Posttidning B HVB&LSS Världen 2 - 2012
Returadress: HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Adressändring: adress@hvblssvarlden.se
& LSS HVB VÄRLDEN
2-2012 pris: 60 kr
FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING
LSS för paragrafryttare
Genus i missbrukarvård
HUR PÅVERKAS DU AV ANDRAS KÄNSLOR?
Assistans i ett ungdomsperspektiv
MINDFULNESS - Fortbildning och friskvård för behandlingspersonal
Antonis Gym ett starkt argument I behandlingsbranschen möter man hot och konflikter till vardags. Det är en krävande arbetsmiljö som exponerar personalen för olika former av stress. Breathworks är en mindfulnessbaserad självhjälpsmetod för att hantera och förebygga stress. Metoden utvecklar närvaro i nuet och förmågan att göra medvetna val istället för att instinktivt reagera på omvärlden – en viktig kompetens i behandlingsarbetet.
Patrik ger hopp för barnen NY
PROVA PÅ MINDFULNESS, EN HELDAG FÖR OSS I BEHANDLINGSBRANSCHEN Dagen leds av Pär Norling och Malin Rosén, 5 november i centrala Stockholm. Läs mer om dagen under fliken Verksamheter – Fortbildning och heldagar på www.medvetetliv.com
”Efter att ha sett och arbetat på många institutioner och arbetsplatser inom vår bransch under åren, har jag allt mer förstått vikten av mental hälsa och balans hos personalen. Både för att behandlingen ska nå bästa resultat, men även för de anställdas välbefinnande”. Pär Norling
www.medvetetliv.com breath works
från tidhvnbgiunidegn.se och en.se g s ls uid
Vi samarbetar med Svenska Vård FOTO: ERIK JOSJÖ
Kontakta oss gärna för skräddarsydda uppdrag – Breathworks för personal och ledningsgrupper, mindfulness och inspiration på konferenser och personaldagar etc.
FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING
Pär Norling och Malin Rosén är båda certifierade Breathworksinstruktörer, med stor vana och trygghet i att leda grupper. Pär har 25 års erfarenhet av behandlingsbranschen och driver HVBhemmet Villa Slussen sedan 1998. Malin har praktiserat mindfulness i 10 år och är en erfaren pedagog.
se sid 25
R EC O M M E N D E D
Proffs på problemlösning!
Plats för anknytning.
Har du en fråga om placering eller är du bara nyfiken på vårt utbud av tjänster? Kontakta Placeringsfunktionen där Annika Strid gärna svarar på dina frågor. Ring 031–703 73 48 eller gå in på www.gryning.se
Gryning är ett av landets största företag inom HVB med totalt 38 verksamheter belägna inom Västra Götalands län. Verksamheterna erbjuder ett brett vårdutbud för ungdomar, barn och familjer samt vuxna med beroendeproblematik. Bolaget är kommunägt och drivs utan vinstsyfte.
Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man Gårdavägen 2, Göteborg själv, men aldrig ensam, man går i BESÖK skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man samtalar, men aldrig i förhörsform. DetBox handlar tillit och egenvärde POST 5154, om 402att 26 skapa Göteborg i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper TEL 031–703 39 50 • FAX 031–703 73 49 ungdomar och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.
www.gryning.se www.cean.se
R EC O M M E N D E D
¡ ǡ Ú ¡ Ǥ ¤ ¡ ¤ Ú ¤ Ú Ǥ ¡ Ú ¡ ¤ Ǥ ¡ ǡ ǡ ¤ ǡ Ú ¤ ǡ Ú Ú Ǥ ¡ Ǥ ¤ ¡ ¡ ¤ Ǥ ¡ Ú ǡ ¡ ¡ Ǥ
Ǥ Ǥ
GÜr som 10 000 andra! BÜrja använda Aiai du ocksü! �Aiai är en webbbaserad Internettjänst framtagen fÜr att mÜta kundens, Socialstyrelsens och FÜrsäkringskassans, behov och krav avseende en eektiv och säker administration av personlig assistans�. FÜrsäkringskassan Schemat tar hänsyn till gällande kollektivavtal/ATL samt skapar automatiskt tidrapport med elektronisk signatur - och münga fler användbara funktioner...
Kontakta vür Kundtjänst sü berättar vi mer, 031-701 00 41 • info@aiai.se • www.aiai.se
Adventum erbjuder vürd, omsorg, boende och skola fÜr barn och ungdomar /VZ VZZ ÄUUZ LU L[HISLYHK M€YTrNH H[[ ILT€[H IHYU VJO \UNKVTHY TLK RpUZSH VJO ]pYTL LU TrUNrYPN ILOHUK SPUNZR\UZRHW VJO LU IYLK WZ`RPH[YPZR RVTWL[LUZ 7r SH[PU IL[`KLY (K]LU[\T HURVTZ[ 4LK KL[ ]PSS ]P \UKLYZ[Y`RH H[[ OVZ VZZ ZRH HSSH IHYU VJO \UNKVTHY RpUUH ZPN ]pSRVTUH VJO H[[ KL[ HSS[PK ÄUUZ LU T€QSPNOL[ H[[ Z[HY[H VT (K]LU[\T OHY ILKYP]P[ /=) VJO IHYU \UNKVTZWZ`RPH[YPZR ]LYRZHTOL[ ZLKHU ;V[HS[ OHY ]P WSH[ZLY =rYH ZL_ OLT ]HYPLYHY P Z[VYSLR 3HU[LYUHU pY LU NY\UKZRVSH M€Y LSL]LY P ILOV] H] ZpYZRPS[ Z[€K VJO LSSLY HUWHZZHK ZRVSNrUN (K]LU[\TZ TrSZp[[UPUN pY H[[ OQpSWH IHYU VJO \UNKVTHY rY [PSS L[[ ZQpS]Z[pUKPN[ SP] TLK L[[ Z[PT\SLYHUKL ZVJPHS[ ZHTZWLS P MVYT H] ]pUULY YLSH[PVULY TLUPUNZM\SS Z`ZZLSZp[[UPUN VJO S\Z[M`SSK MYP[PK =P N€Y \[]PKNHKL \[YLKUPUNHY VJO ILK€TUPUNHY TLK WZ`RPH[YPZR PUYPR[UPUN =P NLY ]rYK VTZVYN ZRVSH VJO IVLUKL KpY ]P HYIL[HY \[PMYrU LU Z[Y\R[\YLYHK TPSQ€[LYHWP P ]HYKHNLU Z[€KK H] LU WZ`RPH[YPZR ZWLJPHSPZ[RVTWL[LUZ P MVYT H] WZ`RV[LYHWP KPHSLR[PZR IL[LLUKL[LYHWP +); RVNUP[P] IL[LLUKL[LYHWP 2); RYPZOHU[LYPUN VJO LSSLY MHTPSQL[LYHWP
^^^ HK]LU[\T ZL
FÜr mer information kontakta: Peter Kult, 070 – 440 05 25, 0243 - 21 77 30 peter.kult@adventum.se
,QQHKnOO ¾'H DQVHU DWW GHQ HQVNLOGH LQWH KDU I|UPnJD DWW DYJ|UD YDG VRP lU EUD NYDOLWp L VW|GHW RFK VHUYLFHQ RFK DWW GHW ÀQQV HWW SULV Sn HQ PlQQLVNDV UlWW WLOO HWW JRWW OLY¾ Läs Jessica Smaalands krÜnika om LSS pü sid 44
Tema: Ă–vergrepp pĂĽ barn Patrik SjĂśberg ger utsatta ungdomar ett ansikte
Fängslande besÜk pü häktet UppsÜkare Tina HÜrringsen ser sig som en vägledare
Landsomfattande uppror
Tolkningen av LSS sprider oro
Den kvalitativa vĂĽrden Branschorganisationen Svenska VĂĽrd lyfter fram det systematiska kvalitetsarbetet
Gym utan hinder Rullstolsburne Antoni Khadraoui gjorde hobbyn till egen ďŹ rma
Personliga assistansen hotad Tobias Holmberg är orolig fÜr urlakad LSS
KrÜnikÜr tror pü ordets makt Personer med adhd behÜver hÜra positiva värdeord
/lV GHVVXWRP RP
• BĂśrje Svensson â€?botarâ€? pedoďŹ ler, sid 12 • KrĂśnikĂśren Jari Ketola blev utnyttjad som ung idrottare, sid 14 • Romsk spetskompetens pĂĽ behandlingshem, sid 36 • ISO-certiďŹ ering har interna fĂśrdelar, sid 40
1U
+9% /66 9b5/'(1
FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING
HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm BesÜksadress: Hagagatan 25 B, Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10
Medarbetare i detta nummer: BjĂśrn Lennestig, chefredaktĂśr, bjorn@hvblssvarlden.se Kristin Fridholm, Birgitta Linder, HelĂŠn Bjurberg, Joel Stockman, Susanne Backman, Madelein Larsson Wollnik, Tobias Holmberg, Jessica Smaaland, Jari Ketola.
Prenumerationer: adress@compro.se
Annonsbokning: Susanne Backman, 08-459 24 11, susanne.backman@compro.se Anne Persson, 08-459 24 03, anne.persson@compro.se
Tryckeri: Elanders Sverige AB, FalkĂśping GraďŹ sk form: Helena WikstrĂśm Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf
Annonsmaterial: Marie Byh, 08-459 24 17, trafďŹ c@hvblssvarlden.se
Š 2012 Compro Media AB ISSN 2001-2713 Åsikter framfÜrda i denna tidning delas inte nÜdvändigtvis av redaktionen. FÜr ej beställt inskickat material frünsäger vi oss allt ansvar.
KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²
Sveriges stÜrsta sÜktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter
/HGDUH %M|UQ /HQQHVWLJ &KHIUHGDNW|U
Uppskattat mottagande av +9% & /66 9lUOGHQ Det blev många positiva reaktioner från läsare och annonsörer på premiärutgåvan. Första numret tog snabbt slut. I dag har vi bara referensexemplar kvar på redaktionen. Nu skruvar vi upp takten och ökar upplagan. Nummer ett av tidningen handlade till stor del om behandlingshem, med avsikt att kunna harmoniera med HVB-dagen på Kulturhuset i Stockholm, huvudsakligen med syfte att spegla kvalitetsarbete och behandlingsmetoder. I det här numret, och framgent, kommer LSS-området att vara lika tongivande som HVB-sektorn. Hittills har året präglats av upprörda brukare och assistansanordnare som varnar för urholkning av LSS-lagen. Missnöjet har varit landsomfattande. Lägg därtill ”Torsdagsaktionen” som protesterar varje torsdag utanför regeringens Rosenbad. Här står tio funktionshinderorganisationer bakom ett upprop för att få en lagstiftning för bättre tillgänglighet. Jessica Smaaland, Assistansanordnarna, och Tobias Holmberg, Förbundet Unga Rörelsehindrade, skriver om LSS och rättssäkerheten i varsin krönika som på olika sätt knyter an till parollen ”Utan assistans stannar livet”. Man kan fråga sig vad ex-höjdhopparen Patrik Sjöberg, terapeuten Börje Svensson samt hälsoprofilen och träningsexperten Jari Ketola har gemensamt. Jo, alla tre har på olika sätt erfarenheter av utnyttjade barn. Här berättar de öppenhjärtigt i tre temaartiklar att det tycks vara precis som Bris säger: Det finns hopp för barnen! I detta nummer reser redaktionen också norrut från Stockholm, med ett första stopp i Sollentuna, där Kriminalvårdens uppsökare erbjuder en förtroendefull relation för att ge klienten en ny syn på framtiden. Två mil längre norrut ligger Märsta och det romska behandlingshemmet Oden. Efter en dos med KBT, moral och etik för pojkar fortsätter vi mot Uppsala, där rullstolsburne Antoni Khadraoui har tungt vägande skäl för ett gym utan hinder, för alla Uppsalabor. Vi avslutar resan i Umeå hos Blåsippan Rehab, som certifierade verksamheten redan 2005. Eilert Laestadius, verksamhetsansvarig, tycker att det varit en god investering. Adventum i Borlänge är mer skeptisk till certifiering, men tror att en översyn av verksamheten kan tillföra en del standardiserad metodik. Det givande samarbetet mellan branschorganisationen Svenska Vård och HVB&LSS Världen fortsätter. Svenska Vård har tagit fram en kvalitetspärm som förväntas bli ett gediget stöd för medlemmarna. Förbundssekreterare Patrik Ulander vill att Socialstyrelsen gör livet enklare för vårdgivarna. Ta fram lagkravslistor för olika typer av verksamheter, uppmanar han på sidan 25.
Vi på redaktionen önskar en fin sommar! Och förresten, boka in nästa HVB-dag som blir 23 april 2013. KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH
Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter +9% /66 9b5/'(1 15 ²
utvärdering på bättre grunder 16–17 oktober 2012 på star hotel i lund
Vilka organisatoriska och praktiska utmaningar och möjligheter uppstår när man vill utvärdera socialt arbete, i en kommun, BUP-verksamhet eller på en institution? Med konferensen ”Utvärdering på bättre grunder” vill vi belysa ämnet i teorin och med praktiska erfarenheter från olika verksamheter.
På programmet står bland annat: Huvudtalare är Dr. Thomas Achenbach och Professor Leslie Rescorla, skaparna av ASEBA-skattningarna, mer kända som CBCL, YSR och TRF. Dessa skattningar används i över 80 länder och används både inom psykiatrin och socialt arbete.
Jacob Brauner forskare vid SFI i Danmark Viktiga faktorer vid implementation av insatser
Knut Sundell, Socialstyrelsen Faktorer som påverkar framtidens socialtjänst – från implementation till nationella jämförelser
Professor Kjell Hansson, Lunds Universitet Redovisning av Nationell jämförelse av föräldrautbildningar
Du kommer också möta verksamheter från kommun, institutioner och Barn- och ungdomspsykiatrin som berättar om sina erfarenheter kring utvärdering och kliniskt arbete. 16 oktober kommer vi att anordna en konferensbankett som ger dig möjlighet att nätverka och utbyta erfarenheter med andra verksamheter.
Pris: 2395 kr (inklusive konferensbankett) Anmäl dig före 30 juni och du betalar endast 1995 kr.
