HVB&LSS Världen nr1 - 2014

Page 1

Med rätt vård får vi individen att växa.

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

www.humana.se/Individ-och-familj

HVB&LSS Världen 1 - 2014

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

& LSS HVB VÄRLDEN

1-2014 pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Vi samarbetar med Svenska Vård

Jordnära

gärna i Järna FOTO: JOEL STOCKMAN

Posttidning B

• Brukarrevision en vinnare • Socialpolitik – inte hårdare straff • Kommunernas lagtrots Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

NYTT BEHANDLINGSKONCEPT FÖR EKÄNGEN FRAMÅT! Välmeriterad neuropsykolog höjer kvalitén ytterligare

Daniel Ulrici, Ekängen Neuropsykolog och Doktorand Daniel säger "att tillsammans med rättspsykiater Jan Ahlström kommer de att bli ett oslagbart team"

Att Ulrici börjar arbeta på Ekängens HVB & Behandlingshem är starten på ett nytt behandlingskoncept! Med en strukturerad behandlingsplanering kommer nu samtliga klienter att erbjudas kartläggning och diagnostisering av deras kognitiva funktioner. Detta är något som kan ha stor betydelse för varje individ. För att få en adekvat behandling så är det viktigt att man vet på vilken nivå som klienterna befinner sig. Dessutom har utredningarna även terapeutiska inslag med målet att klienterna ska kunna få en bättre förståelse kring sina styrkor och eventuella svårigheter.

VAD ÄR

OKEJ?

VÅR MÅLGRUPP “VUXNA MÄN & KVINNOR FRÅN 18 ÅR & UPPÅT” LIVSPROBLEM AV PSYKISK Rädda MED Barnens Föräldramejl INSTABILITET SAMT ELLER MED och Föräldratelefon – ditt ADHD ELLER ANDRA NEURObollplank för föräldralivets PSYKIATRISKA PROBLEM. VI HAR ALLTID KLIENTERNAS svåra frågor. BEHOV I CENTRUM. NU HAR DU MÖJLIGHET ATT TA MED DIG DIN HUND UNDER BEHANDLINGSTIDEN HOS OSS! Johanna Danielsson Föreståndare / Socionom

HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET EKÄNGENS HVB & HALVVÄGSHUS AB 556-635 -9062 2013-08-21

Jag har tidigare jobbat 3,5 år på Ekängen och trivdes i miljön, med mina medarbetare och klientelet. Jag vill arbeta för en miljö där trygghet och glädje kan få råda. I samspel med kompetent och professionell personal kan vi ge en helhet i behandlingen.

Roger Leek Anders Hermansson Föräldramejl: foraldrar @ rb.se Föräldratelefon: 020-786 786

Ekängens

Verksamhetschef VD på Ekängen, min bästa Ekängen är något att Att vara förälder är en utmaning, men sitt inte ensam med din oro! Alla är välkomna att arbetsplats. vara stolt över! höra av sig, både om små och stora problem. Vi som svarar är själva föräldrar utbildade av Vilket arbetsteam vi har!

Rädda Barnen och vi har gott om livserfarenhet att dela med oss av. Så mejla eller ring! Föräldratelefonen är öppen måndag – fredag kl 18.00 –21.00 och lördagar kl 13.00 –16.00. Samtalen är anonyma och kostar bara en samtalsmarkering.

HVB & Halvvägshus Virserum

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt.

9c5 0c/*5833 ³98;1$ 0b1 .9,1125 )5c1 c5 833c7´ 0(' /,96352%/(0 $9 36<.,6. ,167$%,/,7(7 6$07 (//(5 0(' $'+' (//(5 $1'5$ 1(852 36<.,$75,6.$ 352%/(0 9, +$5 $//7,' ./,(17(51$6 %(+29 , &(17580 18 +$5 '8 0g-/,*+(7 $77 7$ 0(' ',* ',1 +81' 81'(5 %(+$1'/,1*67,'(1 +26 266 5RJHU /HHN 9HUNVDPKHWVFKHI Sn (NlQJHQ PLQ ElVWD DUEHWVSODWV

$QGHUV +HUPDQVVRQ 9' (NlQJHQ lU QnJRW DWW YDUD VWROW |YHU 9LONHW DUEHWVWHDP YL KDU

7]{`YW`e +9% +DOYYlJVKXV 9LUVHUXP

,QQHKnOO ¾/66 lU HQ UlWWLJKHWVODJ VRP LQWH NDQ HUVlWWDV DY DQQDW VW|G ¾ Ingrid Burman, ordfÜrande fÜr HandikappfÜrbunden, har 38 funktionshindersfÜrbund bakom sig i kravet pü att gÜra samhället tillgängligt fÜr alla.

Brukarrevision kvalitetssäkrar vürden Brukare ser det verksamheten inte ser

Socialpolitik i stället fÜr hürdare straff BjÜrn Fries efterlyser ett helhetsperspektiv inom drogomrüdet

AntroposoďŹ ska Järna ger eko Norrbyvälle erbjuder boende, natur och människor i ett levande sammanhang

Autistiskt syskon – en prĂśvning fĂśr anhĂśrig Ulrikas uppväxt med en autistisk bror har präglat hennes liv

Blinda Anna vänder svaghet till styrka â€?Rena dĂśden, vilken kille skulle vilja vara med migâ€?

Socialsverige ďŹ rar ytliga triumfer Lundaprofessor Mats Alvessons grandiosa avhyvling

Teckensprük – ett gott tecken pü Mo Gürd Behandlingshemmet Erstorp har teckensprük som huvudsprük

/lV GHVVXWRP RP

• Kommunernas lagtrots upprĂśr HandikappfĂśrbunden, sid 8 • Barnahus behĂśver bättre nationell samordning, sid 14 • Genus osynligt vid beslut, sid 16 • FramgĂĽng har ett smärtsamt pris visar ny bok, sid 22 • FinjagĂĽrden och polis ďŹ ck utmärkelse, sid 34 • Gatans Lag har elva spelare, sid 35 • Lägsta pris räcker inte anser Svenska VĂĽrds Patrik Ulander, sid 44 • Ungdomar frĂĽn SiS behandlingshem skriver direkt frĂĽn hjärtat, sid 50

1U

+9% /66 9b5/'(1

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna BesĂśksadress: Hagahuset, RĂĽsundavägen 1, Solna Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, FalkĂśping GraďŹ sk form: Helena WikstrĂśm Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: BjĂśrn Lennestig, chefredaktĂśr, bjorn@hvblssvarlden.se Patrik Ulander, Susanne Backman, Joel Stockman och Fredrik Wastesson. Annonsbokning: Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93, susanne.backman@compro.se Annonsmaterial: Eva SjĂśkvist, 08-459 24 35, trafďŹ c@hvblssvarlden.se

Š 2014 Compro Media AB ISSN 2001-2713 Ă…sikter framfĂśrda i denna tidning delas inte nĂśdvändigtvis av redaktionen. FĂśr ej beställt inskickat material frĂĽnsäger vi oss allt ansvar.

Ny tidning frĂĽn KYEJXLGHQ VH &

OVVJXLGHQ VH +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Vi vet att alla kan lära nytt, utvecklas och må bra! )|U GLJ VRP DQYlQGHU WHFNHQVSUnN HOOHU DOWHUQDWLYD NRPPXQLNDWLRQVlWW lU YnUD YHUNVDPKHWHU EDUD HWW VDPWDO ERUW YDU L ODQGHW GX lQ ERU +RV RVV ¿QQHU GX JHPHQVNDS NXQVNDS RFK P|MOLJKHWHUQD WLOO HQ YHUNOLJ XWYHFNOLQJ JHQRP KHOD OLYHW 0R *nUG lU HQ LFNH YLQVWGULYDQGH RUJDQLVDWLRQ PHG YHUNVDPKHWHU VSULGGD |YHU ODQGHW +lU KLWWDU GX ERHQGH HQOLJW /66 RFK +9% I|U XQJGRPDU VRP YX[QD bU GX LQWUHVVHUDG DY DWW VWXGHUD NDQ GX OlVD Sn YnU J\PQDVLHVlUVNROD HOOHU RP GX lU |YHU nU Vn NDQVNH GX IXQGHUDU Sn YnU IRONK|JVNROD 2DYVHWW YLONHQ YHUNVDPKHW GX lU LQWUHVVHUDG DY YHW YL DWW DOOD NDQ OlUD Q\WW XWYHFNODV RFK Pn EUD 9LOO GX YHWD PHU RP RVV RFK YDG YL NDQ J|UD I|U GLJ lU GX VMlOYNODUW YDUPW YlONRPPHQ DWW NRQWDNWD RVV I|U PHU LQIRUPDWLRQ

LQIR#PRJDUG VH _ ZZZ PRJDUG VH _

)ŌUHOÃVQLQJ &KULVWLDQ :DVV

0(' )5$0*j1* *(120 ) 5g1'5,1*

6WRFNKROP GHQ PDUV 0HU LQIRUPDWLRQ KLWWDU QL SÆ ZZZ O\VWUDSHUVRQOLJDVVLVWDQV VH

0HG MÃPQD PHOODQUXP EHKŌYHU YL EOL SÆPLQGD RP PÃQQLVNDQV HQRUPD NUDIW DWW NXQQD WD VLJ LJHQRP ÃYHQ GH WXIIDVWH IŌUÃQGULQJDU &KULVWLDQ ÃU HWW OHYDQGH H[HPSHO SÆ GHWWD RFK VRP ÆKŌUDUH IÆU GX PHG GLJ HWW DQWDO NRQNUHWD RFK OÃWWLOOJÃQJOLJD YHUNW\J VRP KMÃOSHU WLOO DWW XWYHFNOD RFK XQGHUVWŌGMD GHQ LQQHERHQGH VW\UND YL DOOD EÃU SÆ 9L KÃOVDU DOOD YÃONRPQD NRP JÃUQD L WLG IŌU DWW IÆ HQ VÆ EUD SODWV VRP PŌMOLJW 9LOO GX DQPÃOD GLJ HOOHU KDU IUÆJRU NRQWDNWD UHJLRQFKHI /RXLVH )UHL 7HOHIRQ HOOHU PDLOD GLQ DQPÃODQ WLOO ORXLVH IUHL#O\VWUDSHUVRQOLJDVVLVWDQV VH 9ÃONRPQD

/HGDUH %M|UQ /HQQHVWLJ &KHIUHGDNW|U

5|U LQWH LSS-reformen! DEMOKRATIN OCH DEN ROMERSKA RÄTTEN bör återerövras av

varje generation. Därför vill jag reflektera lite om LSS. Den epokgörande lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade fyller 20 i år. Den är en frihetsreform som handlar om självbestämmande, delaktighet och god omsorg. Emellertid är reformen utsatt för hård press. Eventuella kalas för jubilaren känns som smolk i glädjebägaren. Lyckligtvis finns kritik mot tolkningen av lagen på en bred front. Många aktörer och brukare inom funktionshindersektorn vill ha en översyn. Regeringen svarar med att spela på utredningstangenten med en rapport, som dock läggs fram efter valet. Det pågår en ständig politisk strid om LSS. Men sakta i backarna. LSS är tillräckligt stark och kan stå på egna ben. Problemet är att lagen inte efterföljs. Denna ”rättighetskatalog” kan inte ersättas av andra insatser, och ska därmed inte behöva ge en bitter eftersmak. Socialtjänsten bottnar sina beslut i Socialtjänstlagen, SoL, som är en ramlag. Därmed är fältet öppet för skilda tolkningar. Här blir LSS ett lätt ”bondeoffer” på rättsäkerhetens altare. Lagen naggas i kanten på grund av förvaltningsdomstolarnas avslag, och kommunerna tolkar stödet på ett oförutsägbart sätt. Socialtjänstlagen, SoL, är en svagare lag, som erbjuder ”skälig levnadsnivå”. LSS formulerar stödet som ”goda levnadsvillkor”. DOCK FINNS HÄR EN SVAGHET MED LSS. LSS inte är särskilt tyd-

lig när det gäller det fundamentalt viktiga värdet goda levnadsvillkor. Lagen reder inte heller ut frågan om tolkningsföreträdet goda levnadsvillkor. LSS-reformen får inte urholkas. Men i det långa loppet är socialtjänsten en förlorare på grund av att det professionella sociala arbetet riskerar dräneras på kunskaper som skulle vara till gagn för brukaren. Socialtjänsten tar krokben på sig själv. Kommunerna måste ta sitt ansvar. LSS vinner betydande socialpolitiskt god renommé i omvärl-

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

den. Lagens politiske fader Bengt Westerberg baxade reformen genom riksdagen. Många politiker av olika färg vill ha en återupprättad lag. Rättighetslagen LSS måste räddas, utan att köra den genom riksdagen ytterligare ett varv. Risken är att den urholkas utom kontroll. Vi får inte kasta ut barnet med badvattnet. Rör inte LSS! Det är ett högt tonläge i vårddebatten. Det är ett bra och välgörande intresse, endast ett fåtal politiker säger nej till vinst i välfärden. Svenska Vårds Patrik Ulander ser det som ett friskhetstecken, läs mer på sidan 44. SÄRSKILT ROLIGT ÄR ATT I DETTA NUMMER kunna publicera Ver-

dandis metodhandledning för brukare som gör revision och kvalitetsgranskar verksamheter. Brukaren ser nämligen det verksamheten inte ser. Här blir alla vinnare, sannolikt särskilt betydelsefullt för missbruks- och beroendevården. Brukarrevision är en utmaning för politiker, som bör inse värdet av metoden, kolla på sidan tio. Socialpolitik är bättre än straff. En plats i fängelse kostar cirka en miljon kronor per år. Debattören Björn Fries pekar på att väl utprovade och kunskapsbaserade tidiga insatser inom socialtjänst, i samarbete med andra myndigheter, är den enda effektiva metoden. Mer på sidan 18. Att ha ett autistiskt syskon innebär prövningar ända upp i vuxenlivet. Ulrika Ehrensvärd bär på erfarenheter som syskon inte borde ansvara för. Mer om detta på sidan 30. Dessutom bjuder tidningen texter om begreppet grandiositet, genus och funktionsnedsättningar. Var därför ödmjuk inför tillvarons tillkortakommanden. Shakespeare skriver att ”förmågan att bli galen finns inom oss alla”. Nästa nummer utkommer i påskveckan.O

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Redaktionen tar gärna emot tips på reportage. Mejla artikelförslag till bjorn@hvblssvarlden.se

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

/Bostad Ung

NYHET!

Boende fĂśr ensamkommande

Centrala Dubblettlägenheter i Stockholm fĂśr ungdomar 14-18 ĂĽr med permanent uppehĂĽllstillstĂĽnd. Vi arbetar med tydligt egenmaktsperspektiv och utifrĂĽn Stockholms Stadsmissions värdegrund. Innehar HVB-tillstĂĽnd Ă–ppnar i april 2014 08-68 42 3231 www.stadsmissionen.se/bostad-ung

/Â 05-.+)# 4Â 66+)*'6'4 )Â ..'4 #..# #..6+& 5VĂ’F #OPGUV[ RĂ 2) 6KNNUCOOCPU IĂ’T XK UMKNNPCF YYY COPGUV[ UG

/66 .RPPXQHUQD

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

DV ODJWURWV XSSU|U Handikappförbunden trötta på kommunernas lagtrots Handikappförbunden ilsknar till och förfäras av mediernas ständiga rapportering om hur kommuner begränsar LSS-insatser. Förbundens medlemmar vittnar om hur kommunen blivit en motpart att slåss emot, i stället för att vara en stödjande part som ger de insatser lagstiftningen ska garantera. Handikappförbunden kräver ett antal kraftfulla åtgärder, och dess ordförande Ingrid Burman skrev under vintern följande, i ett här nedkortat uttalande: i förarbetena till lagen står att det övergripande målet för LSS är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra i sin ålder, trots funktionshindret. Syftet är alltså att åstadkomma jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Genom insatserna ska man förebygga och minska följderna av funktionshindret. För den som till exempel är i behov av personlig assistans, är stödinsatsen helt avgörande för möjligheten att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt. Det krävs däremot handläggare med djup kunskap om olika funktionsnedsättningar och rimliga arbetsförutsättningar för att kunna göra varje individuell behovsbedömning på ett professionellt och rättssäkert sätt. Inget behovsbedömningsinstrument kan ersätta detta. Utan insatser skulle många med stora funktionsnedsättningar vara dömda till livslång isolering i hemmet eller något institutionsboende, och många familjer skulle gå under.

