Examensguiden VT 10 by Compro Media

Posttidning B Avsändare: Compro Media AB Box 6910, 102 39 Stockholm

Blomquist & Co

www.examensguiden.se

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

Sedan 1990

Karriär

• Fixa jobbet genom sociala medier • Så vårdar du ditt varumärke • Bota din rampfeber

NYtänkare - välkommen ombord Energibranschen kommer att vara i händelsernas centrum de kommande åren. Bland annat måste klimatfrågan lösas och här är Vattenfall en drivande europeisk aktör. För denna och andra utmaningar behöver vi människor som helhjärtat engagerar sig för våra kunder och för en hållbar utveckling. Inom de närmaste tio åren kommer vi att behöva anställa cirka 6 000 nytänkare. Är du en av dem?

Kreativitet

• Få mer gjort utanför kontoret • Krönikören: Jens Lind • Tips för en roligare fritid

Välkommen in på vattenfall.se/student

Therese

Albrechtson Glad entreprenör www.examensguiden.se

som brinner för att inspirera Läs om hur det är att jobba hos:

Tävla n in och v bok es henn rda, å v , a ”Våg nn!” vi

Akzo Nobel • Alstom • Arla Foods • Dalkia • E.ON • Fortum • Hewlett Packard • IKEA • KPMG • NCC • OKG • Philip Morris • Sandvik • Svensk Kärnbränslehantering (SKB) • Sveriges Ingenjörer • Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) • Tria • Vattenfall

Är du redo att forma framtiden tillsammans med oss?

Vi jobbar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig! Skatteverket står ofta mitt i händelsernas centrum. Vi är förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och bouppteckningar. Vårt uppdrag är att se till att politiska beslut om skatteregler tillämpas på ett riktigt sätt så att samhället kan finansiera viktiga funktioner. Vi möter medborgare och företagare på deras planhalva så att de har möjlighet att göra rätt från början. Det tjänar vi alla på! Vi finns i hela Sverige och erbjuder en arbetsplats med utmanande arbetsuppgifter som ger dig möjlighet att utvecklas och höja din kompetensnivå. Hos oss får du arbeta med spännande uppgifter som rör komplicerade skattefrågor. Och du får möjlighet att ha balans mellan arbetsliv och privatliv.

Din framtid finns på Alstom Genom att utveckla avancerade transportlösningar och miljövänlig kraftproduktion, gör vi vad vi kan för att bemöta några av de problem som vi och vår planet står inför idag. Inom Alstom är miljö, teknik och människor viktiga fokusområden. Förutom satsningar inom forskning och utveckling för ren miljö, erbjuder vi även stora möjligheter för dig som medarbetare. Med kollegor över hela världen kan du skapa ett värdefullt kontaktnät inför framtiden. Söker du en värld av ekonomiska, sociala och ekologiska framsteg? Då behöver du inte leta längre – möt framtiden på Alstom! Läs mer på www.alstom.se

Inom Skatteverket finns en av Sveriges största it-avdelningar. Våra system är avancerade och vi använder oss av såväl den senaste tekniken som av äldre beprövad. Har du rätt kompetens kan du arbeta med it-frågor på hög teknisk nivå. Med en annan inriktning är du kanske en av dem som medborgare och företagare möter på våra servicekontor. Vi arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten och förenkla för medborgarna och företagen. Att vi har deras förtroende är avgörande i vårt arbete. Skatteverkets vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Mer information hittar du på vår webbplats www.skatteverket.se.

Magiska dagar i maj j a g h a r m å n g a f a n t a s t i s k a vårminnen från min studenttid i

Lund, men i år tänker jag särskilt på Lundakarnevalen i maj 2006. Vi snickrade ihop en vagn till karnevalståget, och hade garanterat mycket roligare än den publik som stod längs gatorna när det efter månader av slit var dags att visa upp det hela. Ni som just har varit med om årets karneval vet nog precis vad jag menar. Att dansa runt, sminkad och klädd som en apa (!), på ett lastbilsflak dekorerat till oigenkännlighet kan vara det roligaste som finns. m e n j a g t r o r a t t d e t måste vara vår för att minnen ska bli så

magiska, och att det också är våren som gör att vi blir så driftiga och kreativa. I efterhand har jag ofta förundrats över hur vi snickaramatörer kunde konstruera en jättestor ark (ja, det var Noaks Ark), och hur vi lyckades sy en varsin djurdräkt! (Jag erkänner dock villigt att min mamma gjorde det mesta på min apdräkt, och hon sa sedan att hon aldrig mer skulle sy i plyschtyg…) Jag tror att våren ger oss den kraft vi behöver för att göra verklighet av våra idéer, och sådant som verkar omöjligt resten av året blir plötsligt görbart. d ä r f ö r h a r v i o c k s å valt kreativitet som ett tema i det här vårnumret av Examensguiden. Möt bland annat

Teo Härén, vars jobb är att hjälpa företag och privatpersoner att bli mer kreativa, läs våra tips för en roligare och mer kreativ fritid, och inte minst – möt den inspirerande entreprenören och föreläsaren Therese Albrechtson, Europas bästa unga entreprenör. o a v s e t t o m d u j u s t t a g i t f a r vä l av dina klasskompisar för en utbytestermin i höst, lämnat in en uppsats som stinker av blod, svett och tårar eller tagit din efterlängtade examen, så hoppas jag att du också har nya magiska vårdagar att lägga i din minnesbank.

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

Trevlig läsning och glad sommar! Matilda Andréasson, redaktör

Redaktör: Matilda Andréasson Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf Medarbetare i detta nummer: Astrid Feldreich, Livia Jakobsson, Malin Svensson, Ellen Persson, Jens Lind och Per Dahl.

Annonsbokning: Evelina Bernerskog, 08-459 24 05, evelina.bernerskog@compro.se Linda Rivera, 08-459 24 39, linda.rivera@compro.se Annonsmaterial/traffic: Matilda Andréasson, 08-459 24 36, traffic@examensguiden.se

Grafisk form: Helena Wikström

Produktionschef: Christina Rehn

Omslagsfoto: Per Dahl

Internet: www.examensguiden.se Tryckeri: Elanders Sverige AB

Utges av: Compro Media AB, Hagagatan 25B, Box 6910, 102 39 Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10

EXAMENSGUIDEN VT10

Redaktionella

EXAMENSGUIDEN VT10

reportage

Ur innehållet:

Karriär: Sociala medier

Karriär: Personligt varumärke

Kreativitet: Alternativa arbetsplatser

Profilen: Therese Albrechtson

Krönika: Jens Lind

Sommarens bästa och mest ekologiska drinktips

Pär Ström, författare av boken ”Sociala Medier”, och kommunikationskonsulten Bon-Hee Nilsson tipsar om hur du använder webben när du söker jobb.

Varumärkeskonsulten Anna-Karin Lingham reder ut begreppen kring personliga varumärken, och hur vi kan utveckla vårt eget.

Hur bra funkar det att ha sitt tillfälliga kontor hemma eller på ett café? Vi har testat och satt betyg på jobb utanför jobbet.

Möt en av Sveriges mesta unga entreprenörer: den starka, modiga och glada Therese Albrechtson.

Den kända tv-sportprofilen skriver om att våga lita på sina knäppaste idéer och om hur ett misslyckande kan rymma fantastiska möjligheter.

Examensguiden har testat Restaurang Vassa Eggen och Gripsholms Distilleris nya drinkserie!

EXAMENSGUIDEN VT10

Redaktionella

EXAMENSGUIDEN VT10

branschintervjuer Fackförbund Natasha Kavalic, Sveriges Ingenjörer ............................................................ 46 Lisa Nyberg, Tria ............................................................................................. 48

Energi & Kraft Julia Fredäng, Dalkia....................................................................................... 50 Björn Mollstedt, E.ON...................................................................................... 52 Gerd Lejdstrand, Fortum ................................................................................ 54 Alexander Lindqvist, OKG .............................................................................. 56 Erik Wijnbladh, Vattenfall .............................................................................. 58

Ekonomi, Revision & Skatter Victor Schön, KPMG ........................................................................................ 62

Industri & Verkstad Anders Ericsson, Akzo Nobel ......................................................................... 64

Forskning, Teknik & Utveckling Lisa Kaati, FOI ................................................................................................. 68 David Strömbom, Sandvik .............................................................................. 70 Lillemor Claesson Liljedahl, Svensk Kärnbränslehantering ........................ 72

Handel & Varumärken Sara Götesson, Arla Foods .............................................................................. 74 Emma Theandersson, IKEA ............................................................................ 76

IT, Management & Telekom David Josefson, Hewlett Packard .................................................................... 80

Bygg & Fastighet Frida Nordvall, NCC ........................................................................................ 82

EXAMENSGUIDEN VT10

karriär

Använd sociala medier i jobb Allt fler företag tar hjälp av sociala medier i rekryteringsprocessen. Som arbetssökande kan du också dra fördel av de olika forum som finns på Internet, och här kommer några användbara tips om hur du ska gå till väga. TEXT: LIVIA JAKOBSSON

e n l i g t k o m m u n i k a t i o n s k o n s u l t e n BonHee Nilsson blir det allt vanligare att företag under rekryteringsprocessen googlar de ansökandes namn. Förutom ansökan får företagen då en bild av kandidaten genom att ta del av den information som finns på webben. – Ett tips är därför att googla sitt eget namn. Hur ser mediebilden av dig själv ut? Här kan du få en fingervisning om hur du framställs och kan också se över den information som ligger ute, säger hon. Det är viktigt att komma ihåg att allt som skrivs på nätet, oavsett om det är på bloggar, twitter eller facebook, sparas på något sätt. Det du lägger ut i dag, ligger antagligen kvar om tio år. – Viss information kan absolut skada när du ska söka jobb. Skriver du en kontroversiell blogg kan det stöta bort potentiella arbetsgivare, säger Pär Ström, författare av boken Sociala Medier. Gör research Pär ger ett exempel där en Chalmerstuderande i Göteborg sökte ett jobb i Jönköping. När företaget googlade hans namn dök flickvännens blogg upp. I bloggen skrev flickvännen att hon verkligen inte ville flytta till Jönköping och företaget valde att inte ge Chalmerstudenten jobbet. – Visst kan man undra hur moraliskt det är för företag att tränga så djupt in i någons privatliv. Men det vore naivt att tro att det inte förekommer och där ska man akta sig som pesten för vad man skriver på Internet, säger han. Det är dock inte bara företagen som kan dra nytta av informationen som finns på Internet. Som arbetssökande kan du självklart använda sociala medier för att göra research om din potentiella arbetsgivare. Vad skrivs om företaget i bloggar och på forum? Hur agerar företaget i sociala medier? Genom att ta reda på information om företaget kan du bedöma om företagets etik och moral stämmer överrens med dina egna mål och värdegrunder. När det gäller nätverksforum som Facebook och Twitter finns det många skräckhistorier om festbilder som hamnat i fel händer. Även här är det viktigt att se över den bild du vill ge av dig själv. – Jag tycker för den sakens skull inte att man av rädsla för att avslöja för mycket ska ta bort sitt konto. Facebook är det största nätverket i

Sverige och här finns stora möjligheter att skapa nya kontakter. Nätverkande är alltid bra, säger Bon-Hee. Hon tycker att det visst går att ha en profil som passar för både vänner och arbetskollegor. Använd de sekretessnivåer som finns på nätverket istället för att utesluta vissa personer. – Dela in dina ”vänner” i olika grupper som du tillåter får se olika mycket. Dina riktiga kompisar kanske får se allt som skrivs på din vägg, medan bekanta kanske bara får se din profilbild. Facebook, Myspace och Twitter är några forum som används i främst ett socialt och privat syfte. Som arbetssökande kan det därför vara fördelaktigt att söka sig till ett mer nischat och professionellt nätverk. Internationella LinkedIn.com är ett nätverk där fokus ligger på att knyta affärskontakter och hitta nya jobb. – Vad är det för slags jobb du söker? Titta på den specifika branschen och se vad det finns för forum och nätverk inom just den branschen. När du väl har hittat vad söker, var aktiv. Skriv kommentarer och lägg upp länkar så du visar att du är engagerad, säger Bon-Hee. Engagera dig Ett bra sätt för en arbetssökande att få uppmärksamhet är att starta en blogg. Bloggen ska då främsta anknyta till det område du söker jobb inom. – Om du skriver en blogg så är det ett bra verktyg som hjälper till att göra reklam för dig själv. På bloggen kan du till och med lägga ut att du söker jobb, säger Pär. Du kan sedan hänvisa till bloggen i ditt CV och arbetsgivaren märker då att du är engagerad i ämnet. Att kommentera andras bloggar, ifrågasätta och starta diskussioner är sätt som skapar nyfikenhet kring ditt namn och varumärke. O

EXAMENSGUIDEN VT10

karriär Hur vill du synas?

bsökandet

• Googla ditt eget namn. Vad finns det för information om dig på Internet? • Se över dina nätverkskonton. Vilka bilder finns på Myspace och Facebook? Vilka statusuppdateringar gör du på Twitter? • Använd de olika sekretessnivåerna för att dela in dina nätverksvänner i kategorier. • Starta en blogg som kan gynna ditt arbetssökande. • Var aktiv i branschspecifika forum. • Använd Internet för att göra research om potentiella arbetsgivare.

Var vill du synas? Twitter (av engelskan – kvitter, kvittra) är en social nätverkssida och mikroblogg som möjliggör för användare att uppdatera sin webbdagbok och läsa andras uppdateringar vilka består av textinlägg om högst 140 tecken. Facebook är en nätgemenskap som växer snabbast av alla sociala nätverk och communities och i december 2009 hade sidan över 350 miljoner. Facebook består av många tusentals intressegrupper och vem som helst kan skapa en egen grupp. Många av grupperna och deras medlemmar kämpar för olika frågor. LinkedIn är en webbtjänst där man kan sköta sitt privata och professionella nätverk. Tjänsten är huvudsakligen inriktad på att man ska kunna återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor. Med hjälp av sitt kontaktnät kan man sedan hitta nytt arbete eller nya affärsmöjligheter. flickr är en webbtjänst för uppladdning av digitala bilder och videofilmer i privata eller publika fotoalbum. Flickr är även en community som gör det möjligt för användare att skapa och använda sig av diskussionsgrupper samt kommentera bilder och videoklipp. Driftig.nu är Sveriges största mötesplats för kvinnliga entreprenörer och driftiga tjejer. Här träffas människor med driv och ambitioner för att göra affärer med varandra, utbyta erfarenheter och marknadsföra sina företag. (källa: Wikipedia.se)

EXAMENSGUIDEN VT10

karri채r

F O T O : WA R N E R M U S I C S W E D E N

Visa

ditt

Som exempel p책 starka personliga varum채rken n채mner Anna-Karin

EXAMENSGUIDEN VT10

karriär

rätta jag

Hur du bygger ditt personliga varumärke Det pratas allt mer om personliga varumärken. Det har blivit viktigare att tänka på vad vi signalerar till vår omgivning, och för att ge omvärlden rätt bild av oss krävs det faktiskt lite arbete. Examensguiden tog hjälp av varumärkeskonsulten Anna-Karin Lingham för de rätta tipsen. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

f ö r e n i n g e n s v e r i g e s a n n o n s ö r e r anordnar regelbundet seminarier på olika teman kring marknadskommunikation. En tidig morgon i januari sitter jag i en fullsatt hörsal på en konferensanläggning i Stockholm och väntar på att varumärkeskonsulten Anna-Karin Lingham ska börja sitt föredrag om personliga varumärken. Medan alla frukostätande deltagare sätter sig hinner jag fundera över hur de uppfattar mig. Vad signalerar min klädsel? Verkar jag självsäker eller nervös? Det andra uppfattar om mig är en del i mitt personliga varumärke. – Allt vi gör och allt vi säger sänder signaler till dem runt omkring oss. Vi är aldrig lediga från det här. När du sover är det kanske någon som googlar ditt namn, säger Anna-Karin på seminariet. Genom att förstärka ditt personliga varumärke kan du skaffa dig bättre kontroll över hur andra uppfattar dig, och du får också lättare att fatta beslut och nå dina mål. Att förstärka ditt personliga varumärke betyder dock inte att du blir en produkt som ska säljas. Kopplingen till reklam är kanske lite vilseledande, för vad det handlar om är vilket intryck du väljer att göra på andra människor. – Det personliga varumärket är de värden och personliga egenskaper som kopplas till en person, och som hjälper personen att påverka sin omgivning och nå sina personliga mål. Vi ger hela tiden ett intryck och vi

kan välja att påverka det eller inte, säger Anna-Karin på telefon några veckor senare. Så det gäller att ha koll på sig själv, men Anna-Karin betonar att det inte är fråga om någon djup psykologi utan snarare en kul uppgift. Det handlar om att sätta sig ner och fundera på vem man är och göra sig medveten om att allt man gör och säger påverkar varumärket. Anna-Karin tror att det personliga varumärket blivit mer uppmärksammat på senare år för att vi blivit mer individuella och medvetna om vad vi vill. Och när det gäller arbetslivet tjänar både arbetsgivare och arbetssökande på att vara tydliga med sina värderingar. – Personalen är ju ambassadörer för arbetsgivaren och när värderingarna stämmer överens leder det till större förtjänst för företaget, säger Anna-Karin. Mindspace – ta plats i andras tankar! I boken ”Managing Brand Me: How to Build Your Personal Brand” skriver författarna Thomas Gad och Anette Rosencreutz om mindspace; det utrymme vi tar i andra människors tankar, och som kan vara positivt eller negativt. En högljudd person kanske tar mycket mindspace, men bara om det är positiva tankar kan det hjälpa till att stärka varumärket. AnnaKarin berättar om fyra ”ben” där vi bör ha någorlunda jämvikt: vår funktion, det sociala, inspiration och helhet. Om du till exempel är duktig på jobbet men aldrig följer med och fikar, är det stor risk att det enda mindspace du tar upp handlar om din funktion. Men måste man vara en utåtriktad person för att kunna bygga ett starkt varumärke? – Alla vill ju leva sitt bästa liv, man skapar ju inte sitt personliga varumärke för att det ska passa omgivningen. Även om man är en blyg och tillbakadragen person så har man ju drömmar om hur saker ska bli. Om man låtsas att vara någon man inte är blir varumärket inte genuint i alla fall. Man ska bara inse att det inte bara är kändisar som är varumärken, utan vi också. När har man lyckats med sitt varumärke? – Det går inte att mäta mer än att man själv är nöjd, och att relationer och kommunikation med andra fungerar smidigt. O

Barack Obama, Madonna, Bruce Springsteen, och svenska sportstjärnor som Anja Pärson och Charlotte Kalla.

EXAMENSGUIDEN VT10

karriär

Vårda ditt varumärke Anna-Karins

Tips för

att komma igång! • Vem är jag?

Börja med att sätta dig ner en kväll och fundera på vem du är, vad du står för och vad du vill i framtiden. Exempel på frågor du kan ställa dig är: – Är jag synlig eller osynlig? – Jag är unik, visar jag det? – Har jag tydliga värderingar och ett konsekvent beteende? – Vilka är mina mål på fem års sikt? Skriv ner vilka dina kärnvärden är. Några kan vara stolthet, kreativitet eller seriositet, men välj sådana som kommer inifrån dig själv. Tänk på att du ska förstärka det varumärke du redan är, inte skapa ett!

• Prova dig fram

Prova att signalera dina kärnvärden tydligare och se vilka reaktioner du får från omgivningen. Om du är en högljudd person kan du fundera på om det uppfattas som positivt eller negativt. Om du förändrar dina kläder, blir du bemött annorlunda? Experimentera för att lära dig hur du kan påverka andras uppfattning om dig.

• Ditt nätverk

Tänk igenom ditt nätverk, och var du vill lägga mer eller mindre tid. Kanske finns det människor runtomkring dig som tar mer energi än de ger? Försök inte att få positiv mindspace hos alla människor, du kan inte göra alla nöjda. Fokusera istället på dina viktigaste målgrupper.

• Storytelling

Använd storytelling och berätta ”historien om dig själv”. Ha några små berättelser på lager

Anna-Karin Lingham arbetar som varumärkeskonsult och utvecklar såväl företagsvarumärken som personliga varumärken i företag. När dessa drar åt samma håll har både företaget och individen stor glädje av det.

som befäster något i ditt varumärke. Det kanske låter manipulativt, men inte så länge det du berättar är genuint, vilket är ett villkor för att lyckas med varumärket. I en intervjusituation är det bra att ha ”historien om dig själv” lättillgänglig och genomtänkt.

• Image och identitet –

andras bild och din Din image är det andra uppfattar om dig, din identitet är den bild du har av dig själv. När din image ligger så nära din identitet som möjligt har du ett starkt varumärke.

• När du söker jobb

När du söker jobb ska du börja med att säkerställa att företaget står för samma saker som

du. Båda parter ska ju trivas med din anställning, så gör inga avsteg från din person för att få ett jobb och bygg inte bara kunskapslistan i ditt CV, utan försök skapa en helhetsbild. Om du redan jobbar i ett företag vars värderingar skiljer sig mycket från dina gör du bäst i att byta jobb.

• Utsidan då?

När det gäller ditt utseende och hur du klär dig så är det inte oviktigt, men fel ände att börja i. Reflektera över vad dina kläder och accessoarer skickar för signaler. Kanske får du svårare att utstråla trovärdighet eller seriositet om du är slarvigt klädd. Tänk på att du aldrig får en andra chans att göra ett första intryck!

Anna-Karins lästips ”Managing Brand Me: How to Build Your Personal Brand” av Thomas Gad & Anette Rosencreutz. ( – Den är kul att läsa om man verkligen vill grotta ner sig i begreppet Mindspace, säger Anna-Karin.)

EXAMENSGUIDEN VT10

trainee

En internationell miljö, en laglig men kontroversiell produkt samt en social arbetsplats gjorde att ekonomen Lina Pettersson sökte till tobakskoncernen Philip Morris traineeprogram. När hon blev antagen hade Lina höga förväntningar på sin traineeplats. Hittills har alla förväntningar införlivats. TEXT O CH FOTO: LIVIA JAKOBSSON

d å l i n a Pettersson inte var säker på vilken karriär hon skulle satsa på efter avslutade ekonomistudier vid Stockholms Universitet, var ett traineeprogram den rätta vägen att gå. – Ett traineeprogram ger en bra överblick av företaget och de olika avdelningarna och ger mig samtidigt en möjlighet att ta reda på var jag passar in någonstans, säger Lina. Att det blev tobaksbolaget Philip Morris traineeprogram fanns det flera anledningar till. Redan under rekryteringsprocessen, som innehöll flera intervjuer på engelska och ett assessment center, kände Lina att Philip Morris är ett spännande företag med en energisk atmosfär. – Philip Morris är delvis ett traditionellt företag som funnits i över 100 år, men det är också ett innovativt och nytänkande företag. Här i Stockholm är vi många unga som jobbar och vi har otroligt roligt tillsammans. Än så länge har det verkligen överträffat alla mina förväntningar, berättar hon. Det är nästan omöjligt att göra en intervju med någon som arbetar på ett tobaksbolag utan att ta upp det faktum att många tycker det är kontroversiellt. – Den vanligaste frågan jag får är ”måste man röka om man jobbar på Philip Morris?”

Och nej, det måste man verkligen inte. Sedan finns det ju självklart några som ifrågasätter det moraliska i det hela. För mig är det viktigt att Philip Morris kommunicerar samma budskap både internt och externt. Vi stödjer effektiva regleringar på marknaden och tydliga hälsobudskap om rökning, sjukdomar och beroende. Det finns ingen “säker” cigarett. Under sin två år långa traineeperiod får Lina arbeta på flera av företagets avdelningar. Hittills har hon bland annat varit på försäljnings- och marknadsavdelningen, två områden som Lina tycker är särskilt spännande. – På försäljningsavdelningen jobbar man väldigt nära verksamheten och får snabbt feedback om vad som händer på marknaden. Marknadsarbetet är utmanande på så sätt att vi har restriktiva marknadsföringsmöjligheter vilket gör arbetet utmanande och vi har också en strikt marknadsföringspolicy som vi tillämpar i alla länder där vi finns. Det gör att arbetet blir väldigt kreativt. Stabilt stöd Just utmaningen är något som Lina återkommer till under intervjuns gång. Som trainee på Philip

EXAMENSGUIDEN VT10

trainee Philip Morris International’s traineeprogram

En innovativ arbetsplats med internationell touch

Morris får hon delta i skarpa projekt på varje avdelning och även ansvara för egna projekt. – Företaget tycker att det är viktigt att man som trainee får relevanta arbetsuppgifter och får en bred inblick i vad företagets olika avdelningar gör. Det finns en noga uttänkt plan och vi byter avdelning var fjärde månad. Efter varje avslutad period gör jag tillsammans med min chef en utvärdering av den gångna perioden. Dessutom blir jag även betygsatt och på så sätt ska vi tillsammans komma fram till inom vilket område jag passar bäst. Utbildningar ingår också i Philip Morris traineeprogram och under sitt första år har Lina redan gått flera stycken, bland annat på det europeiska huvudkontoret i Lausanne. Dessutom ingår en period utomlands. – Vi har 60 kontor i världen och företaget rekryterar ofta internt, så det finns stora möjligheter till olika internationella uppdrag. Oavsett om man jobbar utomlands eller i Sverige så är Philip Morris en internationell miljö och engelska används ofta här på kontoret. Hon berättar också att hon har bra kontakt med traineer i de andra nordiska länderna. – Vi brukar gå på utbildningarna tillsammans och i somras arbetade vi på ett eget projekt tillsammans. Vi har blivit bra vänner och det känns skönt att veta att man har det stödet. Lina tycker att en traineeplats är en spännande utmaning för den som inte valt karriärsinriktning. Hon poängterar också att det inte enbart är företaget som ska hitta en passande trainee. – Det är minst lika viktigt att välja ett företag med en kultur som passar dig själv. Och kom ihåg: att vara trainee är krävande, men otroligt kul! O

EXAMENSGUIDEN VT10

Anna Thorslund på Human Resources är ansvarig för traineeprogrammet. Varför är traineeprogram en bra rekryteringsprocess? – En del av Philip Morris International’s globala strategi är att rekrytera personer till juniora tjänster och sedan genom utveckling och karriärplanering utveckla dem inom företaget. Att rekrytera genom ett traineeprogram är helt i linje med denna strategi. Vad söker ni för traineer? – Vi har krav på akademisk utbildning. Vanligt är att våra managementtrainees är ekonomer men vi är även intresserade av personer med andra utbildningsbakgrunder. Som managementtrainee på Philip Morris International får du möjlighet att arbeta på olika funktioner och skapa ett bra nätverk i företaget för att sedan i slutet av programmet se var inom företaget du vill arbeta. Som person ska du attraheras av att arbeta internationellt och du ska vara duktig på att hantera olika typer av människor, från olika länder och olika positioner i företaget. Vidare söker vi en entreprenör som är driven och resultatorienterad och framförallt mobil, både geografiskt och ”cross-functional”. Hur är ert traineeprogram upplagt? – Vi har managementtrainees i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Programmet varar i två år, där våra trainees är fyra månader på varje avdelning i totalt sex block. Under ett av dessa block får traineen åka på assignment till ett av de andra nordiska länderna. Vidare genomgår våra trainees ett antal interna och externa kurser både i norden och internationellt såsom presentationsteknik, ledarskap, förhandlingsteknik etc. Vad är förhoppningen med ert traineeprogram? – Vår förhoppning är att vi ska hitta personer som i framtiden kommer att arbeta på toppledningsnivå inom Philip Morris International. Varför ska studenter söka Philip Morris Internationals traineeprogram? – Philip Morris International är ett världsledande tobaksbolag. Med 75 000 anställda som talar över 80 olika språk runt om i världen, är vi stolta över vår kulturella mångfald. Som anställd hos oss kommer du att expandera dina perspektiv i en verkligt internationell miljö. Vi verkar i en dynamisk, tempofylld miljö och en föränderlig bransch. Vi är ett företag som investerar i dig och som kommer att stötta din utveckling. Vår Globala Talent Review skapar sann karriärsplanering och det finns goda möjligheter till internationella utvecklingsmöjligheter.

