Examensguiden VT 2009 by Compro Media

www.examensguiden.se

FĂ&#x2013;R NYA AKADEMIKER PĂ&#x2026; VĂ&#x201E;G UT I ARBETSLIVET

Sedan 1990

VĂĽr nye

Robin

Hood

% #!! %#!# "- ! .# % $ %

Tema ArbetsmiljĂś #- !$ % # % ' % %

KarriĂ¤rhjĂ¤lp $% % ) ! %

HĂ¤r finns framtidsjobben

( &$ ' # $ & LĂ¤s hur det Ă¤r att jobba hos: *! ! + $%! + ! ! $%)# $' # % + + + !#% / % ! $' # % + !#%& + & %$& + + + + + + #$%!#" + + % % $ $% %$' # + %! + ' # + %% + , ' # %

Är du redo att forma framtiden tillsammans med oss?

Din framtid ﬁnns på Alstom Genom att utveckla avancerade transportlösningar och miljövänlig kraftproduktion, gör vi vad vi kan för att bemöta några av de problem som vi och vår planet står inför idag. Inom Alstom är miljö, teknik och människor viktiga fokusområden. Förutom satsningar inom forskning och utveckling för ren miljö, erbjuder vi även stora möjligheter för dig som medarbetare. Med kollegor över hela världen kan du skapa ett värdefullt kontaktnät inför framtiden. Söker du en värld av ekonomiska, sociala och ekologiska framsteg? Då behöver du inte leta längre – möt framtiden på Alstom! Läs mer på www.alstom.se

Ser möjligheterna Jag vet inte vad det är men det ligger i luften. Släkt, vänner, jobbarkompisar, grannar och folk på gatan instämmer. Vintern var ovanligt mörk, allt fler får pollenallergi och det är oroväckande att svinen håller på att ta över världen. Det var ju kärnkraften som skulle rustas ned 2010, inte immunförsvaret! Miljö är ett genomgående tema i det här numret. Hur påverkar allt det här dig som är på väg ut i arbetslivet? Vi har kopplat på stora miljögreppet och intervjuat olika experter om hur den fysiska och psykosociala miljön påverkar kreativiteten och hälsan men även hur miljön genererar nya produkter och arbetstillfällen i olika branscher. Trots att en finanskris utan motstycke tonat upp sig och påverkat hela omvärlden så kan vi vara säkra på en sak, det kommer alltid nya arbetstillfällen, förr eller senare. Branschintervjuerna på sidan 48 och framåt, ger en bra indikation på var man satsar nu. Vi vill också inspirera till din egen företagsamhet och träffade Glocalnets grundare Stefan Krook. Efter framgångarna i IT-bubblan och dess baksmäll tog han sig en djup funderare. Det resulterade i en comeback som en ny Robin Hood. Möt entreprenören som vågar storsatsa på välgörenhetsfonder mitt i börsraset.

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

God läsning! Malin Svensson, chefredaktör Chefredaktör: Malin Svensson Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf Medarbetare i detta nummer: Matilda Andréasson, Carolina Eek, Patrik Engström, Astrid Feldreich, Kristoffer Ingemansson, Livia Jakobsson, Ellen Persson, Annika Sundin, Elisabeth Ohlson Wallin

Annonsbokning: Evelina Bernerskog, 08-459 24 05, evelina.bernerskog@compro.se Linda Rivera, 08-459 24 39, linda.rivera@compro.se Annonsmaterial/traffic: Matilda Andréasson, 08-459 24 36, traffic@compro.se Internet: www.examensguiden.se Tryckeri: Elanders Sverige AB

Grafisk form: Helena Wikström, Jenny Larsson

Utges av: Compro Media AB, Hagagatan 25B, Box 6910, 102 39 Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-660 75 22

EXAMENSGUIDEN VT09

Redaktionella

EXAMENSGUIDEN VT09

reportage 8-13 Tema: Karriärhjälp Hur kan man förbereda sig på bästa sätt för att hitta rätt jobb? Marina Mourad på ekonomernas karriärcenter vid Stockholms universitet ger tips och Stefan Görwik hjälper medarbetare att förstå hur man funkar i team och vad de själva kan göra för att stärka sin roll i teamet.

14-19 Tema: Karriärvägar Hannah Bergqvist gjorde sitt exjobb i New York genom distansstudier samtidigt som hon nu etablerar sig som frilansjournalist. Och Johan Eklund på Horton International tipsar om vilka vägar som finns för dig som siktar mot en ledande position i arbetslivet.

20-29 Tema: Arbetsmiljö Vems fel är det när någon kraschlandar i väggen på jobbet? Förändringsexperten Susanne Pettersson pratar allvar om ansvar. Och Förlaget Ordfront har utsetts till årets fulaste kontor. Priset blev en total makeover, en förvandling som inspirerade till nya sätt att umgås på.

30-31 Tema: Energi Sverige ska vara fritt från koldioxidutsläpp 2050. Under tiden har Alstom blivit världsledande på att rena de rökgaser som industrierna släpper ut.

32-37 Profilen: Stefan Krook Möt entreprenören som under studierna på Handels startade telekombolaget Glocalnet. Efter några år på skolbänken är han nu aktuell med nytt välgörenhetskoncept designat av Lasse Åberg.

38-41 Tema: Trainee En attraktiv karriärväg är den genom ett traineeprogram. Här får du tips om vad du kan tänka på när du söker en sådan tjänst.

EXAMENSGUIDEN examensguiden VT09 vt09

Redaktionella

EXAMENSGUIDEN VT09

branschintervjuer Fackförbund Natasja Kavalic, Sveriges Ingenjörer Lisa Nyberg, Tria

42 44

Bygg & Fastighet Carolina Lindström, Fredrik Djurklou, Fortifikationsverket Karin Brofelth, Statens Fastighetsverk Frida Nordvall, NCC

48 50 52

Energi & Kraft Krister Stralström, Fortum Alexander Lindqvist, OKG Anna Rylander, Vattenfall

54 56 58

Ekonomi, Revision & Skatter Alexandra Leonhard och Joakim Lundgren, ESV Niklas Feiff, KPMG

62 64

Transport, Resor & Logistik Evert Boeye, Vägverket

Industri & Verkstad Anders Ericsson, AkzoNobel Christian Wiklund, ITT Elin Sohlberg, Perstorp

70 72 74

Forskning, Teknik & Utveckling Anna Palmgren och Magnus Wakander, FMV Ida Johansson, FOI Markus Alsbjer, SP

76 78 80

Handel & Varumärken Anna Barrner, Unilever

IT, Management & Telekom Carima Hajjoub, Fujitsu Ellinor Jonsson, HP Marit Täpp och Ronny Pettersson, Tieto

86 88 90

EXAMENSGUIDEN VT09

karri채rhj채lp

Nytt karri채rcenter med tydlig v채g

till arbetslivet 8

EXAMENSGUIDEN VT09

karriärhjälp

p å 8 0 - t a l e t f a n n s j o b b e n antingen internt på företagen, i exklusiva nätverk eller i bästa fall i Arbetsförmedlingens platsannonsbilaga. På 90-talet etablerades headhunters, till en början olagligt men allteftersom växte de nya stora rekryterings- och bemanningsföretagen fram på marknaden. Branschen har utvecklats enormt och idag erbjuder även högskolor och universitet kvalificerad karriärhjälp.

”Vi förmedlar projektanställningar, sommarjobb, praktikplatser, examensarbeten och traineeplatser.” Varför ett karriärcenter? – Studenterna vill ha mer kontakt med arbetsmarknaden och vi är eftertraktade i arbetslivet, därför såg vi ett behov av att strukturera upp kontakten mellan skola och arbetsliv. Företag söker människor med ”know-how”, där ute är det upp till bevis vad du kan. Dina personliga erfarenheter blir a och o och detta vill vi hjälpa studenterna med.

Att söka och hitta jobb har blivit ett hantverk som går att träna upp ordentligt. Examensguiden träffade Marina Mourad som är ansvarig för Företagsekonomiska institutionens nyinvigda karriärcenter vid Stockholms universitet. - Vi vill att det ska växa upp en hel djungel av möjligheter här, säger Marina. TEXT: MALIN SVENSSON FOTO: CAROLINA EEK, ANNIKA SUNDIN

EXAMENSGUIDEN VT09

Hur hjälper ni studenterna? – Vi förmedlar projektanställningar, sommarjobb, praktikplatser, examensarbeten och traineeplatser som företag skickar till oss. Vi matchar studenterna och hoppas att det kan leda vidare till en riktig anställning. Fördelen för företagen är att urvalet redan är gjort. En student berättade att hon tyckte det var helt fantastiskt att få prova på sitt drömjobb redan innan hon var klar. Vi gör det möjligt. – Vi förmedlar även uppsatser, ämnen och case som granskas och godkänns av våra professorer innan de läggs ut på karriärcentrets hemsida. Där finns också guider och länkar till hur man söker jobb. – Vi erbjuder workshops och föreläsningar om till exempel intervjuteknik och hur man marknadsför sig genom ett cv. Dessa hålls på Campus av olika företag och på så sätt skapar vi en ”win-win” situation. Vi har sått ett frö och det här är bara början på vad vi kommer att kunna erbjuda. Q

karriärhjälp

steg

till jobbet 1. Hitta jobbet Q Var aktiv och envis, ge inte upp bara för att du får ett nej. Fastna inte i sådana detaljer utan se varje intervju som en träning. Q Var dig själv, ljug inte i din ansökan eller under intervjun. Q Ta del av workshops. Q Lägg in ditt cv i jobbdatabaser.

2. Kontakta företaget Q Om du söker jobb spontant, gör en research, ring sedan företagets växel och be att få prata med den som är ansvarig för det område du är intresserad av. Q Om du söker jobb genom en annons så kan du ringa ett samtal och presentera dig. Gör det kort och koncist med någon fråga utifrån annonsen. Då kan du sedan referera till samtalet i din ansökan. Marina Mourad, karriärutvecklare på Stockholms universitet, tipsar om vägar till nytt jobb.

3. Skriv en ansökan Q Var intresserad! Gör varje ansökan unik. Q Läs igenom annonsen noggrant, vilka nyckelord som används och med dem berätta varför just du skulle passa för jobbet. Q Skriv ”Referenser lämnas på begäran.” så slipper du stämma av med dem inför varje jobb.

4. Gå på anställningsintervju Q Grattis, om du har kommit så här långt då har du stuckit ut! Läs på om företaget och förbered frågor som är relevanta för tjänsten. Q Ta reda på vilka du ska träffa och använd deras dresscode. Klä dig alltid propert oavsett. Q Ta reda på exakt var du ska vara och var där i god tid så att du inte behöver känna dig stressad. Q Intervjun börjar från den stunden du kliver in i rummet. Den icke-verbala kommunikationen har mycket större genomslagskraft än det du säger. Tänk därför på hur du vill uppfattas, till exempel genom din hållning, ögonkontakt och ditt handslag. Q Ta ett djupt andetag och kom ihåg att det antagligen inte bara är du som är nervös. Lyssna mycket och fråga när du inte förstår.

5. Skriv på anställningsavtal Q Ta reda på lönenivå genom fackliga representanter, de brukar stå med i annonsen, eller genom att googla på branschen. Q Våga löneförhandla! Särskilt kvinnor är dåliga på det men vi har rätt till minst lika bra lön som män. Q Läs igenom avtalet noggrant innan du skriver på. Ta gärna hem det och be någon annan läsa igenom det också.

EXAMENSGUIDEN VT09

karriärhjälp

Så skapar du ett

vinnande team Säg kickoff och de flesta tänker teambuilding. Men varför är det egentligen viktigt med övningar som skapar gemenskap? Och vilka roller får eller tar vi oss i en grupp? Experten Stefan Görwik reder ut begreppen och ger er verktygen för att skapa ett vinnande samarbete. TEXT: ASTRID FELDREICH

EXAMENSGUIDEN VT09

karriärhjälp

SAMORDNARE Teamspelare Smidig Lyssnar Vänlig Stöttande

FRÅGA MER

ANALYTISK Organisatorisk Lugn Metodisk Formell Noggrann

s t e f a n g ö r w i k va r d e n f ö r s t a som startade seriösa teambuildande aktiviteter för företag och ledningsgrupper i Sverige för 17 år sedan. Nu driver han sitt eget företag, Görwik Management AB, där han föreläser och vägleder företag i konsten att kommunicera och lösa problem i grupp. Intresset för beteendevetenskap föddes när han gick en utbildning i pedagogik i USA, så kallad ”learning by doing”. Där kom han i kontakt med ett antal internationella utbildningsföretag, däribland Wilson Learning och Pecos Learning, som han inledde ett samarbete med. Tillbaka i Sverige satsade han på att utveckla teambuildande aktiviteter baserade på pedagogiska övningar. Sedan dess har han coachat flera av Sveriges största företag. Olika sätt att kommunicera Stefan tycker att det är viktigt att skilja på personlighet och beteende. I analysen av en grupp och dess problem utgår han från ett vetenskapligt baserat beteendetest där deltagarna får svara på en rad påståenden om sig själva och andra i gruppen.

– Med hjälp av den här typen av beteendeprofiler kan jag lättare ta fram en handlingsplan tillsammans med gruppen, förklarar Stefan. Modellen består av fyra kommunikationsstilar – samordnare, expressiv, analytisk och pådrivande. De analytiska och pådrivande personerna tenderar att visa mindre känslor än de övriga två, medan de expressiva och pådrivande påstår oftare saker istället för att fråga. Oberoende av stil har man olika grader av flexibilitet. – Flexibilitet är en grundförutsättning för att kunna mötas och ”connecta” med en person som inte delar vår uppfattning. En person med låg flexibilitet reducerar sitt synfält till mig och mitt. Det

EXAMENSGUIDEN VT09

VIS AR M

ER K

ÄNS L

karriärhjälp

EXPRESSIV Uttrycksfull Informell Initiativtagare Entusiastisk Intuitiv

PÅSTÅR MER

OLLER

ONTR MER K

PÅDRIVANDE Beslutsam Direkt Formell Oberoende Snabb

handlar egentligen om förståelse för mänskliga relationer. Vi måste respektera varandras olikheter för att förebygga missförstånd och konflikter. Självkännedom Glappet mellan vår egen och omgivningens tolkning är ibland stor. Många gånger ser vi oss själva på ett sätt, medan våra kollegor har en helt annan uppfattning. – Det intressanta är att alla kommunikationsstilar är lika vanliga. Ingen stil är sämre än den andra, det är bara olika sätt att nå målet, säger Stefan. Som exempel hjälpte Stefan en högt uppsatt ledningsgrupp på ett stort telekomföretag för ett par år sedan. Gruppen upplevde att de inte kom framåt i sitt arbete. Det visade sig att ingen av medlemmarna i gruppen var pådrivande i sin kommunikation. – Jag tror att det första steget är att bli medveten om problemet. Då kan alla anstränga sig för att vara mer pådrivande, och vid nästa rekrytering ser man till att anställa någon med pådrivande drag som naturlig tar den rollen och sätter igång saker och ting.

EXAMENSGUIDEN VT09

Hur skapar man ett vinnande team? Först och främst måste vi vara beredda att se verkligheten som den är. Förändring kan vara obehaglig. När vi är unga har vi en naturlig kraft framåt i livet och välkomnar förändringar. Efter ett tag blir vi komfortabla och lämnar ogärna den trygga zon vi skapat. Detsamma gäller med roller i en grupp. Ibland kan det vara svårt att bryta gamla mönster. – Första fasen handlar om struktur. Du måste välkomna och vara beredd att ta in och acceptera sanningen även om den är obehaglig. Därefter måste gruppen fastställa mål och vilka ansvarsområden och befogenheter var och en i gruppen har. Steg nummer två handlar om värderingar. På en bra arbetsplats måste det vara högt i tak. – Det finns alldeles för många mötesrum runt om i landet där chefen frågar om det är någon som vill tillägga något - och det blir tyst. För att nå resultat och effektivitet behövs engagemang. Engagemang föds ur delaktighet som i sin tur kräver god kommunikation. Och kommunikation är ett nyckelord. God sådan kan bara existera i ett arbetsklimat där medarbetarna har förtroende och respekt för varandra. Så är vi tillbaka till flexibiliteten igen. – Även om min utvecklingsmodell bara är en slags bilkarta är den bra som riktmärke. Den säger ingenting om gupp och hinder i vägen, men ger en aning om vart man är på väg i alla fall. Oväntade sidor På en kickoff upptäcker vi nya sidor hos varandra. Den tysta personen längst bak blir plötsligt en ledare. Andra kör sitt race utan att ta hänsyn till någon annan. Egentligen handlar det om att få medarbetare att jobba bättre tillsammans. Bästa sättet är enligt Stefan att använda sig av upplevelsebaserade metoder där deltagarna får arbeta med olika problemställningar. Stefan använder också humor för att öka deltagarnas mottaglighet för förändring och utveckling. – Jag arbetar med olika typer av övningar både inom- och utomhus och på låg och hög höjd. Deltagarna ställs inför frågor som; Vet vi vem som gör vad? Får alla komma till tals? På höga höjder kan plötsligt den tillbakadragna i en grupp börja ta initiativ och vara den trygga punkten. Det är nyttigt för en grupp att utforska nya situationer där andra personligheter får lysa igenom, säger Stefan. Sekundära och primära roller En spännande aspekt är att när vi blir pressade till det yttersta har vi en förmåga att förvandlas till vår egen motsats. – Jag brukar kalla det för gummibandseffekten. Kämpar vi tillräckligt länge för något utan att få gehör slår det tillbaka och vi hamnar i andra änden av modellen. En expressiv människa blir analytisk och en samordnare som vänligt försökt påpeka något utan resultat förvandlas plötsligt till en beslutsam och pådrivande person. Ingen människa är ju bara på ett sätt. Q

karri채rv채gar

EXAMENSGUIDEN VT09

karriärvägar

Blev journalist i

New York När Hannah Bergqvist började på juristlinjen var det inte främst för en karriär som jurist. Halvvägs in i studierna tog hon första steget till sin dröm att jobba som frilansjournalist utomlands. Sedan ett år tillbaka bor hon i New York och gör uppdrag för svenska medier. TEXT: MALIN SVENSSON

Hur vågade du ta steget och satsa? – Man måste ha en dröm och bestämma sig för att den går att uppfylla. För mig fanns inga tvivel på vad jag skulle hålla på med och jag var säker på att lyckas. Lite naiv var jag väl också, det bidrog nog till att jag vågade ta steget. Var föddes din dröm? – Min pappa läste mycket för mig när jag var liten, jag själv har läst mycket och i skolan blev jag alltid uppmuntrad att skriva mer när lärarna läste mina uppsatser. Jag fortsatte skriva, bland annat var jag med i olika communities, men det var väl någonstans där som jag insåg att jag kanske inte skulle överleva som skönlitterär författare eller poet. När jag bodde i London träffade jag en jurist som inspirerade mig och jag bestämde mig för att söka till juristlinjen, till mina föräldrars glädje. De ville gärna att jag skulle ha en säker examen som grund. Så juridik var ett säkrare kort? – Ja, plus att det kändes som ett smart drag att ha en ytterligare kompetens som journalist. Jag började på juristlinjen vid Stockholms universitet hösten 2004. Jag har alltid haft lätt för mig och var inte beredd på den betygshets och konkurrens som existerar på juristlinjen. Inte var det särskilt kreativt heller. Jag älskar ord och det juridiska språket är ju inte särskilt fantasifullt om man säger så. Jag tänkte hoppa av flera gånger och till slut bestämde jag mig för att ta en sabbatstermin och läsa grundkursen på Poppius Journalistskola. Den gav mig de praktiska verktygen för att skriva. Samtidigt insåg jag värdet av att ha en examen och beslutade mig för att slutföra juristlinjen. Varför blev det New York? – Jag har alltid haft en längtan bort och efter att uppleva något annat än Stockholm. Jag ville känna pulsen, människorna och ljudet. Min nuvarande pojkvän och jag träffades för snart fyra år sedan. Han bodde i London då men när han flyttade till New York blev valet ganska enkelt. När jag kom hit gjorde jag först mitt exjobb och nu läser jag mina sista poäng via distans från Lunds universitet.

EXAMENSGUIDEN VT09

karriärvägar Det låter som att du har fått smak på att bo utomlands? – Ja, vi kommer att nog att bo kvar här i ett par år men jag är rastlös och vill hela tiden vidare så det kommer att bli nya platser och nya länder. Nästa stopp blir Buenos Aires har vi sagt, eller kanske Amalfikusten i Italien, vem vet. Vad skriver du om? – Jag har haft ett slags motstånd till att skriva om rent juridiska frågor så hittills har jag framför allt skrivit om mänskliga rättigheter blandat med rese- och livsstilsreportage samt en del mode. Sedan en tid tillbaka känner jag att vill utnyttja min juridiska kompetens ytterligare så jag håller på att styra in mina uppdrag så att jag får skriva mer om internationella frågor.