38 förbund protesterar Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 38 svenska funktionshinderförbund, som tillsammans representerar cirka 400 000 människor. Uppgiften är att politiskt påverka samhället så att det blir tillgängligt för alla.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

lss är en rättighetslag, vars insatser inte kan ersättas av andra stödinsatser. Sverige är ett av världens rikaste länder och har självklart råd - likaväl idag som då LSS infördes att skydda de medborgare som har störst behov av stöd. Det lagtrots och det bristande ansvar som flera aktörer under en längre tid visat, måste få ett slut. Handikappförbunden kräver ett samlat ansvarstagande så att intentionerna med LSS återupprättas och värnas. Bollande av ansvar mellan stat och kommuner, som gör att enskilda kommer i kläm, är

ovärdigt. Att anlita konsulter för att utbilda handläggare i konsten att ge avslag, eller att anlita desamma för att driva rättsfall i syfte att krympa det egna ansvaret till det minimala, är ovärdigt. Handikappförbunden efterlyser därför ett antal åtgärder som nödvändiga för att återupprätta LSS och dess intentioner: riksdagen måste förtydliga LSS § 9a, som beskriver de grundläggande behoven för personlig assistans, så att intentionerna i reformen säkerställs. Regeringen måste skärpa sanktionerna mot enskilda kommuner som inte följer lagen eller på andra sätt förhalar eller försvårar att lagstadgade insatser ges till den som har rätt till dem. Försäkringskassan måste säkerställa att myndighetens handläggare har tillräcklig kompetens och tillräckligt goda arbetsvillkor för att kunna göra en professionell och rättssäker behovsbedömning i varje enskilt fall. En möjlighet för den enskilde att få rättshjälp vid förvaltningsmål måste införas. Ingrid Burman, Ordförande Handikappförbunden Källa: Handikappförbunden, www.hso.se. Redigerad av Björn Lennestig.

Brukarstyrd brukarrevision är en metod med förändringskraft. Här finns många vinnare. Denna form av brukarrevision kan bli en nationell framgång, inte minst för missbrukarvården, socialtjänsten och psykiatrin. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

%UXNDUVW\UG UHYLVLRQ NYDOLWHWVVlNUDU YnUGHQ

Brukare ser det verksamheten inte ser, och är därför en omistlig röst. De behövs i rollen som granskare utifrån ett brukarperspektiv. Brukarstyrd revision är inte bara en väg till ökat brukarinflytande; den är viktig för kvaliteten i vården. Rätten till brukarinflytande har länge varit reglerad i lagar och policydokument, men som metod har den inte bottnat inom vård och omsorg. Under senare år finns en del praktiska erfarenheter. Dessa visar att kvalitetsgranskning ur ett brukarperspektiv har stora fördelar för alla parter, och att vinsten ser olika ut beroende på aktör. Generellt gäller att brukarna får bättre vård, verksamheten gör ”rätt saker” och samhället får minskade kostnader. Brukarmedverkan är på många sätt ett verktyg med förändringskraft. Folkrörelse- och brukarorganisationen Verdandi har på uppdrag av SKL gjort brukarrevisioner av socialtjänstens beroendevård i Borlänge och Sundsvall. Resultatet av denna försöksverksamhet lovar gott.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

– Det här är ett vinna-vinna-koncept. Alla får ut något positivt av detta. Det är ett återkommande inslag i våra revisioner, säger Gunvi Haggren, förbundssekreterare på Verdandi och central projektledare för utveckling av brukarrevisioner med stöd av SKL. Gunvi Haggren har skrivit en metodhandledning om brukarstyrd brukarrevision med Verdandi som utgivare. Hon tar emot HVB & LSS Världen i riksorganisationens spartanskt inredda lokaler vid slakthusområdet i Stockholm. Här vilar ett skönt lugn, med medarbetare som drivs av värdegrunden ”alla behöver behövas”.

Brukare frågar brukare En brukarrevision kan ske på många sätt, beroende på behov, förutsättningar och motiv. Initiativet kan komma från såväl brukare som verksamhet och myndighet. Viktigt är att brukaren har makten över processen. Metoden går ut på att brukare tar fram frågor. Sedan är det brukare som frågar brukare, analyserar svaren, drar slutsatser av informa-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

tionen och återkopplar resultatet. Kärnfrågorna är bemötande, delaktighet och tillgänglighet. Anhörigperspektivet är viktigt, men får inte dominera. – I begreppet brukarägt menas att brukarna äger resultatet. Kraften i det här är att utifrån brukarnas erfarenheter formulera frågorna och tolka svaren.

nen hanteras i ett forum där brukare har inflytande. – Utifrån en helhetssyn måste man ta tag i hela livssituationen, säger Gunvi Haggren. Det hjälper inte med en aldrig så bra insats om den är avgränsad och isolerad. Gunvi Haggren understryker att svaren måste utvärderas i relation till verksamhetens am-

”Det här är ett vinna-vinna-koncept. Alla får ut något positivt av detta. Det är ett återkommande inslag i våra revisioner.” Hon anser att brukarrevison är ett komplement till processen att få igång dialoger. Det ena kan inte ersätta det andra. Dessutom bör brukarstyrda revisioner genomföras i ett sammanhang. Såväl brukarråd som brukarrevisioner bör gå hand i hand. På så sätt kan revisio-

bitioner och brukarens förväntningar. För den som är inne i en pågående behandling kan även det vara en faktor som påverkar svaren. Påfallande ofta visar svaren att brukaren inte känner till att den har en egen behandlingsplan.

Kvalitetshöjning När brukare utvärderar verksamheter framträder andra aspekter än när experter eller professionen synar verksamheten. De personer som ansvarar för revisionen är inte brukare i den verksamhet som utvärderas. De får också en utbildning för att klara av sitt uppdrag. Dessutom får de ersättning för både utbildning och själva revisionen. Brukarinflytande leder till kvalitetsförstärkning. Revisionen är en enkel och billig metod som brukarna äger. Men myndigheterna betalar. Varför? – Kommuner och landsting måste inte göra sådana här undersökningar. Det ligger det i deras intresse att stödja utvärderingarna. Svarsfrekvensen vid brukarstyrda revisioner är generellt högre än när verksamheterna själva utvärderar. Dock är det ibland inte möjligt att nå alla berörda. Med denna dialog förbättras kontakten mellan brukare, personal och chefer, vilket är positivt för hela organisationen. Särskilt viktig är den positiva återkopplingen av resultatet till medarbetare inom socialtjänst och missbruksvården. Även verksamheternas tjänstemän kan använda brukarenkäten; de kan få tyngd i argumentationen hos politikerna för olika satsningar. – Bara att vi ställt frågorna gjorde att brukarna började diskutera med personalen. Det ledde till att många av de problem vi hittade i svaren redan var avklarade när vi kom tillbaka för att berätta om svaren. Man satte igång samtal och hittade lösningar, helt enkelt. Gunvi Haggren finner att det även kan vara en stor ”personlig resa” för brukarrevisorn. Erfarenheter som tidigare varit belastningar blir nu en tillgång. Brukaren återkommer som expert, och har kommit vidare i livet.

Behov av kompetenscentrum Hon påpekar att det behövs resurser för att utveckla brukarinflytandet. Hennes önskan är ett kompetenscentrum om brukarrevision och brukarråd. Brukarrevision och brukarråd är ett

Brukarråd en plattform Brukarrevision är ett begrepp som används generellt för brukarrevisioner. I vissa fall är det myndigheten själv som ställer frågorna. Då är det en brukarorienterad utvärdering. En brukarrevision förutsätter att det är en utvärdering genomförd och tolkad av brukare. Att använda begreppet brukarstyrda brukarrevisioner är ett sätt att tydliggöra detta. NBV och Sensus utbildar tillsammans med Verdandi utifrån Verdandis metodhandledning, men genomför inga egna revisioner. SKL pekar på att brukarstyrda brukarrevisioner från vårdgivarna ökar. I de flesta län kommer brukarråden att vara plattformen för att utföra brukarstyrda brukarrevisioner på beställning av vårdgivarna. Under 2014 får varje brukarråd 25 000 kronor och NBV/Sensus får pengar till att utbilda ytterligare 12 brukarrevisorer. År 2013 har 15 brukarrevisorer utbildats. Under utbildningen har snart samtliga utbildare påbörjat studiecirklar på hemmaplan med sina brukarråd/nätverk.

slags kommunicerande kärl som berikar varandra. Förhoppningen är att politiker ser värdet i detta. Vården och dialogen blir bättre. Brukarrevision är ett universellt koncept som passar andra verksamheter, exempelvis Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Hon understryker att metoden bör vara ett återkommande inslag. Brukarrevision bygger på och utvecklar värdet av ömsesidighet. Under 2014 kommer det i ännu högre grad att röra på sig nationellt i denna fråga. Verdandi är delaktig i arbetet med att etablera och stödja regionala brukarråd inom missbruksvården. Dessutom pågår undervisning av utbildare för brukarstyrda brukarrevisioner utifrån Ver-

Titel: Brukarstyrd brukarrevision – metodhandledning Redaktör: Gunvi Haggren Utgivare/copyright: Verdandi

dandis metodhandledning. Det gör brukarorganisationen tillsammans med studieförbunden NBV och Sensus. Samtidigt pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer för behovet av beställarkompetens. För att brukarstyrda brukarrevisioner ska kunna fungera som ett instrument för kvalitetsutveckling och brukarinflytande är det viktigt att alla inblandade parter är klara över rollfördelning och förutsättningar. Det gäller även de kommuner och verksamheter som är beställare. – Det är en otrolig känsla att få sitta i framsätet på denna resa, och den är inte färdig ännu, säger Gunvi Haggren med ett lysande skimmer av glädje i ögonen. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

3NGCP#KT 5/1-' (4''

&GV IĂ T CVV UM[FFC UKI OQV RCUUKX TĂ’MPKPI -QPVCMVC QUU HĂ’T TGHGTGPUGT QEJ JWT XK MCP JLĂ€NRC FKP XGTMUCOJGV

6GN YYY 3NGCP#KT UG $Ă€VVTG OKNLĂ’ QEJ JGVGP UCOXCTQ K XGTMUCO

Att motivera till att vilja leva. Hur?

Ny h

et!

En handbok om hur Motiverande samtal kan användas i suicidpreventivt syfte och tvü dagarskurs med boken som kurslitteratur. Kursledare psykolog Liria Ortiz Info: Liria.Ortiz@gmail.com

Helhetsperspektiv fÜr elev och uppdragsgivare Social träning, behandling av psykisk ohälsa & neuropsykiatriska handikapp.

Bättre och säkrare behandling som fÜljer tonüringens utveckling och behov. Utredning och medicinsk bedÜmning när det behÜvs under placeringens güng!

Kvalitetssäkring mot droger

Kontakta oss! Dog Security Scandinavia AB Tel: 0722-44 95 00 Mail: magnus@dogsecurity.nu

www.dogsecurity.nu

Stödet till våldsutsatta barn har förvisso blivit betydligt bättre, men kvalitén varierar kraftigt. Det visar en granskning om Barnahusen utförd av Linköpings universitet och Rädda Barnen.

%DUQDKXV

EHK|YHU QDWLRQHOO VDPRUGQLQJ

Studiens författare manar landets politiker att agera för barnens rättigheter. Socialdepartementet svarar att ”frågan bereds”. I dag finns 28 Barnahus som har avtal med 164 av landets 290 kommuner. En slutsats i rapporten är att det krävs nationell samordning för att alla våldsutsatta barn i landet ska få sina rättigheter tillgodosedda. – Politikerna behöver peka med hela handen och se till att det ser hyfsat likadant ut i hela landet, säger Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet, och tillsammans med psykologen Åsa Landberg vid Rädda Barnen författare till rapporten. – I dag finns i många av Barnahusen en slagsida mot det juridiska, medan sjukvården sviker. Barn som har blivit slagna eller utsatts för sexuella övergrepp måste skyndsamt erbjudas psykiatrisk hjälp, säger de två rapportförfattarna. Resultaten visar att flera av de 23 Barnahus som deltagit i granskningen håller hög kvalitet. Dock är det bara tre, Linköping, Lund och Uppsala, som uppfyller kraven. Linköping toppar med 69 poäng av 75 möjliga. Syftet med Barnahus är att barn som misstänks vara utsatta för brott ska garanteras rättstrygghet, gott bemötande och stöd, och vid behov snabb behandling. De ska slippa att slussas runt mellan olika myndigheter. I stället ska de fyra väsentliga verksamheterna – brottsutredning, samverkan/skydd, fysisk hälsa och psykisk hälsa samlas under samma tak. Tre Barnahus i landet har bara de två förstnämnda verksamheterna, och de övriga 16 kan beskrivas som ofullständiga. Utvecklingen går dock åt rätt håll, men en del förändringar i struktur och lagstiftning är nödvändiga för att Sverige ska leva upp till kraven i FN:s barnkonvention, konstaterar författarna. Q Rapporten Inuti ett Barnahus – en kvalitetsgranskning av 23 svenska barnahus, har utförts med stöd av Brottsofferfonden. Den finns att läsa; googla på ” inuti ett barnahus”. Källa: Linköpings universitet, Rädda Barnen och Svenska Dagbladet. Texten är redigerad av Björn Lennestig.

Rapportens förslag • Sekretesslagstiftningen och möjligheten till dokumentation behöver ses över så att de myndigheter som finns i barnahusen ska kunna utbyta relevanta uppgifter. • Garantier måste skapas för att polis och åklagare följer den lagstiftning som finns och skyndsamt utreder brott mot barn. • Regeringen bör tillsätta en utredning för att klargöra hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta barn. • Regeringen bör inrätta ett nationellt kunskapscentrum för våldsutsatta barn med tydlig anknytning till den praktiska verksamheten.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

+HOWlFNDQGHYnUGáRFKEHKDQGOLQJVNHGMD &DUHPRUHHUEMXGHU+9%RFKHQNYDOL¿FHUDGYnUGáRFK EHKDQGOLQJVNHGMDPHGQHXURSV\NLDWULVNLQULNWQLQJ  I|USV\NRVRFLDOSUREOHPDWLNVDPWERHQGHQI|UHQVDPá NRPPDQGHXQJGRPDU 9HUNVDPKHWHUQDlUORNDOLVHUDGH L*|WHERUJVRPUnGHWRFKSUlJODVDYK|JVWDQGDUGPHG QlUKHWWLOOQDWXURFKVWRUDP|MOLJKHWHUWLOODNWLYLWHWHU  9lONRPPHQ

Tel: 031-361 69 00 www.caremore.se E-post: info@caremore.se

caremoremer! Vi bryr oss

.RP RFK EHV|N YnUD PlVVRU ² PLVVD LQWH DWW DQPlOD GLJ

HVB-dagen i Stockholm tisdagen den 8 april pĂĽ Kulturhuset Stadsteatern www.hvbguiden.se/hvbdagen-sthlm/foranmalan LSS-dagen i Stockholm onsdagen den 9 april pĂĽ Kulturhuset Stadsteatern www.lssguiden.se/lssdagen/foranmalan

NOTISER

Läraren Tora Grahn täcker genusluckor genom att läsa böcker av feministen Simone de Beauvoir.