Läs mer om hela programmet och anmäl dig på journaldigital.se Har du frågor? Kontakta oss på info@journaldigital.se
3DWULN 6M|EHUJ ger hopp fĂśr barnen Ex-hĂśjdhopparen Patrik SjĂśberg reser landet runt och fĂśreläser fĂśr att fĂśrhindra Ăśvergrepp av pedoďŹ ler. Han har givit utsatta ungdomar ett ansikte. – Detta är inget ämne man tar upp vid frukostbordet, säger Patrik SjĂśberg, som ocksĂĽ fĂĽr ungdomar pĂĽ behandlingshem att Ăśppna sig fĂśr honom. TEXT: BJĂ–RN LENNESTIG
Idrotten blev vägen till framgüng fÜr skilsmässobarnet frün fÜrorten. Publiken vande sig snabbt vid den kaxige och frisprükige atleten. Det är nog tur att Patrik SjÜberg alltid haft svürt att hülla tyst. Nu vet vi att det sannolikt ocksü varit en mer eller mindre medveten Üverlevnadsstrategi fÜr honom. Patrik SjÜberg har i alla ür burit pü en hemlighet som han avslÜjar i självbiografin Det du inte süg. Den genifÜrklarade tränaren och styvpappan Viljo Nousiainen fÜrgrep sig pü honom under alla ungdomsüren. DärfÜr engagerar han sig i en nationell fÜreläsningsserie �Hopp fÜr barnen� med barnrättsorganisationen Bris, en sportkedja och fÜrre topplÜparen Maria Akraka. Arrangemanget riktar sig mot idrottsrÜrelsen och andra vuxna som arbetar med ungdomsfrügor. Syftet är att stÜdja utsatta ungdomar och ge kunskap som kan fÜrhindra sexuella Üvergrepp. Den provokative ex-hÜjdhopparen har med sitt rättframma sprük blivit en medial person som slür i teverutan. När han nu volontärarbetar i princip dygnet runt medger Patrik SjÜberg att han givit utsatta ungdomar ett ansikte. – Den responsen für jag efter varje fÜreläsning. Det här är ett slags terapi ocksü fÜr mig. Att jag skulle jobba med dessa frügor fÜrstod jag ganska snart efter att jag bÜrjat arbetet med boken, säger han och sänker blicken i en stunds eftertanke.
+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²
FOTO: ERIK JOSJÖ
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
”Det här är en utmaning, men ingen tung börda” Pengar till Bris HVB&LSS Världen träffar honom under ett stopp i Stockholm. Han är på väg till Åland för att hålla föredrag, för att sedan åka till Skåne. Patrik Sjöberg vill inte säga att han med sitt engagemang lagt ribban på en ny nivå. Drivkraften är i stället att få ihop så mycket pengar som möjligt till Bris. Det är en tävlingsinstinkt han har nytta av. Målsättningen är att jobba för detta 365 dagar om året. – Som idrottare är jag van att sträva mot till synes omöjliga mål. Det här är en utmaning, men ingen tung börda. Han tycker det är väldigt skönt att det här ämnet möter så stor förståelse och berör så många. Det blev en stor överraskning för honom. Patrik Sjöberg säger att han får mejl från utsatta ungdomar som vårdas på behandlingshem. Därför har han omvärderat synen på sig själv. Han ser den röda tråden; en vuxenvärld som sviker barn i tioårsåldern. Författaren Per Olov Enquist skriver i sin recension av boken att barndomskapitlen, de första 60 sidorna, borde vara obligatorisk läsning för sociologer och barnpsykologer. – I dag säger experter att det går att läsa mig ’som en öppen bok’. Om jag hade blivit granskad som ung skulle det ha varit helt uppenbart att inte allt stod rätt till med mig. Men å andra sidan hade jag idrotten som paradoxalt nog räddade mig.
Minnena ser dig – Vi är många som kommit till insikt om detta i vuxen ålder. Under alla år har vi burit på denna hemlighet. Det finns inga pengar som suddar ut de minnen jag och andra utsatta varit med om. Alla vi har mer eller mindre bra dagar. Han berättar att många män, kvinnor och barn vittnar för honom att de inte fått den hjälp de behöver. En del av dem har anmält personer
Fakta Patrik Sjöberg Föreläsningar året ut Hopp för barnen besöker ett tiotal orter under 2012. På dagordningen står Visby 4 och 5 juli, Stockholm 15 augusti, Jönköping 27 september, Umeå 25 oktober, Helsingborg 29 november och Norrtälje 4 december.
Fortfarande rekordhållare Patrik Sjöberg räknas som världens näst bäste höjdhoppare genom tiderna. Han har vunnit ett VMguld, tre OS-medaljer och slagit ett världsrekord i höjdhopp, 2,42 meter vid DN-galan i Stockholm 1987, vilket fortfarande är europarekord. 1985 fick han som 20-åring Svenska Dagbladets Bragdguld.
eller bearbetar minnen. Patrik Sjöberg är inte säker på att han varit mottaglig för hjälp när han var i 15-16 årsåldern. Man måste vara ganska vuxen för att komma till insikt, tror han. I samband med ett föredrag träffade han en gråtande 90-åring som nu skulle hem och berätta för sina barn om vad han hade varit utsatt för som ung. – Nej, det här är inget ämne man tar upp vid frukostbordet, konstaterar Patrik Sjöberg lakoniskt. Han hycklar inte i sin bok, utan berättar öppenhjärtigt om sina tillkortakommanden med sprit och kokain. Och det är uppenbart att han har ett horn i sidan till idrottsrörelsen. Han ser ledare som vill ”lägga locket på” och hellre vill lösa problemen internt. – De som ger sig på försvarslösa barn är inte normalt funtade, konstaterar han med bitter min. Det här handlar inte om fortkörning eller momsfiffel, utan om ett fruktansvärt brott. Då kan man inte ha någon annan uppfattning: en pedofil är en pedofil för mycket.
Vill skärpa lagen I kölvattnet efter boken och den mediala debatten har han fått flera priser, bland annat Svensk socialpolitisk förenings hederspris 2012 för visat mod. – Nå, Patrik, finns det hopp för barnen? – Ja, herre Gud! Om alla vuxna, myndigheter och politiker tar ett större ansvar. Det måste bli lättare att döma sexualbrottslingar. Det är alltför få fällande domar i Sverige. Här sviker vi vuxna barnen. Lagen måste skärpas. Han pekar på att övergrepp på barn inte bara sker i populära turistländer i Sydostasien, utan dagligen också i Sverige. Det är ett problem som måste stå på dagordningen hela tiden. – Det måste finnas människor som engagerar sig. Jag vill vara en av dem som hjälper till. Q
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
FOTO: OLLE SPORRONG/XP/SCANPIX
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
FOTO: IDHA LINDHAG
”Behandlarna är mycket betydelsefulla informationsgivare för en terapeut.”
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
3HGRÀ OHQ ² GHQ PHVW DYVN\GGH Psykoterapeut Börje Svensson har träffat många ungdomar som likt Patrik Sjöberg varit utsatta av pedofiler. Han är hoppfull om vården av sexualbrottslingens offer. Och här ser Börje Svensson faktiskt möjligheter för behandlingshem; det handlar om lagarbete mot ett givet mål. TEXT: BJÖRN LENNESTIG
Börje Svensson har till största delen ägnat sig åt behandling av barn och familjer inom socialtjänst, barnpsykiatri och missbruksvård. Han var med och grundade Rädda Barnens Pojkmottagning, som behandlade sexuellt utnyttjade pojkar. Sedan ett drygt decennium är han en dag i veckan också på Norrtäljeanstaltens sexualbrottsavdelning. Han ser Patrik Sjöberg som en stark personlighet, som tagit revansch och kunnat gå vidare. Ex-världsmästaren har bidragit till att sätta fokus på pedofilen. Det förekommer att sexualbrottslingar återfinns inom idrottsrörelsen, och för den delen också inom kyrkan, scouterna, skolan, fritidssektorn och familjen. Börje Svensson finner att pedofilen har ett socialt intresse av att umgås med barn. Han blir ett slags fadersfigur för barnen. Dock en dålig sådan, eftersom han inte vill att barnet ska växa och utvecklas. Han är inte så intresserad av barnets inre värld, som av själva bilden av barnet. – Möjligen kan de själva ha varit utsatta för kränkningar eller haft komplex av olika skäl, de kan känna sig obekväma i umgänge med såväl vuxna som det motsatta könet.
– En personalgrupp kan göra stordåd med barn. En grupp som har ett tema att intervenera i, och en plan för hur det enskilda barnet kan stödjas. För behandlingshem är det viktigt att inte ha vattentäta skott mellan terapeuter och behandlingsassistenter, tycker Börje Svensson. Alla ska dra åt samma håll. – Behandlarna är mycket betydelsefulla informationsgivare för en terapeut. Det handlar om lagarbete mot ett givet mål; inte en rollfördelning enligt den gamla sjukhusmodellen.
Det går att bota pedofiler Börje Svensson har tillsammans med vårdare på fängelset ”botat” pedofiler. Dock tycker han att det kan vara svårt att urskilja vad ett KBT-program som kriminalvårdens ROS betyder, jämfört med andra parallella vårdformer för den intagne. – Men det viktigaste för att skapa förändring är inte innehållet i behandlingsprogrammen, utan relationen mellan behandlarna och vårdarna. Om relationen får en sådan kvalitet att den dömde själv vill förändring, då fungerar också behandlingsprogrammen. Börje Svenssson tycker att sexualbrottslingen måste känna att det är meningsfullt att förändra sitt liv. Den måste tro att det finns en framtid som bygger på människovärde och empati för andra. – Jag tror inte på ett samhälle där man gödslar på rädslan, genom att utpeka en grupp brottslingar som så farliga att man måste göra undantag i rättspraxis. Däremot skulle jag vilja att man i domen mot pedofiler inkluderar en lång period av öppenvårdsbehandling, en tid som sträcker sig längre än det obligatoriska övervakningsåret. Q
Inget brott vara pedofil Sexualbrott har en låg återfallsfrekvens, cirka tio procent, medan tillgreppsbrott har 65 procent efter tre år. Pedofilen vågar inte söka hjälp, till skillnad från alkoholisten. – Pedofili är inget brott, utan en psykiatrisk diagnos. Men att förgripa sig på ett barn är ett mycket allvarligt brott, som kräver behandling av både barn och sexualbrottslingen, understryker han. Börje Svensson säger att barnet inte får göras till offer, utan måste tillåtas gå vidare i sin identitet utan att stigmatiseras. Det kan handla om vård en termin i taget, sedan kanske uppehåll en längre period, som på nytt följs av terapi. Han ser betydande behandlingsmässiga fördelar med miljöterapi för barn på HVB-hem, till skillnad från de korta polikliniska samtalen. Här finns många kreativa möjligheter som på ett naturligt sätt kan integreras i verksamheten.
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
I april 2012 utkom Börje Svenssons bok De mest hatade. Den handlar om terapeutens decennielånga arbete med pedofiler på Norrtäljeanstalten. Här finns de mest hatade fångarna, av säkerhetsskäl separerade från andra intagna. Boken reder ut hur det är att vara pedofil, vem är det, och hur blir man sådan, för anhöriga och närstående? Börje Svensson har tidigare varit medförfattare till Pojkmottagningen, 1995, och Unga förövare, 2001, som bottnar i arbetet på Rädda Barnen. Författare: Börje Svensson Titel: De mest hatade. Om pedofiler och andra sexualbrottslingar Förlag: Ordfront
.5g1,.$ Jari Ketola Jari Ketola sprang sin fĂśrsta tävling som femĂĽring. Han är fĂśre detta elitidrottare i landslagen i friidrott och bobsleigh. I dag är han känd hälsoproďŹ l och fĂśrfattare till era bĂścker samt uppskattad fĂśreläsare och träningsexpert.
¾7UlQDUHQ JDY PLJ NURQRU 'HW YDU RHUK|UW P\FNHW SHQJDU I|U HQ WROY nULQJ RFK MDJ YDU N|SW I|U SHQJDU ¾ NYHETEN KOM SOM EN CHOCK när jag hÜrde Patrik SjÜberg berätta
om de tragiska Üvergreppen som han utsatts fÜr. Jag blev ocksü utnyttjad som ung idrottare. Och när jag nu konfronterades med hans upplevelser bÜrjade mina egna minnen spelas upp som skräckfilmer i Üverljudsfart, som om det var igür, och nu blev jag tolv ür igen. Jag blev matt, tung i kroppen och jag kände att jag inte kunde koncentrera mig pü nügonting längre. Türarna pressades ut genom mina türkanaler, och jag skakade i hela kroppen. Sü här düligt hade jag inte mütt pü münga, münga ür.
Jag blev rädd och fÜrstod allvaret i orden och visste hur fel jag hade gjort och att jag kunde fÜrvärra fÜr supertränaren genom att berätta fÜr mina fÜräldrar. Han gav mig 50 kronor i handen. Det var oerhÜrt mycket pengar fÜr en tolvüring, och jag var kÜpt till tystnad. Fan vad han var duktig denna Superdemontränare och Mästerhärskare! Han visste precis hur han skulle agera och säga fÜr att lägga skulden pü mig samt ha total mental kontroll Üver mig. Men skulle inte han hjälpa mig i min idrottsutveckling? Jag som bara ville träna, tävla, utvecklas och ha roligt!
KOMMER IHÅG NÄR VI BARN tävlande pü gräsmattan med mamma
och pappa hejande pü balkongen, de var min stadion. FÜr det var väl det idrott handlade om. Vi kämpade och sprang som aldrig fÜrr och vi hade sü roligt. Som femüring vann jag 60 meter och drÜmde om idrotten, tävlandet och jublet. Jag blev sü glad när jag fick min fÜrsta riktiga träningsväska av märket Adidas, den var gul. Den var packad och alltid redo med träningskläder och med vattenflaskan placerad bredvid sängen. JAG MINNS DET SÅ VÄL; glädjen och stoltheten när superledaren
och stjärntränaren frügade om jag ville komma till elitklubben och träna en helg med flera av Sveriges bästa sprinters. Klart att jag som ung grabb frün bruksorten Gimo i Uppland ville det. De var ju mina fÜrebilder. Efter träningen skulle alla i träningsgruppen äta tillsammans sa tränaren, men pü nügot �konstigt� sätt kom ingen av de andra. Där satt jag ensam med coachen i soffan i stora staden käkandes kÜttbullar och potatis. Jag vet att jag blundade när hans händer kladdade pü min kropp, naken i soffan skrek jag grütande att jag ville hem. Jag lyckades fü üka hem en dag tidigare än bestämt. I bilen frügade han auktoritärt: Ja ha, sü du ska hem och berätta fÜr dina fÜräldrar nu?
JAG DOLDE MIN HEMLIGHET fÜr fÜräldrar och vuxna. Åren gür,
och vi var en elitsprintergrupp bestüende av ütta till tio ungdomar. Alla i gruppen visste, men ingen sa nügot om händelserna! Ett sätt att bearbeta och klara de destruktiva träningstimmarna med vür härskande coach var att skämta om Üvergreppen. Men vart tog alla vuxna vägen? Ni berättade fÜr mig senare att ni visste vad coachen hÜll pü med, ni undvek honom klokt och strategiskt. Jag har undrat flera günger varfÜr ingen sa nügot till mig? Ledarens smarta sätt att skapa sÜndring i gruppen var briljant, antingen hotade han med att sälja oss till en annan klubb om vi inte skÜtte oss, eller sü kom nügon av träningskompisarna med en helt ny träningsoutfit, ny overall, ny väska, nya spikskor. Gruppens intränade vassa blickar mÜttes och avundsjukan, irritationen och osäkerheten spred sig ytterligare i gruppen medan mästertränaren flinade lugnt och härskande. JAG ÄLSKAR IDROTT, TRÄNING och allt som har med det att gÜra, men fÜr mig für idrotten aldrig bli en frizon fÜr kränkande handlingar, som Üvergrepp, vüld eller maktmissbruk verbalt eller fysiskt. Det finns bara ett ord fÜr det, och det är nolltolerans!