”Som frilans jobbar man också ständigt för att utöka sitt kontaktnät och få uppdragen att rulla.” Hur kom du i kontakt med branschfolk i New York? – När jag kom hit tog jag kontakt med svenskar som skrev eller fotade. Den första frilansaren träffade jag genom en tidning i Sverige. Han har hjälpt mig mycket. Kontakter med redaktörer har jag fått bygga upp via telefon, mail och genom att leverera bra jobb. Hur ser en vanlig arbetsdag ut? – Det gäller att vara disciplinerad och veta hur och när man jobbar bäst. Jag skriver bäst mellan nio och elva på dagen och efter elva på kvällen. Jag varierar mellan att jobba hemifrån och på olika caféer. Det är vanligt här att man jobbar ute bland folk. Jag tar med mig datorn och inspireras av det jag ser runt omkring mig. Som frilans jobbar man också ständigt för att utöka sitt kontaktnät och få uppdragen att rulla. Men är det inte svårt att få jobb med tanke på konjunkturläget? – Jag tror inte att det är ett vinnande koncept att sitta och vänta tills finanskrisen är över. Livet kan förändras på några månader även med investerade pengar. Jag vet ingen som ångrat sig efteråt när de följt sina drömmar. Gör det bara! Q

Att tänka på Pengar – Det är alltid bra att ha en liten buffert för oförutsedda utgifter, sådana kommer garanterat när man flyttar utomlands. Speciellt när man startar upp ett eget företag samtidigt som jag gjorde, då är det nog ett måste. Arbetstillstånd – Jag har ett journalistvisum som innebär att jag får vara här i fem år och jobba för svenska tidningar, däremot inte för amerikanska arbetsgivare. Hitta jobb – Man måste vara påhittig och inte ge sig. I början får man inte vara för kräsen, men samtidigt ska man alltid ha sitt mål tydligt i sikte. Det gäller att få in en del regelbundna jobb, de behöver inte vara jätteroliga alla gånger men efter att man har betalat hyran kan man fokusera på att få göra de jobb man verkligen vill. Hitta bostad – Det var lätt för mig som bara kunde flytta in hos min pojkvän. De flesta som kommer hit börjar med att hitta ett rum att hyra via Craigslist. På det sättet kan man komma undan mäklare och onödiga avgifter.

EXAMENSGUIDEN VT09

karriärvägar

Hannah Bergqvist Ålder: 25 Bor: New York Familj: Mamma, pappa, extramamma, två bröder, pojkvän och den franska bulldogen Nancye

EXAMENSGUIDEN VT09

karriärvägar

Karriär mot toppen Så går chefsrekryteringen till 18

EXAMENSGUIDEN VT09

karriärvägar ferna i Dagens Industri så tar det tid att komma upp till den nivån men du kan lika gärna vara chef på ett mindre bolag som vd eller försäljningschef och då kan det idag vara lättare. Man vill ha lite nya impulser i bolaget. När Johan hjälper ett företag med chefsrekrytering, görs först en profil på vilka arbetsuppgifter tjänsten ska innehålla, och därefter vilken kompetens som krävs för det. Det utgör företagets kravprofil som sedan matchas mot en kandidats profil. Johan menar att de som arbetar dagligen med att matcha kandidater kan se åldern på ett annat sätt. – Många gånger får vi önskemål om att kandidaten bör vara mellan 35-40. Det kan hända att vi då presenterar någon som är 50 år eller någon som är yngre. Vi tittar ju inte på personbeviset utan på vem personen är. Viktiga ledaregenskaper Horton International arbetar uteslutande med executive search som innebär rekrytering på chefsnivå. För ett par år sedan gick de ut med en enkät till 3500 chefer om morgondagens ledares egenskaper. Majoriteten ansåg att det viktigaste kommer vara förmågan att motivera och vara med och skapa förändring, och därmed själv vara förändringsbenägen. Detta med tanke på de snabba vändningar som kan ske i olika konjunkturlägen. – Detta gäller nu också. Man måste kunna vara mottaglig för en förändring och samtidigt kunna leda den för det finns ingen trygg organisation längre, säger Johan. Vill man bli chef så rekommenderar han att man i första hand ska hitta ett jobb som man trivs med för genom intresset kommer man vilja utvecklas och ta ett allt större ansvar. Finns då ledarambitioner blir det naturligt att gå från en informellt ledande roll till att så småningom kunna axla rollen som chef. – Man ska förtjäna att bli chef, det är ingenting man bara kan säga att man ska bli, menar han.

Anta att du vill bli chef. Det är slutmålet, drömmen och det självklara som funnits i bakhuvudet under hela studietiden. Hur enkelt är det då att ta sig från skolbänken till en ledande position idag? Johan Eklund är seniorkonsult på Horton International och specialiserad på chefsrekrytering. – Om man vill bli chef så går det att avancera ganska snabbt. Frågan är bara vilken typ av chefskap man är ute efter, menar han. TEXT: MALIN SVENSSON

å e n a s i d a n blir man chef senare idag. Man hittar på andra saker innan man börjar plugga, många studerar under en längre period och det är inte heller givet att göra en spikrak karriär uppåt längre. Å andra sidan är det kanske lättare än någonsin att bli chef som ung nu. – Det beror på vad du tittar på för ledarskap. Läser du om che-

EXAMENSGUIDEN VT09

Branschen som urval Oftast hittar Johan kandidaterna för tjänsten i samma bransch som kunden verkar i. Han tycker att det är lite synd då det i vissa lägen är bra att plocka chefsämnen från andra branscher som kanske har ett annat synsätt. – Tyvärr är det rätt vanligt att man ändå väljer den personen som har branschkunskapen och därmed har snabbare startsträcka. Om företaget hade vågat hade de kanske vunnit någonting mer och fått ännu bättre effekt, menar han. Nätverkens betydelse Kandidaterna hittar Johan genom sitt eget nätverk av företag och kontakter som han har byggt upp. Till sin hjälp har han även en kandidatbank. – Nätverk är alltid viktigt. Våra researchers jobbar mer med det digitala nätverket medan vi konsulter jobbar mer med det personliga nätverket. Jag tycker det är viktigt att tänka på att varje arbetsplats skapar sina nätverk. Stäng och lämna företaget på ett snyggt sätt för det är ditt nätverk även i framtiden, tipsar han. Snabba ingångar Ju snabbare man vill avancera till en ledande position, desto viktigare blir utbildningen. Dubbel examina slår högre i sådana sammanhang men inte på sikt då erfarenheten kommer ifatt. – Sedan finns det traineeprogram, det är ett tufft nålsöga och många som söker men kommer man in där så kan man hitta chefspositioner i den organisationen, säger Johan. Q Se webbklipp med Johan Eklund på www.examensguiden.se

arbetsmiljรถ

EXAMENSGUIDEN VT09

arbetsmiljö

Skapa en bra

arbetsmiljö Att må bra på arbetsplatsen är nödvändigt för att kunna utföra sitt jobb på bästa sätt. En sund arbetsmiljö kännetecknas av att individerna har bra inställning och av att ledningen har skapat en organisation där alla drar åt samma håll. Enligt förändringsexperten Susanne Pettersson är det viktigt att alla tar ansvar för sin egen lycka. TEXT: LIVIA JAKOBSSON F O T O : E lisabet h O h lson W allin

e n l i g t e n u n d e r s ö k n i n g gjord av Arbetsmiljöverket så var stress och andra psykiska påfrestningar en av de vanligaste orsakerna till arbetsorsakande besvär under 2008. Det finns flera anledningar till varför människor blir stressade, arbetsmiljön är en av dem. – Otydlighet på avdelningen, i arbetsbeskrivningen och i konflikter är de vanligaste

examensguiden vt09

orsakerna till en ohälsosam arbetsmiljö, förklarar Susanne Pettersson, föreläsare och konsult inom förändringsarbete. När det gäller att skapa en bra arbetssituation så ligger ansvaret både på individen och på organisationen. Susannes utgångspunkt är dock att alla måste ta ansvar för sin egen lycka. – Så fort någon går in i väggen skyller personen ofta på arbetsgivaren. Visst kan det vara arbetsgivarens fel ibland, men man måste själv ta ansvar för sin egen lycka. Trivs du inte på jobbet, byt jobb! Trivs du inte med din partner, byt partner! Trivs du inte med dina vänner, byt vänner! Det kvittar hur bra arbetsplatsen är om en människa inte trivs med sig själv. Trivs man inte med sig själv och är på en dålig arbetsplats, då blir det ju dubbelt dåligt, säger hon. För att må bra på arbetsplatsen gäller det att alltid försöka bibehålla en positiv inställning och att

arbetsmiljรถ

examensguiden vt09

arbetsmiljö

”Man måste själv ta ansvar för sin egen lycka”

tänka långsiktigt. Det är också viktigt att skilja på person och prestation. Självkänsla ska komma ifrån vem jag är som person och inte vara grundat på vad jag gör. – Det gäller att vara medveten om att jag inte är mitt arbete. Jag är Susanne Pettersson, en sprallig och spontan busunge som älskar livet och jag har många bra egenskaper. Ibland går det dåligt på jobbet, men jag är fortfarande härliga Susanne. Det är alltid lätt att berömma sig själv utifrån prestationen, men istället ska man berömma sig själv utifrån människan, förklarar Susanne. Var lugn I tider med stor arbetslöshet, finansiella kriser och lågkonjunkturer är det lätt att bli stressad på grund av oro och ovisshet. – Med tanke på tiderna vi lever i just nu så finns det en inre oro och ovisshet om vad som ska hända i framtiden. Jag förstår att många känner så, men tänk på att vi ändå har det väldigt bra i vårt land. Jag vill att folk ska förstå att vi har både hängslen och livrem här. Om man blir uppsagd så har vi en arbetsförmedling, vi får hjälp med utbildning, vi har mat för dagen och någonstans att bo. Susanne märker också att det finns en viss oro hos studenter och nyutexaminerade om framtida jobb. – Jag har stor sympati för alla som utbildar sig, vill flytta hemifrån och få ett bra jobb. Det är klart att det blir tungt om man inte får en permanent anställning och inte kan börja leva sitt vuxenliv. Jag tycker att det borde finnas bättre former för företag att skola in unga på ett vettigt sätt. Hur ska man få erfarenhet om man inte får chansen? Oavsett vilken stress du upplever så är det viktigt att fortsätta vara lugn och ha positiva tankar, säger hon. Förändringsarbetet För att förändra sina dåliga stressvanor, oavsett om det gäller arbetsmiljön eller oro för framtiden, så är det viktigt att bli medveten om sitt eget tillstånd och sina egna mönster. – Ställ frågor som: Hur har jag det i dag? Hur är mina tillstånd? Är jag stressad och orolig? Hur skulle jag vilja ha det? Gör sedan en plan på vad du behöver förändra och gör sedan förändringen. Enligt Susanne finns det tre anledningar till varför människor vill ha förändringar.

EXAMENSGUIDEN VT09

Den första handlar om att personen vill uppnå någonting, den andra om att personen i fråga inte trivs med sin nuvarande situation och den tredje är att personen är nyfiken på något nytt. – När man gör ett förändringsarbete är det oerhört viktigt att ha roligt under resans gång. Vissa tror att livet är när man har nått målet. Jag brukar fråga de OS-idrottare som jag jobbar med om när de ska vara lyckliga? Är det när de står på prispallen och tar emot OS-medaljen eller är på vägen dit? Många glömmer bort att livet är nu. Det svåra är inte att vara mentalt stark när allting går bra. Det svåra är att vara det när oväntade och dåliga saker dyker upp. Allting handlar inte om vad som händer, utan hur du hanterar det och du har alltid ett val. Q

Susannes tips: Q Tänk långsiktigt. Q Beröm dig själv utifrån din person och inte dina prestationer. Q Ta ansvar för din egen lycka. Q Lär dig att förändra dina dåliga stressvanor.

arbetsmiljรถ

EXAMENSGUIDEN VT09

arbetsmiljรถ

ร rets fulaste

kontor

EXAMENSGUIDEN VT09

arbetsmiljรถ

EXAMENSGUIDEN VT09

arbetsmiljö

Struktur är specialister på arbetsplatsförändringar och hjälper företag med allt ifrån lokalstrategi till flyttprojekt. För att lyfta fram frågan om arbetsmiljö har Struktur, i samarbete med Elle Interiör, instiftat tävlingen Årets Fulaste Kontor. – Arbetsmiljön är ofta enormt underskattad på många företag. Prestationen hos medarbetarna skapar ju värdet i företaget och alla påverkas av arbetsmiljön. Vi ser ett stort samband mellan arbetsmiljö och kreativitet samt effektivitet, säger Sture Nilsson, VD på Struktur. TEXT: LIVIA JAKOBSSON

d e t ä r f ö r f j ä r d e å r e t i r a d som Struktur har utsett Årets Fulaste Kontor. Genom åren har tävlingen bevisat hur det faktiskt står till med arbetsmiljön på många företag. – Alla bidrag som har skickats in är ett fantastiskt tydligt bevis på hur undermåligt det är på många olika företag. Personalen förväntas vara kreativa och bidragande i företaget, men sitter i miljöer som inte ger några bra förutsättningar. Vi suckar högt när vi ser alla bidragen för det är totalt kaos i väldigt många, berättar Sture Nilsson, VD på Struktur. Ett bidrag som juryn särskilt fastnade för var det som kom från förlaget Ordfront. I Ordfronts ansökan stod det bland annat att: ”Vi skulle nog ha goda chanser att vinna även i kategorin århundradets – eller kanske till och med, årtusendets – fulaste kontor.” – Vi har de senaste åren dragit ner på verksamheten och gått från tre våningsplan till ett. Vi sitter många på en begränsad yta, vilket har gjort att vi har fått hitta förvaring lite varstans på kontoret. Fram tills nu har vi prioriterat att vi har jobben kvar än att lägga pengar på nya möbler, förklarar Fredrika Morén, VD på Ordfront. Okreativ miljö Juryn har därför utsett Ordfront som vinnaren av Årets Fulaste Kontor och i motiveringen stod det: ”Hur kan ett förlag som publicerar kreativa verk och ofta har besök av internationella författare, journalister, fotografer, grafiska formgivare, representanter från olika organisationer, litterära agenter fungera i en så okreativ miljö?” – Kreativiteten har funnits hos personerna som jobbar här och kanske inte så mycket i omgivningen. När man har ett halvstökigt kontor så orkar folk inte hålla det så rent som möjligt och vi har haft mycket öppen förvaring så det har sett stökigt ut. Jag märker dock nu när det har blivit omgjort att hela stämningen på företaget är annorlunda, säger Fredrika. Som vinnaren av tävlingen har Ordfront fått sin entrédel med reception och flera arbetsplatser omgjorda av Struktur. Ordfront har en tydlig profil i hela sin affärsverksamhet,

EXAMENSGUIDEN VT09

arbetsmiljö

”Vi ville skapa en miljö som visade deras profil så att besökare känner vilket förlag man har kommit till.”

med tydliga urval av vilka författare och verk som lanseras, men entrén och receptionen speglade inte detta. – På den ytan som vi gjorde om satt sju personer på 24 kvadratmeter och miljön speglade kaos istället för kreativitet. Vi ville därför dels skapa en miljö som visade deras profil så att besökare känner vilket förlag man har kommit till och vad det står för. Dels ville vi göra en funktionell miljö, med en tydlig reception, en tydlig mötesdel och effektiv arbetsplats för det interna arbetet, säger Sture. En enhetlig tanke Tidigare tyckte Fredrika att det viktigaste var att medarbetarna hade höj- och sänkbara bord, bra stolar och bra belysning. Efter Strukturs förändring har hon dock märkt stor skillnad. – Det har blivit mycket bättre akustik i och med att de använt sig av mycket textilier. Den lilla soffdelen främjar att folk sätter sig vid receptionen och umgås, så det har blivit mer socialt. Dessutom har de löst all förvaring på ett fantastiskt sätt. Vi är jättenöjda, det har verkligen blivit kanon! Just förvaring är en viktig del i skapandet av bra arbetsmiljö. Stängd förvaring lönar sig och skapar ett lugn som inte finns om alla papper och pärmar står framme. – Dessutom måste det finnas en enhetlig tanke som skapar mer harmoni på arbetsplatsen. Så länge man tänker till går det med enkla medel att skapa en stor förändring. Som student som ska ut i arbetslivet, skulle jag välja företag där arbetsplatserna ger närhet och bidrar till kommunikation. Isolerade arbetsmiljöer gör det mycket svårare att förstå helheten i hur företaget fungerar, säger Sture. På Ordfront har de omgjorda ytorna bidragit till att företaget även börjat röja på andra avdelningar. – När nu en del av våra lokaler har blivit så snygga vill vi ju självklart att resten ska se bra ut också. Struktur har lyft fram det som är Ordfront och gett oss en tanke, därför vill vi fortsätta i samma stil, säger Fredrika. Ordfront har därför inga planer på att få utmärkelsen Årets Fulaste Kontor igen, utan kommer att fortsätta hålla ordning. Fredrika vet hur och ger avslutningsvis några tips. – Skapa ett system redan från början för vad man ska göra av sina papper, mappar och pärmar. Det är även skönt att inte behöva ha alla förvaringshyllor öppna. Försök också att tänka på att åtgärda papper på en gång och samla dem inte på hög! Ett bevis på att allt fler inser värdet av sin arbetsmiljö och tar hjälp att skapa förbättringar är företaget Strukturs kraftiga tillväxt från ca 40 medarbetare för drygt ett år sedan till drygt 90 idag. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

arbetsmiljรถ

EXAMENSGUIDEN VT09

energi

Så hjälper de energibolagen

att minska

miljöhoten När det stod klart att koldioxidutsläppen är växthuseffektens största näringskälla blev följden en hårdare lagstiftning. Målet är att ha ett EU fritt från utsläpp av koldioxid 2050. Idag är Alstom världsledande på att rena koldioxid från de rökgaser som släpps ut från kraftverken. TEXT: MALIN SVENSSON

EXAMENSGUIDEN VT09

energi a l s t o m p o w e r ä r e t t g l o b a l t f ö r e t a g med kontor över hela världen. De har produkter för ett kraftverks hela system, från pannan till rökgasrening till ångturbinerna. Som världsledande företag inom rökgasrening hjälper de kraftverk att miljöanpassa sina anläggningar. – Åttio procent av världens energi kommer fortfarande från olja, kol eller naturgas som alla bidrar till att öka atmosfärens koldioxidhalt. Vi håller därför på att utveckla flera olika metoder att minska koldioxidutsläppen på, säger Christina Edvardsson som är utvecklingschef inom rökgasrening på Alstom. Renar koldioxid Alstom Environmental Systems arbetar med förbättringar och utveckling av nya produkter för traditionell rökgasrening av bland annat svaveldioxid, kväveoxid, tungmetaller, kvicksilver och partiklar. Dessutom är en stor del av arbetet just nu inriktat på koldioxidavskiljning efter kol eller gasförbränning. – Utsläppen efter en koleldad anläggning idag med avancerad rökgasreningsystem är otroligt låga jämfört med för tjugo år sedan. Miljön är fantastiskt mycket bättre. Kraven som ställs i Europa till exempel är nere på så låg nivå att utmaningen i många fall är att hitta mätmetoder som kan mäta tillräckligt lågt. Stort intresse från kraftverken 1997 upprättades Kyotoprotokollet med målsättning att minska växthusgaserna i EUländerna och Japan med minst fem procent fram till 2008, med utgångspunkt från de värden som fanns 1990. Under året träffas avtalsländerna igen för att utvärdera och sätta nya mål. Samtidigt har sextioen elproducenter, som står för sjuttio procent av elproduktionen i Europa, skrivit på avtal att de ska vara helt fria från koldioxid 2050. – Koldioxid är en av de stora växthusgaserna och helt tydligt är att med de kraven som finns så är vår marknadspotential väldigt stor. Vi får mycket samtal från olika kraftverk som vill bygga demonstrationsanläggningar tillsammans med oss redan nu. Leder internationellt forskningscenter Christina leder femtio personer från Alstom’s Technology Center i Växjö, de flesta är kemi- och maskiningenjörer eller doktorer. De har en egen metallverkstad där de kan tillverka och utveckla prototyper samt ett analyslab. I anslutning ligger också två processhallar där modeller och pilotanläggningar testas under kontrollerade former med tillsatts av syntetiska rökgaser. – Behovet av produktutveckling kommer framför allt från våra ”business” kontor i Växjö, Oslo, Milano, Knoxville, San Paolo, Peking och Calcutta. Vi är ett internationellt forskningscenter som stöttar alla enheterna. Så sker produktutvecklingen Produktutvecklingen görs först i bänkskala, sedan blir det en liten pilot som normalt testas i Alstom’s Technology Center. Det kan leda till en större pilot som testas ute på något kraftverk. – Vår senaste pilot i forskningscentret är en produkt för koldioxidavskiljning som vi började utveckla i Kalifornien på SRI forskningsinstitut och som vi nu har flyttat till Växjö för fortsatta tester. I processen används en ammoniaklösning som vi tvättar rökgasen med. Syftet med att flytta hit piloten är att få en ökad förståelse för kinetiken och termodynamiken i processen så att vi kan göra avskiljningen så effektiv och kostnadseffektiv som möjligt. Ny pilot i Karlshamn Förutan den lilla piloten i Växjö, som har kapacitet av att avskilja 1500 ton koldioxid per år, håller de också på att starta upp en större pilot som har byggts i samarbete med E.On i Karlshamn. Den är en tio gånger större pilot och ska kunna avskilja 15000 ton koldioxid per år. – Det är viktigt för energiföretag att ha demonstrationsanläggningar och kunna visa vad de gör samtidigt som de lär sig mer. Många vill vara långt fram. Globala meriter värderas Christina har jobbat med rökgasrening och vattenrening sedan hon gick ut från Chalmers i Göteborg -85. Hon har bott och jobbat i USA i arton år men är nu tillbaka i Sverige sedan tre år. Hon tycker det är roligt att jobba internationellt på det sättet som Alstom kan erbjuda.

