HVB&LSS Världen nr3 - 2014

Page 1

Posttidning B HVB&LSS Världen 3 - 2014

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

& LSS HVB VÄRLDEN

3-2014 pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Vi betar m sa ar d me d ka Vår Svens

Nu öppnar Nenya

- för unga pojkar med missbruk Könsindelad spelmarknad Rikard Wicksell om evidens ”Moment 22” blev ny drogbehandling Skyddat boende i 100 år

Nenya ligger i Höör i Skåne och har åtta platser.

För mer information och förfrågningar: Christina Eriksson, 070-950 65 98 Peter Engelin, 070-289 20 48

www.baggium.se

Gillberg:

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Målgrupp Pojkar och unga män 15 -19 år med drogproblematik. De saknar stöd från familjen, saknar sysselsättning och bostad, har bristande nätverk med skadade och brustna relationer. Behandling Vi tar reda på orsakerna till missbruket. Motivation skapas genom (MI) och vi stödjer pojkarna i att se fördelarna med att vara drogfri. Vi arbetar med Haschavvänjningsprogrammet och erbjuder (B)ART som har fokus på integration och innanförskap för de pojkar och unga män som t.ex. är ensamkommande.

Vart tionde barn

funktionsnedsatt

Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

webbaserat behandlingsstöd – av och för vårdare IT-stödet som växer med verksamheten

VAD ÄR

OKEJ?

Rädda Barnens Föräldramejl och Föräldratelefon – ditt bollplank för föräldralivets svåra frågor.

Ring 018-56 54 95 och boka en demo, eller besök www.rattspar.se.

Föräldramejl: foraldrar @ rb.se Föräldratelefon: 020-786 786 Att vara förälder är en utmaning, men sitt inte ensam med din oro! Alla är välkomna att höra av sig, både om små och stora problem. Vi som svarar är själva föräldrar utbildade av Rädda Barnen och vi har gott om livserfarenhet att dela med oss av. Så mejla eller ring! Föräldratelefonen är öppen måndag – fredag kl 18.00 –21.00 och lördagar kl 13.00 –16.00. Samtalen är anonyma och kostar bara en samtalsmarkering. Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt.

6W|GWHOHIRQ I|U GLJ VRP KDU XSSOHYW KRW YnOG HOOHU VH[XHOOD |YHUJUHSS 5LQJ XWDQ NRVWQDG gSSHQ G\JQHW UXQW 'X NDQ YDUD DQRQ\P 9L KDU W\VWQDGVSOLNW 9LOO GX YHWD PHU" %HV|N JlUQD NYLQQRIULGVOLQMHQ VH

.YLQQRIULGVOLQMHQ GULYV DY 1DWLRQHOOW FHQWUXP I|U NYLQQRIULG Sn XSSGUDJ DY UHJHULQJHQ

,QQHKnOO ¾-DJ lU KDQGLNDSSDG L NURSSHQ LQWH L NQRSSHQ ¾ Susanne Velander har en vilja av stül. Trots en funktionsnedsättning driver hon omsorgsverksamhet hemma pü gürden i Smüland.

Folkhälsoutmaning inom neuropsykiatrin Vart tionde barn har utvecklingspsykiatriska problem

Rikard Wicksell reder ut begreppet evidens I sin krÜnika vill smärtforskaren utvärdera insatsen fÜr varje patient

Susanne driver daglig verksamhet pĂĽ gĂĽrden Hon kompenserar fysisk obalans med ďŹ nurliga lĂśsningar

KÜnsindelad spelmarknad Män och kvinnor använder olika spelformer

ACT-manual hjälper missbrukare inom LVM Psykologen Gabriella Svanberg gick till källorna – skrev egen manual

Kvinnor utsatta fÜr Üvergrepp für ett nytt liv Hundraüriga Unga Kvinnors Värn är i takt med tiden

Bevisat effektiva metoder fĂśr alkoholberoende Metoden MET fĂĽr hĂśgsta prioritet i de nationella riktlinjerna

/lV GHVVXWRP RP • HVB-proďŹ l pensionerar sig, kanske‌, sid 14 • Stark debutroman om en barn

dom med Ăśvergrepp, sid 22 • AnhĂśrigorganisationen Attention aggar fĂśr mer stĂśd i skolan, sid 32 • Flyktingbarn mĂśter nya gränser visar avhandling, sid 40 • Svenska VĂĽrds nye fĂśrbundsdirektĂśr vill samla alla goda krafter, 44 • Sommarläger ett välkommet miljĂśbyte i Botkyrka, sid 46 • Ingen självmordsrisk vid adhd-läkemedel, sid 48 • Ungdomar frĂĽn SiS behandlingshem skriver direkt frĂĽn hjärtat, sid 50

1U

+9% /66 9b5/'(1

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna BesĂśksadress: Hagahuset, RĂĽsundavägen 1, Solna Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, FalkĂśping GraďŹ sk form: Helena WikstrĂśm Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: BjĂśrn Lennestig, chefredaktĂśr, bjorn@hvblssvarlden.se Annika Odgaard, Dan Nilsson, Maria Fors Ă–stberg och Rikard Wicksell. Annonsbokning: Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93, susanne.backman@compro.se Annonsmaterial: Eva SjĂśkvist, 08-459 24 35, trafďŹ c@hvblssvarlden.se

Š 2014 Compro Media AB ISSN 2001-2713 Ă…sikter framfĂśrda i denna tidning delas inte nĂśdvändigtvis av redaktionen. FĂśr ej beställt inskickat material frĂĽnsäger vi oss allt ansvar.

Ny tidning frĂĽn KYEJXLGHQ VH &

OVVJXLGHQ VH +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! 0R *nUGV IRNXV OLJJHU Sn DOWHUQDWLYD VlWW DWW NRPPXQLFHUD RFK YHUNVDPKHWHUQDV PLOM|HU lU WHFNHQVSUnNLJD +lU P|WV DOOD DY UHVSHNW RFK XWJnQJVSXQNWHQ L YHUNVDPKHWHUQD lU DOOD PlQQLVNRUV OLND YlUGH RFK HQ WUR Sn LQGLYLGHQV LQQHERHQGH UHVXUVHU 0R *nUG lU HQ LFNH YLQVWGULYDQGH RUJDQLVDWLRQ KlU KLWWDU GX ERHQGH RFK GDJOLJ YHUNVDPKHW HQOLJW /66 +9% I|U XQJGRPDU RFK YX[QD VDPW J\PQDVLHVlUVNROD +|U DY GLJ WLOO RVV Vn EHUlWWDU YL PHU RP YLOND P|MOLJKHWHU VRP ¿QQV

LQIR#PRJDUG VH _ ZZZ PRJDUG VH

/HGDUH %M|UQ /HQQHVWLJ &KHIUHGDNW|U

9lOIlUGHQV färdväg SANNOLIKT KOMMER DET OFFENTLIGA svenska politiska samta-

let under hösten att domineras av hur välfärden ska styras – och detta oavsett färg på regering. Frågan om vinster och avskaffad etableringsfrihet inom vård och omsorg står på spel. Ämnet är så besmittat att lögner förekommer. Populistisk retorik och brist på logiskt tänkande skymmer sanning och hårda fakta. Fördomarna är många kring skötseln av den privata vården och omsorgen. Till allra största delen drivs den av mindre företag. En ogrundad uppfattning är att svenska folket tror att vinsten är nästan fyrfaldigt större än den reella – svensken i gemen tror att 25 kronor av varje omsatt hundralapp slinker ned i ägarnas vinstfickor. Dock ligger den faktiska rörelsemarginalen inom vård och omsorg på 6,8 procent. VÄLFÄRDEN HAR MÅNGA ANSIKTEN. Denna sektor är en hjälte-

bransch. Här finns 400 HVB-verksamheter med kunskaper som kommuner inte klarar sig utan, därtill finns ett stort antal assistansföretag. Mer är hälften av ungdoms- och missbruksvården bedrivs av privata vårdgivare, varav många är specialiserade på specifika problem. Vid de 11 000 privat drivna vård- och omsorgsföretagen jobbar i dag 160 000 medarbetare. 54 procent av företagen drivs av en kvinna. Kvinnorna bär i hög grad välfärden på sina axlar. Alla dessa bidrar till ett bättre liv för hundratusentals människor. Utan deras engagemang skulle vården och omsorgen haverera. 93 procent av dem finns i småföretag med färre än 20 medarbetare. Ett nej till vinster slår hårt mot verksamheterna och deras anställda. Åtta av tio bedömer att de kan tvingas lägga ned. Den idéburna sektorn är heller inte ett rimligt alternativ anser de flesta av företagen. RETORIKEN OM VINSTER I VÄLFÄRDEN ligger på en häpnadsväck-

ande låg nivå. Välfärden är inte betjänt av att endast kokas ned till frågan om vinst och pengar. Den är viktigare än så. Kvalitet är

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

grundbulten. Problemet är att det inte finns någon samfälld syn på begreppet god kvalitet. Beställarna, det vill säga kommunerna, är inte överens om vad som bör mätas. Således finns heller ingen gemensam nationell information om kvaliteten i vården. ORGANISATIONEN SVENSKA VÅRD samarbetar med Företagarna

kring en etisk plattform. Den kan användas i en mängd syften, bland annat om medborgarnas insyn, upphandlingskrav, mål och nationella riktlinjer. En nyckelfaktor är bättre beställarkompetens, oavsett utförare, offentlig eller privat. Beställaren av vården, skolan och omsorgen måste hushålla med skattekronorna. Svenska Vård pekar på att en krävande och kompetent uppdragsgivare bidrar till ett bättre utfört arbete, ofta med lägre kostnader som följd. Särskilt viktigt är att beställare och utförare arbetar tillsammans för bättre resultat. En annan är utvärdering och uppföljning samt att relatera prestationen till kostnaden. Att endast ha sikte på lägsta pris är i längden inte hållbart. VÄLFÄRDEN ÄR INGET SJÄLVSPELANDE PIANO. Den är inte för gi-

ven. Människor med idéer startar företag och anställer medarbetare som betalar skatt och konsumerar, varvid nya företag blir till, och kanske räcker skattepengarna till en myndighet som i sin tur rekryterar personal. Folkhemstanken är i dag en chimär, på gott och ont. Sverige är inte längre ett Schlaraffenland – drömstaten där njutning och överflöd rinner över flodbräddarna. Privat vård och omsorg har en historia som sträcker sig över flera sekler. En återgång till endast offentligt ägd vård och omsorg är ohållbar. Kvaliteten utvecklas av vårdentreprenörer med dagligt arbete i verksamheterna. Här finns människor med stort hjärta och engagemang. Gemensamt brottas vi alla med välfärdens färdriktning. Den består av utmaningar i överflöd – hur ska resurserna räcka till en åldrande befolkning, psykiatri, tillgänglighet, bostäder, infrastruktur, migrations- och asylpolitik, arbetslöshet, missbruk … O

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Redaktionen tar gärna emot tips på reportage. Mejla artikelförslag till bjorn@hvblssvarlden.se

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

“AKTIVITETER GER NÄRING TILL BEHANDLINGEN PÅ EKÄNGEN” Ekängens ambition är att skapa förutsättningar för att varje klient ska ha en bra och stimulerade fritid. Niklas är utbildad fritidsledare på Ekängen. Tillsammans med övriga medarbetare fångar han upp intressen och gör fritiden meningsfull för klienten. “Att vara lyhörd är en god egenskap. Klientens måste skiftar och det är då viktigt att anpassa aktiviteterna. Att baka en kaka tillsammans med en klient eller vara en dag på Liseberg är lika viktigt för mig.” Vi önskar Niklas lycka till med alla aktiviteterna på Ekängens HVB & Halvvägshus!

Niklas Nyberg Fritidsledare / Aktivitetssamordnare vid Ekängen

VI VÄLKOMNAR MÄN & KVINNOR FRÅN 18 ÅR & UPPÅT MED LIVSPROBLEM AV PSYKISKA FUNKTIONSHINDER, NEUROPSYKIATRISKA PROBLEM, MED ELLER UTAN MISSBRUK. VI HAR ALLTID KLIENTERNAS BEHOV I FOKUS.

NU HAR DU MÖJLIGHET ATT TA MED DIG DIN HUND UNDER BEHANDLINGSTIDEN HOS OSS!

HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET EKÄNGENS HVB & HALVVÄGSHUS AB 556-635 -9062 2013-08-21

Roger Leek Johanna Carina Eklund Verksamhetschef Danielsson Sjuksköterska Föreståndare

Gunnar Engmalm Anders Marknadsansvarig Hermansson VD

Ekängens HVB & Halvvägshus Virserum

Tel. 0495-49780 | www.ekangen.se | info@ekangen.se

Christopher Gillberg:

Âľ9DUW WLRQGH EDUQ

KDU XWYHFNOLQJV SV\NLDWULVND V\QGURPÂľ Minst tio procent av alla barn kan behĂśva stĂśd pĂĽ grund av funktionsnedsättningar. Professor Gillberg beskriver en folkhälsoutmaning där autism och adhd bara är en del av scenariot. – Tidig diagnos är avgĂśrande. Den gĂśr skillnad, framhĂĽller Christopher Gillberg, som ocksĂĽ pekar pĂĽ att alla problem mĂĽste ĂĽtgärdas individuellt genom livet.

som bĂśrjar gradvis och som varar i mĂĽnga mĂĽnader/ĂĽr (eller nĂĽgon sällsynt gĂĽng har akut debut) och som leder till oro och specialistkonsultation. Essence betonar Ăśverlappningen mellan de olika syndromen. I själva verket delar dessa i hĂśg grad bĂĽde gener, miljĂśriskfaktorer och kliniska symtom. Gillberg understryker att Essence inte är en diagnos i sig. I stället ska begreppet ses som en reaktion pĂĽ att man i dag inom barn- och ungdomspsykiatri samt utvecklingsmedicin placerar syndrom i samma fack, och helst dĂĽ det fack som â€?berättigarâ€? till lagreglerade stĂśdoch hjälpinsatser (LSS).

TEXT: BJĂ–RN LENNESTIG

Forskare knutna till Gillbergcentrum vid GĂśteborgs universitet ser framfĂśr sig ett folkhälsoproblem som drabbar tio procent av alla barn i skolĂĽldern, och som fĂśljer med lĂĽngt upp i vuxenlivet. Christopher Gillberg finner en â€?extrem riskfaktorâ€? fĂśr social utslagning, skolmisslyckande, problem pĂĽ arbetsplatsen, antisocial personlighetsutveckling, ĂĽngest, depression och kriminalitet. Det handlar om symtomatiska syndrom som hĂśr samman med kliniska utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska â€?stĂśrningarâ€? med handikappande symtom som debuterar i tidiga barndomen. Det ingĂĽr i paraplybegreppet Essence, som är ett samlingsnamn fĂśr hela denna grupp (läs nedan om Essence). Gillberg med forskarkolleger inom omrĂĽdet räknar med att adhd representerar fem procent och autism en procent av tillstĂĽnden inom Essence-gruppen. Dessa Ăśverlappar ifrĂĽga om bakgrundsfaktorer, men ocksĂĽ när det gäller symtom. Andra psykiatriska problem utvecklas och blir diagnostiserbara längre fram i livet. Symtomen kan vara en avvikande utveckling

Samsjuklighet

Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusĂśverläkare och sedan mitten av 80-talet professor i barn- och ungdomspsykiatri vid GĂśteborgs universitet. Forskningen sträcker sig frĂĽn grundläggande neurovetenskap via epidemiologi, klinik och prognos till insatser och behandling. Han är den mest produktive autismforskaren i världen med 30 publicerade bĂścker pĂĽ ett stort antal sprĂĽk. Gillberg har även skrivit Ăśver 600 fackgranskade vetenskapliga artiklar. Vidare är Gillberg professor vid universitetet i Glasgow samt hedersprofessor vid University College i London, därtill knuten till universitetet i norska Bergen respektive Kochi i Japan med era andra internationella akademiska lärosäten.