+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²
Vi bryr oss mera www.vob.se
127,6(5 Äldre missbrukare missgynnad grupp Endast en av fem kommuner har rutiner fÜr samarbete med missbruks- och beroendevürden fÜr äldre personer, medan fem av tio kommuner har det fÜr Üvriga befolkningsgrupper. Socialstyrelsens undersÜkning pekar pü att äldre personer med riskfyllt alkoholdrickande är en växande grupp. DärfÜr behÜver samarbetet kring äldre med missbruk utvecklas i münga kommuner, finner styrelsens utredare. Enligt Lägesrapport 2012 har antalet äldre som vürdas med alkoholdiagnos i slutenvürden Ükat kraftigt under senaste decenniet. Allt fler äldre dÜr med alkoholrelaterad diagnos. Den växande alkoholkonsumtionen bland äldre reser bitvis nya behov frün büde missbruks- och beroendevürden samt äldreomsorgen. – Utan samverkan finns det risk fÜr att äldre med missbruk inte für den hjälp de behÜver, säger Socialstyrelsens utredare Ann-Britt Thulin. O
LSS Ükar med ett par procent per ür Antalet personer som har stÜd enligt LSS har Ükat med tvü till tre procent per ür under en lüng period. Det var 17 procent fler som hade en LSS-insats frün kommunen 2011 jämfÜrt med 2005. Vid mättillfället hÜsten 2011 visar Socialstyrelsens siffror att 63 300 personer hade minst en insats enligt LSS frün sin kommun. Det är tvü procent fler än samma dag 2010 och 17 procent fler än 2005. Daglig verksamhet är den vanligaste insatsen, och den har Ükat mest i omfattning. 31 100 personer omfattades av daglig verksamhet, en Ükning med tre procent det senaste üret och med 24 procent jämfÜrt med 2005. Socialstyrelsen finner att bland dem som har LSS-insats är personer med utvecklingsstÜrning, autism eller autismliknande tillstünd dominerande. 84 procent av dem med minst en insats tillhÜr denna grupp. Denna grupp ligger bakom en stor del av Ükningen av LSS-insatserna, hävdar myndigheten. O
Mer pengar till psykiatrin Den stora psykiatrisatsningen fortsätter att ge avtryck. Under perioden fram till 2016 avsätter regeringen 870 miljoner kronor per ür. Avsikten är att fÜrebygga psykisk ohälsa och fÜrbättra vürden fÜr dem som redan drabbats. Regeringen och SKL har sedan 2007 arbetat tillsammans fÜr att fÜrbättra vürden fÜr personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Med den nya Üverenskommelsen vill parterna hÜja kvaliteten, inte minst en stor utmaning pü grund av Ükningen bland barn och unga. En ytterligare prioriterad grupp är personer med svüra psykiatriska problem. Här medverkar skilda delar av vürd och omsorg, vilket Ükar behovet av samordning av insatserna. SKL och socialdepartementet bildar därfÜr en gemensam samordningsfunktion. O Källa: Socialdepartementet
/Â 05-.+)# 4Â 66+)*'6'4 )Â ..'4 #..# #..6+& 5VĂ’F #OPGUV[ RĂ 2) 6KNNUCOOCPU IĂ’T XK UMKNNPCF YYY COPGUV[ UG
SKB-08 Sveriges enda skyddade boende fÜr hedersrelaterat vüld. Med skyddet i fokus. www.skb08.se • Tel: 0700-45 21 19 sk.b-08@hotmail.com
Opalen är ett boende med särskild service fÜr ickor enligt 9† 8p LSS 9L HUEMXGHU LQGLYLGDQSDVVDGH RFK IOH[LEOD O|VQLQJDU L HQ WU\JJ PLOM| GlU YL NDQ VWlUND LQGLYLGHQ RFK YDUD HWW VW|G L |YHUJnQJHQ PHOODQ EDUQGRPHQ RFK YX[HQOLYHW
Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²
FÜr ungdomar med behov av stÜd Vi erbjuder en helhetslÜsning bestüende av büde undervisning och serviceboende. Vi har rymliga och ändamülsenliga lokaler fÜr undervisning i smü grupper eller enskilt. Skolan fÜljer det individuella programmet som bestür av yrkesträning och verksamhetsträning. Kontakta oss eller besÜk gärna vür hemsida fÜr mer information.
www.salbohedskolan.se | 0224-566 00
=pSRVTTLU [PSS VZZ :RHYWUpJRZNrYKLU KYP]LY ZLKHU €]LY rY [PSSIHRH ]LYRZHTOL[ M€Y TpU VJO R]PUUVY €]LY rY =rYH NpZ[LY SPKLY VM[H H] WZ`RPZRH M\UR[PVUZULKZp[[UPUNHY TLK LSSLY \[HU ZHT[PKPN TPZZ IY\RZWYVISLTH[PR VJO LSSLY ZVTH[PZRH ILZ]pY =P NLY ]rYH NpZ[LY Z[€K VJO VT]rYKUHK \[PMYrU PUKP]PK\LSSH NLUVTM€YHUKLWSHULY =P OHY SrUN LYMHYLUOL[ VJO R]HSPÄJLYHKL TLKHYIL[HYL M€Y H[[ R\UUH T€[H ILOV]L[ OVZ ]rYH NpZ[LY 0 ]LYRZHTOL[LU ÄUUZ M€Y\[VT IVLUKLZ[€KQHYL VJO ZQ\RZR€[LYZRVY p]LU [PSSNrUN [PSS SpRHYL
=pSRVTTLU H[[ RVU[HR[H VZZ Malin FagerstrÜm, Verksamhetschef • Tel: 08-683 64 01 Skarpnäcksgürden • Skarpnäcks Gürdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se
FÜrst kläcktes idÊen att dokumentera Üver internet
sedan fÜddes vür nya produktidÊ: kvalitetssäkra journal, dokument och uppfÜljning
Vüra Üver 120 nÜjda kunder finns inom HVB, LSS, familjehem, IFO, personlig assistans, äldreomsorg, mm
www.isoxhvb.se Nectar Systems AB 0451-89300
TRĂ„NINGSBOENDE FĂ–R UNGA
r *OEJWJEVFMM DPBDIOJOH r #PFOEF J FHOB MÅHFOIFUFS r 'ÕS 6OHB WVYOB GSÇO IFMB WÅSMEFO
FĂśr mer info: www.stadsmissionen.se/barnochunga/traningsboende
08-787 86 86
�Vi har alltid fullt – ring idag!�
UppsÜkare pü alla landets 31 häkten har en viktig roll fÜr att stÜtta den häktade. UppsÜkare Tina HÜrringsen pü häktet i Sollentuna ser sig bara som en vägledare: – Det är klienten som gÜr det egentliga jobbet, säger hon Üdmjukt. TEXT: BJÖRN LENNESTIG
Vardagen fÜr den häktade är hur trükig som helst. Inte sällan handlar det om nügra dagars avgiftning i samband med gripande och anhüllande i polisarresten, sedan fortsatt isolering i häktet med besÜks- och telefonfÜrbud, om de har restriktioner. De är utelämnade och für kanske bara prata med sin advokat. Krisen kan självfallet bli akut när klienten inte längre lever i sitt �normala� sociala sammanhang. Dü kommer uppsÜkaren och knackar pü dÜrren, och erbjuder ett lyssnande Üra. Det kan vara bÜrjan till en fÜrtroendefull relation som lyfter fÜrändringsviljan och en ny syn pü framtiden fÜr klienten. Eftersom andelen alkohol, narkotika- eller blandmissbrukare inskrivna i anstalt och frivürd är 60-70 procent handlar det ofta om behandlingsprogram. Häktet i Sollentuna har cirka 240 intagna, och statistiken visar att 183 till 241 inskrivna klienter legat inom uppsÜkarnas mülgrupp varje münad det senaste üret. Just nu är uppsÜkarna tvü till antalet, men snart tre, alla ut-
bildade socionomer. Tina HÜrringsen mÜter i kriminalvürdens blü kläder, kortärmad skjorta och ett smittande skratt.
Motiverande samtal Hon säger sig ha tur som kan sitta ner en längre stund hos klienten än den ordinarie avdelningspersonalen. Det ger mÜjlighet att skapa fÜrtroende. Tina utgür frün Motiverande samtal, MI. Rollen är att lyssna och leda den intagne att se de mÜjliga vägarna till fÜrändring. – FÜr oss uppsÜkare handlar det om att ge dem tid fÜr reflektion. Här är tajmningen viktig. Det är ett mülmedvetet arbete att identifiera alla klienter med behov av vürd, och att motivera dem att sÜka behandling. Tina arbetar mycket med frivürd, socialtjänst och kontraktsvürd. Tingsrätten dÜmer kanske till kontraktsvürd om straffvärdet är kortare än tvü ür, och dü kan det bli upphandling fÜr vürd pü ett HVB-hem. I annat fall tar hon fram underlag fÜr beslut om eventuell placering pü anstalt.
Klienten gÜr jobbet En uppsÜkare bÜr ha intresse fÜr människor, grundtrygghet, nyfikenhet och att orka ta emot allt det tunga. MÜtet med människan är själva kärnan i arbetet fÜr Tina HÜrringsen: – Det är inte jag som gÜr jobbet, det är den intagne som gÜr det, säger hon med ett brett smil. Jag är bara en vägledare under en kortare period.
)lQJVODQGH P|WHQ
Sn KlNWHW
+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²
PHG XSSV|NDUH +9% /66 9b5/'(1 15 ²
Hon tycker i stället att det är klienten i häktet som orkar behålla sin motivation och fortsätta att kämpa. De allra flesta hon träffar vill ha ett annat liv än detta; de vill ha svenssonlivet i en fast bostad. Uppsökaren får höra alla slags berättelser och drömmar. Det handlar om brottet man är häktat för, barndom, sjukdomar, familjen, hunden eller ett syskon som gått igenom något jobbigt. – Det är coolt att få en person att känna sig så trygg i mötet att den kan berätta om känslor och jobbiga saker.
Lyssna förutsättningslöst Det råder ingen tvekan om att Tina Hörringsen är en uppsökare som trivs med arbetet. Självklart grips hon även av en del frustration. I bland kan hon se vad klienten saknar, exempelvis en bra myndighetskontakt efter häktestillvaron. Dokumentet hon lämnar efter sig är klientens verkställighetsplan som följer från häkte till anstalt och frivård. Nå, men blir Tina Hörringsen överraskad någon gång? Nej, kanske inte direkt förvånad, dock blir hon ofta påmind om att hon inte egentligen inte vet någonting; varje klient bär på sin historia. – Det är faktiskt ganska skönt att sakna den här kunskapen, utan att i stället lyssna och förutsättningslöst ta in personens historia. Q
”Det är inte jag som gör jobbet, det är den intagne. Jag är bara en vägledare under en kortare period.”
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
Röingegården Vård, behandling och rehabilitering av vuxna kvinnor och män från 18 år med neuropsykiatriska funktionshinder, psykiatriska, neurologiska diagnoser, och psykiska problem. Vi finns i Hässleholm, Skåne. För mer information Tel: 0451-409 61 Mobil: 070-814 54 91 Mail: Info@roingegarden.se Hemsida: www.roingegarden.se
EXPO
Hur bemöter man intolerans? Vilka är Sverigedemokraterna? Hur stor är vit makt-rörelsen?
Expo folkbildar om organiserad intolerans och rasism. Vi skräddarsyr utbildningar för arbetsplatser efter förkunskaper och behov. Kontakt: utbildning@expo.se För Baggium Vård & Behandling är barnens behov i centrum.
Hos oss finns en plats för alla barn Baggium V&B AB är ett företag inom Humanakoncernen. Vi producerar samhällsnyttiga tjänster där vi erbjuder vård- och behandling av barn och ungdomar med mångkulturell bakgrund. Vi har 20 års erfarenhet av att arbeta med barn från hela världen. Vi har en hel vårdkedja vilket innebär att vi kan erbjuda alla placerade ungdomar den omsorg eller behandling de behöver. Till våra enheter har vi dessutom en resursskola med hög lärartäthet och små elevgrupper. Vi har också en psykologenhet med kompetens i kris och trauma för att möta barn och ungdomar som placeras inom organisationen på bästa sätt. Våra ungdomar ska möta de mest kompetenta behandlarna för de behov som de har. Vi har personal från hela världen som möter barn från hela världen i nuSverige. Tillsammans skapar vi en ny värld!
)|UHQLQJHQ 'DOE\ lU HWW JUXSSERHQGH PHG SODWV I|U I\UD YX[QD 9L KDU OHGLJ SODWV 9L OLJJHU L 9lVWHUOMXQJ FLUND VMX NLORPHWHU XWDQI|U 7URVD 0nOJUXSSHQ lU YX[QD PHG DXWLVP HOOHU DXWLVPOLNQDQGH WLOOVWnQG 3ODFHULQJ VNHU HQOLJW ODJHQ RP VW|G RFK VHUYLFH WLOO YLVVD IXQNWLRQVKLQGUDGH /66 9L DUEHWDU PRW HWW VRFLDOWHUDSHXWLVNW PnO 'DJYHUNVDPKHWHQ lU LQGLYLGXHOOW DQSDVVDG RFK YL KDU HWW KHOKHWVWlQNDQGH QlU GHW JlOOHU ERHQGHW RFK GDJYHUNVDPKHW )|UHQLQJHQ 'DOE\ lU HQ LGHHOO I|UHQLQJ GlU I|UlOGUDU WLOO YnUD ERHQGH LQJnU L VW\UHOVHQ 9L KDU YDULW YHUNVDPPD L VQDUW IMRUWRQ nU RFK KDU HQ VWDELO SHUVRQDOJUXSS
Vår behandlingspersonal är utbildad i BBIC, MI, ART, LF. Vi har ramavtal med över 70 svenska kommuner. Våra tjänster: • HVB-hem • Familjehem • Öppenvård • Eftervård • Resursskolor • Psykologenhet
Målgrupper: • Multietniska ungdomar i riskzonen • Ensamkommande barn & ungdomar 12-20 år. • Vård & Behandling av flickor och pojkar 12-22 år. • Placeringar enligt SoL och LVU.
