit - Athena Farrokhzad Jag ringer mina bröder – Jonas Hassen Khemiri Filmer: Dear White People 12 Years a Slave Föreställningar: Europa Europa http://www.europaeuropa.nu/#kabaren Apatiska för nybörjare – Jonas Hassen Khemiri http://www.colombine.se/pjaser/alla-pjaser/jonas-hassen-khemiri/apatiska-for-nyborjare

Referenslitteratur i urval Red. Mohtadi, L & Mavi, D (2014) Om ras och vithet i det samtida Sverige (Natur & Kultur) Ahmed, S. (2011). Vithetens hegemoni (Tankekraft förlag) Antirasistiska Akademin, Vardagens antirasism (Printon) Antirasistiska Akademin, Antirasistisk ordbok (Printon) de los Reyes, Paulina och Mulinari, Diana (2014) Intersektionalitet (Liber) Järleby, Anders (2012). Spela Roll – kreativt lärande med teater och drama (Pegasus Teater) Byréus, Katrin (2010). Du har huvudrollen i ditt liv (Liber) Skolverket (2013). Förskolan och skolans värdegrund (DanagårdsLitho) Länkar: ”Reverse Racism” Youtube-klipp med komikern Aamer Rahman https://www.youtube.com/watch?v=dw_mRaIHb-M www.samer.se www.skolverket.se www.friends.se www.expo.se

#JagSerRasismen