EXAMENSGUIDEN VT09

– Global erfarenhet värderas högt inom Alstom och det finns möjligheter att skaffa sig sådana här. Man kan flytta nästan vart man vill. Och när vi söker folk söker vi i hela Europa. Vi har till och med haft en person för intervju från Indien. Energibranschen är en stor marknad som har anställt många nya medarbetare de senaste åren. För Christina kändes Europa intressant igen med tanke på EU och den öppenhet som skapats mellan länderna. – Just nu är det jättekul för det vi gör både behövs och gör skillnad på miljön. Det är globalt viktiga frågor som är väldigt aktuella och som man kan läsa om i medierna nästan varje dag. Olika miljökrav avgör Christina tycker att det mest utmanande är att få folk att jobba med varandra från olika kulturer. Hon har hunnit skaffa en stor förståelse för olika länders behov och skillnader med de kontakter hon skapar på sina resor till de olika kontoren inom Alstom. – Vi säljer ju våra produkter på grund av de lagkrav som finns. Lagar finns även i Kina och Indien men det är inte alls samma översyn än. Här i Europa har vi mer fokus på att kontinuerligt klara höga avskiljningskrav eftersom dessa rapporteras till myndigheterna, i Kina råder en helt annan konkurrenssituation. Där är det mer fokus på kostnader men det kommer att ändras där också, det är bara en tidsfråga. Q

Alstom Q Alstom är en global koncern inom utrustning och service för kraftgenerering och järnvägstransport med 76 000 anställda i 70 länder. Q Alstom Sverige har cirka 800 anställda med huvudkontoret i Norrköping. Övriga huvudorter är Stockholm, Västerås och Växjö. Q Alstom Power erbjuder underhåll och effekthöjande åtgärder på kraftverk, rökgasrening, forskning och utveckling för ren miljö, nya kraftverk och vattenkraft. Mer än 70 procent av den svenska elen produceras i anläggningar levererade av Alstom. Q Alstom Transport är en världsledande leverantör av tåg, spårvagnar och kringutrustning som signal- och kontrollsystem, bl.a. Arlanda Express.

Visionär med

goda idéer Han var med och grundade teleoperatören Glocalnet redan som 24-åring och är hjärnan och hjärtat bakom GodEl. Nu har elbolaget fått ett systerbolag, GodFond, där hundra procent av avkastningen går till välgörenhet. Examensguiden har träffat entreprenören Stefan Krook och pratat om goda idéer och moraliskt ansvar samt hur man kan kombinera dem båda. TEXT: ASTRID FELDREICH

F O T O : PAT R I K E N G S T R Ö M

d e t ä r d a g e n e f t e r a t t s t e f a n k r o o k s nya projekt, fondbolaget GodFond, startat. Med en fantastisk utsikt över Råsunda Stadion sitter 37 personer och jobbar för att fler svenskar ska bli lite godare genom att byta elbolag – och numera även fondförvaltare. GodFond drivs liksom GodEl helt utan privata vinstintressen. Överskottet som vanliga bolag ger i utdelning till sina aktieägare ger bolagen till olika välgörenhetsorganisationer efter kundernas val. I tre års tid har Stefan förberett inför starten den 22 april. – Redan första dagen tecknades 160 miljoner kronor i fonden GodFond Sverige & Världen. Tack vare hemliga ”Good Founding Investors” hade vi ett stort kapital till fonden redan från dag ett. Vilka dessa investerare är kommer vi att offentliggöra senare, säger han. Med stor riskspridning, låga avgifter och långsiktigt ansvarsfullt förvaltande är Stefans målsättning att GodFond ska bli Sveriges mest älskade fond. Förhoppningen är att satsa internationellt och sälja fonder i hela Europa i framtiden. – Sparmarknaden är en djungel med tusentals olika alternativ. Visserligen är det ingen bra marknad för oss att börja i just nu men samtidigt är det guldläge för alla som vill börja spara i aktier, menar han. Många gånger kan ett intresse för att göra gott avfärdas med viss skepsis som ett sätt att tjäna pengar på en trend. Men enligt Stefan är det inte pengarna som är drivkraften. De är

EXAMENSGUIDEN VT09

”Prisvärdhet, enkelhet och ärlighet har varit vårt motto och våra kärnvärden genom hela processen.” mer en bekräftelse på framgång. – Pengar är inte så viktigt, jag bodde kvar i mitt studentboende jättelänge. Ambitionen är att lyckas med det jag gör och samtidigt dra mitt strå till stacken. Jag anser att vi som välbärgade svenskar har ett moraliskt ansvar att göra något bra för världen. Visionen är att skapa en bolagsgrupp under ett gemensamt varumärke där folk ska känna igen logotypen och veta att den står för något bra. – Prisvärdhet, enkelhet och ärlighet har varit vårt motto och våra kärnvärden genom hela processen. Vi har fått hjälp av Lasse Åberg att designa en snygg logotyp som kunderna kommer att känna igen från GodEl. Började tidigt Stefan har sålt saker sedan barnsben men rivstartade sin professionella entreprenörskarriär under utbildningstiden på Handelshögskolan i Stockholm. Då grundade han teleoperatören Glocalnet tillsammans med en vän. Under fem års tid stannade han kvar på företaget, där han även var vd, men i slutet av år 2000 började det se mörkt ut med kapital. IT-bubblan var på väg att spricka. – Jag hade egentligen velat avgå redan under våren 2000, men övertalades att vara kvar under 2001. Det var det jobbigaste året i mitt liv. Jag tvingades säga upp duktig och trogen personal, säger han. När Stefan slutligen lämnade Glocalnet följde en grubblande fas där han funderade på vad han skulle göra med sitt liv. I mars 2002 satte han sig i skolbänken igen. – Många naiva drömmar hade fått sig en törn eller gått i kras. Det var skönt att komma tillbaka till skolan och få tid att tänka och få ut min examen. Största skillnaden mellan mig och en vanlig nybakad student från Handelshögskolan var nog att jag hade lärt känna mig själv och visste vad jag var bra på. Inspirerad av Dalai Lamas ”Lycka” föddes nya tankar om att Stefan som välbärgad svensk har ett moraliskt ansvar att bidra till att förbättra världen på ett eller annat sätt. Även om han inte engagerat sig tidigare. – Jag är dålig på nästan allt. Men jag kan en sak – företagande. Under en lång tid var välgörenhet och företagande två spår i mitt huvud. Men om jag ska bidra med något för att göra världen bättre, var jag tvungen att hitta ett sätt att kombinera dessa två. En kväll insåg jag detta och kom på att det är ”ett” spår. Bra företagskultur Under skoltiden skrev Stefan en uppsats i ett ämne han brinner för – företagskultur. Han berättar att han inspirerats av svenska företag som Ikea och H&M. – De har en stark företagskultur som ständigt lockar till sig nya medarbetare. Jag tror på att en tydlig och god företagskultur skapar sina egna chefer. Hos oss börjar de flesta på sälj- eller kundtjänstavdelningarna och är man ambitiös kan man i princip vara vd om några år, säger Stefan. Ett levande bevis på deras goda företagskultur är GodEl: s nya vd, Peter Roland. – Peter skickade ett mail till mig när han var nyutexaminerad från Uppsala universitet.

EXAMENSGUIDEN VT09

Fakta GodFond GodFond är ett nystartat fondbolag. Det är helägt av den stockholmsbaserade Stiftelsen GoodCause som bildades 2005 och har som syfte att starta och driva bolag som genererar avkastning till ideella organisationer. GoodCause som har fått donationer, och därmed startkapitalet till GodEl och GodFond, av kända näringslivsprofiler. Kunderna i GodFond får styra vart fondbolagets avkastning skall gå samtidigt som spararen själv får behålla hela sin avkastning och endast betalar en relativt låg förvaltningsavgift till fondbolaget.

EXAMENSGUIDEN VT09

”Gå ut så fort som möjligt från skrivbordet och träffa kunder och sälj din idé.”

Det hade subjektet ”Jag vill hjälpa er att nå era mål”. Mitt tips till nybakade studenter är att inte ta den lätta vägen utan göra spontanansökningar och lägga ner tid på att hitta rätt företag, säger han. Tänk sälj Det vanligaste misstaget bland aspirerande entreprenörer är att de tror sig ha en helt unik idé. – I början har man ofta mycket tankar och naiva drömmar. Visst kan man ha en idé som både är briljant och unik. Men troligtvis inte. Sitt inte hemma på kammaren med en affärsplan som skolan tvingat dig att göra. Gå ut så fort som möjligt från skrivbordet och träffa kunder och sälj din idé. Berätta också om din affärsidé, ju fler som du pratar med desto större chans att de kan hjälpa till, tipsar Stefan. Ett annat klokt råd är att inte spendera pengar på en idé innan du testat att den fungerar. Börja med att testa den på en person. Stefan och en kollega ringde exempelvis runt till potentiella kunder för att testa om att GodEl gick att sälja via telefon. Ett bättre sätt att testa och lära än att anlita ett TM-företag i steg ett. – Du bör också hitta något om du googlar din idé. Troligtvis har någon i världen redan testat den, poängterar Stefan och tillägger att han inser att det kanske låter lättare i teorin än det är i praktiken. Han menar också att entreprenörskap är 95 procent sälj. Kan du inte sälja din idé är den inte värd något. Bäst är att vara direkt och personlig. – Jag gillar att ge mig in i nya branscher och fungerar nog bäst rent operativt i uppstartsfasen, även om jag kan brinna långsiktigt för ett projekt också. Q

Några bra råd till nyutexaminerade som vill starta eget Kom bort från skrivbordet. Berätta om din idé för alla. Träffa kunder och sälj. Testa alltid idén på någon/några personer innan du satsar pengar. Q Entreprenörskap är 95 procent sälj och 5 procent idé. Q Googla idén, den bör ha genomförts av någon tidigare. Q Q Q Q

EXAMENSGUIDEN VT09

Fakta GodEl GodEl drivs helt utan privata vinstintressen och med syftet att generera pengar till välgörenhet. Överskottet som vanliga bolag ger i utdelning till sina aktieägare ger GodEl till olika välgörenhetsorganisationer, efter kundernas val. När Stefan startade GodEl hade bara 2 procent av Sveriges befolkning rörligt elpris, idag är samma siffra 23 procent. Kunderna bestämmer själva hur pengarna ska fördelas mellan de organisationer som GodEl stödjer, vilka i dagsläget är SOSBarnbyar, Naturskyddsföreningen, Stockholm Stadsmission, Rädda Barnen och Läkare Utan Gränser.

EXAMENSGUIDEN VT09

trainee

Håll utkik efter traineeprogrammen hos de företag som presenteras här på Examensguiden.se

EXAMENSGUIDEN VT09

trainee

Trainee

smart övergång från studier till arbetsliv Är du ännu ett oupptäckt guldkorn som skulle vilja hitta en snabb men stabil väg in i arbetslivet? Då kan en traineetjänst vara något för dig. Att vara trainee ger en unik ingång till ett företag. Istället för att vara låst till en tjänst får du prova på flera olika yrkesområden under ett till två år. Samtidigt varvas praktikperioderna med utbildning så att du får ett helhetsgrepp om företaget och slutligen klarar av att anta utmaningarna inom en ansvarsfull position.

Traineens krav på programmet Precis som när du söker jobb är det viktigt att traineeprogrammet stämmer överens med dina egna mål och visioner. Även om det mer är undantag än regel finns det företag som anställer nyutexaminerade till lägre lön och sämre arbetsförhållanden under täcknamnet ”trainee”. Så ska det inte vara. Är du osäker kan du stämma av med något av fackförbunden.

Minimikraven Programmet ska: Q Ange mål, innehåll och hålltider för hela traineeperioden. Q Presenteras för den som söker innan anställning sker. Q Vara minst i ett år men inte längre än två. Q Omfatta både praktik och teori. Q Ha en kontaktman som följer traineen under hela programmet. Q Kunna ge traineen kvalificerad handledning. Q Vara väl förankrat i företaget så att chefer på olika nivåer ger den assistans som krävs för att uppfylla programmets intentioner och kvalitet. Q Anställningen ska motsvara ett verkligt behov av kvalificerad kompetens i företaget och kunna leda till en fortsatt anställning efter fullbordat program.

Önskemålen Programmet bör innehålla: Q Både obligatoriska och individanpassade moment som utformas i samråd efter individuella behov och ambitioner. Q Teorimoment som löper parallellt med annan verksamhet. Den kan innefatta företags- eller branschinformation och fördjupad utbildning i ämnesområden som är viktiga för företaget. Q Praktikmoment som innefattar systematisk cirkulation mellan olika avdelningar och funktioner. Arbetet bör vara så kvalificerat som möjligt. Q Praktik/studiebesök vid andra bolag inom koncernen när det gäller ett traineeprogram vid koncernbolag. Q Praktik utomlands när det handlar om internationella företag.

Tre tips om lönen Q Traineelönen bör ligga på samma nivå som för andra nyutexaminerade. Q Traineen ska omfattas av ordinarie lönerevisioner. Q I samband med övergång till ordinarie tjänst ska förhandling om lön och anställningsvillkor ske. Traineetiden ska då betraktas som en merit.

EXAMENSGUIDEN VT09

trainee

Internationellt

traineeprogram på ett

storföretag Vattenfall har 32 000 anställda och är Europas femte största elproducent och den största värmeproducenten. Förutom i Sverige så finns Vattenfall även i Tyskland, Polen, Finland, Danmark och Storbritannien. Från och med 1 juli kommer Vattenfall även att ha verksamhet i Holland. Civilekonomen Johanna Wahlberg är trainee på Vattenfall och får arbeta med alltifrån utlandsprojekt och marknadsaktiviteter till att gå utbildningar om strategier och ledarskap. TEXT O CH FOTO: LIVIA JAKOBSSON

Varför sökte du till Vattenfalls traineeprogram? – För mig är det viktigt att få jobba med en intressant produkt och i en spännande bransch. Då jag alltid har varit intresserad av samhällsfrågor passar energibranschen bra, för den känns ständigt aktuell. Energi är något alla debatterar och diskuterar och det står nästan alltid någonting om det i tidningarna. Vattenfall kändes också intressant för att det är ett stort internationellt företag med ett bra traineeprogram. Hur gick rekryteringen till? – Först fick jag genomgå två intervjuer med rekryterare från Vattenfall, där jag bland annat fick presentera ett case på engelska. Därefter gick jag vidare till en assessment day där jag, och övriga sökande som var kvar i processen, fick delta i rollspel och göra olika tester. Vad får du göra under din traineeperiod? – Under ett års tid så får jag ta del av hela Vattenfalls verksamhet. Under sammanlagt sex veckor får alla 19 traineer delta i seminarieveckor. Vi får lära oss om Vattenfalls verksamhet, om ledarskap och Vattenfalls strategier. Dessutom får vi göra så kallade assignments utomlands där vi får lära oss mer om verksamheterna i Polen, Tyskland, Finland, Danmark, Storbritannien och samtidigt hjälpa till med skarpa uppgifter och projekt. Själv har jag även gjort verksamhetspraktik här i Sverige, där jag fått arbeta på en vattenkraftsstation samt gräva ner elkablar. Parallellt med övriga aktiviteter utför vi uppgifter åt våra hemavdelningar. Just nu arbetar jag med att samordna några av våra marknadsaktiviteter i samband med Vattenfalls 100-årsjubileum. Det är minst sagt varierande uppgifter! Vad är det bästa med att vara trainee? – Det bästa är nog att vi i traineegruppen har blivit så tighta. Vi lär oss mycket av varandra då vi arbetar inom olika områden och kommer från olika kulturer. Alla är extremt trevliga människor. I samband med seminarieveckorna försöker vi ses en extra helg för att kunna umgås privat. Sedan tycker jag det är ett bra program för att jag får se så mycket av Vattenfall och kan bygga upp ett nätverk som jag kommer att ha nytta

av i min fortsatta karriär. Sedan är det ju bara positivt att det är ett internationellt program, det tillför något extra. Jag gillar att resa och blir inspirerad av att lära mig om olika marknader. Vad kommer du att göra efter avslutad traineeperiod? – Som trainee blir du tillsvidareanställd från dag ett, vilket innebär att vi redan från början vet vilken avdelning vi kommer att hamna på. Så när programmet är avslutat så vet jag att jag har min plats på marknadsavdelningen. Även om det är en otroligt rolig tid som trainee så ser jag fram emot att komma igång att jobba på riktigt på avdelningen. Det kliar i fingrarna att få sätta igång på allvar, att långsiktigt få arbeta med ett projekt och få ett större ansvar. Kan du rekommendera studenter att söka till ett traineeprogram? – Absolut. Genom traineeprogrammet har jag fått chanser som jag inte hade kunnat drömma om annars. Inlärningskurvan är jättebrant här och jag har fått se många spännande delar av Vattenfalls verksamhet. Det känns som att allt är möjligt här och att det finns stor utvecklingspotential, både när det gäller geografiska och yrkesmässiga möjligheter. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

trainee Vattenfalls traineeprogram Marie Gunnarsson är programme manager för traineeprogrammet. Varför har ni ett traineeprogram? – Energibranschen är, och kommer under många år att vara i händelsernas centrum. Stora investeringsplaner skapar tillsammans med en generationsväxling tusentals arbetstillfällen hos oss de närmaste åren. Således fyller traineeprogrammet en viktig funktion i arbetet med att få in unga och duktiga medarbetare. Vattenfall har även en strategi att bli mer av ett internationellt företag och förbättra kunskapsöverföring länderna emellan. Det nätverkande som vi skapar kring vårt traineeprogram är en åtgärd för detta. Hur ser upplägget ut? – Traineeprogrammet är på ett år och vi har sex utbildningsveckor där våra deltagare får lära känna Vattenfall, utbilda sig i ledarskap och management samt ta del av våra strategiska ambitioner. Vi har även internationella assignments där varje trainee får arbeta utomlands i upp till fyra månader. Under årets gång får alla traineer jobba i virtuella projektgrupper med en redovisning i slutet av perioden. Som trainee är man tillsvidareanställd och måste samtidigt sköta sitt jobb på sin hemavdelning. Vad söker ni för personer? – Många tror att vi bara söker ingenjörer men så är absolut inte fallet. Varje affärsenhet erbjuder en traineeplats och vi söker därför personer inom olika områden. Förutom teknologer söker vi även ekonomer, personalvetare och kommunikatörer. Det är bra om man redan har internationell erfarenhet sedan tidigare och att man vill fortsätta att jobba internationellt. Varför söka ert traineeprogram? – Man kan säga att energibranschen är ”the heartbeat of the society”. Vi tillhandahåller el och värme för hela samhället och är en drivande europeisk aktör för att lösa klimatfrågan. Det innebär att man på Vattenfall får man vara med och påverka utvecklingen åt rätt håll. Jag tror att det kommer hända oerhört mycket inom branschen de närmsta åren och att få vara med på detta är otroligt spännande. Dessutom får man som trainee en bra start på sin karriär inom Vattenfall. Vilka kommentarer får ni om ert traineeprogram? – Nu när vi är halvvägs in det nuvarande programmet så var det en trainee som nyligen sa till mig: ”Nu fattar jag hur priviligerad jag är som får se alla aspekter av Vattenfall.” Som trainee får man verkligen lära känna Vattenfall utifrån ett helhetsperspektiv.