*HQXV

RV\QOLJW VW|G YLG EHVOXW Flera genusluckor syns i de försäkringsmedicinska beslutsstöden. Några exempel är att våld som en bakomliggande orsak till långa sjukskrivningar inte beaktas och att tunga kvinnliga yrken lätt glöms bort. Socialstyrelsen anser att justeringar behövs. Socialstyrelsens utredare Marlene Karlsson Vargas är inte förvånad över att verkligheten ser ut så här: – Det manliga har varit en norm. Det behövs en revision av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Sedan länge finns det goda skäl att anta att kvinnor och män behandlas olika i hälso- och sjukvården och av myndigheter. Utredaren finner att män och kvinnor sjukskrivs för olika diagnoser. De får olika längd på sjukskrivningarna, och könsskillnader finns vad gäller hel- eller halvtidssjukskrivning. I augusti 2013 var kvinnors sjukskrivningstal 78 procent högre än mäns. I ett regerings-

Värdeladdade ord

ställd bedömning på sikt. Men vården har ju länge arbetat med jämställd sjukskrivning – varför händer inte mer? – Jag vet inte vad detta beror på. Vi har inte haft dialog med läkarna som tagit fram beslutsstöden, säger Marlene Karlsson Vargas. SKL välkomnar initiativet. Cecilia Unge vid SKL anser att det är viktigt att beslutsunderlagen tar hänsyn till genus utifrån kvalitetsaspekten och innehåller korrekt information. Sammanfattningsvis framgår av beslutsstödet att det sällan lyfts fram kända könsskillnader i symtom, prognos och behandling. Vetenskapliga belägg styrks sällan med referenser. Vidare förekommer värdeladdade ord oftare i diagnoser som drabbar kvinnor, och att skrivningar om våld saknas. Q

Andra delar som saknas är att det sällan lyfts fram kända könsskillnader i prognos och behandling samt att värdeladdade ord oftare förekommer i diagnoser som drabbar kvinnor. Genom att mer tydligt beakta kända skillnader mellan kvinnor och män i prognos och behandling är målsättningen att skapa mer jäm-

Källa: SKL (text av Agneta Borgström) och Socialstyrelsen. Socialstyrelsens rapport: ”Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet”, 2014. Textredigering och foto: Björn Lennestig.

uppdrag har därför Socialstyrelsen tagit fram en granskningsmall för olika områden där myndigheten bedömt att det finns viktiga genusaspekter. – Det är dåligt med vetenskapliga belägg i beslutsstöden. Våld skulle också kunna lyftas fram mer, i några diagnoser kan våld vara en bakomliggande orsak. För män kan depression ibland uttrycka sig i form av aggressivitet. I några diagnoser beskrivs yrken där det kan finnas tung belastning, men fortfarande enbart traditionellt manliga yrken som yrkeschaufför och pilot. Sällan de kvinnliga. Bättre vore att exemplifiera vad i arbetet som är tungt, säger Marlene Karlsson Vargas.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

! dsfritt!

a rukost, n t s f Ko a r på

jude och fik b i V h ntal a t lunc nsa egrä er B ! s Obs plat

Välkommen till

HVB-dagen i Stockholm! Tisdagen den 8 april på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm Är du socialsekreterare, verksam inom socialnämnden, har en ledande befattning inom socialtjänsten eller arbetar du inom kriminalvården? HVBGuiden.se välkomnar dig till en inspirerande och utbildande branschdag. Ta chansen och knyt kontakter med 38 utställande HVB-verksamheter från hela landet. Lyssna på tankeväckande föreläsningar med koppling till HVB och ta del av nyheter i branschen. Kom och lyssna på en eller flera föreläsningar. Du väljer själv! Helt kostnadsfritt! Anmälan: www.hvbguiden.se/hvbdagen-sthlm/foranmalan HVB-dagen är ett slutet branschevenemang för aktivt verksamma inom HVB-området. Det är gratis entré och föreläsningar för alla föranmälda besökare. Vi bjuder även på frukostsmörgås, lunch och eftermiddagsfika. Obs! Begränsat antal platser, först till kvarn gäller.

Arrangör: HVBGuiden.se HVB&LSS Världen

DebattĂśren BjĂśrn Fries vill ha en mer kunskapsbaserad kriminalpolitik. HĂĽrdare tag hjälper inte. Tidiga insatser av socialtjänsten i samarbete med andra myndigheter är viktigt. TEXT OCH FOTO: BJĂ–RN LENNESTIG

Missbrukspolitiken är en arena fĂśr upprĂśrda känslor. BjĂśrn Fries vet. Varhelst han framfĂśr sina ĂĽsikter kommer moteld i bloggar och insändarsidor, frĂĽn bĂĽde hĂśger- som vänsterkritiker. Men allt är i sin ordning; politikens livsluft är att ĂĽsikter är till fĂśr att brytas. Men det har ett pris; han har varit hotad till livet och haft polisskydd, och hĂśsten 2013 blev han dĂśdfĂśrklarad. Enträget fortsätter BjĂśrn Fries att engagera sig, hĂĽlla fĂśreläsningar och debattera om beroendefrĂĽgor och socialpolitik. BjĂśrn Fries har varit sĂĽväl fĂśrra regeringens narkotikapolitiske samordnare som kommunalrĂĽd (S) i Karlskrona, och 2014 nybliven medlem i Vänsterpartiet. Han brinner fĂśr de socialpolitiska frĂĽgorna, och driver en envis kamp mot främlingsfientlighet. Omvärldens tack fĂśr engagemanget har manifesterat sig i Olof Palmepriset 1999, Svenska BrukarfĂśreningens Brukarvänspris 2008 och hedersdoktor vid MalmĂś hĂśgskola 2010. Partierna har svĂĽrt att ena sig i missbruksfrĂĽgor – splittringen i det politiska landskapet är stor. BjĂśrn Fries understryker att han inte är nĂĽgon politruk. Han ser sig som en samordnare fĂśr lĂśsningar ocksĂĽ utanfĂśr politiken. Huvudsaken är att verksamheten strävar ĂĽt rätt hĂĽll. Mycket snack och lite verkstad, det kan vara en rimlig sammanfattning av hans ĂĽsikter om samhällets missbruksvĂĽrd. Rättspolitiken ska inte användas fĂśr tomma politiska gester. Den fĂĽr inte leda till att vi kriminaliserar socialt utsätta människor, anser BjĂśrn Fries.

Efterlyser helhetsperspektiv Vilket samhälle växer vi upp i, är en frĂĽga han ställer sig. Hur ser vĂĽra gemensamma värderingar ut, tillgĂĽngen till droger och hur gestaltar sig livet fĂśr den uppväxande generationen. Vissa hamnar snabbt i ett missbruk. BjĂśrn Fries pekar pĂĽ att Sverige har en omfattande strukturell ojämlikhet. ArbetslĂśsheten är mĂĽngfaldigt stĂśrre i storstädernas fĂśrorter än i dess välsituerade stadskärnor. Resurssvaga familjer och tillgĂĽng till droger ger en negativ spiral. – Jag tror att socialdepartementet och Maria Larsson vill gĂśra rätt och riktigt. Men det tycks bli mer rättspolitik. Stränga straff och symbolhandlingar ger inget resultat. Polisen och rättsväsendet sväljer redan i dag merparten av de narkotikapolitiska resurserna,

6RFLDO SROLWLN

L VWlOOHW I|U KnUGDUH VWUDII +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

”Vi kan lära av andra länder i Europa, som i flera avseenden för en effektivare och mer mångsidig politik än vi gör i Sverige.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

anser han. Det behövs ett helhetsperspektiv inom narkotikaområdet, och det ska ses som ett socialt problem. – För att minska missbruket och dess skadliga konsekvenser måste vi, dels förstärka den generella välfärdspolitiken, dels satsa mer på riktade sociala insatser.

Sverige inget föregångsland Pojkar och flickor visar olika ohälsotecken enligt en tidigare studie vid Maria Ungdom i Stockholm. Åtta av tio unga kvinnor vid öppenvårdsmottagningen har en psykiatrisk diagnos, exempelvis ätstörning eller skärskador. På samma sätt hade sju av tio av de unga männen redan blivit kriminellt belastade innan de fick hjälp för drogmissbruk. – När den illegala drogen kommer in i bilden reagerar samhället. Problemet med droger bottnar i en social situation som är mycket besvärlig. Björn Fries konstaterar att det är lättare att söka hjälp för ett problem som inte består i att man är en ”allmänt usel människa”. Snarare handlar det om att livet ter sig så jobbigt att drogerna blivit en slags självmedicinering. – Att kräva drogfrihet innan man behandlar den här typen av patienter är jämförbart med att slänga ut de allra svåraste fallen av cancerpatienter i ett halvår innan man släpper in dem igen. Han påpekar att Sverige inte är världsmästare i drogbekämpning. Forskarna finner att vårt land ligger kring EU:s genomsnitt i fråga om tungt missbruk. Dessutom fastnar ovanligt många i sitt missbruk påpekar FN. Även dödligheten är högre, till och med mer än i vissa drogliberala länder, som Portugal och Nederländerna. Sprutbyte är ett eftersatt område. Här ligger Sverige kvar i EU-botten. Björn Fries efterlyser fler effektiva åtgärder för att hjälpa dem som fastnar i missbruk: – Vi kan lära av andra länder i Europa, som i flera avseenden för en effektivare och mer mångsidig politik än vi gör i Sverige. Det gäller inte minst de skademinskande insatserna.

Medverkan av socialtjänsten En plats i fängelse kostar cirka en miljon kronor per år. Genom att döma människor, ibland unga personer, till fängelse ökar man samhällets kostnader avsevärt utan att det påverkar brottsnivån i samhället. Dessa pengar skulle i stället kunna användas till förebyggande åtgärder. Han refererar till forskning som visar att om man presenterar riktiga brottsfall för folk, och ger dem fulllödig information, så ”dömer” de ofta mildare än domstolarna. Kraven på hårdare tag bygger på dålig kunskap om hur rättssystemet fungerar, och saknar dessutom folkligt stöd. Bestraffning påverkar i rättslig mening inte unga människor positivt. – Vi vet också att väl utprovade och kunskapsbaserade tidiga insatser inom socialtjänst, i samarbete med andra myndigheter, är den enda effektiva metoden att förebygga och undvika allvarlig brottslighet och andra sociala problem. Q

”För att minska missbruket måste vi, dels förstärka den generella välfärdspolitiken, dels satsa mer på riktade sociala insatser.” +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Stiftelsen Nordia

BrunnsgĂĽrdens behandlingshem 7r )Y\UUZNrYKLU HYIL[HY ]P TLK Vi är ett kvaliďŹ cerat behandlingshem, TpUUPZRVY TLK TPZZIY\RZWYVISLT VM[H P naturskĂśnt beläget pĂĽ smĂĽländska hĂśglandet, ca en mil sĂśder om TranĂĽs. RVTIPUH[PVU TLK [YH\TH[PZLYPUN VJO LSSLY UL\YVWZ`RPH[YPZR WYVISLTH[PR BrunnsgĂĽrden har 22 platser fĂśr missbruksvĂĽrd; utredning och behandling. Vi tar emot vuxna kvinnor och män, även par. Vi erbjuder: t *OEJWJEVFMM CFIBOEMJOHTQMBOFSJOH =rY[ ILOHUKSPUNZWYVNYHT ILZ[rY H] PUKP]PK\LSS WZ`RV[LYHWP 7+; VJO 2); 40 ZHT[HS TLKPJPUZR ILOHUKSPUN t 6USFEOJOH JOLM /1 VUSFEOJOH g[LYMHSSZWYL]LU[PVU (9; [YpUPUN TT t *OEJWJEVFMM 1TZLPUFSBQJ t ,#5 1%5 PDI .* )Y\UUZNrYKLUZ ILOHUKSPUNZOLT KYP]Z P Z[PM[LSZLMVYT ]PSRL[ t 5SBVNBCFIBOEMJOH PUULIpY H[[ HSSH L] €]LYZRV[[ r[LYPU]LZ[LYHZ P ]LYRZHTOL[LU t 4VCTUJUJPOTCFIBOEMJOH t *OEJWJEVFMM NBOVBMCBTFSBE ĂŒUFSGBMMTQSFWFOUJPO t 4BNUBMTUFSBQJ NFE BMLPIPM PDI ESPHUFSBQFVU

=rY ]LYRZHTOL[LU pY 0:6 JLY[PĂ„LYHK VJO OHY YHTH][HS Verksamheten är *40 DFSUJmFSBE sedan ĂĽr 2000. TLK KY`N[ RVTT\ULY VJO RYPTPUHS]rYKLU Vi har SBNBWUBM med drygt 180 kommuner och kriminalvĂĽrden.

Ă„r det ingen som fĂśrstĂĽr? VISION UTREDNINGSHEM TĂ…SJĂ– är ett HVB-hem fĂśr unga män och kvinnor i ĂĽldrarna 15 till 21 ĂĽr. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebeteende, psykiska problem och social problematik.

BesÜk XXX CSVOOTHBSEFO TF fÜr mer information )LZ€R ]rY OLTZPKH ^^^ IY\UUZNHYKLU ZL M€Y TLY PUMVYTH[PVU LSSLY RVU[HR[H VZZ Wr eller kontakta oss pü UGO [MU PUM€Y WSHJLYPUNHY och via mail JOGP!CSVOOTHBSEFO TF.

www.brunnsgarden.se

WWW VISIONUTREDNINGSHEM SE

RNA?

SVERIGEDEMOKRATE

VILKA Ă„R EGENTLIGEN

PĂ…GĂ…R DET VERKLIGEN EN MASSINVANDRING?

^ƉĞÄ?Ĺ?Ä‚ĹŻÄ‚Ć?Ć?Ĺ?Ć?ƚĞŜƚ ƾƚÄ?Ĺ?ůĚŜĹ?ĹśĹ? SISM?

N INTOLERANS & RA

HUR FĂ–REBYGGER MA

Stiftelsen Expo utmanar intoleransen genom att fĂśrebygga den med kunskap. Med vĂĽra fĂśreläsningar fĂĽr du en fĂśrdjupad bild av de idĂŠer som präglar intoleranta partier och organisationer. Vi diskuterar fĂśrdomar som att invandrare begĂĽr est brott, att invandringen bara kostar en massa pengar och att Sverige hĂĽller pĂĽ att islamiseras – och bemĂśter dem med fakta. VĂĽra fĂśreläsningar gĂĽr att gĂśra som kvarts-, halv- eller heldagskurser. Har du frĂĽgor eller vill boka en fĂśreläsning? Kontakta: mariapia.cabero@expo.se