Generellt finns inom Essence-gruppen problem som relaterar till koordination respektive sensorisk perception, kommunikation/sprĂĽk, impulsivitet, uppmärksamhetsproblem, social interaktion, enformigt beteende, tics, tvĂĽngssyndrom, humĂśrsvängningar samt problem relaterade till sĂśmn och ätande. Christopher Gillberg fĂśrklarar att autism och adhd, till exempel, ses som frĂĽn varandra avgränsade och distinkta â€?boxarâ€?. Detta stämmer illa med det faktum att samexistens av tillstĂĽnd och delade symtom, komorbiditet, snarare är regel än undantag inom barnpsykiatrin. – Autism har en annorlunda prognos, inte nĂśdvändigtvis ’dĂĽlig’. Ă–verfokuseringen pĂĽ autism är troligen ett stort misstag. Om barnet har autism tillsammans med nĂĽgot av de andra problemsyndromen inom Essence-gruppen är det alltid allvarligt. Men autism utan sĂĽ kallad komorbiditet har troligen inte alls en generellt dĂĽlig prognos. Ju tidigare man kan ge stĂśd, desto bättre fĂśrutsättningar att individen kan fĂĽ ett bra liv: – Men säg inte att hon eller han kommer att

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

växa ifrån problemen. Hälften av alla vuxenpsykiatriska patienter har troligen en bakgrund i Essence, men bara några få av dem får korrekt diagnos. – Vuxenpsykiatrin har ett på många sätt föråldrat synsätt, anser Christopher Gillberg. De borde ta till sig Essence i högre grad, på samma sätt som barnpsykiatrin gjort.

Normalt inte alltid normalt När Christopher Gillberg började arbeta kliniskt och med forskning mötte han ungdomar vars problem ännu inte fått något namn, förutom en del patienter med diagnosen autism. Så småningom visade en bred och större befolkningsstudie att det fanns en mycket stor va-

Ny bok av Gillberg utgiven 2014 Författare: Christopher Gillberg Titel: ADHD and Its Many Associated Problems Förlag: Oxford University Press

riation av det som kan kallas normalt. – Det vi fann var att om barn hade uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet var det också mycket sannolikt att de hade motoriska och perceptuella svårigheter, trotssyndrom, språkstörning och autistiska drag. Detta är grunden för det vi kallar Essence. När Christopher Gillberg ser tillbaka på tidigare forskning och klinisk erfarenhet framstår det tydligt att överlappande och samexistens mellan en mångfald problem är regeln. – Det finns nästan aldrig bara ett problem, sammanfattar han. Han finner ingen skarp gräns mellan autism och autistiska drag, eller mellan sådana drag och normalitet. Man växer inte ifrån autism

”Vuxenpsykiatrin... borde ta till sig Essence i högre grad, på samma sätt som barnpsykiatrin gjort.” +9% /66 9b5/'(1 15 ²

när man blir äldre. Emellertid kan funktionsnedsättningen öka eller minska, inte sällan spelar komorbiditeten störst roll i detta avseende. – I alla kliniska sammanhang måste hänsyn tas till många medverkande faktorer. Jag finner inga Essence-begreppet övertygande belägg för att Essence är en förkortning för Early Sympautism har blivit allt vanlitomatic Syndromes Eliciting Neurodevegare på senare år. Diagnolopmental Clinical Examinations. Det kan sen ställs dock allt oftare – utläsas som tidiga symtomatiska syndrom och kanske för ofta. vilka motiverar kliniska utvecklingsneuroloAlla problemen måste giska undersökningar. Oberoende av speciuppmärksammas, inte bara fik diagnos, och med hänsyn till att problem autism eller bara adhd elöverlappar varandra, måste varje barn med ler bara Tourettes syndrom. autistiska symtom undersökas utifrån andra Gemensamt är att de alla aspekter inom Essence-gruppen. Här kan måste åtgärdas individuellt multidisciplinära team se till hela individens genom livet. behov. Gillberg myntade begreppet 2009, Christopher Gillberg önsoch många internationella studier lanseras kar att alla länder ökar och nu under denna paraplyterm. sprider kunskap om Essence, inte bara om autism. Vidare måste man i forskning och klinik studera alla Essences problemtyper.

Stoppa utslagningen Han föreslår att BVC screenar brett för Essence-problematik. Sedan är det viktigt att det finns någonstans dit barnen snarast möjligt kan hänvisas. Där bör finnas diagnostik, planering av insatser och uppföljning. Gillberg pläderar för en Essence-vänlig miljö. Det behövs psykologisk hjälp med ett inlärningsperspektiv, tydliggörande pedagogik, anpassning av skola och arbetsplats. Därtill livsvarig KBT, ibland med stöd av medicin. Han påpekar att det kan vara mer eller mindre av vissa symtom vid olika perioder och att olika aspekter på problematiken kan dominera i olika åldrar. Inom Essence måste man vara öppen för att inte låsa sig fast vid en och samma diagnos över tid. Det finns utmärkta möjligheter till åtgärder för de flesta tillstånden. Men det är av avgörande betydelse att identifiera problemet tidigt. Dock är det aldrig för sent att påverka det positivt, även vid sen diagnos. Man växer inte ifrån adhd, men funktionsnedsättningsgraden kan öka eller minska. Diagnosen är fortsatt kraftigt underdiagnostiserad i hela världen. – För flera av undergrupperna, särskilt adhd, finns utmärkt och effektiv behandling. Hur kan vi då stå bredvid och låta utslagningen fortsätta, frågar Christopher Gillberg retoriskt. Q Källa: Gillbergcentrums webbplats, Nanna Gillberg, forskarföredrag med Christopher Gillberg med flera, inom Essence-området vid Göteborgs universitet.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Tonplattor detta nummer

Medarbetare vid Gillbergcentrum i möte.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

*LOOEHUJFHQWUXP VHU EHKRY DY (VVHQFH PRWWDJQLQJDU Barn och ungdomar med svårigheter inom Essence-området har svårt att få utredning och hjälp inom rimlig tid. Christopher Gillberg föreslår att det bildas särskilda mottagningar under begreppet Essence. Här kan multidisciplinära team se till hela individens behov.

manbinda dagens uppdelade verksamheter/ kliniker inom barnpsykiatri, barnmedicin och habilitering. Vid en sådan mottagning bör flera yrkeskategorier samarbeta; psykolog, läkare, sjuksköterska, specialpedagog, kurator, logoped, sjukgymnast och arbetsterapeut. På samma mottagning ska således finnas alla de kompetenser som behövs för att på ett samordnat sätt göra utredning, ta ställning till diagnos, ge insatser och uppföljning.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Essence – ingen diagnos Barn och ungdomar med funktionsnedsättande symtom inom området utvecklingsneurologi/neuropsykiatri borde ha möjlighet att få hjälp via mottagningar under samlingsnamnet Essence. Det är viktigt att uppmärksamma dessa svårigheter i god tid, anser professor Christopher Gillberg.

Alla som i sin yrkesroll möter små barn med svårigheter måste ha med sig tankesättet Essence. Det gäller till exempel barnsjuksköterskor, socionomer/kuratorer, special-/pedagoger, barnläkare, allmänläkare, talpedagoger/ logopeder, barnneurologer, barnpsykiatrer, psykologer, neurofysiologer, öronläkare, ögon-

”Ett helhetstänkande måste genomsyra hela omhändertagandeprocessen.” Efter snart fyrtio år som forskare och kliniker, inte minst inom adhd och autismområdet, föreslår professor Christopher Gillberg att en ny form av mottagningar bör bildas. – Det handlar om många barn och ungdomar, ungefär vart tionde barn, och därigenom kan man tala om ett folkhälsoproblem. Betydligt fler än hälften av dessa kommer även att ha stora problem i vuxen ålder, säger Christopher Gillberg, när HVB & LSS Världen deltar vid en forskarkonferens om Essence i Göteborg. Gillberg och tongivande forskare som verkar inom begreppet Essence ser stora fördelar med bildandet av en ny form av mottagningar. Avsikten med dessa mottagningar är att sam-

läkare, tandläkare, kliniska genetiker, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Alla former av kompetens bidrar till förståelsen av barnen. Dock fastslår Christopher Gillberg med emfas att Essence inte är en diagnos i sig. – Det är ett paraplybegrepp som hör samman med hela gruppen av utvecklingsneurologiska/ neuropsykiatriska syndrom, och som debuterar tidigt med handikappande symtom i barndomen. Gillberg och de femton forskarna vid Essence-dagen i Göteborg förespråkar mottagningar ”dit familjer ska kunna komma, och gå in genom en dörr, och veta att bakom denna finns

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

en organisation som hänger ihop, med en enhet som kan slussa dem vidare till rätt yrkeskompetens/insats.” Gillberg vill underlätta så att familjer inte remitteras från en enhet till en annan; all kompetens ska finnas på ett och samma ställe. Det bör vara ett samarbete med BVC/förskola och skola – och med mottagning där vuxna ska kunna få utredning och behandling. Essence-mottagningarna ska således ha multidisciplinära team så att mångfalden av symtom kan beaktas. Till exempel är autismspektrumtillstånd och adhd tillstånd som nästan alltid förekommer samtidigt med andra funk-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

tionsnedsättande symtom, så kallad komorbiditet.

Agera tidigt – Ett helhetstänkande måste genomsyra hela omhändertagandeprocessen. Att enbart fokusera på adhd eller autismspektrumtillstånd begränsar möjligheten att uppmärksamma andra viktiga symtom/ funktionsnedsättande problem. Vidare pekar Gillberg på att arbetsminnesträning kan ge viss effekt vid adhd. Omega 3-fettsyror hjälper många, dock inte dramatiskt. Vid autism, som vid andra funktionsnedsättningar,

är det av mycket stor betydelse att föräldrar och skolpersonal har kunskap om barnets bakomliggande kognitiva problem, och behandlingen bygger på denna kunskap. Vid adhd har många barn och ungdomar stor hjälp av specifik medicinering. Vid all utredning fokuseras också på barnets/tonåringens starka sidor och på betydelsen av att stimulera dessa förmågor. Q Källa: Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Maire Persson i mitten, flankerad av kollegerna Teija Isberg Reilin och Esa Isberg

(VVDJUXSSHQV 0DLUH Yl[ODU QHG Maire Persson, HVB-företaget Essagruppens föreståndare, är på väg att pensionera sig. Flyktingbarn och romska ungdomar förlorar en god vän och stöttepelare. Men entreprenörssjälen Maire har fler bollar i luften.

”Nu är cirkeln sluten och jag kan med gott hjärta kliva åt sidan.”

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Maire Persson tycker att hon haft förmånen att ha det underbaraste av arbeten – att hjälpa ungdomar. Dessa unga har hållit henne igång och inspirerat henne. Vid tidigt 1980-tal hade hon ansvar för ett kommunalt flyktingboende i Märsta, Sigtuna kommun. Verksamheten fyllde ett helt hyreshus med flyktingungdomar. Senare på 80-talet köpte hon ett hus, som gjort för att driva ett eget behandlingshem. – Jag sålde verksamheten så småningom och startade två nya behandlingshem och en egen skola, berättar Maire. Dock blev hon allvarligt sjuk 2006 och tvingades att lägga ner all verksamhet. Efter fem år började krafterna återvända. Påpassligt nog träffade hon Esa Isberg som startat ett behand-

lingshem för romska pojkar. Han hade arbetat hos Maire i många år. Esa erbjöd henne ett jobb som hon fick sköta efter sitt mående och i egen takt. I januari 2011 började hon på Essagruppen. De två första månaderna var fruktansvärt svåra, tycker hon. – Jag som var van att hålla tio bollar i luften samtidigt klarade inte ens en boll. Jag grät på kvällarna och var övertygad om att jag duger ingenting till längre. Maire beskriver det som att hennes hjärna hade somnat in. Hon skrev minneslappar, och försökte på alla sätt kämpa att inte ge upp. Efter ett par månader började hon fungera i ”vårdsvängen”. Hjärnan kom igång och snart kändes det som hon aldrig hade gjort något annat. Normalt är hon en eldsjäl som bär på ett en-

treprenöriellt tankesätt: – Det tror jag nog att många skulle kunna skriva under på. Jag brinner för det här och har svårt att hålla fingrarna i styr. Jag skulle nog egentligen starta verksamheter och sedan sälja dem, säger hon och skrattar, men tillägger att det främst är jobbet med ungdomarna som ger mest. Nåväl, 2012 blev hon föreståndare på Essagruppen. Men på grund av långa jobbresor letade ledningen efter ett bättre placerat HVBhem. Det föll sig så att huset i Odensala, som hon 1988 gjort till behandlingshem, var till salu. – Vi nappade direkt och Esa köpte huset. Något bättre ställe kan jag inte tänka mig. Här driver vi boende för ensamkommande flyktingungdomar. Nu är cirkeln sluten och jag kan med gott hjärta kliva åt sidan. Fast inte riktigt helt. Maire har lovat en arbetskamrat som brinner för detta arbete att hon ska hjälpa honom att starta ett behandlingshem. Tillståndet är klart, nu gäller det att sätta i gång vid Fagerdala vårdhem på Värmdö. – Men det blir ingen längre tid, jag känner att kroppen säger ifrån. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Helhetsperspektiv fĂśr elev och uppdragsgivare Under behandlingstiden erbjuder vi: • Social träning • Familjeabete • Skola med stĂśd integrerad med kommunens skolor • UppfĂśljande psykologutredningar • Psykiatrisk behandling vid psykisk ohälsa & neuropsykiatriska handikapp bĂĽde lĂĽngsiktigt och akut av samma läkare • Terapiteam med DBT, kognitiv-terapi och ridterapi • 11 grundutbildade terapeuter som jobbar i behandlingen

och fĂśrstärker det terapeutiska arbetet i vardagen • Tät bemanning • Helhetsperspektivet fĂśrbättrar och säkerställer att Egehem ger bemĂśtande, träning och behandling som fĂśljer individens utveckling • 25 ĂĽrs erfarenhet och utveckling av behandlingsarbetet gĂśr Egehem till ett hĂśgaktuellt behandlingshem fĂśr vĂĽr mĂĽlgrupp.

AKTUELLT JUST NU

Ă„r det ingen som fĂśrstĂĽr? VISION UTREDNINGSHEM TĂ…SJĂ– är ett HVB-hem fĂśr unga män och kvinnor i ĂĽldrarna 15 till 21 ĂĽr. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebeteende, psykiska problem och social problematik.

