HVB&LSS Världen nr2 - 2014

Posttidning B HVB&LSS Världen 2 - 2014

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

/66 +9% 9b5/'(1

7HPD YnOG /DGGDGH RUG HQ PDNWIUnJD %ULVWHU YLG UHODWLRQVYnOG .YLQQRU OHGHU YnUGHQ

1X |SSQDU 1HQ\D

SULV NU

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

9L VDPDUEHWDU PHG 6YHQVND 9nUG

I|U XQJD SRMNDU PHG PLVVEUXN Nenya ligger i Höör i Skåne och har åtta platser.

ZZZ EDJJLXP VH

% DUQDG|G

FOTO: INGEBORG ØIEN THORSLAND/NTB/TT

)|U PHU LQIRUPDWLRQ RFK I|UIUnJQLQJDU Christina Eriksson, 070-950 65 98 Peter Engelin, 070-289 20 48

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

0nOJUXSS Pojkar och unga män 15 -19 år med drogproblematik.

De saknar stöd från familjen, saknar sysselsättning och bostad, har bristande nätverk med skadade och brustna relationer. %HKDQGOLQJ Vi tar reda på orsakerna till missbruket. Motivation skapas genom (MI) och vi stödjer pojkarna i att se fördelarna med att vara drogfri. Vi arbetar med Haschavvänjningsprogrammet och erbjuder (B)ART som har fokus på integration och innanförskap för de pojkar och unga män som t.ex. är ensamkommande.

² RNODUD G|GVIDOO

Besök

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

VAD ÄR

Rädda Barnens Föräldramejl och Föräldratelefon – ditt bollplank för föräldralivets svåra frågor.

Föräldramejl: foraldrar @ rb.se Föräldratelefon: 020-786 786 Ge Åke någon annan än sig själv att umgås med.

Många äldre lider av ensamhet. Därför besöker Röda Korsets frivilliga varje år tiotusentals människor – kanske för att läsa, promenera eller bara prata. Med ditt bidrag kan fler människor få besök av någon som bryr sig.

Att vara förälder är en utmaning, men sitt inte ensam med din oro! Alla är välkomna att höra av sig, både om små och stora problem. Vi som svarar är själva föräldrar utbildade av Rädda Barnen och vi har gott om livserfarenhet att dela med oss av. Så mejla eller ring!

Föräldratelefonen är öppen måndag – fredag kl 18.00 –21.00 och lördagar kl 13.00 –16.00.

Samtalen är anonyma och kostar bara en samtalsmarkering.

Sms:a ALDRIG ENSAM till 72 900 för att skänka 100 kronor eller ge din gåva på bg 900-8004.

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt.

6W|GWHOHIRQ I|U GLJ VRP KDU XSSOHYW KRW YnOG HOOHU VH[XHOOD |YHUJUHSS 5LQJ XWDQ NRVWQDG gSSHQ G\JQHW UXQW 'X NDQ YDUD DQRQ\P 9L KDU W\VWQDGVSOLNW 9LOO GX YHWD PHU" %HV|N JlUQD NYLQQRIULGVOLQMHQ VH

.YLQQRIULGVOLQMHQ GULYV DY 1DWLRQHOOW FHQWUXP I|U NYLQQRIULG Sn XSSGUDJ DY UHJHULQJHQ

,QQHKnOO ¾6DPKlOOHWV VW|G WLOO YnOGVXWVDWWD NYLQQRU PnVWH YDUD WLOOJlQJOLJW I|U DOOD ¾ Anna Berglund, läkare och forskare, vid Nationellt centrum fÜr kvinnofrid, pekar pü att samhällets stÜd till vüldsutsatta kvinnor även gäller dem med funktionsnedsättning.

Utred er oklara dÜdsfall bland barn Tre välrenommerade barnläkare vill ha er utredningar vid barnadÜd

Kvinnor leder vürd och omsorg I vürd- och omsorgsbranschen är er än hälften av ledarna kvinnor

NeurofÜrbundet växer NeurofÜrbundets ordfÜrande Lise Lidbäck vill ha en jämlik omsorg Üver hela landet

Laddade ord – en maktfrüga Funktionsnedsättning som term handlar ocksü om makt och ideologi

Tema vüld – brister vid relationsvüld Myndigheterna känner oftast till att kvinnan är utsatt fÜr vüld

Funktionsnedsatta kvinnor vĂĽldsdrabbade Dessa kvinnor behĂśver ett mer professionellt bemĂśtande

Vüld och hälsa Vüldsutsatta har sämre hälsa senare i livet

/lV GHVVXWRP RP

• Barnminister Maria Larsson vill infÜra barnkonventionen i lag, sid 11 • Snabba insatser dämpar psykisk ohälsa som vuxen, sid 16 • Multiproblematik inom kriminalvürden, sid 22 • Ingen upprepning av vüldsbrott med ny metod, sid 28 • Narkotikahund allt vanligare pü HVB, sid 32 • Familjehemsmetoden BRAfam nu i skarp drift, sid 38 • Svenska Vürds Patrik Ulander lämnar Üver till Dan Nilsson, sid 34 • Färre yngre män riskdricker alkohol, sid 48 • Ungdomar frün SiS behandlingshem skriver direkt frün hjärtat, sid 50

1U

+9% /66 9b5/'(1

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna BesĂśksadress: Hagahuset, RĂĽsundavägen 1, Solna Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, FalkĂśping GraďŹ sk form: Helena WikstrĂśm Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: BjĂśrn Lennestig, chefredaktĂśr, bjorn@hvblssvarlden.se Patrik Ulander, Annika Ogaard.

Annonsbokning: Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93, susanne.backman@compro.se Annonsmaterial: Eva SjĂśkvist, 08-459 24 35, trafďŹ c@hvblssvarlden.se

Š 2014 Compro Media AB ISSN 2001-2713 Åsikter framfÜrda i denna tidning delas inte nÜdvändigtvis av redaktionen. FÜr ej beställt inskickat material frünsäger vi oss allt ansvar.

Ny tidning frĂĽn KYEJXLGHQ VH &

OVVJXLGHQ VH +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.

Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling. Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se Ängelsbergsv. 27 737 90 Ängelsberg Tel. 0223 - 477 70 Fax: 0223 - 477 79 www.bergslagsgarden.se info@bergslagsgarden.se

/HGDUH %M|UQ /HQQHVWLJ &KHIUHGDNW|U

%DUQDG|G Ăśvergrepp och laddade ord NOG Ă„R DET MĂ„RKLIGT ATT Ă–VERGREPP alltid stĂĽr pĂĽ dagord-

ningen. Sedan AlsnÜ stadga frün 1280 har Sverige haft lagar om kvinnofrid, hemfrid, kyrkofrid och tingsfrid. Det här numret av HVB & LSS Världen har därfÜr ett antal temaartiklar om vüld i olika former. Det rÜr sig om Üvergrepp mot barn och kvinnor i nära relationer samt mot personer med funktionsnedsättningar.

Oftast är en man fÜrÜvaren, men inte alltid.

DÜdligt vüld mot barn ägnas särskilda granskningar. Nu hävdar tre framstüende barnläkare att alltfÜr fü oklara dÜdsfall utreds bland barn i Sverige. Socialstyrelsen gÜr dessa särskilda dÜdsfallsutredningar när ett barn avlidit pü grund av brott. Syftet är att fÜreslü ütgärder som fÜrebygger att barn inte far illa.

Barnläkarna, Klara Lahne, Gabriel Otterman och Staffan Janson, tycker det är anmärkningsvärt att 34 barn avlidit under samma tidsperiod som Socialstyrelsen endast utrett 22 barn. Barnläkarna skissar pü att Sverige skulle kunna granska 150 fall per ür, vilket skulle kunna fÜrebygga riskfaktorer, som fÜrsummelser/omsorgssvikt av olika slag. De tre läkarna kan luta sig mot att fler länder i Europa och att nügra svenska myndigheter ocksü vill granska bredare.

DETTA FĂ…R MIG ATT TĂ„NKA PĂ… fĂśrfattaren Stig Dagerman som

1948 skrev novellen Att dÜda ett barn; faktiskt en PR-text fÜr düvarande trafiksäkerhetsmyndigheten. Här fÜljer en kraftigt kortad version, men kvar finns en klar glans av Dagermans rena och avskalade prosa: �Det är den lyckliga morgonen till en ond dag, ty denna dag skall ett barn dÜdas i den tredje byn av en lycklig man. Ännu sitter barnet pü golvet och knäpper sitt livstycke‌�. �‌innan han stiger in i bilen stür han ett Ügonblick framfÜr kylaren som gnistrar i solen och nyter av glansen och doften av bensin och hägg. Det faller ingen skugga Üver bilen och den blanka kofüngaren har inga bucklor och inte heller är den rÜd av blod.�

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

�Ty sü obarmhärtigt är livet konstruerat att en minut innan en lycklig man dÜdar ett barn, är han ännu lycklig och en minut innan en kvinna skriker av fasa, kan hon blunda och drÜmma om havet och den sista minuten i ett barns liv kan detta barns fÜräldrar sitta i ett kÜk och vänta pü socker och tala om sitt barns vita tänder‌� �Efterüt är allting fÜr sent. Efterüt stür en blü bil pü sned Üver vägen och en skrikande kvinna tar handen fÜr munnen och handen blÜder. Efterüt Üppnar en man en bildÜrr och fÜrsÜker stü pü benen fast han har ett hül av fasa inom sig.� �Tiden läker inte ett dÜdat barns sür och den läker düligt smärtan hos en mor som glÜmt kÜpa socker och skickat sitt barn Üver vägen fÜr att lüna och lika düligt läker den üngesten hos en en güng lycklig man som dÜdat det.�

NU TILLBAKA TILL DÖDSFALLSUTREDNINGARNA. Socialstyrelsen skriver i sitt svar till HVB & LSS Världen, att den inte utreder vid �en trafikolycka där nügon dÜms fÜr vüllande till annans dÜd, eller dü ett barn har dÜdats av en person som inte har nügon koppling till barnet eller familjen.�

Skulle en bilolycka, som den Dagerman gestaltar, fÜranleda en granskning? Ja, sannolikt om fÜraren dÜms fÜr vüllande till annans dÜd. Barnläkarna konstaterar att nuvarande svensk lag endast gäller dÜdsfall i samband med brott; underlaget av fall som granskas är fÜr litet.

Ett utÜkat antal dÜdsfallsutredningar skulle kunna fÜrhindra liknande dÜdsfall, grav misshandel och svüra olycksfallsskador hävdar de tre barnläkarna. ÅRETS ANDRA NUMMER av HVB & LSS Världen är packad med nyttig och intressant läsning om kvinnor som leder vürden, diagnoser som sprükligt laddad maktfrüga, besÜk hos växande NeurofÜrbundet, en positiv behandlingsmetod fÜr HVB, bland mycket annat. O

Sveriges stÜrsta sÜktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Redaktionen tar gärna emot tips pü reportage. Mejla artikelfÜrslag till bjorn@hvblssvarlden.se

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Tranebergs dagliga verksamhet/Funkis:

Har du rätt till insatsen daglig verksamhet enligt LSS§9?

• Vill du ha en daglig verksamhet i en teckenspråkig miljö?

• Vill du arbeta i butik?

• Vill du göra praktik på ett företag?

Texttelefon: 08-680 22 12 Via texttelefoni: 020- 600 650, ange 08-680 22 12 Mobil: 072-742 49 69 (endast sms) Bildtelefon: tranebergsdv@sip.omnitor.se * Anna Racki, samordnare: Mobil: 072-742 49 64 (endast sms) E-post: anna.racki@helalivetomsorg.se Eva Eriksson, arbetskonsulent Mobil: 072-742 49 62 E-post: eva.eriksson@helalivetomsorg.se *

Hos oss finns det lediga platser!

Välkommen att kontakta oss eller biståndsbedömaren på din stadsdelsförvaltning.

* Den här e-postadressen skyddas mot spambots.

Du måste tillåta JavaScript för att se den.

9LOO GX RFNVn V\QDV KlU"

!

Kontakta Susanne Backman på 0175-615 11 eller susanne.backman@compro.se

"""# #

+9% /66 9b5/'(1

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Sommardagläger på Fittjaängen 16-19 juni 2014 ÀLFNRU RFK SRMNDU nU L %RWN\UND .RUSI|UHQLQJHQ +XGGLQJH %RWN\UND L VDPDUEHWH PHG %RW N\UND NRPPXQ DUUDQJHUDU HWW VRPPDUGDJOlJHU I|U EDUQ PHG VlUVNLOGD EHKRY VRP ERU L %RWN\UND 6\IWHW lU DWW XQGHU GDJDU PRWLYHUD RFK ORFND WLOO I\VLVN DNWLYLWHW XQGHU OHGQLQJ DY XWELO GDGH XQJD OHGDUH %DUQHQ InU SURYD Sn UROLJD RFK VSlQQDQGH DNWLYLWHWHU L IRUP DY ROLND EROOVSRUWHU SDUNRXU GDQV J\PQDV WLN VLPQLQJ NDQRW OlUDQ RP NQRSS RFK NURSS RFK PDVVRU DY |YHUUDVNQLQJDU RFK DQQDW VNRM $YVLNWHQ lU DWW |SSQD G|UUDUQD WLOO GHW ORNDOD I|UHQLQJVOLYHWV YDUGDJOLJD YHUNVDPKHW $WW EDUQHQ VNDOO KLWWD VLQ IDYRULWLGURWW VDPW Sn OlQJUH VLNW I|UKRSSQLQJVYLV JH GHP HQ P|MOLJKHW WLOO HQ KnOOEDU KlOVD .URQSULQVHVVSDUHWV VWLIWHOVH 6NDQGLD ,GpHU I|U OLYHW 6WLIWHOVHQ 2VFDU +LUVFK 0LQQH %\JJQDGVWLIWHOVHQ 6 W (ULNV %RWN\UNDE\JJHQ VDPW %RWN\UND NRPPXQ VW|GMHU OlJUHW HNRQRPLVNW 0HG YlQOLJ KlOVQLQJ (YD .DMDQGHU 8WYHFNOLQJVNRQVXOHQW .RUSI|UHQLQJ +XGGLQJH %RWN\UND H SRVW LQIR#NRUSHQ KXGGLQJHERWN\UND VH WHOHIRQ

Barnläkare:

8WUHG Ă HU

RNODUD G|GVIDOO EODQG EDUQ Socialstyrelsens utredningar om barn som dÜtt pü grund av brott räcker inte.

Det anser tre välrenommerade barnläkare. De hävdar att alltfÜr fü oklara dÜdsfall utreds bland barn i Sverige.

TEXT: BJĂ–RN LENNESTIG

De tre läkarna hävdar att det sker oklara dÜdsfall som inte ingür i Socialstyrelsens dÜdsfallsutredningar. De pekar pü att Socialstyrelsens granskningar endast begränsas till dÜdsfall som har samband med brott. Även andra rapporter bekräftar läkarnas oro.

Socialstyrelsen gÜr särskilda dÜdfallsutredningar när barn har avlidit pü grund av brott, och när en vuxen dÜtt med anledning av brott i en närstüende relation.

När rättsprocessen är avslutad underrättas Socialstyrelsen om dessa dÜdsfall. Syftet med utredningarna är att fÜreslü ütgärder som fÜrebygger att barn inte far illa och att en vuxen i nära relation inte utsätts fÜr vüld.

Emellertid anser de tre barnläkarna att alltfÜr fü oklara dÜdsfall bland barn utreds i Sverige.

Klara Lahne, läkare, och Gabriel Otterman, Üverläkare, büda vid Barnskyddsteamet, Akademiska sjukhuset i Uppsala, samt Staffan Janson, barnläkare och senior professor vid Karlstads respektive Örebro universitet, skriver om detta i Läkartidningen.