/ĹśĆŒĹ?ŏƚŜĹ?ĹśĹ? Ä‚ĆľĆ&#x;Ć?ž͕ Ć?Ć‰ÄžĆŒĹ?ÄžĆŒĆ? Ć?Ç‡ĹśÄšĆŒŽž Θ , Ĺś ƚǀĊ ǀĞÄ?ĹŹĹ˝ĆŒĆ? ƾƚÄ?Ĺ?ůĚŜĹ?ĹśĹ? Ć?Žž Ĺ?ÄžĆŒ ÄšĹ?Ĺ? ĞŜ Ä?ĆŒÄžÄš ŏƾŜĆ?ŏĂƉ Žž ĨƾŜŏĆ&#x;ŽŜĆ?ŜĞĚĆ?ćƊŜĹ?ĹśĹ?Ä‚ĆŒĹśÄ‚ Ä‚ĆľĆ&#x;Ć?ž͕ Ć?Ć‰ÄžĆŒĹ?ÄžĆŒĆ? Ć?Ç‡ĹśÄšĆŒŽž Ĺ˝Ä?Ĺš , ͘ / <ĆľĆŒĆ?ĞŜ Ĺ?ÄŠĆŒ Ç€Ĺ? Ĺ?Ĺ?ÄžŜŽž ĨƾŜŏĆ&#x;ŽŜĆ?ŜĞĚĆ?ćƊŜĹ?ĹśĹ?Ä‚ĆŒÍ• Ä?ĞžƂƚĂŜĚĞ͕ ŏŽžžƾŜĹ?ĹŹÄ‚Ć&#x;ŽŜ Ĺ˝Ä?Ĺš Ä‚ĹśÄšĆŒÄ‚ Ć‰ĆŒÄ‚ĹŹĆ&#x;Ć?ĹŹÄ‚ ĆŒÄžÄšĆ?ŏĂƉ Ć?Žž Ć?ĆšĆ‚ÄšĹŠÄžĆŒ ƾƚǀĞÄ?ĹŹĹŻĹ?ĹśĹ?ĞŜ Ä‚Ç€ Ć‰ÄžĆŒĆ?ŽŜÄžĆŒ žĞĚ ĹśÄžĆľĆŒĹ˝Ć‰Ć?LJŏĹ?Ä‚ĆšĆŒĹ?Ć?ĹŹÄ‚ Ć?Ç€ÄŠĆŒĹ?Ĺ?ĹšÄžĆšÄžĆŒÍ˜ Íť Íť Íť Íť Íť Íť Íť Íť Íť

hĆšĆŒÄžÄšĹśĹ?ĹśĹ? dLJĚůĹ?Ĺ?Ĺ?Ć‚ĆŒÄ‚ĹśÄšÄž ĹľĹ?ĹŻĹŠĆ‚ <ŽžžƾŜĹ?ĹŹÄ‚Ć&#x;ŽŜ <ĆľĆŒĆ?Ć&#x;ůůĨćůůĞ Ď­ ϳͲϭϭ Ä‚Ć‰ĆŒĹ?ĹŻ dĹ?ůůćĹ?Ĺ?Ć?Ć‰ĆŒĹ˝Ä?ůĞžĂĆ&#x;ĹŹ <ĆľĆŒĆ?Ć&#x;ůůĨćůůĞ ĎŽ ϭώͲϭϲ žĂŊ ĞžƂƚĂŜĚĞ ^ƚƾĚĹ?Ĺ˝ /// ĞĚƂžŜĹ?ĹśĹ?Ä‚ĆŒÍŹĹ˝Ä?Ć?ÄžĆŒÇ€Ä‚Ć&#x;ŽŜÄžĆŒ >Ć‚Ć?ĹśĹ?ĹśĹ?Ć?Ĺ?ĹśĆŒĹ?ŏƚĂƚ ĨĆ‚ĆŒĹšÄŠĹŻĹŻĹśĹ?ĹśĹ?Ć?Ć?ćƊ &ĆŒĹ?Ć&#x;Äš &Ć‚ĆŒ ĹľÄžĆŒ Ĺ?ŜĨŽĆŒĹľÄ‚Ć&#x;ŽŜ Žž ĹŹĆľĆŒĆ?ĞŜ Ĺ˝Ä?Ĺš Ç€ÄŠĆŒĆš Ć‚Ç€ĆŒĹ?Ĺ?Ä‚ ĹŹĆľĆŒĆ?ƾƚÄ?ƾĚ͕ ǀćŜůĹ?Ĺ?ĞŜ Ä?ÄžĆ?Ć‚ĹŹ Ç€ÄŠĆŒ ŚĞžĆ?Ĺ?ĚĂ͘

ϏϴͲϳϲϴ ĎŽĎŹ ώϲ Ĺ?ŜĨŽÎ›ÄžĹśĹ?Ĺ?žĂĞĚƾÄ?Ä‚Ć&#x;ŽŜ͘Ć?Äž Ç Ç Ç Í˜ÄžĹśĹ?Ĺ?žĂĞĚƾÄ?Ä‚Ć&#x;ŽŜ͘Ć?Äž

Ç Ç Ç Í˜ÄžĹśĹ?Ĺ?žĂŽžĆ?Ĺ˝ĆŒĹ?͘Ć?Äž

Recension (WW OLY L VWUnONDVWDUOMXVHW Hon pekar på sin mamma och skriker; ”Jag hatar dig”. På natten kommer mamman in i hennes rum, lägger sig bakom henne och kramar mjukt. Dagen efter hittas Ickas mamma död. Hon har tagit sitt liv. Icka Svedberg är elva år. I boken får vi möta showdansaren, designern, galleristen, tv-kändisen från ”Svenska New York-fruar”, Janique ”Icka” Svedberg. Hennes resa från maniskt tränande 13-åring i Göteborg, med egen lägenhet vid 15 år, etablerad som älskarinna till en världsartist vid 16 år, över ett hårt artistliv på turnéer med Kid Creole and the Coconuts, till halvkriminell opiatmissbrukare i New York, som plundrar kändisars badrumsskåp på narkotikaklassade tabletter. Öppet och ärligt berättar Janique om drogerna som förmörkar hennes liv. Hon är högfungerande, lyckas mitt i sitt eget missbruk i USA ordna en god man till sin förståndsnedsatta bror och placera honom på ett bra LSS-boende. Hon är en skicklig affärskvinna, men tar ut svängarna i sitt självskadeliv genom att låsa in sig över helgerna, skära sig i armarna, äta tabletter och kröka. Männen hon möter är framgångsrika; Kevin Kostner, Mick Jagger, Prince. Hon gifter sig, blir sambo, men känslan att inte räcka till, sorgen över att inte få barn, tar överhanden. Utelivet och festandet är en viktig bas för kändisar. Janique fixar fastighetsmäklarcertifikat, för att kunna legitimera besök hos kändisar, i syfte att komma åt narkotikaklassade läkemedel ur kundernas badrumsskåp. En ganska talande bild av hur en missbrukarhjärna på högvarv fungerar. Till slut knackar verkligheten i form av två exmän på dörren. Janique placeras på ett stenhårt rehab, där dygnskostnaderna är skyhöga och behandlingen mest går ut på kommendering, blodprover och straff. 1998 är året då Icka nått sin botten. I dag driver Janique ”Road to Recovery” i New York, Los Angeles, Stockholm och Dubai. Hon har specialiserat sig på destruktiva beteenden; sex som självskadebeteende, medberoende, drog- och alkoholmissbruk. Hon återkommer i boken till den lilla flicka hon var, till sin svenska familj och kärleken till syskonen, som alltid funnits i bakgrunden då hon levt sitt liv som framgångsrik affärskvinna. Susanne Backman

JANIQUE SVEDBERG

En berättelse om överlevnad

Titel: Blod, droger och rock ´n´ roll - en berättelse om överlevnad Författare: Janique Svedberg Förlag: Bladh by Bladh

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

)RUWELOGQLQJ VRP J|U VNLOOQDG Med Üver 20 ürs erfarenhet av att utbilda terapeuter & behandlingspersonal lär vi ut de teorier & praktiska redskap som behÜvs fÜr att framgüngsrikt mÜta dina klienters behov.

$ONRKRO RFK GURJWHUDSHXW $78 *UXQGXWELOGQLQJ L SV\NRWHUDSL .%7

%(5*675g06 Utbildning & Behandling ZZZ EHUJVWURPV RUJ ‡ LQIR#EHUJVWURPV RUJ ‡

HVB- hem och skola fÜr pojkar 7-18 ür LSS, LVU, SOL Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan

Vi arbetar fÜr att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrün sina egna fÜrutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com

5g,1*(*c5'(1 .OLHQWHQ L FHQWUXP

Välkommen till

KvällsjÜbo Behandlingshem Mülgrupp: Män och kvinnor Üver 18 ür med missbruksproblematik. Vi kan även erbjuda plats fÜr vürdtagare med husdjur. Behandling: Individuell behandling baserat pü 12-stegsprogrammet. Geografiskt läge: 28 km norr om Torsby i Värmland, med närhet till sjÜ. Vi anordnar även närstüendeutbildningar! Ledstjärnan är att ge grunden till trygghet, kunskap och kraft till de som vill tillfriskna frün beroende- och medproblematik. Välkommen att kontakta oss E-post: info@kvallsjobo.se Tfn: 0560-312 40

Välkommen till Skillstreaming HVB Vi är ett familjeägt vürdfÜretag som grundades 1994 med inriktning pü KBT. Vür mülgrupp är flickor i üldern 13-20 ür med psykosociala problem. Behandlingshemmet omges av en underbar lantlig miljÜ 65 km nordost om Uppsala. Kontakt och platsfÜrfrügan: FÜrestündare Jenny Berglund, mobil: 0760-50 86 65 Skillstreaming HVB, telnr: 0173-174 10

www.skillstreaming.se

,s ,Ğž ŜŚĞƚĞŜ KĚĞŜ

ŜŚĞƚĞŜ ,Ç€Ĺ?ĹŻÄ‚Ĺś

Vi har tvü hem i Sigtuna Kommun; enheten Oden samt enheten Hvilan. Vi har spetskompetens att arbeta med romska ungdomar och en gedigen kunskap och erfarenhet av att arbeta med ensamkommande ykting ungdomar som hamnat i svür kris. Vi hüller tydliga ramar fÜr ungdomarna. Vür personal pratar münga olika sprük. FÜr mer information gü in pü http://www.essagruppen.se eller kontakta oss pü 08-678 85 00, 08-591 439 09 eller pü e-post: info@essagruppen.se

.YLQQRU RFK PlQ IUnQ nU RFK XSSnW PHG RU RFK PlQ IUnQ nU RFK SSnW SSn QHXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU SV\NLDWULVND GLDJQRVHU RFK SV\NLVND SUREOHP RIWD L NRPELQDWLRQ PHG DQQDQ SUREOHPDWLN '\JQHW UXQW EHPDQQLQJ 9L HUEMXGHU SV\NLDWULVND XWUHGQLQJDU RFK SV\NRORJVDPWDO L YnUGG\JQVSULVHW /lV PHU Sn YnU KHPVLGD ZZZ URLQJHJDUGHQ VH 9lONRPPHQ DWW K|UD DY HU WLOO RVV I|U PHU LQIRUPDWLRQ 7HO 0RELO 0DLO LQIR#URLQJHJDUGHQ VH

Utredning – Behandling – Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i FinspĂĽng och har plats fĂśr 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar sĂĽväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, exibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mĂĽl är att: • FullfĂślja de uppdrag vi ĂĽtar oss • Barnens behov blir tillgodosedda • FĂśräldrarna mobiliserar sina resurser

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Välkommen till

LSS-dagen!

! na

Kost

dsfri Vi bju tt! der p lunch å fruko st, och fi Obs! k a Beg rän plats sat antal er

Onsdag 9/4- 2014 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm LSSGuiden.se välkomnar dig som arbetar med placeringar/biståndsbedömning för personer med funktionsnedsättning, övriga chefer och beslutsfattare inom verksamhetsområdet samt representanter från socialnämnd, till en kostnadsfri dag som erbjuder inspiration, nya kunskaper och framför allt nya kontakter.. Vi slår upp portarna kl 8.30 och då bjuder vi på smörgås och kaffe. Under dagen kommer vi varva intressanta föreläsningar med tillfällen att möta de olika verksamheterna. För att hålla energinivån uppe bjuder vi även på lunch och eftermiddagsfika.

Lyssna på inspirerande talare Kom och träffa utställande verksamheter inom LSS/SoL, lyssna på tankeväckande föreläsningar av Inger Wästberg, Susanne Bejerot, Greger Bengtsson och Marie Adolfsson och ta del av nyheter i branschen.

Träffa utställare Knyt kontakter med representanter från intressanta utställande verksamheter och företag. De erbjuder tjänster som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Bland andra: LSSGuiden.se, Resursteamet, Valjeviken, Solhaga, Frösunda, Team J-son, Svenska Vård, Cedergruppen, Dammsdal, Olivia Personlig Assistans, Arona Omsorger, Rätt Spår, KompetensUtvecklingsInstitutet, Activera, SRK Konsultation, Dormsjöskolan och Mo Gård.

För anmälan och information: www.lssguiden.se/lssdagen Arrangör: LSSGuiden.se HVB&LSS Världen

%RHQGH RFK PLOM|WlQN

JHU HNR

En bit utanför Södertälje, i den sörmländska myllan och i det antroposofiska Järna, ligger Norrbyvälle. Här tar man emot ungdomar och vuxna med rätt till LSS och erbjuder dem aktiviteter nära naturen och samhället. TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

I horisonten skymtar E4:ans trafik och Saltå Kvarn, men på Norrbyvälle råder ett lugn. Vi passerar åkermark, äppelträd och hus målade i udda färger och sneda tak på vår väg in på området. I en hage står några alpackor och tuggar. Norrbyvälles kafé är beläget i ett stort timmerhus, och är lite av hjärtat i verksamheten. Här träffas deltagare, anhöriga och nyfikna besökare. I dag jobbar Arun med att servera kunder och se till att det finns nybryggt kaffe. Han trivs med det lite lugnare tempot än i Norrbyvälles lunchrestaurang, där han var innan. Maria arbetar bakom kulisserna och lägger all fokus på att baka godsaker. – Jag tycker om att baka för att man får se resultatet av det man gör, och även om det inte blir som man tänkt sig så blir det gott. Morotskaka var det första jag började med, och nu är den perfekt, berättar Maria. Norrbyvälle lägger stor vikt vid att vara öppen för allmänheten och att vara en del av samhället. – Vi vill vara en liten by, som erbjuder något till samhället. Man ska kunna se skylten från vägen och svänga förbi på en fika. Samtidigt försöker vi hålla en balans med arbetstagarnas behov, berättar Sofi Ericson, verksamhetschef på Norrbyvälle. Kundströmningarna regleras med begränsade öppettider och att gäster förbeställer lunchen, då blir det blir lagom mycket att göra. Verksamheten började för snart trettio år sedan i ett av husen på området som heter Norrbyvälle. Mats Ola Olsson med familj började då bygga upp ett läkepedagogiskt boende för ungdomar med behov av stöd. Den intilliggande anrika gården Skäve hyrdes och i dag har man ungdomsoch vuxenboende, daglig verksamhet och ett vuxenboende inne i Järna. Än idag bor Mats Ola kvar på området.

Norrbyvälles kafé är navet i verksamheten. Denna dag sköter Arun om kunderna.

Antroposofisk grund Norrbyvälle är en del av Värna, en sammanslutning av verksamheter i Sverige som vilar på antroposofisk värdegrund. Mats Ola Olsson förklarar att han ser på verksamheten som ett kretslopp där allting hör ihop: jorden, naturen och det sociala. – Vi tror mycket på konsten och skönheten i det vardagliga och naturliga. Att djur, natur och människor är i ett levande sammanhang. Något som

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

visar sig rent konkret i bland annat ett biodynamiskt och ekologiskt jordbruk, säger han. Efter att ha ätit egenodlad pumpa, morot och grĂśnkĂĽlsgratäng i lunchrestaurangen bär rundturen vidare mot stallet. PlĂśtsligt skymtar nĂĽgon till i diket. Det är Silvo som noggrant klipper bort rotskott fĂśr hand med en sekatĂśr. Han sveper med handen och berättar att han klippt allt gräs pĂĽ ängen intill. Silvo, som är med i en av arbetsgrupperna som har hand om utemiljĂśn, berättar att han trivs med att vara ute och träffa folk. FĂśrutom utemiljĂśgruppen finns det grupper fĂśr odling, kafĂŠ, lunchrestaurang och ridning/djurskĂśtsel. Längs med grusvägen kommer Irina, som är med i ridverksamheten. Bredvid sig har hon Fighter, en meterhĂśg minishetlandsponny med mjuk rĂśd päls. De har varit ute pĂĽ en promenad och vi fĂśljer med till stallet fĂśr att rykta, borsta och utfodra med färskt hĂś. – Jag tycker mycket om att rida men mitt stora intresse är att ta hand om, och känna närhet med djuren, säger Irina.

Bildar ny arbetsgrupp Arbetsgrupperna pĂĽ Norrbyvälle har växt fram med tiden och är anpassade efter deltagarna och medarbetarna. Just nu är det en ny arbetsgrupp pĂĽ gĂĽng, berättar Ă…se Frank, fĂśrestĂĽndare fĂśr Norrbyvälles dagliga verksamhet: – TvĂĽ medarbetare hade varsitt specialintresse inom cykelreparation och mĂśbelstyling, därfĂśr fick det bli en arbetsgrupp. Vi fĂśrsĂśker ta tillvara pĂĽ medarbetarnas motivation och intressen och anpassar det till deltagarnas behov. Det blir ofta väldigt lyckat. Den nya gruppen placeras inne i Järna, i närheten av Norrbyvälles vuxenboende. Tanken är att erbjuda nĂĽgot som samhället kan ta del av, och när man är igĂĽng gĂĽr det att lämna in cykeln fĂśr reparation eller fĂĽ en ny färg pĂĽ bokhyllan. – Vi har redan fĂĽtt folk som frĂĽgar var de kan laga punkan, säger Sofi Ericson med ett skratt. Q

â€?Verksamheten... är... som ett kretslopp där allting hĂśr ihop: jorden, naturen och det sociala.â€?