WWW VISIONUTREDNINGSHEM SE

19 SEPT: FĂśräldrakonferens fĂśr placerade ungdomars anhĂśriga. Ă„mne: skola och utbildning och daglig verksamhet. Plats: SjĂśhagens GĂĽrd & Konferens Västervik

Ă–ppen fĂśr professionella och yrkesverksamma och studerande. 7 NOV:

Ridterapi - HästunderstĂśdd psykoterapi vid behandling av psykiatriska tillstĂĽnd och neuropsykiatriska funktionshinder. Ă–ppen fĂśr socialtjänst, BuP, skola, sjukvĂĽrd, samarbetsparter och intresserade.

VĂ…R & HĂ–ST:

Ă…terkommande fĂśreläsningar om suicidprevention fĂśr psykologer, specialistläkare i psykiatri, terapeuter och behandlare.

29 SEPT: MÜt oss pü Psykisk ohälsa väst i GÜteborg där vi finns som utställare. 6 NOV:

Ridterapi - HästunderstÜdd psykoterapi vid behandling av psykiatriska tillstünd och neuropsykiatriska funktionshinder.

Välkommen med dina Placeringsfrügor till: Elisabet Ege, vc@egehem.se Utbildningsfrügor till: Maria Dahlqvist, fouu@egehem.se

Stiftelsen Nordia

BrunnsgĂĽrdens behandlingshem ^Ć‚ĹŹÄžĆŒ ĹśĹ? ĞŜ Ç€ÄžĆŒĹŹĆ?ĂžŚĞƚ ĨĆ‚ĆŒ Ä?Ä‚ĆŒĹś ÄžĹŻĹŻÄžĆŒ ƾŜĹ?ÄšŽžÄ‚ĆŒ žĞĚ Ć?Ć‰ÄžĆŒĹ?ÄžĆŒĆ? Ć?Ç‡ĹśÄšĆŒŽž͏Ä‚ĆľĆ&#x;Ć?ĹľÍ? sĹ? ĹŹÄ‚Ĺś ÄžĆŒÄ?ŊƾĚĂ

Íť <Ĺ˝ĆŒĆŤÄšĆ?ŚĞž >^^ ϾΑϲ Íť Ä‚ĆŒŜͲŽÄ?Ĺš ƾŜĹ?ÄšŽžĆ?Ä?ŽĞŜĚĞŜ >^^ ϾΑϴ sĹ? Ä‡ĆŒ Ć?ƉĞÄ?Ĺ?Ä‚ĹŻĹ?Ć?ÄžĆŒÄ‚ÄšÄž Ĺ?ŜŽž Ä‚ĆľĆ&#x;Ć?Ĺľ Ĺ˝Ä?Ĺš Ć?Ć‰ÄžĆŒĹ?ÄžĆŒĆ? Ć?Ç‡ĹśÄšĆŒŽž

Ç Ç Ç Í˜ÄžĹśĹ?Ĺ?žĂŽžĆ?Ĺ˝ĆŒĹ?͘Ć?Äž

BrunnsgĂĽrden har 22 platser fĂśr missbruksvĂĽrd; utredning och behandling. Vi tar emot vuxna kvinnor och män, även par. Vi erbjuder: t *OEJWJEVFMM CFIBOEMJOHTQMBOFSJOH t 6USFEOJOH JOLM /1 VUSFEOJOH t *OEJWJEVFMM 1TZLPUFSBQJ t ,#5 1%5 PDI .* t 5SBVNBCFIBOEMJOH t 4VCTUJUJPOTCFIBOEMJOH t *OEJWJEVFMM NBOVBMCBTFSBE ĂŒUFSGBMMTQSFWFOUJPO t 4BNUBMTUFSBQJ NFE BMLPIPM PDI ESPHUFSBQFVU Verksamheten är *40 DFSUJmFSBE sedan ĂĽr 2000. Vi har SBNBWUBM med drygt 180 kommuner och kriminalvĂĽrden. BesĂśk XXX CSVOOTHBSEFO TF fĂśr mer information eller kontakta oss pĂĽ UGO och via mail JOGP!CSVOOTHBSEFO TF.

WĹŻÄ‚Ä?ÄžĆŒĹ?ĹśĹ?Ć?Ä‚ĹśĆ?Ç€Ä‚ĆŒĹ?Ĺ?Ä‚ WĹ?ÄžĆŒĆŒÄž ^ĞůĹ?Ĺľ Ä‚ĆŒŽůÄ‚ tĹ?Ć?ĆšĆŒÄ‚ĹśÄš dĨŜÍ— ĎŹĎ´ ϳϲϴ ĎŽĎŹ ĎŹĎŹ

Vi är ett kvaliďŹ cerat behandlingshem, naturskĂśnt beläget pĂĽ smĂĽländska hĂśglandet, ca en mil sĂśder om TranĂĽs.

Ç Ç Ç Í˜ÄžĹśĹ?Ĺ?žĂŽžĆ?Ĺ˝ĆŒĹ?͘Ć?Äž

www.brunnsgarden.se

.5g1,.$ Rikard Wicksell Psykolog och forskare, är ansvarig fÜr klinik och forskning pü Sektionen fÜr Beteendemedicinsk Smärtbehandling vid Smärtcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, därtill verksam vid Karolinska Institutet. Här reder han ut begreppet evidens.

¾ MDJ KDU P\FNHW VYnUW I|U KlQYLVQLQJHQ WLOO ¡NOLQLVN HUIDUHQKHW¡ VRP L YHWHQVNDS HOOHU EHSU|YDG NOLQLVN HUIDUHQKHW ÂŤÂľ I SAMBAND MED BEHANDLINGAR är det viktigt att reflektera kring kopplingen mellan insats och vetenskapligt stĂśd. Särskilt gäller det fĂśrstĂĽs insatser som inte är väl beprĂśvade och med stor empirisk bas. Man kan tänka att en behandling mĂĽste falla under en av tvĂĽ rubriker: evidensbaserade insatser med robust empiriskt stĂśd eller behandlingar som man genomfĂśr inom ramen fĂśr en vetenskaplig utvärdering. FrĂĽn mitt perspektiv är allt annat gränsande till kvacksalveri, därfĂśr att man ger sig själv rättten att gĂśra nĂĽgot man är osäker pĂĽ om det fungerar och utan att gĂśra noggranna utvärderingar av effekten. Ă„ven om det finns studier som visat goda effekter behĂśver man dessutom ha i ĂĽtanke att sammanhanget ofta är unikt. En behandling kan ha fungerat bra hos en viss forskargrupp, fĂśr ett visst problem och utfĂśrd i ett viss format. Det betyder dock inte att den passar lika bra i det sammanhang som jag själv tillhĂśr, det vill säga här och nu, fĂśr den patienten jag har framfĂśr mig. Vi kan med andra ord inte slutgiltigt hävda att en behandling har evidensbas när ett tillräckligt stort antal studier är genomfĂśrda, och därefter sluta bry oss om effekten fĂśr en enskild individ. DĂ„RFĂ–R ANSER JAG ATT man i formuleringar av vad som är ett vetenskapligt sätt att arbeta ocksĂĽ mĂĽste trycka pĂĽ vikten av att utvärdera insatsen fĂśr varje patient. PĂĽ sĂĽ sätt kan man argumentera fĂśr att varje kliniker ocksĂĽ mĂĽste vara en klinisk forskare, det vill säga ha ett scientist-practitioner tänkande (se nedan). Intuitionen leder oss alltfĂśr ofta fel, och att tappa fokus pĂĽ utvärderingen av insatsen

innebär flera risker, till exempel att man fortsätter en behandling under lĂĽng tid trots tveksamma effekter. Det finns ocksĂĽ en tendens i vissa sammanhang att hänvisa till att det man fĂśrsĂśker fĂśrändra â€?inte gĂĽr att mätaâ€?. Detta är fĂśrstĂĽs dumheter, dĂĽ svĂĽrigheten att mäta en viktig variabel inte kan användas som argument fĂśr att inte utvärdera insatsen. De flesta psykologiska variabler vi fĂśrsĂśker pĂĽverka har en koppling till andra variabler. Exempelvis kan psykologisk flexibilitet eller god anknytningsstil fĂśrväntas vara bra fĂśr nĂĽgot, som livskvalitet, vardagligt fungerande eller nivĂĽ av depression. Om inte annat bĂśr man kunna mäta detta, fĂśr att därigenom fĂĽ en indikation pĂĽ om man uppnĂĽr nĂĽgot av värde. ALLTSĂ…, Ă„VEN OM MAN INTE KOMMER Ă…T att mäta just den process man direkt fĂśrsĂśker pĂĽverka med sin behandling, till exempel fĂśr att man ännu inte har utvecklat bra metoder fĂśr att mäta detta, har man ett ansvar att mäta nĂĽgonting av det som man hoppas behandlingen ska leda till. Tyvärr fĂśrekommer det alltfĂśr ofta att behandlare vill ställa sig utanfĂśr de villkor som vetenskapen innebär. Att granska insatserna sĂĽ att man har nĂĽgon sorts data är alltsĂĽ av avgĂśrande betydelse. Jag har mycket svĂĽrt fĂśr hänvisningen till â€?klinisk erfarenhetâ€?, som i â€?vetenskap eller beprĂśvad klinisk erfarenhetâ€?, vilket inte sällan hänvisas till inom sjukvĂĽrden fĂśr att rättfärdiga användandet av olika metoder. FĂśr att vara krass; pĂĽ grund av att â€?klinisk erfarenhetâ€? tilläts styra beslut om ĂĽderlĂĽtning, användes metoden 100 ĂĽr fĂśr länge... Q

Fakta: Scientist practitioner-modellen använder forskningsprocessen som en metafor büde fÜr lärande och fÜr klinisk praktik.

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Göteborg ! dsfritt!

tna å frukost, s o K ka er p

hfi jud l Vi b nch oc anta lu nsat grä ! Be latser s b O p

Välkommen till

HVB/LSS-Dagen i Göteborg!

Tisdagen den 30 september 2014 på Konserthuset i Göteborg Vi bjuder på en inspirerande och utbildande branschdag inom HVB och LSS för dig som är verksam inom socialtjänsten, kriminalvården eller motsvarande. Träffa utställande HVB- och LSS-verksamheter från hela landet, ta del av nyheter i branschen och lyssna på tankeväckande föreläsare som Annika Östberg, Marie Adolfsson med flera. Mer information om programmet och anmälan på: www.hvbguiden.se

Arrangörer: HVBGuiden.se LSSGuiden.se HVB&LSS Världen

Annika Östberg

Kerstin Kristensen

Per-Erik Lundberg

Marie Adolfsson

µ+DQGLNDSSDG

L NURSSHQ ² LQWH L FAKTA Namn: Susanne Velander

NQRSSHQ µ

Ålder: 38 år Bor: På en liten gård i södra Småland tillsammans med sina djur. Intressen: Djur och natur, skriva dikter, simma och måla.

Susanne Velander bor ensam i skogen, och hon har en funktionsnedsättning. Med en vilja av stål har hon skapat sig det liv på landet som hon älskar. På gården driver hon en omsorgsverksamhet. Hit kommer andra funktionshindrade och arbetar. Susanne är en extraordinär människa. TEXT OCH FOTO: MARIA FORS ÖSTBERG

Vid en vindlande grusväg långt inne i de småländska skogarna ligger Skogsnäs gård. Där bor Susanne Velander. Hon är rågblond och blåögd, och ser ut som en helt vanlig tjej. Gården, några mil söder om Växjö, är Susannes liv. Här bor hon tillsammans med sina djur; en häst, två hundar, två getter, tre katter, fyra får, en kanin och ett tiotal höns. Allt på gården tar hon hand om, själv. Visst behöver hon, som alla andra, en hjälpande hand ibland. Då finns hennes föräldrar bara dryga milen bort. En gång i veckan kommer en assistent som hjälper henne att laga mat och fyller frysen med portionsförpackningar. Matlagning är egentligen det enda som Susanne tycker är svårt. Som att vända fisk med en stekspade till exempel, eller sjuda en sås under omrörning. Sådant är svårt om man har ett fysiskt funktionshinder. Susanne har en funktionsnedsättning sedan födseln. Att vara en människa med vissa bristande funktionsförmågor har sina begränsningar i vardagen. – Alla sysslor tar längre tid, allt från att klä på sig till att mocka i stallet. Jag måste planera väl så att tiden räcker till allt som måste göras. Det är nog den största skillnaden. Dagsformen spelar också roll. Mina fingrar vill inte alltid lyda, då måste jag ha en plan B.

Talsvårigheter inskränker Förutom det fysiska funktionshindret är även hennes talförmåga påverkad. Ofta blir hon missuppfattad och många tror att hon är intellektuellt underlägsen, vilket är helt felaktigt.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

”Han visste inte något om cp-skador och eventuella begränsningar som handikappet kan innebära … allt fick jag göra!”

Att kämpa Min kropp är som den är, att tala rent jag mig aldrig lär. Mina ord är sluddriga när de kommer ut, det tar sin tid innan jag har sagt meningen till slut. Varje muskel i mig arbetar hårt, det sker i stridighet och kan vara riktigt svårt. Att slappna av och hålla still, är faktiskt inget som min kropp alls vill. Men så händer det en stund, och cirkeln som annars är oval blir alldeles rund. Kroppen lyder för en kort liten tid, och jag kan tycka om och vilja kännas vid. Susanne Velander, dikt ur boken Våga vara!

Ibland har hon svårt att uttrycka sig, att få det att komma ut rätt och tydligt. Men hon har ovanligt stort ordförråd. Hennes talsvårigheter begränsar det sociala livet. Susanne har diktat om det: Jag är handikappad i kroppen; men som vissa tycks tro inte alls i knoppen. Ofta känner hon sig missförstådd. Hon tror att många känner en osäkerhet och rädsla inför hur de ska närma sig henne. – Fast visst har jag valt ett annorlunda levnadssätt, att bo så här på landet med mina djur. Den isoleringen är socialt begränsande i sig, men har inget med mitt handikapp att göra. Jag brinner för djuren och naturen. Här är jag tryggare än någon annanstans, säger Susanne, som inte känner sig rädd i skogen. När Susanne lämnade föräldrahemmet flyttade hon till Växjö under några års tid, till en lägenhet mitt i den pulserande studentstaden. Givetvis vantrivdes hon, naturbarn kan inte leva bland betong. Hon brukade cykla i timmar. Inte minst i skogen, och hon hittade sina favoritrundor. På så sätt fann hon ett sätt att komma nära naturen även i staden. Det är sådan hon är, Susanne. Hon ser möjligheter i stället för hinder.

Kurs förändrade allt Det som radikalt förändrade hennes liv, eller kanske snarare förändrade hennes syn på livet, var den utbildning i Värmland som hon gick i början av 2000-talet. Kursen, Att bo på landet, var ettårig, och för Susanne tog den två år att slutföra. Utbildningen handlade om att lära sig utveckla en verksamhet på landsbygden; den blev hennes livs bästa utmaning. Då praktiserade hon hos den småbrukande bonden Rolf. – En underbar människa! Han visste inte något om cp-skador och eventuella begränsningar som handikappet kan innebära. Han behandlade mig som vem som helst, och sa åt mig att mocka stallet, köra traktor, snickra,

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

handmjölka kossor, sköta ardennerhästarna, hugga ved... Allt fick jag göra! – Det var då det började hända saker i mitt huvud. Allting, precis allting, går bara viljan finns, och ibland behövs det väldigt mycket vilja. Det var då jag bestämde mig för hur jag ville leva i framtiden.