För mer information om våra enheter och tjänster besök: www.baggium.se Baggium
)|U PHU LQIRUPDWLRQ ULQJ 6XVDQQH cVWU|P
en del av Humana
8WDQ DVVLVWDQV VWDQQDU OLYHW Första lördagen i maj samlades många människor över hela landet för att stödja manifestationen för den personliga assistansen. Aktionen har uppmanat alla partier att agera för en lagändring av LSS paragraf 9a. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG
Arrangörsgruppen Assistansanvändarna, som samlar nio organisationer, protesterar mot en urvattning av LSS och pekar på att lagens ursprungliga avsikt är en medborgarrättsreform för personer med funktionsnedsättning. Det vill säga att uppnå full delaktighet, jämlika levnadsvillkor och att få leva som andra. På Södermalmstorg vid Slussen i Stockholm samlades över 300 personer. Monica Malmtorp åkte från Örebro till huvudstaden för att protestera. Hennes plakat visade att Försäkringskassan drog ned dottern Johanna Gustafssons assistansstöd när hon började studera. Nu får Johanna inget stöd att komma upp före klockan tolv. Debattören Jonas Franksson skänkte en tanke till ”alla dem som nu sitter i husarrest på grund av krångliga regler”: – Det finns inga andra experter i dessa frågor än vi som är beroende av assistans, sa Jonas Franksson. Aktionen har ett upprop för en lagändring i LSS 9a, www.utanassistansstannarlivet.se
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
TorsbygĂĽrden • Hem fĂśr vĂĽrd och boende (HVB) samt särskilt boende nära Hemmesta • LSS boende ďŹ nns i Gustavsberg • MĂĽlgrupp: Psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • Vi arbetar med tydliggĂśrande pedagogik • Kognitivt perspektiv
FĂśrestĂĽndare Anna Herzing 08-570 243 20 VĂĽrdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01
Hemsida www.torsbygarden.se
Kulabodan, Kulabodans Behandlingshem Tel: 0500-46 10 72, info@kulabodan.se www.kulabodan.se
• Barn och ungdomar 10 - 18 ür • HÜg personaltäthet • 5 platser
=VNEW 6IKRFoKWKoVH %& 1oPKVYTT ˆ *PMGOSV QIH TW]OSWSGMEP TVSFPIQEXMO ˆ *PMGOSV QIH }ZIVKVITTWTVSFPIQEXMO ˆ *PMGOSV M MRMXMEPX WOIHI EZ QMWWFVYO SGL IPPIV OVMQMREPMXIX ˆ ,IHIVWVIPEXIVEHI TVSFPIQ
[[[ ]VNEW GSQ
Sedan 1997 tar Lappetorp emot pojkar i üldrarna 12-19 med psykosocial- och neuropsykiatrisk problematik. Övergreppsspecifik behandling sker pü egen enhet där vi samarbetar med BÜrje Svensson och Olof Risberg.
s hvb-lappetorp.se
Storsättra Gürd Utveckling genom samspel
Dygnet runt vürd fÜr familjer • FÜrälder/fÜräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 ür). SoL, LVU. • Gravida kvinnor, tonüringar och vuxna, som behÜver stÜd infÜr fÜrlossning och fÜrsta tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns fÜr fortsatt uppfÜljning efter vistelse pü utredningshem. • Akut / skyddat boende. Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. FÜrestündare Katinka Hemmingsson. Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.
,s ,Ğž ŜŚĞƚĞŜ ,Ç€Ĺ?ĹŻÄ‚Ĺś
ŜŚĞƚĞŜ KĚĞŜ
DĞĚ ƚǀĊ ÄžĹśĹšÄžĆšÄžĆŒÍ— ŚĞžžĞƚ KĚĞŜ Ĺ? DÄ‡ĆŒĆ?ƚĂ žĞĚ Ď´ ƉůĂƚĆ?ÄžĆŒ Ĺ˝Ä?Ĺš ŚĞžžĞƚ ,Ç€Ĺ?ĹŻÄ‚Ĺś ƉĊ DĆľĆ?ĹŹĆ‚ žĞĚ Ďą ƉůĂƚĆ?ÄžĆŒÍ˜ sĹ? ĹšÄ‚ĆŒ Ć?ƉĞƚĆ?ŏŽžƉĞƚĞŜĆ? Ä‚ĆŠ Ä‚ĆŒÄ?ĞƚĂ žĞĚ ĆŒĹ˝ĹľĆ?ĹŹÄ‚ ƾŜĹ?ÄšĹ˝ĹľÄ‚ĆŒ Ĺ˝Ä?Ĺš ĞŜ Ĺ?ĞĚĹ?Ĺ?ĞŜ ŏƾŜĆ?ŏĂƉ Ĺ˝Ä?Ĺš ÄžĆŒÄ¨Ä‚ĆŒÄžĹśĹšÄžĆš Ä‚Ç€ Ä‚ĆŠ Ä‚ĆŒÄ?ĞƚĂ žĞĚ ĞŜĆ?ĂžŏŽžžĂŜĚĞ ŇLJŏĆ&#x;ĹśĹ? ƾŜĹ?ÄšĹ˝ĹľÄ‚ĆŒ Ć?Žž ŚĂžŜĂƚ Ĺ? Ć?Ç€ÄŠĆŒ ĹŹĆŒĹ?Ć?͘ &Ć‚ĆŒ ĹľÄžĆŒ Ĺ?ĹśÄ¨Ĺ˝ĆŒĹľÄ‚Ć&#x;ŽŜ Ĺ?ÄŠ Ĺ?Ĺś ƉĊ ĹšĆŠĆ‰Í—ÍŹÍŹÇ Ç Ç Í˜ÄžĆ?Ć?Ä‚Ĺ?ĆŒĆľĆ‰Ć‰ÄžĹśÍ˜Ć?Äž ÄžĹŻĹŻÄžĆŒ ŏŽŜƚĂŏƚĂ Ĺ˝Ć?Ć? ƉĊ ĎŹĎ´ Ͳ ϲϳϴ Ď´Ďą ĎŹĎŹ ÄžĹŻĹŻÄžĆŒ ƉĊ ĞƉŽĆ?Ćš Ĺ?ŜĨŽΛĞĆ?Ć?Ä‚Ĺ?ĆŒĆľĆ‰Ć‰ÄžĹśÍ˜Ć?Äž
<287+ ,1 352*5(66
ZZZ JU\WKYE VH *U\W +9% VNUlGGDUV\U EHKDQGOLQJHQ YLONHW J|U DWW XQJGRPHQ NlQQHU VLJ GHODNWLJ EHNUlIWDG RFK PRWLYHUDG WLOO DWW JHQRPJn HQ EHKDQGOLQJ
9lJHQ WLOO HWW PHQLQJVIXOOW OLY E|UMDU Sn *5<7 +9%
-90/,; pY H[[ [H HUZ]HY MÂ&#x20AC;Y ZP[[ LNL[ SP] =P ZS\ZZHY PU[L \[ \UNKVTHY P ZHTOpSSL[ =P ZS\ZZHY PU KLT +YVNMYPOL[ ¶ /LKLYSPNOL[ ¶ 2HTYH[ZRHW ¶ :VSPKHYP[L[
1\Z[ U\ LYIQ\KLY ]P ISHUK HUUH[! Â&#x2039; :R\SKMpSSHU ¶ Zr MrY K\ KPU LRVUVTP H[[ M\URH Â&#x2039; ;PKPN 0UZH[Z ¶ 2VU[HR[THUUHZRHW [PTTHY VT K`NUL[ KHNHY P ]LJRHU Â&#x2039; 290: 3P]ZZ[PSZO\Z MÂ&#x20AC;Y \UNH ]\_UH ZVT ]PSS SpTUH NpUNRYPTPUHSP[L[
>>> <5.(290: :, UNGA
INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRD FRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN
Svenska Vård vill göra rätt! Vi vill göra rätt! Men ibland är det inte helt enkelt. Den 1 januari i år trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter kring ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i kraft. För att kunna sätta igång ett sådant arbete, som enligt Socialstyrelsen innebär att man uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och föreskrifter, måste vårdgivaren ta fram en lagkravslista för sin verksamhet. Med andra ord, man måste veta vilka lagar man ska följa. För att verkligen veta att man har koll på allt vänder man sig självklart till Socialstyrelsen, men här finns ett litet aber: Socialstyrelsen säger inte vilka lagar som gäller just din typ av verksamhet, det ska du ha koll på själv. Moment 22, med andra ord. Snälla Socialstyrelsen! Gör livet lite enklare för oss vårdgivare: Ta fram lagkravslistor för olika typer av verksamheter. Ni måste väl ändå ha sådana för att kontrollera att vi följer alla krav och mål?
Patrik Ulander Förbundssekreterare
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
Höstkonferensen 2012
– en naturlig mötesplats för yrkesfolket Höstkonferensen är den självklara samlingspunkten för alla som jobbar inom social välfärd. Det är förbundssekreterare Patrik Ulanders dröm om vad Svenska Vårds höstkonferenser på sikt kommer att bli. Därför kommer årets konferens att innehålla något för alla besökare. Plus en prisutdelning där årets förebilder koras. Sommaren är här, men redan nu pågår förberedelserna för Svenska Vårds höstkonferens för fullt. Föreningens tema för året är kvalitet och ämnet för konferensen är kompetenshöjning genom utbildning. – Kompetensfrågor är viktiga eftersom vi ständigt vill förbättra oss. Vi vill också höja anseendet på det arbete vi utför, och förutsättningen för det är just hög kompetens och god kvalitet, säger Patrik Ulander, förbundssekreterare på Svenska Vård och en av arrangörerna bakom höstkonferensen. Föreläsarna är i dagsläget inte klara, men målet är att bjuda in myndighetspersoner och intressanta yrkesmänniskor inom alla de olika områden som representeras. – Vi vill erbjuda flera spår, det ska finnas något för alla våra besökare, oavsett vilket område man arbetar inom, säger Patrik. Kompetenshöjande konferens Han förklarar att vårkonferensen traditionellt riktat sig till dem som äger och driver olika typer av verksamheter, medan höstkonferensen är för alla som arbetar inom LSS, psykiatri, missbruks-, ungdoms- eller äldrevård och tanken är att det ska se likadant ut i år. Till tidigare konferenser har det kommit upp emot 150 personer men förhoppningen är att
årets konferens ska slå tidigare rekord. – Min förhoppning är att Svenska Vårds höstkonferens på sikt ska bli den självklara samlingspunkten för dem som arbetar i den här branschen. En viktig träff dit man åker varje år för att lära sig nya saker, ha kul och träffa andra som arbetar med liknande saker, säger Patrik med stor entusiasm i rösten. Duktiga profiler belönas Nytt för i år är att konferensen kommer att innehålla en prisutdelning där viktiga förebilder kommer att lyftas fram och tackas, en början till en slags Grammisgala för sociala välfärdsarbetare. – Detaljerna är inte klara men vi vill ta tillfället i akt att uppmärksamma verksamheter och personer som gjort ett extra bra arbete under året, därför kommer vi att be våra medlemmar om hjälp att nominera medarbetare, uppdragsgivare eller företag, säger Patrik. Han menar att det är på tiden att man lyfter det positiva och välfungerande i branschen, i stället för att fokusera på det som inte fungerar. – Jag brukar jämföra oss med lärarkåren som också får utstå en hel del kritik, men alltid har en stolthet i sin yrkesroll, dit vill jag också att vi når. Höstkonferensen är planerad till den 7-8 november 2012. Inbjudningar kommer att skickas ut och mer information kommer att dyka upp på Svenska Vårds hemsida, www.svenskavard. se, under slutet av sommaren. Helén Bjurberg
ZZZ VYHQVNDYDUG VH² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH² 6YHQVND 9nUG ²
Ny huvudman för Tobias Sahlin, Nämndemansgården, pekar på att missbruk och beroende är sjukdomar som landstingen bör ansvara för.
Trots en mer flexibel missbruksvård är det fortfarande stor skillnad på behandlingen, beroende på olika kommuners ekonomi och synsätt. – Hur bra vård man får ska inte hänga på var i landet man bor, säger Tobias Sahlin, styrelseledamot på Svenska Vård. Tobias Sahlin har arbetat inom missbruks- och beroendevård i över tjugo år. Sedan tre och ett halvt år tillbaka är han ansvarig för utvecklingen av behandlingsprogrammen på Nämndemansgårdens verksamheter och sedan två år styrelseledamot i Svenska Vård Nämndemansgården har funnits sedan mitten av 80-talet och har idag verksamheter på nio platser runtom i Sverige, där sammanlagt runt 1 000 personer vårdas varje år för sina missbruksoch beroendeproblem och där deras anhöriga får tillgång till stöd och utbildning. Kompletterande behandlingsmetoder I sitt arbete har Tobias genom åren sett utvecklingen gå från en programstyrd missbruksvård med symtomfokus mot en mer individanpassad behandling där allt större hänsyn och vikt läggs vid att se hela människan och orsaken till problemen.
² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH
– På Nämndemansgården använder vi oss av en filosofi och behandlingsideologi som vilar i tolvstegsprogrammets rötter, men med inspiration av moderna behandlingsmetoder som KBT, ACT och motiverande samtal. Vår målsättning är att hela människan behöver vård och hjälp att komma tillbaka till livet, säger han. Även om branschen är under stor och positiv förändring konstaterar Tobias att missbruks- och beroendevården i dag ser väldigt olika ut beroende på var i landet man bor. Det kan också handla om den egna kommunens ekonomi och vilja att satsa, inte bara på individen, utan även som en samhällsinvestering.
Nämndemansgården.