Nästa Management Trainee program startar våren 2011. Ansök på www.pmicareers.com senast 1 januari 2011.

karriär

Talang

för scenen Händerna är svettiga och munnen torr. Plötsligt vet du inte vad du ska säga och varför. För många blir rädslan för att tala inför en publik ett hinder i karriären. Men det finns hjälp. Vi har pratat med en expert på rampfeber och samlat användbara tips inför nästa presentation.

Martins bästa tips

TEXT: ASTRID FELDREICH

f ö r 2 0 å r s e d a n u p p t ä c k t e Martin Hansson att han hade talang för att stå på scen. Sedan dess har han arbetat som föreläsare och hjälpt andra att komma över sin rampfeber och bli bättre på att hålla exempelvis företagspresentationer. – Mitt jobb är att titta på vad som händer uppe på scenen. När jag coachar någon är jag med under hela processen. Jag börjar alltid med att hitta personens styrka, för alla har vi en positiv kraft. Vi går tillsammans igenom hela presentationen och ser på hur personens styrka kan lyftas fram, säger han. Martin menar att det viktigaste för att bli kvitt rampfebern är att andas. Det kanske låter enkelt, men kan vara svårt när vi hamnar i en pressad situation. – Vår naturliga reaktion när vi blir stressade är att hålla andan. Det gör att vi inte kan tänka klart eftersom hjärnan inte får luft. Lär dig några bra djupandningsövningar som du kan göra innan du går upp på scen. Väl där uppe kan du ta en paus och dricka lite vatten samtidigt som du kan passa på att andas och titta på dina stödpunkter, tipsar han. Just stödpunkter och bilder är det bästa hjälpmedlet. Många skriver ett helt manus, läser innantill eller följer en PowerPoint-presentation slaviskt. Vilket resulterar i att publiken inte orkar lyssna. – Du ska prata från hjärtat. Egna erfarenheter gör presentationer intressantare. Försök att lägga in metaforer och lägg krutet på början och slutet av presentationen. Där ska du fånga publikens intresse på något sätt. Undvik den vanliga tråkiga presentationen av dig själv. Börja istället med det viktigaste direkt och vänd gärna på kronologin. Det bästa är en kombination av blädderblock och PP, och att du kan ha en bild på PP och kunna släcka den när du vill, säger han. För den som blir så nervös av att stå på scen att det svartnar för ögonen har Martin några handfasta råd att ta till. Ett bra tips är att ställa ut mer än ett vattenglas på lite olika ställen på scenen. Vid varje vattenglas lägger du ett manus. På så vis kan du alltid göra en paus, dricka en klunk vatten och snegla på dina stödpunkter samtidigt. Om du känner att du behöver mer tid och tappat tråden helt kan du sätta publiken i arbete med någon fråga de ska diskutera med grannen till exempel. Förbered en fråga innan så har du alltid en plan för att hämta andan, säger Martin. Positiv energi och rätt kroppsspråk Lika viktigt som förberedelser är vad vi signalerar med vårt kroppsspråk. Det är tyvärr väldigt vanligt att ta ett steg tillbaka eller att gömma sig bakom en talarstol. – Ta hellre ett steg framåt, mot publiken. Försök att undvika att fippla med en penna eller liknande. Det ger ett nervöst intryck, säger Mar-

Klipp ut och spara! tin och illustrerar hur vanligt det är att man begränsar sitt naturliga kroppsspråk till en slags ”pingvin” rörelse med armarna tätt intill kroppen. Även om det kan kännas svårt, försök att hitta ditt naturliga rörelsemönster. Martin betonar vikten av att hitta det som gör att du känner positiv energi och signalera det till din hjärna genom att kroppsligt memorera känslan. Hjärnan kan inte skilja på verklighet och fantasi, vilket innebär att vi själva kan styra hur vi vill må och känna. – Tänk efter när du senast kände; ”Wow, det här gjorde jag bra”. Memorera känslan i kroppen genom att exempelvis trycka på en punkt på handen medan du tänker på det tillfället. Därefter gör du samma övning när du känner att du behöver tänka positivt eller få extra energi, säger Martin. Håll dig till ett budskap om du vill att publiken ska minnas vad du sagt. Involvera gärna publiken och tänk på att lika viktigt som en intresseväckande inledning är ett tydligt slut samt en röd tråd genom hela presentationen. Ett vanligt snedsteg är att ha så många budskap på samma gång att det blir rörigt. – Förmedla ett budskap, men gärna från flera vinklar. Det gör att publiken minns det bättre, säger Martin. O Vill du kontakta Martin och läsa mer besök www.rampfeber.se

• Tänk på att andas! • Skippa PowerPointen och jobba istället med stödord eller bilder. • Ha ett antal manus utlagda vid flera vattenglas på olika ställen på scenen. Då kan du alltid dricka och snegla på anteckningarna om du kommer av dig. • Ta gärna ett steg framåt istället för bakåt när du går upp på scenen. • Får du total blackout är ett tips att sätta publiken i arbete i grupper. • Hitta en triggerövning som ger dig positiv energi. • Fippla inte med pennor eller papper under tiden du håller din presentation. • Försök att variera satsmelodin, så att inte alla meningar låter likadana. • Ha ett tydligt mål med din presentation. Håll dig till en tydlig röd tråd genom hela presentationen. Hellre ett budskap från flera vinklar än för mycket fakta på en gång. • Jobba med starten och slutet. Gå direkt på det intressanta. Ha ett tydligt avslut.

EXAMENSGUIDEN VT10

karriär

Spice up your jobb-outfit Kakor och godis är ju gott, men också snyggt! Det har smyckesdesignern Rebecca Martinsson tagit fasta på i sin kollektion av smycken som får gottegrisen att vakna till. Smyckena är tillverkade i fimolera, en polymerbaserad modellera, och föreställer allt från klassiska bakverk som dammsugarbakelser och prinsesstårtor till modernare godsaker som cupcakes och franska macaroons. Kolla in på www.beccadesign.se

Prylarna

som gör jobbet roligare Vakna utsövd!

Pappmugg i keramik

När vi sover genomgår vi olika faser där vi ibland sover djupt och ibland lite lättare. Nu är den här, Sleeptracker Elite, klockan som hjälper dig att logga dina sömnperioder och väcka dig med ett alarm när det är som lättast att vakna. Dina sega morgnar är kanske ett minne blott?

Först fanns det keramikmuggar, sedan pappmuggar som liknar keramikmuggar, och nu finns keramikmuggar som liknar pappmuggar. Cirkeln är sluten. ”I am not a paper cup” har dubbla väggar som gör att kaffet eller teet håller sig varmt, samtidigt som dina fingrar håller sig svala. Med ett smart silikonlock är take away-känslan fullkomlig!

Tejp i lyxförpackning Sätt standarden direkt på nya jobbet med den här serien glittrande kontorstillbehör.

Coolaste anteckningsboken Du har sett det på film – folk som kommer på sina bästa idéer utanför kontoret och krafsar ner det på en restaurang-servett. Nu är det din tur! Med ”The great idea napkin sketchbook” (59 kronor på www.roligaprylar.se) blir alla idéer storslagna.

Bär dina papper med stil Den här klassiskt tjusiga portföljen kommer från www.bagatoo.se och kostar 1 695 kronor.

Om inget annat anges kommer prylarna från www.coolstuff.se

EXAMENSGUIDEN VT10

karriär Slösurfande = slö organisation I en rad skandaler har det uppdagats att anställda på statliga myndigheter privatsurfat under större delen av sin arbetstid. En ny studie från Uppsala universitet visar nu att detta inte behöver handla om olydiga medarbetare, utan att många helt enkelt har för få arbetsuppgifter för att fylla en arbetsdag. – I tidigare studier har man tagit för givet att tomt arbete har med olydnad eller ”maskning” att göra. Men mina resultat tyder på att en ineffektiv organisation kan vara en väl så viktig förklaring, säger Roland Paulsen, doktorand i sociologi vid Uppsala universitet. O

Årets fulaste kontor

3% av svenskarna tvittrar 3% av svenskarna använder Twitter varje vecka. Det visar en undersökning från Microsoft, enligt bloggen digitalkommunikation.se. 92% använder det inte alls. O

Great Place To Work 2010 Sveriges fem bästa arbetsplatser i kategorin ”Stora organisationer” blev i år i tur och ordning: Accenture, American Express Sverige, Microsoft, Qbranch och SATS. Den årliga undersökningen Great Place To Work, som görs av Great Place to Work® Institute Sverige, baseras på medarbetarnas åsikter om sina arbetsplatser, och årets topp-5 är i princip identisk med förra årets. O

För femte året i rad utser Struktur i samarbete med ELLE Interiör ”Årets fulaste kontor”, och årets ”vinnare” är Eklidens Skola i Nacka, Restaurang F12s kontor och dataspelsutvecklaren Pixel Tales AB. Eklidens Skola har vunnit en renovering för att förbättra arbetsmiljön i idrottslärarnas kontor, och i juryns motivering nämns bland annat ”en tröttsam ljudnivå med brus och oväsen”. Priserna till tvåan och trean är konsultationer med rådgivare från Struktur. I juryn sitter bland andra kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och ELLE Interiörs redaktionschef Lotta Lewenhaupt. O

Personlighetstest som gynnar jämställdhet och mångfald Professor Lennart Sjöberg vid Handelshögskolan i Stockholm har skapat ett nytt personlighetstest, UPP-testet, som mäter egenskaper som samarbetsvilja, kreativitet och emotionell intelligens. Som de flesta andra test bygger det på hur den testade beskriver sig själv, vilket ofta leder till att många skönmålar sig själva i samband med en jobbansökan. UPP-testet har dock en unik metodik som kan korrigera detta, och fördelarna för dem som bluffar försvinner. Förhoppningen är nu att UPP-testet kan gynna jämställdhet och mångfald, då det har visat sig att män skönmålar sig själva mer än kvinnor, och svenskfödda mer än invandrare. O

Professor Lennart Sjöberg.

EXAMENSGUIDEN VT10

karriär Alla sätt är bra utom de dåliga Några som valt en annorlunda väg att tjäna pengar är Marlena Batist och Carlos Rojas, som har startat företaget 100 lax, som de ska driva genom att bara jobba tio timmar per vecka med 10 000 kronor i startkapital. Målet är att företaget under sin tredje månad ska ha en inkomst på 100 000 kronor. Följ utvecklingen och hjälp till på www.100lax.se O

Grattis, Årets Ekonomistudent 2010!

Före och efter renoveringen på Eklidens Skola i Nacka.

Få intervjufrågor som RSS-feed Behöver du träna inför din kommande jobbintervju men vet inte vilka frågor du ska förbereda dig på? Besök Jan Kallbergs blogg http:// kallberg.blogs.com/jobb/, som ger tips, råd och erfarenheter - men framförallt en strukturerad och växande samling intervjufrågor att träna på. Det går också att ställa frågor till Jan, som bland annat är författare till böckerna ”Få jobbet” och ”Ge jobbet”. O

EXAMENSGUIDEN VT10

Män tjänar 7 000 kronor på att åka utomlands

Christofer Lee från Stockholm är Årets Ekonomistudent 2010. Vinnaren utses av KPMG bland tävlande studenter från hela Sverige. Tävlingen fokuserar på ledarskap, där studenterna bedöms utifrån hur väl de lett ett projekt, arbete eller en grupp till goda resultat inom företagande, skolan, kåren eller annat samhällsengagemang. Utöver titeln får vinnaren en ledarskapsutbildning från Lifeleader Academy värd 20 000 kr. – Jag är mycket stolt över att bli Årets Ekonomistudent 2010. Bra ledarskap är något som är svårt att lära sig i skolbänken, men jag förstår att det är en avgörande faktor i ett företags framgång, säger Christofer Lee. O

Akademiker med utlandserfarenhet har högre lön än andra. Skillnaden är drygt 2 procent vilket motsvarar cirka 7 000 kronor/år, men resultaten gäller främst män i privat sektor, visar en studie av Sacoekonomen Håkan Regnér. – Att utlandserfarenheten slår igenom endast för män i privat sektor är en signal om att svenska företag och myndigheter inte fullt ut tar tillvara de erfarenheter som kvinnliga akademiker tar med sig hem. Vad det beror på är en viktig fråga att granska på sikt, menar Håkan Regnér. O

Mångfald och miljötänk på År 2002 valde Stockholms Lokaltrafik energi- och spårfordonskoncernen Alstom som leverantör av 71 nya pendeltåg. Alstoms ingenjör Carl Hesse arbetar med att ta fram nya tekniska lösningar för tågen och ser därmed till att 600 000 människor, som reser med SL inom Storstockholm varje dag, tar sig dit de vill. TEXT: LIVIA JAKOBSSON

s o m r e l i a b i l i t y g r o w t h m a n a g e r på Alstom ser Carl Hesse till att andelen tåg som SL har i trafik ökar och att de tekniska problem som uppkommer blir lösta. Alstom har bland annat levererat de nya pendeltågen i Stockholm, Arlanda Express-tågen, Pågatågen i Skåne och dubbeldäckareng till SJ. Företaget expanderar just nu ytterligare och inom en kort period ska Alstom leverera tåg till Västernorrlands- och Västerbottenslän, Linköping, Jönköping och Göteborg. – Det kommer hända mycket de närmaste åren. Branschen som sådan är expansiv och då Alstom är ett av de ledande företagen, så är det klart fördelaktigt att jobba här. Det här är en bransch som ligger i tiden, särskilt ur miljösynpunkt, förklarar Carl, som efter sin mastersexamen från KTH:s maskinteknikutbildning med inriktning på fordon fick jobb på Alstom. För Carl, som arbetat på Alstom i drygt två år, känns det spännande att arbeta med en fordonsindustri som har stort miljöfokus. – Det är intressant att jobba med tåg, för det går faktiskt inte att resa mer miljövänligt maskinellt som med tåg. De nya pendeltågen som jag arbetar med sparar energi och 95 procent av tågens material kan återvinnas, säger Carl.

EXAMENSGUIDEN VT10

Pendeltåg av modellen Coradia Nordic, som bland annat Östgötatrafiken beställde av Alstom Transport under 2008.

Alstom Datainsamling och analys Carls huvuduppgifter består av datainsamling och att göra analys av tågens skadebilder. Tågen har vanligtvis två års garanti och under den tiden arbetar Carl med framförallt systemfelsgaranti mot kunden och mot leverantörer. – En del av jobbet består av att ta fram nya tekniska lösningar på de problem vi har och hitta ändringar och lösningar. I min roll är det därför viktigt att vara mottaglig för förändring och utveckling. Dessutom är det viktigt att ha en öppen attityd och vara ödmjuk inför kunden och förstå kundens problem. Carl arbetar på tågen dagligen, dessutom träffar han ofta kunden, som i det här fallet är SL. Därtill har han även telefonmöten med sina ingenjörskollegor i Tyskland, Belgien och Frankrike och en vecka i månaden reser Carl till fabriken i Tyskland. – Alstom är ett internationellt företag och det är verkligen en internationell miljö. Jag pratar mer tyska och engelska än svenska. Jag har kollegor, förutom i Sverige, i Tyskland, Frankrike och Belgien. Vi jobbar tätt ihop och stämningen här är väldigt familjär. En bransch i tiden I Sverige är Alstom Power, som är världsledande när det gäller att rena rökgaser från kraftverk, störst. På Alstom Transport arbetar runt 70 medarbetare. – Mångfalden av olika tekniska system gör att mitt jobb aldrig känns tråkigt. Under mina två år här har jag aldrig sett en ”vanlig” dag. Ena dagen arbetar jag mekaniskt, nästa dag elektriskt och nästa dag med mjukvara. Jag tycker mitt arbete är en bra blandning av teknik och människor, säger Carl. Han uppmuntrar studenter att söka sig till fordonsindustrin och specifikt just inom järnväg och tåg. I framtiden kommer allt fler järnvägar byggas både i Sverige och internationellt. Det är också bara en tidsfråga innan höghastighetståg kommer att etableras i Sverige. – Branschen är miljövänlig och den ligger i tiden, men framför allt är den väldigt rolig. Vi arbetar i stor skala och det är kul att arbeta med något som folk har nytta av, som de faktiskt har av de nya pendeltågen. Att många olika tekniker och ingenjörskunskaper används på samma fordon är otroligt spännande. O

EXAMENSGUIDEN VT10

Alstom Alstom är en global koncern inom utrustning och service för kraftgenerering och järnvägstransport med 76 000 anställda i 70 länder. Alstom Sverige har cirka 800 anställda med huvudkontoret i Norrköping. Övriga huvudorter är Stockholm, Västerås och Växjö. Alstom Transport är en världsledande leverantör av tåg, spårvagnar och kringutrustning som signal- och kontrollsystem, bland andra Arlanda Express. Alstom Power erbjuder underhåll och effekthöjande åtgärder på kraftverk, rökgasrening, forskning och utveckling för ren miljö, nya kraftverk och vattenkraft. Mer än 70 procent av den svenska elen produceras i anläggningar levererade av Alstom.

kreativitet ”Vi tycker att fler personer borde få fler idéer, att de idéer som folk får borde vara bättre och att fler bra idéer borde förverkligas. Vårt mål är – faktiskt – att göra världen mer kreativ. Och därmed lite bättre.” Så skriver bröderna Teo och Fredrik Härén på kreativitetsföretaget interesting.org, och på nästa uppslag tipsar Teo bland annat om kreativitet på jobbet. Möt också detta nummers profil Therese Albrechtson, som startade eget företag som 19-åring och redan har kallats superentreprenör i flera år. Här berättar hon hur det hela började och om hur det är att vara ung tjej i affärsvärlden. Läs också vårt test av alternativa arbetsmiljöer, vilka spännande aktiviteter du kan ägna dig åt på fritiden för att koppla bort jobbet, och krönikören Jens Linds tankar om att våga följa sitt hjärta. 22

EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet

EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet

Teo Härén – Tvillingbröderna Teo och Fredrik Härén driver företaget interesting.org som hjälper människor och organisationer att bli mer kreativa. Examensguiden har pratat med Teo om hur invanda mönster bryts, kreativ retorik och om tid, som är en stor kreativitetsbov.

gör dig mer kreativ

TEXT: LIVIA JAKOBSSON

j a g s t ä m m e r t r ä f f m e d kreativitetsinspiratören Teo Härén på Huvudsta Gård, där han har föreläst på förmiddagen. När jag går från tunnelbanan till konferensanläggningen blir jag alltmer nervös och anländer lite lätt varm. Vad ska Teo, som hjälper människor att bli mer kreativa, tycka om mina frågor? Kommer de vara tillräckligt kreativa? Eller kommer jag bara upprepa frågor som han redan har hört tusen gånger? Det jag upplever är säkert en vanlig reaktion när det kommer till kreativitet; det är lätt att bli stressad och då låsa sina tankegångar. – När det gäller kreativitet så är inte det viktigaste hur du gör det utan att du gör det. Bryt invanda mönster! Har ett företag alltid möten i samma konferenslokal med samma mötesdeltagare, då är det dags att göra någonting. Ett sådant möte ger inte rätt förutsättningar för ökad kreativitet, säger Teo. Jag inser snabbt att min oro är helt obefogad. Det här är ett ämne Teo verkligen brinner för och mina frågor får honom att tänka efter. Då och då säger han glatt: ”det där har jag faktiskt aldrig funderat på förut”. Tillsammans med sin tvillingbror Fredrik hjälper Teo företag och privatpersoner att bli mer kreativa. – Vi har alltid gillat att utveckla saker. När vi var yngre och spelade sällskapspel brukade vi ändra reglerna under spelets gång. Vi var alltid överens och uppmuntrade varandra att vilja bli mer kreativa. Det här är verkligen något som vi tycker är roligt och som vi älskar, säger han. Var presterar du bäst? Ordet kreativitet kommer från latinets ”creare”, vilket betyder skapa eller frambringa, och enligt Teo måste en idé vara helt ny för att få kallas kreativ. Teo uppmuntrar alla att arbeta på platser där de presterar bäst. Han har skrivit boken ”Härarbeta” som är en inspirationsbok som berättar hur du ska lämna kontoret ibland för att få mer gjort på jobbet. Om inte personalen arbetar mest effektivt på kontoret alla dagar är det tjänstefel att alltid befinna sig där. – Förflytta dig till platser där du får utrymme för energi och kreativa tankar, oavsett om det är på ett café, hemma eller genom en promenad. Sitt alltid där du presterar som bäst. Det är ett svårslaget argument och om chefen inte kan acceptera det då gör han eller hon ett brutalt fel, säger han utmanande. Själv har Teo upptäckt att han presterar bäst i varmt klimat så under vinterhalvåret förflyttar han sig till sydligare breddgrader. I november är det inte helt ovanligt att hitta honom sittandes med en dator i en solstol på någon strand i Thailand. Kreativ retorik En vanlig kommentar som Teo får när han är ute och föreläser är: ”det är ingen som lyssnar på mina idéer.” Han brukar då fråga varför det inte är någon som lyssnar. – Det är lätt att skylla på världen, men det kanske är så att ingen lyssnar

Namn: Teo Härén Ålder: 41 Bor: Älvkarleby Familj: Albert 10 år, Iris 4 år, samt fru Sanna (Med en liten ”Wilja” i magen) Här presterar jag som bäst: Vid havet. Gärna i ett varmt land. I alla fall på vintern.

EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet

för att du har presenterat idén på ett svagt sätt. Ofta handlar det om brist på kreativ retorik. Det är viktigt hur man presenterar sina tankar på bästa sätt. Att presentera helt nya idéer kräver ett avancerat tillvägagångssätt, förklarar han. Idéer som alla har hört tidigare, och som därmed inte räknas som kreativa, fattar alla på en gång och då kanske det uppfattas att dessa idéer tas emot på ett bättre sätt. För att inte fastna i invanda tankemönster krävs träning. Ett bra sätt att starta kreativitetsprocessen är att skriva en lista på saker som hindrar ens kreativitet. Tid är ofta en stor kreativitetsbov, men enligt Teo behöver det inte vara ett så stort hinder. – Ge dig mer tid så att du tillåter dig själv att vara kreativ. Ofta väljer folk att inte lösa problemet själva. De vill inte ge sig själva de perfekta förutsättningarna till att kunna vara kreativa. En ständig utmaning För att vara kreativ krävs vilja, redskap, motivation, samt en stor portion träning. Slutar du träna kreativiteten är det stor risk att du inte kommer vidare utan fastnar. Men var inte för hård mot dig själv, du kommer att gå igenom svackor som med allting annat. – Alla är kreativa men på olika nivåer. Jämför inte med andra utan med dig själv och bestäm dig för att bli mer kreativ än vad du varit tidigare. Bryt dina rutiner! Teo gör runt 200 föreläsningar om året och har som mål att alltid ta upp en ny sak i varje föreläsning och gör han det känner han sig nöjd. Hans egen kreativitet verkar det inte vara något fel på. Under hela intervjun bubblar Teo av nya idéer och han säger själv att han skulle kunna prata om kreativitet i veckor. Istället för att se varje ny situation som ett problem ser han det som en utmaning av sin kreativitet. – Det finns de som argumenterar att man är trygg så länge man är i sin egen box. Men jag hävdar att det är precis tvärtom. Vågar man gå utanför sin box så blir trygghetszonen större. Vi lever i en föränderlig värld och utmanar man sig själv hela tiden blir man tryggare. Vilket är då bästa sättet att bli mer kreativ? – Det spelar ingen roll vad du gör så länge du gör något! Det är det bästa tipset jag kan ge.

n ä r j a g g å r f r å n intervju är huvudet full av nya idéer. Teo har fått mig att inte bara vilja förändra mig själv utan hela världen! Jag vill skriva en bok, arbeta med välgörenhet och resa utomlands. Jag kommer inte ta samma gamla vanliga väg till jobbet och inte äta samma frukost varje dag. Jag är redo för förändring och vill bli mer kreativ. Nu måste jag bara ge min kreativitet utrymme… O

EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet

Lämna kontoret!

Spontana möten och skön stämning Om du har några timmar över eller vill jobba i en inspirerande arbetsmiljö är United Spaces ett kontorshotell som satsar på atmosfär och nätverkande. Granne med Centralstationen i Stockholm ligger kontorshotellet som satsar på att vara familjärt och lättillgängligt. Direkt när man kommer in i entrén är entreprenörskänslan stark och det öppna och ljusa kontorslandskapet bjuder in till informella möten i loungen eller vid ett ståbord. Omkring 250 människor passerar varje dag genom United Spaces 1 640 kvadratmeter stora anläggning. I dag sitter 95 företag och arbetar i de ljusa och trendigt inredda lokalerna. Här ryms varierande arbetsplatser, och en skön blandning av människor och branscher skapar en levande atmosfär. De flesta är konsulter av något slag och har sökt sig hit för den bekväma servicen och för möjligheten att tillhöra en företagskultur. Examensguidens redaktion testade under en dag att arbeta på United Spaces. Vi satt både i fåtöljer, i kaféet och vid kontorsplats. Internet var snabbt, kaffet gott och vi hade dessutom en bunt användbara visitkort med oss tillbaka. Intrycket är mycket positivt, mycket tack vare det personliga bemötandet av Håkan Gunnarsson, restaurangchefen, som ser till att alla mår bra och har möjlighet att utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. United Spaces anordnar även nätverksträffar, frukostföreläsningar och andra event för sina medlemmar, som i sin tur kan bjuda med sina egna kunder.