Gårdslivet ger fler chanser Trots sin funktionsnedsättning har Susanne en halvtidstjänst inom omsorgen i Tingsryd. Efter en tid fick hon en idé om hur hon kunde förbättra både sin egen och de funktionshindrades vardag och utveckling. Fröet till idén hade planterats i hennes huvud redan i Värmland, och nu fick det grogrund. Hon skrev ner sin verksamhetsidé, lämnade den till chefen och väntade. En månad senare kom den första gårdsgruppen till Susannes gård och verksamheten var igång. Grön omsorg kallas det. Precis det hon gjorde hos Rolf i Värmland. – Det är så fantastiskt, strålar Susanne. Jag är så glad att kunna dela med mig av det härliga gårdslivet. Jag vill att fler ska få känna det jag känner. Alla sysslor här på gården är naturlig träning, att ta hand om djuren, mocka, hugga, bära, utfordra… Bara att gå över åkern ner till sjön är träning för en person med funktionshinder. Varje gårdsgrupp kommer en gång i veckan. Och det fungerar riktigt bra. Det växer fram en speciell vänskap inom varje grupp. Andra året hade de två grupper och nu efter åtta år är de tre grupper. Det täcker hela hennes halvtidstjänst. – Jag tror att alla människor kan uppnå det de vill. Bara man får göra det på sitt sätt, hitta sina egna lösningar. Vi måste ge varandra chanser. Den fysiska obalansen får kompenseras med finurliga lösningar. Q

Bok och föreläsningar Redan som liten flicka fanns det mycket hon ville säga, saker som aldrig blev sagda. Under hennes tid i Värmland föddes många tankekorn. Våga vara! är den publicerade frukten av hennes kreativa tankar i Värmland. En liten bok, bara 46 sidor, utgiven på litenupplaga.se som hon bekostade själv. Susanne håller en del föreläsningar, främst för personal och föräldragrupper till funktionshindrade. Hon vill förmedla att man ska tro på individen och våga tänja på gränserna. Det är viktigt att man redan som ung får prova saker man inte tror att man ska klara. Allting går – med mycket vilja, tycker hon, och ser sig själv som ett levande bevis.

6LQQULN WHUDSLURPDQ

om utsatthet

Ulla-Maria Andersson växte upp i en Stockholmsförort. Redan i tidiga tonår började hon med missbruk, och det fortsatte långt upp i vuxen ålder. 1991 kom vändpunkten. Nu debuterar hon med en roman som fått fina recensioner. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Hennes bok ”Du skulle sagt som det var” är en roman om en barndom fylld av utsatthet och sexuella övergrepp. Men också om läkeprocessen, och om hur man som vuxen kan lindra de sår man burit på en hel livstid. Boken är skriven ur barnets ögon om värsta sortens kränkningar. UllaMaria Anderssons roman lämnar ingen oberörd. Hon hävdar att den inte är självbiografisk, men att den till väsentliga delar vilar på egna erfarenheter. På ett lågmält och sparsmakat språk, med tydlig känsla för detaljer, berättar Ulla-Maria Andersson om en uppväxt fylld av smärta och mörker. Författaren rör sig sömlöst mellan fiktion och verklighet. Hon har också som vuxen utbildat sig till psykosyntesterapeut. Sedan tjugo år har Ulla-Maria Andersson sin dagliga gärning på behandlingshemmet Kvinnohemmet i Hudiksvall. Målgruppen för Kvinnohemmet är kvinnor beroende av alkohol-, narkotika- eller läkemedel. Behandlingen lägger stor vikt vid livsstilsförändring, genom sunda dagliga rutiner och ett väl utarbetat veckoschema. Därtill finns goda möjligheter att tillgodose personliga behov. Behandlingshemmet använder traditionella och alternativa metoder. Här finns tolvstegsmetoden som stöd utifrån ett kvinnligt perspektiv. Dessutom ingår individuella samtal, lektioner och gruppterapi. Helhetssyn är ett nyckelord som präglar verksamheten. Q

”… många sår kommer att gå upp och börja blöda vid läsningen.” Två recensenter Inga-Lina Lindqvist, Aftonbladet, skriver att boken är en sinnrikt realiserad terapiroman. Författaren ”skapar en meningsfull livsberättelse som verkar terapeutiskt på flera nivåer samtidigt. Språket i romanen är musikaliskt och tonsäkert. Ulla-Maria Andersson är skicklig på att hitta exakt rätt klang. Många kommer att känna igen sig, många sår kommer att gå upp och börja blöda vid läsningen.”

Annina Rabe, Expressen, pekar på att författaren visar en tydlig litterär begåvning. Även hon uppskattar den terapeutiska tråden i romanen. ”Tänk om man hade chans att som vuxen tala med sig själv som barn… att med den vuxnas blick uppleva och förstå barnets reaktioner… skillnaden här är bara att terapeut och klient är samma person.”

Författare: Ulla-Maria Andersson Titel: Du skulle sagt som det var Förlag: Norstedts

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Boende – utredning – akutplatser – ĂśppenvĂĽrd • HVB fĂśr ungdomar i ĂĽldern 13-18 • Ă–ppenvĂĽrd med kvaliďŹ cerat behandlingsarbete • â€?All inclusiveâ€? – alla kostnader ingĂĽr t.ex. individuell psykoterapi, familjebehandling m.m. • VĂĽrt systemiska och salutogena fĂśrhĂĽllningssätt genomsyrar allt behandlingsarbete och är integrerat i vardagen • Utlandsresor som en del i behandlingsarbetet • Forskning – vidareutveckling – utbildning • Rasism – utbildningsdagar • Ligger i Tanumshede i norra Bohuslän, mitt i Tanums världsarv med hällristningar.

www.ungdomsstod.se Tel. fĂśrestĂĽndare 0702-92 54 45

EN KOSTNADSEFFEKTIV OCH KVALITATIV VĂ…RD FĂ–R BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED OLIKA TYPER AV BETEENDEPROBLEMATIK +HOWlFNDQGHÂŤYnUGáRFKÂŤEHKDQGOLQJVNHGMD &DUHPRUHÂŤHUEMXGHUÂŤ+9%ÂŤRFKÂŤHQÂŤNYDOLÂżFHUDGÂŤYnUGáRFKÂŤ EHKDQGOLQJVNHGMDÂŤPHGÂŤQHXURSV\NLDWULVNÂŤLQULNWQLQJ ÂŤ I|UÂŤSV\NRVRFLDOÂŤSUREOHPDWLNÂŤVDPWÂŤERHQGHQÂŤI|UÂŤHQVDPá NRPPDQGHÂŤXQJGRPDU ÂŤ9HUNVDPKHWHUQDÂŤlUÂŤORNDOLVHUDGHÂŤ LÂŤ*|WHERUJVRPUnGHWÂŤRFKÂŤSUlJODVÂŤDYÂŤK|JÂŤVWDQGDUGÂŤPHGÂŤ QlUKHWÂŤWLOOÂŤQDWXUÂŤRFKÂŤVWRUDÂŤP|MOLJKHWHUÂŤWLOOÂŤDNWLYLWHWHU ÂŤÂŤ 9lONRPPHQ

Tel: 031-361 69 00 www.caremore.se E-post: info@caremore.se

caremoremer! Vi bryr oss

• FĂśrstärkta erfarna familjehem i hela Sverige. • KBT • Psykiatriska utredningar • Motiverande samtal • Social färdighetsträning • Ă…terfallsprevention och drogkontroll • ART • Erfarna konsulenter som handleder, och samordnar • Jour dygnet runt • HĂśg servicenivĂĽ

Välkommen med fÜrfrügningar och ansÜkningar! Verksamhetschef: Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95 Webbadress: www.rewith.se

Många berörs av problemspel på en könsindelad spelmarknad. Män och kvinnor använder olika spelformer. Var femte svensk har en närstående med spelproblem. Det handlar ofta om betydande ekonomiska och sociala utmaningar, visar Jessika Svensson i sin avhandling. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Inte bara den spelberoende riskerar hälsan och ekonomin. Jessika Svensson finner att gruppen närstående är betydligt större än den egna familjen. 18 procent uppger att de har, eller har haft, en nära anhörig med problemartad förhållning till spel. Det rör sig om lika många kvinnor som män. Närstående berättar om bekymmer som sämre psykisk hälsa, riskabelt drickande och haltade ekonomi. Att bli utsatt för våld är också ett inslag, för kvinnor i högre grad än för män. Kvinnor beskriver sämre hälsa, mer sjukskrivningar och bristande socialt stöd, medan männen är oroliga för sina arbeten. – Resultaten stärker argumenten för att se spelproblem som en bredare folkhälsofråga eftersom fler än den som spelar påverkas, konstaterar Jessika Svensson vid Mittuniversitetet. Dock rör sig män och kvinnor inom olika spelformer. Det är fortfarande män som spelar mest och i de mest riskfyllda spelformerna, i synnerhet spel om pengar. Män söker sig oftare till spel som bygger på strategi, både i offentlig miljö och i hemmiljö, medan kvinnor föredrar ”slumpspel” i hemmiljö. Syftet med avhandlingen ”Gambling and gender” är att undersöka relationen mellan genus, hälsa och spelproblem bland regelbundna spelare och närstående. Hon finner att spelmarknaden i Sverige fortfarande är könskonservativ; män och kvinnor rör sig inom olika spelformer.

Slumpspelande kvinnor Maskulinitet associeras med strategispel, det vill säga skicklighetsspel, och spel i offentlig miljö. Femininitet associeras med avhållsamhet från spel eller med chansspel, så kallade turspel, i hemmiljö. Män spelar oftare, på fler spelformer och för högre summor än kvinnor. Då blir det också logiskt att fler män än kvinnor har problem med spel. – Däremot, och det var en viktig slutsats, när jag jämförde män och kvinnor som spelar regelbundet, så fanns det få skillnader. Om jag kontrollerade för ålder hade kvinnor en högre sannolikhet att vara problemspelare. Jessika Svensson finner endast en speldomän som har ett tydligt samband med problemspel för kvinnor som spelar regelbundet. Det är slumpspel i offentlig miljö, till exempel spelmaskiner, som är starkt förknippad med spelproblem, och där finns inga skillnader mellan män och kvinnor som spelar återkommande. – Det kan vara tecken på att slumpspel i hemmiljö inte är så harm-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

6SHOEHURHQGH

² lYHQ HQ

NYLQQOLJ GRPlQ

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

”Jag har blivit överraskad av att könsstereotyperna lever kvar så mycket inom spelområdet.” löst för kvinnor. Kanske kan den nya vågen av bingo och andra turspel på internet vara en delförklaring. Kvinnor har i allmänhet lägre inkomst och sämre ekonomi, vilket ger avtryck även i spelandet. Hon tycker det är intressant att kvinnor som bryter normer och spelar strategispel i offentlig miljö, inte tycks ha speciellt stora hälsoproblem eller uppfattar att de har problem med spel. – Det kan stödja forskning som pekar på att en del kvinnor ser spelandet som en möjlighet att utmana könsroller och att det ger möjlighet till en upplevelse av självständighet och identitet.

Genus spelar roll Jessika Svensson har sin dagliga gärning på Folkhälsomyndighetens enhet för drog- och spelprevention. Hennes förhoppning är att forskningen bidrar till att man inte kan generalisera över kvinnors spelande, och för den delen inte heller över mäns spelande. Vidare vill hon vidga synen på närstående i samklang med hennes forskning. För att förstå processerna kring genus, hur maskulinitet och femininitet reproduceras och upplevs inom spelfältet önskar Jessika Svensson kvalitativa studier med genusperspektiv. Hon har studerat domäner av spelande, och förordar nu mer kunskap om enskilda spelformer. – Jag har blivit överraskad av att könsstereotyperna lever kvar så mycket inom spelområdet och att det finns så få studier som fokuserat på maskulinitet och spel när det är så tydligt att det finns en koppling. Inom alkoholområdet har maskulinitet problematiserats på ett annat sätt. Q

Källa: Mittuniversitetet och sajten Spelforskning.se. Jessika Svenssons avhandling vid Mittuniversitetet är den första akademiska studie som rör spelproblem i den vuxna befolkningen i Sverige. Avhandlingens titel är ”Gambling and Gender. A Public Health Perspective”. Den baseras till stor del på Folkhälsomyndighetens befolkningsstudie. Artiklarna har sin grund i texter av psykolog Anders Nilsson, som arbetar vid Centrum för psykiatriforskning. Han kommer att doktorera vid Institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet. Anders Nilsson är även aktiv på spelbloggen Stödlinjen.

6SHOEHURHQGH RNXQQLJD RP LQVDWVHQ En nordamerikansk studie undersökte hur bra spelarna är på att uppskatta de egna insatserna. Merparten missbedömde hur mycket pengar de lagt ned på spel. 90 procent av oddsspelarna, 85 procent av livebettingspelarna och 84 procent av nätkasinospelarna saknade kunskaper om hur mycket de spelade för. Forskaren Anders Nilsson har läst rapporten. Han pekar på att studien slår hål på tidiga-

re myter om att spelare överskattar sina vinster och underskattar sina förluster. En annan myt är att spelare som överskattar sina spelresultat är mer benägna att ha spelproblem. Anders Nilsson finner att det överlag är det ganska överraskande fynd som delvis går emot tidigare forskning. Han refererar till att vi minns vinster bättre, vilket brukar anges som en anledning till att vi fortsätter spela trots att det är ekonomiskt ologiskt. – Samtidigt är det inte så överraskande att personer med spelproblem inte minns sitt spelande särskilt väl. Det är förmodligen mer om-

fattande och sker per definition på ett mindre kontrollerat sätt än för oproblematiska spelare, skriver Anders Nilsson på sajten spelforskning. se.

Källa: Spelforskning.se och Anders Nilsson, Karolinska institutet, som refererar till Braverman, J., Tom, M., & Shaffer, J. (2014). Accuracy of Self-Reported Versus Actual Online Gambling Wins and Losses. Psychological Assessment, American Psychiatric Association. +9% /66 9b5/'(1 15 ²

ÖPPENVÅRD FÖR UNGA

Ring oss gärna för mer information eller frågor om placeringar. 08 -68 42 3240 www.stadsmissionen.se/oppenvard

erbjuder individuell coachning, familje- och nätverksarbete, skola/praktik och skapande verksamhet för unga i behov av en fungerande vardag.