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Joseph Rowe, enhetsansvarig för park och utemiljögruppen och Tobias vid plockade äppelträd. De flesta äpplena gick åt till Norrbyvälles egen äppelmust.

Åse Frank föreståndare för Norrbyvälles dagliga verksamhet, Sofi Ericsson verksamhetschef och Mats Ola Olsson grundare, är en trio som banar väg för en jordnära vardag i Norrbyvälle.

Djuren ger närhet. Irina och shetlandsponnyn Fighter är goda vänner.

Norrbyvälle en stiftelse Norrbyvälle är en ideell stiftelse som startade 1986, och den erbjuder 20 dagverksamhetsplatser samt 25 boendeplatser för vuxna och ungdomar. De yngsta som kommer till Norrbyvälle är 15 år. Norrbyvälle erbjuder sedan länge läkepedagogisk vård till ungdomar med framför allt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Verksamheten ändras stegvis. Här finns socialterapeutiska boenden, praktikmöjligheter och dagliga verksamheter för vuxna. Dessutom finns även bank, redovisningsbyrå, bondgård och förskola. På så vis är de dagliga verksamheterna socialt integrerade i ett större sammanhang.

Silvo höstrensar innan växtligheten går i vintervila.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

$XWLVWLVNW V\VNRQ ²

SU|YQLQJ I|U DQK|ULJ Att vara anhörig till en funktionshindrad innebär både med- och motgångar. Men att våga beröra de mörka erfarenheterna kan vara känsligt för många. Vi möter konsulten Ulrika Ehrensvärd, 48, som växte upp med en autistisk bror. TEXT: SUSANNE BACKMAN

– Vad jag minns när jag ser tillbaka, är hur jag varje morgon vaknade med hjärtat i halsgropen. Jag visste att Tomas, min autistiske och fem år yngre bror, skulle ha gått ut i köket, rotat i frysen, rivit ut alla torskpaket på golvet i sitt letande efter det goda han sökte – glass. Han brukade pilla upp ugnsvärmen på 300 grader. Därför tvingades familjen sätta upp skydd, så inte osthyvelskaft, plastburkar och annat som han lade in i ugnen, skulle brinna upp. Ulrika berättar om en strategi hon utvecklade som storasyster, och som kommit att prägla hennes liv. – Vi var en typisk kärnfamilj i Täby, med tre syskon som var sju, sex och två år, när vår pappa hastigt gick bort. Mamma stod helt ensam, bara 30 år gammal. Den lilla familjen fick endast lite eller ingen hjälp. Det mesta fick Ulrikas unga mam-

ma läsa och fråga sig till själv. En artikel i Expressen satte henne på spåret att Tomas sannolikt var autistisk. Snart fick han diagnosen autism, utvecklingsstörd. Han var också gluten- och laktosintolerant; den sistnämnda växte bort i tonåren. Ett tilläggshandikapp, i vuxen ålder, är epilepsi. – Vi fick lösa det hela så gott det gick. Min bror var på kortis i boendet Lövsättra vissa helger eller hos helgföräldrar, men det var inte alltid en optimal lösning, av olika skäl, minns Ulrika.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Kommunens stöd till anhöriga Sedan 2009 måste kommunen informera sina invånare om att de kan få anhörigstöd. Socialstyrelsen pekar på att stödet ska omfatta alla socialtjänstens verksamheter. Syftet med att stödja anhöriga är att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av egen ohälsa minskar. Kommunen bör därför ha ett brett utbud av stöd för att kunna tillgodose de olika behoven. Socialstyrelsen har uppmärksammat önskemål av stöd för att få igång samtal om anhörigstöd inom socialtjänstens olika verksamheter. Därför har Socialstyrelsen tagit fram en vägledning, Stöd till anhöriga, med diskussionsfrågor. Målet är att alla anhöriga som har behov av stöd också ska få det. Vägledningen riktar sig till chefer i arbetsledande ställning inom socialtjänsten. De har ansvar för att införa bestämmelsen. Förhoppningen är också att den ska användas av arbetsledare vid interna diskussioner om hur stödet till anhöriga kan utvecklas. Den riktar sig också till politiker och chefer på övergripande nivå som beslutar om verksamhetens inriktning och resursfördelning. Det är angeläget att individ- och familjeomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning och äldreomsorgen, gör en analys av det stöd de erbjuder redan i dag. Det bör ske utifrån den vidgade målgrupp av anhöriga som kommunen är skyldig att erbjuda stöd. Enligt Socialstyrelsen är uppgiften att utveckla ett gemensamt förhållningssätt och bemötande så att anhöriga upplever att kommunen möter, ser och lyssnar på dem. Varje verksamhet inom socialtjänsten behöver göra sin analys och beskriva sin strategi beroende på vilken målgrupp det gäller. Källa: Socialstyrelsen. Redigerat av Björn Lennestig. Socialstyrelsens skrift ”Stöd till anhöriga – vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen”, går att ladda ned från myndighetens webbplats. Skriften är utgiven 2013.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Ständig rädsla Tomas var mycket intresserad av järnvägar, och stack iväg som en pil varje gång han fick tillfälle. När hans framtida boende började planeras, var det viktigt att det inte var beläget vid just en järnväg. – De stora institutionerna slapp vi! Tack och lov behövde vi inte placera Tomas på Carlslund. Mirakulöst nog hände aldrig någon olycka när Tomas försvann och sökte sig till järnvägsspår, säger Ulrika. Hennes mamma hittade till slut, med hjälp av Riksföreningen Autism, där hon träffade eldsjälen och föreståndaren Astrid Mulder på Mora Park i antroposofernas Järna. Där kom Tomas att vistas i tre år, och sedan på Hölögården vid nio års ålder. Som 16-åring fick han ett boende i Vagnhärad. Vid 26 år kom han till Vårdinge, utanför Gnesta, och har bott där i 17 år. – Jodå, jag vågar berätta om min handikappade bror för andra. Det är inte tabu bland oss ’handikappsyskon’.

Terapi för Ulrika Som storasyster har Ulrika utvecklat olika strategier. En var att bli högpresterande. Något som kom att ta över hennes privatliv, och hon gick in i väggen som nittonåring. Efter uppväxten där hon tog storasysteransvar träffade hon en pojkvän, men relationen utvecklades inte till något givande för hennes del. – Jag hade en krävande pojkvän. Syret var till slut helt borta. Jag kunde inte andas. Så jag började i terapi; samtalsterapi på Bup ett år. Därefter har jag gått, och bekostat, cirka 14 till 15 år i andra terapiformer; gruppterapi, KBT, enskilt och i stödgrupp för vuxna handikappsyskon. Ulrika vill inte gärna ligga samhället till last, apropå kostnaderna för terapin. Det skulle ha känts ”skämmigt” annars, att ha förbrukat så mycket. Hon som har haft jobb och allt.

– Mitt problem var och är att jag alltid tar hand om andra, till exempel dom som står i baren på krogen med ledsna ögon och ser ut som övergivna hundar, ler hon.

Utsatt mamma Under intervjun kommer många känslor upp. Ulrika minns sin barndom, när syskonen låg på golvet hemma och gjorde utskick av en förbundstidning som hennes mamma och Gunilla ”Alfons Åberg” Bergström utvecklade från ett enklare medlemsblad. – När jag var tolv år startade mamma kansliet på Riksföreningen Autism. Jag och min andra bror jobbade med utskicken... Hon minns oron kring sin mammas utsatthet. – Det blev bra när mamma förälskade sig i vår granne, som var frånskild. Det inträffade 1986 och jag var 20 år. Jag kände att mamma äntligen fick ett socialt liv och ett vuxenstöd som hon skulle ha haft hela tiden, med oss barn. Ulrika själv har haft krävande befattningar, bland annat vid Regeringskansliet i 16 år. Idag har hon en stimulerande, men osäker tillvaro som konsult med PR, sociala medier och CSRfrågor som specialitet; företagens sociala ansvar. Hon berättar glad och entusiastisk om sitt jobb. – Jag har visserligen gråtit många jular på grund av Tomas. Tomas kan inte fira jul med för många människor omkring sig, så det har alltid blivit att vi fått utgå ifrån honom. Idag har Ulrika stångat sig till lite eget livsrum. – Man-och-barn-projektet har jag mer eller mindre fått lägga ner. Men jag har haft mitt roliga, mellan 20 och 40; festat på Stureplanskrogar, åkt skidor i Sälen, dejtat, jobbat hårt. Nu är jag inne i en annan fas av livet, det skulle kännas helt okej att träffa en man... bara vara... Q

”Tomas var mycket intresserad av järnvägar. När hans framtida boende började planeras, var det viktigt att det inte var beläget vid just en järnväg.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

6|NHU 1L HWW V\VWHP VRP lU DQYlQGDUYlQ OLJW IOH[LEHOW RFK VRP KDU IRNXV Sn NYDOLWHWVVlNULQJ" 6DIH &DUH 6YHQVND $% lU GHQ VW|UVWD OHYHUDQW|UHQ DY GRNXPHQWDWLRQVV\VWHP WLOO SULYDWD YnUGJLYDUH L 6YHULJH RFK KDU HQ JRG I|UDQNULQJ L GHQ NRPPXQDOD VHNWRUQ

โ ข skyddat boende fรถr unga utsatta kvinnor 18-30 รฅr, HVB-hem โ ข skydds- och trรคningslรคgenheter Unga kvinnor utsatta fรถr: โ ข vรฅld, hot, รถvergrepp โ ข hedersrelaterad problematik โ ข รถvrig psykosocial problematik

6DIH 'RF DQYlQGV GDJOLJHQ DY EHKDQG OLQJVKHP IULVN RFK VMXNYnUG lOGUH RFK KDQGLNDSSRPVRUJ VDPW ,)2 DQYlQGDUH KDU UHGDQ JMRUW VLWW YDO 9lONRPPHQ GX RFNVn 5LQJ RVV I|U HQ YLVQLQJ |YHU ,QWHUQHW HOOHU KRV HU

6DIH &DUH 6YHQVND $% ZZZ VDIHFDUH VH

Hemsida: www.ukv.se Fรถrestรฅndare: Ina Mรผller 08-652 99 98

Opalen รคr ett boende med sรคrskild service fรถr ๏ฌ ickor enligt 9ย 8p LSS 9L HUEMXGHU LQGLYLGDQSDVVDGH RFK IOH[LEOD O|VQLQJDU L HQ WU\JJ PLOM| GlU YL NDQ VWlUND LQGLYLGHQ RFK YDUD HWW VW|G L |YHUJnQJHQ PHOODQ EDUQGRPHQ RFK YX[HQOLYHW

Med vรฅr hjรคlp fรฅr du kraften till fรถrรคndring

Mรฅlgrupp: Pojkar och ๏ฌ ickor 12-19 รฅr med relationsstรถrningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehรฅll: Miljรถterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvรคgen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

Stiftelsen Opalen 08โ 551 702 89 www.opalen.info

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

Malvahemmet

Skyddat boende fรถr flickor och kvinnor utsatta fรถr hedersrelaterat vรฅld och fรถrtryck

$1'(56621 3,/7= 81*'206+(0 '(7 /,//$ +(00(7 0(' '(1 6725$ .203(7(16(1

9lOVWUXNWXUHUDG RFK WU\JJ YDUGDJ

9L HUEMXGHU SRMNDU PHOODQ RFK nU HQ WU\JJ XWYHFNODQGH RFK YlOVWUXNWXUHUDG YDUGDJ 9L KDU I\UD SODWVHU RFK DUEHWDU LQWHQVLYW PHG GHQ PLQGUH JUXSSHQ 9L KDU HWW JRWW VDPDUEHWH PHG JUXQG RFK J\PQDVLHVNROD 9nU DPELWLRQ lU DWW JH GHVVD XQJGRPDU EnGH SODWV RFK WLG DWW XWYHFNODV L HJHQ WDNW RFK HIWHU HJHQ I|UPnJD 7UXVWRUS

9HVVLJHEUR

SHWHU#DQGHUVVRQ SLOW] VH

ZZZ DQGHUVVRQ SLOW] VH

Malvahemmet รคr ett HVB-hem som รคr inriktat pรฅ flickor i รฅldern 13 t.o.m. 17 รฅr med skyddsbehov (med mรถjlighet att kvarbli till 19-รฅrsdagen). Vi tar emot flickor som behรถver skydd fรถr att de utsatts fรถr hedersrelaterat vรฅld och fรถrtryck, riskerar att bli eller har blivit gifta mot sin vilja. Malvahemmet รคr larmat och bemannat dygnet runt av utbildad personal.

Ingrid & Katrin Tel: 072-526 12 00 eller 072-526 13 00 ingrid@malvahemmet.se katrin@malvahemmet.se

www.malvahemmet.se

9LOO GX RFNVn V\QDV KlU" Kontakta Susanne Backman pรฅ 0175-615 11 eller susanne.backman@compro.se

/66 +9% 9b5/'(1

Fร R DIG SOM ARBETAR INOM Vร RD, OMSORG OCH BEHANDLING

+9% RFK SROLV Svenska Vård har för första gången delat ut priset Årets Vårdgivare. Premiäråret 2013 föll strålkastarljuset på skånska Finjagården. Svenska Vårds Hederspris gick till kommissarie Johan Ekstam vid polisen i Värmland.

SUHPLlUSULVDGH

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

De två utmärkelserna är sannolikt starten på en blivande tradition. En oberoende jury utsåg Finjagården, Hässleholm, till Årets Vårdgivare. Det är ett behandlingshem som under 40 år arbetat med psykiatrisk problematik. I sin motivering pekar juryn på att Finjagården har ett starkt engagemang och en mycket lång tradition med att bistå människor i utsatta situationer. Finjagården väcker lust till livet, visar på den positiva sidan och lockar fram längtan efter ett självständigare liv. En medveten vårdfilosofi genomsyrar vården och omsorgen i vardagen och valet av behandlingsmetoder. Vidare har Årets Vårdgivare en certifierad verksamhet med ett systematiskt kvalitetsarbete som leder till konkreta och långsiktiga resultat för vårdtagarna. En gedigen kompetensutveckling av medarbetarna grundar för ett gott omhändertagande och goda resultat. Det målmedvetna intresset, engagemanget att utveckla och förbättra vården och omsorgen har inspirerat och spridits till många i branschen genom föreläsningar, forskning och nätverksbyggande, anser juryn.

Hederspris till kommissarie Svenska Vårds Hederspris, som delades ut första gången 2012, avser att belöna en särskild insats som haft stor betydelse för social vård, omsorg och behandling, och är värd stor uppmärksamhet. Johan Ekstam, kommissarie och chef, vid Polisen Värmland honoreras för sina förebyggande insatser för barn och unga. Juryn finner att Johan Ekstam under tre års tid har arbetat aktivt med förebyggande arbete tillsammans med ett 15 tal andra myndigheter och organisationer. Trots hårda prioriteringar har han valt att satsa på förebyggande arbete för barns rättigheter. Det är ett arbete som inte kan mätas i siffror här och nu, som är så viktigt inom polisen i dag. Resultatet av arbetet kommer längre fram. Det krävs mod och ett barnperspektiv för att göra en sådan prioritering, avslutar juryn. Q

Johan Ekstam, kommissarie och chef, vid Polisen Värmland.

Susanne Andersson från Finjagården.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Niki Holmgren.

0nQJD YLQQDUH L

*DWDQV /DJ Medlemmarna i Gatans Lag utvecklas positivt. Ökad motivation för 93 procent, 83 procent har fått nya sociala relationer, 71 procent spelar fotboll regelbundet och 29 procent har fått en anställning.