Test United Spaces: Ljudnivå: Mycket behaglig. Trots att det är många människor på plats så är det ett skönt, men inte störande, brus runt om i lokalerna. Bekvämlighet: Möjlighet att stå, sitta vid skrivbord eller i lounge eller kafé. Ergonomiska stolar och höj- och sänkbara bord. Atmosfär: Ljust, bra ventilation. Finns tillgång till tidningar och funktionellt kök. Tillgång till privata mötesrum. Examensguiden gillar: Bara genom att vara här har vi fått flera artikeluppslag och samtidigt finns möjlighet att gå undan och få jobbet gjort. Dessutom träffar vi massor av spännande människor från intressanta branscher. Pris: Ganska dyrt. För en mobil plats kostar det 7 000 kr i månaden, för enstaka besök 129 kr/timme, men då ingår det mesta. Passar: Sociala, trendkänsliga personer med stor plånbok, stort säkerhetsbehov och som vill ha fullservice på plats.

EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet Examensguiden testade att lämna kontoret en dag för att se hur det påverkar kreativiteten. Ett kontorshotell, ett kafé och hemma fick fungera som arbetsplats under några timmar. TEXT: ASTRID FELDREICH O CH LIVIA JAKOBSSON

Bekvämt och intimt

Bland kanelbullar och skvaller Jag har lyckats boka in två intervjuer med tillräckligt mycket tid mellan för att inte kunna gå direkt till nästa möte. Samtidigt har jag inte tillräckligt med tid för att ta mig tillbaka till kontoret. Dessutom är det ändå dags för lunch så jag bestämmer mig för att testa ett riktigt klassiskt fik för att se hur det fungerar som arbetsplats. Konditori Sturekatten ligger på Riddargatan, bara en tvärgata från ett av Stockholms stressigaste områden Stureplan. Trots att det är mitt i lunchrushen så känns det relativt lugnt när jag kliver in på Sturekatten, och ändå är det långt ifrån tomt. Här finns en och annan affärsman som snabbt trycker i sig en baguette och en slät kopp kaffe innan det är dags att rusa vidare. Men främst sitter här olika grupperingar av tanter och farbröder som över en läcker bakelse eller ett fluffigt kaffebröd skvallrar om veckans händelser. Jag beställer in en dagens lunch och sätter mig vid ett fönsterbord. Lokalen är mörk och dagsljuset är därför välbehövligt då jag måste gå igenom mina anteckningar. Det känns som jag gör ett besök i en svunnen tid och sitter i någons gamla vardagsrum, för här står tiden stilla. Att ta upp en dator här känns nästan opassande och jag väljer därför att för en gång skull skriva för hand. Miljön är både mysig och inspirerande och bidrar till min effektivitet. Ljudnivån är lagom, men det är först när jag ska ringa några telefonsamtal som jag inser att surret är högre än vad jag lade märke till när jag satt och skrev. Mätt och belåten över att jag faktiskt har hunnit med en hel del arbete lämnar jag Sturekatten. Det märks att jag genast är tillbaka i den stressiga storstaden då jag rusar vidare till nästa möte. Pensionärerna som satt där när jag kom sitter nog kvar än i dag…

Det är få förunnat att kunna gå direkt från sängen till skrivbordet. Jobbar du hemifrån är det möjligt och jag bestämmer mig därför att testa hur bra min lägenhet fungerar som kontor. När jag vanligtvis jobbar vaknar jag vid halv sju och är på kontoret vid åtta. Den här morgonen ringer väckarklockan 07.55 och prick klockan åtta sitter jag framför datorn och svarar på mail från mina kollegor. En av fördelarna med att jobba hemifrån är att det går att jobba helt ostört. Jag sitter avslappnat i morgonrock och pratar i telefon, dessutom kan jag äta frukost samtidigt som jag mailar. Då det vanligtvis är kollegor som kommer och avbryter eller kunder som ringer så finns det annat som distraherar hemma. ”Jag borde diska och slänga in en tvätt i tvättmaskinen. Jag kanske ska ta en paus och göra lite hushållssysslor?” Jag passar på att sätta på både tv:n och stereon och vips så märker jag att jag fastnar framför nyhetsmorgon istället för att göra det jag borde. Jag kör fast vid en formulering och vanligtvis hade jag bara bett min kollega om hjälp och snabbt kommit på rätt spår igen. Nu tar det mycket längre tid innan jag kommer på en lösning, dessutom känns det lite ensamt att inte ha någon att diskutera med. Det har varit skönt att byta miljö för en stund, men det ska trots allt bli roligt att få komma tillbaka till kontoret igen. Test Hemma: Ljudnivå: Optimal. Här går det helt att styra över eventuellt brus. Bekvämlighet: Säng, soffa, matbord eller skrivbord fungerar som kontor och det blir så bekvämt du själv gör det. Atmosfär: Asocial, och saknaden efter kollegor är stor. Examensguiden gillar: Att det inte är någon onödig transportsträcka och att det går att jobba i pyjamas. Dessutom är det skönt att själv styra över sina arbetstider. Pris: Så gott som gratis. Passar: Den som jobbar bäst i ensamhet, är disciplinerad och som inte orkar lägga tid på klädsel.

Test Sturekatten: Ljudnivå: Godkänd. Dock känns den lite hög när telefonsamtal ska göras. Bekvämlighet: Fåtöljerna är både mjuka och sköna, men inte de bästa ur ergonomisk synvinkel. Atmosfär: Mysigt och ombonat. Inredningen är personlig med mycket möbler och många tavlor på väggarna. Examensguiden gillar: Att det ingår kaffe och kaka i en dagens lunch. Mysfaktorn. Pris: Medel, en dagens kostar 85 kronor. Passar: Den som gillar ett klassiskt konditori där det går att få en vanlig kopp kaffe. Dessutom passar det bra för mindre och avskilda möten.

EXAMENSGUIDEN VT10

Den glada entreprenören Therese Albrechtson valde som 19-åring bort en plats på Handelshögskolan för att bli egen företagare. Fem år senare är hon en erkänd entreprenör och föreläsare, som försörjer sig på att inspirera andra att våga följa sina drömmar. Vägen till framgången har kantats av bakslag och personliga kriser, men Therese är ett under av optimism och livsglädje. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N FOTO: PER DAHL

n ä r t h e r e s e h o p p a r ur sin taxi vid vår mötesplats är det här långt i från hennes första åtagande för dagen. Klockan är fem på eftermiddagen och hon har redan hållit en föreläsning och deltagit i en tv-inspelning i Södertälje, och efter intervjun ska hon till Stockholms stadshus för en entreprenörsgala.

EXAMENSGUIDEN VT10

Alla vill ha en bit av henne, men trots all stress är hon väldigt närvarande under intervjun. De senaste åren har Therese fått mycket uppmärksamhet i medierna för att hon som 19-åring startade företaget Bodyguard Säkerhetsprodukter AB, som säljer olika typer av försvars- och säkerhetsprylar. Idén till företaget fick Therese när hon blev drogad på en Göteborgskrog under sista året på gymnasiet, och dagen efter läste i tidningen att flera tjejer på samma krog blivit drogade och våldtagna. – Då kände jag att ”nä, jag vill göra något åt det här!” berättar Therese. Genom Ung Företagsamhet startade hon Trustit UF tillsammans med tre andra tjejer, och efter studenten valde Therese att ensam fortsätta driva företaget. Häromåret såldes dock Bodyguard vidare, och Therese försörjer sig nu främst som föreläsare. Hon driver också företaget Greyzone, som säljer smycken och kläder i egen design, och är delägare i IBoards, som säljer interaktiva whiteboards. Men entreprenörskapet är ingen livslång dröm. – När jag var riktigt liten ville jag bli hårfrisörska. I gymnasiet ville jag jobba med bokföring, och trodde att jag skulle sitta på någon revisionsfirma. Jag fattar inte hur mycket man kan förändras, utbrister Therese och antyder att pappersarbete inte är hennes starka sida.

”Jag bara pratade, pratade,

Med livet som insats Att starta eget företag som 19-årig tjej var inte helt enkelt. Therese stötte på en mängd hinder, och många avrådde henne från att tacka nej till sin utbildningsplats för en så osäker framtid. Men hon stod på sig, och efter att ha blivit nekad starta-eget-bidrag gick Therese ut i en lokaltidning i Partille och bad om ekonomiskt stöd från allmänheten. Det visade sig vara ett lyckokast. – Jag fick ihop flera hundra tusen, både från privatpersoner och från företagare. Det gjorde att jag kunde köpa loss rättigheterna till en självförsvarsspray från ett äldre par i Göteborg. Ett halvår och mycket hårt arbete senare hade företaget omsatt en miljon kronor, och Therese kunde betala tillbaka sina skulder. Hon säger att hon nådde dit mycket tack vare sin idoga marknadsföring. – Jag tog vara på mycket kontakter och sprang på alla nätverksträffar jag kunde, och bara pratade, pratade, pratade om mina idéer. Från början gjorde Therese allting själv i bolaget, med god hjälp av familjen. Samtidigt var hon en 20-åring som ville hänga med på allt som kompisarna gjorde. Förutom att sköta Bodyguard jobbade hon extra för att tjäna pengar, spelade handboll på hög nivå och var ute och festade med kompisar. – Till slut sov jag aldrig. En dag när jag körde bil på E6: an utanför Göteborg somnade jag eller svimmade bakom ratten, och körde rakt in i en lastbil framför. Läkaren sa att det var tur att jag var så lealös i kroppen, annars hade jag kunnat bryta nacken. Bilen blev bara skrot, berättar Therese om händelsen som borde ha fått henne att vakna upp. Men först när hon två veckor senare svimmade i en matbutik förstod hon allvaret. – Efter det låg jag på sjukhus ett tag och då fattade jag att jag inte behövde vara tiptop överallt. Det hade gått så långt att mina kompisar fick boka in en tid med mig. Jag minns särskilt när min kompis Lina ringde och frå-

gade när vi kunde ses och jag sa ”jag har tid om 21 dagar, eller så har jag en lucka mellan klockan 17 och 18.20 om 14 dagar”. Hon fick mig att förstå hur viktigt det är med egen tid också, att jag inte måste göra allt hela tiden. Therese hade dock sin värsta kris framför sig. 2007 ramlade hon nerför källartrappan hemma och fick flera blödningar i hjärnan. Skadorna gjorde att hon tappade vissa delar av sitt minne och till en början var det osäkert hur hennes framtid skulle bli. Hon var sjukskriven till och från under ett och ett halvt år och beordrades vila. Bodyguard drevs vidare, men Therese kunde inte vara delaktig på samma sätt som tidigare, då kroppen helt enkelt inte klarade av det hjärnan ville, och detta ledde i förlängningen till en försäljning av företaget. Hon bestämde sig för att i stället satsa på det hon är bäst på, nämligen att inspirera andra. Under sina föreläsningar berättar Therese för företag, skolelever och andra grupper om sin historia, om att starta och driva eget, men också om att lära sig att jobba i team mot samma mål. – Det är bättre att jag inspirerar tusen personer att starta ett företag än att jag själv startar tusen. Och jag vill att alla ska göra det de brinner för, säger Therese. Europas bästa unga entreprenör Redan före olyckan startade Therese sitt andra företag, Greyzone, som säljer smycken och kläder i färgerna svart, vitt och grått. Affärsidén föddes när hon hade varit i Hongkong och shoppat piratkopior av fina märken, och på väg hem fastnade i franska tullen med 22 par skor och 18 handväskor. Inget av sina inköp fick hon ta med sig hem, på grund av EU:s lagstiftning mot kopior. – Det är ju mycket svart, vitt och grått i affärsvärlden, och jag tycker att man som kvinna inte ska behöva gå i de där kostymerna, kommenterar Therese. I början designade hon en del själv, men numera har hon hjälp av en designer i Kina

EXAMENSGUIDEN VT10

pratade om mina idéer.”

EXAMENSGUIDEN VT10

”Jag bestämde tidigt att

EXAMENSGUIDEN VT10

andra skulle göra det som jag inte klarar av.”

och produkterna importeras sedan hit och skickas ut på beställning. Det mesta i företaget sköts i dag av Thereses medarbetare. – Jag bestämde tidigt att andra skulle göra det som jag inte klarar av. Efterhand som företagen gick bättre så kunde jag beta av saker på min ”tråkighetslista”. När det gäller bokning av föreläsningarna tar Therese dock hand om det mesta själv, för att få en känsla för vad det är kunden vill ha och förväntar sig. Hon säger att det skulle kännas opersonligt att överlåta det till någon annan, och kunderna förväntar sig att få prata med henne själv. Men hon medger att det blir mycket merarbete. – I dag hade jag 53 missade samtal för att jag inte hade kunnat kolla telefonen under dagen, men jag bestämde att jag får ta det sen. Alla förväntar sig att man är uppkopplad och uppdaterad hela tiden, och att man svarar på allt direkt. Jag hade till exempel fått ett mejl i dag där det stod ”jag mejlade dig i går och du har fortfarande inte svarat på det”. Therese har de senaste åren blivit nominerad till och också vunnit en hel del priser. 2008 blev hon utsedd till Årets kvinna av tidningen Damernas Värld, 2006 till Sveriges ovanligaste företagare av Svenskt Näringsliv och 2009 blev hon nominerad till Årets supertalang av tidningen Veckans Affärer. – Det största var när jag blev Europas bästa unga entreprenör 2008. Det blev så stor uppståndelse runtom i Europa också, och det skrevs artiklar om mig i stora dagstidningar i bland annat Vietnam och Indien. Sverige är ett litet land, och när man kommer vidare ut i världen känner man att man kommit en bit i sin karriär. Men alla priser är viktiga på sitt sätt. Att tänka positivt trots allt All uppmärksamhet i medierna har gjort Therese till en kändis, i alla fall i vissa kretsar. – Jag har inga problem med det. Och det är inte så att jag måste gå runt i solbrillor precis.

EXAMENSGUIDEN VT10

Jag tror att jag har blivit så uppmärksammad för att det inte finns så många unga tjejer som gör det här, och så har jag verkligen vårdat det här med media och marknadsföring. Många har sagt ”åh stackars dig, vad jobbigt att vara ung tjej i affärsvärlden” men jag svarar ”det är grymt att vara det!” och ser det positiva med att jag syns mycket, och tar vara på det. Tyvärr sticker hennes framgång lite väl mycket i ögonen på vissa. – Ja, tyvärr är det ofta så. Och det är mest kvinnor som ifrågasätter mig, vilket faktiskt känns jättejobbigt. Jag får hotbrev, mejl och telefonsamtal. Anonymiteten på nätet gör att folk skickar vad som helst, vilket jag tycker är hemskt, för det finns alltid en person bakom det där. Jag menar ju inte att sticka kniven i någon, jag säger inte att jag är bättre än någon annan, säger Therese. I början svarade hon på de otrevliga mejlen, men raderar numera utan att läsa. Även affärsmässigt har Therese råkat ut för tråkigheter, och en av hennes värsta näsbrännor var när hon skickade varor för 200 000 kronor till en man i Norge utan att ha skrivit kontrakt. Mannen försvann plötsligt spårlöst och det slutade med att Therese fick ta ett lån för att kunna betala sina leverantörer. – Alla sa till mig i början ”Therese, du kan inte lita på alla, affärsvärlden är hård” men trots det så gjorde jag sådana här misstag. Jag är nog fortfarande lite naiv - trots att jag pratar på mina föreläsningar om hur viktigt det är att skriva kontrakt och verkligen läsa vad det står i det... Men i dag är jag lite mer observant. Therese säger att hon inte vill bli hård och beräknande trots alla motgångar, utan vill fortsätta tro gott om andra. Det är inte många som lyckas hålla sitt tänkande så fritt från negativa tankar. – Många säger att det är svårt i handling, men man måste börja någonstans. Upplever man ett misslyckande så får man tänka ”vad var det bästa med det här?” och ta lärdom av det. Vissa har nog lättare att tänka positivt än

”Utbildning är ju alltid bra,

EXAMENSGUIDEN VT10

men jag tror faktiskt att det hade hämmat mig.”

andra, men om man inte vill så går det inte oavsett hur mycket man får höra att man ska tänka positivt. För varje jobbig sak så har jag lärt mig lite mer, och det hjälper inte att sitta hemma och gråta. När jag var tvungen att sluta spela handboll på grund av en knäskada var det jättetungt, för det betydde så otroligt mycket för mig då. I början kunde jag inte gå på en handbollsmatch utan att tårarna rann, för jag ville så gärna spela. Men sen är det jag som måste ta tag i mig själv och gå vidare. EU-ambassadör och författare Therese tror att en styrka hos henne är att hon är så utåtriktad och social, och mycket av hennes kreativitet uppstår i mötet med andra människor. Hon tycker också att kreativitet handlar mycket om att vara observant och ta vara på det som händer runtomkring en – att göra något åt saker och ting i stället för att bara tänka tanken. Ibland ringer det människor till Therese som undrar om hon tycker att de ska starta eget. – Men det är väldigt svårt att svara på. Jag tycker inte att man bara ska kasta sig ut, men om man verkligen tror på sin grej så ska man absolut inte vara rädd att satsa. På frågan om hon någon gång ångrat att hon inte började på universitetet efter gymnasiet, får jag ett tvärsäkert svar. – Nej, det har jag inte gjort. Utbildning är ju alltid bra, men jag tror faktiskt att det hade hämmat mig. Jag visste inte allt jag behövde göra för att starta ett företag, ”jaha, ska jag skicka in papper till bolagsverket?”. Hade jag vetat allt det så hade jag kanske inte satsat. Jag visste inte ens vad en offert var, skrattar Therese. Nyligen valdes Therese av regeringen till en av tolv EU-ambassadörer för kvinnligt företa-

gande, vilket innebär att hon kommer att föreläsa i olika EU-sammanhang runtom i Europa. Hon går också en ledarskapsutbildning på IHM i Göteborg, och är i färd med att skapa ett nytt utbildningskoncept för företagare som vill expandera. Många järn i elden alltså, men det är inte helt omöjligt att hon i framtiden kommer att vilja ha ett mer vanligt jobb. – Det är nog bra på sitt sätt. Men min pojkvän bor i Barcelona så jag pendlar dit var femte vecka, och det skulle nog bli svårt att ta ledigt från ett jobb hela tiden för det. Men någon gång vill jag nog bli anställd, det är ju också en utmaning, precis som att andra kanske skulle vilja prova att driva eget. Men det skulle nog behöva vara ett jobb med ganska mycket frihet. I slutet av förra året gav Therese ut boken ”Våga, vårda, vinn!” som hon skrivit tillsammans med journalisten Maria Otterling. I boken berättar hon sin historia och ger också många goda råd och tips för en blivande entreprenör. – Boken kom till mycket för att folk efterfrågade den. Men jag kan nog tänka mig att skriva fler, säger Therese, som inte helt oväntat har givit ut boken på eget förlag. På väg hem efter intervjun kommer jag på mig själv med att tänka i banor om nya affärsidéer och att ”allt är möjligt”. Så för den som behöver en injektion av energi rekommenderar jag verkligen ett möte med Therese, för hon smittar minsann av sig. När vi ses för fotografering några veckor senare sätter hon själv fingret på det: – Alla fotografer ber mig alltid att se kaxig ut. Jag förstår ju vad de menar, men det är lite synd egentligen, för jag är inte sån, jag är mest glad! Q

Namn: Therese Christina Albrechtson Ålder: 24 Bor: Göteborg Drömmer om: Ett friskt liv för mig själv, mina nära och kära och att avundsjukan försvinner i samhället. Dessutom hoppas jag att alla får en injektion av positivitet varje dag, det är alla värda!

EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet

Entreprenörs-tips För den som vill starta ett eget företag finns många olika vägar att gå. Här tipsar vi om några nätverk och webbsidor som vill hjälpa dig att komma igång.

Här kan du få hjälp NyföretagarCentrum På NyföretagarCentrum kan du få gratis rådgivning, och kontoren finns i 200 av Sveriges kommuner. www.jobs-society.se Drivhuset Liknande erbjudande som NyföretagarCentrum, men bara för studenter. Drivhuset anordnar också utbildningar och inspirationsdagar. www.drivhuset.se Tillväxtverket En ny myndighet vars uppgift är att stärka och underlätta företagande i Sverige. www.tillvaxtverket.se Almi företagspartner ALMI Företagspartner har bland annat som mål att fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt. www.almi.se Webbsidor: www.nyttforetag.com www.starta-eget.se www.startaeget.se www.foretagande.se www.biznizideas.com– här kan du prenumerera på affärsidéer! www.idepedia.se – som wikipedia för idéer! www.driftig.nu – för kvinnliga entreprenörer! Tidningar: Driva Eget En tidning för småföretagare och de som engagerar sig i småföretagarfrågor. www.driva-eget.se Entreprenör Svenskt Näringsliv ger ut tidningen Entreprenör för och om företagare, full av konkreta tips och idéer. www.svensktnaringsliv.se/entreprenor

Tävling! Vi lottar ut två exemplar av Therese bok ”Våga, vårda, vinn!” där hon berättar om sin väg till framgång som egen företagare. Skicka ditt svar på nedanstående fråga till redaktionen@examensguiden.se, för chansen att få entreprenörsexpertens snygga bok hem i brevlådan!

Passion for Business Affärs- och karriärmagasin med fokus på kvinnor. nyheter24.se/passion-for-business

Vad hette det första företaget Therese startade?

EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet

Lyssna på dina knäppaste idéer e r i c m o u s s a m b a n i såg ensammast ut i världen på sin startpall i Sydney OS år 2000. Han fingrade nervöst på sina simglasögon och flackade med blicken. Hans två medtävlare hade diskats för tjuvstart. Nu stod han där helt solo inför sitt försöksheat på 100 meter frisim. Han såg oändligt övergiven ut. Publiken vädrade något alldeles speciellt. Moussambani från Ekvatorial Guinea var nu bara ett par simtag från evig legendstatus. Många minns säkert det klassiska loppet där han plaskade sig fram i bassängen till publikens oerhörda förtjusning. Han var knappt simkunnig, men ändå var han med i världens största tävling. i n g e t b l å b ä r h a r n å g o n s i n fått en så oerhörd genomslagskraft och mötts av så mycket sympati. När de olympiska spelen i Sydney sammanfattades var det Moussambani och den australiska gudinnan Cathy Freeman som var de olympiska spelens mest kända deltagare. Den bästa och den sämste. Moussbanis modiga insats kan vara en påminnelse till oss alla att det inte alltid handlar om att vinna, utan faktiskt om att följa sitt hjärta. Att våga prova det som vi aldrig gjort förut, hur knäppt det än kan verka. Att våga lita på sina idéer, hur märliga de än ter sig. Rent idrottsmässigt är hans insats ett fiasko. Men ofta är det just de händelser som vi tror är misslyckanden som kan rymma de mest fascinerande möjligheter. Om vi bara vågar se dem. Få idrottsmän har fått mer PR än Ekvatorial Guineas osannolike olympier. Ibland tänker jag att några av mina bästa uppslag aldrig skulle ha kommit till mig om jag inte hade befunnit mig på katastrofens rand. En gång tappade jag bort en väska med material till ett teveprogram som vi med stor möda hade samlat på oss under flera dagar. En annan gång körde jag fel och missade en intervju som jag hade bokat i månader i förväg. Det är händelser som just när de inträffar får jordens undergång att framstå som en ren bagatell. Men även av de jobbigaste erfarenheter lär vi oss något. Framför allt blir vi tvungna att hitta på något. Att helt enkelt bli kreativa.

j a g ä r t e v e j o u r n a l i s t sedan drygt 20 år. Mitt levebröd är mina idéer. I början av mitt yrkesliv försökte jag räkna ut hur allt skulle bli i mina möten med människor. Jag bestämde mig för hur verkligheten såg ut och jag tågade iväg med en fotograf och ”hämtade” det som jag hade förutsatt mig att finna. Jag gick ut i verkligheten med skygglappar. Allt som inte stämde med min plan ratades. Långt senare förstod jag hur fel jag hade tänkt. Jag var rädd att använda mina ögon och öron. Rädd för att jag inte skulle kunna lita till min förmåga att uppfatta saker när de händer. Rädd för att tänka självständigt. Det var först när jag började lita på min intuition och, ja faktiskt, på slumpen, som jag började göra reportage som var annorlunda och bättre än vad jag hade gjort tidigare. Jag gör fortfarande massor av research, men jag vågar släppa allt som jag har tänkt ut om jag hittar något bättre under inspelningen. I mina föredrag berättar jag om några av världens bästa idrottsmän, några av världens sämsta, men framför allt talar jag om inspiration och kreativitet och hur man har kul på jobbet. Att våga lyssna på sina knäppaste idéer, är en bra början. Jag har sagt upp mig, flyttat till USA och Australien och mycket annat som inte varit så genomtänkt, men som ändå slutat väl. Men hoppa i en olympisk pool mitt under pågående tävlingar, nej, det skulle jag aldrig våga!

EXAMENSGUIDEN VT10

Jens Lind Yrke: Reporter för SVT-Sporten, känd för reportage i Sportspegeln, programmet Stopptid och många dokumentärfilmer. Har vunnit flera internationella pris för sina filmer. Föreläser om: Arbetsglädje och motivation, kreativitet och nytänkande.

kreativitet Är du trött på att din fritid mest består av att fika med kompisar och biobesök? Tränar du regelbundet men har tröttnat på de traditionella gympapassen? Här kommer några annorlunda aktiviteter för dig som vill prova något nytt. TEXT: LIVIA JAKOBSSON

Stenkul på hal is Ett OS-år som detta kan det vara passande att prova på en ny sport. Curling är en precisionsport som spelas på is och i Kanada spelar var fjärde kanadensare curling. Det är en lagsport där de tävlande turas om att skjuta iväg en handtagsförsedd granitsten mot en måltavla målad på isen, kallad boet. Ett lag består av 4 spelare. En fördel är att curling är en aktivitet som inte är väderberoende. Den gör sig bäst när det är som sämst väder i Sverige. Dessutom kan inte en miljon kanadensare kan ha fel!

Gör din

För mer info: www.curling.se

+ • Mingel- och teamkänslan är hög • Inga förkunskaper krävs • Spännande tävlingar

–

• Stängt på sommaren • Kan ge blåmärken • Risk för spräckta byxor

Helrätt med aviga Det är inte bara mormor eller farmor som stickar och virkar nu för tiden. Att tillbringa sin lediga tid på stick-kafé har blivit allt mer populärt. På Garnverket i Stockholm och Linköping finns särskilda stick-kvällar för alla som gillar garner och stickat. Finns det inget stick-kafé där du bor? Samla ihop ett gäng kompisar och gå loss bland färgglada garner och virknålar. På hemsidan www.muchis.se finns en stickskola för nybörjare. För mer info: www.garnverket.se och www.muchis.se

+ • Avslappnande • Sparar pengar genom att sticka dina egna kläder • Bra presenttips

• Kan kännas tråkigt att sticka en mössa på sommaren • Risk för träningsvärk i armar

FOTO: WWW.MUCHIS.SE

EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet

fritid roligare Dansa dig glad

Nå nya höjder

Mi Fiesta är ett träningspass med blandning av kul musik. Till musiken skapas ett dynamiskt, spännande och effektivt träningssystem. Passet är uppbyggt som intervallträning för att öka kalori- och fettförbränningen. Under ett Mi Fiesta-pass får du prova på alltifrån merengue, salsa, reggaeton, disco, samba, bollywood etc. Dansa bort dina bekymmer samtidigt som du förbättrar konditionen.