DÜdsfall till fÜljd av yttre orsaker och dÜdsfall som är ofullständigt definierade borde inkluderas i svenska dÜdsfallsutredningar av barn. Det skulle troligen Üka mÜjligheten till fÜrebyggande ütgärder. Barnläkarna anser att varje güng ett barn avlider eller blir skadat till fÜljd av misshandel eller fÜrsummelse/omsorgssvikt är det en tragisk händelse. – Med multidisciplinära granskningar av dÜdsfall och allvarliga skador bland barn kan man identifiera och fÜrebygga samt dra lärdomar fÜr att fÜrhindra att liknande händelser sker igen.

liga skador hos barn har bidragit till att myndigheter i England och Wales nu samverkar i früga om konkreta ütgärder och fÜrändringar i arbetsprocesser. Det har tillkommit münga positiva effekter, hävdar läkarna.

De tre läkarna är Üvertygade om att det svenska dÜdorsaksregistret bär pü dÜdsfall som varit fÜrknippade med faktorer som kunnat fÜrebyggas. DÜdsfall under oklara omständigheter hÜr till just de faktorer som engelska och walesiska dÜdsfallsutredningar finner mÜjliga att fÜrebygga. – Det är anmärkningsvärt att 34 barn avlidit till fÜljd av Üvergrepp under samma tidsperiod som endast 22 barn inkluderats i Socialstyrel-

Brittiskt arbetssätt Likartade granskningsprocesser pügür redan i münga länder, püpekar läkarna. Dessa granskningar har bidragit till fÜrebyggande ütgärder fÜr att skydda och främja barns hälsa och livsvillkor.

Barnläkartrojkan refererar till England och Wales som sedan 2008 gÜr multiprofessionella granskningar av alla dÜdsfall bland barn, oavsett orsak.

En djupare granskning tar vid när det finns misstanke eller vetskap om misshandel eller omsorgssvikt i samband med ett dÜdsfall. Det kan man ocksü gÜra när ett barn blivit allvarligt skadat till fÜljd av misshandel eller omsorgssvikt, men inte avlidit.

Dessa granskningar vid dĂśdsfall och allvar-

â€?‌ identiďŹ era och fĂśrebygga samt dra lärdomar fĂśr att fĂśrhindra att liknande händelser sker igen.â€?

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Staffan Janson är professor och en av landets mest erfarna barnläkare. Med stort engagemang för barns livsvillkor är han bland annat knuten till Barnrättsakademin.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

sens skyddsutredningar enligt lagstiftningen.

De ofullständigt definierade dödsfallen lämnar per definition frågetecken, men inte nödvändigtvis de som orsakats av yttre faktorer, skriver rapportförfattarna.

Utöka granskningen Barnläkarna skissar utifrån dödsfallsutredningarna, och allt annat lika, att i Sverige skulle 150 fall kunna granskas per år. Dessa granskningar bör vara möjliga att klara av på nationell eller regional nivå.

Det är inte bara dessa barnläkare som är oroliga för arbetet med dödsfalls- och skadeutredningar. 2001 föreslog kommittén mot barnmisshandel bredare utredningar, även Läkartidningen fann i en artikel 2007 en ”underrapportering” av barnamord.

Statskontoret var, 2012, inne på samma tankegång som läkarna efter att ha synat Socialstyrelsens utredningar. Barnombudsmannen pekade 2013 i en debattartikel på frågan om utvidgade skyddsutredningar.

Barnläkarna konstaterar avslutningsvis att nuvarande svensk lag endast gäller dödsfall i samband med brott; underlaget av fall som granskas är för litet: – En utökning av dödsfallsutredningarna skulle kunna ge bättre förutsättning att hitta förebyggbara faktorer, och sätta in åtgärder för att förhindra liknande dödsfall, grav misshandel och svåra olycksfallsskador. Q

Omsorgssvikt med mera När föräldrar inte har förmåga att ta hand om sitt barn kan det ta olika uttryck.

Barn som lever i omsorgssvikt har ofta ett avvikande beteende, men kan även visa kroppsliga tecken på försummelse. Alla tecken på att ett barn försummas är allvarliga, en anmälan till socialtjänsten ska alltid övervägas, förklarar läkaren Gabriel Otterman på Allmänna Barnhusets webbsida.

Med begreppen ”child death review” och ”serious case review” avses granskning vid dödsfall och allvarliga skador hos barn. Dessa har bidragit till många positiva konkreta åtgärder, förändringar i arbetsprocesser och ökad samverkan mellan olika myndigheter.

Källa: Artikeln i Läkartidningen går att läsa i sin helhet genom att söka på: Alltför få oklara dödsfall bland barn utreds i Sverige.

Socialstyrelsen svarar:

Lagen medger inte att vi utreder alla oklara dödsfall Anledningen till att vi inte utreder samtliga fall där barn har avlidit, är lagens utformning. Ett huvudkriterium är att ett brott ska ha begåtts och att barnet har avlidit med anledning av brottet.

I de fall som anges som oklara har dödsorsaken inte kunnat fastställas, det har till exempel inte kunnat uteslutas att dödsfallet inte har en medicinsk orsak. Det är alltså inget brott och vi ska då inte utreda.

Ytterligare ett huvudkriterium är att det ska finnas särskild anledning att anta att dödsfallet haft samband med något förhållande som inneburit att barnet varit i behov av skydd. Det här kriteriet innebär att vi inte kan utreda samtliga fall där barn avlidit med anledning av brott.

Det kan bland annat handla om en trafikolycka där någon döms för vållande till annans död, eller då ett barn har dödats av en person som inte har någon koppling till barnet eller familjen.

Det finns vissa särskilda skäl som kan innebära att vi ska utreda, även om inte någon döms för brott. Det gäller till exempel då förövaren tar sitt eget liv eller lider av en så pass allvarlig psykisk sjukdom att denne inte varit medveten om sitt handlande och haft uppsåt att döda.

I rapporten tar vi översiktligt upp att ett större antal utredda fall där ett barn har avlidit, troligtvis skulle innebära bättre underlag för att föreslå förebyggande åtgärder. Vi nämner även vilka andra fall som skulle kunna innefattas.

Anna Ericsson Utredare, Socialstyrelsen

Socialstyrelsens rapport Socialstyrelsen ska utreda barn som avlidit på grund av brott, och vuxna som avlidit med anledning av brott av en närstående person. Syftet är förebyggande. Myndighetens tredje, och senaste, rapport är utgiven 2014 och den har titeln Dödsfallsutredningar 2012-2013, Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Aldrig våld! Den blå boken Maria Larsson lyfter fram på bilden är en nytryckt version av Astrid Lindgrens tacktal när hon fick de tyska bokhandlarnas fredspris 1978. I talet riktar hon sig med hetta mot våld, aga och förtryckande uppfostringsmetoder, framhåller förlaget Salikon som är bokens utgivare. I Tyskland var talet mycket kontroversiellt. När Astrid Lindgren hotade med att inte ta emot priset alls, fick hon tilllåtelse att hålla talet vid prisceremonin. Året därpå, 1979, blev barnaga förbjudet i lag. Sverige var därmed först i världen.

Maria Larsson –

EDUQNRQYHQWLRQHQ L VYHQVN ODJ +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Våld och övergrepp är frågor som engagerar barn- och äldreminister Maria Larsson. Nu vill hon föra in barnkonventionen i svensk lag, och regeringen markerar hela 2014 som barnkonventionens jubileumsår.

– Vi har jobbat mycket med frågan om våld mot barn. Det är ett uppdrag man aldrig får ge upp, säger Maria Larsson till HVB & LSS Världen.

införande av lagen mot aga. Barn- och äldreministern vill dela med sig och sprida barnagalagen till fler länder.

Hon pekar även på att barnrättspolitiken är en fråga som handlar om vilket samhälle vi vill ha. Barn kan inte säga upp sina föräldrar och skaffa nya. De kan inte själva byta skola.

Övergrepp och exploatering av barn får barn- och äldreminister Maria Larsson att se rött. Regeringen avsätter tolv miljoner kronor för 2014 i en särskild handlingsplan med fokus på människohandelns många olika former.

TEXT OCH BILD: BJÖRN LENNESTIG

Samtidigt som medierna rapporterar om nya övergrepp på såväl barn som kvinnor, samlar Maria Larsson till ett möte på socialdepartementet för att markera hela 2014 som ett jubileumsår; det är 25 år sedan Konventionen om barnets rättigheter antogs.

Innan dess hade regeringen också lämnat en skrivelse om barnrättspolitiken till riksdagen. Här beskrivs genomförda åtgärder för att

”Vi behöver alla organisationer, alla eldsjälar, som driver på oss politiker. Som lägger örat mot marken, lyssnar av nya behov och skjuter skarpt på oss.” stärka barnets rättigheter och villkor i Sverige.

I den ingår även en handlingsplan för skydd av barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp.

Den så kallade Barnrättsskrivelsen innehåller 14 konkreta åtgärder som ska genomföras i år och nästa år. Inte minst handlar det om att öka kunskapen hos myndigheter och andra aktörer, som underlättar att barn kan upptäckas och få hjälp.

– Vi pekar också på hur viktigt samarbetet är mellan politiker, myndigheter och frivilliga organisationer. Vi utformar samhället tillsammans, och vi utvidgar och utvecklar barns rättigheter tillsammans, säger Maria Larsson i sitt tal.

Internationell barnkonferens Den 3-4 juni inbjuder hon till en internationell barnrättskonferens med förhoppningen att representanter från många olika länder deltar.

Samtidigt är det 35-års jubileum av Sveriges

Nej till handel och exploatering

De är beroende av att de vuxna, som i mångt och mycket bestämmer över dem, har rätt inställning.

– Ett samhälle som tar barn på allvar präglas av att det finns en ömsesidig respekt mellan vuxna och barn. Att barns rättigheter väger lika tungt som vuxnas rättigheter.

– Men låt mig säga det i klartext. Det offentliga Sverige klarar inte efterlevnaden av barnkonventionen på egen hand. Vi behöver alla organisationer, alla eldsjälar, som driver på oss politiker. Som lägger örat mot marken, lyssnar av nya behov och skjuter skarpt på oss.

Mot slutet av sitt tal har Maria Larsson en egen önskning; hon vill se barnkonventionen införlivad i svensk lag. En särskilt utredning arbetar nu med att se över detta.

– Vi har jobbat mycket med frågan om våld mot barn. Det är ett uppdrag man aldrig får ge upp, säger Maria Larsson avslutningsvis till HVB & LSS Världen. Q

Trots skärpt lagstiftning klarar samhället inte av att förhindra att barn exploateras. Tre av åtgärderna riktas mot att utbilda personal som jobbar med barn, samarbete med turismnäringen och med andra länder, dessutom information till barn om stöd och hjälp.

Maria Larsson skriver i en debattartikel på regeringskansliets webbplats att människohandel och exploatering är en komplex verksamhet. Det handlar om barn som tigger eller utnyttjas sexuellt, alternativt utnyttjas av kriminella gäng. Även HVB-hem har varit inblandade, enligt Maria Larsson.

Hon konstaterar att insatserna mot människohandel kan bli mycket effektivare om de inte knyts till en viss exploateringsform. Unicef och Rädda Barnen har länge påpekat att åtgärderna måste samlas och inte kan göras beroende av övergreppens art.

Regeringen ger länsstyrelsen i Stockholms län i uppdrag att samordna och sprida kunskap och metoder i arbetet mot människohandel i Sverige. Det handlar om att öka kunskapen hos yrkesverksamma, ett område där också Socialstyrelsen får en roll.

– Det som på lite längre sikt kan förändra verkligheten är en bred mobilisering hos allmänheten. Vi måste se till att kunskapen ökar och att det ska vara lätt att rapportera misstänkt människohandel och övergrepp. Q

Källa: Regeringskansliet, redigerat av Björn Lennestig. Sökord: Så vill vi förhindra handel och exploatering av barn.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Stödboende i lägenhet för: • unga vuxna • ensamkommande flyktingungdomar • HVB tillstånd • Stöd till varje individ efter behov

RING!

Carola Rosengård el Annika Skog 08-720 59 02 www.boamellanvard.se

Att motivera till att vilja leva. Hur?

Ny h

et!

En handbok om hur Motiverande samtal kan användas i suicidpreventivt syfte och två dagarskurs med boken som kurslitteratur.

Kursledare psykolog Liria Ortiz Info: Liria.Ortiz@gmail.com

ÖPPENVÅRD FÖR UNGA

Ring oss gärna för mer information eller frågor om placeringar. 08 -68 42 3240 www.stadsmissionen.se/oppenvard

erbjuder individuell coachning, familje- och nätverksarbete, skola/praktik och skapande verksamhet för unga i behov av en fungerande vardag.

Stockholms Stadsmission driver även Träningsboende för unga. www.stadsmissionen.se/traningsboende

Till ”Årets kvinnliga ledare inom sjukvården” utnämndes Elisabet Wennlund, Stockholms sjukhem, i bildens mitt, Årets vårdentreprenör blev Elisabet Hagert, vd, Hand & Foot Surgery Center i Stockholm, till vänster i bilden, samt Årets banbrytare, till höger, Britt-Mari Banck, sektionschef vid Självdialysen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping. Utsedda av en jury under ledning av Dagens Medicin 2013.

.YLQQRU OHGHU

YnUG RFK RPVRUJVVHNWRUQ Näringslivet tampas med jämställdhetsproblem och att få fler kvinnor på ledande positioner. Undantaget är vård- och omsorgsbranschen. Enligt en ny rapport är drygt hälften av företagsledarna kvinnor, att jämföra med övriga näringslivet som ligger på 28 procent.

Rapporten från SCB visar att nästan 7 000 kvinnor leder företag inom vård och omsorg. 54 procent av företagsledarna är kvinnor, medan de kvinnliga ledarna inom övriga näringslivet utgör 28 procent.

I dag är 93 procent av de 11 000 företagen inom privat vård och omsorg småföretag med färre än 20 anställda. Kvinnor leder både stora och små företag. Det är en starkt kvinnodominerad bransch där åtta av tio anställda är kvinnor.

Valfrihetssystem som vårdval och LOV har möjliggjort småföretagande inom sektorn.

– Vi slår övriga näringslivet med hästläng-

der. Möjligheten till privat vårdföretagande har gjort att tusentals idérika och professionella kvinnor i vården kunnat starta och utveckla företag, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, som beställt rapporten.

Dock tycker Håkan Thenelius att det borde vara ännu fler kvinnor som driver företag, med tanke på dominansen bland medarbetarna. I förlängningen anar han att politiska avgöranden kan få en negativ effekt.

Upprop för modern välfärd Enligt vårdbranschens konjunkturbarometer från SCB är dock politiska beslut det största expansionshindret för vårdföretag. Tidigare angav tre av tio vårdföretag osäkerheten om kommande politiska beslut som det främsta hindret att växa. I dag har siffran ökat till närmare fem av tio.

– Kvinnodominansen gör att hoten om begränsningar för vårdföretagen slår extra hårt mot kvinnor. Jag har svårt att få ihop att de politiker som mest högljutt ropar efter vinststopp i andra sammanhang talar varmt om jäm-

ställdhet, säger Håkan Tenelius.

För att bemöta de politiska hoten från både vänster och höger har Vårdföretagarna tillsammans med 2 000 företag startat ”Vi gör skillnad – upprop för modern välfärd”. Uppropet finns på vigorskillnad.se och på Facebook. Q

Sammanfattning av rapporten Jämställt vårdföretagande Drygt 54 procent av alla företagsledare i vård- och omsorgsbranschen är kvinnor.

• Nästan 7 000 kvinnor leder företag i vård och omsorg.

• I äldreomsorgen leder kvinnor 67 procent av företagen.

• Kvinnor leder både stora och små företag. I stort sett lika många av de största företagen, 250 anställda eller fler, har en kvinna eller man i ledningen.

• I 14 av Sveriges län dominerar kvinnor som företagsledare i vård och omsorg.

• Värmland ligger i topp när det gäller andelen vårdföretag som leds av kvinnor. Lägst är andelen i Västerbotten.