Vattenfall Vattenfall är en internationell koncern som producerar, distribuerar och säljer energi. Huvudproduktionerna är el och värme samt nättjänster, entreprenad och konsulttjänster. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och Polen. Företaget har ca 32 000 anställda, varav 8 500 i Sverige och ägs till 100 procent av svenska staten.

EXAMENSGUIDEN VT09

Karriärcoach

i arbetslivet

Så snart man har gått ut skolan öppnas en helt ny värld. Skriva anställningsavtal, löneförhandla, utveckla sin kompetens, vara tjänstledig, komma tillbaka, bli förälder eller ibland bara tröttna. - Vi hjälper våra medlemmar med jobbiga frågor som man inte vill diskutera på jobbet, säger Natasha Kavalic. TEXT: MALIN SVENSSON

i n g e n j ö r e r h a r t r a d i t i o n e l l t sett gett stöd i arbetsrättsliga frågor och förhandlar fram avtal för yrkesgruppen ingenjörer. Nu satsar de alltmer på individens totala arbetssituation där den individuella karriärutvecklingen får en betydande plats. – Det är ett ganska nytt sätt att tänka på inom fackförbunden men nödvändigt för framtiden, säger Natasha Kavalic som är specialiserad på karriär- och kompetensutvecklingsfrågor på Sveriges Ingenjörer. Natasha projektleder det nystartade karriärcentret för medlemmar som är ute i arbetslivet. Till en början satsar de på personlig coachning och hoppas att medlemmarna ska uppskatta det. De erbjuder också en mängd seminarier och webbinarier, från intervjuträning och hur man kan marknadsföra sig själv och sitt cv på arbetsmarknaden, till att starta eget. I coachningen hjälper de till att bena ut medlemmarnas frågor. – I nittio procent av fallen handlar frågan om att man har ett jobb och vill byta men vet inte till vad. För studenter handlar det nästan alltid om att de har en utbildning men vet inte vad de ska söka för jobb.

FACKFÖRBUND

sveriges

s v e r i g e s i n g e n j ö r e r h a r 1 2 1 0 0 0 medlemmar. Över hälften bor i Göteborg, Malmö och Stockholm. Linköping, Västerås och Luleå är också ingenjörstäta områden med stora arbetsgivare för ingenjörer och tunga ingenjörshögskolor. Civilingenjörerna har varit den stora medlemsgruppen men nu växer antalet högskoleingenjörer som har nya typer av inriktningar. – En maskiningenjör rekryterar gärna en maskiningenjör så har du en ny ingenjörsutbildning måste du vara beredd på att marknadsföra dig ännu tydligare när du söker jobb, säger Natasha. Natasha tycker jobbet är jätteroligt. Hon får både skapa opinion, utveckla medlemstjänster och samtidigt bibehålla den viktiga kontakten med medlemmar på

individnivå. En viktig del är att hjälpa medlemmar i sin karriärutveckling. Natashas jobb handlar därför numera främst om att skapa och utveckla nya tjänster för medlemmar inom karriär- och kompetensutvecklingsområdet. Mycket fokus ligger på omvärldsbevakning och projektledning. Några exempel på projekt är karriärseminarier, coachprogram, jobbmingelkvällar och cv-granskningsprojekt. – Det vanligaste misstaget ingenjörer gör är att rabbla upp allt av rädsla att missa någon detalj. Använd nyckelord i annonsen istället och visa vad du kan genom att ge exempel på sådant du har gjort.

n ä t v e r k ä r v i k t i g t i jobbsökandet men hon menar att det är få som har kontakter direkt in i ett företag. – Det kan ju låta lite klyschigt men alla har ett nätverk som kan användas, det gäller bara att identifiera dem. Det kan vara kusinen, föräldrarna, grannen eller kanske Alumniföreningen. Det är inte meningen att de ska fixa jobbet åt dig men genom dem kan du få namn på personer, till exempel försäljningschefen eller utvecklingschefen, som vet mer exakt vad de har för behov av att anställa nytt på det företaget som du är intresserad av. Sveriges Ingenjörer har 5000 förtroendevalda ute på ett par tusen arbetsplatser i landet. – Det gör att vi får en mycket bra inblick i olika arbetsplatser och vad våra medlemmar behöver för stöd, både arbetsrättsligt och i sin karriär. Q

Produktchef på ABB

Teknikkonsult i Gnosjö

Utvecklingsingenjör i Kina

Vart pekar din kompass? Med Sveriges Ingenjörer hittar du vägen. Ett medlemskap ger dig stöd och trygghet genom hela arbetslivet. Bli medlem du också www.sverigesingenjorer.se

Tria guidar dig

rätt i karriären

Tria är ett fackligt samarbete mellan de tre fackförbunden ST, SKTF och Unionen för studenter. På Tria arbetar man för att hjälpa studenter att förbereda sig på arbetslivet och att få en bra start på karriären. TEXT: ELLEN PERSSON

t r i a ä r i d a g e n p o p u l ä r f a c k l i g organisation för studenter som är verksam på nästan alla universitet och högskolor i Sverige. Tria har 30 000 studentmedlemmar och en samlad kompetens från tre fackförbund med över 750 000 medlemmar. Bakom Tria står tre stora fackförbund, som tillsammans täcker in nästan hela arbetsmarknaden inom privat, statlig och kommunal sektor. Genom ST, SKTF och Unionen kan Tria erbjuda en unik bredd på kunskap om svensk arbetsmarknad. – Vi kan dina villkor, oavsett om du ska jobba på Volvo Group, Svenska ambassaden i Pretoria, SOS Alarm i Falun eller på personalavdelningen i Umeå kommun, säger Lisa Nyberg, verksamhetschef på Tria.

FACKFÖRBUND

e f t e r s o m t r i a t ä c k e r i n stora delar av arbetsmarknaden kan de hålla många dörrar öppna för studenterna. Genom Tria slipper studenterna välja förbund under studietiden men kan ändå få tillgång till relevant information, kunskap och möten med arbetslivet från alla tre sektorerna. – Vi hjälper våra medlemmar att förbereda sig på arbetslivet, dels genom att erbjuda stöd från och med att de börjar söka jobb tills de skriver på anställningsavtalet för sitt nya jobb, och dels genom att ge dem kunskap och kontaktvägar in i deras framtida yrke och bransch, förklarar Lisa. Att vara fackligt ansluten under studietiden har sina fördelar. – Trias fackliga medlemskap är helt anpassat för studenter, vilket gör att vi erbjuder den hjälp som just studenter efterfrågar. Det är ju innan man får jobb som man bör ta reda på vilka löner och villkor som gäller i branschen. Den hjälpen erbjuder vi, antingen genom vår fackliga rådgivning Tria Direkt eller genom förbundens lokala fackliga företrädare som är experter på löner och villkor på just den arbetsplats som du söker jobb på, förklarar Lisa. Trias medlemmar erbjuds också förhandlingshjälp om de skulle få problem på sitt extrajobb eller sommarjobb under studietiden, så de mer traditionella fackliga

medlemsförmånerna ingår även i studentmedlemskapet. – Nästan alla studenter på universitet och högskolor får gå med. Vi vänder oss inte till lärare och sjuksköterskor, det finns andra TCO-förbund som organiserar dem, men i princip alla andra studenter kan bli medlemmar i Tria, säger Lisa. Ett medlemskap kostar 100 kronor för hela studieperioden, och Tria erbjuder en rad olika tjänster och förmåner av praktisk karaktär. – Tria har en ”checklista för arbetslivet” som innebär att våra medlemmar får stöd hela vägen från att de börjar söka jobb till att de skriver på anställningsavtalet. De får bland annat CVgranskning inom tre arbetsdagar, simulerade anställningsintervjuer, lönerådgivning, granskning av sitt anställningsavtal och information om kollektivavtal. Dessutom får de en prenumeration på en branschtidning för att kunna hålla koll på sin framtida bransch, berättar Lisa.

e t t m e d l e m s k a p i Tria gäller under hela studietiden och upp till två år efter examen om man inte får ett jobb som är kopplat till sin utbildning direkt. – När du har fått ett kvalificerat jobb så väljer du istället ett yrkesverksamt medlemskap i ST, SKTF eller Unionen, beroende på vilken arbetsplats du har hamnat på. Om du får jobb inom den privata sektorn så är det Unionen du ska bli medlem i, är det i en statlig verksamhet så är det ST och om du får jobb inom kommun, landsting eller kyrka så ska du gå med i SKTF. Om du har varit medlem i Tria innan kostar det fackliga medlemskapet bara 100 kr för hela första året, avslutar Lisa. Q

CHECKLISTA FÖR ARBETSLIVET CV Öka dina chanser att ta dig till intervjun. Som medlem i Tria får du dina ansökningshandlingar granskade inom tre dagar.

Anställningsintervju Förbered dig inför anställningsintervjun genom Trias simulerade anställningsintervjuer.

Lönerådgivning Vad ska du begära i lön? Och hur är löneläget i din bransch? Tria hjälper dig med lönerådgivning.

Avtalsgranskning Vad är viktigt att tänka på när det gäller ditt anställningsavtal? Ta Tria till hjälp för att granska ditt anställningsavtal.

För 100 kronor kan du bli medlem i Tria och få hjälp med att bocka av listan. När du börjat jobba så betalar du som tidigare medlem i Tria endast 100 kronor under ditt första år som medlem i ST, SKTF eller Unionen!

TRIA DIREKT 0771 18 33 33 TRIADIREKT@TRIA.SE WWW.TRIA.SE TRIA. ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN ST, SKTF OCH UNIONEN.

EXAMENSGUIDEN VT09

BYGG & FASTIGHET ENERGI & KRAFT

EXAMENSGUIDEN VT09

Carolina håller många

karriärvägar öppna

på Fortifikationsverkets traineeprogram Fortifikationsverkets breda verksamhet och Carolina Lidströms stora intresse för fastighetsförvaltning avgjorde valet när hon bestämde sig för att söka till ett traineeprogram. Efter ett par månader som trainee har hon besökt alltifrån kontorsförråd till kulturhistoriska slott och dessutom jobbat med inventeringsprojekt inom skyddsteknik.

BYGG & FASTIGHET

TEXT: LIVIA JAKOBSSON

c a r o l i n a l i d s t r ö m h a r a l l t i d varit intresserad av historia och historiska byggnader. Hon valde därför att läsa till civilingenjör inom samhällsteknik med inriktning mot bygg- och fastighetsförvaltning på Mälardalens Högskola. Efter avslutade studier kände sig Carolina redo för att gå ett traineeprogram. – Ett traineeprogram är som en förlängd utbildning och ett bra sätt att komma in hos en arbetsgivare när man är nyexaminerad. Fortifikationsverket lät spännande eftersom de förvaltar ett intressant fastighetsbestånd med allt ifrån enkla förråd till kulturhistoriska byggnader, säger Carolina. Fortifikationsverket är specialister på skyddsteknik och säkerhet. Verket förser försvarssektorn med berganläggningar, ledningscentraler, specialbyggnader, hamnar och övningsfält. Fortifikationsverket har också som uppgift att skydda det civila samhället, bland annat genom att vara en del av Sveriges krishanteringsberedskap. – Jag arbetar just nu på centrum för skyddsteknik. Här kommer jag att vara i sju veckor och för närvarande tar jag fram ett underlag som beskriver grundläggande principer för skydd och utformning av byggnader. Underlaget är sedan tänkt att användas i Fortifikationsverkets byggregler, förklarar Carolina. f o r t i f i k a t i o n s v e r k e t s traineeprogram ska locka talanger som kan tillgodose verkets framtida behov av chefer, projektledare och specialister. Förhoppningen är att programmet ska stärka Fortifikationsverkets varumärke och göra dem till en attraktiv arbetsgivare, bland annat genom att visa på tydliga karriärvägar. Efter avslutat traineeprogram erbjuds många valmöjligheter, bland annat specialistroller och möjligheter att nå en ledande position. Programmet är arton månader långt och deltagarna får pröva på praktikblock inom förvaltning, mark, bygg och skyddsteknik.

– Parallellt med praktiken löper även teoridelar med projektledarutbildning och utbildningsdagar med fokus på personlig utveckling. Dessutom har vi väldigt engagerade handledare, säger Carolina. Till sitt traineeprogram söker Fortifikationsverket väg- och vatteningenjörer, lantmätare och samhällsbyggare. Individer som är mogna, ambitiösa, flexibla och intresserade av att utvecklas efterfrågas. – Efter avslutat traineeprogram är det dags att lämna in intresseanmälningar till olika befattningar inom verket. Jag har redan märkt att det finns stora utvecklingsmöjligheter inom Fortifikationsverket och dessutom är det en väldigt bred verksamhet, vilket gör det möjligt att prova på olika positioner och byta inriktning, säger Carolina.

f o r t i f i k a t i o n s v e r k e t s mål är att bli Sveriges bästa förvaltare av nyttofastigheter. De samarbetar även med andra fastighetsägare när det gäller kompetensförsörjning, tjänsteutbyte och utveckling. Redan efter ett par månader på traineeprogrammet har Carolina fått vara med och sköta drift och underhåll, ansvarat för ett eget projekt där hon inventerat avloppsanläggningar och arbetat med projekt för Försvarsmaktens räkning. – Jag är verkligen jättenöjd med mitt traineeprogram. Det bästa är att jag har fått se väldigt mycket och rest runt i Sverige, då vi har många kontor runt om i landet. Det är otroligt lärorikt att få ta del av mina kollegors kunskap och erfarenhet. Det nätverk jag har byggt upp är ovärderligt och jag blir otroligt väl omhändertagen. Det märks att Fortifikationsverket månar om sina medarbetare och deras karriärmässiga och personliga utveckling, säger Carolina. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

Fredrik analyserar framtidens säkerhetsbehov på Fortifikationsverket För 27-åriga Fredrik Djurklou, som läst till civilingenjör med inriktning mot riskhantering på Lunds tekniska högskola, är förebyggande säkerhetsarbete ett stort intresse och något han gärna ville lära sig mer om när han skulle inleda sin karriär. När han såg en platsannons från Fortifikationsverket insåg han att det var en arbetsgivare som kunde erbjuda det han ville ha - ett fritt, rörligt och utmanande arbete. När det var dags för examensarbete valde Fredrik, som kommer från Sollentuna, att återvända till Stockholm efter fem år i Lund. I sitt exjobb skapade han en analysmodell för hur klimatförändringar påverkar risken för naturkatastrofer. Fredrik upptäckte hur intressant det var att ta fram och testa olika analysmodeller, något som bidrog till att han sökte sig till Fortifikationsverket. Han hade hört talas om myndigheten tidigare, men kände inte till verksamheten närmare. I början av året fick han jobb på verkets avdelning för skyddsteknik. Fortifikationsverket, som länge haft Försvarsmakten som sin primära kund, har de senaste åren breddat sin målgrupp och vänder sig numera även till det civila samhället. Fredrik är stationerad på Karlbergs slott i Stockholm och jobbar även någon dag i veckan på huvudkontoret i Eskilstuna. - Jag ingår i en grupp som arbetar med att modifiera en analysmodell som undersöker och säkerställer byggnaders fysiska säkerhetsnivå. Mina arbetsdagar består både av fältarbete och skrivbordsarbete. Jag undersöker byggnaders riskfaktorer, exempelvis sannolikheten att råka ut för skadegörelse, spionage och intrång säger Fredrik. Generationsskifte öppnar upp intressanta specialistroller Det fria och rörliga fältarbetet och möjligheten att planera sitt eget arbete är några av fördelarna med att jobba på Fortifikationsverket.

Fredrik ser det också som en fördel att statliga verk är relativt trygga arbetsgivare och tycker det är spännande att vara delaktig i arbetet med att föryngra myndigheten och hitta nya tillämpningsområden för specialistkunskapen inom skyddsteknik. - De kommande åren går många på Fortifikationsverket i pension och man arbetar just nu med att föryngra sin personalstyrka. De är otroligt välkomnande gentemot nya människor och det märks att de anstränger sig för att föryngra personalstyrkan. Lönen och förmånerna är i nivå med det privata näringslivet och Fortifikationsverket kan verkligen erbjuda intressanta arbetsuppgifter, säger Fredrik. I framtiden siktar Fredrik på en specialistroll och han har goda möjligheter att få specialisera sig på ett område som han brinner för lite extra. Efter två månader på jobbet fokuserar han på att ta reda på så mycket som möjligt om olika delar av verksamheten och hitta ett område som han vill fördjupa sig inom. - Den som har utbildat sig och är intresserad av anläggnings- och byggnadsteknik har många intressanta jobb att söka här. Detsamma gäller de som är intresserade av att arbeta analytiskt och självständigt med skydds- och säkerhetsarbete. Jag tycker absolut att fler studenter borde ta sig tid att upptäcka myndigheten och vad som finns att erbjuda. Här får man arbeta självständigt och i team samtidigt som man gör en insats för samhället, säger Fredrik.

Fakta: Fortiﬁkationsverket har en unik kompetens inom skydd och säkerhet. Skyddsteknik i olika typer av anläggningar under jord är vår specialitet. Fortiﬁkationsverket förser försvarssektorn med berganläggningar, ledningscentraler, specialbyggnader, hamnar, övningsfält och mycket mer. Vi arbetar också med skydda det civila samhället. Hoten förändras och vi är en del av Sveriges krishantering. Vi samarbetar också internationellt med länder i Europa, Nordamerika och Asien.

Bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik www.fortv.se

ANNONSSIDA

Karin arbetar på Statens fastighetsverk, SFV, och förvaltar två av Sveriges mest kända hus

– Du och jag äger Dramaten och Operan tillsammans. Namn: Karin Brofelth Från: Nyköping Ålder: 35 år Utbildning: Lantmäterilinjen (heter idag Samhällsbyggnad) på KTH Titel: Förvaltare för Operan och Dramaten i Stockholm Arbetar på: Statens fastighetsverk

Fotograf: Anna Eriksson

- När och hur ﬁck du jobbet som förvaltare på Dramaten och Operan i Stockholm? Jag såg en annons hösten 2005 då SFV sökte en biträdande förvaltare till Skeppsholmen. Det ledde till att jag först vikarierade på Riddarholmen i fyra månader och sedan på SFV:s olika musei- och teaterbyggnader i fyra månader. Sedan årsskiftet är jag ordinarie förvaltare för Operan och Dramaten.

kommer i mål och alla är överens.

- Vad har du för utbildning och erfarenheter? Jag läste Lantmäteri med inriktning mot bygg och fastighetsekonomi på KTH mellan 1994 och 1999. Sen jobbade jag i sju år på Fabege med att köpa och sälja fastigheter, förvalta bostadshus och senast med så kallad Facility Management*.

- Har du några speciella drömmar som förvaltare, för Dramaten och Operan? Jag skulle vilja ha bättre klimat- och energihushållning i båda fastigheterna. Det ﬁnns mycket pengar att spara om vi återvinner lite mer. Statens fastighetsverk är miljöcertiﬁerade och det är viktigt att vi ständigt jobbar för en bättre miljö.

- När är ditt jobb som allra roligast? Det roligaste är när jag får vara med och avsluta projekt, som när vi gick på slutbesiktning i Dramatens stora salong och vi såg hur fantastiskt ﬁnt det blivit efter renoveringen som vi gjorde i somras. Jag gillar också att förhandla. När vi skrev nytt avtal med Dramaten innan jul kändes det mycket bra. Förhandlingarna är samtidigt svåra innan man

- Har du någon favoritfastighet i världen som du drömmer om att förvalta? Det ﬁnns det säkert, men i Sverige tycker jag att de jag förvaltar i dag inte är så pjåkiga!

- Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig? Ingen dag är den andra lik, men jag försöker ha vissa dagar mötesfria. Andra dagar kan jag ha ﬂera möten - projektmöten, utvecklingsmöten, hyresgästmöten med mera.