Är du sportig och redo för en ny utmaning? Då är klättring hobbyn att satsa på. Vanligtvis finns det klätterväggar med olika svårighetsgrader och därför kan allt ifrån tävlingsklättrare till nybörjare klättra tillsammans. Klättring är allt annat än statisk träning och får utövarna att tänka till.

För mer info: www.mifiesta.se eller www. medborgarskolan.se

+ • Du behöver inte kunna dansa för att ha kul • Bra träningspass • Får prova många olika danssorter

• Inte för den blyge

Ett gott skratt förlänger livet Lär dig skratta utan anledning med hjälp av skrattyoga. Genom skratt lösgörs spänningar och våra perspektiv förändras. Detta kan i sin tur leda till att vi blir mer kreativa i att lösa problem. Skrattyoga stärker dessutom muskler och tränar lungor och hjärta. Här behöver du inte ens dra att ett skämt för att tillsammans med andra brista ut i ett hjärtligt skratt. För mer info: www.skrattklubb.se

+ • Det är svårt att hålla sig för skratt • Uppsluppen stämning • Positiv miljö

För mer info: www.klatterforbundet.se eller www.klattercentret.se

+ • Socialt • Utmanande • Varenda liten muskel tränas

• Risk för svindel • Mjölksyra garanterad • Fara för brutna naglar

• Obekvämt att skratta med främlingar • Svårt att skratta utan anledning

EXAMENSGUIDEN VT10

sommar

Årets

somrigaste drinkar

Rhubarbia

Razors Edge

Asian Spring

4 cl Ekologisk Kanon Vodka 3 cl Ekologisk rabarbersaft 2 cl Färsk ekologisk citronjuice 2 cl Ekologisk tranbärsjuice 1 cl Ekologisk sockerlag Soda

2 st Ekologisk vaniljstång 4 cl Ekologisk Kanon Vodka 4 cl Ekologisk rabarbersaft 2 cl Färsk ekologisk citronjuice 1 cl Ekologisk sockerlag

4 cl Ekologisk Gripsholm Vodka 4 cl Ekologisk fläderblomssaft 3 cl Färsk ekologisk citronjuice 1 cl Ekologisk sockerlag 0,5 cl Färsk ekologisk ingefära

1. Lägg vaniljstängerna i vodkan och låt det ligga i kylen i ca 24 timmar.

1. Pressa ingefäran till juice.

1. Skaka vodkan, rabarbersaften, citronjuicen, tranbärsjuicen och sockerlagen i en shaker med is. 2. Häll upp i ett highball-glas med mycket is. 3. Toppa med soda och rör om lätt. Som en ljummen sommarvind över rabarberlandet smakar den här drinken som en given bålfavorit. Läskande och lite bubblig.

2. Skaka vodkan, rabarbersaften, citronjuicen och sockerlagen i en shaker med is. 3. Servera i ett highball-glas med mycket is. Mera rabarber, men den här gången med ännu mer smak. Det här smakar rabarberpaj på riktigt, och är precis som pajen sur och söt på samma gång.

Betyg: 3 av 5

2. Skaka ingefära, citronjuice, fläderblomssaft, vodka och sockerlag med is i en shaker. 3. Servera i ett highball-glas med mycket is. Den här drinken är jättegod, helt klart en favorit i sammanhanget! De olika ingredienserna kommer fram väldigt bra, även om ingefäran är mest framträdande. Betyg: 5 av 5

Betyg: 4 av 5

EXAMENSGUIDEN VT10

sommar Grillkvällarnas, strandfesternas och uteserveringarnas tid är här igen, och de uppfinningsrika herrarna Andreas Hult och Love Sjögren på Restaurang Vassa Eggen i Stockholm, har designat en riktigt spännande drinkserie baserade på Gripsholm Destilleris ekologiska vodka. Gin & tonic och Vodka Lime i all ära, men varför inte prova något nytt i år? Examensguidens Matilda Andréasson har testat de nio drinkarna och tipsar dig om de somrigaste!

de nämnan

Hederso

nande

mnäm Hederso

Wisby - 02

Zinger

Smokey

2 st Ekologiska kanelstänger 5 cl Ekologisk Gripsholm Vodka 11 cl Ekologisk äppeljuice

5 cl Ekologisk Gripsholm Vodka 5 st Ekologiska röda cocktailtomater 3 cl Färsk ekologisk citronjuice 1,5 cl Flytande ekologisk honung En nypa flingsalt

4 cl Ekologisk Gripsholm Vodka 5 cl Färsk ekologisk grapefruktjuice 2 cl Färsk ekologisk citronjuice Ekologiskt Lapsang te Ekologiskt socker

1. Mosa cocktailtomaterna med honung och tillsätt en nypa flingsalt.

1. Koka upp ca en kopp Lapsang te och koka ner till halva volymen.

2. Häll på vodkan och citronjuicen.

2. Tillsätt lika mycket socker som vätska och rör om.

1. Lägg två kanelstänger i vodkan och låt den ligga i kylen i 24 timmar. 2. Skaka vodka och äppeljuice i en shaker. 2. Servera med en äppelklyfta i ett glas med mycket is. Namnet kommer från platsen där den kom till, berättar bartendern Love Sjögren. Den här drinken skulle nog funka uppvärmd också, när den ljumma sommarkvällen övergår i natt. Kanelsmaken är spännande, och gör att drinken säkert passar även till julfesten. Betyg: 3 av 5

EXAMENSGUIDEN VT10

3. Häll genom en sil ner i ett kylt martiniglas. 4. Servera med en cocktailtomat på kanten av glaset.

3. Skaka grapefruktjuice, citronjuice, vodka och 1 cl av te-sockerlagen i en shaker med is. 4. Servera i ett highball-glas med is.

Den här drinken kräver ett omnämnande för sin oväntade icketomatiga smak! I ett blindtest kan jag inte lova att jag skulle känna igen det här som tomat, eftersom drinken inte ens blir riktigt röd när det bara är saften som används och inte hela tomaten. Det här är ingen mainstream-drink direkt, men måste provas!

Oj säger jag bara! Visst säger namnet en del om hur det här smakar, men jag var inte förberedd på den otroligt kraftiga röksmaken. Det är som en rökig whisky förklädd till ljus drink. Som en flytande ölkorv med comboyhatt! Den här drinken är bara för de riktigt, riktigt coola.

sommar Rockfestival med camping, folklig stadsfest eller countrypartaj. I sommar sjuder det av liv i parker, på åkrar och i stadskärnor när vi får oss den där välbehövliga dosen av fest och gemenskap i sommarnatten. Valet är ditt, men vi gissar att du kommer att hänga på någon av de här festivalerna i sommar!

Festivalsommaren PUTTE I PARKEN. FOTO: JESPER CAVALLIE

WAY OUT WEST. FOTO: MICKE SANDSTRÖM

Q Roskildefestivalen

Q Putte i parken

Q Hultsfredsfestivalen

Visserligen inte en svensk festival, men denna klassiska danska tillställning bör alla som inte har tältfobi besöka någon gång i livet. Här samsas stora gäng 20-åringar med festivalveteraner och städade par med medhavda småbarn. Förutom en mängd musikstilar på sex olika scener är det glada campinglivet och aktiviterna där en stor del av upplevelsen. Bland årets musikaliska storheter finns Prince, Muse, The Prodigy och Robyn.

En uppstickare som kör sin andra festival i år. I år är det tema klimatsmart, och flera projekt som ska bidra till klimatet kommer att genomföras under festivalen, som håller hus på platsen för det numera nedbrunna Folkets Park. På Putte i parken tältar du på fotbollsplan och betalar blott 100 kronor för att ha bilen parkerad hela veckan. På scen står i år bland andra Amanda Jenssen, Europe, The Hives och Hästpojken.

När? 1–4 juli med ”warm-up” från 27 juni. Var? Roskilde, några mil väster om Köpenhamn. Vad kostar det? 2 335 kr för hela veckan inklusive camping.

När? 28–31 juli Var? Karlskoga Vad kostar det? 1 295 kr för fyra dagar med camping.

Festivalen som under många år var Sveriges största, och kanske enda, stora musikfestival har de senaste åren fört en allt mer tynande tillvaro och därför är det desto mer glädjande att Smålandsinstitutionen i år har samlat riktigt bra namn som Erykah Badu, 30 Seconds To Mars och Maskinen till sina scener. Hultsfred brukar sägas vara för en lite yngre publik än till exempel Roskilde, men eftersom man inte är äldre än man känner sig borde få ha problem att smälta in.

När? 7–9 juli Var? Hultsfred Vad kostar det? 1290 kr plus serviceavgift för tre dagar, plus 150 kr för campingen.

EXAMENSGUIDEN VT10

sommar ROSKILDE. FOTO: KLAVS BO CHRISTENSEN/ROCKPHOTO

2010 är här! MUSTASCH SPELAR PÅ CLOSE TO HOME. FOTO: FREDRIK ETOALL

Q Way Out West

Q Sweden Rock Festival

En av flera svenska festivaler som poppat upp ur marken de senaste åren. Detta är ingen campingfestival, utan boende får du ordna själv. Men fixar du hotell och tar dig till Slottsskogen i Göteborg får du höra fin musik från bland andra M.I.A, Marina and The Diamonds och La Roux. En hel del av artisterna spelar dock istället på klubbar runtom i Göteborg, och här är det enligt arrangören stor risk att det blir fullt, så tänk på att du inte är garanterad plats med ditt festivalarmband.

Som namnet antyder är det rock, rock, rock som gäller här och några riktigt stora namn har besökt Blekinge sedan starten 1992. Inte är det sämre i år precis, eller vad sägs om Guns n’ Roses, Aerosmith, Stratovarius och Billy Idol?

När? 12–14 augusti Var? Slottsskogen i Göteborg Vad kostar det? 1345 kr plus serviceavgift gäller för festivaldagarna fredag–lördag plus klubbarna i stan torsdag–lördag.

Q Metaltown I Frihamnen i Göteborg får hårdrockaren kanske sitt lystmäte i år med Rammstein, In Flames, Bullet For My Valentine och Kreator. Leta boende på hotell för här finns ingen camping. PUTTE I PARKEN. FOTO: JESPER CAVALLIE

Q Arvikafestivalen I de värmländska skogarna ekar i sommar allsång till artister som Babyshambles, Kent, Donkeyboy och Name The Pet. Festivalen har varit känd som en synthfestival men är numera mer bred i sitt musikutbud. Här finns både husvagnscamping och såkallad ”lugn camping” att tillgå utöver den vanliga, vilket kan vara bra om du vill vara utvilad under dagarna. När? 15–17 juli Var? Arvika Vad kostar det? 1 195 kr för en tredagarsbiljett med camping. Endagsbiljetter kan köpas till alla dagar för 595 kr.

EXAMENSGUIDEN VT10

När? 18–19 juni Var? Frihamnen i Göteborg Vad kostar det? 1450 kr, eller 1470 kr, där 20 kronor går till Göteborgs hemlösa.

Q Close To Home Den här nya festivalen skryter med att vara ”Sveriges närmaste”, vilket antagligen syftar på att festivalområdet ligger nära Borås centrum. På Åhagaområdet i Borås bjuds bland annat Bob Hund, Mustasch, Fibes! Oh Fibes! och Royal Republic. Dock oklart om det finns camping att tillgå. När? 27–28 augusti Var? Borås Vad kostar det? 590 kr plus avgifter om du köper en tvådagarsbiljett i förväg.

När? 9–12 juni Var? I Norje utanför Sölvesborg Vad kostar det? Fyradagarsbiljetterna är slutsålda men i skrivande stund finns tredagarsbiljetter för 2 320 kr att köpa.

Q Peace & Love Detta är den engagerade festivalen som vill bidra till Mångfald, Gemenskap och Förståelse och inte bara skapa ännu en festival. Årets tema är frihet, och du är välkommen att känna dig fri tillsammans med Alice in Chains, Jay-Z, Lilly Allen och Johnossi. När? 28 juni–3 juli Var? Borlänge Vad kostar det? 1 495 kr plus serviceavgift och 150 kr för camping. Andra festivaler i år: Killhults Countryfestival 13–14 augusti Västerås Cityfestival 1–3 juli Malmöfestivalen 20–27 augusti Storsjöyran i Östersund 29–31 juli Helsingborgsfestivalen 29–31 juli Piteå Dansar och Ler 28 juli–1 augusti Stockholm Pride 26–31 juli

ROSKILDE. FOTO: JENS DIGE/ROCKPHOTO

EXAMENSGUIDEN VT10

FACKFÖRBUND ENERGI & KRAFT

EXAMENSGUIDEN VT10

Karriärcoach

i arbetslivet

Så snart man har gått ut skolan öppnas en helt ny värld. Skriva anställningsavtal, löneförhandla, utveckla sin kompetens, vara tjänstledig, komma tillbaka, bli förälder eller ibland bara tröttna. – Vi hjälper våra medlemmar med jobbiga frågor som man inte vill diskutera på jobbet, säger Natasha Kavalic. TEXT: MALIN SVENSSON

FACKFÖRBUND

sveriges ingenjörer har traditionellt sett gett stöd i arbetsrättsliga frågor och förhandlar fram avtal för yrkesgruppen ingenjörer. Nu satsar de alltmer på individens totala arbetssituation där den individuella karriärutvecklingen får en betydande plats. – Det är ett ganska nytt sätt att tänka på inom fackförbunden men nödvändigt för framtiden, säger Natasha Kavalic som är specialiserad på karriär- och kompetensutvecklingsfrågor på Sveriges Ingenjörer. Natasha projektleder förbundets karriärcentrer för medlemmar som är ute i arbetslivet. De erbjuder personlig coachning och hoppas att medlemmarna ska uppskatta det. Medlemmen kan också delta på en mängd seminarier och webbseminarier, och får hjälp med allt från intervjuträning och hur man kan marknadsföra sig själv och sitt cv på arbetsmarknaden, till att starta eget. I coachningen hjälper de till att bena ut medlemmarnas frågor. – I nittio procent av fallen handlar frågan om att man har ett jobb och vill byta men vet inte till vad. För studenter handlar det nästan alltid om att de har en utbildning men vet inte vad de ska söka för jobb. s v e r i g e s i n g e n j ö r e r h a r 1 2 4 0 0 0 medlemmar. Över hälften bor i Göteborg, Malmö och Stockholm. Linköping, Västerås och Luleå är också ingenjörstäta områden med stora arbetsgivare för ingenjörer och tunga ingenjörshögskolor. Civilingenjörerna har varit den stora medlemsgruppen men nu växer antalet högskoleingenjörer som har nya typer av inriktningar. – En maskiningenjör rekryterar gärna en maskiningenjör så har du en ny ingenjörsutbildning måste du vara beredd på att marknadsföra dig ännu tydligare när du söker jobb, säger Natasha. Natasha tycker jobbet är jätteroligt. Hon får både skapa opinion, utveckla medlemstjänster och samtidigt bibehålla den viktiga kontakten med medlemmar på individnivå. En viktig del är att hjälpa medlemmar i sin karriärutveckling. Natas-

has jobb handlar därför numera främst om att skapa och utveckla nya tjänster för medlemmar inom karriär- och kompetensutvecklingsområdet. Mycket fokus ligger på omvärldsbevakning och projektledning. Några exempel på projekt är karriärseminarier, coachprogram, jobbmingelkvällar och cv-granskningsprojekt. – Det vanligaste misstaget ingenjörer gör är att rabbla upp allt av rädsla att missa någon detalj. Använd nyckelord i annonsen istället och visa vad du kan genom att ge exempel på sådant du har gjort.

n ä t v e r k ä r v i k t i g t i jobbsökandet men hon menar att det är få som har kontakter direkt in i ett företag. – Det kan ju låta lite klyschigt men alla har ett nätverk som kan användas, det gäller bara att identifiera dem. Det kan vara kusinen, föräldrarna, grannen eller kanske Alumniföreningen. Det är inte meningen att de ska fixa jobbet åt dig men genom dem kan du få namn på personer, till exempel försäljningschefen eller utvecklingschefen, som vet mer exakt vad de har för behov av att anställa nytt på det företaget som du är intresserad av. Sveriges Ingenjörer har 5000 förtroendevalda ute på ett par tusen arbetsplatser i landet. – Det gör att vi får en mycket bra inblick i olika arbetsplatser och vad våra medlemmar behöver för stöd, både arbetsrättsligt och i sin karriär. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

1SPEVLUDIFG Q¿ "##

5FLOJLLPOTVMU J (OPTKÐ

6UWFDLMJOHT JOHFOKÐS J ,JOB

7BSU QFLBS EJO LPNQBTT .FE 4WFSJHFT *OHFOKÐSFS IJUUBS EV W¾HFO &UU NFEMFNTLBQ HFS EJH TUÐE PDI USZHHIFU HFOPN IFMB BSCFUTMJWFU 4JTUB ¿SFU JOOBO FYBNFO G¿S EV TPN TUVEFOUNFEMFN CMBOE BOOBU 5W¿ JOEJWJEVFMMB TBNUBM NFE FO LBSSJ¾SDPBDI *OUFSWKVUS¾OJOH $7 HSBOTLOJOH PDI GFFECBDL Q¿ EJUU QFSTPOMJHB CSFW /¾S EV TFEBO CMJS FSCKVEFO EFU GÐSTUB KPCCFU IK¾MQFS WJ EJH BUU HSBOTLB EJUU BOTU¾MMOJOHTBWUBM QFQQB EJH JOGÐS MÐOFTBNUBMFU PDI NZDLFU NFS #MJ NFEMFN EV PDLT¿ XXX TWFSJHFTJOHFOKPSFS TF

Tria guidar dig

rätt i karriären

Tria är ett fackligt samarbete mellan de tre fackförbunden ST, SKTF och Unionen för studenter. På Tria arbetar man för att hjälpa studenter att förbereda sig på arbetslivet och att få en bra start på karriären. TEXT: ELLEN PERSSON

t r i a ä r i d a g e n p o p u l ä r f a c k l i g organisation för studenter som är verksam på nästan alla universitet och högskolor i Sverige. Tria har 35 000 studentmedlemmar och en samlad kompetens från tre fackförbund med över 750 000 medlemmar. Bakom Tria står tre stora fackförbund, som tillsammans täcker in nästan hela arbetsmarknaden inom privat, statlig och kommunal sektor. Genom ST, SKTF och Unionen kan Tria erbjuda en unik bredd på kunskap om svensk arbetsmarknad. – Vi kan dina villkor, oavsett om du ska jobba på Volvo Group, Svenska ambassaden i Pretoria, SOS Alarm i Falun eller på personalavdelningen i Umeå kommun, säger Lisa Nyberg, verksamhetschef på Tria.

FACKFÖRBUND

e f t e r s o m t r i a t ä c k e r i n stora delar av arbetsmarknaden kan de hålla många dörrar öppna för studenterna. Genom Tria slipper studenterna välja förbund under studietiden men kan ändå få tillgång till relevant information, kunskap och möten med arbetslivet från alla tre sektorerna. – Vi hjälper våra medlemmar att förbereda sig på arbetslivet, dels genom att erbjuda stöd från och med att de börjar söka jobb tills de skriver på anställningsavtalet för sitt nya jobb, och dels genom att ge dem kunskap och kontaktvägar in i deras framtida yrke och bransch, förklarar Lisa. Att vara fackligt ansluten under studietiden har sina fördelar. – Trias fackliga medlemskap är helt anpassat för studenter, vilket gör att vi erbjuder den hjälp som just studenter efterfrågar. Det är ju innan man får jobb som man bör ta reda på vilka löner och villkor som gäller i branschen. Den hjälpen erbjuder vi, antingen genom vår fackliga rådgivning Tria Direkt eller genom förbundens lokala fackliga företrädare som är experter på löner och villkor på just den arbetsplats som du söker jobb på, förklarar Lisa. Trias medlemmar erbjuds också förhandlingshjälp om de skulle få problem på sitt extrajobb eller sommarjobb under studietiden, så de mer traditionella fackliga

medlemsförmånerna ingår även i studentmedlemskapet. – Nästan alla studenter på universitet och högskolor får gå med. Vi vänder oss inte till lärare och sjuksköterskor, det finns andra TCO-förbund som organiserar dem, men i princip alla andra studenter kan bli medlemmar i Tria, säger Lisa. Ett medlemskap kostar 100 kronor för hela studieperioden, och Tria erbjuder en rad olika tjänster och förmåner av praktisk karaktär. – Tria har en ”checklista för arbetslivet” som innebär att våra medlemmar får stöd hela vägen från att de börjar söka jobb till att de skriver på anställningsavtalet. De får bland annat CV-granskning, simulerade anställningsintervjuer, lönerådgivning, granskning av sitt anställningsavtal och information om kollektivavtal, berättar Lisa.

e t t m e d l e m s k a p i Tria gäller under hela studietiden och upp till två år efter examen om man inte får ett jobb som är kopplat till sin utbildning direkt. – När du har fått ett kvalificerat jobb så uppgraderar du ditt medlemskap till ett yrkesverksamt medlemskap i ST, SKTF eller Unionen, beroende på vilken arbetsplats du har hamnat på. Om du får jobb inom den privata sektorn så är det Unionen du ska bli medlem i, är det i en statlig verksamhet så är det ST och om du får jobb inom kommun, landsting eller kyrka så ska du gå med i SKTF. Om du har varit medlem i Tria innan kostar det fackliga medlemskapet bara 100 kr för hela första året, avslutar Lisa. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

DET ÄR EN DJUNGEL DÄR UTE FULL AV MÖJLIGHETER

MEDLEMSKAP KOSTAR 100 KR. BLI MEDLEM PÅ WWW.TRIA.SE

PERSONLIG KARRIÄRCOACHNING

GRANSKNING AV DITT CV OCH PERSONLIGA BREV

SPARA TUSENLAPPAR PÅ DIN FACKAVGIFT NÄR DU BÖRJAR JOBBA

LÖNERÅDGIVNING PERSONLIG INTERVJUTRÄNING

Fullständiga villkor ﬁnns på www.tria.se

JOBB! GRANSKNING AV DITT ANSTÄLLNINGSAVTAL.

Del av en helhet på Dalkia Som affärsutvecklare på Dalkia hjälper Julia Fredäng kommuner och företag att minska påverkan på både miljön och plånboken. Genom att erbjuda bättre energi- och tekniklösningar skapar hon förutsättningar för effektivare arbetsplatser.

– Lågkonjunkturen tillsammans med en ökad miljömedvetenhet har påverkat strävan efter att effektivisera och se snabba lösningar. I sämre tider blir det mer akut att se över sin förbrukning. – I dag får man ekonomiska fördelar direkt, det tror jag gör att vårt arbete blir lättare, säger Julia som vanligtvis arbetar med omkring fem projekt parallellt.