Källa: Vårdföretagarna. SCB:s rapport bygger på uppgifter om könsfördelningen bland företagsledare i den skattefinansierade vården och omsorgen. Artikeln är redigerad av Björn Lennestig.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

INOM är en ledande nordisk aktĂśr med verksamhet i Sverige och Norge inom avancerad psykiatri och psykosocialt fĂśrändringsarbete i egen regi. VĂĽr vision är att skapa en ny, hĂśgre standard inom vĂĽrt omrĂĽde med er vĂĽrdmetoder och behandlingar som bygger pĂĽ vetenskaplig grund. INOMs kvalitetsledningssystem är certiďŹ erat enligt ISO 9001:2008.

+HOWlFNDQGHYnUGáRFKEHKDQGOLQJVNHGMD &DUHPRUHHUEMXGHU+9%RFKHQNYDOL¿FHUDGYnUGáRFK EHKDQGOLQJVNHGMDPHGQHXURSV\NLDWULVNLQULNWQLQJ  I|USV\NRVRFLDOSUREOHPDWLNVDPWERHQGHQI|UHQVDPá NRPPDQGHXQJGRPDU 9HUNVDPKHWHUQDlUORNDOLVHUDGH L*|WHERUJVRPUnGHWRFKSUlJODVDYK|JVWDQGDUGPHG QlUKHWWLOOQDWXURFKVWRUDP|MOLJKHWHUWLOODNWLYLWHWHU  9lONRPPHQ

Enhetschef Enhetschef sĂśkes med ansvar fĂśr utredningshem och akut-HVB fĂśr ungdomar och unga vuxna. Stora utvecklingsmĂśjligheter.

Sista ansĂśkningsdatum 30/4 FĂśr mer information besĂśk www.inom.com/lediga-tjanster

Tel: 031-361 69 00 www.caremore.se E-post: info@caremore.se

caremoremer!

Vi bryr oss

Stiftelsen Nordia

BrunnsgĂĽrdens behandlingshem Vi är ett kvaliďŹ cerat behandlingshem, naturskĂśnt beläget pĂĽ smĂĽländska hĂśglandet, ca en mil sĂśder om TranĂĽs.

Brunnsgürden har 22 platser fÜr missbruksvürd; utredning och behandling. Vi tar emot vuxna kvinnor och män, även par.

Ă„r det ingen som fĂśrstĂĽr?

VISION UTREDNINGSHEM TÅSJÖ är ett HVB-hem fÜr unga män och kvinnor i üldrarna 15 till 21 ür. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebeteende, psykiska problem och social problematik.

Vi erbjuder: t *OEJWJEVFMM CFIBOEMJOHTQMBOFSJOH t 6USFEOJOH JOLM /1 VUSFEOJOH t *OEJWJEVFMM 1TZLPUFSBQJ t ,#5 1%5 PDI .* t 5SBVNBCFIBOEMJOH t 4VCTUJUJPOTCFIBOEMJOH t *OEJWJEVFMM NBOVBMCBTFSBE ĂŒUFSGBMMTQSFWFOUJPO t 4BNUBMTUFSBQJ NFE BMLPIPM PDI ESPHUFSBQFVU Verksamheten är *40 DFSUJmFSBE sedan ĂĽr 2000.

Vi har SBNBWUBM med drygt 180 kommuner och kriminalvĂĽrden.

BesĂśk XXX CSVOOTHBSEFO TF fĂśr mer information eller kontakta oss pĂĽ UGO och via mail JOGP!CSVOOTHBSEFO TF.

WWW VISIONUTREDNINGSHEM SE

www.brunnsgarden.se

6QDEED LQVDWVHU GlPSDU

SV\NLVN RKlOVD VRP YX[HQ Kortare besvär av psykisk ohälsa i ungdomen leder inte alltid till psykiatriska besvär i vuxenlivet. Botemedlet kan vara snabba insatser i tonåren.

Det visar en studie publicerad i medicintidskriften Lancet.

procent också göra det vid minst ett mättillfälle i vuxen ålder.

Resultaten visar att de som bara haft ohälsa kortare tid än sex månader, var risken att drabbas i vuxen ålder lägre. 39 procent av männen och 54 procent av kvinnorna som uppfyllt detta uppvisade psykisk ohälsa vid någon mätning i 25–30- årsåldern.

Studien har gjorts i Australien, och den frågar sig i vilken utsträckning psykisk ohälsa i tonåren ger återverkningar i vuxenlivet? Den finner att kortvarig psykisk ohälsa i ungdomen kan ha en gynnsam prognos i vuxenlivet och att det också råder stora könsskillnader.

Läkaren Anders Hansen har läst rapporten och refererar den i Läkartidningen. Han finner att av samtliga individer, män och kvinnor, som ingår i studien under tonåren, och uppfyller kriterier för ”mental disorder”, visar sig 60

Snabbt stöd hjälper Episoder av psykisk ohälsa i tonåren är kopplade till ökad risk för psykiatriska besvär i 25–30 års åldern. Men i många fall, särskilt när det rör sig om kortare perioder, leder de inte till psykiska problem senare i livet. Besvären är i stället begränsade till just tonåren.

En tolkning av detta är att snabba insatser för att minska varaktigheten och att begränsa konsekvenserna av psykiatrisk problematik i tonåren kan få stora effekter vad gäller att begrän-

sa psykiatrisk morbiditet senare i livet.

Anders Hansen noterar med intresse den stora andelen unga som haft psykisk ohälsa. Mer än en tredjedel av männen och mer än hälften av kvinnorna uppfyllde kriterierna vid minst en av mätningarna i tonåren.

Könsskillnaderna är omfattande. Till exempel noterades att 14 procent av männen uppfyllde kriterierna för psykisk ohälsa vid minst två mättillfällen i tonåren, jämfört med 37 procent av kvinnorna. Q Källa: Sökord: ”Läkartidningen. 2014;111:CRI6 Läkartidningen.se 2014-02-05.” Anders Hansen är leg läkare och journalist. Texten är redigerad av Björn Lennestig. Referenser: Patton G, et al. Lancet. Epub 15 jan 2014. doi: 10.1016/S0140-6736(13)62116-9

Studien pågick under 16 år Studien omfattar 1 750 individer som följts från tonåren (genomsnittsåldern var 15,5 år vid studiestarten) och framåt avseende psykisk ohälsa. De har alla undersökts under perioden 1992 till 2008 och vid åtta tillfällen, både under tonåren och upp mot 30 års ålder, skattats enligt skalan CIS-R (Revised clinical interview schedule) som fokuserar på ångest och depression.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

! dsfritt!

tna å frukost, s o K ka er p

hfi jud l Vi b nch oc anta lu nsat grä ! Be latser Obs p

Välkommen till

HVB & LSS-dagen i Malmö!

Tisdagen den 13 maj på Konserthuset i Malmö Vi bjuder på en inspirerande och utbildande branschdag inom HVB för dig som är handläggare eller beslutsfattare inom socialtjänsten.

Träffa utställande HVB- och LSS-verksamheter från hela landet, ta del av nyheter i branschen och lyssna på tankeväckande föreläsare som Kerstin Kristensen, Björn Fries med flera.

Mer information om programmet och anmälan gör du på www.hvbguiden.se/Hvbdagen

Arrangör: HVBGuiden.se LSSGuiden.se HVB&LSS Världen

NeurofÜrbundet växer, och med det självfÜrtroendet. Organisationens nya ordfÜrande Lise Lidbäck ser münga utmaningar. Inte minst fÜrsvar av LSS-reformen. NeurofÜrbundet ska büde stÜtta medlemmarna och vara med pü den offentliga dagordningen.

TEXT: BJĂ–RN LENNESTIG

Lise Lidbäck viftar med handen och kommer glatt rullande till mÜtes med permobilen; den som hon motvilligt accepterat efter flera ürs tvehügsenhet. Nu är den hennes käraste �vän�.

Hon fÜrmedlar en sprudlande energi, och likt en entreprenÜr vill hon se mÜjligheter i stället fÜr problem. Lise Lidbäck understrycker att ordfÜrandeskapet inte är en enmansrÜrelse. �Alla ska vara med i büten�, och hon vill se människor växa.

Personen für inte vara stÜrre än organisationen; sürbarheten är stor om nügot händer.

Med hennes samhällsengagemang fÜljer ocksü att üsikterna sätts pü pränt, inte bara i NeurofÜrbundets kanaler utan även i andra medier. Sannolikt trivs hon när det är büde mycket snack, och mycket verkstad.

Lise har en progressiv sjukdom, och hon kommer troligen att fü behov av personlig assistans i framtiden. – Jag vill att flera inom vürt fÜrbund ska synas utüt i olika frügor. Det ger oss styrka och arbetsglädje üt fler. Det är viktigt att ta tillvara alla medarbetares styrkor pü bästa sätt, sü att alla känner sig delaktiga.

FÜrbundets ordfÜrande driver flera hjärteämnen, till exempel neurosjukvürden och den generellt ojämlika tillgüngen till neurologer Üver landet. Hon tycker att vürden fÜr denna grupp är fÜrsummad. Sverige är näst sämst i Europa i früga om antal neurologläkare, och 70 procent av dem är Üver 55 ür.

Det bĂĽdar inte gott.

LSS under attack – Vidare rüder en ojämlikhet Üver hela landet i früga om rehabilitering, mediciner, sjukvürd och hjälpmedel. Det finns ocksü en skillnad mellan män och kvinnor. Postnumret für inte vara avgÜrande fÜr att fü hjälp, fastslür Lise Lidbäck med emfas och ett talande ansiktsuttryck.

Lise Lidbäck har nügra timmars ledsagning i veckan fÜr att kunna gÜra ärenden och att träna.

FOTO: HĂ…KAN SJUNNESSON/NEUROFĂ–RBUNDET MEDIA

Kunskap ger makt

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

DWW SnYHUND +9% /66 9b5/'(1 15 ²

”Ingen reform har historiskt sett skapat så många arbetstillfällen. Den är väl värd att värna.”

Helst skulle hon vilja ha ett statligt huvudmannaskap för rehabiliteringen, på samma sätt som i Norge. I vårt grannland finns endast en uttagningsenhet som ansvarar för allt detta.

I den bästa av världar är en sådan myndighet transparent och rättvis.

Lise Lidbäck blir riktigt upprörd när hon under senare tid sett att den tjugoåriga LSS-reformen är utsatt av attacker från flera håll. Med LSS blev gruppen med omfattande funktionsnedsättningar äntligen medborgare och inte objekt för andras omsorger.

– Vi har lagt ned mycket kraft på att få omvärlden att förstå att även vi har rätt att få leva som alla andra; att få ha ett eget liv.

Påhoppen handlar bland annat om förslag på sänkning av schablonbeloppet vid assistans.

Det finns också en del dåligt pålästa krönikörer i de stora dagstidningarna, och en ledamot i riksdagens socialutskott uttalade sig nyligen om ersättningens omfattning efter 65-årsdagen.

– Vi som utgått ifrån att LSS trots allt hade ett slags acceptans. Nu måste vi svara på utspel, som vore det i bland gatlopp med uttalanden och angrepp på LSS. Motkrafterna har som taktik att sätta olika grupper mot varandra.

Om det bara är pengaargumentet som gäller, då lyfter förbundets ordförande fram sifferexercisen. Den visar att en stor del av kostnaden för assistansen kommer tillbaka till staten i form av skatt.

Cirka 16 000 personer har personlig assistans. Uppåt 90 000 har fått jobb som personliga assistenter och försörjer sig i olika utsträckning på reformen.

LSS är jobbskapande – Mer än hälften av assistansersättningen går tillbaka till staten i form av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms. Det innebär konkret att av en miljard i utgift kommer över 500 miljoner tillbaka till statskassan. LSS är således en synnerligen jobb- och konsumtionsskapande reform.

Hon pekar på att LSS är ett mycket effektivt sätt att få personer med en annars svag anknytning till arbetsmarknaden i arbete. Det rör sig om personer, som tack vare sin personliga lämplighet, kan kvalificera sig till det viktiga arbetet som någons personliga assistent.

– I dag sprids en bild av att LSS är för dyr och skenar utan kontroll. Det kanske är lätt

att tycka om man ensidigt granskar statistiken som visar att reformen kostar mer och mer. I stället får samhället ekonomiska och mänskliga vinster samtidigt med denna reform.

– Jag vill påstå att ingen reform historiskt sett har skapat så många arbetstillfällen. Den är väl värd att värna. Nu handlar det om mänskliga rättigheter i handling, och inte meningslösa ord tryckta i en vackert formulerad konvention.

Det här resonemanget förklarar även ett par ledord inom LSS som ordföranden gärna använder: bevara och gärna utöka. Dessa betingar varandra och hon sammanfattar dem som ytterligare steg för mänskliga rättigheter.

Växande förbund Neuroförbundet driver två mycket uppskattade ombudsverksamheter, dels Diagnostödspersoner, dels Rättsombud. Möjligheten att prata med någon som har samma diagnos respektive juridisk kunskap är ovärderlig.

Med ett stort leende konstaterar Lise Lisbäck att förbundet växer. En påtaglig ändring är synlig efter årsskiftet. Nu handlar det om medlemsvärvning med målet att bli 16 000 medlemmar år 2016. Förbundet ska sätta avtryck i offentligheten, också i sociala medier.

Lise Lidbäck har på senare tid engagerat sig i politiken. Hon sitter som ersättare i hemkommunens socialnämnd, och hon bidrar med expertkunskap.

– Det behövs fler som oss i politiken. Vi borde spegla samhället. För att vara proportionellt lika med befolkningen i övrigt borde det finnas fyra ledamöter som använder rullstol i riksdagen.

Apropå hjälpmedel – hur var det när hon släppte kryckorna och övervann sin rädsla för permobilen? Jo, under tiden med kryckkäppar förvägrade hon sig delaktighet i såväl familjeliv som samhällsliv.

– Jag fick omvärdera mycket och göra upp med fördomar när det gäller hjälpmedel av olika slag, och min dömande syn på mig själv.

Mycket av det jag älskade att göra och inte längre orkade med kryckkäppar, kunde jag plötsligt göra igen.

Med permobilen kom dagen då ett hjälpmedel blev hennes ”livsmedel”. Nu kan hon vara med på familjens cykelturer, långpromenader och engagera sig i olika uppdrag.

– Utan rullstol är jag handikappad. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Två ombudsverksamheter Neuroförbundet driver två mycket uppskattade ombudsverksamheter, dels Diagnostödspersoner, dels Rättsombud.

Ombuden är rekryterade förbundsmedlemmar som med stor erfarenhet och engagemang stöttar övriga medlemmar.

Diagnostödperson är en oberoende part med stort öra, som ger råd och stöd, inte minst i kontakten med sjukvården. Rättsombuden ger fri rådgivning inom LSS, assistans, socialtjänstlagen, färdtjänst, bostadsanpassning, vårdbidrag, hjälpmedel, sjukförsäkring och vårdskador.

Neuroförbundet tidigare NHR Neuroförbundet hette tidigare Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR. Förbundet består av 85 lokalföreningar, 17 länsförbund och en distriktsförening.

Förbundet är såväl intresseorganisation som serviceorganisation och kamratorganisation. Medlemstidningen heter Reflex.

Sjukvården – valårets viktigaste fråga Svensk neurosjukvård är försummad och tillhör de sämst utbyggda i Västeuropa, anser Neuroförbundet, vars kravlista är följande: Sjukvården ska vara rättvis och tillgänglig för alla, oavsett bostadsort.

Statlig garanti för läkemedelskostnader.

Vårdgarantin ska gälla för återbesök och uppföljning.

Neurosjukvården ska arbeta i team.

Statlig garanti för regelbunden rehabilitering.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

F OTO: KRI M I NALVÅRDE N/ NI CLAS SANDBE RG

0XOWL SUREOHPDWLN LQRP .ULPLQDO YnUGHQ En mycket stor andel av de personer som döms till kriminalvård lider av psykisk och fysisk ohälsa. Många saknar också grundläggande utbildning.

Värst drabbade är de under 21 år och kvinnorna. Det visar en ny rapport som också ger viktig kunskap om behov av åtgärder.

Kriminalvården har gjort en mycket intressant kartläggning av de klienter som verkställer påföljder. Den berör faktorer som brott, antal domar, hälsa, utbildning, sysselsättning, försörjning, familjeförhållanden med mera. Redovisningen omfattar personer i anstalt och frivård – ungdomar under 21 år och kvinnor.