Stockholms Stadsmission driver även Träningsboende för unga. www.stadsmissionen.se/traningsboende

Skyddsvärnet i Göteborg - Idéburen verksamhet i 100 år Skyddsvärnet bedriver idag verksamhet i form av öppenvård, behandlingshem, halvvägshus, utslussboende och referenslägenheter. Skyddsvärnets verksamheter är belägna i Göteborgs centrala stadskärna. Skyddsvärnets Behandlingshem Haga Kyrkogata 6, 411 23 Göteborg tel 031-600794 – fax 031-7742066 – www.skyddsvarnet.org

Först kläcktes idéen att dokumentera över internet

sedan föddes vår nya produktidé: kvalitetssäkra journal, dokument och uppföljning

Våra över 175 nöjda kunder finns inom HVB, LSS, familjehem, IFO, personlig assistans, äldreomsorg, mm

www.isoxhvb.se Nectar Systems AB 0451-89300

Välkommen till Såneby Vik Boende och daglig verksamhet för personkrets 1, med inriktning på socialterapeutisk friskvård. Boendet och daglig verksamhet har just nu en plats ledig i en fin och nyrenoverad lägenhet om ca 60 m2. Ring/maila oss för att boka besök eller läs mer på www.saneby.se Bästa hälsningar Föreståndare: Lotta Leino Telefon: 012-532 030, 0708-385 296 Mail: lotta.leino@saneby.se Adress: Såneby skola, 610 28 Vikbolandet, www.saneby.se

1\ $&7

PDQXDO KMlOSHU PLVVEUXNDUH LQRP /90 MĂĽnga missbrukare nekas psykiatrisk hjälp, trots att beroendet ofta är en självmedicinering mot just psykiatrisk problematik. Psykologen Gabriella Svanberg fĂśrundrades Ăśver detta â€?moment 22â€?. Hon blev frustrerad och sĂĽg behovet av att ge alternativa redskap inom LVM. Den mindfulnessbaserade metoden ACT kan vara en lĂśsning. TEXT: BJĂ–RN LENNESTIG

Psykologen Gabriella Svanberg har inte sällan känt en besvikelse i sitt arbete inom lagen om vĂĽrd av missbruk, LVM. Det gäller främst personer som behĂśvt psykiatrisk hjälp, men nekats pĂĽ grund av sitt missbruk. Hon har fĂśrundrats Ăśver detta â€?moment 22â€? – att missbrukare nekades terapi och i stället ombads ĂĽterkomma när de var drogfria. – DĂĽ bĂśrjade jag leta efter humana, effektiva och vetenskapligt beprĂśvade metoder, säger Gabriella Svanberg, som snart fann pĂĽ rĂĽd. Gabriella bestämde sig fĂśr att använda den mindfulness-baserade KBT-metoden ACT. Till den behĂśvde hon ocksĂĽ material som passade fĂśr dessa klienter, inte minst fĂśr dem med tvĂĽngsvĂĽrd och behandling pĂĽ Statens Institutionsstyrelse, SiS. DärfĂśr skrev hon en praktiskt inriktad manual, med välvilligt bistĂĽnd av erfarna personer frĂĽn LVM-arbete. Här bidrog bland andra professor emeritus Sten RĂśnnberg och en av ACT-grundarna, professor Kelly Wilson, som Gabriella besĂśkte i New York, och vars senaste bok handlar om missbruk.

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

”Till och med buskillarna är stormförtjusta och säger att de ACT, Acceptance and Commitment Therapy, sammanfattar de två delarna man jobbar på. Det innebär att finna en balans mellan det man kan förändra och det man i stunden måste acceptera. Dessutom handlar det om att godta det man inte kan förändra, och samtidigt lära sig att agera i sin värderade riktning, utan att låta sig hindras av negativa tankar och känslor som stör färden. – När man kan vara med sina känslor, utan att ta bort dem, har de en tendens att dämpas och försvinna. Det är en fascinerande paradox, tycker Gabriella.

Koll på impulserna Klienter som tränar förmågan till ökad medvetenhet om sina egna vanemässiga reaktioner vinner, i den bästa av världar, förmågan att observera sina impulser och känslor. Individen kan vidga perspektivet och erfara ett andrum för eftertanke utan att självmedicinera sig med droger eller alkohol. Det handlar om träning i mental motståndskraft. Klienten blir mer fri i sitt sinne, och det den tränar kallas för psykologisk flexibilitet. Gabriella anser att klienterna behöver dessa redskap i missbrukarvården.

– Det är fantastiskt att nu se dem gå runt med mp3-spelare när de gör sina övningar ute i naturen. Alla har skrivit loggböcker om sina erfarenheter. Till och med buskillarna är stormförtjusta och säger att de fått en ökad medvetenhet och impulskontroll. Flera av dem ifrågasätter varför de inte fått denna träning tidigare i livet, kanske de inte behövt ta till droger eller alkohol. Klienter som deltagit i studien pekar på att de lärt sig hantera stressade situationer, som att känna sig arg eller nedvärderad utan att ta den förlösande drogen. De har tränat att reglera sina känslor, impulser och tankar. Nu har de ökat sin medvetenhet om triggers och vanemässiga reaktioner.

Träning ger hopp Övergripande syfte är att ge en guidning till läkare och psykologer för att på sikt kunna införa tidigare intervention för individer med missbruks- eller psykiatrisk problematik. Kopplingen mellan funktion och miljö blir mer tydlig, och hur de påverkar varandra i positiva och negativa cirklar. Med vetskap om träningens fördelar, när det gäller kognitiva förmågor, är det av högsta intresse att skapa ru-

tiner som påverkar hjärnan i positiv riktning. På institutionsnivå är ACT-träningen högst genomförbar. Processen med utbildning för personal, coachsystem och individanpassning visar ett lyckat resultat. Behandlingen går att integrera med övrig terapi, samtidigt som klientens självträning inger hopp för ett fortsatt alternativt levnadssätt.

Ökat psykiskt välmående Till stöd finns nu även en vetenskaplig rapport. Här deltar 27 klienter som tagit del av ACT. Denna pilotstudie har bland annat studerat genomförbarhet, effekt på hjärnan och det psykiska tillståndet. – Resultaten visar tydliga tendenser att ACT inom LVM kan leda till förbättrad exekutiv funktion, ökad psykologisk flexibilitet och ett bättre psykiskt välmående, konstaterar en nöjd Gabriella. Hon pekar på att genomförbarhet och process har visat positiva resultat på såväl individsom behandlar- och organisationsnivå. – Resultaten är positiva, och i så hög grad att en vidare fullskalig studie bör uppmuntras, sammanfattar Gabriella Svanberg. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Kommentarer från klienter Övergripande kan sägas att klienterna/ deltagarna är mycket nöjda såväl med sessionerna samt egenträningen. Ett flertal klienter säger att de väntat på detta länge. De önskar att de fått jobba med sina tankar och känslor redan i tidig ålder. Ett flertal klienter påtalar att de har stor nytta av sina nya färdigheter och redan har börjat märka positiva effekter i vardagen. Klienterna ger exempel på hur de stannat upp, observerat sina tankar och gjort ett medvetet val som varit mer långsiktigt gynnsamt. En individ berättade exempelvis hur han tog upp sin tallrik ur soptunnan och insåg att det inte hjälper att slänga porslin för att man blir arg.

fått en ökad medvetenhet och impulskontroll.” Mer fakta om ACT för LVM Kortfattat är ACT, Acceptance and Commitment Therapy, en beteendeterapeutisk mindfulness-baserad metod. Det som skiljer ACT från andra kognitiva beteendeterapier är fokuseringen på att lära klienter att ”bara notera”, acceptera och omfamna det som är, att inte lägga fokus på det som ”stör” och inte fungerar. Det handlar om att minimera onödigt lidande. Exekutiva funktioner är förmågor som möjliggör meningsfullt eller målinriktat beteende, till exempel nya utmaningar som att planera, anpassa sig eller hejda oönskade handlingar. Det kan beskrivas som ett övergripande begrepp för reglering och kontroll av kognitiva processer som arbetsminne, resonerande, planering och problemlösning och initiering.

En kvinna uttalar hur hon fått ett återfall, men kunnat landa i en acceptans och återhämta sig snabbare än vanligt, då hon brukar fastna i ältande av misslyckande och därmed vidmakthålla destruktivt beteende. Ett flertal klienter har påtalat att de sover bättre och känner en inre ro. Källa: Gabriella Svanberg

Gedigen arbetsgrupp ”ACT för LVM” är ett manualbaserat program på sju 90-minuters möten. Det är skapat av Gabriella Svanberg, verksam på Ekebylunds LVM-hem i Stockholm. Manualen är praktiskt inriktad för grupper med inspiration hämtad från professor Kelly Wilsons bok “The Wisdom to Know the Differece, som handlar om missbruk. (2012). Motivation är även hämtad från den evidensbaserade manualen ”ACT – att hantera stress och främja hälsa” skapad av psykolog Fredrik Livheim. Egenträningen är hämtad från läkaren Ola Schenströms evidensbaserade mindfulness-program Här & Nu. Bearbetning och anpassning för klienter vårdade inom LVM har gjorts i samarbete med Karin Pettersson, Ekebylund LVM-hem, Ann Rundberg och Annie Josefsson, Hessleby LVM-hem, Eksjö, Madeleine Ritzman och Tom Persson, Rällsögården LVM-hem utanför Kopparberg. Den statistiska bearbetningen är vetenskapligt förankrad av professor Ingrid Munck. Psykolog Gabriella Svanberg har en bred yrkeskarriär med tio år inom vuxenpsykiatrin vid Karolinska Universitetssjukhuset, på LVM-hem med missbruksvård, ungdomsfängelser och HVB-hem. Hon är även privatpraktiserande med samarbete inom företagshälsovård och primärvård.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Riksförbundet Attention:

$QK|ULJD YLOO KD HQ ElWWUH VNROD

Föräldrar till ungdomar med funktionsnedsättningar ropar på hjälp; skolan klarar inte att möta elevernas behov. Därför har organisationen Attention dragit igång det treåriga projektet Min Skola. Projektet för en bättre skola gäller unga elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. När anhörigorganisationen Attention genomförde en enkätundersökning riktad till föräldrar med barn med NPF i skolåldern blev gensvaret ”enormt”, fler än 2 000 personer svarade. Av de tillfrågade anser drygt 90 procent att deras barn behöver extra stöd i skolan för att klara målen, men att det oftast inte ges på rätt sätt, eller helt uteblir. På grund av bristande stöd tvingas elever bland annat byta skola, mobbas, bli efter i vissa ämnen eller till och

”... drygt 90 procent att deras barn behöver extra stöd.” med sluta skolan. Även hela familjen drabbas på olika sätt. – Undersökningen visar att skolan inte möter dessa elevers behov och att många elever far mycket illa, säger Attentions ordförande Anki Sandberg. Tyvärr ser vi endast en marginell förbättring jämfört med vår enkät för två år sedan. Hon berättar att föräldrarna tvingas kämpa oerhört hårt för att undervisningen ska fung-

era för dessa elever. Följderna blir nedsatt arbetskapacitet och försämrad hälsa för deras egen del. Med projektet Min Skola vill Attention belysa de svårigheter skolorna har med att ta hänsyn till dessa elevers behov. Målgruppen är elever med NPF-problematik, deras föräldrar samt pedagoger, skolledare och stödpersonal, som till exempel elevassistenter. Projektet har två syften, dels att eleven med egenmakt ökar delaktigheten i skolarbetet, dels att skolan blir mer pedagogiskt tillgänglig vilket förväntas vara positivt för dessa elever. Till målen hör att genomföra workshops, starta nätverk och stödgrupper för elever och vårdnadshavare. Därtill inspirationsmaterial till pedagoger där elever själva berättar hur de skulle vilja lyfta skolarbetet. Skolor och skolmyndigheter samt Attentions egna lokala föreningar hör också till dem som kan bidra positivt. Q

Källa: Riksförbundet Attention. Texten är redigerad av Björn Lennestig. Karin Forsberg, Attention, är projektledare för Min Skola. Här når du henne: karin.forsberg@attention-riks.se.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Stjärnbacken HVB är ett behandlingshem fÜr büde pojkar och flickor med ett gränsÜverskridande/normbrytande beteende. Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU. Fyra platser med hÜg personaltäthet. Stjärnbacken Hvb erbjuder en trygg, strukturerad och fÜrutsägbar miljÜ fÜr att stärka barnet och ge de verktyg som behÜvs fÜr att sü fort som mÜjligt slussas tillbaka till biologisk familj/familjehem. Stjärnbacken arbetar med MI, ART och miljÜterapi. I den lugna och harmoniska miljÜn finns det tillgüng till sjÜ, büt och brygga. MÜjlighet till skolgüng i liten klass. Stjärnbacken prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse. Adress: Skallemülaviken 590 16 Boxholm Tel: 0140-300 37, 307 36 www.stjarnbacken.se

9LOO GX KD VW|G XW L DUEHWVOLYHW YlONRPPHQ WLOO 0LVD

´3n MREEHW ¿QQV GHW DOOWLG QnJRW DWW J|UD RFK YL VNUDWWDU RIWD ´ &KULVWLDQ

Jeanette Carlsvärd FÜrestündare, jeanette@stjarnbacken.se Tel: 070-558 44 37

7UlIID RVV Sn +9% /66 GDJHQ L *|WHERUJ GHQ

ZZZ PLVD VH

HVB- hem och skola fÜr pojkar 7-18 ür LSS, LVU, SOL Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan

Vi arbetar fÜr att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrün sina egna fÜrutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com

Utredning – Behandling – Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i FinspĂĽng och har plats fĂśr 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar sĂĽväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, exibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mĂĽl är att: • FullfĂślja de uppdrag vi ĂĽtar oss • Barnens behov blir tillgodosedda • FĂśräldrarna mobiliserar sina resurser

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

*RÂ Z[]VL[0MUUM\ [MZ [WU [QV NZqU[\I ]XXOQN\ I\\ NÂ ZPÂ RI N]VS\QWV[VQ^sV Q LM\ ^IZLIOTQOI TQ^M\ NÂ Z Â SIL TQ^[S^ITQ\u WKP TQ^[OTqLRM >Q PRqTXMZ ^sZI Oq[\MZ I\\ ^q`I [WU UqVVQ[SWZ ]\IV I\\ QVSZqS\I Xs LMZI[ QV\MOZQ\M\ I\\ OM \ZaOOPM\ TQ^[OTqLRM WKP TQ^[Z]U Q MV [s PMUTQS UQTRÂ [WU ^Q VsOWV[QV SIV [SIXI \QTT[IUUIV[

-[SQT[\]VI <MT ! JRWZ[]VL[PMUUM\(PW\UIQT [M

Hundra år av utsatthet UKV:s hundraåriga historia präglas av det nya klassamhället och kvinnans kamp för att själv välja färdriktning för hur livet ska gestalta sig. Under detta sekel gick Sverige från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Stockholm dubblerade antalet invånare på 50 år. Från 1940 bodde flertalet invånare i städer. Även i det tidiga industrisamhället fanns en lägre arbetarklass, som ofta var drabbad av ekonomisk utsatthet och misär. Det medföljde storstadsfenomen som fattigdom, trångboddhet och olika moraliska dilemman, varav prostitution var ”den sociala frågans” utmaning. Emellertid fanns en ”respektabel borgarklass” vars kvinnor drev frågan om en moralisering med politiska förtecken. De var lagda åt det kristna hållet, och vurmade för god moral, givmildhet, ansvar och kärlek till medmänniskan. Måttstocken för en god fostran/utbildning var de klassiska borgerliga egenskaperna – arbetsam, renlig, skötsam och självkontroll. Borgarklassens kvinnor tog hand om dem som tvingades till prostitution och kränkningar.