Ny syn på missbruket Tobias tycker att bra vård inte ska handla om var man bor. Han välkomnar därför den stora missbruksutredningens förslag att byta huvudman för missbruksvården från kommun till landsting. – Missbruk och beroende är sjukdomar, det faller sig naturligt att ansvaret bör ligga på landstinget. Ett huvudmannabyte skulle förhoppningsvis också innebära en förändring av samhällets syn på missbruk och beroende, säger Tobias och menar att en större öppenhet och avstigmatisering är helt nödvändigt för ett bättre vårdklimat. I framtiden ser Tobias gärna ett ännu mer holistiskt tänk i missbruks- och beroendevården
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
missbruksvården
och anser att arbete med personliga trauman i behandlingen är nödvändigt. – Vi behöver ställa frågan vad patienten varit med om eftersom trauman ofta står i vägen för nykterhet och drogfrihet. Tobias förordar också att det vore nyttigt att arbeta mer med existentiella frågor, eftersom det är en del av människans natur att reflektera. Samtidigt som han är medveten om att den sortens behandling är svårare att söka evidens för, är han övertygad om vikten att få balans mellan de kognitiva och de existentiella frågorna. – Att hjälpa patienten att återskapa en mening med livet är nyckeln till bestående nykterhet. Helèn Bjurberg
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
ZZZ VYHQVNDYDUG VH² 6YHQVND 9nUG ²
â&#x20AC;?Vi har människors liv i vĂĽra händerâ&#x20AC;? Pernilla Nykvist är minst sagt engagerad i frĂĽgor som rĂśr barn och ungdomars behov. Hon är inte bara vd och delägare i Platea AB i Hagfors, hon är ocksĂĽ styrelseledamot i Svenska VĂĽrd. Pernilla har alltid vetat att hon skulle jobba med barn som har det svĂĽrt. Redan när hon själv gick pĂĽ hĂśgstadiet, bestämde hon sig fĂśr att det var det hon ville gĂśra. Vuxenvärlden verkade sĂĽ ofĂśrstĂĽende. När Pernillas syster utbildade sig till socionom bĂśrjade de tvĂĽ prata om att starta nĂĽgon form av verksamhet fĂśr barn tillsammans. Det var inte sĂĽ mycket mer än drĂśmmar och prat tills de av en slump hittade det perfekta huset â&#x20AC;&#x201C; ett kommunägt gammalt äldreboende omgiven av underskĂśn natur. Viktigt smĂĽfĂśretag i bygden Nu sattes bollen i rullning pĂĽ allvar och när Pernilla engagerar sig i nĂĽgot gĂśr hon det av hela
sitt hjärta, envist och mĂĽlmedvetet. Platea har i dag ett tjugotal tillsvidareanställda och 15 timvikarer. â&#x20AC;&#x201C; Vi var väldigt envisa och propsade pĂĽ vilket lyft det skulle bli fĂśr kommunen. Vi skulle hjälpa barn och unga, och samtidigt skapa ďŹ&#x201A;er arbetstillfällen. Efter ett digert uppvaktande hos ansvariga i kommunen, hänvisades de till sist till ett lite mindre hus och kunde pĂĽbĂśrja verksamheten 2006, med behandlingshemmet Villan. Nu omfattar Platea ocksĂĽ en ĂśppenvĂĽrdsenhet, som fungerar som insatsstĂśd till socialtjänsten, med bland annat utredningar i hemmiljĂś och utbildningar av ĂśppenvĂĽrdsprojekt, samt enheten PrästgĂĽrden fĂśr tonĂĽrstjejer med psykosociala problem. â&#x20AC;&#x201C; Det är svĂĽrare med tjejer som sitter hemma och skär sig. De är oftast inte lika utagerande som killarna och blir därfĂśr inte placerade fĂśrst.
Det är sĂĽ trĂĽkigt när man märker att det är pengar som styr. Tar stĂśd i kvalitetspärmen Det är tydligt att Pernilla verkligen sätter sina unga vĂĽrdtagares behov i främsta rummet och hon retar sig pĂĽ processer som blir fĂśr byrĂĽkratiska och tungrodda. Hjälpen mĂĽste komma fram pĂĽ ett tidigt stadium, menar hon. â&#x20AC;&#x201C; Det bästa är trots allt om man kan uppmärksamma problemen i tid och fĂśrhindra en placering. Det gäller att vara väldigt lyhĂśrd, fĂśr det ďŹ nns inga paketlĂśsningar inom vĂĽr nisch, allt är väldigt individuellt. Eftersom det inte ďŹ nns nĂĽgra givna mallar betonar Pernilla vikten av att samma krav ska ställas pĂĽ all vĂĽrd sĂĽ att alla klienter ska fĂĽ bästa mĂśjliga vĂĽrd. Det är ocksĂĽ därfĂśr hon engagerat sig i Svenska VĂĽrd. Hon hoppas att sĂĽ mĂĽnga som mĂśjligt använder sig av den nu framtagna kvalitetspärmen, fĂśr kvalitetssäkringens skull. â&#x20AC;&#x201C; Vi har människors liv i vĂĽra händer. I Svenska VĂĽrd har jag mĂśjlighet att pĂĽverka sĂĽ att rutiner och riktlinjer efterfĂśljs. Birgitta Linder
Kvalitetspärm fĂśr vägledning och stĂśd Ledningssystem fĂśr systematiskt kvalitetsarbete är sällan särskilt enkelt. FĂśrhoppningen är nu att sĂĽ mĂĽnga som mĂśjligt ska ta hjälp av Svenska VĂĽrds kvalitetspärm, sĂĽ att Socialstyrelsens fĂśreskrifter och rĂĽd efterfĂśljs pĂĽ bästa sätt. Arbetet med att säkerställa att alla vĂĽrdtagare fĂĽr bästa mĂśjliga vĂĽrd är en ständigt pĂĽgĂĽende process. Att arbeta med människor innebär ofta per automatik att det inte alltid ďŹ nns givna mallar, och det kan vara svĂĽrt att ďŹ nna rĂĽd och stĂśd. Det ďŹ nns dock vissa parametrar som varje vĂĽrdgivare bĂśr fĂśrhĂĽlla sig till pĂĽ ett likartat sätt. Att aktivt arbeta med ledningssystem, fĂśrbättringsarbete, dokumentation, analys, uppfĂśljning och utvärdering är nĂĽgra av de viktigaste när det handlar om patientsäkerhet. Nya krav pĂĽ branschen Det har ställts allt hĂśgre krav pĂĽ systematiskt kvalitetsarbete under de senaste 15 ĂĽren. När Socialstyrelsens nya fĂśrfattning trädde i ² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH ² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH
kraft den 1 januari 2012 innebar det en del stĂśrre fĂśrändringar när ďŹ&#x201A;era riktlinjer och fĂśreskrifter skärptes. Med utgĂĽngspunkt frĂĽn detta har Svenska VĂĽrd arbetat fram en kvalitetspärm. â&#x20AC;&#x201C; Det är inte helt oproblematiskt med ett systematiskt kvalitetsarbete, därfĂśr behĂśver mĂĽnga mindre vĂĽrdfĂśretagare vägledning. Tanken med kvalitetspärmen är helt enkelt att underlätta, dels fĂśr att utveckla kvalitetsarbetet, dels fĂśr att fĂśrenkla fĂśr vĂĽrdtagarna, säger Per SĂśderberg, leg psykolog och ďŹ losoďŹ e doktor i psykologi, som jobbat med att ta fram kvalitetspärmen. Kvalitetslyft FĂśr Svenska VĂĽrd innebär detta en ytterligare resurs fĂśr att kunna bidra till att hĂśja kvaliteten inom svensk vĂĽrd och omsorg generellt, menar Svenska VĂĽrds ordfĂśrande Lelle HagstrĂśm. Kvalitetspärmens mĂĽlgrupp är fĂśrst och främst branschorganisationens medlemmar, som kostnadsfritt kan ta del av innehĂĽllet. â&#x20AC;&#x201C; Det känns fantastiskt att kunna erbjuda vĂĽra medlemmar detta gedigna kvalitetsstĂśd, säger Lelle HagstrĂśm. Birgitta Linder +9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²
$QWRQLV
FOTO: ERIK KULO/UNT
² HWW O\IW I|U IXQNWLRQV
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
*\P
KLQGUDGH
Rullstolsburne Antoni Khadraoui fick inget jobb. Då startade han ett eget gym anpassat för funktionshindrade. Nu vinner han internationella kroppsbyggarpriser och lockar ”vanliga” Uppsalabor till den trevliga styrketräningslokalen. TEXT: SUSANNE BACKMAN
Det är en vanlig fredag på Antonis Gym i Luthagen utanför Uppsala. Han öppnar receptionen, tar emot två brandinspektörer i lokalerna, svarar i telefon. På morgonen har han lämnat barnen på dagis; femårige Noah och 15 månaders Simon. Hustrun Hanna har börjat morgonen med att åka till Forsmark, där hon jobbar som civilingenjör. – Ja, det blir långa dagar. Men vi trivs med det här livet, säger Antoni och hejar på kunder som droppar in i den megastora luftiga lokalen. Antoni Khadraoui växte upp i Nice, fadern är affärsman, modern var hemmafru, kvar i Paris har han en bror och ytterligare en bror bor här i Sverige. – Bakgrunden till mitt handikapp är att jag stred som soldat i Algeriet. Jag var 21 år och ådrog mig en militärskada som var mycket allvarlig. Ryggen var bruten. När jag vaknade upp hade man transporterat hem mig till Paris. Jag hade legat i koma i tre månader.
Lång rehabilitering Efter ett år på sjukhus, med psykologhjälp och daglig sjukgymnastik, fanns ändå livsgnistan hos Antoni. Han hade börjat styrketräna på sjukhuset och nu såg han också sig själv i en framtid som självförsörjande. Han kom till Sverige 1994 och föll direkt för Uppsala. Han började plugga svenska vid SFI; Svenska för invandrare. Han fick inte jobb i receptionen på Friskis & Svettis i Uppsala, på grund av sitt rörelsehinder. Slutligen fick han jobb som idrottslärare och bildlärare för högstadieelever. På fritiden tränade han upp sin fysik och kom snabbt in i svenska kroppsbyggarkretsar, lärde känna personer han än idag umgås med, såväl privat som yrkesmässigt i rollen som gyminstruktör. 1994 tävlade han i VM i bänkpress i Uppsala. – Men det är inte alltid lätt att träna på gym, när man är ute och reser till exempel. Fasen, jag bränner säkert tusen kalorier i rena ilskan bara över att folk glor på rullstolen, säger han.
Vill inte ha hemtjänst Allt fungerar smidigt i tillvaron om bara hemtjänst och personlig assistans flyter. Men det är inte alltid det gör det. Antonis dagar fylls av praktiska problem. Han visar på bröstkorgens högra del, som är platt, och på höger axel som är slakare än den pumpade vänsterarmen. Han har en nervskada, som han håller på att jobba med. Hemtjänst vill han inte ha, av samma skäl som andra funktionshindrade. +9% /66 9b5/'(1 15 ²
– Jag menar, flera olika personer som kommer hem till mig varje dag. Man lär inte känna dom. Det känns som hemfridsbrott varje gång dom ska ner i min disk, min tvättkorg. Att få personlig assistans är viktigt. Då kan jag jobba, lämna och hämta barnen, leva ett likadant liv som alla andra, träna och tävla. Det sistnämnda har fått kommunen att se rött. Särskilt när han efter lång, hård träning åker till USA och tävlar. När inslaget från handikapptävlingen i Texas kom ut från kanadensisk TV och YouTube hade några på socialtjänsten sett inslaget, efter att någon ringt in ett anonymt tips om Antoni. FOTO: JONAS LINDKVIST
Många funktionshindrade tävlar
”Damerna från socialtjänsten som kom hem till mig tittade på mina tävlingspokaler och på mig, och bara gapade! Dom trodde inte att jag verkligen är rullstolsburen.”
Resultatet lät inte vänta på sig. Han fick indragna assistanstimmar. Idag har han rätt till 80 timmar i veckan, med fokus på hjälp till barnen. Det drogs ner till 67 timmar. Antoni fick hembesök från kommunen. Två damer som ville titta på hans ben. För att försäkra sig om att han verkligen är handikappad. – Damerna från socialtjänsten som kom hem till mig tittade på mina tävlingspokaler och på mig, och bara gapade! Dom trodde inte att jag verkligen är rullstolsburen, ler han. Varje dag är en kamp, mot paragrafer, missförstånd, kränkningar. Därför är han tacksam mot de vänner han har i idrottsvärlden. Osentimentalt berättar Antoni om hur kan krupit uppför trappor till tävlingshallar, hur folk stirrat på hans utfärdade tävlingslicens. Antoni berättar att i dag finns det cirka femhundra handikappade; blinda, rullstolsburna, CP-skadade, stumma, som tävlar i bodybuilding. – Jag var den första att representera Sverige i USA hösten 2011, säger han stolt.
Stark personlighet Men efter tävlingen kommer vardagen igen. Familjen är viktig för Antoni och hustrun Hanna. På helgerna besöker de gärna Hannas familj i Stockholm. Han har ett öppet sinne, tar alla med ett varmt leende. Gillar också att sticka ut lite. Han skrattar. Idag hyr han det stora gymet sedan fyra år tillbaka, i ett attraktivt och familjevänligt område som expanderar. – Om tio år driver jag fortfarande gym, där alla människor trivs, dit alla socialgrupper kommer, personer med eller utan handikapp. – Haha, det är lite kul när någon stor kille ropar vid maskinerna; Antoni, kom och hjälp mig! Jag är ju utbildad PT, personlig tränare, och har lång erfarenhet av diet och träning, så i gymvärlden är mina kompetenser lika viktiga som vilken rörlig persons som helst. Q
FOTO: ERIK KULO/UNT
Antoni i incident om assistanstimmar Senare samma dag som intervjun med Antoni Khadraoui blev han skadad i samband med ett besök på socialförvaltningens lokaler i Uppsala. Antoni ville ha kontakt med handläggare för att resonera om antalet assistanstimmar. Han hindrades att passera en dörr, varpå rullstolen klämdes fast, och Antoni knuffades ned på golvet av två kvinnliga tjänstemän. Trots många vittnen fick han ingen hjälp, utan tvingades ligga på golvet och vänta på sina assistansanordnare som ringde efter ambulans. Antoni klagar över rygg- och chockskador.
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
ASPERGER-AUTISM-ADHD LSS-boende (Mälardalen samt Göteborg) Daglig verksamhet (Mälardalen samt Göteborg) Samtalsterapi Psykoterapeutmottagning Nytt LSS boende utanför Göteborg 2012 Psykologmottagning Handledning Våra verksamheter finns i Mälardalen samt Göteborgsområdet. Vi tar emot individer med neuropsykiatriska funktionshinder, beteendeproblem och begåvningshandikapp. För närvarande har vi lediga platser! För ytterligare information eller vid intresse av placering är du välkommen att kontakta VD Christofer Markén. KBT Struktur Christofer Markén 0708-801650 c.marken@kbtstruktur.se www.kbtstruktur.se
.5g1,.$ Tobias Holmberg Tobias Holmberg är ordfÜrande i FÜrbundet Unga RÜrelsehindrade och gymnasiestuderande i NorrkÜping. Den som vill träffa Tobias i sommar für bege sig till Almedalsveckan pü Gotland, eller Peace & Love i Borlänge.