- Vad kände du till om SFV innan du började arbeta här? Under mitt sista år på KTH på Lantmäteripro-

grammet hörde jag en person från SFV berätta om sitt arbete och om kulturfastigheterna som SFV förvaltar. Sedan dess har det varit lite av en dröm att få arbeta här med Sveriges kanske förnämsta kulturminnen och fastigheter. Att det sedan blev två av Sveriges allra mest kända hus, Operan och Dramaten, är helt fantastiskt. - Vad menar du med att vi äger tillsammans? Staten - det är du och jag, vi är delägare kan man säga. Visst är det häftigt!

*Facility Management = term som betecknar olika typer av internservice inom företag, men huvudsakligen omfattande fastighetsservice och arbetsplatsservice. Facility management bedrivs antingen i regi av det egna företaget eller genom en renodlad tjänsteleverantör. Den senare kategorin består såväl av tjänstespeciﬁka leverantörer som av helhetsleverantörer. Outsourcad facility management växer snabbt men verksamheten som bedrivs i egen regi är fortfarande betydligt mer vanligt.

STATENS FASTIGHETSVERK

Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker, slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta med skog och mark.

Statens fastighetsverk bevarar och utvecklar det nationella kulturarvet Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta med skog och mark. För att lyckas med vårt uppdrag och för att uppnå våra egna högt ställda krav krävs medarbetare med stort engagemang och gedigen kompetens när det gäller att bevara, utveckla och skapa nytt. Vi erbjuder stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter inom fastighetsförvaltning och nyproduktion med en möjlighet att vara med och skapa en del av vår gemensamma historia och framtid. www.sfv.se

Kompetensbygget ledde till traineeplats på NCC Frida Nordvall fick kontakt med byggföretaget NCC tidigt genom Kompetensbygget, ett praktikprogram för studenter under utbildning. Efter utbildningen fick hon möjlighet att välja mellan en vanlig tjänst eller att börja som trainee. – Jag ville gärna se flera delar av företaget så jag valde därför att bli trainee, säger Frida. TEXT: MALIN SVENSSON

BYGG & FASTIGHET

f r i d a n o r d va l l ä r c i v i l i n g e n j ö r inom väg och vatten och kom i kontakt med NCC redan under första studieåret på Lunds Tekniska Högskola 2003. De erbjöd då studenter att söka till Kompetensbygget, ett tre år långt program inom NCC som garanterade praktik på somrarna samt ex-jobb. – Först jobbade jag i produktionen under två somrar och sedan en sommar på kontor. Under terminerna arrangerade NCC seminarier och när jag skulle göra mitt examensarbete, åkte jag till huvudkontoret i Solna för att göra det där. – Även om Malmöregionen är attraktiv och det händer mycket här så är det en stor fördel att kunna flytta runt på det sättet. Sedan ett år tillbaka är Frida trainee på NCC Construction i Malmö och leder bygget av ett parkeringshus precis intill NCC:s nybyggda kontor. Det ska bli sex våningar högt med ett gym i botten. – Det är superkul att vara ute i produktion och man förstår lättare hela processen från anbud till färdig produkt. Just nu är vi i gjutnings- och grundfasen och jag kommer vara här under ett år tills hela bygget är klart.

t r a i n e e p e r i o d e n s t r ä c k e r s i g upp till två år och förutom teoretisk fördjupning inom ekonomi, juridik och ledarskap, ska Frida få praktisk kompetens i bland annat produktionsplanering, arbetsplatsekonomi, inköp och kalkylering. Upplägget är individuellt och hon har valt att dela upp traineetjänsten i tre perioder.

– För att få en helhetsförståelse för NCC valde jag att först vara på kalkylavdelningen där det görs anbudsberäkningar på inkommande projekt. Nu är jag i produktion och slutligen blir det en period på inköpssidan. Åttio procent av hennes dag går åt till att arbetsleda och vara ute på plats. Hon sköter den praktiska planeringen på bygget och bestämmer när och hur saker och ting ska genomföras enligt planritningarna. – Det är ganska komplext när det gäller tidsplanering eftersom allt måste finnas på plats när betongarbetare, markarbetare, snickare, rörmokare och elektriker kommer till bygget. Som arbetsledare måste jag hela tiden ligga steget före dem.

k a r r i ä r m ö j l i g h e t e r n a är många då NCC är ett stort företag med många olika avdelningar inom samma väggar. Som trainee får hon möjlighet att se hela företaget och det ger henne en känsla för vad hon kan göra av sin karriär. – NCC öppnar upp möjligheterna till nätverkande på flera olika sätt. De ordnar bland annat nationella träffar med övriga traineer. Jag är också med i ett kvinnligt nätverk som heter Stella där jag träffar andra kvinnor i NCC. Jag har en jämnårig fadder under traineeperioden samt en mentor som jag försöker träffa var åttonde vecka för att prata med och få tips på vad man kan göra härnäst. Just nu trivs jag jättebra på produktion men jag måste göra färdigt min traineeperiod först för att veta helt säkert vad det blir i framtiden. NCC blir det i vilket fall. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

FOTO: BRUNO EHRS ILLUSTRATION: TOBIAS FLYGAR

PROVSMAKA PÅ NCC VÅRT TRAINEEPROGRAM är den perfekta övergången från teori till praktik. Här har du chansen att prova på olika saker innan du väljer vad som lockar mest. På så sätt utvecklar du en bred kunskap om både NCC och byggbranschen. På vår webbplats kan du läsa mer och göra en intresseanmälan. Där hittar du också vår blogg och kan läsa om vardagen som trainee. Välkommen!

www.ncc.se/trainee

balans mellan egen utveckling

ENERGI & KRAFT

Skapar bra arbete, fritid och

Krister Stralström fick en ansvarsfull post som projektledare på Fortum direkt efter sina studier. – Det finns företag som förväntar sig att man ska jobba långt mer än fyrtio timmar i veckan men så är det inte här. Jag planerar min arbetstid själv som gör att jag kan styra mitt sociala liv och få en bra balans mellan arbete och fritid.

Arbetsdagarna går sällan på rutin. Han pendlar mellan flera projekt som befinner sig i olika faser, från förstudie och genomförande till uppföljning. Det är ett roligt men tungt ansvar. – Jag brukar ha femtio procent av dagen inbokad med möten som jag oftast har planerat in själv. Resten av dagen fylls med löpande uppgifter. För att hålla uppe energin brukar jag göra små avbrott och sticker ofta ner till gymmet eller spelar lite pingis med någon kollega. Det är mycket värt tycker jag.

TEXT: MALIN SVENSSON

p å f o r t u m r å d e r en kultur där man uppmuntras till att utveckla sina egna intressen. De personliga utvecklingsmålen fångas upp genom mål- och utvecklingssamtal. – Företaget har lärt sig att vara snabbfotad och se möjligheterna i sina medarbetare. Kan jag bara motivera varför jag behöver en viss bok eller kurs så får jag gehör för det. För den som är villig att ta ett allt större ansvar finns stora chanser att göra karriär i företaget. Energin ska vara helt koldioxidfri 2050 och med dessa miljömål har Fortum flera utvecklingsprojekt på gång, bland annat helt nya kraftvärmeverk. – Om jag sköter mina projekt rätt så kan jag få möjligheten att driva projekt i femtio till hundramiljonersklassen redan om något år här på Fortum. Q

k r i s t e r s t r a l s t r ö m , 2 7 h a r f a s c i n e r a t s av stora industrier så länge han kan minnas. Som liten kunde han se den höga pannanläggningen i Norrköping och förundras över konstruktionen. – Jag har alltid velat driva stora projekt inom industrin. Att skapa något som kanske står kvar om 50–60 år är en enorm kick för mig och det var därför jag läste industriell ekonomi vid Linköpings universitet. Krister började jobba på Fortum i Stockholm för ett år sedan. Det föll sig naturligt. Dels ville han efter examensarbetet fortsätta jobba i energibranschen på ett företag som han tycker är dynamiskt och hänger med i utvecklingen. Dels ville han komma närmare vännerna. – Jag kom i kontakt med Fortum när jag skrev mitt examensjobb för ett annat energibolag. Vi hade idéer på hur industrier kan utnyttja kraftvärmen på ett mer direkt sätt från energianläggningarna, och ofta hade folk från Fortum redan kontaktat industrierna angående liknande idéer. u n d e r s t u d e n t t i d e n l ä s t e k r i s t e r marknadsföring och industriell organisation, med kurser i projektledning och ledarskap. Nu driver han halvårslånga projekt i storleken en till tio miljoner kronor. Egentligen sökte de en person som hade mer projektledarerfarenhet men jag fick ändå jobbet. Det var tack vare att jag redan hade gått projektskolan på Linköpings universitet, och hade fått ihop ledarerfarenhet från mina sommarjobb.

EXAMENSGUIDEN VT09

Utveckla framtidens energi med oss!

Kärnbränsle ett hett ämne På 80-talet sattes målet att avveckla svensk kärnkraft till 2010. Snubblande nära tidsfristen satsas nu miljarder på att höja effekten av kärnkraftsreaktorerna istället. – Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klimatet och att det inte går med fossila bränslen längre, säger Alexander Lindqvist som är uran- och anrikningsingenjör på OKG. TEXT: MALIN SVENSSON

ENERGI & KRAFT

o k g p r o d u c e r a r t i o p r o c e n t av elen i Sverige. Det motsvarar elförsörjningen för Stockholms, Göteborgs och Malmös befolkning. Kärnkraftverket utanför Oskarshamn är dotterbolag till E.ON, världens största elleverantör. Med 950 fasta medarbetare och ett par tusen extraanställda i de enormt stora projekt som genomförs nu, är OKG en av de största arbetsgivarna i sydöstra Sverige. Fram till 2013 satsar E.ON flera miljarder kronor på ett omfattande effekthöjningsprogram för de tre kärnkraftsreaktorerna på OKG. I sommar avgörs var slutförvaringen av svenskt kärnbränsle ska ligga. Det står mellan Laxemar som ligger intill OKG, och Östhammar. I Oskarshamn finns sedan tidigare centrallagret för använt kärnbränsle, CLAB. Dessutom finns förhoppningen att det i en snar framtid kommer ett beslut om att få bygga nya kärnreaktorer. – Det är häftigt att vara med från start till mål i ett av de största industriprojekten som är på gång i Sverige nu. Vi skulle gärna se en samlad kärnkraftkompetens här i Oskarshamn, säger Alexander Lindqvist. Alexander handlar uran, anrikning och bränsle runt om i världen för OKG. Han kom i kontakt med OKG på en arbetsmarknadsdag vid Linköpings universitet för fem år sedan. Efter sin civilingenjörsexamen och doktorsavhandling i teknisk fysik, antogs han som en av sex traineer till det arton månader långa programmet. e n k ä r n k r a f t s r e a k t o r kan liknas vid en jättegryta kokande vatten. Vid klyvning av uran-235 frigörs energi som hjälper till att hetta upp vattnet. Det tryck som bildas av ångan, leds vidare till turbiner som i sin tur alstrar el. Reaktorerna kyls av utifrån med vatten från Östersjön. Utsläppsvattnet håller tio grader varmare än resten av havet året om. – Det är skönt att bada här och nej, man blir inte självlysande. Jag hade faktiskt rätt dålig koll på hur ett kärnkraftverk fungerar innan jag började jobba här. Varje del är enkel att förstå men tillsammans blir det ohyggligt komplext. Som trainee fick jag se väldigt mycket genom studiebesök, även inom andra delar av E.ON. Under tiden varvade vi interna och externa utbildningar i bland annat kärnteknik och reaktorfysik. Det var enormt spännande. Alexanders utmaning nu ligger i att parera hur mycket bränsle som kommer att

gå åt i samband med effekthöjningarna och beräkna kostnader för det. Han utgår från priserna på uranbörsen men i realiteten bygger allt på att skapa goda relationer med leverantörerna som främst finns i Kanada, Australien, Kazakstan och Ryssland. De leverantörerna träffar han regelbundet. – Kärnkraft är mycket säkrare än vad gemene man tror då vi har ett omfattande säkerhetstänk. För oss räcker det inte med att få uran levererat, vi måste se att de följer våra samarbetskrav på plats när det gäller säkerhet, kvalitet och miljö. Vi får inte göra några misstag.

a l e x a n d e r s i t t e r även med i ett råd i Bryssel om uranförsörjningen i Europa. Positionen är strategiskt viktig, det gäller att hänga med i utvecklingen de närmaste åren då kärnkraften väntas öka. – Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klimatet och att det inte går med fossila bränslen längre. Kärnkraften står idag för femtio procent av elförsörjningen. Tillsammans med vattenkraft och förnyelsebar kraft i form av vindkraft, solenergi, solel, vågkraft och till viss del avfallsförbränning, ser vi en trebenslösning som vi kan ta hand om i Sverige. OKG byggdes upp under 70-talet och många chefer går i pension nu. Karriärmöjligheterna står öppna för den som är intresserad och det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov de närmaste åren. – Nu effekthöjer vi O3:an, vår senast byggda reaktor, och om tre år fortsätter vi med O2:an. Den kompetens vi får nu blir viktig att använda i ledarpositioner sedan så den som anställs nu har verkligen chansen att visa framfötterna. Alexander ser inga hinder för någonting när det gäller karriärmöjligheter inom OKG och E.ON. – Förra året fick jag gå en ledarskapsutbildning på sju veckor i Kanada och då har jag inte ens bestämt mig för om jag skulle vilja vara chef eller fortsätta med specialisttjänster. Jag gillar att vi får vara ambitiösa här. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

Vill du vara med och utveckla kärnkraf ten?

Vi är inte främmande för att kunna överträffa dina förväntningar…

OKG är ett kärnkraftföretag i E.ON-koncernen och ett av de största företagen i Kalmar län. Företaget driver och utvecklar tre kärnreaktorer, som tillsammans svarar för mer än tio procent av landets elförsörjning. Genom säker drift och ständig anläggningsutveckling är det vår ambition att producera koldioxidfri el i våra anläggningar under sextio års tid. På OKG arbetar cirka 900 medarbetare. Vi driver Oskarshamnsverken 1, 2 och 3. OKG har ett stort rekryteringsbehov de närmaste åren med bland annat ett stort generationsskifte till följd av pensionsavgångar. Främst kommer vi att behöva anställa ingenjörer och tekniker inom underhåll, drift och teknik.

”Med klimatfrågan

följer stora utmaningar.”

Sedan augusti 2007 arbetar Anna Rylander som managementkonsult på Vattenfall Power Consultant. Hon ingår i ett sammansvetsat team som arbetar med långsiktigt hållbar affärsutveckling. Och hennes arbetsgrupp Sustainable Strategies växer i takt med att klimatfrågan blir allt viktigare i samhället. TEXT: ASTRID FELDREICH

f r a s e n ” h å l l b a r u t v e c k l i n g ” används flitigt lite här och var. Men Anna Rylander är en av dem som vet vad uttrycket betyder egentligen. – Hållbar utveckling omfattar tre perspektiv; ekonomi, miljö och den sociala delen. I mitt jobb utformar jag strategier som tar hänsyn till mer än ett perspektiv. Det ska vara lönsamt att vara klimatsmart. Att skapa strategier för hållbar utveckling kräver mycket kundkontakt och ett kreativt tankesätt. Mycket av Annas dagliga arbete handlar om att förstärka ett företags arbete med hållbar utveckling, så kallad Corporate Responsibility. – Vi jobbar brett med olika energifrågor som gemensam nämnare för våra uppdrag.

ENERGI & KRAFT

M i l j ö i n t r e s s e t f ö d d e s efter en tid på resande fot i Australien. Väl hemma på svensk mark bestämde sig Anna för att plugga till ekosystemtekniker i Lund. Därefter kompletterade hon utbildningen med att läsa Technology Management som innehöll bland annat projektledning och ekonomi. Så när Vattenfall sökte personer med kompetens inom management och miljö tvekade hon inte att söka. För tillfället arbetar Anna med Vattenfalls miljö- och klimatstrategi för verksamheten i Norden. – Vattenfall Nordens elproduktion kommer från en mängd olika kraftslag, från vind och vatten till kärnkraft. Strategin ska fokusera på de miljöaspekter som är gemensamma för hela verksamheten. Ett team med representanter från alla delar av företaget skapar sedan en strategi som är giltig för helheten. Tre dagar i veckan sitter Anna på Vattenfalls kontor och resterande två är hon på Svenskt Näringsliv där hon arbetar med omvärldsfrågor inom energi och klimat. – Omvärldsfrågorna och politiken utgör vår spelplan. Kunskapen om det ger mig en bra grund i mitt arbete med att utveckla Vattenfalls framtida strategier. Arbetet kräver att jag hela tiden håller mig ajour med omvärldsförändringar, förklarar hon.

Hur är det då med arbetsmiljön på Vattenfall? – Jag kan tänka mig att en del ser framför sig ett kontor med äldre män som jobbat inom företaget länge. Men i min grupp är det mycket unga människor och en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Det bidrar naturligtvis till att det är kul att gå till jobbet, säger hon.

d e t m ä r k s a t t a n n a gillar sitt uppdrag på Vattenfall Power Consultant. Variationen i arbetet är en av fördelarna. Kundkontakten är en annan. Hon tycker även att möjligheterna att växa med företaget är goda. I och med att Vattenfall etablerar sig i Storbritannien och Holland ökar chansen till utlandsuppdrag framöver. – Som konsult blir du automatiskt exponerad för andra delar av företaget och får bra insikt i vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Jag knyter mycket kontakter, och eftersom Vattenfall är ett så pass stort företag finns det goda möjligheter att skapa sig en intressant karriär inom bolaget. En förutsättning för att trivas med mitt jobb är att du sätter ett värde i att arbeta med andra människor och vill vara en del av ett team. I framtiden vill hon fortsätta arbeta med miljöfrågor. Inom Sustainable Stategies har Anna och hennes 20 kollegor flera spännande uppdrag som att skapa hållbara städer, energieffektiva kontor och leda arbetet med Vattenfalls prisbelönta CSRrapport. – Jag kan definitivt se mig själv få en intressant karriär här. Jag vill vara med på resan mot att bygga en uthållig energiförsörjning och i det har ju Vattenfall har en väldigt viktig roll. Med klimatfrågan följer stora utmaningar. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

Foto: Max Alm-Norell

följ med oss på resan Energibranschen kommer att vara i händelsernas centrum under de kommande åren. Bland annat måste klimatfrågan lösas och här är Vattenfall en drivande europeisk aktör. Stora investeringsplaner, inte minst inom förnybar energi, skapar tusentals arbetstillfällen hos oss. Inom de närmaste fem åren behöver vi anställa cirka 3000 nytänkare inom ﬂera yrkeskategorier. Är du en av dem? Välkommen in på vattenfall.se/student

energi för nytänkare

EXAMENSGUIDEN VT09

EKONOMI, REVISION & SKATTER TRANSPORTER, RESOR & LOGISTIK

EXAMENSGUIDEN VT09

Spår framtiden för

statens ekonomi

Ekonomistyrningsverket kan konsten att förutspå statens ekonomi. Nyligen släpptes den senaste prognosen som sträcker sig fram till 2012. Hur ser konjunkturläget ut egentligen framöver? – Ett svart hål stod det i en tidning och jag kan väl hålla med om att det inte ser så positivt ut, säger Alexandra Leonhard som jobbar med prognoserna.

EKONOMI, REVISION & SKATTER

TEXT: MALIN SVENSSON

e k o n o m i s t y r n i n g s v e r k e t f u n g e r a r s o m statens controller med uppgift att följa upp Sveriges statsbudget på 800 miljarder kronor. De samlar in, bearbetar och analyserar data om statens finanser för att kunna ge information om statens ekonomi. Regeringen högprioriterar nu de prognoser som blickar framåt på statens inkomster och utgifter. Alexandra Leonhard är nationalekonom och jobbar med att göra prognoser med hjälp av makroekonomiska antaganden från Konjunkturinstitutet och ekonomiskt utfall från myndigheterna. En gång i månaden fryser de bilden av statens ekonomiska situation. – Prognoserna beställs från Finansdepartementet och fungerar som en extra oberoende information vid sidan om deras egna prognoser. Vi följer upp utfallen månadsvis för att kunna avgöra om prognoserna måste revideras, säger Alexandra. Underlaget hämtas från statens koncerninformationssystem Hermes. Det bygger på att siffrorna som myndigheterna levererar till systemet är kvalitetssäkrade. ESV har även uppdraget att ansvara för god redovisningssed inom staten. – Jag känner inte till något annat land som har ett så välutvecklat och integrerat system för ekonomisk rapportering från olika myndigheter som vi har, säger Joakim Lundgren som ansvarar för de strategiska frågorna avseende Hermes. j o a k i m g i c k ut som civilekonom 2003. Ett år senare började han jobba på ESV med support för Hermes. ESV uppmuntrar intern rörlighet och sedan dess har Joakim hunnit arbeta på fyra olika avdelningar. Idag arbetar han med den långsiktiga utvecklingen av Hermes, vilken information systemet ska innehålla, vilka processer systemet ska stödja och vad som krävs för att nå dit.