TEXT: ASTRID FELDREICH

ENERGI & KRAFT

j u l i a f r e d ä n g s t u d e r a d e t i l l civilingenjör i kemiteknik på Chalmers. Därefter har hon byggt på sin kompetens med kurser i ekonomi. Sin nuvarande tjänst som affärsutvecklare har hon haft i drygt ett år. – Jag började 2006 som internationell koordinator på Dalkia, men kom tidigt på att jag helst vill jobba med projektledning och strategisk försäljning, säger hon. d a l k i a ä r e t t d o t t e r b o l a g till Veolia Environnement och är en ledande europeisk leverantör av energi- och tekniktjänster till företag och myndigheter. Ofta tar Dalkia över ansvaret för de tekniska installationerna för exempelvis ett helt sjukhus. Julia arbetar som affärsutvecklare i Business Development Group som sitter på Dalkias Stockholmskontor. Hon är ansvarig för strategisk försäljning där första momentet vid nykundsbearbetning ofta inleds med en förstudie. – Inledningsvis tar jag kontakt med en kund och erbjuder dem en förstudie utifrån en viss modell som vi arbetar utifrån. En av mina senaste kunder är exempelvis landstinget i Västernorrland. Ofta handlar det om ett större helhetsåtagande där Dalkia går in och tittar på besparingar i verksamheten, framförallt energiförbrukningen. Man kan säga att jag står för första kontakten och driver projektet i ett första stadium, säger hon. d ä r e f t e r p r e s e n t e r a r Julia kontinuerligt resultaten för kunden i olika faser av projektet. Huvudfokus ligger alltid på energi, miljö och kostnadseffektiva lösningar. När avtalet är undertecknat är Julias del av projektet klar, och hon lämnar över till kollegor på andra avdelningar. – Jag föreslår en arbetsmodell och tillsammans med mina kollegor tar vi fram de bästa besparingsmöjligheterna, både rent ekonomiskt och när det gäller att uppnå energieffektivitet. Varifrån man får sin energi är ett exempel på förbättringar. Går det att byta till fjärrvärme eller konvertera en panna från oljeberoende till förnyelsebara bränslen?

d a l k i a ä r e t t stort företag, 1 300 anställda i Norden och 55 000 globalt, och tillhör koncernen Veolia med över 330 000 anställda. Det skapar naturligtvis goda möjligheter att utvecklas över landets gränser. Enligt Julia innebär uppdraget som affärsutvecklare att hon får möta mycket människor och resa både internationellt och nationellt. – En av fördelarna med att jobba på ett så pass stort företag som Dalkia är att det finns alla möjligheter att utvecklas inom koncernen. Jag har bland annat varit i Mexiko och föreläst, och deltog i en stor internationell konferens utanför Paris nyligen. Man kan säga att vi agerar i ett slags partnerskap, förutom att vara lokalt aktiva har vi även den globala återkopplingen. Samspelet däremellan är betydelsefullt, förklarar hon. d a l k i a s a t s a r också mycket på forskning och utbildning. Till exempel har de en internationell kurs i ledarskapsutveckling samt ett forskningsinstitut i Paris där Julia nyligen var med och inrättade ett samarbete med Chalmers. – Att göra skillnad för miljön och den internationella samhörigheten är det bästa med jobbet. Det är en speciell känsla att veta att man kan åka nästan varsomhelst i världen och se företagets logga där också. Jag känner mig som en del av en helhet, säger Julia. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

LkdXeX [`^ ja cm M` j b\i ]iXdk`[\ej d\[XiY\kXi\

Dko koo b n `q i fhecdap ]pp ]nâp] e i jc] kheg] ^n]jo_dan( oki o ppan èj ungaooge_ghecdap l lnkr* Re an^fqàn qpra_gh]jà nkhhan e aj ejpan) j]pekjahh gkj_anj ia` opkn] g]nne ni fhecdapan* R hgkiiaj pehh r n daioe`] sss*`]hge]*oa( ` n `q g]j h o] ian ki koo k_d h cc] ej èj ?R e r n ?R `]p]^]o

M cbfdd\e k`cc \kk `ek\ieXk`fe\cck ]iXdk`[j] i\kX^ :Wba_W h [d Wl ;khefWi b[ZWdZ[ b[l[hWdj h[h Wl [d[h]_# eY^ j[ad_aj` dij[h j_bb \ h[jW] eY^ codZ_]^[j[h$ L_ h [jj Zejj[hXebW] j_bb L[eb_W ;dl_hedd[c[dj eY^ ;b[Yjh_Y_j Z[ <hWdY[ ;:< eY^ ^Wh i[ZWd \ h[jW][j ]hkdZWZ[i \eaki[hWj f [d[h]_# eY^ c_b` efj_c[h_d]$ :Wba_W ^Wh d ijWd +) &&& Wdij bbZW _ *' b dZ[h eY^ [d eci jjd_d] f .", c_b`WhZ[h [khe \ h h (&&.$ :Wba_Wi dehZ_iaW l[haiWc^[j X[Zh_li Wl :Wba_W 78 c[Z Zejj[hXebW]" iec ^Wh ' )&& Wdij bbZW eY^ [d jejWb eci jjd_d] f d hW ( c_b`WhZ[h ahedeh$

På E.ON är man en del av framtiden – Det känns att man syns här. Det säger Björn Mollstedt om sitt jobb på E.ON, där han sedan ett år tillbaka jobbar med bland annat el- och gasfordon. Att E.ON är relativt nybildat i en annars traditionell bransch var en av sakerna som gjorde företaget till en attraktiv arbetsplats för Björn. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

ENERGI & KRAFT

e . o n ä r e t t a v e u r o p a s största energibolag, och bildades år 2000 genom samgåendet av flera energiföretag. På E.ON Nordens huvudkontor i Malmö jobbar civilingenjören Björn Mollstedt som samordnare för Framtidens Hållbara Transporter, och projektledare för E.ONs del i projektet E-mobility Malmö tillsammans med Malmö Stad. – Vi bygger infrastruktur för elfordon, och Malmö är en av våra testplattformar. Vi ska få upp 250 laddstolpar inom tre år, köpa in 70 elbilar och ungefär lika många elcyklar och elmopeder. Elcyklar är till exempel bra för äldre människor, och ser till att man kan cykla till jobbet utan att bli svettig, berättar Björn. b j ö r n s b a n a b ö r j a d e med E.ONs traineeprogram hösten 2007, och under de 18 månader programmet pågick fick han se många delar av företaget, både lokalt och internationellt. E.ON finns i princip i hela Europa, och Björn jobbade bland annat med energihandel i München och Düsseldorf. Under sin sista placering som trainee jobbade han med forskning och utveckling, något som han fastnat för och det har lett fram till det han jobbar med i dag. – Jag har tillåtits leta mig fram till vad jag vill göra och var jag kan tillföra mest. Jag tycker att vi ges goda möjligheter till det här. Björn studerade på KTH i Stockholm, och är civilingenjör inom industriell ekonomi med inriktning mot energisystem. Direkt efter gymnasiet lämnade han hemstaden Uppsala för ekonomistudier i Melbourne i Australien. Som utbytesstudent från KTH var han också en period i Karlsruhe i Tyskland, där han sedan också fick

en praktikplats som var en lärorik tid i ett internationellt arbetsklimat. Nu trivs Björn emellertid bra i Malmö. – Jag har flyttat runt väldigt mycket de senaste åren, så nu är jag nöjd med att rota mig i Malmö ett tag. Sedan blir jag säkert sugen på att jobba utomlands igen!

b j ö r n b e r ä t t a r om sin vardag på jobbet, som ofta inleds med intern koordinering i form av ett möte, ofta då i Düsseldorf, eller en telefonkonferens. Under dessa möten diskuteras ofta långtgående framtidsplaner. Sedan fylls dagarna av möten med entreprenörer och nystartade företag som har idéer kring till exempel ny teknik för laddning av elfordon, och nya samarbeten startas hela tiden. Inom ramen för E-mobility Malmö arbetar Björn med konkret projektarbete, tillsammans med miljöförvaltningen i Malmö. – Det som är roligast är att det händer så mycket hela tiden. Man förbereder och positionerar, och det känns som att man är en del av framtiden. Och transport är ett relativt nytt område för E.ON. Björn berättar att han gärna vill jobba inom olika avdelningar på E.ON för att få en bredare grund, och säger att många har jobbat kvar i många år för att de kunnat utvecklas genom att byta arbetsuppgifter och gå vidare inom företaget istället för att byta jobb. – Det tror jag är ganska unikt. Det finns också en väldigt öppen och rak attityd här som jag verkligen uppskattar. Det är mycket frihet under ansvar, chefen litar på att man gör vad man ska, och man känner att man syns i företaget, avslutar Björn. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

Äger du en stad? Skulle vi kunna få bygga om den? Vi måste minska utsläppen av växthusgaser, och vi måste göra det nu. Inte helt enkelt, särskilt med tanke på att sättet vi bor på bidrar till en stor del av utsläppen. Men det skulle inte behöva vara så. I Västra Hamnen i Malmö har vi faktiskt bevisat att det går att skapa ett samhälle som är koldioxidneutralt, utan att det blir mörkt och kallt. Ingen science ﬁction, det handlar bara om att utnyttja tekniker som redan ﬁnns här och nu. Och kan vi göra det här, kan vi göra det på andra platser också. Så här fungerar det:

Vi är alla värmeelement. Vi utvecklar ungefär 1 Watt per kilo kroppsvikt. Sen har vi ju datorer, köksmaskiner, TV-apparater osv som också släpper ifrån sig värme. I Västra Hamnen är husen isolerade och konstruerade för att ta tillvara all värme som vi genererar bara genom att bo i dem.

Solceller levererar 6 000 kilowatttimmar el per år, och kommer att kunna användas betydligt mer när priserna på dem går ner, och verkningsgraden ökar. (Ja, de fungerar när det är molnigt också.)

Delar av byggnaderna är klädda med solfångare som producerar varmvatten. De är integrerade delar av byggnaderna, och står för 10 procent av värmen och varmvattnet i stadsdelen. Mystiskt: De ger ett värmeöverskott även under riktigt kalla dagar. En stor del av energin kommer från vindkraftverk, placerade tillräckligt nära för att kunna kopplas in direkt till stadsdelen, och tillräckligt långt bort för att inte störa de som bor där.

När det produceras mer el än det behövs, går överskottet till Malmö. Och tvärtom när det kniper.

Organiskt avfall omvandlas till biogas som används till att producera värme, utan utsläpp av koldioxid eller andra skadliga ämnen. I framtiden kommer detta få en ännu större roll.

Värmen från vattenmagasinen skickas ut i fjärrvärmenätet. Eftersom det är ihopkopplat med resten av Malmö kan vi jämna ut skillnaderna så att ingen värme går till spillo.

Vi tror på handling.

Läs mer på eon.se

90 meter ner i kalkstenen under Västra Hamnen ﬁnns stora naturliga vattenmagasin. De används som värmekälla till värmepumpar, som varje år producerar fem miljoner kilowattimmar. På sommaren vänds processen och systemet producerar kyla istället.

Berikande traineeuppdrag

ENERGI & KRAFT

i Ryssland

Som trainee på Fortum får man ta del av företagets olika affärsområden. Gerd Lejdstrand fick möjligheten att praktisera på Fortums Rysslandsenhet i Chelvabinsk. En upplevelse som är både spännande och annorlunda. – Det är otroligt utvecklande att ha fått den här möjligheten. Dels får jag ta del av ett annat lands kultur och dels får jag lära mig mer om Fortum i Ryssland som jag förhoppningsvis sedan kan använda mig av i mitt arbete i Sverige, säger Gerd.

med att få bort, för den har inget syfte i sig. Men det är lättare sagt än gjort, berättar hon. Gerds traineegrupp består av 13 personer som kommer från Sverige, Finland, Lettland, Polen och Ryssland. Traineerna har kontinuerliga träffar och bygger på så sätt upp ett bra kontaktnät. – Något som är positivt med att vara trainee är kontakten man får med andra traineer. Vi har utbildningar tillsammans och under perioden genomför vi projekt som vi presenterar för varandra. Samtidigt har vi ju en fast tjänst på en enhet på Fortum, så det känns som vi får en jättebra inblick i Fortum.

TEXT: LIVIA JAKOBSSON

s o m a n s t ä l l d p å Fortum tycker Gerd att det är viktigt att vara positiv och inte vara rädd för förändringar. Energibranschen utvecklas ständigt, vilket kräver en föränderlig organisation. – Detsamma gäller om man jobbar i projekt. Det finns alltid saker som kan gå fel och inte blir som man tänkt sig, säger hon. Efter sin tid i Ryssland kommer Gerd att återvända till Sverige och avsluta sin traineeperiod på sin ursprungliga enhet. Till våren kommer hon sedan att besluta sig för inom vilket område hon vill fortsätta att arbeta. – Målet är att få jobba med vattenkraftprojekt. Eftersom Fortum är ett stort energibolag så finns det stora möjligheter till utveckling. Här finns det många duktiga människor att lära av, vilket är viktigt som nyutexaminerad student. Under min traineeperiod har jag fått jobba med mycket varierande arbetsuppgifter, men alla har känts konkreta och viktiga. Energifrågorna är viktiga för många och det känns kul att jag kan påverka. Q

e f t e r a t t h a l ä s t t i l l civilingenjör med inriktning på energisystem valde Gerd Lejdstrand att söka till Fortums traineeprogram. Fortum är en av Sveriges ledande energibolag och har verksamheter inom bland annat elproduktion, värmeproduktion, elnät, drift och underhåll. – Det känns som att energibranschen är helt rätt bransch att välja. Vi är i början av en process där vi måste ställa om hela vårt energisystem till ett mer hållbart sådant. Energifrågorna kommer att bli ännu viktigare i framtiden, säger Gerd. Genom Fortums traineeprogram har Gerd fått möjlighet att lära sig mycket om företagets struktur och organisation. Dessutom får hon en chans att ta reda på vilket affärsområde hon vill arbeta med i framtiden. – Jag fick en traineeplats på Fortums serviceenhetdär jag jobbade i Sverige de första månaderna. Just nu är jag placerad i Ryssland där jag kommer att vara under tre månader. Fortum ger oss på så sätt en möjlighet att utbyta erfarenheter med andra enheter på Fortum. f o r t u m f i n n s i t i o länder med koncentration på Norden, länderna kring Östersjön samt Ryssland. Under sin tid i Ryssland får Gerd, som är van att jobba tekniskt med vattenkraft, istället ta del av verksamheten kring gaskraftverk. – Det är jättehäftigt att vara här och otroligt berikande att få se hur företaget fungerar i ett annat land. Det jag lär mig här kan jag sedan dra nytta av i mitt arbete i Sverige. Dessutom lär jag mig väldigt mycket om mig själv och det känns utvecklande. I Ryssland finns mycket byråkrati och det är något vi inom Fortum jobbar

EXAMENSGUIDEN VT10

Utveckla framtidens energi med oss!

Kärnbränsle ett hett ämne

TEXT: MALIN SVENSSON

gå åt i samband med effekthöjningarna och beräkna kostnader för det. Han utgår från priserna på uranbörsen men i realiteten bygger allt på att skapa goda relationer med leverantörerna som främst finns i Kanada, Australien, Kazakstan och Ryssland. De leverantörerna träffar han regelbundet. – Kärnkraft är mycket säkrare än vad gemene man tror då vi har ett omfattande säkerhetstänk. För oss räcker det inte med att få uran levererat, vi måste se att de följer våra samarbetskrav på plats när det gäller säkerhet, kvalitet och miljö. Vi får inte göra några misstag.

o k g p r o d u c e r a r t i o p r o c e n t av elen i Sverige. Det motsvarar

a l e x a n d e r s i t t e r även med i ett

elförsörjningen för Stockholms, Göteborgs och Malmös befolkning. Kärnkraftverket utanför Oskarshamn är dotterbolag till E.ON, världens största elleverantör. Med 950 fasta medarbetare och ett par tusen extraanställda i de enormt stora projekt som genomförs nu, är OKG en av de största arbetsgivarna i sydöstra Sverige. Fram till 2013 satsar E.ON flera miljarder kronor på ett omfattande effekthöjningsprogram för de tre kärnkraftsreaktorerna på OKG. I sommar avgörs var slutförvaringen av svenskt kärnbränsle ska ligga. Det står mellan Laxemar, som ligger intill OKG, och Östhammar. I Oskarshamn finns sedan tidigare centrallagret för använt kärnbränsle, CLAB. Dessutom finns förhoppningen att det inom en snar framtid kommer ett beslut om att få bygga nya kärnreaktorer. – Det är häftigt att vara med från start till mål i ett av de största industriprojekten som är på gång i Sverige nu. Vi skulle gärna se en samlad kärnkraft kompetens här i Oskarshamn, säger Alexander Lindqvist. Alexander handlar uran, anrikning och bränsle runt om i världen för OKG. Han kom i kontakt med OKG på en arbetsmarknadsdag vid Linköpings universitet för fem år sedan. Efter sin civilingenjörsexamen och doktorsavhandling i teknisk fysik, antogs han som en av sex traineer till det arton månader långa programmet.

råd i Bryssel om uranförsörjningen i Europa. Positionen är strategiskt viktig, det gäller att hänga med i utvecklingen de närmaste åren då kärnkraften väntas öka. – Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klimatet och att det inte går med fossila bränslen längre. Kärnkraften står idag för femtio procent av elförsörjningen. Tillsammans med vattenkraft och förnyelsebar kraft i form av vindkraft, solenergi, solel, vågkraft och till viss del avfallsförbränning, ser vi en trebenslösning som vi kan ta hand om i Sverige. OKG byggdes upp under 70-talet och många chefer går i pension nu. Karriärmöjligheterna står öppna för den som är intresserad och det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov de närmaste åren. – Nu effekthöjer vi O3:an, vår senast byggda reaktor, och om tre år fortsätter vi med O2:an. Den kompetens vi får nu blir viktig att använda i ledarpositioner sedan så den som anställs nu har verkligen chansen att visa framfötterna. Alexander ser inga hinder för någonting när det gäller karriärmöjligheter inom OKG och E.ON. – Förra året fick jag gå en ledarskapsutbildning på sju veckor i Kanada och då har jag inte ens bestämt mig för om jag skulle vilja vara chef eller fortsätta med specialisttjänster. Jag gillar att vi får vara ambitiösa här. Q

ENERGI & KRAFT

På 80-talet sattes målet att avveckla svensk kärnkraft till 2010. Snubblande nära tidsfristen satsas nu miljarder på att höja effekten av kärnkraftsreaktorerna istället. – Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klimatet och att det inte går med fossila bränslen längre, säger Alexander Lindqvist som är uran- och anrikningsingenjör på OKG.

e n k ä r n k r a f t s r e a k t o r kan liknas vid en jättegryta kokande vatten. Vid klyvning av uran-235 frigörs energi som hjälper till att hetta upp vattnet. Det tryck som bildas av ångan, leds vidare till turbiner som i sin tur alstrar el. Reaktorerna kyls av utifrån med vatten från Östersjön. Utsläppsvattnet håller tio grader varmare än resten av havet året om. – Det är skönt att bada här och nej, man blir inte självlysande. Jag hade faktiskt rätt dålig koll på hur ett kärnkraftverk fungerar innan jag började jobba här. Varje del är enkel att förstå men tillsammans blir det ohyggligt komplext. Som trainee fick jag se väldigt mycket genom studiebesök, även inom andra delar av E.ON. Under tiden varvade vi interna och externa utbildningar i bland annat kärnteknik och reaktorfysik. Det var enormt spännande. Alexanders utmaning nu ligger i att parera hur mycket bränsle som kommer att

EXAMENSGUIDEN VT10

9LOO GX YDUD PHG RFK XWYHFNOD NlUQNUDI WHQ"

9L lU LQWH IUlPPDQGH I|U DWW NXQQD |YHUWUlIID GLQD I|UYlQWQLQJDUÂ«

2.* lU HWW NlUQNUDIWI|UHWDJ L ( 21 NRQFHUQHQ RFK HWW DY GH VW|UVWD I|UHWDJHQ L .DOPDU OlQ )|UHWDJHW GULYHU RFK XWYHFNODU WUH NlUQUHDNWRUHU VRP WLOOVDPPDQV VYDUDU I|U PHU lQ WLR SURFHQW DY ODQGHWV HOI|UV|UMQLQJ *HQRP VlNHU GULIW RFK VWlQGLJ DQOlJJQLQJVXWYHFNOLQJ lU GHW YnU DPELWLRQ DWW SURGXFHUD NROGLR[LGIUL HO L YnUD DQOlJJQLQJDU XQGHU VH[WLR nUV WLG 3n 2.* DUEHWDU FLUND PHGDUEHWDUH 9L GULYHU 2VNDUVKDPQVYHUNHQ RFK 2.* KDU HWW VWRUW UHNU\WHULQJVEHKRY GH QlUPDVWH nUHQ PHG EODQG DQ QDW HWW VWRUW JHQHUDWLRQVVNLIWH WLOO I|OMG DY SHQVLRQVDYJnQJDU )UlPVW NRPPHU YL DWW EHK|YD DQVWlOOD LQJHQM|UHU RFK WHNQLNHU LQRP XQGHUKnOO GULIW RFK WHNQLN

Vattenfall – Sveriges mest spännande företag Redan på gymnasiet grundlades Erik Wijnbladhs intresse för energifrågor när han gick energiteknikutbildningen på Forsmarks gymnasieskola. I dag arbetar han med strategisk planering och utveckling på strategienheten inom Vattenfall Norden. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

ENERGI & KRAFT

s t o c k h o l m s s o n e n e r i k w i j n b l a d h sökte sig 2002 till Uppsala för att genomgå en civilingenjörsutbildning i miljöteknik, som han kombinerade med en examen i ekonomi. Under studieåren jobbade han extra som processingenjör på ett vattenreningsverk, där han också gjorde sitt examensarbete. – Jag tycker att det är intressant att kombinera teknik och affärsutveckling, det går oftast hand i hand, säger Erik angående sitt intresse för både teknik och ekonomi. Efter examen blev Erik en av Vattenfalls 19 internationella traineer. Programmet, som löpte över ett år, innebar massor av ny kunskap, ett utökat nätverk och en hel del resande. Erik jobbade bland annat i London, där Vattenfall nu har lagt grunden för det som kommer att bli världens största vindkraftpark. Han besökte också Berlin, Hamburg, Bryssel och Warszawa, och berättar att han lärde sig väldigt mycket både om jobbet, företaget och om de kulturskillnader som finns. Sedan i höstas jobbar Erik som strategi- och affärsutvecklare på strategienheten inom Vattenfall Norden. – Nu får jag visa vad jag har lärt mig. Efter avslutandet av traineeprogrammet så känns det som att jag har tagit en ”Vattenfall-examen”, säger han. Vattenfall är ett av Europas ledande energibolag, och det finns goda möjligheter att jobba utomlands, vilket Erik inte utesluter. – Man ska inte stänga några dörrar, men jag trivs väldigt bra här just nu.

e t t a v d e o m r å d e n s o m Erik arbetar med är elbilar. Erik framhåller speciellt Vattenfalls samarbete med Volvo, ett projekt med målsättningen att redan 2012 lansera en laddhybridbil av typen Volvo V70. Tillsammans driver företagen förverkligandet av ett eldrivet samhälle, med bilar som laddas via vanliga eluttag och kan köras helt utan utsläpp. – Jag tycker att det är väldigt motiverande att jobba med elbilar, det är en teknik som visar elens förträfflighet, och hur vi arbetar för att energieffektivisera samhäl-

let med hjälp av el, säger Erik, som tror att elbilsboomen är nära. En vanlig dag på jobbet kan bestå av att Erik har avstämningsmöten med kollegor i andra länder, för att hålla sig uppdaterad och lösa gemensamma problem. Ibland är han på resande fot, medan vissa dagar präglas av mycket skrivbordsarbete. – Det roligaste med jobbet är folket man träffar. De som jobbar här är engagerade människor som brinner för sitt arbete. Det märks att alla är kompetenta och att vi gör bra saker. Det är kul att gå till jobbet.

e r i k b e r ä t t a r a t t Vattenfall nu befinner sig i en viktig ”nybyggarfas”, och att en stor rekrytering kommer att ske framöver. För att trivas på företaget tror han att man behöver vara flexibel och ha förmågan att kunna lära sig av andra. Erik återkommer också till vikten av att ta egna initiativ, och att arbetet präglas av en vilja att göra rätt saker, inte bara av att göra saker rätt. När jag frågar hur han ser på sin egen framtid inom Vattenfall säger han att han gärna vill ha mer ansvar efterhand. – Jag tycker att personalansvar är väldigt intressant. Om man har förståelse för teknik och samhällsutveckling, affärer och även är duktig på att kommunicera med andra människor, då är man komplett tycker jag. Och det går inte att ta miste på Eriks entusiasm för sin arbetsplats. – Jag tycker att Vattenfall är det mest spännande företaget i Sverige, jag tror inte att det finns något företag som är så nyskapande som vi. Det faktum att vi på Vattenfall jobbar för Sverige gör det ännu mer motiverande. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

Blomquist & Co

NYtänkare Energibranschen kommer att vara i händelsernas centrum de kommande åren. Bland annat måste klimatfrågan lösas och här - välkommen ombord är Vattenfall en drivande europeisk aktör. För denna och andra utmaningar behöver vi människor som helhjärtat engagerar sig för våra kunder och för en hållbar utveckling. Inom de närmaste tio åren kommer vi att behöva anställa cirka 6 000 nytänkare. Är du en av dem? Välkommen in på vattenfall.se/student

EXAMENSGUIDEN VT10

EKONOMI, REVISION & SKATTER INDUSTRI & VERKSTAD

EXAMENSGUIDEN VT10

”Du måste vara duktig

på att ta människor i det här jobbet”

Victor Schöns karriär inom KPMG inleddes när han för två år sedan fick en plats i KPMG Global Internship Programme och tillbringade några spännande veckor i London. – Sen var jag fast! Jag trivs kanonbra här, säger Victor som nu jobbar som revisor sedan ett år tillbaka. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

EKONOMI, REVISION & SKATTER

v i c t o r s c h ö n , s o m ä r f ö d d och uppvuxen i Stockholm, utbildade sig till ekonom med inriktning mot redovisning och finans på Handelshögskolan i Stockholm. – Att bli revisor var långt ifrån en självklarhet när jag började på Handels. Jag skulle hålla på med marknadsföring. Men genom att delta på många olika företagsevent under studietiden fick han chansen att träffa företagsrepresentanter från bland annat KPMG. Genom detta fick han en uppfattning om hur det är att arbeta som revisor. – Det finns många fördomar som säger att både revisorn själv och arbetet är trist och inte så socialt, men jag tror och hoppas att den bilden håller på att förändras. För ingenting kan vara mer fel, som revisor träffar du mycket folk och du måste därför vara duktig på att ta människor i det här jobbet, säger Victor.

k p m g d r i v e r praktikprogrammet Global Internship Programme, där en eller flera studenter varje år får möjlighet att lära sig mer om hur det är att jobba inom företaget. Victor deltog i programmet för två somrar sedan och tillbringade närmare 10 veckor i London. – Det var väldigt värdefullt, både för min personliga och yrkesmässiga utveckling. I sin vardag jobbar Victor med tre-fyra stora företag samt ett antal mindre och medelstora, och arbetet sker i grupper om upp till 20 personer. – Det bästa med revision är att du jobbar med ett brett spektrum av branscher, och du lär dig väldigt mycket på kort tid om de bolag du reviderar. Eftersom du oftast jobbar ute hos kunden är det också ett mycket socialt arbete, vilket är viktigt för mig, säger Victor.

s o m n y a n s t ä l l d kände sig Victor väl omhändertagen i företaget, och trots att det finns tydliga roller och hierarkiska nivåer upplever han organisationen som väldigt platt. – Man har alltid tid för varandra här. Det är väldigt tydligt att vi är ett företag som består av människor, och att vi tar hand om varandra. Organisationen bygger mycket på att vi för vår kunskap vidare till varandra, och jag lär mig nya saker varje dag av dem som är mer erfarna än jag, berättar Victor. När det gäller framtiden och karriären berättar Victor att det finns många olika vägar att ta inom KPMG. Många byter till exempel mellan de ”tre ben” som KPMG vilar på; revision, rådgivning och skatt. För Victors del är det främst arbete utomlands som hägrar just nu. I vad som kallas KPMG Global Opportunities kan man arbeta på ett annat kontor i världen under ett antal månader. Kanske blir det London igen, eller Kanada. – Jag gjorde en utbytestermin i Kanada, och gillade det verkligen. Och vi arbetar med samma metodik i alla 146 länder där vi finns, så det är relativt enkelt att åka iväg och jobba, säger Victor. Idag arbetar Victor bland annat med studentaktiviteter mot sin gamla högskola, och träffar därigenom många nyfikna studenter som undrar hur det är att arbeta på KPMG. – Visst är de formella anställningskraven höga, men det allra viktigaste är att du har rätt personlighet och en stor drivkraft. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

aastroem.se / tbk.se / foto: Corbis

© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

Du söker en arbetsplats som satsar på dig

Vår kunskap är vår framgång. Att vinna och behålla de bästa talangerna är vitalt för KPMG. Därför måste vi också erbjuda de bästa utvecklingsmöjligheterna. Förra året satsade vi 11 200 000 timmar globalt i individuell kompetensutveckling. Målet är att vara Employer of Choice och vi har ett globalt program för din professionella utveckling. Som nyanställd får du 148 timmar i grundutbildning, en individuell utvecklingsplan och tydlig karriärtrappa. Våra Global Opportunities ger dig internationella karriärmöjligheter. Söker du en arbetsplats som satsar på dig? Nu söker vi ekonomer med intellektuell styrka, analytisk förmåga, hög integritet och smak för nya utmaningar. Ansök på kpmg.se/careers

Och förra året satsade vi 11 200 000 timmar i utbildning

Vilket sammanträffande

Nyfiken, driven och beredd på att arbeta med

något annorlunda? Kemiföretaget AkzoNobel är en världsledande industrikoncern som ständigt söker nya kreativa talanger inom flera olika arbetsområden.