– Analysen är värdefull och bekräftar den bild vi redan har. Den svåra situation våra klienter befinner sig i ställer stora krav på vår personals kompetens. Den visar tydligt hur viktiga

våra insatser är när det gäller vård och behandling, säger Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg.

Analysen har gjorts med hjälp av Kriminalvårdens klientsystem och enkäter. Urvalet är cirka 3 100 klienter. Även befolkningsdata från Statistiska centralbyrån, SCB, har används för att kunna göra en jämförelse med hela riket.

Dess innehåll bekräftar i stora delar den forskning som finns på området och de insatser som redan görs.

Saknar grundskola Kriminalvården erbjuder i dag ett dussintal olika behandlingsprogram bland annat för klienter som missbrukar narkotika och alkohol, men även program som är riktade mot kriminalitet och kriminella attityder.

Problemen hos klienterna har börjat långt innan de döms till kriminalvårdspåföljd.

Hela samhället har ett ansvar när det gäller att förebygga att unga personer utvecklar miss-

bruk och kriminalitet: – Vi får ibland unga personer till oss som hoppat av skolan i andra eller tredje klass i lågstadiet. De måste fångas upp och få stöd långt innan situationen förvärras och blir så allvarlig att de till slut hamnar i Kriminalvården, säger Nils Öberg.

Kriminalvården har ett aktivt samarbete med Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, kommuner och frivilligorganisationer med flera.

– Analysen visar att våra insatser handlar om mycket mer än att ordna ett jobb. Det är flera grundläggande behov som behöver tillgodoses. Det kan vara till exempel grundskola för att en person så småningom ska kunna genomgå en yrkesutbildning. Eller det kan vara vårdinsatser av olika slag, säger Nils Öberg.

Källa: Kriminalvården, redigerad av Björn Lennestig.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

^ƂŬĞƌ Ŷŝ ĞŶ ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚ ĨƂƌ ďĂƌŶ ĞůůĞƌ ƵŶŐĚŽŵĂƌ ŵĞĚ ƐƉĞƌŐĞƌƐ ƐLJŶĚƌŽŵͬĂƵƟƐŵ͍ sŝ ŬĂŶ ĞƌďũƵĚĂ

ͻ <ŽƌƫĚƐŚĞŵ >^^ ϵΑϲ ͻ ĂƌŶͲŽĐŚ ƵŶŐĚŽŵƐďŽĞŶĚĞŶ >^^ ϵΑϴ

sŝ ćƌ ƐƉĞĐŝĂůŝƐĞƌĂĚĞ ŝŶŽŵ ĂƵƟƐŵ ŽĐŚ ƐƉĞƌŐĞƌƐ ƐLJŶĚƌŽŵ

ǁǁǁ͘ĞŶŝŐŵĂŽŵƐŽƌŐ͘ƐĞ

WůĂĐĞƌŝŶŐƐĂŶƐǀĂƌŝŐĂ WŝĞƌƌĞ ^Ğůŝŵ ĂƌŽůĂ tŝƐƚƌĂŶĚ dĨŶ͗ Ϭϴ ϳϲϴ ϮϬ ϬϬ

Boende – utredning – akutplatser – öppenvård • HVB för ungdomar i åldern 13-18 • Öppenvård med kvalificerat behandlingsarbete • ”All inclusive” – alla kostnader ingår t.ex. individuell psykoterapi, familjebehandling m.m.

• Vårt systemiska och salutogena förhållningssätt genomsyrar allt behandlingsarbete och är integrerat i vardagen • Utlandsresor som en del i behandlingsarbetet • Forskning – vidareutveckling – utbildning • Rasism – utbildningsdagar • Ligger i Tanumshede i norra Bohuslän, mitt i Tanums världsarv med hällristningar.

www.ungdomsstod.se Tel. föreståndare 0702-92 54 45

ǁǁǁ͘ĞŶŝŐŵĂŽŵƐŽƌŐ͘ƐĞ

EN KOSTNADSEFFEKTIV OCH KVALITATIV VÅRD FÖR BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED OLIKA TYPER AV BETEENDEPROBLEMATIK • Förstärkta erfarna familjehem i hela Sverige.

• KBT • Psykiatriska utredningar • Motiverande samtal • Social färdighetsträning • Återfallsprevention och drogkontroll • ART • Erfarna konsulenter som handleder, och samordnar • Jour dygnet runt • Hög servicenivå

Välkommen med förfrågningar och ansökningar!

Verksamhetschef: Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95 Webbadress: www.rewith.se

)XQNWLRQV QHGVlWWQLQJ ² VSUnNOLJW

ODGGDG PDNWIUnJD Utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning. Båda uttrycken är laddade med negativa associationer. Språkforskaren Anna Vogel anser att termdebatten också handlar om makt och ideologi.

TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Tidigare har HVB & LSS Världen skrivit om belastade uttryck.

Många ämneskunniga inom området vill ha nya termer som bättre harmonierar med tidsandan, till exempel brukarföreningen Grunden. Den vill inte ha ord som särbehandlar. Bort med uttrycket utvecklingsstörd, tycker Grunden.

Forskarsamhället står med båda fötterna på jorden, och det har ett stort öra för evidensbaserad fakta. Språkvetaren Anna Vogel vid Stockholms universitet har flera pågående forskningsprojekt, ett av dem är ord som byts ut över tid, särskilt ord som kopplas till laddade begrepp.

Den första undersökningen i hennes projekt ”Laddade ord” pekar på en betydelseförskjutning ur ett ideologiskt perspektiv. Det hon redovisar är i allra högsta grad levande och utvecklas över tid i takt med nya rön.

– De ord jag studerar blir omoderna och känns nedvärderande, och byts ut. Ord som karakteriserar människor är generellt sett mer laddade än ord som betecknar konkreta föremål eller abstrakta fenomen.

Anna Vogel undersöker ord som kopplas till hälsa, kön och etnicitet. Hon pekar på att hälsoområdet speglas av ”person med intellektuell funktionsnedsättning”, kön hör ihop med ”hbt-person” och etnicitet representeras av ”rom”.

Laddade ord – ett projekt Anna Vogel arbetar fortlöpande med projektet ”Laddade ord – betydelse och betydelseförskjutning i ett ideologiskt perspektiv”. Här diskuterar hon några av orden som de senaste 50 åren betecknat personer med funktionsnedsättningar.

Mönster för termförändringar Först uppstår ett slags missnöje med den existerande termen eller en önskan om förändring.

Den instans eller grupp där missnöjet/önskan om förändring upplevs som starkast initierar förändringen.

När termen ska beteckna ett begrepp som kan anses som laddat är det föga troligt att man väljer ett helt nytt konstruerat ord.

För att lansera termen ändrar man språkbruket i de kanaler man förfogar över.

Termförändringen är mest inriktad på det politiska arbetet.

Etablering av termen i en myndighet kan gå fort i fråga om de mest centrala texterna, men betydligt långsammare i mer vardagliga texter och samtal.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Ordet i sin makt – Laddade ord handlar inte sällan om en maktaspekt. Till exempel kommer inte uttrycket ’person med intellektuell funktionsnedsättning’ från gruppen själv. Däremot är ’hbt’ och ’rom’ tydligt förankrade i respektive grupp.

I fråga om ”person med funktionsnedsättning” använder de personer som termen gäller, inte själva den aktuella termen. Det gör inte heller anhöriga eller personal som arbetar med dessa personer.

På ”forskarspråk” kan tolkningen bli att vissa människor anser sig ha rätt att benämna en annan grupp, vilket är ett sätt att uttrycka makt.

Utmaningen för forskaren är att studera dessa laddade ord förutsättningslöst. Anna Vogel konstaterar att språkforskaren får den otacksamma uppgiften att neutralt och icke diskriminerande beskriva ett tillstånd, som för de flesta förknippas med svårigheter.

En av de termer hon studerat är ”person med intellektuell funktionsnedsättning”. Den lanserades 2008 i samband med FN:s nya konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och i det arbetet var Sverige synnerligen aktivt.

Ny term förankras Termen ”person med intellektuell funktionsnedsättning” var införd i Socialstyrelsens termbank 2007, som ett försök att ersätta ”funktionshinder”. Socialstyrelsen och myndigheten Handisam samarbetade intensivt med seminarier och möten. Samtidigt förberedde regeringen en proposition som skulle harmoniera med FN:s nya konvention om funktionsnedsättningar.

De gemensamma insatserna var så lyckosamma att FN-fördraget fick den svenska titeln Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Brukare – inte självklart Begreppet brukare är laddat inom vård och omsorg. En undersökning bland vårdpersonal i Stockholm visar att begreppet boende går före brukare. Begreppet brukare upplevs som mer negativt än positivt.

Text: Björn Lennestig Undersökningen studerar ord som förekommer inom vård och omsorg i Stockholms stad och landsting. Det handlar om 30 enkäter från olika arbetsplatser. Det gäller ord som förekommit från 1980-talet och till 2008, då studien genomfördes.

Orden som lyftes fram är kund, brukare, vårdtagare, omsorgstagare och boende. Vårdpersonalen upplevde ordet boende som positivt, medan övriga upplevs som negativa.

Ordet boende upplevs av informanter som mer positivt laddat än negativt, medan lika många informanter upplever brukare som mer negativt än positivt laddat. Även kund, vårdtagare och i viss mån omsorgstagare upplevs som negativa. Ingen av informanterna upplever ordet brukare som helt positivt.

Sofia Hillerström, som gjort studien, konstaterar att ordet brukare upplevs som ett negativt och informellt ord av informanterna.

Källa: Studien ”Kund eller brukare – en undersökning av begrepp och dess värdeladdning inom vård och omsorg”, är ett examensarbete av Sofia Hillerström, med handledning av Anna Vogel, vid Stockholms universitet.

”Ord som karakteriserar människor är generellt sett mer laddade än ord som betecknar konkreta föremål eller abstrakta fenomen.”

En tolkning av hur det nya uttrycket etablerades var Socialstyrelsens seminarier. Dessa bäddade för att införa ett större beslut, medan ett senare möte diskuterade hur arbetet gått efter införandet.

– Jag tolkar bägge seminarierna som ett sätt för Socialstyrelsen att förankra den nya termen bland beslutsfattare och personer som kan påverka andra nivåer i språksamhället, inte minst det politiska språkbruket.

Etableringen av termen i en myndighet kan gå fort i fråga om de mest centrala texterna, men betydligt långsammare i verksamhetsnära skrifter och samtal. Ju närmare en text eller ett samtal ligger en verksamhet, desto mindre behov av kategoriserande termer.

En term– en generation

Brukare inte alltid brukligt Socialstyrelsens termbank förordar en viss försiktighet i bruket av brukare. Myndigheten pekar på att brukare används som samlande begrepp för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten, oavsett vilken typ av insatser det handlar om.

Därför förordar Socialstyrelsen att det inte är lämpligt att kalla någon för brukare när man avser en särskild grupp eller enstaka individer, vilket kan uppfattas som en sorts avståndstagande.

Beroende på sammanhang kan därför andra mer precisa benämningar vara lämpliga att använda i stället, till exempel assistansanvändare, familjehemsplacerat barn, klient, tvångsomhändertagen.

Anna Vogel pekar på att tidscykeln för termer ligger från 10 till 30 år, att döma av hur orden funktionshindrad, utvecklingsstörd, förståndshandikappad och efterbliven har kommit in i svenskan. Vidare kan en term leva kvar även efter en konsensus om att den inte är välfungerande.

Hon refererar till anhöriga som gärna använder ”utvecklingsstörning” när de förlikat sig med barnets funktionsnedsättning. Intresseorganisationen FUB använder fortfarande uttrycket utvecklingsstörning, och den driver en nationell kampanj – ”Störd och stolt”.

Anna Vogel finner att termen är väl inarbetad och att Sverige är ett heterogent landskap i dessa frågor. Dock kan det vara problematiskt att byta termer även över längre tid. I hennes informella samtal med anhöriga berättade en person om en ung kvinna: – Hon kallade sig själv för mongoloid, och värjde sig mot att byta ord. Anledningen var att hon upplevde att det hade tagit lång tid att identifiera sig med att vara just mongoloid, och hon ville inte börja om den processen. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Först kläcktes idéen att dokumentera över internet

sedan föddes vår nya produktidé: kvalitetssäkra journal, dokument och uppföljning

Våra över 175 nöjda kunder finns inom HVB, LSS, familjehem, IFO, personlig assistans, äldreomsorg, mm

www.isoxhvb.se Nectar Systems AB 0451-89300

www.utredn i n gs h em . s e

+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²

8QJGRPDU

RFK YnOGVEURWW ² LQJD nWHUIDOO Ingen upprepning i våldsbrott. Det resultatet redovisar Lunds universitet i en treårsuppföljning av ungdomar som behandlats av SiS, Statens institutionsstyrelse.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG OCH SIS

Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC, som SiS använder sig av är en behandlingsmetod för ungdomar som utgår från en kvalificerad utredning på institution.

Studien vid Lunds universitet visar att ingen av de ungdomar som placerats enligt MTFCmodellen inom SiS återfallit i våldsbrott tre år efter utskrivning.

Den unge placeras i ett familjehem som får ett kompetent dagligt stöd. Parallellt får den unges föräldrar lämpliga behandlingsinsatser.

Målet är att ungdomen efter behandlingen ska flytta hem till sina biologiska föräldrar.

– Det är ett väldigt glädjande resultat att vi genom MTFC har hittat en bra metod. Kon-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

trollgruppen som fick traditionell behandling hade 41 procents återfall, säger psykolog Lotta Höjman, MTFC-ansvarig på SiS ungdomshem Hässleholm.

Lotta Höjman påpekar att personalen kan ge stöd till familjehemmet, ungdomen och familjen dygnet runt, vilket är något helt annat än att ha terapisamtal kanske bara någon timme per vecka. Det samlade resultatet av insatserna är mycket bra.

– Det här handlar om ungdomar med en komplex problembild som behöver ett omfattande och strukturerat stöd. Och det får de med MTFC, sammanfattar Lotta Höjman.

MTFC även för flickor Omsorgsföretaget Inom driver Familjeforum, vilken var den första behandlingsorganisation som införde metoden i Sverige för ett drygt decennium sedan. Ett antal studier bekräftar dess effektivitet och evidens. Familjeforum utbildar och handleder MTFC-team både i Sverige och i övriga Norden.

Teamledare Matilda Karlsson på Inoms öp-

penvård i Östergötland förklarar att ett team med terapeuter, färdighetstränare och specialutbildad träningsfamilj står till hands för den unge och dennes familj. Arbetsgruppen är tillgänglig dygnet runt.

Placerande socialtjänst är uppdragsgivare och ersätter familjehemmet ekonomiskt. Socialtjänstens handläggare får kontinuerlig information under behandlingstiden. Samtidigt planerar arbetsgruppen och familjen den fortsatta behandlingen, och förbereder den unges tid efter terapin.

Matilda Karlsson framhåller att ny forskning från USA visar att MTFC även är verkningsfullt på flickor.

– Metoden fungerar inte bara på kriminella pojkar. Det visar även positiva resultat på deprimerade flickor. Dock har vi tyvärr inte forskning på detta i Sverige ännu. Q

Teamledare Matilda Karlsson och familjehemskonsulent Catharina Grahn, båda från Inom, har goda erfarenheter från MTFC.

”Det är ett väldigt glädjande resultat att vi har hittat en bra metod.”

Tydlig gränssättning Multidimensional Treatment Foster Care, MTFC, har sin grund i social inlärningsteori, och fungerar som ett alternativ till institutionsplacering och traditionell familjehemsplacering. Ungdomar som behandlas med metoden flyttar efter utredning till kvalificerade familjehem med tydlig gränssättning, fungerande vardagsrutiner och begränsad kontakt med andra unga med problem.