– Det är kul att jobba här eftersom man får se hur koncernen staten styrs. Man tar ingen större notis om högskolans budget på 44 miljarder diffar med 30 miljoner en månad. Det är helt normalt och ens egen privatekonomi känns ganska fjuttig i jämförelse, menar Joakim. ESV har en central position i statsförvaltningen och exponeras mot myndigheter och Regeringskansliet. Det ger möjlighet att skapa ett brett kontaktnät. 80 procent av de 170 medarbetarna är akademiker med expertkompetens inom redovisning, revision, finansiering, IT, nationalekonomi och statsvetenskap. – Vi kan vara tjänstlediga för andra uppdrag inom staten, många blir utlånade till olika departement och kommer sedan tillbaka. Omsättningen på medarbetare blir rätt hög och därför tar vi in en hel del unga akademiker här, säger Joakim.

a l e x a n d r a g i c k ut som nationalekonom med internationell inriktning 2004. När hon var klar fick hon jobb i Tyskland och samtidigt påbörjade hon sin doktorsavhandling inom penningpolitik. Det är hård konkurrens om jobben och många hon läste med har helt andra jobb idag. Alexandra ville verkligen arbeta med det hon utbildat sig för. När hon kom tillbaka till Sverige för ett och ett halvt år sedan tackade hon därför ja till vikariatet på ESV. Redan efter två månader blev hon erbjuden en fast tjänst. – Det är utvecklande här. Alla är så kompetenta och det är spännande arbetsuppgifter att jobba med. I höst tar jag över rollen som redaktör och får då hela ansvaret att koordinera arbetet med att sammanställa hela prognospublikationen, som är den mest omfattande av de fyra som ges ut varje år. Det ser jag fram emot. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

Vill du hänga med i svängarna i statens finanser? Som ”Statens huvudkontor för ekonomi” samlar Ekonomistyrningsverket några av landets skarpaste och mest ambitiösa ekonomer. Och tur är väl det. För med en statsbudget på runt 900 miljarder kronor finns det mycket att vinna på att effektivisera användningen av våra skattepengar. För detta krävs att någon har koll på statens finanser både nu och i framtiden. Att jobba hos oss innebär ett omväxlande och lärorikt arbete, med kompetenta kollegor i en stimulerande miljö. Utvecklingsmöjligheterna är mycket goda och tack vare ESV:s centrala position i statsförvaltningen skapar våra anställda lätt värdefulla kontakter på andra myndigheter och inom Finansdepartementet. Förutom ekonomer behöver vi också system-, samhälls-, och statsvetare för att klara av vårt uppdrag. På www.esv.se kan du läsa mer om vår verksamhet. Och hur det går till att ha koll på de riktigt stora pengarna.

Snabb utveckling

och intensiva perioder

på KPMG

Niklas Feiff visste tidigt att det var ekonomi som gällde, men att det skulle bli inom revision var ingen självklarhet. – Jag trodde att revision var tråkigt och osocialt, och ingenting för mig. Men efter möten med företagsrepresentanter som jobbade med revision visade det sig vara ett omväxlande, socialt och framförallt väldigt intressant yrke, säger Niklas. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

EKONOMI, REVISION & SKATTER

k p m g ä r e n vä r l d s o m s p ä n n a n d e k o n c e r n som erbjuder tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Bara i Sverige finns företaget på 60 orter och har 1500 medarbetare. På Stockholmskontoret hittar man sedan början av 2008 Niklas Feiff, 26-årig civilekonom som är uppvuxen och utbildad i Uppsala. Han jobbar som revisor mot större bolag inom finans, och berättar att valet av KPMG var självklart. – Det kändes bäst helt enkelt. Anledningen var att KPMG var det starkaste varumärket och jag kände att jag kunde identifiera mig med de anställda som jag träffade. Och förväntningarna har infriats. Niklas trivs väldigt bra med den öppna atmosfären och att det inte finns någon på kontoret han inte kan be om hjälp. Vissa perioder blir mer intensiva än andra, framför allt från januari till mars då bokslutsgranskningen utförs. Det innebär långa dagar och tajta deadlines, men genom det hårda arbetet utvecklas man snabbare och kommer sina kollegor nära. Niklas gillar också att han hela tiden träffar nya människor och får mycket eget ansvar. – Efter ett år här hade jag redan medarbetare under mig, så det är en ganska snabb resa, berättar Niklas.

a n s va r e t i n n e b ä r också möjligheten att påverka sin egen situation. Initialt blir man tilldelad en kundportfölj med ett antal uppdrag, men sedan är det mycket upp till en själv. – Gör man ett bra jobb kommer förfrågningar om nya uppdrag. Man kan också själv söka upp uppdrag som verkar intressanta.

Varje nyanställd blir också tilldelad en så kallad Performance Manager, en person som jobbat inom företaget några år. Denne fungerar som en coach man kan vända sig till för råd om jobbet och ens personliga utveckling. – Man sätter upp mål tillsammans som sedan följs upp noggrant en gång per år. Lite längre fram kanske jag själv kommer att agera coach för en nyanställd. Niklas och hans kollegor arbetar mestadels i team, vars storlek kan variera. Vanligen är man två till sex medarbetare i ett team, men på vissa stora bolag kan det handla om upp till 15 personer. Längden på uppdragen är också skiftande. Niklas längsta uppdrag sträcker sig över tre veckor medan det kortaste klaras av under en dag.

n i k l a s f u n g e r a r också som representant mot Uppsala universitet, där han själv var student. – Jag är ansvarig för våra aktiviteter, som till exempel arbetsmarknadsdagar och KPMG Case Competition. Då finns jag på plats för att svara på frågor och för att berätta om oss. Dessutom är jag ofta tillgänglig under arbetstid för att besvara frågor om KPMG, där de flesta frågor rör jobbansökningar och uppsatsskrivande. I framtiden ser Niklas som sitt främsta mål att bygga upp en stark kundportfölj med de bolag han tycker är mest intressanta. Och självklart hägrar de högre positionerna inom KPMG. – Som nyanställd från universitet eller högskola får man titeln Associate, sedan följer en rad karriärnivåer. Självklart finns tanken på att ta sig hela vägen och bli Partner, säger Niklas. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

aastroem.se / tbk.se / foto: Corbis

Du söker en arbetsplats som satsar på dig

Vår kunskap är vår framgång. Att vinna och behålla de bästa talangerna är vitalt för KPMG. Därför måste vi också erbjuda de bästa utvecklingsmöjligheterna. Förra året satsade vi 11 200 000 timmar globalt i individuell kompetensutveckling. Målet är att vara Employer of Choice och vi har ett globalt program för din professionella utveckling. Som nyanställd får du 148 timmar i grundutbildning, en individuell utvecklingsplan och tydlig karriärtrappa. Våra Global Opportunities ger dig internationella karriärmöjligheter. Söker du en arbetsplats som satsar på dig? Nu söker vi ekonomer med intellektuell styrka, analytisk förmåga, hög integritet och smak för nya utmaningar. Ansök på kpmg.se/careers

Och förra året satsade vi 11 200 000 timmar i utbildning

Vilket sammanträffande

Bäst i Världen på

Drift och Underhåll På Vägverket satsar man högt, målet är att bli världsmästare inom drift och underhåll. Fokus på förbättring och utveckling ger många möjligheter till spännande utmaningar i jobbet. Evert Boye började som trainee för två år sedan och ansvarar nu för driften av vägarna i Härjedalen. vä g v e r k e t t r a f i k u t b i l d a r barn, godkänner cykelhjälmar,

projektledare inom drift i Östersund. Han är den som beställer och följer upp entreprenörernas arbete som utförs på vägarna. – Vintertid handlar det mest om att kontrollera om kraven är uppfyllda genom att titta på vägstandarden och föra protokoll. På sommaren kan det hända att vi delvis stänger av en väg för större underhåll. Nu är vi på gång att göra en ny vägbeläggning vid Funäsdalen och innan dess måste jag bland annat bedöma vilka eventuella trummor som ska bytas och om det finns dikningsbehov.

utfärdar körkortstillstånd, upplyser om trafikstörningar samtidigt som de designar stora vägbyggen och underhåller 98 000 kilometer svensk väg. Evert Boeye har lärt känna Härjedalens vägar väl som består av 910 kilometer belagd väg och 96 kilometer grusväg. – Jag ansvarar för underhållsbehovet i det här området och därför är jag ute och kör på vägarna minst en gång i veckan. Evert började på Vägverket i Östersund som trainee sommaren 2007, direkt efter sin byggingenjörsexamen från Mittuniversitetet. Till skillnad från många andra traineeprogram, sökte de en trainee som var direkt kopplad till en driftledartjänst. Programmet var på 18 månader. 50 procent av tiden var han knuten till kontoret i Östersund och resten av tiden var han involverad i andra projekt. – Jag fick bestämma upplägget tillsammans med min chef och gjorde bland annat en inventering av vägbelysningen i hela Jämtland. Det var ett bra sätt att lära känna vägnätet.

vä g v e r k e t h a r ö v e r 100 olika yrken och kontor på många ställen i Sverige. De närmaste åren behövs många nya medarbetare. Ingenjörer, ekonomer, jurister, beteendevetare och personer med kompetens inom samhällsbyggnad är exempel på yrkesgrupper som måste fyllas på. – Jag uppskattar att Vägverket är en trygg och stabil arbetsgivare samtidigt som man hela tiden lär sig nya saker. Det finns många utvecklingsmöjligheter och vem vet, kanske jag åker ner till Bryssel och jobbar för Vägverket inom EU en period. Det är kul att den möjligheten finns eftersom jag kommer därifrån. Q

TRANSPORT, RESOR & LOGISTIK

TEXT: MALIN SVENSSON

vä g u n d e r h å l l e t s k ö t s a v o l i k a entreprenadföretag som NCC, Peab, Skanska och Svevia. I praktiktjänstgöring erbjöds möjlighet till två månaders praktikarbete via Sweroad i Laos, Vägverkets utlandsavdelning. – Mitt projekt var att under tio veckor fördjupa mig i vägarna på landsbygden och skriva en rapport om dem. Det viktigaste jag kom fram till var att de var onödigt breda, med smalare vägar hade underhållet blivit billigare. Nu är traineeperioden över och sedan några månader tillbaka jobbar Evert som

EXAMENSGUIDEN VT09

Logik med känsla Hanna Mandir ITS Förvaltare/Projektledare Vägverket

Vägverket – mer än du tror www.vv.se

EXAMENSGUIDEN VT09

INDUSTRI & VERKSTAD FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

EXAMENSGUIDEN VT09

Nyfiken, driven och beredd på att arbeta med

något annorlunda? Kemiföretaget AkzoNobel är en världsledande industrikoncern som ständigt söker nya kreativa talanger inom flera olika arbetsområden. TEXT: ELLEN PERSSON

INDUSTRI & VERKSTAD

p å d e t m u l t i i n t e r n a t i o n e l l a och världsledande färgföretaget AkzoNobel är nyfikenhet, kreativitet och en stark drivkraft a och o hos medarbetarna. Företaget har idag 60 000 medarbetare i mer än 80 länder, med sitt huvudkontor beläget i Amsterdam. I Sverige arbetar nära 4000 personer på ett 20tal platser inom företaget. Medarbetarna på AkzoNobel är bland annat kända för att brinna för nytänkande och innovation. – Vi jobbar med utvecklingsprocesser och ska ofta komma på något unikt som aldrig gjorts tidigare, och det kan man säga är utmanande, berättar Anders Ericsson, utvecklingsingenjör och produktansvarig på AkzoNobel. Anders intresse för naturvetenskap väcktes redan på gymnasiet när han gick en 4-årig teknisk linje med kemiinriktning. Efter lumpen och ett halvårs resande, började han studera på kemi- och biologiprogrammet vid Karlstad universitet. När han var klar med utbildningen valde han sedan utlandsstudier i Australien. Målet var att kunna prata engelska flytande, eftersom han gärna ville jobba i en internationell miljö.

i d a g a r b e t a r a n d e r s på en forsknings- och utvecklingsavdelning på AkzoNobel, och trivs mycket bra i sin roll. Han beskriver sitt arbete som flexibelt och mycket varierande. – Utvecklingsarbetet bedrivs utifrån direkta marknadskrav, till exempel ett miljöeller produktivitetskrav, vilka vi sedan får i uppgift att ta fram idéer kring. Det är ett mycket spännande och kreativt arbete och arbetet bedrivs oftast i grupp om 4–6 personer. Min roll som produktansvarig är mer självständig, där jag ger produktrekommendationer och hjälper våra kunder med processoptimeringar. Anders började arbeta på AkzoNobel för sex år sedan. Det var titeln och arbetsuppgifterna som gjorde att han tog steget och sökte jobbet som utvecklingsingenjör. Karriären på företaget har mestadels blivit som han tänkt sig, men kanske inte riktigt så utstakat. – Med åren har jag fått ett större ansvar och det hade jag nog räknat med.

Däremot ser företaget lite annorlunda ut idag, då vi även blivit mer marknadsstyrda på labbnivå. Det han mest gillar med sitt jobb är att det hela tiden händer nya saker. – Det tilltalar mig, då jag av naturen är mycket nyfiken. Mitt jobb innebär att jag får vara med och följa en produkts utveckling, vilket ger en tydlig verklighetsuppfattning. Det innebär flera resor i arbetet och att jag får träffa många nya människor, vilket jag klart ser som fördelar.

u t v e c k l i n g s m ä s s i g t använder sig AkzoNobel av ett verktyg som kallas för måloch utvecklingsdialog, som innebär att ha koll på vad var och en gör. Det ska finnas tydliga mål genom hela organisationen. – Varje anställd har personliga mål, som också är kopplade till företagets mål. Det ger bra tydlighet och delaktighet, samtidigt som varje person har möjlighet att påverka sina mål och utvecklingsmöjligheter. Två gånger per år följer vi upp våra mål, vilket inte bara innebär arbetet man utför, utan inkluderar även hälsa, säkerhet, miljömedvetenhet och kvalitetsarbete. Det finns gott om karriärmöjligheter för den som vill avancera inom företaget. – Jag har kommit en bit framåt under mina år på företaget och det känns jättekul att nu ha produktansvar. I framtiden skulle jag gärna ha personalansvar, då jag gillar att guida och arbeta med människor mot utsatta mål. Annars skulle det också vara intressant att vara projektledare inom något större projekt. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

Med fokus på framtiden

Visste du att hela 20 % av Akzo Nobels omsättning kommer från produkter som ger våra kunder miljöeffektiva lösningar? Tack vare produktinnovation, bättre användning av råmaterial och effektiva tillverkningsprocesser utvecklar vi ständigt miljösmarta produkter som även bjuder på nya affärsmöjligheter. Men vi nöjer oss inte med det. Före 2015 tänker vi öka andelen till 30 % av den totala omsättningen. Och sedan fortsätter vi mot ännu högre höjder. Vill du också ha ett utvecklande jobb samtidigt som du ger miljön ett lyft? Våra lediga tjänster ﬁnns på www.akzonobel.se Välkommen med din ansökan!

Rent vatten en framtidsbransch ITT Water & Wastewater är världsledande på att rena vatten. Här pågår en ständig utveckling. – Behovet av våra produkter bara ökar, särskilt i områden som Indien och Kina, säger Christian Wiklund som jobbar inom produktutvecklingsgruppen i Sundbyberg utanför Stockholm. TEXT: MALIN SVENSSON

INDUSTRI & VERKSTAD

i t t wa t e r & wa s t e wa t e r är specialiserade på transportering och behandling av avloppsvatten. De har produkter för vattnets hela livscykel, från att reningsverk tar vattnet från sjön, gör rent det för användning i toaletter, till att de tar hand om vattnet igen och släpper ut det i sjön. På huvudkontoret i Sundbyberg finns företagets forsknings- och utvecklingsavdelning. Här är Christian Wiklund projektchef sedan två år tillbaka. Hans uppgift är bland annat att se till att strukturen för att driva utvecklingsprojekt finns på plats. – Vi har 75 projekt i vår produktutvecklingsportfölj och min roll är att ansvara för strukturen hur de ska prioriteras och sedan driva dem framåt med rätt resurser, säger Christian. När någon vill starta ett nytt utvecklingsprojekt inom ITT är det honom de vänder sig till. Nya produkter kräver involvering av hela företaget, från marknad och sälj till inköp och produktion och det är viktigt att hanteringen av projekten är genomtänkt. – Låt säga att avdelningen för affärsutveckling vill starta ett nytt segment, då kommer de till mig för att starta upp ett projekt. Vid uppstarten krävs att de har en affärshypotes, en projektledare och en beställare.

i t t h a r 8 0 0 0 a n s t ä l l d a och verkar inom tre olika affärsområden. I Sundbyberg är de specialiserade på transport av vatten och på biologisk rening, i Herford i Tyskland utvecklar de reningsprodukter med UV-ljus och ozon och i Zelienople i USA är de specialiserade på filter och separering. Christian ser till att projektstyrningsstrukturen finns på plats i alla länder. – Utmaningen tycker jag ligger i de kulturella skillnaderna. I Tyskland är det mer hierarkiskt och i USA har folk svårare att ta egna beslut. Christian har pluggat i fem och ett halvt år, först började han läsa till högskoleingenjör med maskininriktning i Karlstad. Sedan fortsatte han på civilingenjörs-

utbildningen på KTH i Stockholm. Det blev ett års parallella studier. – Det är bra för självförtroendet att veta att man klarar av att läsa avancerade kurser under tidspress och det blev en trygghet att våga anta de utmaningar jag har fått efteråt.

h a n h a r h u n n i t prova på några olika roller sedan han började på ITT för fem år sedan. Trots att exjobbet på ITT ledde till ett nytt koncept för en pump, var det inte självklart att få jobb då det var anställningsstopp vid den tidpunkten. Första jobbet blev därför ett föräldravikariat som miljö- och kvalitetskoordinator. Man kan säga att Christian sedan har saxat sig till den chefspositionen han har idag. – Efter det fick jag en fast tjänst inom hydraulik som konstruktör. När jag sedan skulle tillbaka till miljö och fortsätta som verksamhetsutvecklare, blev jag erbjuden att stanna kvar på hydraulik och vikariera sex månader som avdelningschef. Det kändes rätt bisarrt att plötsligt bli chef över min gamla chef men det funkade bra. Sedan två år leder han projektutvecklingen på ITT och det är just ledarskapet han drivs av. Han har uppmuntrat sina medarbetare att gå UGLkurs, en orienteringskurs i ledarskap och grupputveckling som han även själv har gått. – Jag vill veta vilka mina medarbetare är och kunna interagera med dem. Jag bedöms ju på hur mina medarbetare presterar och att lyfta dem är otroligt inspirerande. Det här jobbet har aldrig hunnit bli tråkigt, det är fortfarande utmanande och därför har jag ingen brådska med att kliva vidare, säger Christian. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

Hos oss får du arbeta med mer än teknik. På ITT Water & Wastewater bidrar du till rent vatten för människor över hela världen. ITT Water & Wastewater erbjuder integrerade lösningar och tekniskt avancerade pumpar för vatten, avloppsvatten och dränering. Vi har även utrustning för biologisk rening, filtrering och desinficering av vatten. I vår organisation ingår starka varumärken som Flygt, Sanitaire, Leopold och Wedeco. Alla är kända för produktutveckling, tekniska innovationer och inte minst våra medarbetares samlade kunskap och engagemang. Kalla det gärna för vattenburen arbetsglädje. Vill du bli vår 6001:e medarbetare? Huvudkontoret för ITT Water & Wastewater finns i Sundbyberg utanför Stockholm. Vi är 6 000 anställda, och är verksamma i 140 länder med 49 egna säljbolag. ITT Water & Wastewater ingår i den börsnoterade koncernen ITT som är specialiserad på avancerade tekniska lösningar och produkter för en rad olika verksamheter. Läs mer på: www.ittwww.se

infobahnreklambyra.se

Världen behöver rent vatten

Produktion som kräver

olika slags ingenjörer

– Gillar man teknik och att fixa problem är produktion ett bra val. Här jobbar många ingenjörer med olika inriktningar och vi kommer behöva anställa fler, säger Elin Sohlberg.