INDUSTRI & VERKSTAD

TEXT: ELLEN PERSSON

p å d e t m u l t i i n t e r n a t i o n e l l a och världsledande färgföretaget AkzoNobel är nyfikenhet, kreativitet och en stark drivkraft a och o hos medarbetarna. Företaget har idag 60 000 medarbetare i mer än 80 länder, med sitt huvudkontor beläget i Amsterdam. I Sverige arbetar nära 4 000 personer på ett 20tal platser inom företaget. Medarbetarna på AkzoNobel är bland annat kända för att brinna för nytänkande och innovation. – Vi jobbar med utvecklingsprocesser och ska ofta komma på något unikt som aldrig gjorts tidigare, och det kan man säga är utmanande, berättar Anders Ericsson, utvecklingsingenjör och produktansvarig på AkzoNobel. Anders intresse för naturvetenskap väcktes redan på gymnasiet när han gick en 4-årig teknisk linje med kemiinriktning. Efter lumpen och ett halvårs resande, började han studera på kemi- och biologiprogrammet vid Karlstad universitet. När han var klar med utbildningen valde han sedan utlandsstudier i Australien. Målet var att kunna prata engelska flytande, eftersom han gärna ville jobba i en internationell miljö. i d a g a r b e t a r a n d e r s på en forsknings- och utvecklingsavdelning på AkzoNobel, och trivs mycket bra i sin roll. Han beskriver sitt arbete som flexibelt och mycket varierande. – Utvecklingsarbetet bedrivs utifrån direkta marknadskrav, till exempel ett miljöeller produktivitetskrav, vilka vi sedan får i uppgift att ta fram idéer kring. Det är ett mycket spännande och kreativt arbete och arbetet bedrivs oftast i grupp om 4–6 personer. Min roll som produktansvarig är mer självständig, där jag ger produktrekommendationer och hjälper våra kunder med processoptimeringar. Anders började arbeta på AkzoNobel för sju år sedan. Det var titeln och arbetsuppgifterna som gjorde att han tog steget och sökte jobbet som utvecklingsingenjör. Karriären på företaget har mestadels blivit som han tänkt sig, men kanske inte riktigt så utstakat. – Med åren har jag fått ett större ansvar och det hade jag nog räknat med.

Däremot ser företaget lite annorlunda ut idag, då vi även blivit mer marknadsstyrda på labbnivå. Det han mest gillar med sitt jobb är att det hela tiden händer nya saker. – Det tilltalar mig, då jag av naturen är mycket nyfiken. Mitt jobb innebär att jag får vara med och följa en produkts utveckling, vilket ger en tydlig verklighetsuppfattning. Det innebär flera resor i arbetet och att jag får träffa många nya människor, vilket jag klart ser som fördelar.

utvecklingsmässigt

använder sig AkzoNobel av ett verktyg som kallas för måloch utvecklingsdialog, som innebär att ha koll på vad var och en gör. Det ska finnas tydliga mål genom hela organisationen. – Varje anställd har personliga mål, som också är kopplade till företagets mål. Det ger bra tydlighet och delaktighet, samtidigt som varje person har möjlighet att påverka sina mål och utvecklingsmöjligheter. Två gånger per år följer vi upp våra mål, vilket inte bara innebär arbetet man utför, utan inkluderar även hälsa, säkerhet, miljömedvetenhet och kvalitetsarbete. Det finns gott om karriärmöjligheter för den som vill avancera inom företaget. – Jag har kommit en bit framåt under mina år på företaget och det känns jättekul att nu ha produktansvar. I framtiden skulle jag gärna ha personalansvar, då jag gillar att guida och arbeta med människor mot utsatta mål. Annars skulle det också vara intressant att vara projektledare inom något större projekt. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

Med fokus på framtiden

Visste du att hela 20 % av Akzo Nobels omsättning kommer från produkter som ger våra kunder miljöeffektiva lösningar? Tack vare produktinnovation, bättre användning av råmaterial och effektiva tillverkningsprocesser utvecklar vi ständigt miljösmarta produkter som även bjuder på nya affärsmöjligheter. Men vi nöjer oss inte med det. Före 2015 tänker vi öka andelen till 30 % av den totala omsättningen. Och sedan fortsätter vi mot ännu högre höjder. Vill du också ha ett utvecklande jobb samtidigt som du ger miljön ett lyft? Våra lediga tjänster ﬁnns på www.akzonobel.se Välkommen med din ansökan!

EXAMENSGUIDEN VT10

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING HANDEL & VARUMÄRKEN

EXAMENSGUIDEN VT10

Stora utvecklingsmöjligheter på FOI Sedan två år tillbaka arbetar Lisa Kaati på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hennes forskningsprojekt hjälper bland annat försvarets underrättelseanalytiker att förebygga terrorattacker och naturkatastrofer. – Det är ett varierande jobb där jag utvecklas hela tiden och får mycket eget ansvar, säger Lisa.

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

TEXT: ASTRID FELDREICH

l i s a m ö t e r m i g i e n t r é n till FOI i Kista. Säkerheten är hög. För att ta sig in måste krävs ett personligt besökskort. – Jag har alltid känt mig lockad av försvaret och jobbet är så nära CSI man kan komma, säger hon skämtsamt. Karriären inleddes med studier i matematik och data på KTH och Stockholms universitet. Fast från början skulle hon faktiskt bli dansare, något en skadad hälsena satte stopp för. Efter att ha skrivit sin uppsats på Ericsson research där många kollegor hade doktorerat blev hon lockad att själv doktorera. Så i samband med itkraschen sökte hon en doktorandtjänst på institutionen för Informationsteknologi vid Uppsala universitet. Under fem års tid specialiserade hon sig inom området formella metoder och verifiering som ligger på gränsen mellan matte och data. – I början kändes det faktiskt ganska kämpigt och svårt. Men efter tre år lossnade det och jag hade aldrig haft den tjänst som jag har i dag utan att ha doktorerat, säger hon. Ett av de större långsiktiga projekt som Lisa jobbar med är Impactorium, vilket handlar om att hitta samband mellan observationer och händelser och som används som beslutstödssystem till underrättelseanalytiker. f o r s k n i n g s p r o t o t y p e n i m p a c t o r i u m används för att rapportera, organisera, strukturera, fusionera, modellera och analysera information. Målet med Impactorium är att ge användaren en överblick över en situation för att på så sätt hjälpa till att skapa lägesförståelse. Tekniker som används är exempelvis automatisk analys av bloggar och andra texter på internet, social nätverksanalys samt fusion av olika former av information som till exempel mänskliga rapporter och data från sensorer, förklarar Lisa. a r b e t e t ä r u t m a n a n d e och tvingar henne också att ständigt lära sig nya saker. – Det blir mycket varierade uppgifter där du snabbt måste kunna sätta dig in i olika ämnen, som psykologi till exempel, säger hon.

a t t f o r s k a ä r n å g o t s o m Lisa rekommenderar, hon tycker att det är ett omväxlande och fritt arbete. Lisa har familj och hon menar att FOI är en bra arbetsmiljö för den som vill ha flexibla jobbtider. – Jag börjar ofta klockan sex på morgonen och går hem vid tre. Men det är aldrig några problem, säger hon. Parallellt med jobbet på FOI ingår Lisa i ett VINNOVA-finansierat program som ska ge forskarvärlden fler kvinnliga forskningschefer. De närmaste tre åren ska Lisa Kaati forska kring planigenkänning vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet. Ett forskningsprojekt som ska användas i förebyggande och fredsbevarande syften. – Målet är att utveckla nya teknologier för att exempelvis kunna känna igen planeringen av terrorattacker eller en förutse en naturkatastrof, via internet eller andra kommunikationskanaler, säger hon. l i s a m e n a r att hon aldrig hinner bli trött på sitt jobb, och att det på FOI finns alla chanser att specialisera sig på ett ämne som man brinner för. – Jag får kontinuerligt lite mer ansvar, så att jag växer in i rollen. När jag började här för snart två år sedan hade jag aldrig kunnat tänka mig att jag skulle vara där jag är i dag med det ansvaret som jag har nu, säger Lisa och tillägger att hon gillar kombinationen av att kunna gräva ner sig i ett ämne samtidigt som tempot är högt och arbetsuppgifterna varierade. En annan anledning till att Lisa tycker att jobbet är så roligt är att hon kan se resultat och att hon arbetar med att lösa konkreta problem tillsammans med andra. – Jag utvecklar verktyg som folk faktiskt använder. Om inte i dag så om fem eller tio år, säger hon. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

Forska med oss för en säkrare värld På FOI är vi ungefär 1000 anställda, varav 800 forskare på akademisk nivå. Vi är ett av Europas största institut för tillämpad forskning. Verksamheten drivs i cirka 300 större forskningsprojekt inom ett tjugotal områden, som spänner över hela det naturvetenskapliga fältet till säkerhetspolitik och försvarsanalys. Vi jobbar med krishantering, säkerhetsteknik, datafusion, klimat och miljö, Itsäkerhet, kärnvapenfrågor, skydd mot farliga ämnen, sensorer, ledningssystem och ett stort antal andra frågor inom försvars- och säkerhetsforskning. FOI-forskare ﬁnns ofta i forskningsfronten och över hela skalan från grundforskning till tillämpade studier och utveckling i samarbete med försvaret, näringslivet och den offentliga sektorn. Vill du veta mer om hur det är att jobba på FOI? Besök vår webbplats www.foi.se/jobb

www.foi.se

Jobbet som navigatör skapar nya möjligheter Utlandsresor, en framtida chefstjänst och spännande utmaningar. Det är några av fördelarna med David Strömboms tjänst som navigatör på Sandvik. Examensguiden har pratat med honom om hans dagliga arbete. – Det är ett varierande jobb där jag får arbeta med olika typer av projekt, säger han. TEXT: ASTRID FELDREICH

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

d a v i d s t r ö m b o m h a r j o b b a t på Sandvik i nio år. Under den tiden har han haft flera olika typer av arbetsuppgifter. Sedan drygt ett år tillbaka är hans titel navigatör. En tjänst som innebär mycket resor och spännande utmaningar. – Det är ett varierande jobb där jag får arbeta med olika typer av projekt. Oftast varar projekten ett halvår, men snart ska jag till USA en vecka, så det kan även vara kortare uppdrag, säger David som började sin karriär på Sandvik som processutvecklare. Därefter blev han produktionschef och nu är han alltså navigatör. Vad gör man då som navigatör på Sandvik? – Jag har ansvarat för tre projekt hittills. Sandvik har en samling principer och riktlinjer för hur vi styr vår produktion. Mina uppdrag handlar om att åka ut till olika produktionsfabriker och titta mer övergripande på materialflödet och praktiskt skapa rutiner för verksamheten. Hur kan man planera, anpassa arbetssätt och mäta mål och resultat på bästa sätt? Hur följer de upp arbetssättet? Den typen av problem hjälper jag kunden med så att deras arbetssätt stämmer överens med principerna på Sandvik, förklarar David.

d a v i d j o b b a r ä v e n med olika nivåer, från operatörer till ledningen. För tillfället hjälper han olika enheter att ta fram flöden för nya produktionslinjer. Att det blivit så många år på just Sandvik förklarar David med variationen och utvecklingsmöjligheterna på företaget. Sandvik har egen utbildningsenhet, Sandvik Utbildning AB. De har kurser inom alla möjliga områden, allt från att köra truck till arbetsmiljö, juridik och maskinteknik. Innan David började arbeta på Sandvik hade han utbildat sig till civilingenjör i maskinteknik på Luleå Tekniska Universitet. Samtidigt som han arbetat på Sandvik har han också läst till civilekonom i Gävle. – Sandvik satsar mycket på vidareutbildning för oss anställda. När jag blev chef

fick jag gå flera nya kurser för att lära mig allt om hälsa, miljö och säkerhet. Alla nya kunskaper skapar också möjligheter för oss att arbeta med nya uppgifter. Inom navigationsgruppen har jag till exempel internutbildning två dagar i månaden, säger han. Eftersom David och hans kollegor i teamet får se så många skilda delar av Sandviks produktion har de alla möjligheter att fortsätta som chefer när deras år som navigatörer är avslutade. Det är en global arbetsgrupp och många av Davids kollegor jobbar runt om i världen, bland annat i USA, Indien och Kina med längre projekt. – Jobbet som navigatör påminner lite om en traineetjänst på så vis att den kan leda till någon form av chefstjänst. Tanken är att vi jobbar som navigatörer i några år och sedan fortsätter vi i organisationen som chefer på någon enhet. Själv kan jag tänka mig att jobba i produktionen igen när jag är klar här, säger han.

f ö r a t t p a s s a s o m navigatör på Sandvik måste man enligt David vara bra på att sätta sig in i nya problem snabbt. – Det gäller att kunna lyssna på kundens problem, kunna höja blicken och tänka i större sammanhang. Du hinner inte fastna i detaljer när du ska ta fram en ny flödeslösning till exempel. Då gäller det att kunna samla och ta in mycket data på kort tid. Dessutom är det bra om du kan uttrycka dig på ett tydligt sätt, tipsar han. Stämningen på Sandvik har alltid varit positiv enligt David, även om det senaste årets lågkonjunktur varit tuff. – Sandvik har en bra arbetsmiljö med stora möjligheter att utvecklas inom företaget. Jag har alltid trivts bra här, säger han. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

H I LAN DE R S

:M W]RW M HI QIWX SZmRXEHI WEQQERLERK

,mV XMPP I\IQTIP

vi finns där du minst anar det. Endast 20 procent av världens naturliga diamanter blir smycken. Resterande 80 procent används som industridiamanter. Men det räcker ändå inte. Därför är de flesta diamanter som används inom industrin framställda på syntetisk väg och här kommer Sandviks materialkunnande väl till pass. Koncernen tillverkar även avancerade diamantbestyckade skärverktyg som med optimal prestanda bearbetar superhårda material. Du hittar också resultatet av vårt kunnande i mobiltelefoner, på havets botten, i människors knän och på många andra ställen. Men även om inte du tänker på var Sandvik finns, så gör kunderna det. För våra produkter ökar både deras produktivitet och lönsamhet. Gå in på www.sandvik.se. Där finns mer än du anar!

SKB skapar säker

förvaring

av svenskt kärnavfall

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

Lillemor Claesson Liljedahl är anställd på avdelningen för forskning och säkerhetsanalys på Svensk Kärnbränslehantering, SKB. Hon är doktor i geologi och geokemi och leder ett projekt på Grönland där hon bland annat undersöker hur en inlandsis kan påverka ett slutförvar för använt kärnbränsle. – Ett slutförvar för använt kärnbränsle ska klara myndigheternas säkerhetskrav, som gäller i 100 000 år. Det är en så lång tidsperiod att SKB behöver analysera kommande istider, berättar Lillemor. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

u n d e r 1 9 7 0 - t a l e t gick de svenska kärnkraftsföretagen samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, vars uppgift är att hantera det radioaktiva avfallet och finna en säker plats för slutförvaring. Ungefär ett öre per levererad kilowattimme el går från kärnkraftsföretagen för att finansiera arbetet. SKB har idag cirka 375 anställda, men tillsammans med konsulter och andra samarbetspartners uppgår arbetsstyrkan till runt 750 personer. En av dem är Lillemor Claesson Liljedahl, som är projektledare för Greenland Analog Project (GAP) och ansvarar för ett 50-tal medarbetare. – Under de närmaste 100 000 åren kommer jorden att uppleva en ny istid, så vi behövde en så ”istids-lik” miljö som möjligt att arbeta på. Det är ett projekt där vi samarbetar med Finlands och Kanadas motsvarigheter till SKB, och vi borrar i berget och genom inlandsisen för att undersöka grundvattnets sammansättning och flödesvägar ner till ett djup som motsvarar slutförvarsdjupet på 500 meter. Vi är på plats i längre perioder mellan mars och september, sen är det för kallt och mörkt, berättar Lillemor.

l i l l e m o r p l u g g a d e v i d Göteborgs Universitet och doktorerade vid Stockholms Universitet. Under sin doktorandtid fick hon ett stipendium för att åka till Island och forska. Efter det har hon både jobbat med ett borrningsprojekt på en båt i Japan och varit anställd vid Stockholms Universitet. Redan under studietiden visste Lillemor att SKB skulle vara ett bra ställe för henne.

– Här kombinerar man naturvetenskap och samhällsfrågor, och det tycker jag är intressant. När jag sökte jobb här var det egentligen till en helt annan tjänst, men när de i slutänden valde en annan person blev jag erbjuden att jobba här i alla fall. Så småningom blev jag inblandad i det här projektet och blev tillfrågad att leda det. Nyligen föreslog SKB Forsmark som den bästa platsen i landet för slutförvaring av svenskt kärnavfall. Under 2010 kommer en ansökan att lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen om tillstånd. Runt år 2023 räknar man med att anläggningen står redo att ta emot de första leveranserna av använt kärnbränsle. – Även om det ligger långt fram i tiden så planeras det för det redan nu, vi kommer att anställa mycket ny personal och öppna ett kontor där. Ett slutförvar cirka 500 meter ner i marken är ett omfattande projekt, säger Lillemor.

s o m p r o j e k t l e d a r e är det inte alltid möjligt att vara så delaktig i det praktiska arbetet på plats, men Lillemor försöker vara med så ofta det är möjligt, och det vill hon gärna fortsätta med i framtiden. År 2013 ska hennes nuvarande projekt vara klart, men Lillemor vill gärna var kvar på SKB även efter det. – Jag skulle gärna jobba mer internationellt. Här i Sverige ligger vi långt fram inom det här området jämfört med resten av världen, så det finns mycket jobb att göra i andra länder. Jag kan också tänka mig att ta ett sabbatsår och forska vidare. Det finns så otroligt mycket kunskap och information i det här företaget, vi har experter inom en massa olika områden och det skrivs så många rapporter att man skulle behöva ta några år ledigt för att hinna med det, skrattar Lillemor. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

Ditt arbete kan ha betydelse 100 000 år framåt Vill du jobba i ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt? SKB:s uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Människa och miljö ska skyddas, nu och i framtiden. Uppdraget är så omfattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt. SKB:s metod för slutförvaring av Sveriges använda kärnbränsle bygger på material som funnits länge i naturen och visat sig fungera under lång tid. I juni valde SKB Forsmark som plats för kärnbränsleförvaret. Inom de närmaste åren planerar SKB att ansöka om att få bygga och driva ett slutförvar på denna plats. Vi ﬁnns i Oskarshamn, Stockholm och Forsmark och kommer under de kommande åren att behöva fylla på med kompetens inom en mängd områden. Nu söker vi dig som vill arbeta i ett projekt som kommer att ha betydelse i minst hundratusen år. Välkommen till vår monter och prata framtidsmöjligheter med oss.

Läs mer på www.skb.se

Svensk Kärnbränslehantering AB tar hand om det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk. Vi är ca 375 medarbetare som arbetar med höga krav på säkerhet för människa och miljö. Våra ägare är de svenska kärnkraftsföretagen.

”Jag ville prova

på att arbeta i

olika länder”

För Sara Götesson har Arla Foods Future Fifteen (F15) Graduate Programme inneburit chansen att jobba på tre helt olika avdelningar i olika länder. Efter huvudkontoret i Danmark och Stockholm avslutar hon nu programmet i England. Sara berättar om ett härligt företag med spännande utmaningar och långsiktigt tänkande. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

HANDEL & VARUMÄRKEN

s a r a a r b e t a r u n d e r å t t a m å n a d e r med IT-projekt i England och driver just nu utvecklingen av böndernas hemsida med ett nytt prognosverktyg för hur mycket mjölk gårdarna kommer att producera. Ett spännande arbete som innebär allt från gårdsbesök för att testa prognosverktyget, till att förstå nuvarande IT-systemet, och utforma lantbrukarnas hemsida för framtiden. Parallellt driver hon tillsammans med andra F15-kollegor ett kreativt och utmanande innovationsprojekt om hur mjölk kommer att säljas i framtiden. – Jag gillar bredden, att verkligen förstå Arla från ”Ko till Konsument”. Jag uppskattar att jag fått arbeta i olika länder och på olika avdelningar eftersom jag inte visste vilken funktion som passar mig bäst. Jag började som F15-trainee i september 2008, då programmet var helt nytt. Jag sökte för att det verkade så utmanade, välorganiserat och internationellt, samtidigt som jag verkligen attraherades av företagets värderingar och produkter, berättar Sara som verkligen tycker att företaget och F15 programmet överträffat hennes förväntningar.

e t t p a r g å n g e r o m å r e t träffas Sara och hennes F15-kollegor för Team Training, vilket är gemensamma utbildningsdagar. Där får de lära sig mer om företagets strategi, projektledning och ledarskap samt att de praktiskt får arbeta med personlig utveckling. Varje F15 har också tilldelats en så kallad sponsor, en senior chef inom Arla Foods som fungerar som mentor. – En fördel som F15 är att man förväntas vara proaktiv, nyfiken och vetgirig, och får möjlighet att träffa olika intressanta personer på företaget. Det är väldigt allmän-

bildande och ger en bred inblick i företaget att vara trainee. Jag har fått möjlighet att arbeta med frågor inom koncern-HR, innovation av färskvaror samt planering och produktion av Castello-ost. Under min introduktion har jag också varit ute hos våra bönder, på mejerier och följt med säljare och distributionsbil ut i butikerna. Förutom att lära sig nya saker är det roligt att själv kunna bidra med något. Som när jag och en annan F15 höll workshops för olika avdelningar om Arlas värderingar och karaktär, vilket är något vi jobbat mycket med under våra Team Trainings. Det blev ett givande och roligt utbyte där vi alla kunde lära av varandra, säger Sara entusiastiskt.

p a r a l l e l l t m e d att utbilda sig till ekonom vid Linköpings Universitet jobbade Sara extra på en marknadsavdelning och en konsultbyrå med varumärken vilket ökade hennes intresse för konsumentprodukter. Hon var även aktiv i den europeiska studentföreningen ESTIEM, som arrangerar aktiviteter i olika länder för att ge studenter internationella erfarenheter. I framtiden vill hon gärna fortsätta jobba utomlands, och se mer av Arlas organisation. – I en så stor internationell organisation finns det många olika spännande avdelningar och arbetsuppgifter. Dessutom händer det mycket i ett expansivt företag, exempelvis köpte vi för ett år sedan ett bolag i Nederländerna, har inlett ett stort samarbete med Starbucks och håller nu på att bygga världens största mejeri i England. Och det är så tacksamt att jobba med så roliga produkter, jag är stolt varje gång jag är i mataffären! Q

EXAMENSGUIDEN VT10

Den familjära känslan på IKEA ingen myt IKEA är bland det svenskaste vi har, och få är de som inte har någon åsikt om eller relation till företaget. Uppvuxen i Älmhult var det för Emma Theandersson en självklarhet att sommarjobba på varuhuset under gymnasietiden, och nu har hon arbetat inom koncernen i en tredjedel av sitt liv. Emma berättar om ett företag där fina titlar och hierarki har fått stryka på foten till förmån för sunt förnuft och prestigelöshet.

n å g o t s o m e m m a återkommer till är

s e d a n n å g r a å r t i l l b a k a jobbar Emma som HR-specialist i

att det är så ”nära” på IKEA, att hon som anställd blir sedd och lyssnad på. Prestigelösheten och familjekänslan inom företaget är vida omtalad, och enligt Emma ingen myt. – Här är det helt ok att knacka på hos en VD och ifrågasätta saker. Här är alla lika. Jag skulle nog bete mig annorlunda mot en VD på ett annat stort företag. Vill man ha flashiga titlar är IKEA nog inte rätt plats, men tycker man om att göra saker tillsammans så trivs man bra här. När Emma rekryterar ny personal tittar hon mest på personlighet, värderingar och vilken potential man har att utvecklas inom företaget. – Vi vill att de vi anställer ska ha fullgjort sin examen, som bevis på att man slutför saker man tagit på sig. Värderingar är dock det allra viktigaste. Kunskap kan man alltid ta till sig, men hur man ser på saker är en del av vem man är.

Älmhult. Hennes uppgift är att marknadsföra företaget som arbetsplats mot studenter på universitet och högskolor, och är bland annat ute på många mässor och arbetsmarknadsdagar. Emma berättar att IKEA:s olika svenska bolag ligger fördelade mellan Helsingborg, där bland annat huvudkontoret för de svenska varuhusen finns, och Älmhult, där hela 12 av bolagen ligger. Att det finns så många olika delar inom företaget gör IKEA till en arbetsplats för hela livet, och nyligen firades en kvinna som arbetat där i 50 år. Emma har visserligen många år kvar dit, men hon ser det inte alls som omöjligt att stanna kvar i många år.

b l a n d i k e a : s 9500 artiklar har Emma en favorit, stolen IKEA PS ELLAN. Det är en slags gungstol som också funkar till matbordet. Den är gjord av träflisor och ”klickas” enkelt ihop. – Jag gillar den för att den är miljövänlig och har en cool design. Dessutom gillar jag att gunga på stolen, vilket jag tryggt kan göra med den här! Q

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

HANDEL & VARUMÄRKEN

– Just nu har jag svårt att se mig själv någon annanstans. Skulle jag tröttna på mitt jobb så finns det ju 11 andra bolag dit jag kan söka mig. Det finns så många möjligheter, och så många saker jag skulle vilja hinna jobba med. IKEA satsar mycket på personalen, och man har möjlighet att prova på nya saker och kompetensutveckla sig själv genom interna utbildningar.

s o m 1 8 - å r i n g b ö r j a d e Emma Theandersson jobba i kassan på IKEA-varuhuset i Älmhult. Under utbildningen till beteendevetare vid Högskolan i Halmstad fortsatte hon att jobba under loven, och fick ett vikariat på kundserviceavdelningen. Under sina fyra år i Halmstad tog Emma också ett halvår ledigt för att resa till Sydney – för att jobba på IKEA. – Det var väldigt speciellt! Det var ett pyttelitet varuhus och en del kunder var inte riktigt insatta i vårt sätt att jobba, och förstod inte varför de skulle bygga ihop sina möbler själva. Men det mesta var faktiskt likadant som i Sverige och personalen hade samma värderingar som vi. Folk tyckte också att det var lite kul att det kom dit en tjej från Älmhult, och som hade hälsat på Ingvar Kamprad! säger hon och skrattar.