MTFC-metoden kännetecknas av: Samordnare med övergripande ansvar för alla insatser Familjeterapeut som varje vecka arbetar med den biologiska familjen Individterapeut med fokus på dagliga framsteg för den unge Färdighetstränare som hjälper den unge att öva olika dagliga situationer Daglig strukturerad rapportering och handledning av familjehemmet samt ett nära samarbete med skolan Familjehemmet ger dagligt och kvalificerat stöd till den unge

Källa: Statens institutionsstyrelse och omsorgsföretaget Inom Barn & Unga. Texten är redigerad och kompletterad av Björn Lennestig.

För mer info, googla på ”uppseendeväckande bra resultat mot våldsbrott” eller sök vidare på inom.com. Studien om MTFC på deprimerade flickor finns att läsa på Prevention Science, nr 1 i volym 14, sökord: Depressive Symptom Trajectories Among Girls in the Juvenile Justice System.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

,0,6 /ĹśĆ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ç&#x20AC;Ä&#x17E;ĹśĆ&#x161;Ĺ?Ć&#x152;ĆľĆ&#x2030;Ć&#x2030;Ä&#x17E;Ĺś DÄ&#x17E;Ä&#x161; /ĹśĆ&#x152;Ĺ?ĹŹĆ&#x161;ĹśĹ?ĹśĹ? ^Ä&#x201A;ĹľĆ?ŊƾŏůĹ?Ĺ?Ĺ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161; WÄ&#x160; ,0,6 Ĺ&#x161;ĹŠÄ&#x2021;ĹŻĆ&#x2030;Ä&#x17E;Ć&#x152; Ç&#x20AC;Ĺ? Ç&#x20AC;ĆľÇ&#x2020;ĹśÄ&#x201A; ĹľÄ&#x2021;ŜŜĹ?Ć?ĹŹĹ˝Ć&#x152; Ć?Žž Ĺ&#x161;Ä&#x201A;Ć&#x152; Ć&#x2030;Ć&#x152;Ĺ˝Ä?ĹŻÄ&#x17E;Ĺľ ĹľÄ&#x17E;Ä&#x161; Ç&#x20AC;Ä&#x201A;Ä&#x161; ĹľÄ&#x201A;Ĺś Ĺ?Ä&#x161;Ä&#x201A;Ĺ? Ä?Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E;Ä?ĹŹĹśÄ&#x201A;Ć&#x152; Ć?Žž Ć?Ä&#x201A;ĹľĆ?ŊƾŏůĹ?Ĺ?Ĺ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161;Í&#x2022; Ç&#x20AC;Ĺ?ĹŻĹŹÄ&#x17E;Ć&#x161; Ĺ?ŜŜÄ&#x17E;Ä?Ä&#x2021;Ć&#x152; Ä&#x201A;Ć&#x161;Ć&#x161; ĹľÄ&#x201A;Ĺś Ĺ&#x161;Ä&#x201A;Ć&#x152; ĹśÄ&#x160;Ĺ?ŽŜ Ć&#x161;Ç&#x2021;Ć&#x2030; Ä&#x201A;Ç&#x20AC; ĹľĹ?Ć?Ć?Ä?Ć&#x152;ƾŏ͏Ä?Ä&#x17E;Ć&#x152;Ĺ˝Ä&#x17E;ĹśÄ&#x161;Ä&#x17E; Ĺ? ŏŽžÄ?Ĺ?ĹśÄ&#x201A;Ć&#x161;Ĺ?ŽŜ ĹľÄ&#x17E;Ä&#x161; Ć&#x2030;Ć?Ç&#x2021;ĹŹĹ?Ć?ĹŹ Ĺ˝Ĺ&#x161;Ä&#x2021;ĹŻĆ?Ä&#x201A;ÍŹĹśÄ&#x17E;ĆľĆ&#x152;Ĺ˝Ć&#x2030;Ć?Ç&#x2021;ĹŹĹ?Ä&#x201A;Ć&#x161;Ć&#x152;Ĺ?Ć?ĹŹ ĨƾŜŏĆ&#x161;Ĺ?ŽŜĆ?ĹśÄ&#x17E;Ä&#x161;Ć?Ä&#x2021;Ć&#x161;Ć&#x161;ĹśĹ?ĹśĹ?Í&#x2DC;

,0,6 Ä?Ä&#x17E;Ĺ&#x161;Ä&#x201A;ĹśÄ&#x161;ĹŻĹ?ĹśĹ?Ć?ŏŽŜÄ?Ä&#x17E;Ć&#x2030;Ć&#x161; Ä?Ç&#x2021;Ĺ?Ĺ?Ä&#x17E;Ć&#x152; Ć&#x2030;Ä&#x160; Ć?Ä&#x201A;ĹľĆ&#x161;Ä&#x201A;ĹŻ Ͳ Ĺ?ĹśÄ&#x161;Ĺ?Ç&#x20AC;Ĺ?Ä&#x161;ĆľÄ&#x17E;ĹŻĹŻĆ&#x161; Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ĺ?Ć&#x152;ĆľĆ&#x2030;Ć&#x2030; Ç Ç Ç Í&#x2DC;Ĺ?ĹľĹ?Ć?Í&#x2DC;Ŝƾ PĆ?Ć&#x161;Ć&#x152;Ä&#x201A; >Ä&#x160;ĹśĹ?Ĺ?Ä&#x201A;Ć&#x161;Ä&#x201A;Ĺś Ď­ĎŹÍ&#x2022; Ϲϳϳ Ͼϭ ,ƾůĆ&#x161;Ć?ĨĆ&#x152;Ä&#x17E;Ä&#x161;

9LOO GX KD VW|G I|U DWW NRPPD XW L DUEHWVOLYHW YlONRPPHQ DWW NRQWDNWD RVV

%HKDQGOLQJVKHP I|U NYLQQOLJD PLVVEUXNDUH 7HO ZZZ VHOHQH NROOHNWLYHW VH VHOHQH NROOHNWLYHW#WHOLD FRP

ϏϰϾϹͲϭώϏ ϳϏ

´9L KDU NXO Sn MREEHW´

ZZZ PLVD VH

Helhetsperspektiv fÜr elev och uppdragsgivare Social träning, behandling av psykisk ohälsa & neuropsykiatriska handikapp.

Bättre och säkrare behandling som fÜljer tonüringens utveckling och behov. Utredning och medicinsk bedÜmning när det behÜvs under placeringens güng!

Värna är en sammanslutning av läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheter i Sverige. Vüra verksamheter riktar sig till barn, ungdomar och vuxna.

Vi värnar om det unika i varje människa. Vi främjar individuell utveckling och erbjuder en meningsfull vardag i en vacker i miljÜ.

Vi finns till fÜr människor med funktionsnedsättningar.

FĂśr mer information besĂśk: www.värna.nu FĂśrbundet fĂśr antroposoďŹ sk läkepedagogik & socialterapi â&#x20AC;&#x201C; boende, utbildning & arbete

Personlighets- och neuropsykiatri OCD, ätstÜrning, üngest, depression, självskadebeteende och trauma Finjagürden erbjuder en smüskalig hÜgspecialiserad behandling av patienter med psykiatrisk problematik. Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rätt rutiner ger dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssystem med uppfÜljning fÜr süväl anhÜriga som uppdragsgivare skapar insikt, medverkan och trygghet. Vi utfÜr även psykiatriska utredningar.

Välkommen pü studiebesÜk i skünska Finja.

ďŹ njagarden.se T. 0451 451 40

HVB- hem och skola fÜr pojkar 7-18 ür LSS, LVU, SOL Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan

Vi arbetar fÜr att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrün sina egna fÜrutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com

,QJHW VNlOO I|U

QDUNRWLNDKXQG Specialtränade hundar vid narkotikasök blir allt vanligare. Även en del av landets behandlingshem använder dem. Hundföraren Magnus Johansson och hans hund är ett uppskattat radarpar på hemmen i Västra Götaland.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Endast ett par företag i hela Sverige erbjuder narkotikasökning med hund på HVB. Dog Security finns i Västra Götalandsregionen, medan drogfritt.eu finner sin marknad i Stockholmsområdet. Sörmländska Meby behandlingshem har gått ett steg längre, det har utbildat en egen hund.

Dog Security med bas i Trollhättan har flera utbildade narkotikasökhundar. I bland har de uppdrag på behandlingshem. Det handlar om ett preventivt arbete. Med droger på boendet blir det annars nästan omöjligt att göra seriösa behandlingar.

Magnus Johansson får många positiva reak-

tioner från behandlingshemmen, både av personal och klienter. Han ser uppdraget som mer förebyggande än kontrollerande.

– Hunden är mycket effektiv, och den gör sina sökningar på ett humant sätt. I stället för att vända upp och ned på i princip allt i ett rum, markerar hunden för misstänkta preparat utan någon form av andra ingrepp.

Medel som hunden indikerar är främst cannabis, amfetamin, metaamfetamin, opiater, kokain och ecstasy samt den syntetiska cannabinoiden spice.

Avtal om sökning Magnus Johansson, som har 25 års erfarenhet från säkerhetsbranschen, tycker det är lite märkligt att inte fler HVB tar hjälp av sökhunden. Han tror att det går att göra mer i förebyggande arbete. Till exempel har han kontrakt med HVB för ”ett sök i månaden”.

– Även när personalen säger sig inte ha några misstankar finner jag vid varje ny sökning någon form av droger.

En ungdom som kommer till ett behand-

lingshem frivilligt har i regel ett avtal om att det sker sökning med narkotikahund. Magnus Johansson tummar inte på lagen. Han säger: – Jag söker aldrig på person, endast på tomma rum och allmäna utrymmen. Jag jobbar förebyggande, medan polisen går ut vid skälig misstanke om brott.

Han berömmer samarbetet med polisen i Trollhättan, de ser honom som ”en förlängd arm”. Magnus hjälper behandlingshemmen med planeringen av sökinsatserna. Sökresultatet dokumenteras, och firman kan även bistå med juridiskt stöd.

Magnus hoppas att fler HVB ser det positiva i det förebyggande arbetet. De klienter som är under behandling ska veta att på hemmet finns hundar som kan söka på narkotika.

Han betonar att det inte handlar om att ”sätta dit någon”, utan att man hjälper personen att komma tillrätta med sina problem.

– Många missbrukare önskar att sökhundar borde ha funnits när deras drogkarriär började; ’då hade jag nog inte hamnat i det här’, säger en del av dem. Q

”Även när personalen säger sig inte ha några misstankar finner jag vid varje ny sökning någon form av droger.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

5g,1*(*c5'(1 .OLHQWHQ L FHQWUXP

Välkommen till

KvällsjÜbo Behandlingshem Mülgrupp: Män och kvinnor Üver 18 ür med missbruksproblematik.

Vi kan även erbjuda plats fÜr vürdtagare med husdjur.

Behandling: Individuell behandling baserat pĂĽ 12-stegsprogrammet.

Geografiskt läge: 28 km norr om Torsby i Värmland, med närhet till sjÜ.

Vi anordnar även närstüendeutbildningar!

Ledstjärnan är att ge grunden till trygghet, kunskap och kraft till de som vill tillfriskna frün beroende- och medproblematik.

Välkommen att kontakta oss E-post: info@kvallsjobo.se Tfn: 0560-312 40

Välkommen till Skillstreaming HVB Vi är ett familjeägt vürdfÜretag som grundades 1994 med inriktning pü KBT. Vür mülgrupp är flickor i üldern 13-20 ür med psykosociala problem.

Behandlingshemmet omges av en underbar lantlig miljĂś 65 km nordost om Uppsala.

Kontakt och platsfĂśrfrĂĽgan: FĂśrestĂĽndare Jenny Berglund, mobil: 0760-50 86 65 Skillstreaming HVB, telnr: 0173-174 10

www.skillstreaming.se

.YLQQRU RFK PlQ IUnQ nU RFK XSSnW PHG RU RFK PlQ IUnQ nU RFK SSnW SSn QHXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU SV\NLDWULVND GLDJQRVHU RFK SV\NLVND SUREOHP RIWD L NRPELQDWLRQ PHG DQQDQ SUREOHPDWLN

'\JQHW UXQW EHPDQQLQJ 9L HUEMXGHU SV\NLDWULVND XWUHGQLQJDU RFK SV\NRORJVDPWDO L YnUGG\JQVSULVHW /lV PHU Sn YnU KHPVLGD ZZZ URLQJHJDUGHQ VH

9lONRPPHQ DWW K|UD DY HU WLOO RVV I|U PHU LQIRUPDWLRQ 7HO 0RELO 0DLO LQIR#URLQJHJDUGHQ VH

Utredning â&#x20AC;&#x201C; Behandling â&#x20AC;&#x201C; Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i FinspĂĽng och har plats fĂśr 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar sĂĽväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, ďŹ&#x201A;exibla placeringar.

Nanolfsvillans grundläggande mĂĽl är att: â&#x20AC;˘ FullfĂślja de uppdrag vi ĂĽtar oss â&#x20AC;˘ Barnens behov blir tillgodosedda â&#x20AC;˘ FĂśräldrarna mobiliserar sina resurser

www.nanolfsvillan.se â&#x20AC;˘ tel. 0122-159 89

,s ,Ä&#x17E;Ĺľ ĹśĹ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E;Ĺś KÄ&#x161;Ä&#x17E;Ĺś

ĹśĹ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E;Ĺś ,Ç&#x20AC;Ĺ?ĹŻÄ&#x201A;Ĺś

Vi har tvĂĽ hem i Sigtuna Kommun; enheten Oden samt enheten Hvilan.

Vi har spetskompetens att arbeta med romska ungdomar och en gedigen kunskap och erfarenhet av att arbeta med ensamkommande ďŹ&#x201A;ykting ungdomar som hamnat i svĂĽr kris. Vi hĂĽller tydliga ramar fĂśr ungdomarna. VĂĽr personal pratar mĂĽnga olika sprĂĽk.

FĂśr mer information gĂĽ in pĂĽ http://www.essagruppen.se eller kontakta oss pĂĽ 08-678 85 00, 08-591 439 09 eller pĂĽ e-post: info@essagruppen.se

)RUWELOGQLQJ VRP J|U VNLOOQDG Med Üver 20 ürs erfarenhet av att utbilda terapeuter & behandlingspersonal lär vi ut de teorier & praktiska redskap som behÜvs fÜr att framgüngsrikt mÜta dina klienters behov.

â&#x20AC;˘ skyddat boende fĂśr unga utsatta kvinnor 18-30 ĂĽr, HVB-hem â&#x20AC;˘ skydds- och träningslägenheter Unga kvinnor utsatta fĂśr: â&#x20AC;˘ vĂĽld, hot, Ăśvergrepp â&#x20AC;˘ hedersrelaterad problematik â&#x20AC;˘ Ăśvrig psykosocial problematik Hemsida: www.ukv.se FĂśrestĂĽndare: Ina MĂźller 08-652 99 98

$ONRKRO RFK GURJWHUDSHXW $78 *UXQGXWELOGQLQJ L SV\NRWHUDSL .%7

%(5*675g06 Utbildning & Behandling ZZZ EHUJVWURPV RUJ Â&#x2021; LQIR#EHUJVWURPV RUJ Â&#x2021;

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

0\QGLJKHWHU

EULVWHU YLG

G|GOLJW

UHODWLRQVYnOG Tjugo årliga offer Enligt Brottsförebyggande rådet dödas i genomsnitt 20 kvinnor varje år av våld i relationen. Det är 20 procent av alla fall av mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång i Sverige.

Av dessa dödas 17 kvinnor av en man som de har eller har haft en nära relation till. Det dödliga våldet är inte sällan kulmen av en längre period av hot mot kvinnan.

En viktig förklaring är mannens kontrollbehov över kvinnan. Fler än hälften av brotten sker i samband med separation. 80 procent av det dödliga våldet mot närstående kvinnor sker inomhus. Det är ett högre antal än för dödligt våld generellt.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Manligt våld ligger till stor del bakom kvinnors död i ett nära förhållande. Myndigheterna har i flertalet fall kunskap om att kvinnorna sedan tidigare är utsatta för våld. Men det brister i uppföljningen.