INDUSTRI & VERKSTAD

TEXT: MALIN SVENSSON

e l i n s o h l b e r g ä r k e m i n g e n j ö r e n s o m på sex år gått från studentlivet på Chalmers till att leda och utveckla verksamheten teknik och underhåll på produktionsanläggningen i Perstorp. Karriären började som driftingenjör på Kemira i Helsingborg. – Ena dagen kunde jag prata med tillverkare av ”fluid bed” granulatorer i syfte att utveckla nya spraymunstycken, nästa dag med en driftoperatör om ett trilskandes filter. Tredje dagen kunde jag ha diskussion med leverantörer om våra råvaror och vara med i den tekniska delen av upphandlingen. Det var en enorm bredd på uppdrag som lade grunden till den kompetens jag behöver idag. Perstorp har anor från 1800-talet och förser bil- och byggindustrin med kemtekniska produkter, så som reptåligt glas och snabbtorkande lacker. Råvaror köps in, blandas och ger olika produkter som renas och separeras från varandra med minimalt spill som mål. Tack vare optimeringen är företaget världsledande på flera produkter. Nu står Perstorp inför ett generationsskifte och behöver anställa fler ingenjörer. – Det är lätt att tro att vi bara anställer kemiingenjörer men vi har behov av ingenjörer inom både maskin-, process-, miljö- och styr- och reglerteknikområdet. Elin kom till Perstorp för tre år sedan då hon blev erbjuden en projektledartjänst inom automation och styr- och reglerteknik. Tillsammans med kollegan Krister Forsman, som är doktor inom reglerteknik, körde hon igång fyra projekt i tre länder. Uppdraget var att optimera styrsystemet genom att omvandla idéer på hög teknisk nivå till praktisk nytta hos teknikerna på respektive anläggning. – Jag skapade en projektstruktur och utbildade nya projektledare enligt den. Det var fantastiskt roligt att se hur de själva utvecklades och även vidareutvecklade den till något ännu bättre. s e d a n e t t å r t i l l b a k a ä r e l i n c h e f över ett femtiotal ingenjörer och tekniker. Hon har precis gjort en omorganisation inom underhåll och teknik och har tre mellanchefer under sig nu. – Mitt uppdrag är att engagera, tydliggöra roller och ansvar, se till att folk träffas i rätt konstellationer och utveckla avdelningens strategier för framtiden. Underhållsgruppens huvuduppgift är att laga det som går sönder i produktion.

De gör även kritikalitetsbedömningar av anläggningens alla objekt och arbetar förebyggande med smörjning av pumpar och kalibrering av mätinstrument. Teknikgruppen ansvarar för den tekniska utvecklingen av anläggningen men servar även med teknisk kompetens. Eftersom anläggningarna alltid är igång, är driftförhållandena inte alltid stabila. Ibland sticker temperaturen iväg och då måste problemet lösas. – Att felsöka och optimera befintlig utrustning, som vi gör i produktion, är en utmanande uppgift för den som har kompetensen att tolka alla de driftdata som vi har tillgång till.

d e t g å r a t t a va n c e r a snabbt på Perstorp. För att ta till vara kompetensen i företaget, finns ett ”high potential” program. För Elins del, i rollen som ny chef, ligger fokus nu på att organisationsförändringen ska fungera. – Jag drivs av att optimera både produktionen och medarbetarna i min roll. Vill man sedan fortsätta som ledare och få hela bilden över ett företag, kan man till exempel gå vidare som produktionschef för någon enhet, eller gå över på marknad för att lära sig mer om intäktssidan. Perstorp är ett tekniktungt område som ligger inbäddad mitt i den skånska myllan. I Perstorp teknikpark jobbar över 2 000 personer och utgör den största av sitt slag i södra Sverige. Företaget i Perstorp omfattas av åtta produktionsanläggningar som är mer eller mindre integrerade med varandra. Företaget finns även i Stenungsund och globalt finns ytterligare elva anläggningar, med totalt 2 700 anställda. Elin är dessutom med i ett globalt initiativ som innebär ett antal resor runt om i världen varje år. – Det tar mig 35 minuter till jobbet från hemmet i Helsingborg, det är nära till Kastrup och jag kan i princip pendla till Stockholm med flyg från Ängelholm om jag vill. Nä, läget är inga problem. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

{IQ}

Karin Bengtsson, processingenjör

Vi värdesätter även högt EQ Eftersom vår verksamhet präglas av kunskap och smarta lösningar behövs medarbetare som använder både höger och vänster hjärnhalva. Det är också nödvändigt att de är utrustade med en rejäl portion emotionell och social intelligens. Dels för att mycket av jobbet bygger på samarbete, men också för att ha en förståelse för den nytta vårt arbete gör för miljoner människor över hela världen. Våra kemiprodukter bidrar nämligen till att göra mycket annat både bättre och säkrare: repfri plast i Mp3-spelare, säkerhetsglas till bilrutor, färskare bröd, godare mjölk och förpackningar som gör att maten håller bättre, för att nämna något. Karin uppskattar det ansvar Perstorp har för människa och miljö. Miljöfrågorna var också en av anledningarna till att hon började läsa kemi. Nu går också utvecklingen allt mer i en riktning mot gröna lösningar. Det är något Karins hjärta verkligen klappar extra hårt för. Känner även du för att bidra till en bättre värld är du välkommen att höra av dig.

www.perstorp.com

Transparent och

stimulerande lagarbete Anna Palmgren är chef och Magnus Wakander ställföreträdande chef på ett av Försvaret Materielverks Anskaffningskontor. Ingen av dem hade ursprungligen som mål att bli chef, men båda tycker att det är det roligaste de gjort hittills i karriären. – Det här är det roligaste jobb jag har haft eftersom det är både stimulerande och utmanande, säger Magnus. TEXT: ASTRID FELDREICH

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

a n s k a f f n i n g s k o n t o r e t där Anna och Magnus jobbar producerar, levererar och underhåller viktiga delar bland annat Försvarsmaktens ledningssystem. Kortfattat innebär det att de sköter förhandlingar och strategier vid definition, upphandling och underhåll av IT och säkerhetsprodukter. Det är Anna och Magnus som garanterar att en produkt eller ett system fungerar. Avdelningen Ledningssystem omfattar 26 anställda runt om i Sverige. – Vi får exempelvis en beställning från Försvarsmakten om att de vill ha en ny produkt, som kan vara allt från en dator till olika egenskaper i ett system. Inledningsvis gör vi en kravanalys för att ta reda på vilka behov som tekniken ska möta. Därefter är det vårt ansvar att upphandla i konkurrens och kontinuerligt se till att produkten håller standarden, förklarar Anna. – Vad många inte vet är att FMV är en civil myndighet. Vi har andra uppdragsgivare än Försvarsmakten, exempelvis Regeringskansliet, säger Magnus medan han ritar en karta över organisationen.

d e t f i n n s s a m m a n l a g t sex anskaffningskontor med uppdrag inom mark, sjö, flyg, rymd, ledningssystem, logistik samt ett för gemensamma myndighetsuppdrag. Anna arbetade på en annan avdelning inom FMV innan hon tog klivet upp till en chefsposition, medan Magnus kommer från industrin. Anna var tidigare projektledare inom IT och teknik och har varit chef i snart ett år. Magnus, som har en civilingenjörsutbildning och ett antal år som konsult åt FMV och Försvarsmakten bakom sig, började i höstas. Ingen av dem hade som mål att bli chef, men båda tycker att det är det roligaste de gjort hittills i karriären. – Man får vara med i produktionen och är insatt i alla uppdrag och kontakter gentemot kunder och leverantörer. Jobbet innebär också att leda projekt och stödja projektledare. Man måste gilla kontakter, säger Anna. Magnus menar att FMV:s styrka är att de verkar i det tysta. – Om vi gjort rätt syns det inte, vi ska vara transparenta. Samtidigt vågar jag

nog påstå att vi är bäst på upphandling i Sverige. Vi måste syna leverantörernas kort, vilket kräver stort kunnande, konstaterar han.

d e t ä r e t t j o b b i rörelse, där det gäller att hitta smarta lösningar och undvika störningar av olika slag. Både tekniska och personliga. – Chefspositionen handlar mycket om att peppa människor och finnas där när de behöver prata. Det här är mitt roligaste jobb hittills eftersom det är både stimulerande och utmanande, säger Magnus. – Jobbet är otroligt givande och varierande. Ingen dag är den andra lik, fyller Anna i. Eftersom deras avdelning bildades i samband med att de fick chefspositionerna har de varit fria att utforma nya arbetssätt. Ödmjukhet inför kollegors kunskaper anser de vara nyckeln till framgång som ny chef. – Vi har en delaktig personal som välkomnar förändringar. Som ung chef måste man vara medveten om, och ta vara på, sina medarbetares kunskaper, säger Anna. De prisar FMV som arbetsgivare och har en lång lista med fördelar. Ett exempel är att företaget erbjuder sina anställda stora möjligheter att växa. – Om tre år kanske du vill jobba med JAS 39 Gripen eller nya logistiklösingar, och då finns chansen att få göra det. Man lär sig otroligt mycket och får intressanta arbetsuppgifter. Friskvård, föreningar, fördelaktig semester och bra lön är en del av alla fördelar. Om jag får välja är jag garanterat kvar här om fem år, säger Magnus. Han menar också att det är en intressant tid att jobba på FMV. – Det händer otroligt mycket kring försvaret nu. 2008 var ett tufft år med stora förändringar. Resultaten pekar samtidigt uppåt och för tillfället utvecklar man Sveriges framtida försvar. Det är spännande. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

" Ê`ÕÊ >ÀÊ> L Ì iÀ >]Ê >ÀÊÛ Ê } iÌiÀ >

h(AR MAN F»TT IN EN FOT l NNS DET l NA M JLIGHETER ATT SKAPA SIG ETT BRA OCH INTRESSANT JOBB HELA VØGEN

HELA KARRIØREN & RUTSØTTNINGARNA l NNS HØR v 3 K JOBB P» WWW FMV SE

Både industri och

forskning på FOI På FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, ser Ida Johansson nya idéer födas inom explosivämnesdetektion. Hon trivs med utmaningen i att skapa och testa nya metoder. – Jag gillar att det inte finns något facit till mitt jobb, vi gör saker som ingen annan gjort, säger Ida.

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

i d a j o h a n s s o n h a m n a d e på FOI efter att ha läst till civilingenjör i teknisk fysik, men det kunde ha blivit något helt annat. – När jag skulle välja till gymnasiet stod det mellan barn- och fritidsprogrammet och det naturvetenskapliga. Jag älskar utmaningar och har lätt för att lära mig nya saker, så jag valde natur. Ida började på FOI i augusti 2007, och jobbar som forskningsingenjör på institutionen för Energetiska material. Hon ingår i en grupp om sju personer med det effektfulla namnet Lasergruppen, som tar fram och testar nya metoder för att med laser spåra explosiva ämnen. I gruppen, och på institutionen i stort, är det blandade åldrar och i Idas grupp är kvinnorna i majoritet. – Det är en kul grupp, vi diskuterar mycket med varandra och trivs verkligen ihop. En vanlig dag på jobbet gör jag research, analyserar resultat och skriver rapporter. Jag spenderar mycket av min tid i labbet, där jag sätter upp och genomför olika experiment. u n d e r s i n a s t u d i e r funderade Ida på att doktorera, men bestämde sig för att först arbeta praktiskt inom industrin, och riktade in sig på kurser i tillämpbar fysik. I sitt examensarbete jobbade hon med lasrar till elektrooptiska avståndsmätare, så när FOI sökte laserfysiker kändes det helt rätt. Men planerna på att doktorera finns kvar. – Forskarnivån på FOI är väldigt hög. Fyra av sju i vår grupp är disputerade och en femte doktorerar just nu. Jag och en kollega har bestämt att vi ska välja inriktning för vår forskning nu under våren. Då kommer vi att forska med utgångspunkt i våra projekt här på FOI. Mitt jobb rör sig faktiskt i gränslandet mellan industri och forskning redan nu, till exempel skriver och publicerar jag vetenskapliga artiklar i mitt arbete. FOI är en stor arbetsplats med runt 1000 anställda, varav 800 är forskare.

Det är en uppdragsfinansierad myndighet som ligger under Försvarsdepartementet och ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Huvudkontoret finns i Kista, men verksamhet finns också i Linköping, Umeå och Grindsjön, där Ida jobbar. Grindsjön ligger en bit utanför Stockholm och anläggningen där har eget försöksområde – och en egen badsjö. – På sommaren kan man ta sig en simtur på lunchrasten, och på vintern tar en del med sig skridskor till jobbet. Det blir en lite speciell sammanhållning, eftersom vi bara är 100 personer som jobbar här.

i f r a m t i d e n ser Ida sig själv i rollen som projektledare på FOI, men först vill hon fördjupa sig och vidareutvecklas praktiskt inom sitt område. – Jag upplever FOI som en platt organisation. Det känns som att jag kan vara med och påverka min egen situation väldigt mycket och komma med egna idéer. Jag kan absolut tänka mig att stanna kvar här länge, jag tycker att jag utvecklas på jobbet och det är spännande att vi har internationella projekt. Ett sådant som Ida jobbar med just nu är för DARPA, en myndighet under amerikanska försvarsdepartementet, som behöver hjälp med avståndsdetektion av explosiva ämnen. FOI leder också EU-projekt där många andra länder deltar. Det mest utmanande med jobbet tycker Ida är att hon får vara med och utveckla nya idéer och metoder, och att hon får arbeta med tillämpad fysik i aktuella frågor. – Jag är glad att kunna bidra inom det här området, det känns väldigt samhällsnyttigt. Mina förväntningar på arbetslivet har verkligen infriats, avslutar Ida. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

Forska med oss för en säkrare värld På FOI är vi ungefär 1000 anställda, varav 800 forskare på akademisk nivå. Vi är ett av Europas största institut för tillämpad forskning. Verksamheten drivs i cirka 300 större forskningsprojekt inom ett tjugotal områden, som spänner över hela det naturvetenskapliga fältet till säkerhetspolitik och försvarsanalys. Vi jobbar med krishantering, säkerhetsteknik, datafusion, klimat och miljö, Itsäkerhet, kärnvapenfrågor, skydd mot farliga ämnen, sensorer, ledningssystem och ett stort antal andra frågor inom försvars- och säkerhetsforskning. FOI-forskare ﬁnns ofta i forskningsfronten och över hela skalan från grundforskning till tillämpade studier och utveckling i samarbete med försvaret, näringslivet och den offentliga sektorn. Vill du veta mer om hur det är att jobba på FOI? Besök vår webbplats www.foi.se/jobb

www.foi.se

Energi- och miljöteknik

– en het bransch Det finns inget som är så hett just nu som miljöfrågor. För Markus Alsbjer, på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, har alltid varit intresserad av miljöteknik. Genom sitt arbete på SP är Markus med och kvalitetssäkrar fjärrvärmecentraler. – Det känns otroligt meningsfullt att få jobba med att lösa dessa miljöfrågor och på SP är arbetet väldigt omväxlande. Ena dagen står jag i labbet med arbetskläder för att nästa syssla med teoretisk forskning, säger han.

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

TEXT: LIVIA JAKOBSSON

n ä r m a r k u s a l s b j e r l ä s t e t i l l civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik på Linköpings universitet togs miljötekniksprofilen bort. Då valde han att skapa sin egen profil med inriktning på energisystem och miljöteknik. – I mitt ansökningsbrev till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, skrev jag att energifrågor upprör mig. Jag är ruskigt irriterad över företag som inte tar ansvar för sin omvärld. Det finns många skräckexempel där företag vill tjäna lite pengar och samtidigt gör miljön en stor otjänst. När vi pratas vid firar Markus ett år som ingenjör hos SP. Koncernen har totalt 950 anställda och består av flera institut samt en rad olika enheter som brand, bygg, elektronik och livsmedel. – Under mitt första år har det handlat mycket om att lära mig nya saker hela tiden. Jag är förvånad över att det har tagit så lång tid. Samtidigt tror jag att det finns en risk att jag tröttnar om jag inte får lära mig något nytt. På SP finns det stora möjligheter till att bredda sin kompetens, förklarar han.

m a r k u s a r b e t a r m e d system- och installationsteknik, inom energiteknikenheten. Han får dagligen testa både sina teoretiska och praktiska kunskaper. SP-koncernen har ett eget kvalitetsmärke, P-märket, som innebär att produkterna uppfyller en viss kravnivå. – Jag är ofta ute i labbet och testar produkterna. Det är inte något labb med vita rockar utan mer som en verkstad, där jag står i arbetsbyxor och arbetar med rejäla don. Jag får verkligen jobba med händerna vilket jag tycker är otroligt kul. Han berättar att många av hans studiekamrater i dag har tjänster där de enbart

sitter framför sina datorer, vilket alltså inte är fallet på SP. – Vi är även inblandade i många olika forskningsprojekt och som medlem i en forskningsgrupp finns det möjligheter att arbeta utomlands. I dagsläget är jag till exempel med i ett projekt med representanter från Norge och Korea, berättar Markus. Då både miljö- och energifrågor kommer allt högre upp på många företags agendor växer behovet för SP:s tjänster, vilket har gjort att organisationen kontinuerligt nyanställer. – Det som är unikt med arbetsplatsen är att expansionen av energiteknikenheten har gjort att många nyexaminerade har anställts. Många kommer direkt från skolan så det är ett ungt folk som jobbar här och en hög procentandel tjejer. Jag har verkligen jättebra arbetskamrater och det gör mycket för min trivsel.

h a n å t e r k o m m e r flera gånger till det trevliga arbetsklimatet och tycker det är en fördel att SP är en platt organisation. – Under min utbildningstid fick jag en bild av att många ingenjörer inte är så sociala men så är det verkligen inte här. Det märks tydligt att de som jobbar här är sociala, det är nästan ett krav, skrattar Markus. Inom några år hoppas han att han fått bredda sin kompetens och att han då även jobbar med solceller. Markus ser inga tecken på att debatterna kring miljö- och energifrågorna kommer att svalna, tvärtom. – Det här är absolut en bransch att satsa på. Energiteknik är den del inom SP som växer mest och jag tror inte att energi och miljö bara är en boom. Vi får lära oss att leva med att vi nu måste lägga mer resurser och tid på miljön. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Teknikutveckling i framkant På SP erbjuder vi en teknisk bredd där du kan arbeta med varierande uppgifter inom en mängd olika teknikområden. Hos oss kan du också få en industrinära forskarutbildning. Vår forskning utgår från tydliga behov i industrin eller samhället och du får vara med och utveckla framtidens teknik tillsammans med industrin, andra institut och universitet och högskolor, både i Sverige och internationellt.

Sveriges största institutsgrupp SP-koncernen, med moderbolaget och dotterbolagen CBI, Glafo, SIK, SMP, YKI och JTI, utgör tillsammans Sveriges största institutsgrupp för hållbar utveckling av näringsliv och samhälle. Vi är ca 950 medarbetare, varav hälften akademiker och ca 225 med forskarutbildning. Vi har ca 9 000 kunder och arbetar med kunskapsspridning och ett brett utbud av tjänster från behovsmotiverad forskning, utveckling och innovation till mätning, analys och certiﬁering. SP är en viktig aktör för industriell utveckling och innovation inom miljö och energi.

www.sp.se

EXAMENSGUIDEN VT09

HANDEL & VARUMÄRKEN IT, MANAGEMENT & TELEKOM

EXAMENSGUIDEN VT09

Utmanande och roligt med starka varumärken

Ny sköljmedelsdoft, nya smaker i glassboxen och nyttigare Milda i miljövänligare flaska – på Unilever finns ett ständigt flöde av nya produkter som ska lanseras och nå butikerna. – Finns vi inte ute på hyllorna och i konsumentens huvud så finns vi inte alls. Med dagliga utmaningar som dessa blir det aldrig tråkigt att gå till jobbet, säger Anna Barrner.