DEN SJUNDE APRIL 1993 FĂ&#x2013;DDES JAG. Exakt en mĂĽnad senare samma ĂĽr rĂśstar riksdagen igenom vad som senare kommer att bli livsnĂśdvändigt fĂśr mig; Lagen om stĂśd och service till vissa funktionshindrade, LSS, grundstenen till att jag och mĂĽnga andra idag har rätten till personlig assistans. FĂśr mig har den personliga assistansen varit en självklarhet, den har alltid funnits där. FrĂĽn mina fĂśrsta ĂĽr i skolan, dĂĽ min mamma jobbade som assistent, till idag, dĂĽ jag har ett helt gäng assistenter. Allt fĂśr att jag ska kunna leva mitt liv med samma fĂśrutsättningar som min tvillingbror och mina andra medmänniskor. JĂ&#x201E;MFĂ&#x2013;RANDET MED MIN TVILLINGBROR har varit nĂĽgot av-
gĂśrande fĂśr hur jag har valt att leva mitt liv med mina assistenter. Jag har, pĂĽ ett väldigt nära sätt, kunnat se och jämfĂśra hur jag skulle gĂśra om jag hade haft muskler till det. Vilket jag sedermera insett att jag har, mina assistenter har ju varit där fĂśr att vara just det, mina muskler. Idag, nitton ĂĽr gammal som jag blivit, vet jag mycket väl vilken avgĂśrande roll min assistans spelar. Utan assistans skulle inte jag komma upp ur sängen pĂĽ morgonen, än mindre kunna ta mig ut genom ytterdĂśrren och jag skulle absolut inte kunna ĂĽka landet runt fĂśr att driva politisk pĂĽverkan sĂĽ som jag gĂśr idag. Utan assistans skulle jag inte haft mĂśjligheten att gĂĽ tre ĂĽr i gymnasiet, som mina jämnĂĽriga tar fĂśrgivet. Utan assistans stannar mitt liv. I BĂ&#x2013;RJAN AV MAJ genomfĂśrdes en landsomfattande mani-
festation under parollen â&#x20AC;?Utan assistans stannar livetâ&#x20AC;?. Detta
FOTO: ANNA BARK PERSSON
Âľ9L VRP KDU SHUVRQOLJ DVVLVWDQV NDQ LQWH VH YnUD OLY VRP HQ VMlOYNODUKHW ,GDJ KDU YL IDQWDVWLVND UlWWLJKHWHU W\YlUU lU GHW LQWH HQ JDUDQWL I|U DWW YL KDU GHWVDPPD LPRUJRQ Âľ
med anledning av FĂśrsäkringskassans allt mer snäva tolkning av LSS, nĂĽgot som resulterar i indragna assistanstimmar fĂśr personer som är i behov av det. Parollen symboliserades genom att en mängd personer med assistans lĂĽste in sig i en bur under nĂĽgra timmar, bland annat pĂĽ Mynttorget utanfĂśr riksdagen. Jag själv tillbringade fyra timmar bakom galler pĂĽ SĂśdermalmstorg under manifestationen. FĂ&#x2013;R MIG VAR DET SJĂ&#x201E;LVKLART att delta i demonstrationen.
FĂśrvisso kommer inte jag att drabbas av just dessa snäva tolkningar, ännu är min assistans ganska trygg. Jag deltog fĂśr att fĂśrsvara mina medmänniskors demokratiska och mänskliga rättigheter. FĂśr att säga nej till inskränkningar pĂĽ vĂĽr frihet. Vi, som har personlig assistans, kan inte se vĂĽra liv som en självklarhet. Idag har vi fantastiska rättigheter, tyvärr är det inte en garanti fĂśr att vi har detsamma imorgon. Vi kan inte räkna med att nĂĽgon annan fĂśrsvarar vĂĽra rättigheter, sĂĽ vi mĂĽste alla tillsammans stĂĽ upp fĂśr vĂĽr rätt till personlig assistans, rätten till att leva vĂĽra liv. JAG KAN TĂ&#x201E;NKA MIG KĂ&#x201E;NSLAN hos dem som skulle komma
att omfattas av LSS den där dagen i bÜrjan av maj 1993. Lyckan att äntligen slippa sitta oskyldigt inlüst pü institution. Lyckan att äntligen fü räknas som en jämbÜrdig invünare i landet Sverige. Jag kan även tänka mig sorgen den dagen nügon vill lüsa in samma oskyldiga personer pü institutionerna. Den dagen nügon vill berÜva mig min frihet och lüsa in mig pü institution. Utan assistans stannar livet.
+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²
YYY TKUKPIGICTFGP UG
¤ £ ¤ £¤ ¡ ö ¤ ¡
£ ¡
www.ukv.se
+(0 0 (7 SODWVHU I|U YX[QD PlQ L EHKDQGOLQJ RFK SODWVHU L XWVOXVVQLQJ
,1 5, .7 1,1* )XUXOXQGVKHPPHW KDU HQ VDOXWRJHQ LQULNWQLQJ PHG GHQ NULVWQD WURQ VRP JUXQG 9nUD XSSGUDJVJLYDUH lU VRFLDOWMlQVWHQ RFK NULPLQDOYnUGHQ 6|NDQGHQ EHK|YHU LQWH YDUD WURHQGH PHQ E|U KD HQ YLOMD RFK PRWLYDWLRQ DWW IXOOI|OMD EHKDQGOLQJHQ 0 c/* 5 8 3 3 9X[QD PlQ .2 17 $.7 $ 2 6 6 PHG DONRKRO )XUXOXQGVKHPPHW HOOHU GURJPLVV .XQJVIRUVYlJHQ EUXN lYHQ L -lUER NRPELQDWLRQ 7HOHIRQ PHG SV\NLVND ZZZ HULNHGLQ FRP VYnULJKHWHU
Skyddat boende Krishantering Pedagogisk verksamhet
5RPVNW +9% Även om behandlingshemmet Oden är nystartat har Essagruppens personal arbetat länge i området. Med romsk spetskompetens behandlar de utagerande tonårspojkar. Esa Isberg är huvudman för boendet och har själv romsk bakgrund. – Vi har bra relationer i området och här blir vi kvar, säger han.
Teija Isberg Reilin, Maire Persson och Esa Isberg fikar under hemtrevlig stämning på Oden.
TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN
Det är en familjär stämning i köket på behandlingshemmet Oden, en gul villa strax utanför Märsta. Några äter lunch, andra sitter framför datorn, två killar ger sig av på en cykeltur i vårsolen. – Vi vill att det ska kännas som ett hem för dem som bor här, säger Esa Isberg, huvudman, ART-instruktör och konsult på Essagruppen, och han förklarar att ungdomarna hjälpt till med att underhålla huset, något som ingår i behandlingen och bidrar till en hemkänsla. Maire Persson var den som först köpte huset i slutet på åttiotalet, då hon började sin egen verksamhet. Sedan dess har ett flertal olika verksamheter och ägare funnits på Oden. Vid årsskiftet förvärvade Essagruppen fastigheten. – Esa var här på arbetsintervju och satt i samma soffa som för snart tjugo år sedan, berättar Maire Persson, som numera är föreståndare på Oden.
Vi besöker ett
+9% KHP
Esa Isberg
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
med hemkänsla för pojkar
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
Vi besĂśker ett
+9% KHP
â&#x20AC;?De ďŹ&#x201A;esta som kommer hit kan inte de vanliga strukturer som mĂĽnga tar fĂśr givet, till exempel hur man hälsar pĂĽ nĂĽgon, svarar i telefon eller betalar i kassan pĂĽ Konsum.â&#x20AC;? Esa Isberg fortsätter: â&#x20AC;&#x201C; Det var här vi bĂśrjade, och här blir vi kvar, nu har vi kommit hem, säger han och fĂĽr medhĂĽll av Teija Isberg Reilin, kontorschef och behandlingsassistent.
Träning infĂśr samhället PĂĽ Oden jobbar man med ilskekontroll, moral och etik med hjälp av behandlingsmetoderna ART, Aggression replacement training, KBT och MI, Motiverande samtal. â&#x20AC;&#x201C; De flesta som kommer hit kan inte de vanliga strukturer som mĂĽnga tar fĂśr givet, till exempel hur man hälsar pĂĽ nĂĽgon, svarar i telefon eller betalar i kassan pĂĽ Konsum, fĂśrklarar Esa Isberg. Genom rollspel tränar ungdomarna pĂĽ att ändra ett negativt beteende. Man använder sig ofta av scenarier och händelser som hänt pĂĽ riktigt i verksamheten. â&#x20AC;&#x201C; Det kan vara att nĂĽgon puttat till en annan. De som varit inblandade i incidenten fĂĽr vara med och observera när man spelar upp situationen pĂĽ nytt. Sedan diskuterar de hur man skulle kunna gĂśra i stället, berättar Teija Isberg Reilin. Ungdomarna fĂĽr sedan läxa under veckan i
att utfĂśra positiva handlingar pĂĽ personalen. Det kan vara att de ska ge en komplimang till nĂĽgon i personalen eller säga nĂĽgot snällt till husmor. Essagruppen har spetskompetens fĂśr unga utagerande pojkar med romsk bakgrund, invandrarungdomar och ensamkommande flyktingar. Esa Isberg är själv rom, och det tror han är viktigt i kontakten med ungdomarna och deras familjer: â&#x20AC;&#x201C; Den romska befolkningens fĂśrtroende fĂśr socialtjänsten och majoritetsbefolkningen är inte särskilt stor, men när de fĂĽr veta att det är en rom som jobbar här hĂśr de ofta själva av sig direkt till oss och vill att vi ska hjälpa dem.
FAKTA ODEN Essagruppen har spetskompetens fĂśr romer, invandrarungdomar och ensamkommande ďŹ&#x201A;yktingpojkar. Ă&#x201E;ven svenska pojkar välkomnas. De tar emot ĂĽldrarna 14-18 ĂĽr. Essagruppen är även med som konsult och medlar mellan romska familjer och socialtjänst. PĂĽ hemmet ďŹ nns personal som pratar ďŹ nska, engelska, romani, serbiska, dari, persiska, arabiska, kurdiska samt bosniska. Behandlingshemmet Oden har ĂĽtta platser och det tar emot bĂĽde Soloch LVU-placeringar. Rekrytering pĂĽgĂĽr just nu fĂśr det nyĂśppnade boendet Hvilan pĂĽ MuskĂś.
Romsk kompetens behÜvs Enligt Esa Isberg finns det i dag gott om romska behandlingsassistenter, men att socialtjänsten ofta inte vet vilka de är och skulle tjäna pü att aktivt ta emot hjälp frün dem. Pü Oden arbetar fem till sex personer med romskt ursprung. De fungerar även som konsulter och medlar mellan socialtjänst samt romska ungdomar och familjer. Det händer att Esa Isberg fÜrvarnat social-
tjänsten om behovet av att nĂĽgon med romsk kompetens ska finnas närvarande vid vissa mĂśten, men att man inte inser detta fĂśrrän efterĂĽt. â&#x20AC;&#x201C; De ringer ibland i efterhand och säger att de borde lyssnat bättre, och vill ta in oss som konsulter. När jag kommer och ska prata med de romska ungdomarna mĂśts jag av en helt annan respekt än när en svensk kommer. Q
+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²
&Ć&#x201A;Ć&#x152; >> Ć?Žž Ä&#x201A;Ć&#x152;Ä?Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x201A;Ć&#x152; ĹľÄ&#x17E;Ä&#x161; ĹľĹ?Ć?Ć?Ä?Ć&#x152;ƾŏ Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ä?Ä&#x17E;Ć&#x152;Ĺ˝Ä&#x17E;ĹśÄ&#x161;Ä&#x17E;Í&#x160;
!
"""# #
I|UEXQGHW I|U DONRKRO GURJWHUDSHXWHU
Ç Ç Ç Í&#x2DC;ĨÄ&#x201A;Ä&#x161;Ć?Ç&#x20AC;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ĺ?Ĺ?Ä&#x17E;Í&#x2DC;Ć?Ä&#x17E; Med vĂĽr hjälp fĂĽr du kraften till fĂśrändring
MĂĽlgrupp: Pojkar och ďŹ&#x201A;ickor 12-19 ĂĽr med relationsstĂśrningar och psykosocial problematik. BehandlingsinnehĂĽll: MiljĂśterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65
Vi kan erbjuda ett familjärt boende fÜr ungdomar som av nügon anledning inte kan bo hemma. Vi arbetar i medlevarskap vilket innebär att vi bor och lever tillsammans med ungdomarna. Vür verksamhet använder lÜsningsfokuserad metod med miljÜterapeutiska inslag och KBT.
www.holmen27.nu info@holmen27.nu
HVB fÜr flickor 12-18 ür LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med kommuner
1\D
Telefon: 0530-301 23 info@stubben.se
MĂĽlgrupp; Pojkar och flickor i 13-20 ĂĽr
Antal platser, 6+4
www.stubben.se
Vi tar emot placeringar frĂĽn hela landet pĂĽ SoL och LvU. Nya Forsbacka HVB-hemHVB-hem AB 070 661 93661 0730-81 Nya Forsbacka AB20070 20 93 64 53
Hemsida www.forsbacka-hvb.se Mail fam.forsbacka@gmail.com
Utredning â&#x20AC;&#x201C; Behandling â&#x20AC;&#x201C; Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i FinspĂĽng och har plats fĂśr 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar sĂĽväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, ďŹ&#x201A;exibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mĂĽl är att: â&#x20AC;˘ FullfĂślja de uppdrag vi ĂĽtar oss â&#x20AC;˘ Barnens behov blir tillgodosedda â&#x20AC;˘ FĂśräldrarna mobiliserar sina resurser
www.nanolfsvillan.se â&#x20AC;˘ tel. 0122-159 89
Skogsro â&#x20AC;˘ Flickor och pojkar, 13-18 ĂĽr. â&#x20AC;˘ Evidensbaserade behandlingsmetoder. â&#x20AC;˘ NaturskĂśnt geografiskt läge samt djur som en del i behandlingen.
â&#x20AC;˘ www.skogsro.se â&#x20AC;˘ info@skogsro.se â&#x20AC;˘ Tel. 0952-310 08, 070-239 93 29
,62 V\VWHPHW ² IUlPVW LQWHUQ Q\WWD Allt fler HVB-hem kvalitetssäkrar verksamheten enligt ISO. Trygghet och dokumenterade rutiner är några fördelar. Men en del hem ryggar för arbetsinsatsen, och väljer att lita på Socialstyrelsens inspektioner. TEXT: KRISTIN FRIDHOLM
Att certifiera sig enligt ISO har blivit allt vanligare bland HVB-hem i Sverige. Just nu pågår certifieringsprojekt hos ett tiotal aktörer. Kvalitet, miljö och informationssäkerhet är de områden som är aktuella och det berör ISO 9001, 14001 och 27000 (mer information nedan). Argumenten för att genomföra det relativt omfattande arbete som certifieringsförfarandet innebär är att kvalitetssäkra verksamheten, både internt på enheterna och externt ut mot kund. De som argumenterar emot en certifiering ifrågasätter framför allt nyttan gentemot kostnader, främst i form av arbetstid, för genomförandet av certifieringsarbetet.