8.9 ² I den samhällsandan bildades UKV på initiativ av borgarklassens kvinnor tillsammans med kyrkan, St Jacobs församling och Ersta Diakoni. Hösten 1914 frigjorde församlingen en lägenhet, och Ersta diakoni bidrog med två diakonissor, systrar, som bosatte sig där och tog hand om verksamheten. Systrarna sökte upp kvinnor på ”farliga platser” runt Berns salonger, krogarna vid Jacobs kyrka och på Centralstationen. De gav råd och stöd eller erbjöd husrum och möjlighet till ”skolning” eller hushållssysslor för en tid. Redan då hade de klart för sig att arbete med egen försörjning var vägen till ett självständigt och oberoende liv. Den inställningen lever fortfarande kvar i allra högsta grad. Källa: UKV, redigerad version

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

XQJD NYLQQRUV VW|G L KXQGUD nU Kvinnors rätt till eget liv har gjort stora framsteg de sista hundra åren. Dock haltar stödet för de utsatta kvinnorna. Det tillfälliga boendet Unga Kvinnors Värn bildades för att bekämpa prostitutionen. I dag handlar det om att erbjuda skydd mot fysiskt och kulturellt våld. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Unga Kvinnors Värn, UKV, är Stockholms äldsta kvinnohus. Detta kris- och motivationsboende har kämpat under ett helt sekel för kvinnors rätt till oberoende. Jubilaren är ett HVB-hem som följer med tiden. Den utvecklar stödet till kvinnorna och anpassar behoven efter hur samhället danas. De unga kvinnor som kommer till UKV i dag har till stor del utsatts för övergrepp. Skyddsnivån är mycket hög för att kunna värna kvinnor med just dessa behov. Hemmet tar inte emot missbrukare eller barn. Arbetet för dessa unga kvinnor är minst lika viktigt i dag som för hundra år sedan. De boende på UKV får stöd med att bearbeta och återhämta sig och kanske också erfara insikten att det finns en ljusare framtid. – Vårt mål är att hon återfår tillräckligt med självkänsla för att klara ett eget vuxenliv, säger Elisabeth Stenberg, verksamhetschef på UKV, när HVB & LSS Världen besöker behandlingshemmet en sen fredagseftermiddag.

Psykisk ohälsa När den unga kvinnan kommer till UKV har hon i regel ett allmäntillstånd av svår psykisk ohälsa. Inte sällan finns hedersrelaterat våld i bakgrunden. Kvinnorna får i bästa fall ett nytt liv, en ny identitet och en början med studier. – I utvärderingarna ser vi att de mår allt sämre när de kommer till oss och allt bättre när de lämnar oss. Spannet mellan början och slut är således större än tidigare. Det gläder mig att vi håller en hög kvalitet, vilket är roligt

Socialtjänstlagens stöd till våldsoffer Juridiskt sett lutar sig socialtjänsten mot 5 kap. 11 § SoL. Den nämner särskilt kvinnor som har utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående. Med närstående syftar man på att offret har eller har haft en nära och förtroendefull relation med förövaren, exempelvis en make, sambo, pojk- eller flickvän, syskon, barn eller barnbarn. Våldet kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt, till exempel misshandel, hot, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, våldtäkt samt psykiska och ekonomiska kränkningar. De insatser socialtjänsten erbjuder våldsutsatta kvinnor varierar, men de flesta kommuner ger rådgivning, stödsamtal och ekonomiskt bistånd.

sättningar. Hon berömmer UKV:s medarbetare som lyckas få dessa unga kvinnor att känna trygghet.

Kristna rötter – Religion spelar också en väsentlig roll hos en del av våra boende. Några säger att religionen har förstört deras liv, medan andra ser den som en fantastisk tillgång. Trots detta har vi hittat en möjlighet att mötas på det andliga utrymmet. UKV har också en värdegrund som bottnar i kristna rötter, som manifesteras av en levande kristen attityd om alla människors lika värde. – Det är en styrka och tillgång för oss, framhåller Elisabeth som är diakon med tidigare kristet socialt arbete vid Stadsmissionen och Ersta diakoni, samt en juristexamen som botten i sitt cv. Verksamheten har även några skyddade lägenheter som utslussning från kollektivboendet. Där får den unga kvinnan träna ett självständigt boende med stegvis avtrappning efter egna förutsättningar och behov, vilket sker med stöd från personal, som alla är socionomer. UKV tar emot kvinnor från hela landet med en ålder från 18 till 30 år. Nu ligger genomsnittsåldern på 20 år. Under senare år har behandlingstiden fördubblats till 71 dygn. Tillsammans med perioden i träningsbostäderna rör det sig om en sammanlagd tid av väl utnyttjad kvinnofrid på åtta till nio månader.

”Vårt mål är att hon återfår tillräckligt med självkänsla för att klara ett eget vuxenliv.” för oss alla, säger Elisabeth och spricker upp i ett talande leende. Här finns plats för många olika aktiviteter. Denna bländande soliga dag är kvinnorna ute och gör andra sysslor. Därför råder en rogivande tystnad i den gamla lägenheten. Själva huvudverksamheten är ett skyddat kollektivboende. Det är en frizon kvinnorna får efter kontakt med socialtjänsten. Varje boende har ett eget sovrum, men delar i övrigt allt gemensamt med de åtta andra kvinnorna i gruppboendet, som kök, matsal och skapanderum. Elisabeth berättar att stämningen i det gemensamma boendet präglas av kärlek, stillhet och frid, vilket gäller såväl boende som personal, trots många avvikande förut-

Stöd från socialtjänsten Socialtjänstlagen reglerar hjälpen till dessa utsatta kvinnor. Elisabeth Stenberg anser att det finns ganska bra stöd för denna grupp i dag. Under de tre år hon varit vid UKV har det blivit bättre. – Socialtjänsten ser att vi gör ett bra jobb och den har en ökande förståelse för verksamheten. Numer är socialtjänsten mån om att kvinnorna får en mer genomtänkt hjälp. Men ibland är perspektivet lite kortsiktigt. De här kvinnorna är betjänta av långsiktighet. Hon tycker socialtjänsten bör vara beredd att betala så att kvinnorna hinner gå igenom den helande processen. Det handlar inte minst om behandlingsstöd och handräckning med mera. UKV kartlägger våldet som den unga

Elisabeth Stenbergs tänkvärda ord ”Man ska vara medveten om att en person som blir utsatt för våld i en nära relation inte behöver anmäla själv, det kan vem som helst göra. Sen tror jag att man kan göra mycket genom att se till att unga får en bra människosyn tidigt.” ”Det finns många negativa sätt att se på människor, små nedvärderande kommentarer, saker som tär och till slut rinner över. Att engagera sig mer i sina medmänniskor kan göra mycket mer än man tror.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

kvinnan utsatts för. Utifrån detta blir det en hot- och riskbedömning; en sådan är en särskild process som ”behöver få ta tid”. Det sociala arbetet är förankrat i ett professionellt och akademiskt förhållningssätt. Fokus ligger på den enskilda individens behov. Erfarenheten visar att en mångfald teorier och metoder behövs för att nå dessa kvinnors förutsättningar och mål. I genusfrågan framstår kön som sociala konstruktioner möjliga att förändra. Det terapeutiska stödet har en handfull metoder, till exempel motiverande samtal och det salutogena, hälsobringande, behovet av sammanhang. UKV:s terapimottagning är mycket behövd och efterfrågad. Gruppverksamheten Nike fyller en viktig funktion, som innebär för-

Utdrag ur UKV:s värdegrund

månen att träffa nya vänner i samma situation. Den är givande och meningsfull. UKV är en verksamhet med små resurser. En del av kvinnorna kommer akut och helt utblottade till behandlingshemmet; allt från underkläder till necessär och biobiljetter är välkomna gåvor. Hemsidan vittnar om att ”en omgång fräscha underkläder är en dröm”. En bättre skrivare skulle nog glädja verksamhetschefen. Drivkraften för Elisabeth Stenberg är att finnas till hands med hjälp för en ung kvinna som utsatts för våld. – Vi har en stark tro på det vi gör och vi vet att vi är uppskattade av de myndigheter och organisationer som anlitar oss. Q

Människor är relationella och förändras i mötet med andra, men var och en äger sin livsberättelse: Varje människa har ett unikt värde oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning. Varje människa har rätt och möjlighet att göra egna val. UKV uppmuntrar kvinnor till att fatta egna beslut och att ta ansvar för sina val. Varje människa har rätt till sin egen berättelse och sitt eget liv.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

ÂŽ¤ —“——Š ‹Ž’ŠšÂ?Â—Â“ÂšÂ‘ÂŁÂ’ÂŽÂ˜Â˜ÂŽ¤ ˜ŽÂ? Â?ÂŽ £¤ÂœÂĄÂŠ Â˜ĂśÂ”Â—Â“Â‘Â’ÂŽ¤ÂŽÂĄÂšÂŠ

Ž’Šš�—“š‘

˜ŽÂ? ÂœÂ˜ÂŁÂœÂĄÂ‘

0 c/* 5 8 3 3 ,1 5, .7 1,1*

0lQ PHG DONRKRO HOOHU GURJPLVV EUXN lYHQ L NRPELQDWLRQ PHG SV\NLVND IXQNWLRQV QHGVlWWQLQJDU ,QRP NRUW |SSQDU lYHQ HQ DYGHOQLQJ I|U NYLQQRU

)XUXOXQGVKHPPHW DUEHWDU VDOXWRJHQW PHG GHQ NULVWQD WURQ VRP JUXQG 6\IWHW PHG EHKDQGOLQJHQ lU DWW JH NOLHQWHQ LQVLNW RP VLQ EHURHQGHSUREOHPDWLN I|U DWW XSSQn HQ YDUDNWLJ Q\NWHU RFK GURJIULKHW 9LONHW J\QQDU GHQ HQVNLOGH GH DQK|ULJD RFK VDPKlOOHW

.217$.7$ 266

DQNLWRUQ#JPDLO FRP 7HOHIRQ +HPVLGD ZZZ HULNHGLQ VH

.RQWDNWD RVV Vn VNLFNDU YL YnU YHUNVDPKHWVEHVNULYQLQJHQ _ _ _ *UXYYlJHQ 6DOD LQIR#ILPDE QX ZZZ ILPDE QX

VĂĽrd och boende fĂśr personer med psykisk funktionsnedsättning BergslagsgĂĽrden är ett familjefĂśretag som bildades 1969 och erbjuder vĂĽrd, behandling och rehabilitering fĂśr personer med psykisk funktionsnedsättning. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljĂś i Bergslagen med utsikt Ăśver sjĂśn Ă…männingen. Verksamheten bygger pĂĽ ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljĂś, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallstrĂś finns där individen har mĂśjlighet att ingĂĽ i en arbetsgrupp. BergslagsgĂĽrden använder bĂĽde internationellt vedertagna och egna utvecklade uppfĂśljningsinstrument sĂĽsom GAF och PANSS fĂśr att mäta individens utveckling. Ă„r upphandlat med kommuner Ăśver hela Sverige och har upptagningsomrĂĽde frĂĽn hela landet. Har tillstĂĽnd enligt hem fĂśr vĂĽrd eller boende samt särskilt boende. Ring gärna fĂśr mer information eller besĂśk vĂĽr hemsida www.bergslagsgarden.se Ă„ngelsbergsv. 27 737 90 Ă„ngelsberg Tel. 0223 - 477 70 Fax: 0223 - 477 79 www.bergslagsgarden.se info@bergslagsgarden.se

Människan i fokus Oasen är ett HVB-hem fÜr utredning och behandling. Vi tar emot barn i grundskoleüldern enligt SoL & LVU. Pü Oasen är all vürd samlad under samma tak. Hos oss arbetar socionomer, läkare med specialistkompetens i psykiatri, psykologer, sjukskÜterskor, pedagoger och behandlings personal i samma team. Vi har även en egen grundskola. Vürt behandlingsarbete har rÜnt stor uppskattning. Läs gärna den senaste kvalitetsberättelsen pü vür webbplats.

info@oasen.com • 0380-472 00 • www.oasen.com

Välkommen till Skillstreaming HVB Vi är ett familjeägt vürdfÜretag som grundades 1994 med inriktning pü KBT. Vür mülgrupp är flickor i üldern 13-20 ür med psykosociala problem. Behandlingshemmet omges av en underbar lantlig miljÜ 65 km nordost om Uppsala. Kontakt och platsfÜrfrügan: FÜrestündare Jenny Berglund, mobil: 0760-50 86 65 Skillstreaming HVB, telnr: 0173-174 10

www.skillstreaming.se

• skyddat boende fĂśr unga utsatta kvinnor 18-30 ĂĽr, HVB-hem • skydds- och träningslägenheter Unga kvinnor utsatta fĂśr: • vĂĽld, hot, Ăśvergrepp • hedersrelaterad problematik • Ăśvrig psykosocial problematik Hemsida: www.ukv.se FĂśrestĂĽndare: Ina MĂźller 08-652 99 98

6|NHU 1L HWW V\VWHP VRP lU DQYlQGDUYlQ OLJW IOH[LEHOW RFK VRP KDU IRNXV Sn NYDOLWHWVVlNULQJ" 6DIH &DUH 6YHQVND $% lU GHQ VW|UVWD OHYHUDQW|UHQ DY GRNXPHQWDWLRQVV\VWHP WLOO SULYDWD YnUGJLYDUH L 6YHULJH RFK KDU HQ JRG I|UDQNULQJ L GHQ NRPPXQDOD VHNWRUQ

)RUWELOGQLQJ VRP J|U VNLOOQDG Med Üver 20 ürs erfarenhet av att utbilda terapeuter & behandlingspersonal lär vi ut de teorier & praktiska redskap som behÜvs fÜr att framgüngsrikt mÜta dina klienters behov.

$ONRKRO RFK GURJWHUDSHXW $78 *UXQGXWELOGQLQJ L SV\NRWHUDSL .%7

%(5*675g06 Utbildning & Behandling ZZZ EHUJVWURPV RUJ ‡ LQIR#EHUJVWURPV RUJ ‡

Opalen är ett boende med särskild service fĂśr ickor enligt 9† 8p LSS 9L HUEMXGHU LQGLYLGDQSDVVDGH RFK IOH[LEOD O|VQLQJDU L HQ WU\JJ PLOM| GlU YL NDQ VWlUND LQGLYLGHQ RFK YDUD HWW VW|G L |YHUJnQJHQ PHOODQ EDUQGRPHQ RFK YX[HQOLYHW

Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info

6DIH 'RF DQYlQGV GDJOLJHQ DY EHKDQG OLQJVKHP IULVN RFK VMXNYnUG lOGUH RFK KDQGLNDSSRPVRUJ VDPW ,)2 DQYlQGDUH KDU UHGDQ JMRUW VLWW YDO 9lONRPPHQ GX RFNVn 5LQJ RVV I|U HQ YLVQLQJ |YHU ,QWHUQHW HOOHU KRV HU

6DIH &DUH 6YHQVND $% ZZZ VDIHFDUH VH

Med vür hjälp für du kraften till fÜrändring

MĂĽlgrupp: Pojkar och ickor 12-19 ĂĽr med relationsstĂśrningar och psykosocial problematik. BehandlingsinnehĂĽll: MiljĂśterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

Källa: Ulrika Wernesjös avhandling har titeln Conditional Belonging: Listening to Unaccompanied Young Refugees’ Voices. Den är avlagd vid Uppsala universitet, Sociologiska institutionen. Sökord: Ny avhandling om ensamkommande flyktingungdomars upplevelser. Nyhetstexten är redigerad av Björn Lennestig.