Motståndaren för fotbollsföreningen Gatans Lag är inte det andra laget. Det är att besegra det egna utanförskapet. Lagmedlemmarna övervinner både missbruk och hemlöshet. Niki Holmgren är en av dem. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Fotbollsföreningen Gatans Lag vänder sig till dem som hamnat snett i tillvaron, med missbruk, kriminalitet, hemlöshet eller någon form av utsatthet. Kom som du är, kille eller tjej. Enda kravet är att man är nykter och drogfri under träning och aktiviteter. Fotbollen motiverar medlemmarna och ger kraft, inspiration och insikt att det finns ett annat liv bortom livets andra tillkortakommanden. Fotbollen svetsar dem samman. Niki Holmgren hade en strulig ungdom, och han kom från behandlingshem till Gatans Lag. HVB & LSS Världen träffar honom i ideella föreningen Convictus lokaler på Söder i Stockholm. – Det bästa med Gatans Lag är gemenskapen och att var och en kan förändra sitt liv. Stämningen är bra. Inte bara duktiga spelare får vara med, det är öppet för alla, säger Niki Holmgren och ler. Gatans Lag har fotbollslag i en handfull större svenska städer. De tränar, deltar i cuper och läger. Höjdpunkten är förstås den regelbundna VM-turneringen. I år är Chile värd för mästerskapen. Niki har redan deltagit i ett VM, därmed får han inte vara med i årets evenemang. Regeln är en gång per medlem. Niki är galet förtjust i fotboll. Skämtsamt ser han sig som den där jobbiga typen som försöker få andra att träna. – Det är en skön känsla att se när någon lyfter sig själv ur hemlöshet eller missbruk. Det är en förvandling som många av dem går igenom. Q

Blind journalist –

HQ |JRQ|SSQDUH

”Jag får kämpa hårt

för att över huvudtaget få hjälp. Eftersom jag är blind omfattas jag av socialtjänstlagen och får sällan den hjälp jag egentligen skulle vilja ha.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Anna Bergholtz är blind, och bär på en säck av motgångar. Ändå kan hon hålla inspirerande föreläsningar om blindheten som tillgång. Hon finner styrka i sina egna ”blindbonusar”. Men ibland känner hon sig utelämnad vid kontakter med socialtjänsten. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Anna Bergholtz fick barnreumatism som treåring; ett liv i rullstol väntade. Inte nog med det, till följd av reumatismen blev hon helt blind för tio år sedan. I dag behöver hon ingen rullstol, och nu, som 36-åring, kan hon peka på en imponerande meritlista. Anna är inte bara journalist, utan också föreläsare, utbildare, moderator, konferencier, författare, socialpedagog och diplomerad coach. Hon föreläser i skolor och på företag med syfte att vända motgång till framgång, att se ljuset i det svåra. Hon har medverkat i SVT:s CP-Magasinet. Sannolikt finns i världen endast några få blinda filmrecensenter. I USA finns en, och i Sverige är det Anna. Hon kallades ”Blindchick” i radions Morgonpasset och i Christer i P3. Välförtjänt har hon belönats med ett antal attraktiva förebildspriser. Hennes hjärteämne är hur man får en svaghet till att bli en styrka, det hon kallar blindbonusar. Alla förmår vi, i mer eller mindre omfattning, att ha en strategi eller förmåga att se fördelar med ett hinder. Anna har till exempel hoppat fallskärm, och att dansa salsa går alldeles utmärkt. Visst har Anna stunder när det känns mörkt och utsiktslöst, som när hon två år innan synförlusten förstod att hon skulle mista synen helt. – Det kändes som rena döden. För vad kan man göra som blind, hur skulle jag kunna jobba, och vilken kille skulle vilja vara tillsammans med mig. Kärleken löste sig. I dag lever hon med kanadensaren Martin, som hon träffade på Kuba under en semesterresa för snart åtta år sedan. Efter ett drygt halvår i Kanada bosatte paret sig strax utanför Stockholms innerstad.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

BostadsomrĂĽdet är omgärdat av lummig grĂśnska. Här är lĂĽga flerfamiljshus frĂĽn slutet av 1940-talet med stilren funkis, som fĂśrmedlar en känsla av â€?sunda bostäder och människan i centrumâ€?. Visionen om folkhemmet är gestaltad i fĂśrorten Gubbängen. Här bor Anna. När vi träffas i lägenheten kommer ocksĂĽ den väluppfostrade ledarhunden Duncan och hälsar. FĂśr Anna är det självklart att begreppet â€?hundlivâ€? är nĂĽgot positivt. Duncan berikar hennes vardag och en hel del Ăśvrig livskvalitet. Annas filmintresse är genuint. Väggarna är fyllda med dvd-filmer. I tidningen Unique Generation har hon skrivit under rubriken Film i mĂśrker med Anna. Med energi och stort mod bryter hon mot omgivningens fĂśrdomar. Samtidigt har Anna berättarglädje och lätt till skratt. Hennes livsresa har varit fylld av motgĂĽngar. Under uppväxten i skĂĽnska Vellinge hade hon svĂĽr barnreumatism. Ibland behĂśvde hon rullstol, och när hon var tre ĂĽr konstaterade läkarna att rullstolen troligen skulle fĂślja henne livsvarigt. FĂśrutom lederna pĂĽverkade sjukdomen hennes Ăśgon. Trots sjukhusvistelser och värkande leder beskriver hon sin barndom och uppväxt som lycklig, när familjen bodde i Vellinge, sĂśder om MalmĂś. Skolan fungerade bra tack vare lärare som inte gjorde nĂĽgon stĂśrre affär av hennes funktionsnedsättning.

Socialtjänstens stĂśd – Det handlar nog ocksĂĽ om hur man är själv och vad klasskompisarna har fĂśr värderingar med sig hemifrĂĽn. Hon pekar pĂĽ flera faktorer som viktiga fĂśr

att skolan ska fungera fĂśr en person med funktionsnedsättning; exempelvis tillgänglighet till lokaler, hjälpmedel och bĂścker pĂĽ rätt media. Därtill ett bra bemĂśtande samt att pedagogik och metodik anpassas fĂśr varje barn. I dag har hon även en lĂĽng erfarenhet av socialtjänsten. Anna suckar och säger att det är alltfĂśr lätt att hamna â€?mellan stolarnaâ€? hos socialtjänsten. – Jag fĂĽr kämpa hĂĽrt fĂśr att Ăśver huvudtaget fĂĽ hjälp. Eftersom jag är blind omfattas jag av socialtjänstlagen och fĂĽr sällan den hjälp jag egentligen skulle vilja ha, säger hon, men lyser upp vid minnet av en välbehĂśvlig rehabiliteringsresa till kliniken Vintersol pĂĽ kanarieĂśn Teneriffa. SĂĽdana resor dämpar hennes reumatism och hejdar tankarna pĂĽ en mental â€?uppfĂśrsbackeâ€?. Hon tror att personer med stĂśd av LSS och assistans kan ha en annan frihet. Skälet är att insatser enligt LSS ska leda till â€?goda levnadsvillkorâ€?, medan socialtjänstlagen har en svagare ambition som pekar pĂĽ â€?skälig levnadsnivĂĽâ€?. Anna, som är frilansande journalist och fĂśreläsare, mĂĽste orka jobba ständigt fĂśr att dra in en mĂĽnadspeng. Problemet är att hennes kropp inte mäktar med fĂśr mycket ansträngningar; samtidigt mĂĽste hon rĂśra sig en hel del fĂśr att hĂĽlla reumatismen pĂĽ avstĂĽnd. – Om jag fĂĽr mer hjälp skulle jag orka jobba mer och därmed bidra med lite mer skatt till samhället, konstaterar hon. Helst skulle hon nog vilja ge den svenska vĂĽrden en bakläxa. Det brister i bemĂśtande, och särskilt frĂĽn en del läkare som inte fĂśrstĂĽr hennes funktionsnedsättning. – Det beror nog pĂĽ okunskap, funderar An-

na. Det är inte bara kuratorer och psykologer man vill ha stÜd frün. Ett personligt bemÜtande frün alla inom vürden är Ünskvärt.

Uppskattad fĂśreläsare Anna Bergholtz hĂĽller fĂśreläsningar om funktionsnedsättningar. De kan handla om mediebilden av funktionsnedsatta, mĂĽngfald, likabehandling eller bemĂśtande inom vĂĽrden och hur elever blir mer självständiga i skolan. Hon vill särskilt nĂĽ fĂśretagen med sitt budskap. Hennes livsresa är generell och dessa erfarenheter fĂśljer med i alla sammanhang. Blindbonusar är ett annat ämne hon gärna berĂśr. Det är samma tankesätt som fĂśr pensionärer. De har â€?äldrebonusâ€?, till exempel lägre priser eller andra fĂśrmĂĽner. Blindbonus fĂśr Anna är fĂśrsta jobbet pĂĽ SvT som blind journalist. En annan bonus är ledarhunden Duncan; denna kloka labrador medfĂśrde att hon skrev barnboken Trubbel och nyutgivna boken Fina fisken. Den handlar om att det är en tillgĂĽng att inte vara som andra. Det är viktigt att reflektera Ăśver sin sorg och ilska när man har en funktionsnedsättning, men ocksĂĽ betydelsefullt att kunna ta sig ur den. – Ă–verlag är det sĂĽ att mĂĽnga mĂĽr dĂĽligt. Man kan inte vara ständigt glad och sĂśka bekräftelse i lyckokulturen. Anna har en god fĂśrmĂĽga att ge nya aspekter pĂĽ mycket som vi andra tar fĂśr givet. Hon har lärt sig att vända motgĂĽng till framgĂĽng. – Jag är Ăśvertygad om att min blindhet är en tillgĂĽng, och jag hoppas att min berättelse kan inspirera andra. Q

SynfĂśrlusten är en styrka och tillgĂĽng fĂśr Anna Bergholtz. FĂśrfattarskapet är ett resultat av detta. Hon har gett ut tvĂĽ barnbĂścker, dels boken om ledarhunden Trubbel, dels nyutgivna Fina ďŹ sken, den senare pĂĽ ett fĂśrlag som ger ut bĂścker om hästar och funktionshinder. Titel: Fina ďŹ sken FĂśrfattare: Anna Bergholtz Illustrationer: Emmalill Frank FĂśrlag: Kikkuli FĂśrlag & Bokhandel

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

9lQHUVERUJ KDOYHUDGH VNRON

NOTISER

Alla har att vinna på att bryta ett negativt mönster av skolfrånvaro. Det visar bland annat Vänersborgs kommun i en rapport från SKL. Samverkan och tydliga rutiner är några ledord. Att barn och unga inte är närvarande i skolan är ofta ett tecken på problem som kan relateras till skolan, individen eller familjen. Dessa barn och unga riskerar att inte klara skolans kunskapskrav. De löper en ökad risk att drabbas av psykosociala problem. – Vänersborg halverade den ogiltiga frånvaron i grund- och gymnasieskolan med bred samverkan och tydliga rutiner. Alla som vill öka elevers skolnärvaro bör ta del av vår nya skrift, säger Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning. Att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro är både en social och en ekonomisk investering för samhället, tycker Maria Stockhaus. Ju tidigare insatser, desto större är möjligheten att lyckas. Men också insatser för vuxna ungdomar i 20-årsåldern är värdefulla. Väl förankrade rutiner hos skolans medarbetare. Systematiska mätningar visar hur skolnärvaron ser ut och effekter av åtgärderna. Digital registrering ger skolan och kommunen tillförlitlig information. Q Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Skriften heter Vänd frånvaro till närvaro – guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner. Den går dels att köpa, dels att ladda ned från SKL:s webbutik.

Karolinska Institutet i Solna har tagit fram en mindre och sammanfattande publikation om forskningsläget inom spelberoende. Den åttasidiga skriften visar att i Sverige är cirka 164 000 personer problemspelare, vilket utgör ett betydande folkhälsoproblem. Ungdomar, personer med låg socioekonomisk status och utrikes födda har i allmänhet mer spelproblem än andra. Trots att så många som 75 procent av alla problemspelare varje år förändrar sina spelvanor till det bättre är omfattningen av spelproblem relativt konstant i Sverige. Skälet är att lika många nya problemspelare tillkommer varje år, varav en del är återfall. Forskningssammanställningar visar att strukturella åtgärder i form av ökad reglering är mest effektiva för att motverka spelproblem. Forskarna konstaterar att redan i dag är en evidensbaserad spelpolitik möjlig i viss utsträckning. Dock finns kunskapsluckor. Forskarna vet exempelvis endast lite om effektiviteten av spelbolagens åtgärder med syfte att minska spelproblemen. Det behövs mer forskning om relationen mellan positiva och negativa samhällseffekter av spelandet, det vill säga intäkter och arbetstillfällen i relation till vårdkostnader och lidande. Till skillnad från alkoholforskningen finns inom spelforskningen vissa frågetecken kring att ökad spelkonsumtion leder till ökade spelproblem. Q Källa: Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Skriftens författare är Per Binde, Jessika Svensson och Anders Tengström. Ladda hem publikationen genom att googla på ”forskning i korthet: spelberoende”. Pressmeddelandet är redigerat av Björn Lennestig.

Boende – utredning – akutplatser – öppenvård • HVB för ungdomar i åldern 13-18 • Öppenvård med kvalificerat behandlingsarbete • ”All inclusive” – alla kostnader ingår t.ex. individuell psykoterapi, familjebehandling m.m. • Vårt systemiska och salutogena förhållningssätt genomsyrar allt behandlingsarbete och är integrerat i vardagen • Utlandsresor som en del i behandlingsarbetet • Forskning – vidareutveckling – utbildning • Rasism – utbildningsdagar • Ligger i Tanumshede i norra Bohuslän, mitt i Tanums världsarv med hällristningar.

www.ungdomsstod.se Tel. föreståndare 0702-92 54 45

/LWHQ VNULIW RP VSHOEHURHQGH

Att jobba med svårbemötta beteenden Hur hanterar vi som verksamhet när vi får in personer med riktigt svårbemötta beteenden? Har vi strategier? Hur hanterar vi de känslor och processer som dessa personer skapar hos oss som individer eller i hela personalgruppen?

Utbildning och handledning utifrån de senaste metoderna PBS (Positive Behavior Support) Har som metod rönt stora framgångar i USA avseende att just bemöta och utveckla individer och deras livssituation med avancerade beteendemönster. CEB (Cultivating Emotional Balance) En framgångsrik metod avseende att utveckla personers känslomässiga balans. Kunskaperna och färdigheterna skapar dels bättre samarbetsklimat, bättre fysisk, mental hälsa etc. Lelle Hagström, erkänd föreläsare och handledare hjälper ert företag genom dessa metoder.

www.disnic.se

6RFLDOVYHULJH Kunskapssamhället är en uppblåst konstruktion. Myndigheternas ledare har abdikerat. I stället är det formalia som styr dem. Lundaprofessorn Mats Alvesson efterlyser mer självständigt tänkande och han ger socialtjänsten några råd. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Vi lever i en tid av snygga fasader, yta och tjusiga program. Det dövar för stunden, men ger ingen långsiktig tillfredsställelse. Mats Alvesson forskar om människors fåfänga, och för att finna den borrar han sig ned i samtidens mylla. Han utgår från det han ser här och nu, och det han finner punkterar etablerade sanningar. – Man vill höja sin status och image. Man döper om fenomen så att det låter mer tjusigt och elegant, men det handlar i hög grad om yta. Denna samhällsutveckling studerar jag mer systematiskt, säger Mats Alvesson. Ett centralt begrepp för honom är grandiositet – denna utbredda självupptagenhet och förväntan om att framställa tillvaron i en förskönad form. Just nu i hög grad manifesterad av instagramiseringen, med bilden som ikon. Mats Alvesson är en internationellt resande föredragshållare. Han lämnar ingen oberörd, oavsett om man sympatiserar med hans åsikter eller inte. I Sverige testar han gärna sina teser på socialsektorn. Som vetenskapsman rör han sig inom flera fält. Han är organisationsforskare, professor i företagsekonomi och doktor i psykologi. Vidare är han en internationellt välrenommerad akademiker som utgår från föreställningar om utbildning, arbetsliv och konsumtion. 2010 fick han Wallenberg Scholar, ett personligt anslag på 15 miljoner kronor. Han hämtar sin vetenskapliga näring och argumentation från såväl vänster- som högerkritiker. Utbildning, ledarskap, tillväxt, konsumtion är några ledord han använder.