Säkerställer dialog Blåsippan Rehab i Umeå arbetar med alkohol-, drog- och spelberoende i öppenvård. Företaget certifierades enligt 9001 redan år 2005, och enligt verksamhetsansvarig Eilert Laestadius har det varit en mycket god investering på många sätt. – För oss är det framför allt en trygghet att veta att vi har en hög kvalitet i vår verksamhet och att vi har dokumenterade rutiner. De årliga revisionerna säkerställer att vi har en ständigt pågående dialog om hur verksamheten fungerar och om hur vi ska fortsätta att hela tiden bli bättre på det vi gör, säger han. Initialt krävde certifieringsarbetet en hel del arbete. Under ett par års tid arbetade en person i princip heltid med processen. – Det var resurskrävande i starten, men jag tycker att det var mycket välinvesterad tid, säger Eilert Laestadius. Arbetet gav oss en chans att reflektera kring vår verksamhet och att utvärdera våra rutiner.
Marknadsföringsfördelar Även externt ser Eilert Laestadius stora fördelar med att Blåsippan Rehab är ISO-certifierat. – Det visar att vi driver en seriös och högkvalitativ verksamhet. I vissa fall, som vid upphandlingar, ges dessutom extra poäng till anbudsgi-
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
vande företag som är kvalitetscertifierade. Landstingen premierar certifiering enligt både 9001 och 14001. Det är en av flera anledningar till att Blåsippan Rehab just nu för diskussioner kring att även satsa på en miljöcertifiering. – Eftersom vi redan har ISO 9001 är arbetet för att även certifiera oss enligt 14001 inte så omfattande. Jag ser det som en stor fördel att arbeta miljömedvetet. Det stärker oss internt och ger oss samtidigt marknadsföringsmässiga fördelar.
Inte värt investeringen Peter Kult är marknadsansvarig på Adventum, som bedriver HVB samt barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet i Borlänge med omnejd. Han är inte så säker på att certifieringar är så betydelsefulla ur marknadsföringssynpunkt. – Jag tror inte att man får kunder på grund av att man har en ISO-certifiering, och att det skulle krävas vid upphandlingar har jag inte varit med om, säger han. Han ser vissa fördelar med att förbättra kvalitetsledningssystemet enligt ISO 9001 och det kommer Adventum troligtvis att införa på sina fem enheter under hösten. Att även införa miljöledningssystemet tror han emellertid inte skulle tillföra ett värde som motsvarar investeringen – Våra enheter fungerar i stort sett som ett vanligt hem och jag kan inte se några stora miljömässiga eller ekonomiska vinster med en miljöcertifiering. – Däremot tror jag att en översyn av verksamheten, som en anpassning till ISO:s kvalitetsledningssystem innebär, kan tillföra en del i form av en standardiserad metodik.
Hög grundnivå Enligt Peter Kult har de allra flesta HVB-hem i landet redan mycket bra rutiner för kvalitet och säkerhet och ser ISO-certifiering främst som en extra garanti internt. – De årliga kontrollerna som genomförs av Socialstyrelsen säkerställer att vi håller en mycket hög grundnivå och jag tror att de flesta enheter redan utan ISO-certifieringar har egna etablerade system för att säkerställa en genomgående hög kvalitet, säger han. Q
Tre ledningssystem • Kvalitetsledningssystemet 9001 berör företagets ledningsrutiner, och utgångspunkten är att säkerställa att man arbetar utifrån kundernas behov samt minimerar de interna kostnaderna. • Miljöledningssystemet 14001 berör frågor som hur företaget kan bidra till en hållbar samhällsutveckling och minska belastningen på miljön. Det övergripande syftet är att förena affärsmässighet med miljöomsorg. • Arbetet med informationssäkerhet 27000 görs för att säkerställa att rätt information finns lätt tillgänglig för berörda parter, men inte för obehöriga. Med dagens it-baserade system har detta blivit en viktig fråga för många företag och organisationer, inte minst inom vård- och omsorgssektorn.
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
Hur värderar du er tid? Gör som 100 andra assistansanordnare! Låt Aiai effektivisera administrationen för er personliga assistans. Aiai är sveriges mest använda verktyg för effektivisering av personlig assistans - för privata anordnare, kooperativ som kommun.
Kontakta vår Kundtjänst så berättar vi mer, 031-701 00 41 • info@aiai.se • www.aiai.se
Älgered inbjuder till:
För mer information och anmälan:
4-dagars Lösningsorienterad samtalsutbildning En grundkurs i samtalsteknik baserad på de senaste vetenskapliga rönen. Kursdatum 18-19/9 och 6-7/11. Kursen är på Älgeredskollektivet. Sista anmälningsdag är 1/9!
Älgeredskollektivet
ADADintervjuarutbildning 09.00 2/10 – 16.30 3/10 med uppföljningsdag 13/11. Kursen är obligatorisk för er som vill göra ADAD-intervjuer. Den innehåller övningar och en gedigen genomgång av instrumentet. Kursen är på Älgeredskollektivet. Sista anmälningsdag är 15/9! ADADbooster 10.30-16.00 13/11 För dig som vill fräscha upp och uppdatera dina ADADkunskaper. Dagen innehåller uppdateringar, övningar och en genomgång av instrumentet. Kursen är på Älgeredskollektivet. Sista anmälningsdag är 1/11! 6-dagars Lösningsorienterad samtalsutbildning Fortsättningskurs i samtalsteknik baserad på de senaste vetenskapliga rönen. Kursdatum 14-15/2, 4-5/4 och 23-24/5. Kursen är på Älgeredskollektivet. Sista anmälningsdag är 15/1 2013!
Vi söker medlevare & har lediga elevplatser! Älgeredskollektivet är ett litet kvalificerat, familjeinriktat medlevarskapskollektiv som jobbar socialpedagogiskt med långtidsplacerade högstadieungdomar. Älgered erbjuder också utbildningar i bland annat MAPS, SDI och UGL. För mer information och anmälan www.algered.se
Älgered 420 S-820 70 Bergsjö, Sweden tele: 0652-50059 fax: 0652-50159 e-mail: info@algered.se www.algered.se
.5g1,.$ Jessica Smaaland Jessica Smaaland är allmänt engagerad i funktionshindersfrågor. Under tiden på Intressegruppen för Assistansberättigade skrev hon boken Våga arbete – Yrkesliv med personlig assistans. I dag är Jessica verksamhetsansvarig för branschorganisationen Assistansanordnarna. Hon trivs på södra Teneriffa, därför att där finns mer rullstolar än cyklar. Jessica framhärdar också till rätten att vara flärdfull.
µ'H DQVHU DWW GHQ HQVNLOGH LQWH KDU I|UPnJD DWW DYJ|UD YDG VRP lU EUD NYDOLWp L VW|GHW RFK VHUYLFHQ I|U GHQQH VMlOY RFK DWW GHW ÀQQV HWW SULV Sn HQ PlQQLVNDV UlWW WLOO HWW JRWW OLY µ
DEN PERSONLIGA ASSISTANSEN – en för många livsviktig rättighet – har genomgått en rad utredningar sedan den infördes 1994. Den första kom faktiskt redan ungefär ett år efter att lagen om stöd och service (LSS) trätt i kraft. Nu menar många, såväl på assistansanvändarsidan som på assistansanordnarsidan, att rättigheten till den personliga assistansen är mer hotad än någon gång tidigare. Det talas bland annat om att det hela mest liknar ett flerfrontskrig – med fuskutredningar och hårdare bedömningar om rätten till personlig assistans. Men det finns annat också. ETT MER SUBTILT HOT MOT DEN personliga assistansen som
en hel del känner av, men som är svårt att sätta fingret på, är krav på en ökad professionalisering. Tanken med den personliga assistansen var från början att det skulle vara något privat. Institutionerna, med så kallade experter och profession, skulle bort och den verkliga experten, det vill säga de assistansberättigade själva, skulle ha makten över sina liv och den hjälp de behöver för att leva det. När den nya lagen skulle presenteras satt dåvarande socialminister, Bengt Westerberg, med företrädare för kooperativen STIL och JAG på var sin sida. Ett budskap som tydligt berättade vem det var som skulle bestämma över den enskildes liv. Objektet skulle äntligen bli subjekt. Och så blev det till mångt och mycket.
Men nu menar alltså flera insatta personer att pendeln börjar vända, att det smyger in röster som insinuerar att det åter ska vara experter utan egen erfarenhet av att själva leva med funktionsnedsättning, som är de mest lämpade att avgöra vad som är bäst för individen. Om man tar den senaste utredningen om fusk och överutnyttjande som exempel på det här kan det först nämnas att varken användar- eller anordnarsidan fick vara särskilt delaktiga under arbetets gång. DET ÄR EN KLAR KONTRAST mot hur det var för 18 år sedan då lagen kom. Det här är också något som rörelsen varit kritiska till i sina remissvar, och de menar att även om syftet var att det skulle vara opartiskt, har det lett till stora brister eller rent av felaktigheter i utredningen. Ett exempel på en formulering i utredningen som skapat reaktioner och oro för att synen på den assistansberättigade åter är på väg till att bli ett objekt för en insats finns bland annat: ”Försäkringskassan måste ges möjlighet att inhämta uppgifter direkt från en assistansanordnare utan att behöva gå omvägen över den berörda brukaren”. EVA RYE-DANJELSEN, verksamhetsledare på kooperativet Viol, förklarar: – Detta är ett grovt språk i en statlig utredning. I den enda meningen avslöjar utredaren den syn på människor med
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
funktionsnedsättning som präglar hela utredningen. När hon beskriver de assistansberättigade som en omväg ger hon uttryck för en total objektifiering av dem. – Det riktigt otäcka är att samma mönster går igen i så många sammanhang nu. Vår utgångspunkt är att våra medlemmar (dvs. de assistansberättigade) har rätt att leva sitt eget liv på sitt sätt. Vi har brottats mycket med frågor kring hur vi ska handskas med situationer där vi som anordnare har krav på oss utifrån tillstånd och kvalitetsledningssystem, och dessa krockar med en medlems behov eller vilja. Där kan vi hamna i situationer som ställer perspektivförskjutningen på sin spets. DEN DEL I FUSKUTREDNINGEN som dock skapat de största re-
aktionerna är experten Peter Sjöquist, SKL, särskilda yttrande. Han ger som förslag att personer ska få ha högst 24 timmars assistans per dygn, det vill säga att dubbelassistans slopas, och att personer med så stora behov i stället ska bo på gruppboenden. Hans motivering lyder: ”En boendeinsats för personer med så omfattande behov som i denna grupp är i de allra flesta fall både mindre kostsam och ger högre kvalité i form av tillgång till personal med specialkompetens än personlig assistans.”
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
KATHLEEN BENGTSSON-HEYWARD, förbundsordförande NHR,
säger: – Enligt vår mening strider uttalandet mot lagens intentioner och medför en djup inskränkning av den enskildes mänskliga rättigheter. Vi anser att Peter Sjöqvist totalt har missförstått assistansreformens mening och att detta yttrande inte borde ha tagits med i utredningen överhuvudtaget. Det är skrämmande! ÄVEN STYRELSEN I SKL GÅR EMOT Peter Sjöquist förslag och
avvisar att det skulle vara SKL:s gemensamma uppfattning. Ett välkommet ställningstagande! Faktum kvarstår dock att yttrandet visar att det finns personer i vårt samhälle, med makt dessutom, som anser att institutionalisering är det bästa alternativet. De anser att den enskilde inte har förmåga att avgöra vad som är bra kvalité i stödet och servicen för denne själv och att det finns ett pris på en människas rätt till ett gott liv. Det är något som djupt oroar de assistansberättigade, deras eventuella företrädare och anordnare.
.5g1,.$ Madelein Larsson Wollnik Madelein Larsson Wollnik är författare till självbiografin ”Samma djävla ångest” och vice ordförande i Attention Göteborg, en landsomfattande intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder.
µ+DGH MDJ WUlIIDW HQ HQGD PlQQLVND VRP YLVDW I|UVWnHOVH I|U PLQ SUREOHPDWLN QlU MDJ YDU WRQnULQJ lU MDJ |YHUW\JDG RP DWW MDJ LQWH EHK|YW OHYD GHQ KnUGD YlJHQµ
JAG TROR PÅ ORDETS MAKT. Om vi i stället bemötts med ord
som var vinklade positivt redan från början, är jag övertygad om att samhället skulle haft en helt annan syn på oss med diagnoser inom neuropsykiatri, och då kanske särskilt oss med ADHD.” MÅNGA AV OSS SOM LEVER MED neuropsykiatriska diagnoser, antingen själva eller genom våra barn eller livskamrater, har ofta under hela uppväxten samt i vuxenlivet brottats med de fördomar som finns ute i samhället. Vi har levt med ångest, oro, ledsamhet och den ständiga känslan av att inte passa in och att inte vara ”en i gänget”. Vi har fått försvara våra symtom, vi har fått slåss med näbbar och klor för att få någon form av tolerans från andra både i skola och arbetsliv, och faktiskt hemma med familj och vänner. Ofta kan man höra: Ha inte så bråttom! Varför inte i stället säga: Vad snabb du är, bra jobbat! En annan ganska vanlig kommentar: Men jösses vad rastlös du är, du är ju hysterisk! När man å andra sidan kan säga: Du är full av energi, tänk vad mycket bra du kan få gjort då! Omogen – har barnasinnet kvar, rörig – kreativ, besserwisser – vad du kan mycket och så vidare. MIN POÄNG ÄR ATT NÄSTAN ALLA negativa ord och uttryck
har en positiv synonym. Om vi alla börjar tänka i de banorna skulle vi ha en del i minskningen av stigmatiserandet av människor, på grund av att de inte är som de förväntas vara. Ord är makt och makt innebär ansvar! Det är inte bara positiva synonymer som skulle kunna
göra skillnad. Det finns ganska enkla ”regler” som man kan följa för att underlätta för oss som inte är ”neurotyper”. Jag brukar hävda att har du svar på frågorna; när, var, hur länge, med vem och varför så har du nyckeln till många problem. Oftast uppstår problematiska situationer på grund av att man inte har svaret på just de frågorna. Det är svårt att fokusera på det som förväntas om man funderar över svaren på ovanstående frågor. Föreställ dig exempelvis att någon säger: – Någon gång, någonstans, någon tid, med någon skall något göras av någon anledning. ATT VARA TYDLIG ÄR A OCH O. Egentligen behöver man bara gå till sig själv för att känna efter hur man skulle vilja ha det. När jag diskuterar med mina barn, och det blir konflikter eller meningsskiljaktigheter, beror det nästan alltid på att jag har varit otydlig. Trots att jag lever i det här gör jag samma misstag som alla andra. Det är inte lätt att tänka utifrån någon annans tankesätt, men det viktigaste är att man försöker. Att mötas av vänlighet, respekt och tydlighet kan innebära skillnaden mellan liv och död. Att hitta en människa som prickar rätt i kaoset kan göra ofantlig skillnad. Hade jag träffat en enda människa som visat förståelse för min problematik när jag var tonåring är jag övertygad om att jag inte behövt leva den hårda vägen. Jag är förvissad om att jag hade valt att leva konstruktivt i stället för destruktivt. MIN MORMOR SA ALLTID: Man är som man är och inte som
man skall, och svårare än så är det egentligen inte.