*UlQVO|VD XWPDQLQJDU I|U Á \NWLQJEDUQ

Ensamkommande barn och ungdomar har svårt att finna jämnåriga svenskfödda kompisar och att etablera längre relationer med vuxna stödpersoner. Det visar doktoranden Ulrika Wernesjö i en ny avhandling i sociologi. Det senaste decenniet har uppmärksamheten riktats mot mottagandet av flyktingungdomar. Det gäller särskilt brister i mottagandet, som asylsökande barn och unga möter i Sverige. Forskningen betonar ofta att ensamkommande barn och unga är en särskilt utsatt grupp, på grund av separation och deras tidigare erfarenheter. Ulrika Wernesjö har riktat intresset mot vad barnen och ungdomarna själva har att säga om mottagarlandet. Hon har intervjuat ungdomar

och unga vuxna som var minderåriga när de kom till Sverige. I avhandlingen lägger hon särskilt fokus på frågor om tillhörighet. Det handlar om hur man identifierar sig själv och hur man upplever att man blir sedd av andra. Frågan är om de känner sig hemma, såväl i relation till den svenska föreställda gemenskapen och i relation till den plats där de bor. I intervjuerna berättade ungdomarna om att de vill lära känna svenskfödda ungdomar, dels för att få fler kompisar, dels för att bli bättre på det svenska språket. – Det visade sig dock vara svårt och utmanande att etablera sådana relationer, även i de fall där de gick på samma skola eller fritidsgård. Ungdomarna beskrev hur de själva fick ta ansvaret för att etablera kontakter utanför gruppboendet och skolklassen, berättar Ulrika Wernesjö.

Att komma som ensamkommande till Sverige innebär att bli tilldelad en god man. Här kan ungdomarna komma i kontakt med ett flertal vuxna inom socialtjänst, gruppboenden och skola som har i sitt uppdrag att jobba med gruppen och ge stöd och omsorg. I stället för att vända sig till vuxna, beskrev många av dem att de fann eventuellt stöd och hjälp av andra ungdomar, som var eller varit i samma situation. Dessutom visar avhandlingen hur ungdomarna på olika sätt förstår och förhåller sig till negativa och rasifierande konversationer om ”invandrare” och ”flyktingbarn”. Avhandlingen visar på komplexiteten av tillhörighet, genom att peka på hur ungdomarna skapar hemvist i sin vardag, samtidigt som de i vissa sammanhang och platser begränsas och upplever sig utestängda från gemenskapen.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

FOTO: SAVE THE CHILDREN/RÄDDA BARNEN

Syrianska flickor vid flyktingläger i Jordanien.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Fakta om CRA CRA är en metod som bottnar i KBT, och som arbetar både med klientens missbruk och med boende, arbete, fritid och sociala nätverk. Den är avsedd för vuxna och ungdomar med alkohol- och drogproblem samt personer med dubbeldiagnoser, till exempel missbruk kombinerat med en psykiatrisk diagnos. I CRA använder behandlaren Motiverande samtal som stöd.

(IIHNWLYDUH YnUG I|U DONROKROEHURHQGH Fyra procent av den vuxna befolkningen, cirka 300 000 personer, uppfyller diagnoskriterierna för alkoholberoende. Alla söker inte behandling och makten över sitt drickande. Socialstyrelsen vill med nya riktlinjer göra vården mer tillgänglig och effektiv inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN, pekar på att en miljon svenskar har riskabla alkoholvanor. 600 000 personer av dessa har ett alkoholberoende. Nu finner Socialstyrelsen finner att vården inte uppfattas som attraktiv av alla som skulle behöva behandling. Dessutom finns stora regionala skillnader i möjligheterna att få god vård. Ett fåtal av landets kommuner och landsting kan erbjuda val

mellan flera psykosociala behandlingsformer. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för alkoholberoende ingår åtta rekommenderade psykosociala behandlingar. – Vi vet att missbruks- och beroendevården endast når en av fem som är beroende av alkohol. Det finns bevisat effektiva metoder som vi nu prioriterar i de nationella riktlinjerna för att göra vården mer tillgänglig för det stora flertalet alkoholberoende, säger Socialstyrelsens projektledare Maria Branting. I dag återfinns framförallt de omkring 50 000 svårt alkoholberoende i missbruks- och beroendevården. I den gruppen finns ofta påtagliga sociala problem.

MET i första hand

och frågeformulär. MET är mindre omfattande än andra psykosociala behandlingsmetoder och kräver inte psykoterapiutbildning, vilket gör att den kan erbjudas även inom primärvård och företagshälsovård. I riktlinjerna rekommenderas även kognitiv beteendeterapi, KBT, tolvstegsbehandling och community reinforcement approach, CRA (se ovan). – Det är viktigt att vården når fler eftersom dödligheten är fördubblad även vid måttligt alkoholberoende, som uppskattningsvis berör 300 000 personer, jämfört med den övriga befolkningen. Alkoholberoende orsakar också problem i familjer, i sociala sammanhang och på arbetet, säger Maria Branting. Q

I uppdateringen av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård får en metod som heter MET högsta prioritering vid alkoholberoende. Den bygger på motiverande samtal och kompletteras med medicinska test

Källa: Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, SiS, Drugnews.nu och CAN. Texten, ursprungligen från Socialstyrelsen, är redigerad och utökad av Björn Lennestig.

Nya riktlinjer våren 2015 Riktlinjerna vänder sig både till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. De innehåller rekommendationer om bedömningsinstrument, medicinska test, läkemedelsbehandling och psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av alkohol, bensodiazepiner, cannabis, centralstimulantia och opioder. Detta omfattar även läkemedelsbehandling och psykosocial behandling vid samsjuklighet. Dessutom psykosocial behandling för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Efter en remissvända publiceras Socialstyrelsens slutgiltiga rekommendationer våren 2015.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Malvahemmet

Skyddat boende fĂśr flickor och kvinnor utsatta fĂśr hedersrelaterat vĂĽld och fĂśrtryck

$1'(56621 3,/7= 81*'206+(0 '(7 /,//$ +(00(7 0(' '(1 6725$ .203(7(16(1

9lOVWUXNWXUHUDG RFK WU\JJ YDUGDJ

9L HUEMXGHU SRMNDU PHOODQ RFK nU HQ WU\JJ XWYHFNODQGH RFK YlOVWUXNWXUHUDG YDUGDJ 9L KDU I\UD SODWVHU RFK DUEHWDU LQWHQVLYW PHG GHQ PLQGUH JUXSSHQ 9L KDU HWW JRWW VDPDUEHWH PHG JUXQG RFK J\PQDVLHVNROD 9nU DPELWLRQ lU DWW JH GHVVD XQJGRPDU EnGH SODWV RFK WLG DWW XWYHFNODV L HJHQ WDNW RFK HIWHU HJHQ I|UPnJD 7UXVWRUS

9HVVLJHEUR

SHWHU#DQGHUVVRQ SLOW] VH

ZZZ DQGHUVVRQ SLOW] VH

Malvahemmet är ett HVB-hem som är inriktat pü flickor i üldern 13 t.o.m. 17 ür med skyddsbehov (med mÜjlighet att kvarbli till 19-ürsdagen). Vi tar emot flickor som behÜver skydd fÜr att de utsatts fÜr hedersrelaterat vüld och fÜrtryck, riskerar att bli eller har blivit gifta mot sin vilja. Malvahemmet är larmat och bemannat dygnet runt av utbildad personal.

Ingrid & Katrin Tel: 072-526 12 00 eller 072-526 13 00 ingrid@malvahemmet.se katrin@malvahemmet.se

www.malvahemmet.se

ZZZ KDJDJRVWRUS VH 9L lU VSHFLDOLVWHU LQRP SV\NLDWULVNW YX[HQERHQGH L NRPELQDWLRQ PHG VDPVMXNOLJKHW +DJDJnUGHQ L FHQWUDOD %nVWDG L 6NnQH *|VWRUSVJnUGHQ Sn ODQGHW L /DKROP RFK +DOODQG 9L WDU HPRW SODFHULQJDU HQOLJW 6R/ VDPW SHUPLVVLRQHU HQOLJW /37 /59 VDPW /90 HQOLJW SDUDJUDI 9L DUEHWDU PHG +6/ 'LQ GDJ lU YLNWLJ

9b/.200(1 7,// 266

HVB flickor 12-18 12-18 ür ür HVB fÜr flickor LVU § 2, 3 och och 6. 6. SoL SoL Ramavtal kommuner Ramavtalmed med 139 kommuner Telefon: 0530-301 0530-301 23 23 info@stubben.se info@stubben.se

%VFIXWXVmRMRK To VMOXMKE EVFIXWTPEXWIV *}VWX IR XMH To 8EWEZE QIH IXX XV]KKX SGL TIVWSRPMKX WX}H 7IHER To IR VMOXMK EVFIXWTPEXW HmV HY JoV IR ZIVOPMK GLERW EXX P]GOEW 3GL HY LEV LIPE XMHIR IR XV]KK OSRXEOX QIH 8EWEZE /SRXEOXE SWW J}V EXX Jo ZIXE QIV

www.stubben.se www.stubben.se

/66 9(5.6$0+(7 Peder Appelfeldt 070-4888856, Torsten Fritjofsson 070-4888853 ¡ www.tasava.se

Nianfors Bruksherrgürd ,s ,Ğž ŜŚĞƚĞŜ KĚĞŜ

ŜŚĞƚĞŜ ,Ç€Ĺ?ĹŻÄ‚Ĺś

Vi har tvü hem i Sigtuna Kommun; enheten Oden samt enheten Hvilan. Vi har spetskompetens att arbeta med romska ungdomar och en gedigen kunskap och erfarenhet av att arbeta med ensamkommande ykting ungdomar som hamnat i svür kris. Vi hüller tydliga ramar fÜr ungdomarna. Vür personal pratar münga olika sprük. FÜr mer information gü in pü http://www.essagruppen.se eller kontakta oss pü 08-678 85 00, 08-591 439 09 eller pü e-post: info@essagruppen.se

Behandlingshemmet i Hälsingland fÜr kvinnor mellan 18-50 ür med missbruksproblematik. Det familjära lilla behandlingshemmet med den varma atmosfären.

Välkomna! 0650-790 35 • www.nianfors.se

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRD FRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN

Det är människor som gör det! VÅRD SOM BRANSCHORGANISA vilar naturligtvis på demokratiska grundprinciper och vi har ingen uppfattning om vilket parti som är bäst. Det av den enkla anledningen att vi inte har, vill ha eller ska ha en politisk hemvist. Däremot har vi uppfattningar och tankar om vilka villkor och förutsättningar som vi och våra medlemmar tror är allra bäst för att vården och omsorgen i Sverige ska kunna utvecklas ytterligare och bli ännu bättre. I valrörelser lyfts ofta det negativa och det som inte fungerar fram. Det är naturligtvis helt i sin ordning, för vi vill ju alla att saker och ting ska bli bättre än vad det är. Vi som arbetar verksamhetsnära inom vården och omsorgen på olika sätt vet samtidigt att mycket fungerar bra och att en hel del faktiskt blivit och stadigt blir bättre. Vi vet också att förbättringar inte kommer av sig självt. Någon arbetar faktiskt för att de ska bli verklighet och det är i första hand engagerade människor vars drivkraft är att göra skillnad för andra som vi ska tacka och uppmärksamma. Det kommer bland annat vi i Svenska Vård att göra på vår Vårdgala i november. SVENSKA TION

Valrörelsen befinner sig i sin definitiva slutspurt och det är naturligtvis en högtidsperiod i en demokrati. Vi väljare tar nu på söndag den 14 september vårt ansvar för demokratin genom att gå och rösta. Det är en högtidsdag av flera skäl och det är viktigt att emellanåt påminna sig själv om att demokrati och inflytande långt ifrån är självklart i många länder, flera inte alls långt ifrån Sverige.

² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH ² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH

VILKA ÄR DÅ DESSA MÄNNISKOR ?

Det kan vara undersköterskan på äldreboendet eller medarbetaren vid en HVB-verksamhet. Det kan också vara den verksamhetsansvarige tillika grundare till en fristående verksamhet. Dessa är tveklöst de viktigaste tillgångarna vi har i inom vården och omsorgen idag, det oavsett om vi talar om privata, ideella, offentliga eller idéburna verksam-

heter. Överallt och alltid är det människor som gör jobbet! Därför är det så ohyggligt trist och ledsamt att den politiska debatten under det senaste året understundom mest handlat om att lösningen på problem är att exkludera verksamheter inom vården och omsorgen. Det utan någon egentlig prövning frånsett vilken driftsform en viss verksamhet har. Korrelationen mellan kvalitet och driftsform är mycket svag men den är desto starkare mellan kvalitet och engagemang. DET FINNS IDAG TUSENTALS fristående vård- och omsorgsverksamheter i Sverige som dagligen gör stor nytta och som inte vill annat än att fortsätta med det tillsammans med och i konkurrens med andra. Dessutom behöver vi fler som vågar ta steget att starta en vård eller omsorgsverksamhet och på det sättet bidra till att upprätthålla och gärna utveckla tillgänglighet, kvalitet och innovation i vård- och omsorgsbranscherna. Därför ska inte människor som vågar ta steget att utveckla en vård- och omsorgsverksamhet motarbetas eller misstänkliggöras. Däremot kan och ska det ställas krav, regelverk följas, tillsyn och uppföljning utföras. Det med syftet att vård- och omsorgstagarna får en trygg och säker vård och omsorg. I detta arbete har alla vårdgivare ett ansvar och naturligtvis ansvariga tillsynsmyndigheter liksom beställarna i kommuner och landsting. Vi kommer behöva så många positiva krafter som möjligt för att också i framtiden ha en bra vård och omsorg. Om vi vill lyckas och tillsammans skapa goda förutsättningar att möta utmaningar och kunna gå möjligheter till mötes tror jag inte att ledorden ska vara exkludera och begränsa utan snarare inkludera och uppmuntra. Dan Nilsson Förbundsdirektör Svenska Vård

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

På gång i Svenska Vård sin nysatsning. Efter flytt av kansliet till Företagarnas lokaler på Rådmansgatan 40 i Stockholm har Dan Nilsson, vår nya förbundsdirektör, installerat sig. Höstens arbete har börjat med raketfart och innehåller bland annat besök hos enskilda verksamheter, regionträffar, temautbildningar och självklart, höstens stora höjdpunkter – Svenska Vårdgalan och Trygghetsdagen. Vi planerar också att fortsätta vår dialog med IVO, Socialstyrelsen, SKL och andra viktiga myndigheter och aktörer, och vässa vår organisation ytterligare för att kunna nå ut med information om allt vi gör på Facebook, Twitter, i medlems- och nyhetsbrev med mera.