Grandios offentlig sektor Moderna organisationer, särskilt offentlig sektor, utsätts regelbundet för förbättringsförsök. Han finner att politiker och ledningar är oförtröttliga i sina ansträngningar att lägga bördor på landets myndigheter. Målformuleringar, visioner, värdegrunder,

utbildningsprojekt, styrdokument och rutiner för allt möjligt ska finnas och åtlydas. En del av allt detta är förnuftigt, tycker Mats Alvesson. Men ofta är kunskapsbasen tveksam. – Det är en kontraproduktiv idé att ’alla’, oberoende av specifika förhållanden och bedömning av relevans, ska underkastas alla standarder och formella regleringar. Han refererar till socialchefen som beskriver läget: ”De senaste tio åren har varit en explosion av krav på planer, dokumentationer, uppföljningar och utvärderingar. … om du bara har bra planer och rutiner är det viktigare än att det blir bra för brukarna.” Vidare finns kommunen som ett år fick ett 25-tal påpekanden vid en inspektion av Socialstyrelsen. Socialchefen konstaterar att året efter klarade förvaltningen sig utan påpekanden vid inspektionen. På frågan om den ändrat sitt sätt att arbeta blev svaret: ”Nej, men vi har skrivit 25 nya rutiner”. Mats Alvesson talade vid senaste Socialchefsdagarna. Då pekade han på att fack, organisationer, stat och kommuner lider av grandiositetssjukan. De visar upp snygga fasader, och hittar på eleganta mål samt visioner som egentligen inte överensstämmer med det som ger verksamheten substans. – Jämställdhetspolicy är ett bra exempel. Det ser fint ut att ha en, men oftast uppdateras de en gång om året. De ligger annars på en hylla och samlar damm tills någon journalist ber om

dem. Vad gör det för nytta, frågar han socialcheferna. Enligt honom resulterar en ytlig företagskultur i en konflikt i vårt agerande. Ska vi handla i enlighet med det formellt rätta eller det sakligt riktiga? – Oftast väljer vi det förra. På så vis håller vi ryggen fri, slipper ta risker och uppleva ångest. Men problemet är att vi reproducerar tomma och intetsägande värderingar och regler.

Prioritera mötet med människan Det kan vara problematiskt att organisationer vill konkurrera med synlighet. Kampen för att synas leder ofta till att detta prioriteras alltför starkt. Synlighet kräver att man kör på med överdrivna budskap. Koncentration på att ge ett fint intryck tar kraft, uppmärksamhet och resurser. – Vi får vad jag kallar för en tomhetens triumf – fina ’skyltfönster’, medan substans, praktik och resultat blir mindre viktiga och får stryka på foten. Forskning visar att ledare tror att de håller på med strategiska frågor, värderingar och får individer att växa. Men när det kommer till kritan sitter de mest på möten. Ledarskapet har de inte riktigt tid med. Dock gav han vid Socialchefsdagarna några råd: – Börja fråga er vad ni håller på med. Undersök vilka mål som styr organisationen och vilka motsägelser som finns. Avveckla program

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

ÀUDU \WOLJD WULXPIHU

som bara ser tjusiga ut i ’skyltfönstret’. Minimera projekt, möten och aktiviteter där huvudpoängen är att man ska hålla sig på betryggande avstånd från den konkreta verksamheten. Mats Alvesson uppmanar socialtjänstens chefer att arbeta närmare sina verksamheter, besöka äldreboenden, skolor och träffa sina klienter. Och ibland måste man undvika att agera enligt det formellt rätta, även om det kan uppstå en konflikt och en risk. Sannolikt skulle han sympatisera med de socialarbetare som vurmar för det riktiga sociala arbetet; mötet med människan, i stället för att bli en organisationens fånge.

Tomhetens triumf Mats Alvesson har skrivit ett tjugotal internationellt publicerade böcker. Bakom den till synes grandiosa världen lurar tomhetens triumf. Om detta handlar den populärvetenskapliga boken Tomhetens triumf, som finns på svenska, utgiven av Atlas. Den är även publicerad på engelska, The Triumph of Emptiness, Oxford University Press 2013. Författare: Mats Alvesson Titel: Tomhetens triumf Förlag: Bokförlaget Atlas

Bildning bättre än utbildning Han har också en kritisk inställning till samhällets akademisering och ropen på ökad kompetens. Här finns en övertro på massutbildningen. – Man kan inte sätta likhetstecken mellan en stor utbildningsvolym och kompetensutveckling. Folk blir inte per automatik duktigare för att de har gått en formell utbildning. En amerikansk studie visar att 40 procent av högskolestudenterna inte blir mer kvalificerade efter sina studier. Mats Alvesson pekar på att universitet och högskolor tar in nya utbildningar för att attrahera studenter. Samtidigt har intresset för den klassiska bildningen och krävande studier sjunkit.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

– Det som är högskola i dag var yrkesskola på 1960-talet. De akademiska utbildningarna blir längre, men studenterna lär sig allt mindre. Det framstår som en tjusig fernissa med pretentiösa förtecken. Dagens högre utbildningar kan knappast leverera det analytiska, kritiska och vetenskapligt baserade tänkande som är en huvudpoäng med universitet och högskola. Han ifrågasätter det okritiska och naiva förhållningssättet att kunskap i alla lägen är källan till vårt välstånd. Se på Ikea och H&M, påpekar han, de har ingen oerhörd mängd av högskoleutbildad personal. – Vi överdriver utbildningens betydelse på bekostnad av andra färdigheter, som personliga förutsättningar, förmåga att hantera människor och arbetsmoral. Behöver en modern organisation verkligen alla sina styrdokument och rutiner? – En del av detta är förnuftigt, men ofta är kunskapsbasen tveksam, säger han. Det blir för mycket av formella regleringar som kräver uppföljning i en orimlig omfattning. Mats Alvesson kan upplevas som svepande i kritiken, och självfallet möter han motstånd från sina åhörare. Han anser att deltagandet i debatten är en viktig del i forskarrollen. – Det är nyfikenhetsdriven forskning. För mig handlar det vetenskapliga arbetet om att skapa ett mysterium och sedan lösa det. Han pekar på att det speciella är att finna

oväntade fenomen och sedan få möjlighet att studera dem, till exempel att följa intressanta processer inom en organisation eller ett företag. – Jag är ödmjuk kring de vetenskapliga osäkerheter som finns. Visst kan jag råka illa ut i massmedier på grund av att budskap förvrängs. Men det är viktigt att bidra publikt och intellektuellt, även utanför det snäva forskningsområdet. Q Källa: Förutom Mats Alvesson, även Wallenbergsstiftelserna, Föreningen Sveriges Socialchefer (Liv Karlsson Enbom), Sociala Nätet, Centrum för kommunstrategiska studier (Eva Bergstedt), Axess respektive Lund Business Review (Nils-Johan Tjärnlund).

”Man döper om fenomen så att det låter mer tjusigt och elegant, men det handlar i hög grad om yta. Denna samhällsutveckling studerar jag mer systematiskt.” +9% /66 9b5/'(1 15 ²

.DQ VRFLDOWMlQVWHQ

OLWD Sn (VWHU Socialsekreterare kämpar med objektiviteten, oavsett kön och etniskt ursprung. Det finns även inbyggt i vissa av de verktyg socialtjänsten använder. Att hålla BBIC och Ester i handen är kanske inte alltid de bästa vännerna finner en ny avhandling. Marcus Herz har i sin doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet undersökt hur man arbetar på ett socialkontor i västra Sverige. Han har följt socialsekreterarnas arbete under två terminer, och varit på metodmöten, följt diskussioner om klientkontakterna i olika sammanhang och gjort intervjuer. Kön eller etnicitet ska, enligt dem själva, inte spela någon roll i mötet med socialsekreterarna. Det är ett ideal de strävar efter i sitt arbete, men som de inte alltid lyckas leva upp till. Vissa bedömningar görs beroende på vilket kön klienten har, och inte efter behovet. Marcus Herz nämner som exempel att våld uppmärksammas olika; pojkar bedöms ofta som riskfaktorer bara för att de är pojkar och så vidare. I sin strävan att behandla alla lika, blir kön och etnicitet en icke-fråga, som inte diskute-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

ras, men ändå finns med. Det medför att socialsekreterarna kategoriserar sina klienter, och man kan se att det får konsekvenser för deras bedömningar.

BBIC och Ester under luppen Marcus Herz har också intresserat sig för ett par av de verktyg socialtjänsten använder sig av som stöd vid utredningar eller bedömningar. De han studerat närmare är BBIC respektive bedömningsverktyget Ester (fakta nedan). Han har funnit att dessa system bygger på teorier, som i sin tur leder till att de påverkar hur klienterna behandlas i fråga om kön och identitet. Ett av systemen betonar till exempel vilken roll modern spelar för barnet, vilket i sin tur får konsekvenser för socialsekreterarnas bedömningar. Det kan till exempel handla om bedömning av hur klienten är klädd, och huruvida personen har ”adekvata” kläder eller inte.

– Jag är överraskad att de här verktygen har fått en så stark position, säger Marcus Herz. Det bidrar till en statisk syn på kön och etnicitet, och det får konsekvenser för de bedömningar man gör och i slutändan också för klienterna. Han säger att verktygen är ideologiska och i viss mån politiska. Han hoppas att denna forskning ska bidra till att öka medvetenheten om att man inte är neutral, och att det kan leda till att socialsekreterare i större utsträckning reflekterar över sin roll. – Socialt arbete är en normerande praktik och då är man inte neutral, men samtidigt förväntas socialsekreterare vara fria från fördomar och behandla alla lika, säger Marcus Herz, som hoppas att det går att forska mer om de verktyg socialsekreterare använder och vilken människosyn de reproducerar. Q

Källa och fakta: Örebro universitet och Lars Westberg, informatör. Avhandlingen heter Från ideal till ideologi - konstruktioner av kön och etnicitet inom socialtjänsten. Metoden BBIC är förkortning för Barns behov i centrum, medan Ester är ett bedömningsinstrument för unga i riskzon med normbrytande beteende, den senare är ännu föremål för forskning. Texten är redigerad av Björn Lennestig.

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRD FRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN

Nämndemansgården är ett av många välrenommerade behandlingshem med tydligt fokus på att se hela människan och orsaken till problemen.

Friskhetstecken i vårdpolitiken LO uttrycker i sitt åtgärdsprogram från januari 2013 ”att LO ska verka för att en nonprofit princip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg”. Ganska exakt ett år senare säger LO:s vice ordförande Tobias Baudin till DN att ”Vi är för vinst i välfärden och att också företagen måste få gå med vinst.” J A G H A R S T O R R E S P E K T för andras åsikter, och gillar när man tydligt står för något. Det som är intressant i fallen ovan är hur en representant för ett mycket tydligt nej till vinst i välfärd plötsligt börjar glida på vad dennes åsikt är. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig, inte heller spekulationerna kring varför. Att LO har valet i tankarna och en nära koppling till S är naturligtvis en orsak, detta också kopplat till att bägge organisationernas ledningar inte stod bakom förslagen till att säga nej till vinst i välfärd. En annan, kanske viktigare, fråga

² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH ² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH

rör vad alternativen till vårdföretagande skulle vara. Ett absolut nej till vinst i välfärd slår inte bara mot riskkapitalbolag utan också mot väldigt många mindre företag. Till viss del är en del av dem anhängare till S, arbetsgivare till LOmedlemmar och levererar dessutom vård, skola och omsorg till både S-anhängare och LO-medlemmar. Dessa sympatisörer och medlemmar vill med stor säkerhet fortsätta gå till den tandläkare eller den vårdcentral de är nöjda med, även om den är privat. De vill säkert också ha kvar jobb de trivs med. Samsyn beställare utförare Den största anledningen är kanske att motståndssidan inte kunnat presentera ett konstruktivt alternativ till hur välfärden ska levereras av endast det offentliga. Tove Lifvendahl skriver i SvD 25 januari om hur den politiska debatten i Sverige ibland ser på svunna tider i ett nostalgiskt skimmer, och att man nu målar upp en bild av välfärdsparadiset som försvann. Kontrasten är tagen från Maktutredningen 1990: ”Den offentliga sektorn är till stora delar uppbyggd enligt de standardiserade enhetslösningarnas princip. Medborgarundersökningen visar att många som kommer i kontakt med den offentliga sektorn känner tyst vanmakt. Områden som skola och sjukvård kännetecknas av brist på

valalternativ.” Jag tror inte att någon vill tillbaka dit. LO säger att lösningen är den svenska modellen, det vill säga att arbetsmarknadsparterna sätter sig vid förhandlingsbordet. Förslaget är alltså att utförare, och de som arbetar hos dem, ska komma fram till hur vinstfrågan ska hanteras hos utförarna. Jag kanske inte ser hur detta ska gå till, men är det inte ett par faktorer som saknas i den ekvationen? Den för mig centrala diskussionen måste ske mellan beställare och utförare, mellan den som ställer kraven och den som ska uppfylla dem. Nästa aktör att ha med i diskussionen är givetvis också den som vården är till för: brukaren, klienten, vårdtagaren, personen i behov av välfärd. Självklart är också företrädarna för dem som arbetar viktiga, men absolut inte de som ska styra i denna fråga. Lägsta pris räcker inte Jag landar återigen i det jag skrivit tidigare: den som beställer vården, skolan och omsorgen måste ställa kraven på det man betalar för. Kvaliteten blir högre med beställarkompetens, oavsett utförare, offentlig eller privat. En krävande och samtidigt kompetent uppdragsgivare välkomnas och bidrar till ett bättre utfört arbete, ofta med lägre kostnader som följd. En nyckelfaktor i det är samarbete, att beställare och utförare jobbar tillsammans för bättre resultat. En annan nyckelfaktor är utvärdering, där kommunerna behöver bli bättre på att inte bara beställa utan också följa upp, och relatera prestationen till kostnaden. Ett fokus på lägsta pris räcker inte. Patrik Ulander Förbundssekreterare i Svenska Vård

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

På gång i Svenska Vård Svenska Vård flyttar in på Rådmansgatan 40 i Stockholm, i Företagarnas lokaler. Vi hoppas på stora samordningsvinster, en större närhet till samverkanspartners och makthavare samt ökad tillgänglighet. SAMTIDIGT PÅGÅR FÖRBEREDELSER

för att skapa en intressant och inspirerande Vårkonferens den 7-8 maj. Temat ”En klar syn på vård och omsorg” kommer att belysas ur olika synvinklar – i politiken och i praktiken. Den 7 maj kommer företrädare för de olika regeringsalternativen att presentera sina ståndpunkter och bli utfrågade av oss om vad deras politik egentligen får för konsekvenser i praktiken, om de vinner valet. Nu pågår många lovvärda ansatser för att skapa system för ökad öppenhet, trygghet och säkerhet inom vården. Men måste det finnas flera parallella system? Mer om detta på konferensen den 8 maj. Då medverkar bland andra Johan Höök, särskild utredare Kommunallagsutredningen, Mia Ledwith, Öppna jämförelser socialtjänst, SKL samt Claes Ånstrand, ordförande Etisk plattform. Elitsoldat inspirerar Efter tips från en lyrisk personalgrupp har vi engagerat Manuel Knight som inspiratör på eftermiddagen den 7 maj. Manuel växte upp i ett ghetto i Atlanta, Georgia. För att bryta utsattheten i ghettot tog han värvning i den amerikanska armén. Under extrema förhållanden lärde han sig värdet och innebörden av laganda och effektivt ledarskap. Manuel är utbildad psykolog och arbetar bland annat också som organisationskonsult. Han har medverkat i flera radio- och tvprogram, till exempel som sommarpratare i radions P1 och Elfving möter i P4 och SVT:s program ”Sommarpratarna”. Som vanligt viger vi tid i början och slutet av konferensen, som annars är öppen för alla, exklusivt för våra medlemmar. Vi förbereder och diskuterar också frågor som finns på dagordningen på Svenska Vårds Förbundsstämma, som börjar direkt efter den öppna konferensen. Bland annat kommer vårt värdegrundsdokument att diskuteras med de förslag till förbättringar som Etikgruppen tagit fram och sammanfattat efter Svenska Vårds Etikdag i november 2013.