EXAMENSGUIDEN VT10

Â&#x2039; ,QWHU ,.($ 6\VWHPV % 9

/2: 7 &26 BCH

6IH BM 5H 5 H 7CG

7DNH HYHU\WKLQJ \RXÂ¶YH OHDUQHG WR D ZKROH QHZ OHYHO RI GRLQJ +RZ IDU ZLOO WKDW KDUG HDUQHG SLHFH RI SDSHU WDNH \RX" :LWK RSSRUWXQLWLHV ZRUOG ZLGH LQ SURGXFW GHYHORSPHQW ,7 GLVWULEX WLRQ VDOHV SXUFKDVLQJ DQG PXFK PRUH \RX FDQ VKDSH WKH ,.($ FDUHHU \RX ZDQW LQ WKH VWDJHV WKDW ZRUN EHVW IRU \RX <RXÂ¶OO JDLQ H[SHULHQFH ZRUNLQJ ZLWK SURIHVVLRQ DOV IURP D ZLGH UDQJH RI Â¿HOGV $QG ZRUN ZLWK FKDOOHQJLQJ DQG GLYHUVH DVVLJQPHQWV LQ DQ HQYLURQPHQW ZKHUH \RXU LGHDV ZLOO EH KHDUG

DV PDQ\ SHRSOH DV SRVVLEOH FDQ DIIRUG WKHP <RXÂ¶OO EH SDUW RI D JOREDO IDPLO\ RI FROOHDJXHV WKDW VKDUHV DQ XQFRPPRQ FRU SRUDWH YDOXH WR FUHDWH D EHWWHU HYHU\GD\ OLIH IRU WKH PDQ\ SHRSOH <RXÂ¶YH JRW \RXU GHJUHH ,I XVLQJ LW WR ODXQFK D FDUHHU ZKHUH \RX QHYHU VWRS OHDUQLQJ VRXQGV JRRG OHWÂ¶V KDYH D FKDW ZZZ ,.($ VH VWXGHQW

,.($ LV D KRPH IXUQLVKLQJ FRPSDQ\ WKDW RIIHUV ZHOO GHVLJQHG IXQFWLRQDO KRPH IXUQLVKLQJ SURGXFWV DW SULFHV VR ORZ WKDW

,.($ 6( 678'(17

Â·7 '21 ((' & 68& $1< $7 6 7 &2

H FKDZ OOHQJH

EXAMENSGUIDEN VT10

IT, MANAGEMENT & TELEKOM BYGG & FASTIGHET

EXAMENSGUIDEN VT10

Välkomnande

atmosfär på

Hewlett Packard Med verksamhet i över 160 länder är Hewlett Packard en av världens största leverantörer av IT-lösningar. Produktspecialist David Josefson berättar om en arbetsplats som uppmuntrar egna initiativ och som följer devisen ”learning by doing”.

men det händer också att han får resa lite längre, och just att åka ut och träffa kunderna är det David tycker är allra roligast. – Jag vill ut och skapa relationer. När jag var ny här hade jag mest kontakt med kunden när affären redan var i gång, men i takt med att jag har lärt mig mer har jag kunnat ge mig ut och skapa egna affärer.

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

p å h p i s v e r i g e a r b e t a r de

IT, MANAGEMENT & TELEKOM

d a v i d j o s e f s o n ä r u t b i l d a d till civilekonom med inriktning på retail management. Under sin sista termin började David se sig om efter arbete, och såg att platsannonserna som sökte ekonomer dominerades av tjänster som controller och analytiker. – Det kändes inte så kul för mig. Jag hade jobbat en hel del med försäljning mot konsument förut, bland annat jobbat i sportbutik och drivit en lanthandel i skärgården en sommar. Så när jag såg en annons från HP där de sökte traineer inom försäljning så sökte jag. Första träffen med sin blivande arbetsgivare fick David under den rekryteringskväll med speedintervjuer han hamnade på. Efter det fick han komma på en djupintervju och blev sedan antagen som en av fem till HP’s traineeprogram. Under ett år fick han lära sig om företaget, dess produkter och hur arbetet fungerar, och träffa traineer från andra europeiska länder.

d a v i d b e r ä t t a r att IT-branschen inte var ett helt väntat val för honom som ekonom, men att han har lärt sig snabbt. Och för den som är driven står alla vägar öppna, för på HP finns inga utstakade karriärvägar. – Här är det väldigt mycket ”learning by doing”, vilket passar mig. Man får mycket ansvar, man uppmanas att ta egna initiativ och kommer det ett hinder så löser man det. Och om jag ska ut till en kund och prata om något väldigt tekniskt kan jag ta med mig en tekniker härifrån för att förklara de saker jag inte kan, säger han. David arbetar i dag som produktspecialist på området servrar, som är ett av HP’s huvudområden, även om företaget för oss konsumenter mest är känt för sina datorer och skrivare. Arbetet handlar mycket om att hitta de bästa och mest effektiva lösningarna för kunden, och också om att få HP’s partners att vilja sälja produkterna vidare till sina kunder. David har de flesta av sina kunder i Stockholmsområdet,

flesta inom försäljning, men det finns också goda möjligheter att jobba utomlands, vilket är en chans som välkomnas av David, som redan har en hel del internationella erfarenheter bakom sig. Han har bott och pluggat i både USA, Frankrike och Hongkong, vilket han tror var en fördel när han sökte jobbet. Saker han tror är viktiga för att trivas på HP är bland annat att man är självgående och hela tiden vill framåt. – Man måste vara driven, och tydlig med vad man vill. Det är ett väldigt fritt jobb, jag måste inte sitta här och jobba alltid. Jag har mina kunder och mina mål som jag ska uppnå, men hur jag väljer att göra det är upp till mig. Det är också viktigt att vara öppen och social, och att våga gå utanför sin ”comfort zone” och lära sig nya saker. Medelåldern på HP är relativt hög i dag, men det görs en medveten satsning på att få in unga människor i företaget. – Kommer man hit som nyutexaminerad är man en person som företaget satsar på, säger David, som beskriver en arbetsplats med välkomnande atmosfär och god stämning kollegor emellan. – Sen är det ju väldigt kul att jobba på ett företag som är marknadsledande och ligger i framkant, avslutar David. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

Stretch. Strive. Succeed. Hewlett Packard (HP) is a market leading IT company with presence in more than 170 countries worldwide and around 300 000 employees. The HP head ofďŹ ce is situated in Palo Alto, California. The HP portfolio is wide and includes hardware products as well as services and solutions. The career opportunities for young graduates are endless. The roles at HP include account managers, sales specialists, project managers, solutions architects, delivery managers, ďŹ nancial analysts and more! Working for HP is about winning the right way for customers, for employees and as a global citizen.

www.hp.com/go/jobs www.hp.com/go/video

Kompetensbygget ledde till traineeplats på NCC Frida Nordvall fick kontakt med byggföretaget NCC tidigt genom Kompetensbygget, ett praktikprogram för studenter under utbildning. Efter utbildningen fick hon möjlighet att välja mellan en vanlig tjänst eller att börja som trainee. – Jag ville gärna se flera delar av företaget så jag valde därför att bli trainee, säger Frida. TEXT: MALIN SVENSSON

BYGG & FASTIGHET

f r i d a n o r d va l l ä r c i v i l i n g e n j ö r inom väg och vatten och kom i kontakt med NCC redan under första studieåret på Lunds Tekniska Högskola. De erbjöd då studenter att söka till Kompetensbygget, ett tre år långt program inom NCC som garanterade praktik på somrarna samt ex-jobb. – Först jobbade jag två somrar i produktionen och sedan en inne på kontor. Under terminerna arrangerade NCC seminarier och när jag skulle göra mitt examensarbete åkte jag till huvudkontoret i Solna för att göra det där. – Även om Malmöregionen är attraktiv och det händer mycket här så är det en stor fördel att kunna flytta runt på det sättet. Under sin tid som trainee hann Frida både med att jobba ett halvår på kalkyl, som anbudsingenjör, samt ett år i produktion, som arbetsledare. Sedan ett år tillbaka är hon nu kundkontakt på ett husprojekt i Lund. – Det är superkul att både kunna ha möjlighet att vara ute i produktion samt inne på kontoret, eftersom man då lättare förstår hela processen från anbud till färdig produkt.

t r a i n e e p e r i o d e n s t r ä c k e r s i g upp till två år och förutom teoretisk fördjupning inom ekonomi, juridik och ledarskap, fick Frida också praktisk kompetens i bland annat produktionsplanering, arbetsplatsekonomi och kalkylering. Upplägget är individuellt och hon valde att dela upp traineetjänsten i perioder. – För att få en helhetsförståelse för NCC valde jag att vara på så många avdelningar som möjligt. Först kalkylavdelningen där det görs anbudsberäkningar på

inkommande projekt, sedan i produktion som arbetsledare och slutligen en period här, där kontakten med slutkunden är mer i fokus. Idag går största delen av hennes dag åt till att vara i kontakt med kunder för att svara på deras frågor angående NCCs produktion. Tidigare i produktionen handlade det mer om att lösa tekniska detaljer på plats samt att arbetsleda yrkesarbetarna. – Ja, det är ganska komplext det där med ett bygge, ifrån att den första idén eller förfrågan kommer på papper till att allt står färdigt och lämnas över till kund. Det är mycket som skall arbetas igenom och för att lära sig hela processen finns det många olika roller och arbetsuppgifter att sätta sig in i. Ett traineeprogram ger goda möjligheter att börja det arbetet.

k a r r i ä r m ö j l i g h e t e r n a är annars många då NCC är ett stort företag med många olika avdelningar inom samma väggar. Som trainee fick Frida möjlighet att se hela företaget, vilket gav henne en känsla för vad hon eventuellt ville göra med en framtida karriär. – NCC öppnar upp möjligheterna till nätverkande på flera olika sätt. De ordnar, bland annat, nationella träffar med övriga traineer och ett kvinnligt nätverk som heter Stella. Jag har nu också, sedan traineeperioden, kvar en fadder samt en mentor som jag försöker träffa var åttonde vecka för att prata med och få tips på vad man kan göra härnäst. Just nu trivs jag jättebra nära produktionen ute i bodarna, men man vet aldrig vad som händer i framtiden. Att det blir NCC, det vet jag i vilket fall. Q

EXAMENSGUIDEN VT10

FOTO: BRUNO EHRS ILLUSTRATION: TOBIAS FLYGAR

PROVSMAKA PÅ NCC VÅRT TRAINEEPROGRAM är den perfekta övergången från teori till praktik. Här har du chansen att prova på olika saker innan du väljer vad som lockar mest. På så sätt utvecklar du en bred kunskap om både NCC och byggbranschen. På vår webbplats kan du läsa mer och göra en intresseanmälan. Där hittar du också vår blogg och kan läsa om vardagen som trainee. Välkommen!

www.ncc.se/trainee

MILJÖFRÅGOR, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ELLER KATASTROFBISTÅND?

Livet är så mycket mer än jobb. Du vill göra karriär men har också energin att påverka och vill göra skillnad. Vi kan hjälpa dig hitta den ideella organisation som är rätt för dig att stödja. Charity Rating står på givarens sida. Vårt uppdrag är att göra information om ideella organisationer mer lättillgänglig - oavsett om du vill ge din tid eller dina pengar. På www.charityrating.org hittar du vår kostnadsfria webbguide med information, analyser och rapporter om ideella organisationer. Välj inte bara jobb – välj hur du ska hjälpa till att göra världen lite bättre! Lycka till.

CHARITY RATING Kungsgatan 29, 4tr, 111 56 Stockholm Tel: 08 - 525 05 155, Fax: 08 - 525 05 101 www.charityrating.org, info@charityrating.org

Framtids-

utsikter Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2014 2009 | Redaktör Ossian Wennström

Examensguiden publicerar här en del ur SACO-rapporten Framtidsutsikter. Läs hela rapporten på www.saco.se

Förord Kris råder och arbetslösheten ökar. Erfarenheter från tidigare konjunkturnedgångar visar att akademiker inte är förskonade från arbetslöshet. Är det då värt att satsa på en högskoleutbildning? Ja, det tycker jag. Tänk långsiktigt! En akademisk utbildning är en investering för hela livet. Den ökar chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att få ett spännande och utvecklande yrke. Ju mer man vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan man också vidta åtgärder för att hantera detta. Saco vill gärna inspirera till högskolestudier. Den som vill läsa vidare och har nödvändiga förkunskaper ska inte hindras från akademisk utbildning bara för att det är svårt att hitta bra information. Saco sprider information om akademikeryrken genom att ge ut boken Välja yrke, som i år kommer i sin 51:a upplaga. I Välja yrke beskriver våra 23 förbund det de kan bäst: vad olika yrken innebär, vilken utbildning som krävs och hur den framtida arbetsmarknaden inom yrket ser ut. Texterna om framtiden ligger till grund för den här rapporten. I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem år. Det är viktigt att se framåt redan när man väljer yrkesbana. Vi hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd för den som väljer, men också att den ska inspirera till att ta reda på mer. Valet av utbildning är ett av de viktigaste vägval vi gör i livet. Det är viktigt att låta det egna intresset styra och att låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är det minst lika viktigt att leta reda på så mycket det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter och om arbetsmarknaden. I det sökandet hoppas och tror jag att Framtidsutsikter kan vara en god hjälp. Anna Ekström Sacos ordförande

EXAMENSGUIDEN VT10

Inledning För den som vill läsa vidare efter gymnasieskolan finns en mängd olika utbildningar och inriktningar att välja mellan. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut när man är klar med sin utbildning är osäkert. I den här skriften ges en översikt av vad Sacos olika förbund tror om utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken. Prognoserna handlar om arbetsmarknaden på fem års sikt. Ett unikt material Arbetsmarknadsbedömningarna i denna rapport är en bearbetad sammanställning av ett stort antal arbetsmarknadsprognoser som Sacos förbund, samt några andra uppgiftslämnare, gjort för boken Välja yrke. Välja yrke publiceras varje år i samband med Saco Studentmässor, och delas bland annat ut till alla avgångsklasser i gymnasiet. Materialet i denna rapport är unikt i sitt slag. Saco – Sveriges akademikers centralorganisation – är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om arbetsmarknaden inom sina yrkes- och utbildningsområden. Saco består av 23 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de organiserar akademiker, exempelvis ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har förbunden närmare 600 000 medlemmar. Genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor, företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och genom att arbeta med professions- och utbildningsfrågor har förbunden goda kunskaper om hur utbud och efterfrågan utvecklas sig på arbetsmarknaden. I denna sammanställning kan du enkelt ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av akademikeryrken.

Balansen mellan utbud och efterfrågan En prognos för tillgången på arbeten för ett visst yrke är summan av en lång rad antaganden. För det första handlar det om antaganden om utbudet av arbetskraft inom yrket; antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. För det andra handlar det om antaganden om tillgången på arbete för ett visst yrke – det vi kallar efterfrågan på arbetskraft. Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: • Hur många som examineras. Antalet examinerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenternas utbildningsval och utbildningssystemets dimensionering • Hur många som går i pension • Vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med. Det beror till stor del på arbetsmarknadens villkor (lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera)

Om prognoserna

• Migration, både in- och utvandring

För den som ska välja en utbildning inför sitt framtida yrkesliv är det bra att ha en uppfattning om framtidsutsikterna inom de yrken som verkar intressanta. Då kan prognoser vara ett bra stöd. Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, vilket innebär att de handlar om arbetsmarknaden år 2014. En viktig anledning till att vi valt att bedöma utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dem som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbildning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara om ungefär fem år. Den fråga som uppgiftslämnarna till den här skriften har tagit ställning till är om det om fem år kommer att råda brist på arbetskraft, balans mellan utbud och efterfrågan eller om det kommer att finnas ett överskott på arbetskraft.

• Regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke. Allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, exempelvis läkaryrket

• Med brist på arbetskraft menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler jobb än utbildade. Brist innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem.Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. • Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. • Med överskott på arbetskraft menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Överskott innebär vanligen risk för arbetslöshet.

Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: • Befolkningens åldersmässiga sammansättning. Fler födda kan innebära ökat behov av exempelvis lärare. Fler äldre kan enligt samma logik betyda ett ökat behov av vård och omsorg • Ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster • Konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt • Politiska prioriteringar och beslut. Till exempel ökade efterfrågan på lärare när den svenska grundskolan utökades från sju till nio år • Tekniska innovationer • Nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse

EXAMENSGUIDEN VT10

När det gäller efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke gäller det också att vara medveten om att det inom många yrken finns olika utbildningsgrupper som konkurrerar om samma jobb. Detta betyder att även om efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke bedöms vara oförändrad kan arbetsmarknadsutsikterna för olika utbildningsgrupper inom yrket skilja sig åt. En långsiktig trend på arbetsmarknaden har varit ökad specialisering. Detta har i stora drag inneburit en utveckling mot att det inom ett och samma yrke finns allt färre utbildningsbakgrunder representerade, samtidigt som personer med en och samma utbildningsinriktning finns representerade inom allt färre yrken. Sammanfattningsvis gäller att det inte alltid räcker med att ta reda på sitt drömyrke. Lika viktigt kan vara att ta reda på hur man bäst utbildar sig för att i framtiden få utvecklas och jobba inom just det yrket. Ofta finns flera alternativa utbildningsvägar. Det är viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och utbildningsanordnare.

Verkligt utfall Prognos

Osäkerhet Prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det faktiskt inte ens när prognoser är som allra bäst. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i en prognos. Till exempel vet vi inte hur det allmänna konjunkturläget kommer att utvecklas. Samtidigt vet vi att i vissa lägen så är konjunkturläget den enskilt viktigaste faktorn. Generellt gäller att privat sektor alltid är mer känslig för konjunktursvängningar än offentlig sektor. När konjunkturen svänger kan situationen på arbetsmarknaden förändras mycket snabbt. Förutom konjunkturläget finns en lång rad andra faktorer som också är svåra eller omöjliga att förutse på fem års sikt. Arbetsmarknaden kan exempelvis påverkas av förändrade konsumtionsmönster. Nya lagar, regelverk eller politiska prioriteringar kan plötsligt och dramatiskt ändra förutsättningarna på arbetsmarknaden. I figuren nedan illustreras hur verklighetens arbetsmarknadsläge ibland skiljer sig från den långsiktiga trend som prognosen försöker förutsäga. Den räta linjen är prognosen, medan verklighetens arbetsmarknadslägen (den böljande kurvan), både kan vara bättre och sämre än det som prognosen förutsagt. Prognosen bygger på faktakunskap om ett antal kända faktorer och antaganden om det som är okänt. I praktiken har de okända faktorerna ofta stor betydelse för hur det verkligen blir ett visst år.

EXAMENSGUIDEN VT10

Framtid

Eftersom prognoser ibland har fel är det viktigt att vara uppmärksam på de antaganden som kan vara särskilt osäkra. Det finns också alltid anledning att fråga: Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna? För att underlätta för läsaren är därför bedömningarna i Framtidsutsikter utrustade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning, som uppgiftslämnarna i Framtidsutsikter svarar för. Det hela har gått till så att uppgiftslämnarna har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan ett och fem. Ett på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och fem innebär mycket hög grad av osäkerhet. Viktigt är att understryka att även om en prognos bedöms ha mycket låg osäkerhet innebär det inte att prognosen är säker. Alla prognoser bygger på antaganden, och om förutsättningarna ändras kan prognosen slå fel. Prognoser ska därför alltid ifrågasättas!

Arbetsmarknadens kännetecken Vid sidan om osäkerhetsmåttet kan den som vill veta mer om de arbetsmarknadsmässiga riskerna för ett visst yrke ha stor nytta av information om hur utvecklingen historiskt har sett ut på arbetsmarknaden för ett yrke. Uppgifter om vad som har hänt i samband med tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad som är rimligt att förvänta sig vid en framtida nedgång. Läsaren bör fråga sig: Vad har hittills kännetecknat arbetsmarknaden för yrket? Till läsarens hjälp har uppgiftslämnarna i den här skriften beskrivit hur arbetsmarknaden sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbetsmarknaden kännetecknats av stora eller små skillnader i arbetslöshet mellan hög och lågkonjunktur; det vill säga om konjunkturläget påverkar chanserna att få jobb i stor eller i liten utsträckning.

Prognosens riktning En del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår stora förändringar av arbetsmarknadsläget fram till år 2014. När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras väsentligt finns det anledning att ställa frågor om förändringens orsaker: Vad är det som kommer att göra situationen så annorlunda? Bedömningar som förutspår en väsentlig förändring på arbetsmarknaden är i den här skriften utmärkta med pilar som visar förändringens riktning:

När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras så att till gången på jobb ökar väsentligt markeras detta med en uppåtgående pil. När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras så att tillgången på jobb minskar väsentligt markeras detta med en neråtgående pil.

Brist är inte alltid bra För den som tar del av en prognos är det viktigt att vara medveten om att brist, eller stor tillgång på jobb, inte självklart är det samma som att exempelvis utvecklingsmöjligheterna, arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra. Ibland beror brist nämligen på att det finns problem inom dessa eller andra områden. Varje signal om att det kommer att finnas mycket gott om jobb bör väcka frågan: Varför brist? Skälen till att det uppstår brist på arbetskraft kan vara många. När en brist beror på att få väljer att utbilda sig mot ett visst yrkesområde eller när de som utbildat sig väljer att söka sig till andra områden finns stor anledning att ta reda på mer. Förutom att det är angeläget att ta reda på om orsakerna till brister är det också viktigt att vara medveten om att brister, oavsett orsak, kan påverka arbetsförhållandena inom yrket. Brist kan för de yrkesverksamma inom ett yrke innebära ökad övertid, ökad stress och mindre möjligheter att ta raster. Brist, i kombination med andra missförhållanden, är ibland också orsak till ökade sjukskrivningar eller att kompetent personal söker sig bort. Sacoförbunden kan ge bra information om villkor och arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkesområden.

I tabellen används tre rubriker, brist, balans och överskott: • Med brist på arbetskraft menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler jobb än utbildade. Brist innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. • Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. • Med överskott på arbetskraft menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Överskott innebär vanligen risk för arbetslöshet.

Förklaring till pilarna i tabellen:

Utbildning är en investering Att skaffa sig en akademisk utbildning är en stor investering i både tid och pengar. Detta är något som många inte ens reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning på sin utbildningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. För någon handlar det om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon annan handlar det om att få ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det om trygghet eller att få en bra lön. Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen egentligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt, men frågan är lika viktig för det. Att svara på frågan är ett viktigt led i att fatta ett klokt utbildningsbeslut. För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden alltid viktigt eftersom det handlar om de framtida möjligheterna att få utöva sitt yrke. För detta kan prognoserna i denna skrift vara till nytta. Om framtidsprognosen för ens drömyrke ser dyster ut är frågan om vad utbildningen är värd särskilt viktig. Då handlar det om att väga risken för att exempelvis tvingas utstå perioder av arbetslöshet, jobba på annan ort, jobba deltid, acceptera korta anställningar och acceptera en låg lön, mot utbildningens möjligheter och fördelar. Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och fundera över olika alternativa vägar att nå sina mål.

När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras så att tillgången på jobb ökar väsentligt markeras detta med en uppåtgående pil. När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras så att tillgången på jobb minskar väsentligt markeras detta med en neråtgående pil.

EXAMENSGUIDEN VT10

Sammanfattande tabell BRIST Apotekare Arbetsterapeut Arkitekt Biomedicinsk analytiker

Trend

BALANS

Trend

ÖVERSKOTT

Agronom

Beteendevetare

Arbetsförmedlare

Bibliotekarie

Arbetsmiljöingenjör

Film-/Radio-/Tv-yrken

Arkivarie

Folkhälsoplanerare

Brandingenjör

Audionom

Förlagsredaktör

Cytodiagnostiker

Biolog

Hälsopedagog

Biomedicinare

Hälsoutvecklare

Församlingspedagog

Civilekonom/Ekonom

Hälsovetare

Gymnasielärare i yrkesämnen

Civilingenjör

Idrottsvetare/Idrottspedagog

Datavetare

Kommunikationsyrken

Fysiker

Högskoleingenjör Jägmästare

Diakon

Kultur- /Museiyrken

Kiropraktor

Dietist

Landskapsingenjör

Logoped

Geovetare

Lärare i grundskolans senare år/Lärare i grundskolans tidiga år/ Gymnasielärare allmänna ämnen

Läkare Lärare/Forskare vid universitet och högskolor

Hortonom Inredningsarkitekt

Trädgårdsingenjör

Planeringsarkitekt

Jurist

Optiker

Präst

Kemist

Personalvetare

Receptarie Reservofficer Röntgensjuksköterska Sjukgymnast

Socionom Språkyrken

Lantmästare

Lots Matematiker Miljö- och hälsoskyddsinspektör

Kostvetare/Kostekonom Landskapsarkitekt

Sjöbefäl Skogsmästare

Hippolog

Lärare i omvårdnad och omsorg

Psykolog

Trend

Miljövetare Nutritionist Officer/Specialistofficer Samhällsvetare

Sjukhusfysiker Sjuksköterska Skolledare Systemvetare

Studie- o. yrkesvägledare Tandhygienist Tandläkare Veterinär

EXAMENSGUIDEN VT10

§ §

Yrkesområden med brist på arbetskraft år 2014 Med brist på arbetskraft avses att det om fem år antagligen kommer att finnas fler jobb än utbildade inom yrkesområdet. Brist innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Apotekare Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetskraft

© Apoteksmarknaden har nyligen omreglerats, nya regler gäller från och med den 1 juli 2009 och det har blivit möjligt för flera än staten att äga apotek. Erfarenheter från liknande förändringar i andra länder visar att tillgängligheten till apotek ökar, både genom fler apotek och genom utökat öppethållande. Det har också medfört ett ökat behov av farmacevter, vilket är den förväntade utvecklingen även i Sverige. En del uttalanden från de nya apoteksbolagen tyder på att det kommer att anställas en större andel apotekare än idag, exempelvis för uppgifter som har med övergripande kvalitet och säkerhet att göra. Dessutom kommer en relativt stor andel av de yrkesverksamma farmacevterna på apotek idag att gå i pension inom en femårsperiod, vilket gör att efterfrågan på apotekare troligtvis ökar på apotek. Allt fler läkemedelsföretag anställer i större utsträckning farmacevter, framför allt apotekare, inom marknadsföring och försäljning. Samtidigt vet vi att många läkemedelspatent löper ut de närmaste åren, vilket kan leda till neddragningar inom läkemedelsföretagen. Omregleringen av apoteksmarknaden kan möjligtvis även öka behovet av farmacevtisk kompetens på många läkemedelsföretag, på grund av att fler apotek öppnas och att aktörerna på marknaden mångdubblas. Med en ökad andel äldre, som använder många olika läkemedel, behöver hälso- och sjukvården och omsorgen ordna så att de gamla får hjälp och stöd med sin läkemedelsbehandling. Både politiker och verksamheterna har uppmärksammat behovet av farmacevtisk kompetens för att klara den uppgiften och landsting och kommuner anställer eller anlitar i allt större utsträckning apotekare för att arbeta med patienter/klienter direkt eller för att utbilda och stödja annan personal när det gäller läkemedelsfrågor. Även apoteken utökar den typen av service. Det gör att efterfrågan på apotekare sannolikt ökar i framtiden. Sammantaget gör detta att det inom en femårsperiod rimligtvis kommer att uppstå en brist på apotekare. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan högoch lågkonjunktur. Då apoteksmarknaden nyligen genomgått en omreglering, så är det svårt att förutsäga den framtida arbetsmarknaden för apotekare. Prognosens osäkerhet uppskattas därför till 4 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges Farmacevtförbund, www.farmacevtforbundet.se

Arbetsterapeut Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetskraft

I dag råder balans på arbetsmarknaden för arbetsterapeuter, men det finns stora variationer regionalt och lokalt i landet. På vissa orter är det idag svårigheter att rekrytera arbetsterapeuter samtidigt som det på utbildningsorterna råder ett visst överskott. Antalet arbetsterapeuter i yrkesverksam ålder växer, men ökningstakten har på senare år dämpats av att medelåldern blivit högre och alltfler går i pension. Enligt SCB:s prognoser kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att