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
0LVVEUXNDUYnUG L HWW JHQXVSHUVSHNWLY Behandlingshemmet Billsbo har länge arbetat med missbrukande unga kvinnor. Könsperspektivet kom tidigt in i verksamheten. Frågan är hur detta påverkar behandlingen. Nu finns en skrift i ämnet: Utsatt och maktlös – föreställningar om kön i missbrukarvård. TEXT: BJÖRN LENNESTIG
Otaliga är behandlingsmetoderna. Många av dem är ett lackmuspapper av tidsandan; den rådande synen på människan och samhället. Billsbo, och inte minst rapportförfattaren och föreståndaren Malin Plaenge, ser i dag individen som en kulturell, social och biologiskt varelse. Denna individ utvecklas i, och påverkas av, den sociala, ekonomiska och kulturella omvärlden. Malin Plaenge pekar på att dagens missbrukarvård är ”bärare av traditionellt könsrollstänkande, och institutioner organiseras utifrån omedvetna genusföreställningar”. Flickors och kvinnors underordning påverkar bemötande och insatser på ett omedvetet och cementerande sätt.
Tydligare genusperspektiv Hennes tes är att ett tydligare genusperspektiv stärker individens självkänsla och självbild. Människans behov utgår från att vi är individer, och behoven kan skilja sig åt, men inte utifrån kön utan utifrån individ. Att utveckla genusmetoder i missbrukarvården skulle gagna såväl kvinnor som män, framhåller Malin Plaenge i slutorden. Skriften är resultatet av en forskningscirkel med fokus på verksamhetens genusarbete. Rapporten Utsatt och maktlös går att beställa från Billsbo: www.billsbo.se Q
Uppsala inför rätta Uppsala missköter funktionshindrades rättigheter. Därför har kommunen tvingats betala 2,4 miljoner kronor i straffavgifter sedan 2009 på grund av långsam handläggning. Socialstyrelsen Region Mitt synar hur Uppsala sköter handläggningen, och myndigheten finner att Uppsala tar för lång tid på sig. Förvaltningsdomstolen drog staden inför rätta och fällde den i 28 ärenden; ett ärende gällde en funktionshindrad som inte fick särskilt boende i tid, vilket kostade skattebetalarna en halv miljon kronor i
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
straffavgift. Socialstyrelsen kan begära straffavgift på maximalt en miljon kronor i ett enskilt ärende. Regionen omfattar sju län. Enligt Socialstyrelsens statistik ligger Uppsala klart sämst till av alla regionens kommuner. Men det kan svida ytterliggare i stadens kassa. Straffavgifter väntar i ytterligare 32 ärenden som domstolen ännu inte behandlat. En talesperson för kommunen medger att detta inte är bra, utan hoppas att det ser bättre ut om ett år. Källa: UNT
ningen
Förteck
över
ningen
Förteck
över
ningen
Förteck
2012
11
www.h
www.h
vbgu www.h
25
Årgång
26 Årgång
2010
e
e
en.se
e
iden.s
vbgu www.h
en.se
en.se
vbguid
www.h
2011 vbguid
vbguid
iden.s
en.se
iden.s
vbguid
vbgu www.h
www.h
en.se
bguid
m ende m ler Bo Vård el
m m 20
m 2010
2009
m 2008
2008
24
2009
över ningen Förteck ler Boende el r Vård er m m Hem fö vårdsenhet & familje
över ningen Förteck ler Boende el r Vård er m m Hem fö vårdsenhet & familje
Boende
nde m
m nde m
nde m
Årgång 23
GHQ +9%*XL
GHQ +9%*XL
d eller
ller Boe
ller Boe
Boe d eller
Årgång www.hv
över
r Vård Hem fö oende eller B milje& fa ter nhe vårdse m m
r Vård Hem fö oende eller B milje& fa ter nhe vårdse m m
r Vård Hem fö nde oe B eller ilje& fam nheter vårdse m m
Institutionsförteckningen
27 Årgång
2012 e
iden.s
vbgu www.h
HVBGuiden Hem för vård eller boende & familjevårdsenheter 2012
27:e u tgåvan
Boken ”Förteckning över hem för vård eller boende & familjevårdsenheter” gavs ut första gången 1985 i Socialstyrelsens regi med Gerd Skans som projektansvarig. Sedan 2007 är Compro Media AB ansvarig utgivare av boken. Som tidigare tar vi, som huvudregel, bara in de HVB hem som är godkända som Hem för vård eller boende av socialstyrelsen. HVBGuiden innefattar cirka 900 hem. I förteckningen finns uppgifter om:
Om varje institution finns uppgifter om:
• Särskilda ungdomshem (§12-hem) • Övriga hem för barn och unga • LVM-hem • Hem för vuxna med särskilda behov (bl.a. medicinskt färdigbehandlade psykiskt sjuka) • Övriga hem för vuxna (alkohol, narkotika, tidigare § 34 KvaL mm) • Hem för barn/unga och föräldrar • Familjevårdsenheter
• Huvudman • Platsantal • Målgrupp • Föreståndare • Personalantal • Behandlingsinnehåll • Upptagningsområde • Särskilda upplysningar • Geografiskt läge
• Inskrivningsförfarande • Språkkunskaper hos personalen • Adress, telefon, fax • Ev. e-post, ev. hemsida på Internet
HVBGuiden är den enda publikationen som innehåller samtliga Hem för vård eller boende som Socialstyrelsen har registrerat. För beställning av HVBGuiden skriv, faxa eller maila till Compro Media AB, Box 6910, 102 39 STOCKHOLM. Tel: 08-459 24 00. Faxnr: 08-459 24 10. E-post: bok@hvbguiden.se För beställning per brev eller fax använd nedanstående talong. Beställning (var god texta)
HVBGuiden 2012 1 st bok, pris 550 kr exkl moms. Härmed beställer jag
B
exemplar av HVBGuiden 2012
Porto betalt
Namn/Företag Utdelningsadress Postnummer
Ort
Faktureringsadress Referens/Beställare
Telefon
Svarspost Kundnr 202 743 53 110 05 Stockholm
Befattning E-post Önskar en stående beställning på HVBGuiden (utkommer 1 gång/år)
Beställningsvillkor: Faktura bifogas eller sänds separat. Porto tillkommer med 50:-/bok.
$UEHWVLQULNWDG V\VVHOVlWWQLQJ HQOLJW 6R/ VDPW VW|G HQOLJW /66
9L JHU GLJ GHW VW|G 'X EHK|YHU I|U DWW NRPPD XW L DUEHWVOLYHW
StÜdboende i lägenhet fÜr: ZZZ PLVD VH
Behandlingshemmet 4:e VĂĽningen I JĂśnkĂśping AB
â&#x20AC;˘ unga vuxna â&#x20AC;˘ ensamkommande ďŹ&#x201A;yktingungdomar
Neuropsykiatrisk/Psykosocial problematik Engagemang & Empati Individanpassad behandling Familjärt i stadsmiljÜ
â&#x20AC;˘ HVB tillstĂĽnd â&#x20AC;˘ StĂśd till varje individ efter behov
Max 5 ungdomar, 13 - 20 ĂĽr Kontakta fĂśrestĂĽndare Inger Andersson 036-300808 www.4e-vaningen.se
RING!
Carola RosengĂĽrd el Annika Skog 08-720 59 02 www.boamellanvard.se
hvb@4e-vaningen.se
STABBARPSGĂ&#x2026;RDEN - Hopp fĂśr framtiden!
Pojkar och ďŹ&#x201A;ickor, 14 â&#x20AC;&#x201C; 22 ĂĽr med neuropsykiatriska funktionshinder. ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, Psykosocial problematik, Ă&#x2026;ngestsyndrom, Neuropsykiatriska diagnoser, TvĂĽngssyndrom, Kost och vikt.
HVB-Hem fĂśr pojkar 7-18 ĂĽr LSS, LVU, SOL
Vi är miljÜterapeutiska med kognitiv inriktning och har nära till djur och natur. Stabbarpsgürden bestür av behandlingshem, träningslägenhet samt utslusslägenheter. All behandling är individanpassad och syftar till att gÜra ungdomarna mer självgüende och att fÜrstü sig själva i sitt sammanhang. Matcha oss gärna mot din ungdom i HVB-guiden.
Vi arbetar fÜr att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrün sina egna fÜrutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.
FĂśrestĂĽndare: 0413-34 66 88 â&#x20AC;˘ www.stabbarpsgarden.com
www.dormsjoskolan.com
Kvinnohemmet Rosen Behandlingshem med specialanpassat program fĂśr mĂĽlgruppen vĂĽldsutsatta missbrukande kvinnor. Vi arbetar med missbruk och vĂĽld som tvĂĽ huvudproblem. www.kvinnohemmet-rosen.com E-post: lena.stenberg@telia.com Tele: 0290-76 68 50
BjÜrsundsHemmet ser som sin främsta uppgift att fÜrhÜja funktionsnivün i det vardagliga livet fÜr Ükad livskvalitÊ och livsglädje. Vi hjälper vüra gäster att växa som människor utan att inkräkta pü deras integritet, att ge trygghet, livsglädje och livsrum i en sü hemlik miljÜ som vi nügonsin kan skapa tillsammans.
635 05 Eskilstuna. Tel 016-961 28 Fax 016-961 29
Missa inte nästa nummer av
/66
+9%
9b5/'(1
FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING
Änglar finns de? Kanske på Malmskillnadsgatan i Stockholm. Där finns en hjälpsam och gudasänd volontär som stöttar prostituerade kvinnor. Med undersökande journalistik tänker vi gå till botten med fenomenet och skriva om denna prisbelönta kvinna. Samtidigt låter vi en forskare ge den vetenskapliga bakgrunden. I nästa nummer kommer vi även besöka en assistansanordnare, på samma sätt som vi tidigare skrivit om behandlingshem. Vidare låter vi hundra blommor blomma och hundra åsiktsriktningar tävla, genom att låta olika krönikörer komma till tals i varje nummer. I vår ambition att skruva upp den redaktionella takten inom LSS-området tänker vi rannsaka betydelsen av lagens ”grundläggande behov” jämte socialtjänstens ambition om ”skälig nivå”. En rapport från landets socialchefer bekräftar att kommunerna inte följer LSS. Lagtolkningen ställer till besvär för såväl anordnare som brukare. Socialtjänstens etiska frågar är ibland svårlösta. Var går gränsen för personliga assistenters insatser? Får man köpa ut alkohol till missbrukare eller underlätta sexköp? Vi håller Socialstyrelsens etikråd i handen, som mer talar om vägledning än beslut som måste följas. Dessutom tittar vi närmare på en ny avhandling som tycks vederlägga gamla sanningar inom psykvården; alltför rigida regler förstör för de psyksjuka. Se i stället till att främja relationen med patienten. Sannolikt hinner vi även publicera någon bild och resultat från Paralympics som följer direkt efter OS i London. Unga HVB&LSS Världen har redan fått vanor, till exempel att publicera facklitteratur och följa forskningsfronten. Vi planerar att även följa spelberoende samt dopnings- och läkemedelsmissbruk.
Nästa nummer av HVB&LSS Världen utkommer v. 41 (oktober 2012).
Vill du synas i tidningen? Med en annons i HVB&LSS Världen kan du vara säker på att nå rätt målgrupp! Kontakta Susanne Backman, 08-459 24 11 eller Anne Persson 08-459 24 03.
+9% /66 9b5/'(1 15 ²
R EC O M M E N D E D
Proffs på problemlösning!
Plats för anknytning.
Har du en fråga om placering eller är du bara nyfiken på vårt utbud av tjänster? Kontakta Placeringsfunktionen där Annika Strid gärna svarar på dina frågor. Ring 031–703 73 48 eller gå in på www.gryning.se
Gryning är ett av landets största företag inom HVB med totalt 38 verksamheter belägna inom Västra Götalands län. Verksamheterna erbjuder ett brett vårdutbud för ungdomar, barn och familjer samt vuxna med beroendeproblematik. Bolaget är kommunägt och drivs utan vinstsyfte.
Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man Gårdavägen 2, Göteborg själv, men aldrig ensam, man går i BESÖK skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man samtalar, men aldrig i förhörsform. DetBox handlar tillit och egenvärde POST 5154, om 402att 26 skapa Göteborg i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper TEL 031–703 39 50 • FAX 031–703 73 49 ungdomar och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.
www.gryning.se www.cean.se
Posttidning B HVB&LSS Världen 2 - 2012
Returadress: HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Adressändring: adress@hvblssvarlden.se
& LSS HVB VÄRLDEN
2-2012 pris: 60 kr
FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING
LSS för paragrafryttare
Genus i missbrukarvård
HUR PÅVERKAS DU AV ANDRAS KÄNSLOR?
Assistans i ett ungdomsperspektiv
MINDFULNESS - Fortbildning och friskvård för behandlingspersonal
Antonis Gym ett starkt argument I behandlingsbranschen möter man hot och konflikter till vardags. Det är en krävande arbetsmiljö som exponerar personalen för olika former av stress. Breathworks är en mindfulnessbaserad självhjälpsmetod för att hantera och förebygga stress. Metoden utvecklar närvaro i nuet och förmågan att göra medvetna val istället för att instinktivt reagera på omvärlden – en viktig kompetens i behandlingsarbetet.
Patrik ger hopp för barnen NY
PROVA PÅ MINDFULNESS, EN HELDAG FÖR OSS I BEHANDLINGSBRANSCHEN Dagen leds av Pär Norling och Malin Rosén, 5 november i centrala Stockholm. Läs mer om dagen under fliken Verksamheter – Fortbildning och heldagar på www.medvetetliv.com
”Efter att ha sett och arbetat på många institutioner och arbetsplatser inom vår bransch under åren, har jag allt mer förstått vikten av mental hälsa och balans hos personalen. Både för att behandlingen ska nå bästa resultat, men även för de anställdas välbefinnande”. Pär Norling
www.medvetetliv.com breath works
från tidhvnbgiunidegn.se och en.se g s ls uid
Vi samarbetar med Svenska Vård FOTO: ERIK JOSJÖ
Kontakta oss gärna för skräddarsydda uppdrag – Breathworks för personal och ledningsgrupper, mindfulness och inspiration på konferenser och personaldagar etc.
FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING
Pär Norling och Malin Rosén är båda certifierade Breathworksinstruktörer, med stor vana och trygghet i att leda grupper. Pär har 25 års erfarenhet av behandlingsbranschen och driver HVBhemmet Villa Slussen sedan 1998. Malin har praktiserat mindfulness i 10 år och är en erfaren pedagog.
se sid 25