Vårkonferensen 2014

”En klar syn på vård och omsorg” 7-8 maj 2014 Scandic Alvik i Stockholm Vi hälsar alla varmt välkomna till vårens konferens som kommer att belysa temat ”En klar syn på vård och omsorg” genom diskussioner och framträdanden.

Program 7 maj ”En klar syn på vård och omsorg”- i politiken. Hur ser regeringsalternativen på verksamheter inom vård och omsorg? Vi bjuder in företrädare till diskussion och debatt. (Kl 13.00 -15.00) ”Motivation, lagarbete och laganda” med Manuel Knight. Manuel vann Stora Talarpriset 2011 med motiveringen ”En föreläsare i världsklass. Med ett stort och varmt hjärta och äkta engagemang visar han vägen till verklig förändring, förbättring och framgång för människor och organisationer.” (Kl 15.00 -17.00)

Program 8 maj ”En klar syn på vård omsorg och omsorg ” – i praktiken Vi jämför de olika alternativ till öppenhet och insyn som diskuteras just nu. Medverkande bl.a. Johan Höök, särskild utredare Kommunallagsutredningen, Mia Ledwith, Öppna jämförelser socialtjänst, SKL samt Claes Ånstrand, ordförande Etisk plattform. (Kl 9.00 -12.00) Konferensen inleds med medlemsdiskussioner kl 10 -11.30 den 7 maj och avslutas med förbundsstämma kl 13-15 den 8 maj. Kvällen den 7 maj minglar vi med nya och gamla bekanta, äter en god middag och trivs!

Välkommen! Mer information med anmälan kommer inom kort på vår hemsida www.svenskavard.se

M Å N G A N Y A K O N T A K T E R brukar skapas under konferensen samtidigt som vi vårdar alla tidigare bekantskaper genom mingel, samtal, god mat och många skratt. (Se annons).

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

ZZZ VYHQVNDYDUG VH² 6YHQVND 9nUG ²

(UVWRUS Mo Gård är ensam om att driva HVBverksamheter med teckenspråk som huvudspråk. HVB & LSS Världen har besökt behandlingshemmet Erstorp utanför Finspång. Här finns ungdomar med hörselnedsättning; samtliga med samma behov och svårigheter som andra jämnåriga. TEXT OCH FOTO: FREDRIK WASTESSON

Stiftelseägda Mo Gård har lång erfarenhet av att arbeta med anpassad kommunikation. Mo Gårds behandlingshem Erstorp och Skärlunda arbetar i huvudsak med ungdomar som har psykosociala svårigheter tillsammans med dövhet/hörselskada. Kombinationen med andra funktionsnedsättningar förekommer främst inom andra grenar av Mo Gård. Det före detta missionshuset i Erstorp riktar in sig på ungdomar med kommunikationssvårigheter. Som så många andra HVB är också detta ett stort trähus ute på landet, idylliskt placerat vid en grusväg mellan hagar och ängar. Gräsklippare och andra redskap ligger i trädgården. De som nyss använde dem synes vara på rast. Trots att det verkar vara ungdomar inomhus, och full aktivitet, är det alldeles tyst. Vid ett stort bord sitter flera personer som har rast från sitt arbetspass, men de talar inte med varandra på vanligt sätt, utan gestikulerar vilt. Enstaka skratt hörs.

Här är huvudspråket teckenspråk, och de ungdomar som placeras här har varierande grad av hörselnedsättning, även om själva grunden för placeringen handlar om psykosociala svårigheter. All personal tecknar och en tredjedel av personalgruppen består också av döva personer.

Teckenspråk – dövas förstaspråk Platschefen Anders Hellström tar emot med ett brett leende och ett fast handslag. Han berättar om starten för nästan tjugo år sedan: – I Finspång hade Mo Gård sedan länge verksamhet för döva, men i mitten på 90-talet familjehemsplacerades ett par killar här som

också hade psykosociala problem och skolsvårigheter. – Vi började arbeta med individuellt skolstöd i olika former, men förstod snart att vi behövde organisera det här ordentligt. 1996 köptes missionshuset, och vi fick tillstånd för HVB, idag för högst 14 ungdomar. Mo Gårds HVB-verksamhet är ensamt i Skandinavien om att ha teckenspråk som första språk. Varje vecka samlas hela personalgruppen till onsdagskonferens – helt på teckenspråk. Men det är också den främsta skillnaden, på andra sätt fungerar det som andra behandlingshem. – Innehållet har vi utvecklat allt eftersom; vi

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

² YLNWLJW WHFNHQ L WLGHQ

har tejping och ART, men har fått göra en del anpassningar utifrån vår målgrupp. Mer bilder och mindre text. Från att tidigare ha haft enbart praktik för ungdomarna har vi idag anställda lärare, säger Anders. För den som kommer utifrån liknar det andra verksamheter av samma slag. Han berättar att det ska ordnas med bland annat skolgång, fritidsaktiviteter, hemresor, soc-möten, genomförandeplaner, skidresor, personalhandledning. – Men funktionshindret bidrar troligen till att placeringarna här blir längre än på andra ställen; alternativen är färre, och steget till att klara riksinternatet i Örebro är alltför stort.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Många kommer också därifrån, men klarar inte att bo på internatet. Det är viktigt att komma ihåg att det här är ungdomar med samma behov och svårigheter som alla andra ungdomar. Vägen till ett fungerande vuxenliv är också på andra sätt längre för dessa ungdomar. Världen utanför använder talat språk, och allt ifrån att köpa cigaretter till att söka ett jobb är svårare för den som enbart tecknar.

Behoven styr Erstorp åtar sig att utforma verksamheten efter socialtjänstens önskemål. Placeringarna kompletteras med stöd till familjer och indivi-

Ny teknik stöttar Den tekniska utvecklingen har förenklat tillvaron. Nu finns mejl, sms och Skype som gör kontakt med familj och myndigheter enklare. En teknisk innovation som förändrat möjligheterna är att de flesta som föds döva i Sverige idag får så kallade CI-implantat. Dessa ger en form av hörsel och möjlighet till tal, oftast tillräckligt för att klara sig bland hörande. Emellertid krymper underlaget för dövskolor och för HVB-verksamheterna i Mo Gårds regi. En del ungdomar med CI brottas med sin identitet; de tillhör varken den hörande eller den döva gruppen fullt ut. Föräldrarna kanske betraktar sina barn som hörande, men i skolan uppfattas de som hörselskadade.

Tejping, ART och teckensprĂĽk Tejping kan enklast fĂśrklaras som ett lekfullt arbetssätt vid samtal med barn. Det är utvecklat av den norska psykologen Martin Soltvedt. ART är ett etablerat beteendeträningsprogram fĂśr social och emotionell utveckling särskilt lämpad fĂśr ungdomar. I Sverige ďŹ nns omkring tiotusen dĂśva personer som är beroende av teckensprĂĽk i sin vardag. Mo GĂĽrd är en stiftelseägd och idĂŠburen verksamhet utan vinstsyfte. Ă„gare är Sveriges DĂśvas RiksfĂśrbund, fĂśrbundet Sveriges DĂśvblinda, landstinget i Ă–stergĂśtland, FinspĂĽngs kommun och personalkooperativet Mo GĂĽrd.

der utanfĂśr själva HVB-verksamheten, och en del av de teckensprĂĽksanpassade behandlingsverktygen säljs till andra huvudmän. – Men vĂĽrt mĂĽl är att vara bäst, säger Anders och skrattar, utan att precisera pĂĽ vad, men han verkar mena, bĂĽde att mĂśta ungdomar med kommunikationssvĂĽrigheter, och att ha fĂśrmĂĽgan att utforma verksamheten efter andra specifika behov utan att tappa i kvalitet eller helhetssyn. Ute pĂĽ gĂĽrden har arbetet kommit igĂĽng igen, gräsklipparen knattrar. PlĂśtsligt använder Anders teckensprĂĽk samtidigt som han talar med mig; eftersom det finns icke-hĂśrande personer i närheten mĂĽste alla kunna uppfatta vad som sägs. Vi tar avsked, och jag gĂśr tummen upp mot killarna som jobbar. De svarar med uppsträckta tummar; ett tecken som gĂĽr hem Ăśverallt. Trots allt känns det som pĂĽ ett vanligt behandlingshem här ocksĂĽ. Q

Pernilla, 19 ĂĽr: â€?Nu är det min tur!â€? – Jag kom till Skärlunda fĂśr tre ĂĽr sedan, det senaste ĂĽret har jag bott i en egen lägenhet inne i FinspĂĽng. När jag kom sĂĽ mĂĽdde jag väldigt dĂĽligt, nu mĂĽr jag bättre. Här har jag fĂĽtt hjälp att lära mig ett bättre beteende och jag tänker mer pĂĽ vad jag gĂśr än fĂśrut. – Jag har lärt mig lyssna bättre pĂĽ andra, jag vĂĽgar mer än fĂśrut, och nu kan jag ta ansvar fĂśr mina pengar och fĂśr vad jag äter. Det bästa här har varit aktiviteter som vi gĂśr ute, jag älskar att cykla! Det sämsta här har varit att man känner sig ofri ibland, det är andra som har planerat vad man kan gĂśra. – Nu yttar jag till Stockholm, och mina mĂĽl är att hitta ett jobb och att ta kĂśrkort. Jag har kontakt med era av dem som bott pĂĽ Skärlunda fĂśrut och som har det bra nu, och nu är det min tur!

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

6W|GWHOHIRQ I|U GLJ VRP KDU XSSOHYW KRW YnOG HOOHU VH[XHOOD |YHUJUHSS 5LQJ XWDQ NRVWQDG gSSHQ G\JQHW UXQW 'X NDQ YDUD DQRQ\P 9L KDU W\VWQDGVSOLNW 9LOO GX YHWD PHU" %HV|N JlUQD NYLQQRIULGVOLQMHQ VH

.YLQQRIULGVOLQMHQ GULYV DY 1DWLRQHOOW FHQWUXP I|U NYLQQRIULG Sn XSSGUDJ DY UHJHULQJHQ

6,6 81*'20$5

*I[[M .QKS X[aSW[ VqZ [WK [I\\M UQO Xs M\\ JMPIVLTQVO[PMU 2IO PIZ [VIZ\ []\\Q\ QVVM Q UsVILMZ WKP LM\ qZ QV\M [s TqVOM UMV [SQ\ [IUUI [s SIV RIO ZqSVI UML LWU IVLZI PMUUMV WKS[s *TQZ I\\ Æ a\\I \QTT MV IVVIV I^LMTVQVO [VIZ\ WKP LM\ JTQZ TI [WN\ 8IT̉ TIZ QV\M UML LM\\I UMZ PILM LM\ \^qZ JZI VqZ RI ^I ]\M 5MV sVOZIZ R] [\WZ\ I\\ RIO ZaU\ NZsV LWU IVLZI \^s PMUUMV WKP LZWOMZVI ;I\\ WKP Z SI WKP \WO IVVI\ ^IZRM LIO ,ZWOMZVI ^I LM Jq[\I RIO ^Q[[\M UMV V] JTQZ LM\ I\\ J ZRI WU M\\ Va\\ TQ^ ]\IV LZWOMZVI ,M\ ^I N Z[\I WKP [Q[\I OsVOMV RIO [I\\M UQV NW\ Xs M\\ N]KSQVO JMPIVL̉ TQVO[PMU ;ISVIZ UQV NIUQTR \^qZ UaKSM\ WKP UQV JZWZ WKP UQV [a[\MZ gT[SIZ LWU \^qZ UaKSM\ $ ,M\ Jq[\I VQ SIV O ZI qZ I\\ QV\M sSI QV Xs M\\ N]KSQVO JMPIVLTQVO[PMU 8MIKM JI[[M

Statens Institutionsstyrelse ger ĂĽrligen ut en bok där tonĂĽringar frĂĽn SiS ungdomshem sätter ord pĂĽ sina tankar i korta berättelser. Texterna är inte redigerade grammatiskt, men mycket läsvärda. Boken â€?SiS unga berättarâ€? gĂĽr att beställa utan kostnad frĂĽn www.stat-inst.se.

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

NYTT BEHANDLINGSKONCEPT FÖR EKÄNGEN FRAMÅT! Välmeriterad neuropsykolog höjer kvalitén ytterligare

Daniel Ulrici, Ekängen Neuropsykolog och Doktorand Daniel säger "att tillsammans med rättspsykiater Jan Ahlström kommer de att bli ett oslagbart team"

Att Ulrici börjar arbeta på Ekängens HVB & Behandlingshem är starten på ett nytt behandlingskoncept! Med en strukturerad behandlingsplanering kommer nu samtliga klienter att erbjudas kartläggning och diagnostisering av deras kognitiva funktioner. Detta är något som kan ha stor betydelse för varje individ. För att få en adekvat behandling så är det viktigt att man vet på vilken nivå som klienterna befinner sig. Dessutom har utredningarna även terapeutiska inslag med målet att klienterna ska kunna få en bättre förståelse kring sina styrkor och eventuella svårigheter.

VAD ÄR

OKEJ?

VÅR MÅLGRUPP “VUXNA MÄN & KVINNOR FRÅN 18 ÅR & UPPÅT” LIVSPROBLEM AV PSYKISK Rädda MED Barnens Föräldramejl INSTABILITET SAMT ELLER MED och Föräldratelefon – ditt ADHD ELLER ANDRA NEURObollplank för föräldralivets PSYKIATRISKA PROBLEM. VI HAR ALLTID KLIENTERNAS svåra frågor. BEHOV I CENTRUM. NU HAR DU MÖJLIGHET ATT TA MED DIG DIN HUND UNDER BEHANDLINGSTIDEN HOS OSS! Johanna Danielsson Föreståndare / Socionom

HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET EKÄNGENS HVB & HALVVÄGSHUS AB 556-635 -9062 2013-08-21

Jag har tidigare jobbat 3,5 år på Ekängen och trivdes i miljön, med mina medarbetare och klientelet. Jag vill arbeta för en miljö där trygghet och glädje kan få råda. I samspel med kompetent och professionell personal kan vi ge en helhet i behandlingen.

Roger Leek Anders Hermansson Föräldramejl: foraldrar @ rb.se Föräldratelefon: 020-786 786

Ekängens

Verksamhetschef VD på Ekängen, min bästa Ekängen är något att Att vara förälder är en utmaning, men sitt inte ensam med din oro! Alla är välkomna att arbetsplats. vara stolt över! höra av sig, både om små och stora problem. Vi som svarar är själva föräldrar utbildade av Vilket arbetsteam vi har!

Rädda Barnen och vi har gott om livserfarenhet att dela med oss av. Så mejla eller ring! Föräldratelefonen är öppen måndag – fredag kl 18.00 –21.00 och lördagar kl 13.00 –16.00. Samtalen är anonyma och kostar bara en samtalsmarkering.

HVB & Halvvägshus Virserum

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt.

Med rätt vård får vi individen att växa.

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

www.humana.se/Individ-och-familj

HVB&LSS Världen 1 - 2014

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

& LSS HVB VÄRLDEN

1-2014 pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Vi samarbetar med Svenska Vård

Jordnära

gärna i Järna FOTO: JOEL STOCKMAN

Posttidning B

• Brukarrevision en vinnare • Socialpolitik – inte hårdare straff • Kommunernas lagtrots Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.