öka snabbare än vad lärosätena hinner utbilda. På fem års sikt väntas det därför råda brist, men regionalt kommer skillnaderna vara stora och nyexaminerade kan behöva flytta för att få jobb. Samhällets ökade insikt om fördelarna med god rehabilitering och förebyggande insatser påverkar i hög grad framtida efterfrågan på arbetsterapeuter. Även den demografiska utvecklingen påverkar behovet av arbetsterapeutiska insatser eftersom antalet äldre i befolkningen kommer att öka under den närmaste tioårsperioden. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. En majoritet arbetsterapeuter arbetar inom den offentligt finansierade vården och omsorgen. Arbetsterapeuters arbetsmarknad styrs i hög grad av människors behov av rehabilitering och därför påverkas den inte så mycket av hög- respektive lågkonjunktur. Enligt SCB:s prognoser väntas sysselsättningen öka inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen och därför är prognosen relativt säker. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, www.fsa.akademikerhuset.se

Arkitekt Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft De senaste åren har byggandet ökat stadigt. Ett fortsatt starkt byggande och många arkitekter som går i pension de närmaste åren gör att prognosen pekar mot att det bli brist på arkitekter i framtiden. Typiskt för yrket är relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli/arkitekt

Brandingenjör Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft Vår bedömning grundar sig på det faktum att arbetslösheten inom gruppen har varit låg under en följd av år, oavsett konjunkturläge. Arbetsmarknaden har också successivt breddats för brandingenjörerna. De flesta arbetar fortfarande inom räddningstjänsten, men idag anställs allt fler i olika former av privat verksamhet (försäkringsbolag, byggföretag och konsultverksamheter). Vår bedömning är att den utvecklingen kommer att fortsätta. Sammantaget ser vi därför positivt på det framtida arbetsmarknadsläget, också med hänsyn tagen till att utbildningen förutom i Lund sedan ett par år nu anordnas även vid Luleå tekniska universitet. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Sett över längre tid har arbetslösheten för brandingenjörer varit mycket låg, oavsett konjunkturläge, och väsentligt lägre än för ingenjörer totalt. Antalet brandingenjörer är litet, vilket gör alla försök till regelrätta prognoser svåra. Skälet till att vi ändå anser att vår bedömning håller hög säkerhet är arbetsmarknadsläget och breddningen av yrket, så som det utvecklat sig över längre tid. Om antalet examinerade brandingenjörer snabbt växer, skulle det

EXAMENSGUIDEN VT10

självfallet få en relativt stor påverkan på utbudet av arbetskraft i förhållande till yrkeskårens begränsade storlek. En viss ökning kan förväntas, när nu också Luleå anordnar utbildningen. Vår bedömning är att det möjligen kan innebära att arbetsmarknaden övergår i balans. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5 där 1 innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

Biomedicinsk analytiker Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetskraft

© Behovet av biomedicinska analytiker kommer att vara större än utbudet inom ett antal år. Förklaringen är att medelåldern är hög och att stora pensionsavgångar kommer att ske de närmaste åren, enligt Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Situationen på arbetsmarknaden är relativt stabil då arbetsuppgifterna och behovet inte skiftar så mycket över tiden. Den här prognosen är relativt säker då omkring 75 procent av yrkeskåren kommer att gå i pension fram till år 2030 vilket indikerar att en stor brist är på väg att uppstå. Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se

Cytodiagnostiker Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft Cytodiagnostikerna är en yrkesgrupp som kommer att vara fortsatt efterfrågad även i framtiden. Det är redan i dag brist på cytodiagnostiker och denna kommer att öka under kommande år. Det är fler som pensioneras än som utbildas. Även om fem år kommer det att vara brist på cytodiagnostiker. I dag finns ingen apparatur eller teknisk lösning som kan ersätta de bedömningar som cytodiagnostikern gör i mikroskopet utifrån sin kompetens och sitt kunnande. Typiskt för yrket är relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se

Fysiker Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetskraft

© Det har stundtals varit svårt för fysiker att få arbete. De senaste åren ökade sysselsättningen och arbetsmarknaden för fysiker är nu i balans. SCB skriver att många naturvetare har en ny spetskompetens vilket kan medföra att fysikutbildade förutom att de efterfrågas i traditionella branscher sannolikt även kommer att arbeta inom helt nya branscher. Genom ett minskat intresse för fysikutbildning de senaste åren gör detta att SCB förutspår brist på fysiker. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se

Församlingspedagog Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft Framtidsutsikterna är mycket goda. I dag är det brist på församlings-

EXAMENSGUIDEN VT10

pedagoger i Svenska kyrkan, liksom på pedagoger i övriga samhället. Många församlingar har dessutom en vilja att utöka arbetet med barn och unga. Om fem år förväntas bristen bestå. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Sedan Svenska kyrkan separerades från staten har medlemskapet blivit mindre självklart, vilket innebär att hög-och lågkonjunkturer i större utsträckning än tidigare påverkar arbetsmarknaden för församlingspedagoger Det osäkra konjunkturläget i kombination med ett vikande medlemsunderlag och stora strukturförändringar inom Svenska kyrkan bidrar till osäkerheten i prognosen. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5 där 1 innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Kyrkans Akademikerförbund, www.kyrka.se

Jägmästare Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetskraft

© Jägmästare har idag en arbetsmarknad i balans. Skogsakademiker har utöver skogsproduktion en stor del i arbetet med klimatomställningen där skogen är en viktig resurs på flera sätt. Skogsråvara kommer att behövas för att ta alternativ till oljebaserade produkter och i andra nya material. I denna omställning behövs det i olika led duktiga personer med kunskap om skogsbruk och hållbar utveckling. Prognosen ger att det kommer att vara ett underskott av jägmästare om fem år vilket ger en brist på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se

Gymnasielärare i yrkesämnen Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Utbildade lärare i gymnasieskolans yrkesämnen är en bristvara såväl i hög- som lågkonjunktur. Dessutom finns en arbetsmarknad inom ämnet utanför skolsektorn. Bristen på utbildade lärare i yrkesämnen har varit stor över tid. Trots prognoser om minskande elevkullar kombinerat med sämre ekonomiska tider ser bristen ut att hålla i sig på fem års sikt. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Lärarnas Riksförbund, www.lr.se

Högskoleingenjör Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetskraft

© Arbetsmarknaden för ingenjörer förbättrades successivt från 2005 fram till hösten 2008, då arbetslösheten för medlemmar i Sveriges Ingenjörer nådde sin hittills lägsta nivå under decenniet. Under våren 2009 var arbetslösheten fortfarande låg, trots oron på finansoch arbetsmarknaden, men den förväntas öka fram till slutet av året. Arbetslösheten bland nyexaminerade är svårare att bedöma, men för närvarande är den sannolikt högre. Sammantaget gör vi därför bedömningen att arbetsmarknaden idag (våren 2009) befinner sig i balans för högskoleingenjörer. Rekryteringsbehoven av ingenjörer totalt förväntas öka under de kommande åren till följd av strukturförändringar och stora åldersavgångar (främst bland gymnasieingenjörer). Med nuvarande antal nybörjare på högskoleingenjörsutbildningarna kommer tillgången i ett längre perspektiv inte att motsvara efterfrågan. På fem års sikt bedöms råda brist på högskoleingenjörer generellt, med varia-

tioner inom inriktningarna. Vår bedömning bygger främst på SCB:s Trender och prognoser 2008, samt Högskoleverkets Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (2009:5 R). Sett över längre tid följer arbetslösheten för högskoleingenjörer ett mönster snarlikt det för arbetsmarknaden i stort och skillnaderna är medelstora mellan högoch lågkonjunktur. Till bilden hör dock att arbetslöshetsnivåerna för ingenjörer genomgående varit avsevärt lägre än för arbetsmarknaden totalt, oavsett konjunkturläge. Sedan mitten av 90-talet har arbetslösheten för medlemmar i Sveriges Ingenjörer som regel också legat lägre än för akademikerförbunden inom Saco totalt. Osäkerheten i prognosen beror delvis på det framtida konjunkturläget. En annan osäkerhet följer av att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher. Arbetsmarknadsläget för de olika utbildningarna följer i stort konjunkturen, men med vissa skillnader mellan inriktningarna. Dessa skillnader kan påverkas av hur antalet nybörjare på enskilda inriktningar utvecklas. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

Logoped Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft Antalet examinerade logopeder räcker inte för att täcka det behov som finns. Arbetsmarknaden är mycket god och i hela landet är det brist på logopeder även om efterfrågan kan variera lokalt. Nya verksamhetsområden har tillkommit under senare år, bland annat inom olika kommunala verksamheter och hjälpmedelsservice. Med en utbyggnad av antalet utbildningsplatser kan det eventuellt uppstå en flaskhals inom några år om inte antalet nyinrättade tjänster ökar i samma takt som antalet examinerade logopeder. Konsult- och handledningsverksamhet blir också allt vanligare. En fortsatt ökning av tjänster sker inom flera områden, bland annat habiliterings och omsorgsverksamheten och vården av personer med ät- och sväljsvårigheter, där det råder stor efterfrågan på logopeder. Även på de så kallade språkförskolorna – specialskolor för barn med grava språkstörningar – finns otillräckliga logopedresurser. Vidare anlitas logopeder allt oftare inom grundskolan för utredning av barns tal och språk samt dyslexi. Logopedisk kompetens behövs även utanför de traditionella verksamhetsområdena till exempel inom företag som arbetar med kommunikation i största allmänhet. Än så länge är det få logopeder som söker sig till, och hamnar i, samhällssektorer utanför den offentliga sektorn, men det går att skönja en utveckling mot en bredare arbetsmarknad för logopeder. En sådan utveckling kommer sannolikt att medföra högre medellöner, ökad lönespridning och vidare karriärmöjligheter. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: DIK, www.dik.se

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges läkarförbund, www.lakarforbundet.se

Kiropraktor Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft Problem i rörelseapparaten är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning och en stor kostnad för samhället. Fler och fler söker sig till andra behandlingsformer när den traditionella vården inte hjälper. Arbetsmarknaden för kiropraktorer kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur, eftersom branschen inte är direkt känslig för konjunktursvängningar. Prognosens osäkerhet är väldigt låg, den uppskattas till 1 på en skala mellan 1 och 5 där 1 innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: SRAT, www.srat.se

Lärare/Forskare vid universitet och högskolor Arbetsmarknaden idag: Överskott på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft

© Inom fem år kommer det troligen att råda en viss brist inom många områden. Inom vissa områden, till exempel inom vård- och lärarutbildningarna, råder redan idag generell brist på disputerade lärare. Denna bedömning är dock mycket osäker och beror dels på studenters efterfrågan av olika typer av högre utbildning, dels på statsmakternas tilldelning av resurser till forskning och utbildning. 2008 års forskningsproposition innebär stora tillskott inom vissa forskningsområden, såsom medicin och teknik, de närmaste tre, fyra åren. Tillgången på disputerade i förhållande till efterfrågan inom högskolan varierar kraftigt mellan olika ämnen både nu och framöver. Pensionsavgångarna kommer att öka, vilket innebär att det inom många ämnen med stor sannolikhet kommer att råda brist på meriterade disputerade. Variationerna är dock stora mellan olika ämnen, samtidigt som specialiseringen är stor, varför bedömningarna ovan egentligen måste göras ämnesvis. Efterfrågan på universitetslärare och forskare har varierat över tiden. I tider av stark studentexpansion har brist på meriterade lärare funnits dels inom de områden där studentantalet ökat snabbt, till exempel ekonomiämnen, dels inom områden där bristen på disputerade lärare varit stor, till exempel inom vård- och lärarutbildningarna. Typiskt för yrket är relativt små skillnader i arbetslöshet mellan högoch lågkonjunktur. Prognosen är osäker, då den bland annat beror på studentefterfrågan och statsmakternas forskningspolitik. Som redan påpekats varierar dessutom förhållandena mellan olika ämnen, varför det är näst intill meningslöst att göra en sammanfattande bedömning för hela universitetsläraryrket. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges Universitetslärarförbund, www.sulf.se

Läkare Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft I dag råder brist på läkare, och om fem år är läget detsamma. Inom vissa specialiteter råder i dag brist på läkare, framförallt inom allmänmedicin, geriatrik, psykiatri och företagshälsovård. Under de närmaste åren kommer pensionsavgångarna att öka kraftigt varför bristen på specialister förväntas öka ytterligare. Typiskt för läkaryrket är relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Utbildningstjänsterna under AT (så kallade AT-block) ska dimensioneras så att alla examinerade läkare får möjlighet till en anställning, och för specialisttjänstgöringen (ST) gäller att landstingen ska erbjuda det antal tjänster som motsvarar det framtida behovet av specialister.

Lärare i omvårdnad och omsorg Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft Det är relativt svårt att göra prognoser över lärare i omvårdnad då yrkeslärare som regel behandlas som en grupp i statistiksammanhang. Däremot går det att konstatera att det råder brist på omvårdnadsutbildad personal, vilket i sin tur borde medföra en viss brist på lärare i just omsorg och omvårdnad. Behovet kommer sannolikt att öka då många lärare pensioneras, samt att befolkningen genomsnittligt blir allt äldre. Redan nu råder brist på disputerade vårdlärare inom högskolan. Denna brist bedöms bestå även på fem års sikt. Inom de närmaste fem åren kommer pensionsavgångarna att öka bland adjunkterna, vilket

EXAMENSGUIDEN VT10

kan komma att leda till viss brist även för denna lärarkategori. För disputerade lärare bedöms efterfrågan även på längre sikt vara större än tillgången. Bedömningarna för högskolans vårdlärare är relativt säkra, men påverkas givetvis av den framtida studenttillströmningen, och för adjunkternas del av hur arbetsmarknaden inom gymnasieskolan utvecklas. Inom högskolan har efterfrågan på disputerade vårdlärare alltid varit stor, men medvetenheten om att denna brist är en viktig kvalitetsfråga har blivit allt större under de senaste tio åren. Så även om antalet disputerade lärare har ökat, har efterfrågan vuxit än mer. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Den ekonomiska krisen, som slår hårt mot kommuner och landsting, försvårar arbetet med att ta fram en säker prognos. Å andra sidan talar demografin för ett fortsatt stort behov av lärare i omvårdnad och omsorg. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Lärarnas Riksförbund, www.lr.se Sveriges Universitetslärarförbund, www.sulf.se

Planeringsarkitekt Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft Planeringsarkitekterna är i dag eftertraktade i många kommuner där de ersätter eller kompletterar andra arkitekter på planeringsjobb. På grund av att många planerare går i pension de närmaste åren samtidigt som behovet av samhällsplanering ökar kommer det troligen bli brist på planeringsarkitekter. Typiskt för yrket är relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Konjunktursvängarna inom byggbranschen påverkar i hög grad arkitekternas arbetsmarknad – något man får lära sig att leva med som arkitekt. I dag är arbetsmarknaden på grund av lågkonjunkturen lite osäker, men arkitekterna har ändå klarat sig bra i förhållande till många andra yrken. Branschen förutspår ett fortsatt kraftigt byggande de närmaste åren. Omställningen till ett hållbart samhälle kommer också kräva många arkitekters hjälp. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli/arkitekt

Receptarie Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft Idag är det brist på receptarier. En relativt stor andel av de yrkesverksamma farmacevterna på apotek kommer dessutom att gå i pension inom en femårsperiod, vilket medför en fortsatt brist på receptarier på apotek. Apoteksmarknaden har omreglerats - nya regler gäller från och med den 1 juli 2009 – och det har blivit möjligt för flera än staten att äga apotek. Erfarenheter från andra länder som genomfört liknande förändringar visar att tillgängligheten till apotek ökar, både genom flera apotek och genom utökat öppethållande. Det har också medfört ett ökat behov av farmacevter. En sådan utveckling är att vänta även i Sverige. Med en ökad andel äldre i befolkningen, som använder många olika läkemedel, ökar dessutom behovet av rådgivning och information till patienter och anhöriga. Både politiker och verksamheterna har uppmärksammat behovet av farmacevtisk kompetens för att klara den uppgiften, via apotek och andra kanaler. Den förväntade utvecklingen av apoteksmarknaden och behovet av rådgivningstjänster, i kombination med minskande antal nya studenter på receptarieutbildningarna de senaste åren, gör att det högst sannolikt kommer att vara en fortsatt brist på receptarier den kommande femårsperioden. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Allt fler läkemedelsföretag anställer i större utsträckning farmacevter, framför allt apotekare, inom marknadsföring och försäljning. Å andra sidan går många läkemedelspatent ut de närmaste åren vilket kan leda till neddragningar inom läkemedelsföretagen. Omregleringen av apo-

EXAMENSGUIDEN VT10

teksmarknaden kan möjligtvis även öka behovet av farmacevtisk kompetens på många läkemedelsföretag, då fler apotek öppnas och aktörerna på marknaden mångdubblas. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan högoch lågkonjunktur. Då apoteksmarknaden nyligen genomgått en omreglering, är det relativt svårt att förutsäga den framtida arbetsmarknaden för receptarier. Prognosens osäkerhet uppskattas därför till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges Farmacevtförbund, www.farmacevtforbundet.se

Präst Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft I dag och under de närmaste åren behövs minst 100 nya präster om året för att täcka pensionsavgångarna. Om fem år råder det totalt sett brist på arbetskraft, men de lokala variationerna är stora. En faktor som kan komma att påverka prognosen är hur man väljer att organisera sig i församlingarna. Fortsätter trenden med sammanslagningar så kan antalet tjänster minska. Det är dock fortfarande ovisst. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prästens uppgifter är så centrala i Svenska kyrkan, att konjunkturen normalt inte påverkar i särskilt hög grad. Sedan Svenska kyrkan separerades från staten har medlemskapet blivit mindre självklart, vilket innebär att hög- och lågkonjunkturer i större utsträckning än tidigare påverkar arbetsmarknaden för präster. Det osäkra konjunkturläget i kombination med ett vikande medlemsunderlag och stora strukturförändringar inom Svenska kyrkan bidrar till prognosens osäkerhet. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5, där 1 innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Kyrkans Akademikerförbund, www.kyrka.se

Psykolog Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetskraft

© Om fem år kommer det att råda brist på arbetskraft eftersom många psykologer pensioneras de närmaste åren. Tillgången på utbildade psykologer blir inte tillräcklig utifrån det antal som utbildas idag. Men det finns stora skillnader mellan olika regioner i landet. På många håll väntas bristen bli fortsatt stor, medan det i det närmaste råder balans i storstadsområdena. Psykologisk kunskap behövs på allt fler områden i samhället. Psykologernas arbetsmarknad håller därför på att vidgas. Fler psykologer anställs i kommunerna och många blir egna företagare. Arbetslösheten för psykologer ligger sedan ett antal år på en låg nivå. Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges Psykologförbund, www.psykologforbundet.se

Reservofficer Arbetsmarknaden idag: Överskott på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft

I dag råder överskott på reservofficerare i Försvarsmakten, det totala antalet uppgår till drygt 8 000. Dock är för få av dessa under 35 år (drygt 500 stycken) då rekryteringen under de senaste åren varit liten. Antalet reservofficerare kommer att minska drastiskt under de närmsta åren, såväl på grund av Försvarsmaktens omdaning som att de som är födda på 40-talet nu går i pension. Förbundet beräknar att det om

fem år kommer att finnas behov av cirka 4 000 reservofficerare och att det därmed finns behov av att utbilda unga reservofficerare. Det finns även behov av att utbilda personer med speciella kompetenser, såsom flygledare eller sjukvårdspersonal, till reservofficerare. Reservofficeren kommer även i framtiden att ha betydelse för Försvarsmaktens förmåga att klara sina uppgifter. Behovet av dubbla kompetenser, såväl civila som militära, bedöms vara fortsatt stort, såväl nationellt som internationellt. Behov finns alltid av reservofficerare i utlandsstyrkan (idag är ca 20-30% av utlandsstyrkans officerare reservofficerare), men även för kortare eller längre tjänstgöringar på hemmaplan. Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för en reservofficer påverkas av hur riksdag och regering vill bedriva den svenska säkerhetspolitiken och därmed vilka uppgifter vår försvarsmakt skall kunna lösa. Att i dagsläget ge en prognos på Försvarsmaktens behov om fem år är mycket vanskligt, med tanke på de stora omvälvningar som sker. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges Reservofficersförbund (Reservofficersförbundet), www.reservofficersforbundet.se

Röntgensjuksköterska Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetsmarknaden Det råder idag brist på röntgensjuksköterskor och med de ökande pensionsavgångarna förväntas bristen bli större de kommande åren. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Vårdförbundet, www.vardforbundet.se

Sjukgymnast Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetskraft

Idag råder balans på arbetsmarknaden. Om fem år råder troligen viss brist på sjukgymnaster bland annat på grund av höga pensionsavgångar kombinerat med en stark satsning i samhället på rehabilitering av sjukskrivna för att underlätta en snabb återgång till arbetslivet. Samtidigt sker en satsning på ökad fysisk aktivitet bland befolkningen inom sjukgymnastens kunskapsområde. I takt med att andelen äldre ökar i befolkningen kommer sjukgymnasten att ha en viktig roll för att bibehålla fysisk funktionsnivå hos den friska äldre delen av befolkningen och för att bibehålla eller återfå funktionsförmågan hos dem som vårdats för olika funktionsproblem. Samtidigt söker sig sjukgymnasten till nya arenor. Sjukvårdens roll som dominerande arbetsgivare minskar, även om det fortfarande kommer att vara inom vård och rehabilitering som flertalet av sjukgymnasterna verkar. Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5 där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, www.sjukgymnastforbundet.se

Sjöbefäl Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft I dag råder stor brist på sjöbefäl, vilket innebär att möjligheterna att få jobb är goda. Det fattas idag cirka 34 000 sjöbefäl i världshandelsflottan och siffran väntas stiga de närmaste åren. Stora pensionsavgångar och otillräcklig återväxt innebär att bristen kommer att öka om fem år. Enligt Internationella redareorganisationen räknade man

hösten 2008 med närmare en tredubbling av bristen år 2012. Även om detta, på grund av krisen, inte får full genomslagskraft och vi räknar med hälften, så talar vi ändå om en brist på 40 000 – 50 000 befäl om tre år. Och detta trots att man nu lägger upp fartyg runt om i världen. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan högoch lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Sveriges Fartygsbefälsförening, SFBF, www.sfbf.se

Skogsmästare Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetskraft

© Skogsmästarnas arbetsmarknad är idag i balans. Skogsakademiker har utöver skogsproduktion en stor del i arbetet med klimatomställningen där skogen, på flera sätt, är en viktig resurs. Skogsråvara kommer att behövas för att få alternativ till oljebaserade produkter och i andra nya material. I denna omställning behövs det i olika led duktiga personer med kunskap om skogsbruk och hållbar utveckling. Prognosen anger att det kommer att vara ett underskott av skogsutbildade akademiker om fem år vilket ger en brist på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan högoch lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se

Socionom Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden Prognos 2014: Brist på arbetskraft

Även om möjligheterna att få jobb för socionomer varierar något över landet råder idag balans på arbetsmarknaden nationellt sett. En bristsituation väntas uppstå på grund av kommande pensionsavgångar och ökat rekryteringsbehov av socionomer inom äldreomsorgen på fem års sikt. Arbetsmarknaden kännetecknas normalt av relativt små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Konsekvenserna av den ekonomiska kris som drabbat svensk arbetsmarknad skapar dock viss osäkerhet i prognosen. En risk är därför att socionomernas arbetsmarknad kommer att påverkas negativt senare under 2009/10. Kommunernas ekonomi spelar stor roll. Blir den nuvarande arbetsmarknadsnedgången djup och långvarig finns risk att kommuner behöver spara. Detta skulle exempelvis kunna innebära att återbesättning av väntade pensionsavgångar senareläggs. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student

Språkyrken Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft Prognos 2014: Brist på arbetskraft Idag råder det brist på arbetskraft framförallt för facköversättare. Samhällets behov av kvalificerade översättare och tolkar ökar i samband med globaliseringen och Sveriges engagemang inom EU. Inom näringslivet finns det behov av kvalificerad kompetens inom teknik, juridik och ekonomi. Det råder brist på översättare och tolkar i udda språk. Arbetsmarknaden för översättare av skönlitteratur är osäker, likaså för tv och filmöversättare. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer information: DIK, www.dik.se

EXAMENSGUIDEN VT10

Students! Join me in the ďŹ ght against child sex tourism. The bad news is that children in poor countries are still sexually exploited by travellers. The good news is that you can do something about it.

branschvis

Fackförbund

Natasha Kavalic, Sveriges Ingenjörer .............................................46 Lisa Nyberg, Tria ................................................................................48

Energi & Kraft

Julia Fredäng, Dalkia .........................................................................50 Björn Mollstedt, E.ON ........................................................................52 Gerd Lejdstrand, Fortum...................................................................54 Alexander Lindqvist, OKG ................................................................56 Erik Wijnbladh, Vattenfall.................................................................58

Ekonomi, Revision & Skatter

Victor Schön, KPMG...........................................................................62

Industri & Verkstad

Anders Ericsson, Akzo Nobel ...........................................................64

Forskning, Teknik & Utveckling

Lisa Kaati, FOI ....................................................................................68 David Strömbom, Sandvik................................................................70 Lillemor Claesson Liljedahl, Svensk Kärnbränslehantering .......72

Handel & Varumärken

Sara Götesson, Arla Foods ................................................................74 Emma Theandersson, IKEA ..............................................................76

IT, Management & Telekom

David Josefson, Hewlett Packard .....................................................80

Bygg & Fastighet

Frida Nordvall, NCC ...........................................................................82

EXAMENSGUIDEN VT10

A-Ö

Akzo Nobel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Alstom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Arla Foods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Dalkia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 E.ON . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 FOI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Fortum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Hewlett Packard. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 IKEA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 KPMG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 NCC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 OKG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Philip Morris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Sandvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Svensk Kärnbränslehantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Sveriges Ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Tria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Vattenfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

EXAMENSGUIDEN VT10

Ingen människa ska behöva utsättas för diskriminering, förtryck, tortyr, isolering, krig, svält eller mobbning. Om du håller med är du välkommen som medlem i Röda Korset. För bara 200 kr stöder du oss i ett helt år. Pg 900 807-9 www.redcross.se

Vi behöver dig!

Är du redo att forma framtiden tillsammans med oss?

Posttidning B Avsändare: Compro Media AB Box 6910, 102 39 Stockholm

Blomquist & Co

www.examensguiden.se

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

Sedan 1990

Karriär

• Fixa jobbet genom sociala medier • Så vårdar du ditt varumärke • Bota din rampfeber

Kreativitet

• Få mer gjort utanför kontoret • Krönikören: Jens Lind • Tips för en roligare fritid

Välkommen in på vattenfall.se/student

Therese

Albrechtson Glad entreprenör www.examensguiden.se

som brinner för att inspirera Läs om hur det är att jobba hos:

Tävla n in och v bok es henn rda, å v , a ”Våg nn!” vi