TEXT: SOCIALSTYRELSEN OCH BJÖRN LENNESTIG

Socialstyrelsen har under 2012 och 2013 utrett tolv kvinnors död efter att de utsatts för brott av en man de haft en nära relation med. Flertalet hade kontakt med myndigheter som kände till våldet. I dödsfallsutredningarna finns exempel på att efterlevnaden av lagar och regelverk är otillräcklig.

– Vi understryker i rapporten att det handlar om brister vi kan se i andra typer av ärenden. Tidigare tillsyn visar att ansvarig myndighet känner till att relationen inte fungerar, säger Socialstyrelsens utredare Lotta Nilsson till HVB & LSS Världen.

– I många av dessa mord eller dråp är separation och skilsmässa mycket tydligt förekommande, fortsätter hon.

Socialstyrelsen presenterar för första gången dödsfallsutredningar som gäller vuxna. Här framgår att i tio av tolv fall har kvinnorna dödats av sin man eller sambo, eller före detta man eller sambo. Flertalet var mellan 30 och 40 år, och deras barn har i flera fall varit i närheten eller direkt bevittnat mammans död.

µ'HW lU DOOYDUOLJW DWW ODJDU RFK UHJOHU LQWH DOOWLG I|OMV µ Att kvinnorna var utsatta för våld var i flertalet av fallen känt av myndigheter.

– Socialtjänsten har vid ett par tillfällen, trots att man känt till våldet, inte uppmärksammat och utrett konsekvenserna. I stället har man fokuserat på kvinnans behov av försörjningsstöd eller hennes roll som mamma, säger Lotta Nilsson.

boende eller stå fast vid sin polisanmälan krävs ibland samtal som motiverar henne. Sådana insatser tycks också saknas i några av dessa ärenden, liksom riskbedömningar.

– Det är allvarligt att lagar och regler inte alltid följs. Vi bedömer också att det finns behov av kompetenshöjningar för dem som i sitt arbete kommer i kontakt med våldsutsatta personer, säger Lotta Nilsson.

Regler följs inte Det finns också exempel där en kvinna som var i behov av skydd inte placerades på det mest lämpliga boendet, i stället styrde platstillgången beslutet. Brister när det gäller att anpassa insatser till individuella behov har även konstaterats i den nationella tillsynen.

För att en våldsutsatt kvinna ska lämna ett destruktivt förhållande, stanna i ett skyddat

Separation och psykisk ohälsa De tolv fallen visar att det är vanligt att svartsjuka, kontroll och en separation finns med i bilden vid dödligt våld i nära relationer, liksom olika typer av psykisk ohälsa hos gärningsmannen. Tre av fem kvinnor som vid tiden för brottet var gifta eller sambo med sin man hade lämnat in en skilsmässoansökan eller talat om

att de ville separera eller skilja sig.

I tre fall där paret redan hade separerat framgår att mannen inte hade accepterat att relationen var avslutad.

– Resultaten ligger i linje med vad forskningen säger om riskfaktorer för dödligt våld i nära relationer, säger Socialstyrelsens utredare Marlene Karlsson Vargas.

Socialstyrelsen betonar betydelsen av anmälningsplikten, att anmälningsskyldiga myndigheter agerar och anmäler till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa.

Socialstyrelsen håller nu på att ta fram föreskrifter och att revidera de allmäna råden om socialnämndens arbete med, dels våldsutsatta kvinnor, dels barn som bevittnat våld. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

IVO skräder inte orden om relationsvåld Inspektionen för vård och omsorg, IVO, pekar på att det är hög tid att alla ansvariga aktörer tar sitt ansvar för våldsutsatta i nära relationer. IVO tycker att det inte hänt mycket i kommunerna sedan den förra nationella tillsynen.

TEXT: IVO OCH BJÖRN LENNESTIG

Kritiken i korthet Våldsutsatta kvinnor utreds inte eller bristfälliga utredningar.

Dokumentationen brister.

Barn varken uppmärksammas eller utreds.

Insatser sker som service utan biståndsbeslut.

Riskbedömning saknas.

Socialstyrelsens skrift ”Dödsfallsutredningar 2012-2013” finns att ladda ned från myndighetens webbplats.

Källor: Socialstyrelsen och Björn Lennestig, som också redigerat samt omarbetat texten.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

IVO konstaterar med återhållen vrede på byråkratsvenska att den definitivt inte gillar läget med kommunernas arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i nära relationer.

Den nya myndigheten har granskat 60 kommuner/stadsdelsnämnder, 90 verksamheter i landsting samt 30 kvinnojourer. Här väljer HVB & LSS Världen att följa IVO i spåren beträffande kommunerna.

Lagstiftningen är tydlig om kommunernas ansvar för området, och att det dessutom sedan den förra nationella tillsynen gjordes, har utkommit allmänna råd, utbildningsmaterial och vägledning från Socialstyrelsen. Trots att syftet är att ge stöd till personal som arbetar inom området brister många kommuner i att ta sitt ansvar, skriver IVO. De kommuner som klarar uppgiften har ofta speciella verksamheter eller särskilt ansvariga personer som arbetar med dessa frågor. I många kommuner saknas mål, kartläggning, uppföljning och statistik.

Det kan medföra att kommunen inte vet hur många ärenden den haft under ett år, vilka insatser som gjorts och vad dessa insatser har inneburit för enskilda.

Våld prioriterat område I många kommuner finns en bristande styrning och ledning från ansvariga nämnder och chefer, och det är en stor omsättning av personal, särskilt inom socialtjänstens myndighetsutövning. Området våld i nära relation har inte varit prioriterat trots att detta enligt lagstiftningen är socialtjänstens ansvar.

De brister som IVO främst uppmärksammat är: • Utredning och dokumentation av våldsutsatta kvinnor saknas eller brister • Barn uppmärksammas inte eller utreds inte • Serviceinsatser sker i stället för utredning med beslut och bistånd • Rutiner saknas eller är bristfälliga • Bristande kompetens och kvalitet • Långsiktigt stöd och uppföljning brister • Riskbedömning eller strukturerade bedömningsmetoder används sällan Handlingsplaner saknas eller är bristfälliga i många kommuner. Kommunernas arbete med särskilt utsatta grupper som våldsutsatta äldre kvinnor, våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning, våldsutsatta kvinnor med missbruksberoende, våldsutsatta hbt-personer samt arbetet mot hedersrelaterat våld måste utvecklas i flertalet kommuner.

I de kommuner där arbetet med våld i nära relation fungerar bättre kan enligt IVO dessa faktorer vara bidragande: • Våldsutsatta kvinnors behov av stöd och hjälp utreds och de får det stöd de behöver • Dokumentationen är tydlig, särskilda metoder och manualer används för att fråga om våld • Riskbedömningar görs med särskilda instrument/metoder • Barn uppmärksammas, utreds och får stöd • Insatser följs upp i enskilt ärende och på övergripande nivå • Samverkan fungerar internt och externt med andra aktörer som till exempel hälso- och sjukvård, polis och kvinnojour Tillsynsmyndigheten har funnit brister i 50 av 60 kommuner. De kommuner som fått krav på åtgärder har fått redovisa dem. En uppföljande tillsyn pågår och fortsätter under 2014 i några kommuner med stora brister.

Källa: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld – Slutrapport från en nationell tillsyn 2012–2013 Artikel-nr: IVO 2014-2 Utgiven i februari 2014.

)DPLOMHKHPVPHWRG

QX L VNDUS GULIW

BRA-fam en tredelad bedĂśmningsmetod Den nyutgivna bedĂśmningsmetoden bestĂĽr av tre delar; manual, instrument och bedĂśmningsmall. Familjehemsutredaren kan i ett tidigt skede upptäcka allvarliga risker som ifrĂĽgasätter familjens lämplighet fĂśr uppdraget. FĂśr att hitta metoden pĂĽ nätet, sĂśk pĂĽ â&#x20AC;?BRAfam en standardiserad bedĂśmningsmetod vid rekrytering av familjehemâ&#x20AC;?.

Socialtjänsten kan nu bĂśrja jobba med metoden BRA-fam vid rekrytering av lämpliga familjehem. Metoden är ett stĂśd vid bedĂśmningen, och den är en av ďŹ&#x201A;era bedĂśmningskällor.

TEXT OCH FOTO: BJĂ&#x2013;RN LENNESTIG

FÜr att underlätta socialtjänstens rekrytering av lämpliga familjehem publicerar Socialstyrelsen nu den standardiserade bedÜmningsmetoden, BRA-fam, BedÜmning och rekrytering av familjehem.

Metoden, som bestür av ett instrument, en manual och en bedÜmningsmall, fokuserar pü att i ett tidigt skede av utredningen kunna identifiera familjer som kan komma att bedÜmas som olämpliga. BRA-fam tydliggÜr även socialtjänstens fÜrväntningar pü familjehemmet och de skyldigheter som ingür i uppdraget.

HVB & LSS Världens temanummer 1 2013 handlade om familjehem, och beskrev här me-

toden i dess initiala skede. Socialstyrelsens utredare och forskare Pia Kyhle Westermark sa dĂĽ att BRA-fam är â&#x20AC;?en metod som täcker den inledande fasen och kunskapen om familjehemmet. Olika metoder kan vara stĂśd. Det är dock alltid den professionella medarbetaren som gĂśr den slutliga bedĂśmningen.â&#x20AC;?

Ett 50-tal kommuner har deltagit i den inledande fasen. De har ocksĂĽ deltagit i arbetsmĂśten fĂśr ta fram en bra manual. â&#x20AC;&#x201C; Nu har vi testat metoden i reguljär verksamhet i tio mĂĽnader, och vi har gjort vissa revideringar. DärfĂśr hoppas vi att kommunerna nu bĂśrjar jobba med den, säger Pia Kyhle Westermark till HVB & LSS Världen.

Pia Kyhle Westermark understryker att Socialstyrelsen fortlĂśpande kommer att informera och stĂśtta kommunerna om BRA-fam.

av uppdraget som familjehem. â&#x20AC;&#x201C; Tanken är att utifrĂĽn forskning och praktikers erfarenhet utveckla en metod som ger bra stĂśd vid bedĂśmning av familjehem och dessutom bidrar med mer likvärdiga bedĂśmningar oavsett var i landet de gĂśrs, säger Pia Kyhle Westermark. â&#x20AC;&#x201C; Viktigt att tänka pĂĽ är att standardiserade bedĂśmningsmetoder är en del av flera informationskällor i en samlad professionell bedĂśmning. Alla tillsammans utgĂśr de underlag fĂśr socialtjänsten att fatta välgrundade beslut om säkra och trygga familjehem, berättar Pia Kyhle Westermark.

Hon uppmanar socialtjänsten att beställa manualen i tryckt form. Den är mycket informativ, och det finns ett kunskapsunderlag fÜr varje früga, framhüller Pia Kyhle Westermark. Q

Ett stÜd vid bedÜmningen Med stÜd av instrumentet, manual och bedÜmningsmall gÜr socialtjänsten en fÜrsta granskning av de familjer som är intresserade

+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²

6|NHU 1L HWW V\VWHP VRP lU DQYlQGDUYlQ OLJW IOH[LEHOW RFK VRP KDU IRNXV Sn NYDOLWHWVVlNULQJ"

6DIH &DUH 6YHQVND $% lU GHQ VW|UVWD OHYHUDQW|UHQ DY GRNXPHQWDWLRQVV\VWHP WLOO SULYDWD YnUGJLYDUH L 6YHULJH RFK KDU HQ JRG I|UDQNULQJ L GHQ NRPPXQDOD VHNWRUQ 6DIH 'RF DQYlQGV GDJOLJHQ DY EHKDQG OLQJVKHP IULVN RFK VMXNYnUG lOGUH RFK KDQGLNDSSRPVRUJ VDPW ,)2 DQYlQGDUH KDU UHGDQ JMRUW VLWW YDO

9lONRPPHQ GX RFNVn

5LQJ RVV I|U HQ YLVQLQJ |YHU ,QWHUQHW HOOHU KRV HU

6DIH &DUH 6YHQVND $%

ZZZ VDIHFDUH VH

Opalen รคr ett boende med sรคrskild service fรถr ๏ฌ ickor enligt 9ย 8p LSS 9L HUEMXGHU LQGLYLGDQSDVVDGH RFK IOH[LEOD O|VQLQJDU L HQ WU\JJ PLOM| GlU YL NDQ VWlUND LQGLYLGHQ RFK YDUD HWW VW|G L |YHUJnQJHQ PHOODQ EDUQGRPHQ RFK YX[HQOLYHW

Stiftelsen Opalen 08โ 551 702 89 www.opalen.info

Med vรฅr hjรคlp fรฅr du kraften till fรถrรคndring

$1'(56621 3,/7= 81*'206+(0 '(7 /,//$ +(00(7 0(' '(1 6725$ .203(7(16(1

Mรฅlgrupp: Pojkar och ๏ฌ ickor 12-19 รฅr med relationsstรถrningar och psykosocial problematik.

Behandlingsinnehรฅll: Miljรถterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.

Holmenvรคgen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

Iris Placeringsservice Ring 0200-21 77 00 Ett Iris โ ๏ฌ era vรคgar Vi mรถter varje individ med rรคtt insats. www.irisuc.se

9lOVWUXNWXUHUDG RFK WU\JJ YDUGDJ

9L HUEMXGHU SRMNDU PHOODQ RFK nU HQ WU\JJ XWYHFNODQGH RFK YlOVWUXNWXUHUDG YDUGDJ 9L KDU I\UD SODWVHU RFK DUEHWDU LQWHQVLYW PHG GHQ PLQGUH JUXSSHQ 9L KDU HWW JRWW VDPDUEHWH PHG JUXQG RFK J\PQDVLHVNROD 9nU DPELWLRQ lU DWW JH GHVVD XQJGRPDU EnGH SODWV RFK WLG DWW XWYHFNODV L HJHQ WDNW RFK HIWHU HJHQ I|UPnJD 7UXVWRUS

9HVVLJHEUR

SHWHU#DQGHUVVRQ SLOW] VH

ZZZ DQGHUVVRQ SLOW] VH

Malvahemmet

Skyddat boende fรถr flickor och kvinnor utsatta fรถr hedersrelaterat vรฅld och fรถrtryck Malvahemmet รคr ett HVB-hem som รคr inriktat pรฅ flickor i รฅldern 13 t.o.m. 17 รฅr med skyddsbehov (med mรถjlighet att kvarbli till 19-รฅrsdagen). Vi tar emot flickor som behรถver skydd fรถr att de utsatts fรถr hedersrelaterat vรฅld och fรถrtryck, riskerar att bli eller har blivit gifta mot sin vilja. Malvahemmet รคr larmat och bemannat dygnet runt av utbildad personal.

Ingrid & Katrin Tel: 072-526 12 00 eller 072-526 13 00 ingrid@malvahemmet.se katrin@malvahemmet.se

www.malvahemmet.se

ZZZ KDJDJRVWRUS VH 9L lU VSHFLDOLVWHU LQRP SV\NLDWULVNW YX[HQERHQGH L NRPELQDWLRQ PHG VDPVMXNOLJKHW +DJDJnUGHQ L FHQWUDOD %nVWDG L 6NnQH *|VWRUSVJnUGHQ Sn ODQGHW L /DKROP RFK +DOODQG 9L WDU HPRW SODFHULQJDU HQOLJW 6R/ VDPW SHUPLVVLRQHU HQOLJW /37 /59 VDPW /90 HQOLJW SDUDJUDI 9L DUEHWDU PHG +6/ 'LQ GDJ lU YLNWLJ

9b/.200(1 7,// 266

Funktionsnedsatta kvinnor drabbas i högre grad av våld från sin partner än andra kvinnor.

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vill se ett mer professionellt agerande från dem som möter dessa kvinnor i sitt arbete.

TEXT: NCK OCH BJÖRN LENNESTIG

Våld mot kvinnor med en funktionsnedsättning är ett allvarigt samhällsproblem medierna sällan lyfter fram.

I hög grad kan myter och fördomar göra att våldet inte uppmärksammas eller att kvinnorna inte blir lyssnade till när de larmar om övergrepp. Det framhöll Anna Berglund, enhetschef på NCK, när rapporten ”Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning” presenterades.