SVENSKA VÅRD FOR TSÄTTER

Kvalitetsarbete Tidigare under hösten mejlades uppdateringen av ”Handledning - ledningssystem i systematiskt kvalitetsarbete” ut gratis till de medlemmar som beställt materialet. Materialet ingår som ett led i vår strävan att stödja våra medlemmar att hålla hög kvalitet. Temautbildningar 16 september i Uppsala, håller Svenska Vård en Temautbildning med Sverker Belin, psykolog och psykoterapeut, som har utvecklat en ny föreläsning med temat ” När det onda fått fäste – om hur livsutrymmet blir kan bli stulet och återvinnas.” 15 oktober i Stockholm blir det Temautbildning med Annicka Lang, leg. psykolog och forskare, på temat ”Trygghet och växande trots trauman, går det? Annicka Lang har arbetat 20 år med ungdomsvård och migrationsrelaterade frågor för alla åldrar. 27 november kommer Tomas Theorin att föreläsa under temat ”Vad skriver vi i våra journaler?”, i Hässleholm. Mer information på vår hemsida www. svenskavard.se Regionträffar Under hösten kommer flera regionträffar att hållas. Vi började i augusti i Göteborg och den 16 september är det dags för Uppsala, 15 oktober Stockholm och 27 november Hässleholm, alla i samband med Temautbildningarna. Medlemmar och andra intresserade är välkomna för att dryfta frågor som är kopplade till att driva vårdverksamhet. Dan Nilsson vår förbundsdirektör kommer för att träffa så många medlemmar och andra som möjligt och diskutera med deltagarna vad en branschorganisation kan hjälpa till med. Mer information på vår hemsida www.svenskavard.se

Svenska Vårdgalan 5 november 2014 Inspiration, goda exempel och framtiden. Hotel Birger Jarl i Stockholm För andra året i rad anordnar vi Vårdgalan där vi vill inspirera och uppmärksamma goda exempel! Ur programmet 5 november Invigning med Charlotte Broberg, generaldirektör Vinnova Ung Omsorg. Två unga kreatörer berättar om sitt företag ”Ung Omsorg” där unga anställda besöker äldre för att förgylla deras vardag. Presentation av de nominerade till Årets Vårdgivare 2014. Järnmannen. Den paraolympiska guldmedaljören i simning, Anders Olsson berättar om sin inspirerande och berörande resa från sängbunden till elitidrottare. Galamiddag med bl.a. Ann Westin som med sin göteborgska och direkta humor skall få oss att bubbla och babbla under kvällen. Prisutdelning till Årets Vårdgivare 2014 och Svenska Vårds Hederspris 2014.

Trygghetsdagen 6 november 2014 Hotel Birger Jarl i Stockholm Varje dag inträffar incidenter inom vård och omsorg som skapar rädsla, frustration och en känsla av att man inte räcker till. Incidenter där man tvekar om vilket ansvar och vilken befogenhet man har och där någon kan råka illa ut. Trygghetsdagen vill belysa komplexiteten och svårigheterna i dessa frågor med den tydliga målsättningen att trygghet skall gälla för alla i vårdmiljön, vårdtagare, medarbetare och vårdgivare. Ur programmet 6 november Fallbeskrivningar direkt från verkligheten med tre erfarna vårdgivare. Panel med bl.a. IVO, Arbetsmiljöverket, Polisen m.fl. Petra Björne fil dr i kognitionsvetenskap föreläser om olika metoder att förebygga hotfulla situationer. David Eberhard psykiater, författare och debattör som bl.a. gett ut boken ”I Trygghetsnarkomanernas land”. David är känd för att röra om i grytan och ställa allt på huvudet.

Välkomna till givande dagar för personal och ledning! Dagarna kan bokas var för sig eller tillsammans. Mer information och anmälan via vår hemsida www.svenskavard.se

Konferenser 5-6 november arrangerar vi Svenska Vårds Vårdgala och Trygghetsdagen. Dagarna är öppna för alla och kan bokas var för sig. För mer information, se annonsen till höger eller gå in på www.svenskavard.se

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

ZZZ VYHQVNDYDUG VH² 6YHQVND 9nUG ²

Det var mycket spring i benen på Fittja äng i Botkyrka några dagar i juni. Då arrangerade Korpen och kommunen ett sommardagläger för barn med särskilda behov. Paddling på Albysjön var nog mest populärt. TEXT OCH BILD: BJÖRN LENNESTIG

Många barn får inget miljöbyte på sommarlovet. Därför bjöd Korpen Huddinge-Botkyrka, i samarbete med Botkyrka kommun, in till ett sommardagläger. Under fyra dagar fick flickor och pojkar från sju till tolv år prova på ett halvdussin sportgrenar. Inbjudan gick till alla barn som är hemma på skolledigheten. Men fokus låg på barn med särskilda behov och familjer med svag ekonomi. Ett fyrtiotal unga kunde utifrån sin förmåga ta del av fotboll, baseboll, parkour, dans, gymnastik, simning och paddling i kanadensare. En av dagarna blev det i dubbel bemärkelse ett spännande vågspel på Albysjön. Naturens makter bjöd på mycket stark blåst, trots vindkänsliga kanadensare som skulle tillbaka till Fittjabadets strand. Allt gick väl, och det var ett äventyr i sig. Lägrets eldsjälar Eva Kajander, Korpen, och Iréne Cederborg, Botkyrka kommun, pratade ihop sig om evenemanget redan i fjol. De fick stort stöd och uppmuntran från kommunen. De såg till att anhörigorganisationen Attention gav de unga ledarna en mångfasetterad utbildning. Den innehöll hur man möter barn från olika kulturer, barn med intellektuella funktionsnedsättningar respektive olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. – Jag är väldigt glad över att se energin hos ledarna, och rörd över glädjen hos barnen, sa Eva Kajander. Iréne Cederborg förtydligar att det är särskilt viktigt att ha många ledare vid ett sådant läger. De behövs för att somliga barn hade just en del av dessa funktionsnedsättningar. – Dessutom handlar det om ekonomiska resurser. Alla har inte 150 kronor att betala för lägret. Arrangörerna har till och med ordnat med transport till och från lägret för de barn som behöver. Lägret har även fått bidrag av stiftelser och lokala företag. Q

6RPPDU

OlJHU ² HWW VSlQQDQGH YnJVSHO

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

”Alla har inte 150 kronor att betala för lägret.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

,QJHQ VMlOYPRUGVULVN YLG DGKG OlNHPHGHO En ny studie frĂĽn Karolinska Institutet visar att läkemedelsbehandling mot adhd inte medfĂśr nĂĽgon Ăśkad risk fĂśr självmordsfĂśrsĂśk och självmord, vilket man tidigare befarat. Snarare kan det ha en skyddande effekt. – VĂĽrt arbete visar pĂĽ flera olika sätt att adhd-läkemedelsbehandling med stĂśrsta sannolikhet inte kan kopplas till en Ăśkad risk fĂśr självmordsfĂśrsĂśk och självmord, säger Henrik Larsson, forskare vid institutionen fĂśr medicinsk epidemiologi och biostatistik, som lett studien. Resultaten frĂĽn registerstudien, som publiceras i British Medical Journal, pekar snarare pĂĽ att adhd-läkemedel har en skyddande effekt. Tidigare forskning har indikerat att behandling med adhd-läkemedel skulle kunna Ăśka fĂśrekomsten av självmordstankar. Studierna har

dock varit smü och/eller de metoder som använts begränsade, vilket gÜr resultaten osäkra. FÜr att skapa klarhet i frügan har forskare vid Karolinska Institutet med hjälp av nationella patientregistret identifierat samtliga personer i Sverige som diagnostiserats med adhd mellan 1960 och 1996, totalt 37936 personer. Dessa fÜljdes sedan under üren 2006-2009 avseende läkemedelsbehandling och händelser som kunde kopplas till självmordsfÜrsÜk eller självmord. Bland annat jämfÜrdes personer med adhd under perioder med och utan läkemedelsbehandling. Forskarna kunde dü konstatera att det inte finns nügot bevis fÜr att behandling med adhd-läkemedel Ükar risken fÜr självmordsfÜrsÜk/självmord. En styrka i den nu publicerade studien är att alla individer jämfÜrts med sig själva, eftersom man pü detta sätt tar hänsyn till skillnader mellan de som medicinerar och de som inte gÜr det.

I mĂĽnga epidemiologiska studier om risker med läkemedel misslyckas man med att kontrollera fĂśr skillnader mellan de som medicinerar och de som inte gĂśr det. – Eftersom de som behandlas med läkemedel vanligtvis är mer allvarligt sjuka än de som inte behandlas, kan detta leda till att man felaktigt kopplar ihop en viss risk med läkemedlet snarare än med bakgrundsfaktorer, säger Henrik Larsson. Forskningen har finansierats av bland annat VetenskapsrĂĽdet, Ă…ke Wibergs Stiftelse, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i epidemiologi samt ForskningsrĂĽdet fĂśr hälsa, arbetsliv och välfärd. Q Källa: Karolinska Institutet. Texten är bearbetad av BjĂśrn Lennestig.

1HXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU EOLU HWW KLQGHU I|UVW QlU RPJLYQLQJHQ LQWH I|UVWnU VDNQDU NXQVNDS HOOHU PLVVO\FNDV PHG DWW DQSDVVD PLOM|HUQD RFK VNDSD WU\JJKHW 9L HUEMXGHU LQVDWVHU I|U 13) 1HXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQ VQHGVlWWQLQJDU VRP 'DJYHUNVDPKHW /66 %RHQGH I|U YX[QD RFK EDUQ 6R/ /66 .ROORYHUNVDPKHW /66 RFK .RUWWLGVYHUNVDPKHW /66

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Norrköping ! dsfritt!

tna å frukost, s o K ka er p

hfi jud l Vi b nch oc anta lu nsat grä ! Be latser p

Obs

Välkommen till

HVB/LSS-Dagen i Norrköping!

Torsdagen den 20 november 2014 på Louis de Geer konsert & kongress i Norrköping Vi bjuder på en inspirerande och utbildande branschdag inom HVB och LSS för dig som är verksam inom socialtjänsten, kriminalvården eller motsvarande. Träffa utställande HVB- och LSS-verksamheter från hela landet, ta del av nyheter i branschen och lyssna på tankeväckande föreläsare som Bengt Westerberg med flera. Mer information om programmet och anmälan på: www.hvbguiden.se

Arrangörer: HVBGuiden.se LSSGuiden.se HVB&LSS Världen

Bengt Westerberg

Kerstin Kristensen

Per-Erik Lundberg

Thomas Nybom och Peter Strålman

6,6 81*'20$5

1V[QS\ PWXX WKP TqVO\IV 2IO [Q\\MZ PqZ WKP \qVSMZ Xs ITT [SQ\ [WU RIO ORWZ\ /sZ QV\M I\\ PIV\MZI qZ ITTLMTM[ N Z [\WZ\ 5QV NIUQTR [WU RIO PIZ [sZI\ ITTI \QUUIZ ]\I^ JZsS º<I ITTI LQVI [ISMZ ;6g44) JIZI sS º hZI\IT I^ sVOM[\ RIO SqVVMZ JIZI [WZO 2IO ^sOIZ QV\M ^Q[I [TqXXMZ QV\M QV VsV Q UQV JWZO . Z Q UQV ^qZTL qZ RIO ;I\IV WKP N Z\RqVIZ JIZI [SQ\ WKP QVOMV WZSIZ Ta[[VI [S]TTM RIO ^IZI ^qZL ITT\ [TQ\' 2IO \ZqNNILM MV SqZ ^qV PIV[ VIUV qZ @IVWZ 5M\ILWV PM\MZ PIV[ XWTIZM WKP [PQ\ ^IL JZI RIO UsZ 5MV UsVILMZVI Z][IZ WKP TQ^M\ OsZ N ZJQ 7KP RIO N ZTWZIZ ITT\QVO UMV LM\ [SQ\MZ RIO R] Q > SqUXIZ UW\ MV Å MVLM [WU qZ JWZ\WU ITT SWV\ZWTT ,MV PIZ Ns\\ W[[ I\\ JTQ SITTI PsTTI UqVVQ[SWZ Xs PsTT >sZ [R]SLWU LMV qZ SZWVQ[S *MZWMVLM LM[[ VIUV 7U ^Q QV\M ^sOIZ \QTTNZQ[SVI JTQZ L LMV ^sZIV PIUV >Q PIZ MV LRq^]T Xs ^sZ I`MT [WU [\aZ ^IZ\MVLI [\MO 0IV [SZQSMZ ]\ SWUUIVLWV WKP 2IOM\[ TqVO\IV \MO >Q N TRMZ PWVWU [TI^Q[S\ ^Q OMZ PIV ^sZI TQ^ 0IV [\aZ W[[ ZIS\ UW\ L LMV UML ITT\ N Z [VIJJI STQ^ 5MV P]Z [^IZ\ LM\ qV ^MZSIZ [s Å VV[ LM\ VsV\QVO UMZ 7I^[M\\ WU PWXXT [PM\ qZ LM\ MVLI [WU ^Q [MZ ,M\ UW\\W ^Q Ns\\ TaLMZ" *IZI N Z QLIO 1LIO [SI RI ^I VaS\MZ N Z I\\ 2IO qZ 2IO )\\ SVIZSI qZ M\\ ]XXLZIO MV ZM[I ]\IV UsT >Q S XMZ M\\ XIZ T \QTT WKP [SZQSMZ Tq\\I\ [SsT >Q[[\ Å VV[ LM\ MV [\WZ N ZLMT · UIV [TQXXMZ SqVVI Vs\ 5MV LM\ qZ NIV [s TsVO\ NZsV ^qZ\ LM\ TQ^M\ qZ N Z SWZ\ <PMZM[I

Statens institutionsstyrelse ger årligen ut en bok där tonåringar från SiS ungdomshem sätter ord på sina tankar i korta berättelser. Texterna är inte redigerade grammatiskt, men mycket läsvärda. Boken ”SiS unga berättar” kan beställas utan kostnad från www.stat-inst.se.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

webbaserat behandlingsstöd – av och för vårdare IT-stödet som växer med verksamheten

VAD ÄR

OKEJ?

Rädda Barnens Föräldramejl och Föräldratelefon – ditt bollplank för föräldralivets svåra frågor.

Ring 018-56 54 95 och boka en demo, eller besök www.rattspar.se.

Föräldramejl: foraldrar @ rb.se Föräldratelefon: 020-786 786 Att vara förälder är en utmaning, men sitt inte ensam med din oro! Alla är välkomna att höra av sig, både om små och stora problem. Vi som svarar är själva föräldrar utbildade av Rädda Barnen och vi har gott om livserfarenhet att dela med oss av. Så mejla eller ring! Föräldratelefonen är öppen måndag – fredag kl 18.00 –21.00 och lördagar kl 13.00 –16.00. Samtalen är anonyma och kostar bara en samtalsmarkering. Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt.

Posttidning B HVB&LSS Världen 3 - 2014

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

& LSS HVB VÄRLDEN

3-2014 pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Vi betar m sa ar d me d ka Vår Svens

Nu öppnar Nenya

- för unga pojkar med missbruk Könsindelad spelmarknad Rikard Wicksell om evidens ”Moment 22” blev ny drogbehandling Skyddat boende i 100 år

Nenya ligger i Höör i Skåne och har åtta platser.

För mer information och förfrågningar: Christina Eriksson, 070-950 65 98 Peter Engelin, 070-289 20 48

www.baggium.se

Gillberg:

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Målgrupp Pojkar och unga män 15 -19 år med drogproblematik. De saknar stöd från familjen, saknar sysselsättning och bostad, har bristande nätverk med skadade och brustna relationer. Behandling Vi tar reda på orsakerna till missbruket. Motivation skapas genom (MI) och vi stödjer pojkarna i att se fördelarna med att vara drogfri. Vi arbetar med Haschavvänjningsprogrammet och erbjuder (B)ART som har fokus på integration och innanförskap för de pojkar och unga män som t.ex. är ensamkommande.

Vart tionde barn

funktionsnedsatt

Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.