HANDEL & VARUMÄRKEN

TEXT: MALIN SVENSSON

a n n a b a r r n e r g i c k ut Handelshögskolan i Stockholm 2006 och blev direkt antagen till Unilevers Management Traineeprogram. Unilever har en gedigen produktportfölj av välkända varumärken som vart och ett förknippas med olika budskap. Och det är det som Unilever är experter på. Vem vill inte ha en fräsch andedräkt med Pepsodent, lugn och ro med en kopp Lipton eller bli överraskad med Carte D’Or? – Konsumentvaror ligger mig varmt om hjärtat. Att arbeta med marknadsföring utifrån vad som händer i konsumentens huvud är riktigt spännande tycker jag. Unilevers produkter konsumeras världen över varje dag av människor som förväntar sig att varorna ska finnas på plats exakt i den stund när de behöver dem. Det är ett ständigt varuflöde och därför måste besluten tas snabbt. – Vi säljer varje dag, varje sekund. Jag gillar att leverera och se resultat av mina ansträngningar och därför passar det här företaget mig väldigt bra. Anna började som Junior Brand Manager för Jif och Via. Under traineeperioden fick hon se bredden av verksamheten genom att arbeta inom flera affärsområden, göra studiebesök på olika anläggningar och samtidigt utveckla sina ledaregenskaper. Sista perioden inom traineeprogrammet var hon på säljsidan som Key Account Manager för Lidl och Netto. – Jag gillade den tjänsten så mycket att jag stannade kvar efter traineeprogrammets slut, med fullt resultatansvar. Att arbeta direkt mot våra kunder var mycket roligare och mer utmanande än vad jag hade trott. Som kundansvarig får man direkt feedback från inköparna vilket är otroligt lärorikt. a n n a s m å l s ä t t n i n g är att göra karriär inom marknad eller sälj. Unilever erbjuder utveckling både på djupet och på bredden, anställda uppmuntras att byta avdelning vilket passar henne väldigt bra. – Jag föredrar att arbeta med en helhetsbild och på sikt vill jag ha en bredare roll,

men just nu vill jag göra det bästa av det ansvar jag precis har fått. Sedan några månader tillbaka är hon Nordic Brand Manager för Ben & Jerry’s, GB:s och Carte D’Or:s skopglass. – Jag lanserar nya produkter och jobbar med kommunikationsmaterialet kring dem. Allt handlar om att stärka våra varumärken och att sälja så mycket som möjligt. Anna känner att hon har hittat rätt på Unilever men beslutet att gå den här vägen har inte alltid varit glasklart. – Jag tog studieuppehåll en period för att jobba som marknadsförare på Kraft Foods. Jag jobbade och pluggade också utomlands i perioder. Det verkade enklare att prova på olika saker då än att vänta tills jag kom ut i arbetslivet. Men genom Unilevers traineeprogram behöver man inte veta från början exakt vad man vill göra, det är det som är så bra.

m ö j l i g h e t e r n a a t t f å arbeta internationellt var ett starkt skäl till att hon sökte sig till Unilever, som finns i över hundra länder. Förutom säljkontor och fabriker har företaget ett globalt samarbete med FN:s World Food Programme. I höstas fick hon chansen att jobba för FN i Ghana och nu har hon blivit ambassadör för World Food Programme på Unilever. – Det var helt fantastiskt, som natt och dag mot hemma. Där jobbade jag bland annat med ett projekt som ger stöd till skolluncher för att få barnen att gå till skolan. Jag hade hönor som följde mig längs grusvägen till jobbet. Anna hoppas att det blir en självklarhet för större företag att jobba med etik och hållbar utveckling på liknande sätt, att alla tar ett ordentligt ansvar. – Det görs så mycket bra saker här och det skapar dessutom en djupare mening och engagemang i huvudet på oss medarbetare. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

We believe ‘dirt is good’. Not surprisingly we’re looking for people who aren’t afraid to get their hands dirty.

We love dirt and for a laundry brand, like Via, that may seem a little odd. However, we understand that if people are going to live full active lives then, on occasions, they’re going to get a little grubby. If you want to work with brands, like Via that literally think outside the soapbox then we’ll give you the tools and opportunities for a great career in marketing or sales. Want to get stuck in? Then visit www.unilever.se

Could it be

Komplett IT-leverantör som växer i

Stockholmsregionen Med ett av världens största företag i ryggen är Fujitsu Services en stabil aktör på den svenska IT-marknaden. Nu ska de växa och bli ännu större. – Vi spänner över många branscher och det gör att det finns många spännande projekt att jobba med, säger Carima Hajjoub. TEXT: MALIN SVENSSON FOTO:KRISTOFFER INGEMANSSON

IT, MANAGEMENT & TELEKOM

c a r i m a h a j j o u b är projektledare på Fujitsu Services, en av världens största IT-leverantörer. Hon jobbar med projektledning, kravhantering och systemförvaltning. – Just nu är jag ute i ett stort outsourcingprojekt på ett företag där vi har tagit över IT-driften. Min uppgift är ta fram en kommunikationsplan för hur man ska kommunicera internt och externt i företagets olika projektfaser. Jag jobbar också med att förbättra deras projektplats för dokumenthantering. Carima har samlat på sig lång arbetslivserfarenhet inom IT-branschen sedan hon tog sin magisterexamen i Data- och Systemvetenskap för nästan tio år sedan. – Jag kom ut precis innan hela IT-bubblan sprack och det är klart att det idag känns tryggt att jobba på ett företag som Fujitsu som är en komplett IT-leverantör. Här finns möjlighet att jobba med många olika typer av projekt, det är en snabb och flexibel organisation med starkt fokus på både kunden och medarbetare.

– Man kan styra lite själv hur länge man vill sitta kvar men vanligtvis är vi involverade i ett projekt i minst sex månader. Varje nytt uppdrag blir som ett nytt jobb. Du lär dig att prata med okända människor, vara väldigt social och får skapa ditt eget nätverk. Med sådana utmaningar växer man snabbt som person och det är väldigt positivt tycker jag.

fujitsu

vä x e r p å marknaden och är just nu inne i en stor rekryteringsfas på Stockholmsmarknaden. De spänner över många branscher, från bank/finans, industri, offentlig sektor till detaljhandel och telekom. – Vi ser stora expansionmöjligheter i Stockholm och satsar nu på att växa i den regionen, särskilt inom driftövertagandeprojekten. Det finns också möjlighet att jobba i många olika roller, till exempel med verksamhets- och affärskonsulting, teknisk konsulting, systemintegration eller drift och förvaltning. – Den stora fördelen är att jag kan jobba i olika typer av projekt och jag behöver inte byta företag om jag blir sugen på att testa en annan bransch. Framtidsmöjligheterna finns här inom vilket område jag än vill fortsätta med. Q

f u j i t s u t a r h a n d o m företags IT-drift genom outsourcing av arbetsplatser, nätverk och applikationer. De erbjuder även konsulttjänster och projektgrupper inom bland annat systemutveckling, integration och projektledning. – Roligast är att komma ut till en ny kund där jag får styra upp, reda ut problem och i slutändan se resultatet med en nöjd kund. Jag trivs med att träffa nya människor och få jobba i olika typer av verksamheter. Som konsult ska man fylla upp sin tjänst med ett eller flera projekt, helst till 100 procent. Ofta jobbar man i ett projekt i taget, från en månad upp till tre år.

EXAMENSGUIDEN VT09

,Q\\ V[SMRWJJ QVWU 1< Fujitsu är ett av världens största IT-företag. En kombination av japanskt och västerländskt tänkande ger oss ett lite annorlunda perspektiv. Vi gillar långa relationer. Vi uppmuntrar entreprenörsanda. Och vi har en realistisk och förnuftig syn på vad IT kan erbjuda. Låter det intressant? Vi söker ﬂer IT-specialister och konsulter som vill se på IT med nya ögon. Läs om våra lediga tjänster på http://se.fujitsu.com.

;SQTTVILMV qZ .]RQ\[]

”Det kändes rätt

från första stund.”

Hewlett Packard är en av världens ledande IT-leverantörer med cirka 300 000 anställda och kontor i över 170 länder. – HP är känt för sin ”open door” policy och människorna här är helt fantastiska. Det kändes rätt från första stund, säger Ellinor Jonsson. TEXT: MALIN SVENSSON

IT, MANAGEMENT & TELEKOM

s o m k o n s u m e n t f å r n a m n e t h p dig troligtvis att tänka på produkter som datorer och printrar, men HP:s portfölj innehåller även ett omfattande tjänsteutbud med skräddarsydda helhetslösningar för företag. IT har gått från att ses som ett affärsstöd till att utgöra själva navet i affärsverksamheten. Ellinor Jonsson är HP-tjänstespecialist inom Technology Solutions Group. Just nu jobbar hon ute hos en partner med försäljning och leverans av installations- och startuptjänster. – Det är en koordinerade roll där jag är länken mellan HP och vår partners säljare, koordinatorer och tekniska konsulter. Jobbet är processorienterat och jag hjälper dem bland annat med att effektivisera rutiner och vara ett specialistsäljstöd för deras säljare. Utvecklingen går otroligt snabbt, vilket gör HP till en dynamisk arbetsplats. Det är jättekul!

e l l i n o r h a r e n d u b b e l m a g i s t e r i internationell ekonomi och i IT-managent. Hon blev klar 2005 och efter ett par år i mjukvarubranschen kom hon till HP som trainee på Technology Services Delivery Operation. Där fick hon lära sig teknisk infrastruktur genom att förstå hur support och leverans knyts ihop på företaget. Efter traineeperioden blev hon Account Delivery Manager. Det är ett förebyggande arbete med ansvar att leveranser och support ska fortgå utan incidenter eller problem. – Förebyggande arbete är viktigt för våra kunder. Tänk dig att en Internetbanks server går ned, vilka förluster det skulle innebära. Vårt uppdrag är att hjälpa kunden att öka serverns tillgänglighet och effektivitet, att hela tiden arbeta i förebyggande syfte så att till exempel den här servern inte går ned. Inom affärsområdet finns en stor bredd på tjänster så som specialistsäljare, controller, produktchef, affärsanalytiker, programansvarig, leveransansvarig och teknisk specialist.

– Ena året kan man jobba som Account Delivery Manager och nästa år som marknadsförare. Det finns en flexibilitet att skapa sina egna vägar på HP. Inget är stöpt i sten och jag tror att det är det som ligger till grund för ödmjukheten som finns i företaget. Lika viktigt är det att vara affärsorienterad, inte minst i hennes nuvarande tjänst. – Man måste kunna prata om nyttan med ITlösningarna på alla nivåer inom ett företag så att de verkligen förstår våra tjänster. Jag har en tvärvetenskaplig bakgrund som stämmer väl överens med det jag arbetar med, där jag har ett ben i lösningsbaserad försäljning och ett ben i leveransfrågor. Det är mycket utvecklande.

h p ä r e t t s t o r t internationellt företag och Ellinor känner att hon har hamnat helt rätt. – Jag var väldigt intresserad av att arbeta utomlands när jag sökte hit. Globalt finns HP i stort sett världen över. Man kan arbeta inom vitt skilda områden så karriärutvecklingen på företaget ser bra ut. Jag kände några människor på HP innan jag började här och visste att företaget hade värderingar och en personalpolitik som stämde för mig. Ellinor tycker att man får mycket uppbackning av sina chefer. En gång i halvåret gör hon uppföljning med sin chef och på det ena sätts karriärmål på ett, tre och fem år inom organisationen. Det är ett bra sätt att visa sina aspirationer på menar Ellinor. – Det är öppna dörrar inom hela HP och jag tycker det är värdefullt att man kan ha den raka kommunikationen. Är man villig att satsa själv så satsar HP på en. Q

EXAMENSGUIDEN VT09

Stretch. Strive. Succeed. Hewlett Packard (HP) is a market leading IT company with presence in more than 170 countries worldwide and around 300 000 employees. The HP head ofďŹ ce is situated in Palo Alto, California. The HP portfolio is wide and includes hardware products as well as services and solutions. The career opportunities for young graduates are endless. The roles at HP include account managers, sales specialists, project managers, solutions architects, delivery managers, ďŹ nancial analysts and more! Working for HP is about winning the right way for customers, for employees and as a global citizen.

www.hp.com/go/jobs www.hp.com/go/video

Varierat arbete

med alla vägar

öppna

Tieto är ett av norra Europas ledande IT-tjänsteföretag, och sysselsätter cirka 16 000 personer världen över, varav cirka 3300 i Sverige. Två av dem är Marit Täpp och Ronny Pettersson.

IT, MANAGEMENT & TELEKOM

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

t i e t o ä r r e s u l t a t e t a v sammanslagningen av det finska ITföretaget Tieto och svenska Enator. De båda företagen gick samman i juli 1999 och bildade TietoEnator, som sedan december 2008 heter Tieto. Företaget erbjuder IT-, FoU- och konsulttjänster och är världsledande inom vissa branscher. Inom områdena telekom, skog, olja och gas samt digitala tjänster arbetar bolaget globalt. Huvudmarknader är norra Europa, Tyskland och Ryssland. Ronny Pettersson är utbildad systemutvecklare från Mälardalens högskola och jobbar nu på Tietos kontor i Kista där vi träffas. Han ingår i ett projekt som utvecklar onlinetjänster för en kund inom den offentliga sektorn. Ronny har varit på Tieto i ett och ett halvt år, och jobbade innan dess i en mindre verksamhet. – Jag ville gärna jobba på ett stort företag och Tieto stack ut från mängden av konsultföretag genom all den moderna teknik som används här, berättar han.

ledare och koordinator. Det är också variationen hon tycker är det bästa med jobbet som konsult. När det gäller framtiden är Ronny och Marit överens om att Tieto erbjuder många bra möjligheter till utveckling, och som anställd finns stort utrymme att påverka åt vilket håll man vill utvecklas. För Ronny är det en roll som arkitekt som hägrar, vilket skulle innebära ett mer övergripande ansvar för utformningen av de webbapplikationer han jobbar med. Han kan också tänka sig att jobba utomlands, vilket det finns goda möjligheter till då Tieto har kontor i nästan 30 länder och uppmuntrar sin personal att ta chansen att utnyttja det. Marit har inget specifikt mål just nu. – Jag vill fortsätta jobba och bredda min kompetens genom att prova nya roller och uppdrag, det är så jag vill utvecklas. Men man vet aldrig, i framtiden kanske jag blir avdelningschef, eller VD för Tieto, ler hon. Q

t e k n i k e n ä r n å g o t s o m a n vä n d s i stor utsträckning även i kommunikationen inom företaget. Tieto ligger i framkant när det gäller digitala tjänster för videomöten och facebook-liknande verktyg för att snabbt kunna ta kontakt, vilket framförallt är viktigt när det gäller kontakten med kollegor utomlands. Marit Täpp är civilingenjör inom datavetenskap och har jobbat på Tieto sedan 2004, då hon tog examen i Linköping. Hennes ingång till jobbet var via en kompis. – Jag har alltid sjungit i kör och det var genom en tjej där som jag fick jobb på Tieto i Linköping, där jag jobbade de första tre och ett halvt åren. Sedan förra våren bor och arbetar Marit i Stockholm, dit hon flyttade för kärlekens skull. Nu har hon ett uppdrag i en ny roll som integratör, vilket innebär att på systemnivå få olika mjukvaror och hårdvaror att fungera tillsammans. Marits tidigare roller på Tieto har varierat; hon har varit programmerare, testare, projekt-

EXAMENSGUIDEN VT09

Bäst i klassen? Då är chansen stor att du kommer arbeta hos oss. Vi hjälper våra kunder att förverkliga sina visioner genom att utveckla riktigt smarta IT-lösningar. Som ett av de största IT-företagen i norra Europa är vi världsledande inom ﬂera områden. Vår styrka är kunskapen om teknologier och trender i den digitala världen och hur man omvandlar dem till hållbara resultat för kunderna. Exempel på de branscher vi jobbar med är telekom, media, bank, energi och logistik. I ett nära samarbete med många av världens ledande företag och organisationer utvecklas vi ständigt och har idag verksamhet i närmare 30 länder. Var med och skapa framtidens IT.

tieto.se

MILJÖFRÅGOR, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ELLER KATASTROFBISTÅND?

Livet är så mycket mer än jobb. Du vill göra karriär men har också energin att påverka och vill göra skillnad. Vi kan hjälpa dig hitta den ideella organisation som är rätt för dig att stödja. Charity Rating står på givarens sida. Vårt uppdrag är att göra information om ideella organisationer mer lättillgänglig - oavsett om du vill ge din tid eller dina pengar. På www.charityrating.org hittar du vår kostnadsfria webbguide med information, analyser och rapporter om ideella organisationer. Välj inte bara jobb – välj hur du ska hjälpa till att göra världen lite bättre! Lycka till.

CHARITY RATING Kungsgatan 29, 4tr, 111 56 Stockholm Tel: 08 - 525 05 155, Fax: 08 - 525 05 101 www.charityrating.org, info@charityrating.org

" ( " # $ ! ! & # ( ' % !

EXAMENSGUIDEN VT09

Mitt jobb är en katastrof! Vi på Röda Korset arbetar med katastrofer. Stora och små. I Bangladesh och i Tranås. Hjälp oss att göra världen till en mänskligare plats genom att bli månadsgivare i Röda Korset. Du kan bidra med 100 kr eller mer i månaden. Mer info på www.redcross.se eller anmäl dig på 020-213 213. Tack.

www.redcross.se

Läs

Examensguiden på nätet! - stor branschguide - hitta företag och kontaktpersoner - hitta traineeplatser - läs branschintervjuer - läs reportage om arbetslivet - se filmpresentationer

www.examensguiden.se

branschvis

Bygg & Fastighet

Carolina Lindström, Fortifikationsverket . . . . . . . . . . . .48 Fredrik Djurklou, Fortifikationsverket . . . . . . . . . . . . . .49 Karin Brofelth, Statens Fastighetsverk . . . . . . . . . . . . . .50 Frida Nordvall, NCC. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52

Energi & Kraft

Christina Edvarsson, Alstom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 Krister Stralström, Fortum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54 Alexander Lindqvist, OKG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56 Anna Rylander, Vattenfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Ekonomi, Revision & Skatter

Alexandra Leonhard och Joakim Lundgren, ESV . . . . .62 Niklas Feiff, KPMG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64 Skatteverket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .99

Fackförbund

Natasja Kavalic, Sveriges Ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . .42 Lisa Nyberg, Tria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44 Finansförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .98

Forskning, Teknik & Utveckling

Anna Palmgren och Magnus Wakander, FMV . . . . . . . .76 Ida Johansson, FOI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78 Markus Alsbjer, SP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .80

Handel & Varumärken

Anna Barrner, Unilever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .84

Industri & Verkstad

Anders Ericsson, AkzoNobel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .70 Christian Wiklund, ITT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72 Elin Sohlberg, Perstorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .74

IT, Management & Telekom

Carima Hajjoub, Fujitsu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .86 Ellinor Jonsson, HP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .88 Marit Täpp och Ronny Pettersson, Tieto . . . . . . . . . . . .90 Accenture. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .93

Transport, Resor & Logistik

Evert Boeye, Vägverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66

EXAMENSGUIDEN VT09

A-Ö

Accenture. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . AkzoNobel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Alstom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ekonomistyrningsverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finansförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . FMV ....................................... FOI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fortifikationsverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fortum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fujitsu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . HP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ITT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . KPMG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens Fastighetsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . NCC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . OKG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Perstorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skatteverket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . SP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sveriges Ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tieto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Unilever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vattenfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vägverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

EXAMENSGUIDEN VT09

93 70 30 62 98 76 78 48 54 86 88 72 64 50 52 56 74 99 80 42 90 44 84 58 66

Karriären närmar sig... Se till att du är förberedd.

Vi kan ﬁnansbranschen − ta hjälp av oss! CV-granskning, information och nyheter om branschen, söka-jobb-hjälp, personlig rådgivning om lön och villkor, seminarier, medlemsförmåner och mycket mer − helt gratis. Läs mer på www.finansforbundet.se

Vi jobbar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig! Skatteverket står ofta mitt i händelsernas centrum. Vi är förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och bouppteckningar. Vårt uppdrag är att se till att politiska beslut om skatteregler tillämpas på ett riktigt sätt så att samhället kan finansiera viktiga funktioner. Vi möter medborgare och företagare på deras planhalva så att de har möjlighet att göra rätt från början. Det tjänar vi alla på! Vi finns i hela Sverige och erbjuder en arbetsplats med utmanande arbetsuppgifter som ger dig möjlighet att utvecklas och höja din kompetensnivå. Hos oss får du arbeta med spännande uppgifter som rör komplicerade skattefrågor. Och du får möjlighet att ha balans mellan arbetsliv och privatliv. Inom Skatteverket finns en av Sveriges största it-avdelningar. Våra system är avancerade och vi använder oss av såväl den senaste tekniken som av äldre beprövad. Har du rätt kompetens kan du arbeta med it-frågor på hög teknisk nivå. Med en annan inriktning är du kanske en av dem som medborgare och företagare möter på våra servicekontor. Vi arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten och förenkla för medborgarna och företagen. Att vi har deras förtroende är avgörande i vårt arbete. Skatteverkets vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Mer information hittar du på vår webbplats www.skatteverket.se.

Posttidning B Avsändare: Compro Media AB Box 6910, 102 39 Stockholm

energi för nytänkare