Syftet med rapporten är att synliggöra det våld som kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för. Vidare belyser den kunskapsläget och föreslår åtgärder som kan öka möjligheterna till ett professionellt bemötande från alla instanser. NCK, vid Uppsala universitet, har regeringens uppdrag att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor på nationell nivå.

– Kunskapen måste finnas inom såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården, polisen och övriga rättsväsendet. Samhällets stöd till våldsutsatta kvinnor måste vara tillgängligt för alla, förklarar Anna Berglund, som också är läkare och forskare.

Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är i flera avseenden likt våld mot kvinnor generellt, men det förekommer också skillnader. Ofta riktas våldet direkt mot funktionsnedsättningen och fler personer i kvinnans närhet kan vara förövare. Det kan till exempel vara en färdtjänstchaufför eller personal på ett boende.

Kunskapen om våld mot funktionsnedsatta måste finnas inom såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården, polisen och övriga rättsväsendet, anser Anna Berglund, läkare och forskare.

)XQNWLRQVQHGVDWWD

NYLQQRU ² VlUVNLOW

YnOGVGUDEEDGH

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

NCK – expertcentrum för kvinnofrid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet arbetar på regeringens uppdrag med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.

NCK arbetar även med att omsätta kunskapen i praktisk handling. Det handlar om en konkret hjälp för de personer vars liv, hälsa och mänskliga rättigheter hotas på grund av våld.

En viktig förutsättning är det nära samarbetet mellan universitetet och den kliniska verksamheten vid Akademiska sjukhuset. Forskning och klinisk verksamhet samverkar, varvid nya rön kan utvärderas och spridas. NCK har en betydande kunskapsbank, som ger mycket för den som vill fördjupa sig i området.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Stödtelefon för kvinnofrid Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50, är en nationell stödtelefon för såväl den som utsatts för hot och våld, som för yrkesverksamma inom socialsektorn. Den som är anhörig eller vän är också välkommen att kontakta Kvinnofridslinjen. Den är öppen dygnet runt, och den drivs av NCK:s kliniska enhet vid Akademiska sjukhuset på uppdrag av regeringen.

”Vi uppmanar politiker och chefer i landsting, regioner och kommuner att ta sitt ansvar.”

En av slutsatserna i rapporten är att det råder stor brist på kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, vilket kan få förödande konsekvenser för den som är utsatt.

NCK:s föreståndare Gun Heimer, tillika överläkare och professor i kvinnomedicin, samt Anna Berglund, skrev i samband med rapporten en debattartikel i Svenska Dagbladet om våldet mot funktionsnedsatta kvinnor.

Här framgår att kvinnor utsätts för våld av sin partner i ännu högre utsträckning än kvinnor utan funktionsnedsättning. Våldet är ”riktat mot funktionsnedsättningen, så kallat funktionshinderrelaterat våld. Det kan vara att en rullstolsburen lämnas utan tillgång till sin rullstol, att en kvinna inte får tillgång till sin medicin eller att hon tvingas till sexuella handlingar för att få hjälp.”

Gun Heimer och Anna Berglund tar stöd i studier som visar att ”kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning i hög grad är utsatta för sexuellt våld. Speciellt unga kvinnor med lindrig utvecklingsstörning är i riskzonen.

Forskningen visar också att aktivitet på internet ökar risken för att bli utsatt för övergrepp.”

Chefsansvar Trots insatser av utbildning råder fortfarande stor brist på kunskap. Det behövs framför allt studier som bygger på kvinnornas egna erfarenheter och uppfattningar om hur bemötandet kan förbättras. ”Alla har samma rätt att få professionellt stöd från samhället efter ett övergrepp, från den första kontakten med kommunen eller hälso- och sjukvården och genom en eventuell rättsprocess, och det är myndigheternas ansvar att undanröja de hinder som försvårar detta. I varje enskilt fall ska myndigheternas bemötande och agerande vara professionellt, från början till slut.”

Gun Heimer och Anna Berglund vill att frågan om våld mot dessa kvinnor prioriteras lokalt för att kunna omsättas i praktiken: ”Vi uppmanar därför politiker och chefer i landsting, regioner och kommuner att ta sitt

ansvar. De måste försäkra sig om att alla som möter våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning i sitt arbete har rätt kunskap, för att våldet ska upptäckas. Samhällets stöd till våldsutsatta kvinnor måste vara tillgängligt för alla.” Q

Skrift Sällan sedda – utbildningsmaterial Socialstyrelsens skrift ”Sällan sedda” vänder sig till personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och ungdomsmottagningar. Det kan också vara användbart inom polis och rättsväsende samt i ideella organisationer såsom brottsoffer- och kvinnojourer och funktionshindersorganisationer.

Boken innehåller diskussionsfrågor och kan med fördel användas i lokala och regionala tvärprofessionella utbildningar. Materialet fungerar även som underlag för den som vill öka sina kunskaper på egen hand, påpekar Socialstyrelsen.

Källor: Nationellt centrum för kvinnofrid, Socialstyrelsen och Svenska Dagbladet. Texterna är redigerade av Björn Lennestig.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

HVB flickor 12-18 12-18 år år HVB för flickor LVU § 2, 3 och och 6.

6. SoL SoL Ramavtal kommuner Ramavtalmed med 139 kommuner Telefon: 0530-301 0530-301 23 23

Kvalitetssäkring mot droger

info@stubben.se info@stubben.se www.stubben.se www.stubben.se

%VFIXWXVmRMRK To VMOXMKE EVFIXWTPEXWIV

Kontakta oss!

*}VWX IR XMH To 8EWEZE QIH IXX XV]KKX SGL TIVWSRPMKX WX}H 7IHER To IR VMOXMK EVFIXWTPEXW HmV HY JoV IR ZIVOPMK GLERW EXX P]GOEW 3GL HY LEV LIPE XMHIR IR XV]KK OSRXEOX QIH 8EWEZE /SRXEOXE SWW J}V EXX Jo ZIXE QIV

Dog Security Scandinavia AB Tel: 0722-44 95 00 Mail: magnus@dogsecurity.nu

/66 9(5.6$0+(7

www.dogsecurity.nu

Peder Appelfeldt 070-4888856, Torsten Fritjofsson 070-4888853 · www.tasava.se

RNA?

SVERIGEDEMOKRATE

VILKA ÄR EGENTLIGEN

Foto: Martin Svensson

PÅGÅR DET VERKLIGEN EN MASSINVANDRING?

Tryggare barn Mitt ibland oss finns många barn som har det svårt. Det kan handla om barn som lever med missbrukande föräldrar, har en familjemedlem i fängelse, eller barn som fått fly från sitt hemland.

Erikshjälpen stöttar barn i Sverige och jobbar för att de ska få växa upp i trygghet. Vill du vara med och ge dem framtidshopp? Bli månadsgivare eller ge en gåva direkt via vår hemsida.

Din gåva är betydelsefull! www.erikshjalpen.se Tel 0383-46 74 50 Pg 90 09 28-3

SISM?

N INTOLERANS & RA

HUR FÖREBYGGER MA

Stiftelsen Expo utmanar intoleransen genom att förebygga den med kunskap. Med våra föreläsningar får du en fördjupad bild av de idéer som präglar intoleranta partier och organisationer. Vi diskuterar fördomar som att invandrare begår flest brott, att invandringen bara kostar en massa pengar och att Sverige håller på att islamiseras – och bemöter dem med fakta. Våra föreläsningar går att göra som kvarts-, halv- eller heldagskurser.

Har du frågor eller vill boka en föreläsning?

Kontakta: mariapia.cabero@expo.se

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRD FRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN

Patrik Ulanders fem år med Svenska Vård stånd, typ av vård och var i landet man bor är faktorer som gör att det helt enkelt inte går att diskutera välfärdsverksamhet i klump. Äldreomsorg, grundskola och vårdcentraler är helt olika företeelser som inte kan jämföras, och diskussionen behöver brytas ner för att kunna leda någonvart.

Det område jag kan och verkar i är den vård, omsorg och behandling som kommunerna ansvarar för, bland annat LSS, psykiatri, HVB, beroende och äldreomsorg. Att kommunerna är ansvariga är ett problem i sig: det finns ingen gemensam grundsyn över landet kring vad som är god kvalitet. Man får vård utifrån var man bor, inte utifrån behov. Kommunerna är inte ens överens om vad som är relevant att mäta, vilket gör att det inte finns samlad information om resultat i vården på nationell nivå. för ett branschengagemang inom vård, omsorg och behandling som egentligen sträcker sig över nästan 40 år, men professionellt över de senaste dryga tio åren. Ett engagemang i det som då hette Riksförbundet för enskilda HVB ledde till ordförandeskapet i Sveriges Behandlingshem, som sedan tillsammans med Privo bildade Svenska Vård, där jag sedan 2009 har jag arbetat som förbundssekreterare. Från ett utförarperspektiv vågar jag påstå att jag har en rätt bra koll på, dels utvecklingen inom branschen, dels på vad som fungerar och vad som inte gör det. Denna sista krönika som förbundssekreterare är ett försök att summera det.

TILL SOMMAREN SÄTTER JAG PUNKT

Den första reflektionen är att man i den allmänna debatten om svensk välfärd ofta klumpar ihop allt till en enda fråga: vinst i välfärd. Min uppfattning är att den frågan är marginell och utnyttjas som ett slagträ i valrörelsen. Hur man väljer, hur ersättningar ser ut, vem som ger till ² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH ² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH

Tänk salutogent Det är också så att uppföljningen av vårt arbete inriktas mot vad som brister, inte vad som fungerar. Inspektionen för vård och omsorg har i grunden ett uppdrag, som går ut på att hitta felen. Jag skulle önska att det också tas ett samlat grepp kring att följa upp det som faktiskt fungerar; ett salutogent perspektiv är grundläggande för en framgångsrik utveckling också när det gäller uppföljning av den som levererar vården. Jag hoppas att kommuner och landsting kan bidra till detta.

Fokus ligger på pengar, inte kvalitet. Upphandlingar handlar till syvende och sist om vad vården får kosta, inte hur bra den är. Jag får också uppfattningen att kommunernas viktigaste styrinstrument är årets budget. Och då inte kommunens totala budget, utan varje enhetschefs budget, vilket leder till stuprörstänk, när det behövs hängrännor. Det leder också till kortsiktighet, när det som behövs är uthållighet och arbete för en långsiktig utveckling.

Högsta möjliga kvalitet Kraven på enskild eller privat vård är på en helt annan nivå än de var för tio år sedan. Kraven på tillstånd är höga och det är i dag inte enkelt att starta en privat vårdverksamhet. Upphandlingar fungerar i dag också på ett annat sätt, som också ställer höga krav på privat vård. Det som S säger, att kraven har blivit lägre, stämmer helt enkelt inte. Värt att understryka här är det faktum att de två tyngsta kravställningarna på utförare, det vill säga tillstånd och upphandling, endast gäller enskild/privat huvudman, inte kommunal.

Den enskilt viktigaste erfarenheten är till slut ändå att privata verksamheter kontinuerligt måste lägga stor kraft på att arbeta för högsta möjliga kvalitet, med klienten i centrum. Vi måste följa, och leda, utvecklingen kring vård, behandling och omsorg på högsta nivå. Vi måste bygga systemen för att systematiskt driva det kvalitativa förbättringsarbetet, och vi måste lära oss av våra misstag och kontinuerligt mäta resultat och vad våra klienter och uppdragsgivare tycker om det vi gör för dem. Och vi måste fortsätta göra det med våra klienters bästa för ögonen, utan undantag.

JAG KOMMER ATT FOR TSÄTTA ARBETA på nya sätt för att bidra till detta och jag har ingen tvekan om att mina kollegor i branschen kommer att göra detsamma.

Patrik Ulander Förbundssekreterare Svenska Vård PS. Jag vill hälsa Dan Nilsson välkommen som Förbundsdirektör i Svenska Vård. Dan börjar sin tjänst den 1 augusti och jag har fullt förtroende för att han kommer att ta Svenska Vård till nästa nivå i rollen som branschorganisation för fristående verksamheter inom vård, omsorg och behandling. DS.

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

På gång i Svenska Vård på Rådmansgatan 40 i Stockholm, i Företagarnas lokaler. Vi just haft öppet hus och visat våra fina lokaler som ligger ”mitt i smeten”. Flytten av kansliet ingår i en större satsning av Svenska Vård. Efter sommaren välkomnar vi därför Dan Nilsson på vår nya tjänst som förbundsdirektör. Dan har tidigare arbetat bland annat som pressansvarig på Privattandläkarna. Mer om detta i pressmeddelande på vår hemsida.

SVENSKA VÅRD HAR FLYTTAT IN

VÅRKONFERENSEN 7-8 MAJ i Stockholm närmar sig med stormsteg. Temat blir ”En klar syn på vård och omsorg – i politik och praktik!” Företrädare för de olika regeringsalternativen, bland andra Lars Stjernkvist (S) och Helena Bouveng (M) och Mats Gerdau (M) blir utfrågade om hur deras politik kommer att se ut i praktiken, om de vinner valet.

DE OLIKA PLANERADE SYSTEMEN för öppenhet, trygghet och säkerhet jämförs också och vi frågar oss om det går att samverka och skapa ett enda, riktigt bra system? Medverkande är bland Johan Höök, särskild utredare Kommunallagsutredningen, Mia Ledwith, Öppna jämförelser socialtjänst, SKL samt Claes Ånstrand, ordförande Etisk plattform.

som inspiratör. Manuel växte upp i ett ghetto, har jobbat som elitsoldat, är utbildad psykolog och jobbar bland annat som organisationskonsult. Han har också varit sommarpratare och vann stora Talarpriset 2011.

Konferensen är öppen för alla, se hemsidan.

MANUEL KNIGHT MEDVERKAR

Nominera till Årets Vårdgivare Det åter dags att lyfta fram goda exempel. Förra året startade Svenska Vård en ny tradition i med utdelningen av priset till Årets Vårdgivare 2013.

Nu har nomineringen börjat till Årets Vårdgivare 2014. En oberoende jury, med ordförande CarlAxel Palm, utser vinnaren som koras på Svenska Vårdgalan den 5 november i Stockholm. Syftet med priset är att uppmärksamma vårdgivare med en hög professionell nivå. De nominerade verksamheterna bedöms utifrån kriterierna: - kvalitet inom vård/omsorg/behandling - klient - personal - etik/värdegrund - bidrag till branschens utveckling - god ekonomisk hantering. Vårdgivaren ska ha verksamhet inom LSS, Psykiatri, Barn och unga, Missbruk eller Äldreomsorg samt vara en fristående verksamhet, det vill säga inte offentligt ägd eller driven. Alla kan nominera. Se annons!

Svenska Vårdgalan Nominera!

På Svenska Vårdgalan den 5 november 2014 kommer vi återigen att uppmärksamma insatser av stor betydelse för privat vård, omsorg och behandling. För att kunna göra det behöver vi nu förslag på goda kandidater. Vilken verksamhet tycker du är bäst i landet? Vilken insats tycker du är värd att uppmärksamma? Årets Vårdgivare 2014 Vi vill lyfta fram att fristående verksamheter i Sverige bedriver vård, omsorg och behandling på högsta nivå, och att de bidrar till att utveckla svensk välfärd. Prestationen som belönas kan vara av större engångskaraktär eller ha pågått under längre tid.

Den nominerade verksamheten bedöms utifrån följande kriterier: kvalitet inom vård/omsorg/behandling, klientarbete, medarbetare, etik/värdegrund, bidrag till branschens utveckling/god ekonomisk hantering.

Svenska Vårds Hederspris 2014 Vi vill uppmärksamma insatser av betydelse för social vård, omsorg och behandling. Insatsen kan vara av större engångskaraktär eller ha pågått under längre tid. Den nominerade kan vara en person, ett företag, en organisation/ verksamhet/myndighet eller motsvarande.

Exempel är bland annat vård-, omsorgs eller behandlingsverksamheter, medarbetare i sådana verksamheter, offentligt anställda, en kommun, en socialtjänst, en privatperson, forskare, politiker, vårdföretagare eller myndigheter.

För mer information om de olika utmärkelserna och hur du nominerar, gå in på www.svenskavard.se!

Annika Odgaard

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

ZZZ VYHQVNDYDUG VH² 6YHQVND 9nUG ²

9nOGVXWVDWWD

KDU VlPUH KlOVD Kvinnor rapporterar en högre andel utsatthet för sexuellt och psykiskt övergrepp. Männen upplever högre utsatthet för allvarligt fysiskt våld.

Det finns en koppling till en tuffare livsresa med sämre ohälsa för både kvinnor och män. Det visar en rapport som presenterades vid ett seminarium i riksdagen.

Studien ”Våld och hälsa” publiceras av Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet, i ett samarbete med Umeå universitet. Undersökningen pekar på att det förekommer en tydlig koppling mellan utsatthet för våld och fysisk samt psykisk ohälsa senare i livet.

Av svaren framgår att våldet är utbrett. Kvinnorna uppvisade betydligt högre andel utsatthet för allvarligt sexuellt och psykiskt övergrepp, medan männen rapporterade högre utsatthet för allvarligt fysiskt våld.

Kvinnor utsattes i betydligt högre grad för olika typer av våld från en partner, medan män vanligtvis blivit utsatta för fysisk misshandel eller hot om våld av en för dem okänd man.

Tommy Andersson är docent vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, och forskningsledare för studien. Han pekar på att studien ser en påtaglig koppling mellan utsatthet för våld i barndomen och utsatthet senare i livet, och det oberoende av vilken typ av våld de har utsatts för.

– Det gäller både kvinnor och män. Men utifrån de resultat som presenteras i denna rapport går det inte att bedöma i vilken utsträckning det är den tidiga utsattheten eller andra psykosociala omständigheter som orsakar ökad risk för senare utsatthet, säger Tommy Andersson.

Gun Heimer, professor och föreståndare för NCK, Steven Lucas, överläkare vid Uppsala universitet och Tommy Andersson, docent och forskningsledare vid Umeå universitet ansvarar för studien Våld och hälsa.

Många olika symtom Studien visar även på starka kopplingar mellan utsatthet för våld och fysisk samt psykisk ohälsa senare i livet, både för kvinnor och för män, framhåller överläkaren Steven Lucas som ingår i forskargruppen: – De som svarade att de utsatts för allvarligt sexuellt våld uppgav i betydligt högre, och i vissa fall flerfaldigt högre utsträckning, symtom på depression, riskbruk av alkohol och självskadebeteende någon gång i livet jämfört med dem som inte varit utsatta.

I den gruppen var det flera gånger vanligare att uppge symtom som kan tyda på posttraumatiskt stressyndrom. Även kroppsliga symtom som till exempel huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär var vanligare bland dem som utsatts för sexuellt våld jämfört med dem som inte utsatts. Q

Studien fortsätter Den 7 maj arrangerar NCK ett öppet seminarium i Uppsala om studien med kvinnors och mäns våldsutsatthet i fokus.

Projektet drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet i samarbete med Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Statistiska centralbyrån anlitades för att genomföra datainsamlingen som omfattade cirka tiotusen svarande män och kvinnor.

Detta är den första rapporten i ett flerårigt forskningsprojekt. Dess andra fas ska bland annat studera våld i nära relationer, våldsutsatthet bland äldre samt sexuella övergrepp mot barn och unga.

Rapporten har titeln ”Våld och hälsa – en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa”. Texten är redigerad av Björn Lennestig.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

VHQDUH L OLYHW Rapporten pekar också på: • 13 procent av kvinnorna och fyra procent av männen hade erfarenheter av att mot sin vilja ha tvingats till samlag eller försök till detta innan de hade fyllt 18 år.

• Drygt en av tio kvinnor och en av hundra män hade efter sin 18-årsdag utsatts för allvarligt sexuellt våld i bemärkelsen med fysiskt våld påtvingat samlag eller liknande, inklusive försök och övergrepp då den utsatta befunnit sig i ett tillstånd utan möjlighet att försvara sig.

• 14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen hade erfarenheter av upprepad utsatthet för fysiskt våld i sin barndom.

• I vuxen ålder hade tio procent av kvinnorna och 15 procent av männen någon gång blivit utsatta för grövre fysiskt våld i termer av att ha blivit slagna med knytnäve eller föremål, sparkade eller utsatta för våld med vapen eller liknande.

• En dryg fjärdedel av både kvinnor och män hade under sin barndom utsatts för upprepat psykiskt våld i termer av förnedring, kränkning, mobbning eller liknande.

• 20 procent av kvinnorna och åtta procent av männen hade under någon period i sitt vuxna liv levt med utsatthet för upprepat och systematiskt psykiskt våld som utövats av en aktuell eller tidigare partner.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

NOTISER Färre yngre män riskdricker alkohol

Praktiskt abc om adhd Boken â&#x20AC;?Det ďŹ nns alltid ett sättâ&#x20AC;? bygger pĂĽ erfarenheter och rĂĽd frĂĽn unga vuxna med adhd; praktiska rĂĽd fĂśr att fĂĽ vardagen att fungera bättre.

Boken innehüller konkreta verktyg till inspirationskälla och stÜd. Den är även användbar och relevant fÜr personer som pü olika sätt stÜdjer en person med adhd, som till exempel partner, fÜrälder, vän eller professionen.

Boken är indelad i olika teman som till exempel â&#x20AC;?relationerâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?hemmaâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?ekonomiâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?arbete och studierâ&#x20AC;?. Under varje tema finns information, lĂśsningsfokuserade frĂĽgor och visuella Ăśvningar. I boken samlas ocksĂĽ exempel där personer med egen erfarenhet kommer till tals.

Boken är en del i Unga vuxna-projekt som bedrivs av RiksfĂśrbundet Attention med stĂśd frĂĽn Arvsfonden. Det är ett treĂĽrigt projekt som riktar sig till unga vuxna (18â&#x20AC;&#x201C;30 ĂĽr) med adhd. FĂśrfattare är Malena Ranch, projektledare fĂśr RiksfĂśrbundet Attentions Unga vuxna-projekt, Johan Bysell, samtalsledare och handledare, Michael Hjerth, psykolog och Cecilia Brusewitz, informatĂśr och projektkoordinator pĂĽ RiksfĂśrbundet Attention.

Andelen män med riskkonsumtion av alkohol sjunker. Samtidigt minskar skillnaden mellan kÜnen. Männen är dock fortsatt riskkonsumenter. Det visar en rapport frün Folkhälsomyndigheten.

Andelen män i Sverige med riskkonsumtion av alkohol har minskat sedan 2004. FramfĂśrallt är det män mellan 16â&#x20AC;&#x201C;29 ĂĽr som i lägre utsträckning har ett riskabelt drickande. Det visar statistik frĂĽn nationella folkhälsoenkäten, Hälsa pĂĽ lika villkor, som genomfĂśrs av Folkhälsomyndigheten.

En jämfÜrelse mellan 2004 och 2013 visar att riskkonsumtion av alkohol bland män frün 16 till 29 ür har minskat frün drygt fyra av tio män till omkring tre av tio män.

Eftersom andelen män med riskkonsumtion av alkohol har minskat, medan den inte gjort det i samma utsträckning fÜr kvinnor har skillnaden mellan kÜnen minskat. Fortfarande är dock män riskkonsumenter i stÜrre utsträckning än kvinnor; 19 procent av männen jämfÜrt mot 12 procent av kvinnorna under 2013.

Folkhälsomyndigheten beskriver riskkonsumtion av alkohol som konsumtion som medfÜr fÜrhÜjd risk fÜr skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Riskkonsumtion av alkohol har i ür definierats om i den nationella folkhälsoenkäten. Syftet är att gÜra den i enlighet med den definition som regeringen beslutat inom ramen fÜr uppfÜljningen av regeringens samlade strategi fÜr alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken.

I jämfÜrelse med tidigare beräkningar är nu andelen riskkonsumenter hÜgre. FÜr att jämfÜrelserna mellan olika ür ska bli korrekta är statistiken framtagen med det nya beräkningssättet även avseende tidigare ür.

Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa pü lika villkor gÜrs ürligen fÜr att ta reda pü hur befolkningen i Sverige mür och lever. UndersÜkningen genomfÜrdes fÜr fÜrsta güngen 2004 och är ett fortlÜpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten (tidigare Statens folkhälsoinstitut) och Sveriges landsting och regioner.

FĂśrfattare: Malena Ranch, Johan Bysell, Michael Hjerth och Cecilia Brusewitz Titel: Det ďŹ nns alltid ett sätt FĂśrlag: Gothia Fortbildning

Varje ĂĽr bestĂĽr det nationella urvalet av 20 000 personer i ĂĽldrarna 16â&#x20AC;&#x201C;84 ĂĽr, och landsting och regioner erbjuds att delta med ytterligare urval fĂśr respektive län/region.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²

/Â 05-.+)# 4Â 66+)*'6'4 )Â ..'4 #..# #..6+& 5VĂ&#x2019;F #OPGUV[ RĂ 2) 6KNNUCOOCPU IĂ&#x2019;T XK UMKNNPCF YYY COPGUV[ UG

.RQVXOHQWVW|GG IDPLOMHKHPVYnUG 0HG NOLHQWHQ L IRNXV HUEMXGHU YnUD IDPLOMHKHP HQJDJHPDQJ I|UWURHQGH RFK W\GOLJKHW

%RHQGH L WU\JJ IDPLOMHPLOM| HUEMXGHU HQ EDV I|U I|UlQGULQJ RFK XWYHFNOLQJ

3URIHVVLRQHOOW RFK UHVSHNWIXOOW EHP|WDQGH PRW NOLHQWHU RFK DQK|ULJD

(UIDUQD NRQVXOHQWHU VRP VW|GMHU KDQGOHGHU RFK VDPRUGQDU

/Ă?.#0&5)Ă?4&#4 ZZZ VPDODQGVJDUGDU QX

6WLIWHOVHQ 6PnODQGVJnUGDU .ORVWHUJDWDQ

#/+.,'*'/58Ă?4& /'& -.+'06(1-75 9l[M| WIQ PRE -RKDQ PRE *XQLOOD

Skyddsvärnet i GÜteborg - IdÊburen verksamhet i 100 ür Skyddsvärnet bedriver idag verksamhet i form av Üppenvürd, behandlingshem, halvvägshus, utslussboende och referenslägenheter. Skyddsvärnets verksamheter är belägna i GÜteborgs centrala stadskärna.

Behandlingshemmet är ett drogfritt kollektiv fÜr män som är 18 ür och uppüt, där missbruk och kriminalitet utmanas genom individuella behandlingsprogram och socialiserande aktiviteter under ledning av professionell personal.

Behandlingen inleds med en kartläggning som speglar hela människan, biologiskt, psykologiskt och socialt. Behandlingen sker büde individuellt och i grupp. Under utslussfasen fokuserar vi mer pü boende och sysselsättning. Därefter erbjuder vi eftervürd.

Vid särskilda behov kan vi genomfÜra utredning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och genomfÜra mer lüngsiktig psykoterapi med Skyddsvärnets leg psykolog och leg psykoterapeut.

Skyddsvärnets Behandlingshem Haga Kyrkogata 6 411 23 GÜteborg tel 031-600794 - fax 031-7742066 www.skyddsvarnet.org

6,6 81*'20$5

2IO SqUXIZ N Z UQ\\ TQ^ ;VIZ\ PIZ RIO []\\Q\ Xs >MUaZI Q \^s ^MKSWZ WKP LM\ UM[\I SqVV[ [^IZ\ 0IZ QV\M UQVI ^qVVMZ VqZI QV\M \ZqNNI\ LMU Xs [VIZ\ MV UsVIL ;MV RIO Æ a\\ILM \QTT ;\ZILQ^IZQ][ PIZ ITT\ ZI[I\ 2IO OsZ [ VLMZ ^IZRM LIO WKP VqZ RIO ^IZ LqZ ^IZ RIO \^]VOMV I\\ [a N Z I\\ RIO NITTQ\ \QTT̉ JISI \QTT UQ\\ [RqT^[SILMJM\MMVLM -N\MZ \^s ^MKSWZ I^^MS RIO NZsV ;\ZILLIV PIUVILM Xs ;]VLMZJaV[ *=8 QOMV >IZ LqZ VsV LIO WKP [MV JTM^ RIO Æ a\\IL \QTT >MUaZI[ PIOMV ,M\ [sO JZI ]\ VqZ RIO SWTTILM Xs LMZI[ PMU[QLI UMV ITT\ NWZ\[q\\MZ I\\ ZI[I WKP RIO TqVO\IZ PMU 1V\M \QTT UQVI N ZqTLZIZ ]\IV \QTT UQ\\ NW[\MZPMU 2IO ^M\ I\\ LM [ISVIZ UQO LqZ SqVVMZ RIO UQO qT[SIL 2IO [S \MZ UQO V] UMV LM N Z[\I LIOIZVI ^IZ s\ PMT^M\M )TTI LIOIZ qZ MV SIUX WKP LM\ SqVV[ WN\I[\ WU RTQO\ I\\ NWZ\[q\\I UMV RIO ^M\ I\\ [WTMV SWUUMZ MN\MZ ZMOVM\ [s RIO SqUXIZ N Z UQ\\ TQ^ <M[[

Statens Institutionsstyrelse ger årligen ut en bok där tonåringar från SiS ungdomshem sätter ord på sina tankar i korta berättelser. Texterna är inte redigerade grammatiskt, men mycket läsvärda. Boken ”SiS unga berättar” går att beställa utan kostnad från www.stat-inst.se.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

VAD ÄR

Rädda Barnens Föräldramejl och Föräldratelefon – ditt bollplank för föräldralivets svåra frågor.

Föräldramejl: foraldrar @ rb.se Föräldratelefon: 020-786 786 Ge Åke någon annan än sig själv att umgås med.

Många äldre lider av ensamhet. Därför besöker Röda Korsets frivilliga varje år tiotusentals människor – kanske för att läsa, promenera eller bara prata. Med ditt bidrag kan fler människor få besök av någon som bryr sig.

Att vara förälder är en utmaning, men sitt inte ensam med din oro! Alla är välkomna att höra av sig, både om små och stora problem. Vi som svarar är själva föräldrar utbildade av Rädda Barnen och vi har gott om livserfarenhet att dela med oss av. Så mejla eller ring!

Föräldratelefonen är öppen måndag – fredag kl 18.00 –21.00 och lördagar kl 13.00 –16.00.

Samtalen är anonyma och kostar bara en samtalsmarkering.

Sms:a ALDRIG ENSAM till 72 900 för att skänka 100 kronor eller ge din gåva på bg 900-8004.

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt.

Posttidning B HVB&LSS Världen 2 - 2014

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

/66 +9% 9b5/'(1

7HPD YnOG /DGGDGH RUG HQ PDNWIUnJD %ULVWHU YLG UHODWLRQVYnOG .YLQQRU OHGHU YnUGHQ

1X |SSQDU 1HQ\D

SULV NU

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

9L VDPDUEHWDU PHG 6YHQVND 9nUG

I|U XQJD SRMNDU PHG PLVVEUXN Nenya ligger i Höör i Skåne och har åtta platser.

ZZZ EDJJLXP VH

% DUQDG|G

FOTO: INGEBORG ØIEN THORSLAND/NTB/TT

)|U PHU LQIRUPDWLRQ RFK I|UIUnJQLQJDU Christina Eriksson, 070-950 65 98 Peter Engelin, 070-289 20 48

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

0nOJUXSS Pojkar och unga män 15 -19 år med drogproblematik.

De saknar stöd från familjen, saknar sysselsättning och bostad, har bristande nätverk med skadade och brustna relationer. %HKDQGOLQJ Vi tar reda på orsakerna till missbruket. Motivation skapas genom (MI) och vi stödjer pojkarna i att se fördelarna med att vara drogfri. Vi arbetar med Haschavvänjningsprogrammet och erbjuder (B)ART som har fokus på integration och innanförskap för de pojkar och unga män som t.ex. är ensamkommande.

² RNODUD G|GVIDOO

Besök

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter