HVB&LSS Världen nr2 – 2013

Posttidning B

Hej Märta, får jag bli din extramamma ett tag?

HVB&LSS Världen 2 - 2013

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

& LSS HVB VÄRLDEN

2-2013

pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Vi samarbetar med Svenska Vård

abc om adhd Experter bäst på autism

Tema:

Tvivelaktiga terapeuter Vanlig skilsmässa ovanligt för barn

Neuropsykiatri

NY g

tidnin

Sverige behöver fler kompetenta familjehem ...

Ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00. Ett samtal räcker.

Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/beroende.

Scanna koden med din smartphone och läs mer.

Daglig verksamhet -

FOTO: JOEL STOCKMAN

Attendo Individ och Familj kan i dagsläget bidra med 244 sådana hem men söker fler.

Vill du bli ett av dem, eller arbetar du inom socialtjänsten och söker en trygg placering?

Ring 08 505 372 70 för mer information om våra jour- och familjhem.

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

... som klarar av att sätta ”BARNENS BEHOV I CENTRUM” – BBIC.

ett slag för livet Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

recommended

Stödtelefon för dig som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp.

Plats för anknytning.

www.kvinnofridslinjen.se

Johan Anderberg: Cannabusiness »Journalisten Johan Anderberg har fångat upp både den internationella legaliseringstrenden och vårt behov av en mer nyanserad bild av cannabis. Han har lyckats bra. I en samDet är här det kan börja. Anknytning handlar om att få vara med, att omfamnas av en hällsdebatt där försök social gemenskap tidigt i livet. Bristande anknytning är en grogrund för psykosociala till fördjupning ofta bort som problem och det är därför vi jobbar så hårt med att bygga slås upp tilliten hos dedrog som propaganda är Cannabusiness en frisk och inte kommer till oss. Utan tilltro saknas grundförutsättningen för den mest elementära behandling. Vi tror helt enkelt inte på att låsa in, utan arbetarsärskilt med att låsa uppdoftande tilliten sött fläkt.« Foto: Sofia Runarsdotter

och tron på den egna förmågan att klara livet. Vårt mål är att(varje barn och ungdom borås tidning ) som vi arbetar med ska kunna göra de nya val som är grunden i ett självständigt liv.

www.cean.se

recommended

Det är här det kan börja. Anknytning handlar om att få vara med, att omfamnas av en social gemenskap tidigt i livet. Bristande anknytning är en grogrund för psykosociala problem och det är därför vi jobbar så hårt med att bygga upp tilliten hos de som kommer till oss. Utan tilltro saknas grundförutsättningen för den mest elementära behandling. Vi tror helt enkelt inte på att låsa in, utan arbetar med att låsa upp tilliten och tron på den egna förmågan att klara livet. Vårt mål är att varje barn och ungdom som vi arbetar med ska kunna göra de nya val som är grunden i ett självständigt liv.

www.cean.se

STÖD, OMTANKE OCH TRYGGHET. OAVSETT. Vi erbjuder stöd och bästa tänkbara vård och behandling till barn, ungdomar och vuxna med social problematik, genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ- och familjeomsorgen.

Vi erbjuder: ä +9% YHUNVDPKHW ä )DPLOMHKHP ä +HP I¸U HQVDPNRPPDQGH ć\NWLQJEDUQ ä 5HVXUVSHUVRQVERHQGH ä YULJD WM¦QVWHU IURVXQGD VH LQGLYLG RFK IDPLOM

VI HJÄLPER TILL - DYGNET RUNT, ÅRET OM. Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, KLWWDU YL HWW Q\WW DOWHUQDWLY Kontakta vår placeringsjour, tel: 020-22 80 00 /¦V PHU S§ IURVXQGD VH LQGLYLG RFK IDPLOM

VI KAN VÅR SAK | )U¸VXQGD KDU PHU ¦Q §UV HUIDUHQKHW LQRP omsorg. Nu erbjuder vi också individ- och familjeomsorg och bistår socialtjänsten i deras uppdrag att leverera en kvalitetssäkrad vård och omsorg.

frösunda. omsorg för högsta livskvalitet. oavsett.

,QQHKnOO

¾9L I|UV|NHU JH Q\FNODU WLOO HWW O|VQLQJV RULHQWHUDW I|UKnOOQLQJVVlWW I|U GH ROLND VLWXDWLRQHU XQJGRPDUQD NDQ KDPQD L ¾ Läs om Mind Me Omsorg och dess dagliga verksamhet som tar emot unga vuxna med diagnoser inom autismspektrum. Här är Charlotte Eisner placeringsansvarig.

Tema: Neuropsykiatri – daglig verksamhet ett stÜd

Bra omsorg kan vara en sluss ut i arbetslivet

Experter bäst pü att utreda autism

Tidig diagnos kan motverka utanfĂśrskap

Bup larmar om glapp i vĂĽrdlag

Ungdomar riskerar hamna i rättsosäkert gränsland

Färre brott med adhd-medicin

Hela vürdkedjan müste fungera fÜr att leda till fÜrändring

Debattfega kommuner Svenska Vürds Patrik Ulander vill ha en välfärdsdebatt

Skilsmässa püverkar barnen drastiskt

�Vanliga� skilsmässor kan vara smärtsamma fÜr barnen i üratal

Tvivelaktiga terapeuter Narkotikaforskare BjÜrn Johnson synar �nya yrkesgrupper�

/lV GHVVXWRP RP

• Sämre hälsa hos dem med funktionsnedsättning, sid 20 • Skolan behÜver fÜrdjupade kunskaper om autism, sid 22 • Lär dig hantera ett utmanande beteende, sid 30 • Samsjuklighet vanligt vid psykisk sjukdom, sid 34 • Skilsmässa püverkar barnen i üratal, sid 38 • RiksfÜrbundet Attention en kunskapsbank, sid 42

1U

+9% /66 9b5/'(1

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna BesĂśksadress: Hagahuset, RĂĽsundavägen 1, Solna Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, FalkĂśping GraďŹ sk form: Helena WikstrĂśm Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: BjĂśrn Lennestig, chefredaktĂśr, bjorn@hvblssvarlden.se Patrik Ulander, Gabriella Svanberg.

Annonsbokning: Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93, susanne.backman@compro.se Annonsmaterial: Annelie Stevendahl, 08-459 24 34, trafďŹ c@hvblssvarlden.se

Š 2013 Compro Media AB ISSN 2001-2713 Åsikter framfÜrda i denna tidning delas inte nÜdvändigtvis av redaktionen. FÜr ej beställt inskickat material frünsäger vi oss allt ansvar.

Ny tidning frün KYEJXLGHQ VH & +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

OVVJXLGHQ VH

/HGDUH %M|UQ /HQQHVWLJ &KHIUHGDNW|U

Neuropsykiatrin i UlWWVRVlNHU OLPER DE NEUROPSYKIATRISKA funktionsnedsättningarna sätter ib-

land avtryck i feta rubriker hos medierna. Inte sällan brister det i kunskaperna. Därför ägnar HVB & LSS Världen ett antal artiklar åt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som generellt omfattar adhd, add, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom.

Forskningen om dessa diagnoser lyfter kontinuerligt fram nya kunskaper. Däremot hänger lagstiftningen inte med.

Chefer vid barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm anser nämligen att det råder en rättsosäkerhet för unga med autism, adhd och utvecklingsstörning, sid 18. I gränslandet mellan LVU, lagen om vård av unga, och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård, uppstår problem när ungdomarna själva inte vill ha den vård de behöver. Det handlar om tolkningen av Högsta förvaltningsdomstolens utslag; ungdomarna blir ett bondeoffer i gränslandet mellan olika lagar.

Dessutom lämnar lagstiftningen kring LSS en del övrigt att önska. Den hänger inte med inom neuropsykiatrin. Den epokgörande och framgångsrika funktionshinderlagen LSS firar nu tjugo år. Emellertid har den sin bakgrund i en tidigare omsorgslag.

Chefer inom socialtjänsten knorrar och tycker att LSS bör moderniseras eller rent av fogas in i socialtjänstlagen. Här behövs ett angeläget offentligt samtal.

BÅDE INTRESSEORGANISATIONEN Attention och Föreningen Sveriges Socialchefer anser att i allt för många ärenden vårdas barn och ungdomar med diagnoser på institutioner som inte är lämpliga för dem. Trots att forskningen gör framsteg är kunskapen kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fortfarande låg.

Det gäller hos såväl socialtjänst som behandlingshem och familjehem.

Stockholms stad har noterat ökningen av personer med dessa diagnoser, och insett att det brister i kunskaper. Därför har soci-

altjänsten i huvudstaden startat en särskild basutbildning i neuropsykiatri, som hittills omfattat flera tusen medarbetare. Norrköping var tidigt ute. Det är en satsning som manar till efterföljd.

Alla vet att fysiska handgripligheter inte får användas i samband med vård och omsorg. Ändå sker det. Dock finns utbildning i hantering av utmanande beteende med lågaffektivt bemötande.

Psykologen Gabriella Svanberg skriver på sidan 30 om den utprövade metoden Studio III. Det är ett lösningsbaserat förhållningssätt som utnyttjar klientens egna resurser.

HVB & LSSVÄRLDEN BESÖKER den dagliga verksamheten hos

Mind Me som tar emot ungdomar och unga vuxna med diagnoser inom autismspektrumtillstånd, sid 8. De aktiverar sina deltagare med anpassad träning, nyttig kost och tydliga mål. Avsikten är att erbjuda en trygg väg och sluss ut i arbetslivet.

Forskningen finner nya rön, och gamla sanningar revideras.

Sådan är utvecklingens dynamik inom de flesta vetenskapsfält, även inom beroendevården, sid 46. Men det är bedrövligt att det fortfarande finns ”universitet” med charlataner som bedriver en ful opinionsbildning och kritiserar vetenskapligt validerade behandlingsmetoder.

Här finns ”hittepå-verksamheter” med ”hittepå-terapeuter”, ja till och med en ”psykologterapeut”, som behandlar med tvivelaktig evidens. Härifrån är steget inte långt till drogfria Minnesotamodellen Hazelden i USA som nu startar metadonbehandling, vilket är en sensation inom tolvstegsrörelsen.

Hazelden har stretat emot i mer än 60 år. Metadonbehandling räddar liv; uppvaknandet från världens största behandlingshem är välkommet. Kanske har de läst Tomas Tranströmer som redan i debutdikten 1954 skriver ” att ”uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen”.

Redaktionen tar gärna emot tips på reportage. Mejla artikelförslag till bjorn@hvblssvarlden.se HVB & LSS Världen samarbetar med Svenska Vård.

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter +9% /66 9b5/'(1 15 ²

^LIIHZLYH[ ILOHUKSPUNZZ[€K ¶ H] VJO M€Y ]rYKHYL 0; Z[€KL[ ZVT ]p_LY TLK ]LYRZHTOL[LU

9PUN VJO IVRH LU KLTV LSSLY ILZ€R ^^^ YH[[ZWHY ZL

Mind Me:s dagliga verksamhet tar emot ungdomar och unga vuxna med diagnoser inom autismspektrum. Genom att aktivera sina deltagare med anpassad träning, nyttig kost och tydliga mül hjälper de till att lägga livspusslet. – Vi är en trygg väg och en sluss ut i arbetslivet, säger Charlotte Eisner som är marknads- och placeringsansvarig pü Mind Me Omsorg.

TEXT: JOEL STOCKMAN OCH MIND ME FOTO: JOEL STOCKMAN

Chantal stür stadigt med garden uppe och slür snabba slag i sin sparringpartners muddar. – Jag trodde aldrig att jag skulle kunna boxas innan jag bÜrjade här, säger Chantal, som deltar i dagverksamheten.

Hon berättar att boxningen är bra fÜr att det bättrat pü hennes styrka och koordination, att hon fÜrbättrat sin balans och sin motorik och att hon pü kÜpet fütt bättre kondition och blivit av med nügra kilon. Träningen är dock inte ett specifikt intresse. Hennes grej är i stället �Nalleprojektet�.

Där syr hon och andra deltagare mjukdjur fÜr att ge till sjuka barn pü vürdinrättningar runt om i länet. Charlotte Eisner, marknads- och placeringsansvarig pü Mind Me, berättar att arbetet är oerhÜrt uppskattat. Att fü gÜra nügot fÜr nügon som har det svürare än en själv känns bra.

Fasta rutiner och bra mat Mind Me hjälper den unga att lägga vuxenpusslet, och tar fram strategier fÜr varje enskild individ. – Vi fÜrsÜker ge nycklar till ett lÜsningsorienterat fÜrhüllningssätt fÜr de olika situationer man kan hamna i.

De flesta av klienterna är 12 till 28 ür gamla. Flera har bakom sig en lüng resa av skolbyten, perioder som inskrivna vid arbetsfÜrmedlingen och lünga perioder hemma. En del gür ut med ofullständiga betyg och andra har läst ett par ür vid folkhÜgskola. De flesta stür pü randen till vuxenlivet och ska flytta hemifrün. – Vi jobbar fÜr att vüra unga, sü lüngt det är mÜjligt, ska komma igüng fysiskt, och träna fÜr att bli lite trÜtta i kroppen och inte bara i knoppen. Vi

'DJOLJ YHUNVDPKHW

HQ VOXVV WLOO +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Vi besöker en GDJOLJ YHUNVDPKHW

DUEHWVOLYHW +9% /66 9b5/'(1 15 ²

arbetar konkret med att slå fast vikten av fasta rutiner, god kost med bra energiinnehåll, träning och vila, samt att man kommer ut och vistas i sol och frisk luft.

Nätverk av företag Tillsammans med ungdomarna och deras nätverk formuleras mål för framtiden. Mål för livet kan vara att flytta hemifrån med allt vad det innebär, eller att utveckla en hobby, ta körkort eller lära sig ett språk.

Mind Me har många små och medelstora företag i sitt nätverk som är intresserade av att ta emot praktikanter och lärlingar. Lärlingsplatsen är ett bra sätt för unga vuxna att lära sig ett yrke och en arbetsplats praktiskt.

En medarbetare som kommer via Mind Me är ofta kvar i sitt arbete. De är lojala och investerar mycket tid i att göra saker rätt och bra. De uppskattar rutin och struktur.

Charlotte berättar vidare att de stora förändringarna under tonåren och som 20+ ställer ett ännu större krav på stöd. Det finns en stor vinst för den unge och anhöriga att dagliga verksamheten är med och tryggar vägen vidare. Det handlar om att finna en stabil plats vid sidan om hemmet och skolan, för att sedan gå in i vuxenvärlden.

Såväl klienten som dennes anhöriga ser positivt på att den unge själv får hantera allt mer

)|U XQJGRPDU RFK XQJD YX[QD Mind Me Omsorg arbetar med ungdom och vuxna i arbetsför ålder, främst unga vuxna, med autismspektrumdiagnoser såsom Aspergers syndrom, högfungerande autism, atypisk autism och autismdiagnoser med tilläggen add eller adhd.

De erbjuder daglig verksamhet (LSS 9.10) samt korttidsvistelser i form av dag- och kvällsaktiviteter utan övernattning (LSS 9.6) och kollovistelser (LSS 9.6) i Danderyd och i Dalarna.Verksamheten omfattar hela Stockholms län och är beläget i Danderyd.

Dessutom utanför Mora, och kanske snart också en verksamhet på Väddö i Roslagen. Mind Me har 24 platser för daglig verksamhet och 40 platser för korttidsvistelse.

”Vi försöker ge nycklar till

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Vi besöker en GDJOLJ YHUNVDPKHW

ett lösningsorienterat förhållningssätt…” +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Vi besöker en GDJOLJ YHUNVDPKHW

av sina åtaganden och sitt liv. På så vis utvecklas relationen mellan barn och förälder till en bättre vuxenkontakt. Dessa är några av de pusselbitar som ska på plats under resan mot ett fungerande och självständigt liv.

– Man ska inte underskatta vikten av att introducera en ytterligare plats för ungdomarna, vid sidan om hem och skola, redan inför insteget i pubertet och begynnade frigörelseprocess.

En ny fas i livet Korttidsvistelser under kvällar och helger kan fånga, stötta och kanalisera det som kan vara svårt för ungdomarna. Här kan man utvecklas på en trygg plats med goda vänner. Inte minst viktigt är det att fylla på med positiva upplevelser och att få vara duktig på sitt eget sätt samt att vara okej, lyckad och välkommen.

Att vägleda är en viktig roll. Ett delmål i den dagliga verksamheten är att ta reda på vilket yrkesområde klienterna är intresserade av och har förutsättningar för. Hos en arbetsgivare följer sedan en noggrann och strukturerad arbetsintroduktion och arbetsträning likt gesällens hos en mäster.

Under praktiktiden finns personal från Mind Me som stöd och hjälp. Uppföljning sker kontinuerligt och klienten behåller kontakten så länge behov finns. Klienterna får stöd i att hantera sin privatekonomi, vardagsrutiner, eget boende, relationer, god och gynnsam kost, anpassad träning och social samvaro.

– Det är viktigt att vara konkret säger Charlotte och berättar sedan om den kokbok som ungdomarna skriver på, samtidigt som de provlagar, handlar och räknar på matbudget.

Kokboken är en av alla saker man får med sig från oss; en av alla pusselbitar som hamnar på plats. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Vi erbjuder helhetsmöjligheter med boende, särskola och fritidsaktiviteter i en vacker och levande bygemenskap för barn och ungdomar. Vår styrka är att skapa ett meningsfullt sammanhang för den enskilde, som bygger på trivsel och trygghet.

Solberga by är icke vinstdrivande En röd tråd i Solberga bys pedagogik är att utveckla elevernas självbestämmandeförmåga. För elever som har svårt att kommunicera, erbjuds alternativ– och kompletterande kommunikation i form av bilder och tecken.

• Elevhemsboende enl. LSS § 9.8 • Korttidsvistelse (avlastning) enl. LSS § 9.6 • Korttidstillsyn för barn över 12 år enl. LSS § 9.7 • Fristående grundsärskola med Waldorfpedagogisk • Kursplan för årskurs 1-9

www.solbergaby.se

9LNWLJW DWW VSHFLDOLVWHU XWUHGHU DXWLVP Metoderna för att diagnosticera autismspektrumtillstånd är dåligt utvärderade. Bara två av 14 utvärderade formulär och tester har vetenskapligt stöd, enligt en ny rapport från SBU. Därför är det viktigt att tillstånden utreds av ett team specialister inom psykiatri.

Det räcker inte med frågeformulär och observationsscheman, så kalllade instrument, för att ställa diagnos vid autismspektrumtillstånd, AST. Resultaten ska alltid vägas ihop med den övriga utredningen. Många av instrumenten har bristfälligt vetenskapligt underlag, enligt rapporten från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

Tveksam evidens De få instrument som har prövats vetenskapligt är heller inte självklart bra. Ett av testen missar till exempel tre av tio personer som har autismspektrumtillstånd. Därför är det viktigt att dessa utredningar genomförs inom den specialiserade vården.

– Enbart instrumenten duger inte för att sätta en diagnos. Det är naturligtvis ett problem att vi vet så lite om dem, säger Lars Jacobsson, professor emeritus vid Umeå universitet samt ordförande i den SMU-grupp som ansvarar för utredningen.

SBU har även granskat 25 olika typer av behandlingar och insatser vid AST, och funnit att det vetenskapliga underlaget är dåligt. I Sverige används ofta en kombination av flera metoder, men det saknas studier av vilken effekt kombinerade metoder har.

Låt anhöriga delta SBU visar också att personer med AST och deras anhöriga behöver bli mer delaktiga i vården. Det är också viktigt att uppmärksamma syskon till barn med AST eftersom syskonen kan utsättas för skrämmande och våldsamt beteende och få svårigheter med sociala relationer.

AST kan leda till utanförskap i samhället. Personer med AST och deras föräldrar upplever att bristande kunskap, resurser och acceptans hos vården och skolan kan förvärra problemet. Att få diagnosen tidigt kan motverka utanförskap. Q Källa: SBU och TT

$67 ² VW|G WLOO KHOD IDPLOMHQ I autismspektrumtillstånd, AST, ingår Aspergers syndrom, autism och atypisk autism. Gemensamma drag är svårigheter med sociala kontakter, begränsade intressen och rutinbeteenden. AST hos en familjemedlem påverkar hela familjen, och det är viktigt att hela familjen får stöd. Studier i Europa och USA visar att knappt en person av hundra har AST. Rapporten Autismspektrumtillstånd - diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet finns att läsa på www.sbu.se/215

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Framtid utan kaos?

Nย Z UqVVQ[SWZ [WU QVOMV ^QTT [M

>Q PRqTXMZ LQO [WU PIVLTqOOIZM Xs SWUU]VMV MTTMZ QVWU LMV X[aSQI\ZQ[SI ^sZLMV >Q SIV ^IZI M\\ SWUXTMUMV\ MTTMZ LM\ [\ย L VQ JMPย ^MZ Nย Z I\\ Xs [QS\ S]VVI PRqTXI UqVVQ[SWZ \QTTJISI \QTT M\\ N]VOMZIVLM TQ^ Q [IUPqTTM\

Hur รคr det mรถjligt?

0qZ [MZ ^Q \QTT UqVVQ[SWZ [WU [IUPqTTM\ PMT[\ ^QTT JT]VLI Nย Z WKP PRqTXMZ LMU \QTT MV NZIU\QL ]\IV SIW[ >sZ\ IZJM\M ^Q[IZ I\\ ]\^MKS TQVO SIV [SM UW\ ITTI WLL[

inagรฅrdsmodellenยฎ ย ,IOTQO IS\Q^Q\M\ ย :MTI\QWVMZ [WKQIT \ZqVQVO ย =\^MKSTQVO I^ QV\ZM[[MV NWZ\JQTLVQVO ย <aLTQO [\Z]S\]Z LaOV[Za\U PqT[I ย 0ย O XMZ[WVIT\q\PM\ ILMS^I\ UMLQKQVMZQVO ย ;XMKQITQ[\SWUXM\MV[ ย 4ย XIVLM SWV\IS\ UML PMUSWUU]V IVPย ZQOI

Besรถk vรฅr nya hemsida!

6] PIZ ^Q TIV[MZI\ ^sZ VaI PMU[QLI LqZ L] [WU PIVLTqOOIZM Xs SWUU]VMV LMT I^ M\\ ^sZL\MIU MTTMZ IVPย ZQO SIV Ns [SZqLLIZ[aLL QVNWZUI\QWV WKP ^qOTMLVQVO 4q[ UMZ Xs ___ QVIOIZLMV [M <WZ[LIO IXZQT LMT\IZ ^Q Xs ;14 ;MUQVIZQM\ Q /ย \MJWZO *M[ย S W[[ LqZ [s SIV ^Q JMZq\\I UMZ MTTMZ SWV\IS\I W[[ LQZMS\ ___ QVIOIZLMV [M MTTMZ \MTMNWV" !

Adventum erbjuder vรฅrd, omsorg, boende och skola fรถr barn och ungdomar /VZ VZZ ร UUZ LU L[HISLYHK Mย YTrNH H[[ ILTย [H IHYU VJO \UNKVTHY TLK RpUZSH VJO ]pYTL LU TrUNrYPN ILOHUK SPUNZR\UZRHW VJO LU IYLK WZ`RPH[YPZR RVTWL[LUZ 7r SH[PU IL[`KLY (K]LU[\T HURVTZ[ 4LK KL[ ]PSS ]P \UKLYZ[Y`RH H[[ OVZ VZZ ZRH HSSH IHYU VJO \UNKVTHY RpUUH ZPN ]pSRVTUH VJO H[[ KL[ HSS[PK ร UUZ LU Tย QSPNOL[ H[[ Z[HY[H VT (K]LU[\T OHY ILKYP]P[ /=) VJO IHYU \UNKVTZWZ`RPH[YPZR ]LYRZHTOL[ ZLKHU ;V[HS[ OHY ]P WSH[ZLY =rYH ZL_ OLT ]HYPLYHY P Z[VYSLR 3HU[LYUHU pY LU NY\UKZRVSH Mย Y LSL]LY P ILOV] H] ZpYZRPS[ Z[ย K VJO LSSLY HUWHZZHK ZRVSNrUN (K]LU[\TZ TrSZp[[UPUN pY H[[ OQpSWH IHYU VJO \UNKVTHY rY [PSS L[[ ZQpS]Z[pUKPN[ SP] TLK L[[ Z[PT\SLYHUKL ZVJPHS[ ZHTZWLS P MVYT H] ]pUULY YLSH[PVULY TLUPUNZM\SS Z`ZZLSZp[[UPUN VJO S\Z[M`SSK MYP[PK =P Nย Y \[]PKNHKL \[YLKUPUNHY VJO ILKย TUPUNHY TLK WZ`RPH[YPZR PUYPR[UPUN =P NLY ]rYK VTZVYN ZRVSH VJO IVLUKL KpY ]P HYIL[HY \[PMYrU LU Z[Y\R[\YLYHK TPSQย [LYHWP P ]HYKHNLU Z[ย KK H] LU WZ`RPH[YPZR ZWLJPHSPZ[RVTWL[LUZ P MVYT H] WZ`RV[LYHWP KPHSLR[PZR IL[LLUKL[LYHWP +); RVNUP[P] IL[LLUKL[LYHWP 2); RYPZOHU[LYPUN VJO LSSLY MHTPSQL[LYHWP

^^^ HK]LU[\T ZL

Fรถr mer information kontakta: Peter Kult, 070 โ 440 05 25, 0243 - 21 77 30 peter.kult@adventum.se

127,6(5 VĂĽrdsveriges viktigaste kvinnor rankade

kvinnorna i näringslivet nüdde 2012 upp i cirka 200 miljarder.

Totalt har topp-hundra-listan ansvar fÜr 470 000 anställda. 10-i-topp av välfärdens kvinnor har 218 000 anställda mot 69 000 fÜr motsvarande tio i näringslivet.

Välfärdens chefer kan i mindre grad püverka intäkter och kostnader, organisationerna är stora, den politiska styrningen är ombytlig, facken har stÜrre makt, det är svürt att belÜna medarbetare och mediegranskningen är tuffare.

Vürdsveriges 100 viktigaste kvinnor bestämmer Üver 400 miljarder kronor.

Stockholms stadsdirektÜr Irene Svenonius, bilden till hÜger, är rankad hÜgst. Tidningen Dagens Samhälle har rangordnat henne i studien Välfärdens 100 viktigaste kvinnor 2013.

Tidningen har granskat Üver 500 kvinnliga toppchefer inom vürd och omsorg, och rangordnat de 100 viktigaste kvinnorna. Syftet med listan är att synliggÜra det viktiga arbete kvinnliga toppchefer utfÜr.

FÜr skolan, vürden och omsorgen är det en strategisk früga att välfärden även i framtiden kan rekrytera och behülla sina egna supertalanger, skriver Dagens Samhälle.

Rankningen i listan Välfärdens 100 viktigaste kvinnor, innehüller anmärkningsvärda skill-

LPLV

LQWHUYHQWJUXSSHQ PHG LQULNWQLQJ VDPVMXNOLJKHW

Sämre betalt

nader jämfÜrt med Veckans Affärers kända lista Üver de 125 mäktigaste kvinnorna.

Fler anställda och svürare jobb Totalt har kvinnorna i Dagens Samhälles topphundra-lista en budget pü drygt 400 miljarder kronor. De tio hÜgst rankade välfärdskvinnorna styr Üver hela 240 miljarder. De tio främsta

Välfärdens 20-i-topp tjänar i snitt 1,8 miljoner om üret. Motsvarande lÜn i näringslivet är 4,5 miljoner. Om man bara ser till offentliganställda chefskvinnor sjunker snittet till 1,3 miljoner eller 29 procent av de privatanställdas lÜner.

Münga välfärdschefer tjänar inte ens hälften av snittlÜnerna ovan, trots att de har tusentals anställda och miljardbudgetar. Inom välfärden är 40 procent av de hÜgsta cheferna kvinnor, trots att 80 procent av alla anställda är kvinnor.

Källa: Dagens Samhälle, redigerad av BjÜrn Lennestig

bQWOLJHQ VWDUWDU YL XSS YnUW Q\D EHKDQGOLQJVNRQFHSW L +XOWVIUHG 9L lU WLGLJDUH NROOHJRU VRP WLOOVDPPDQV KDU FLUND nUV HUIDUHQKHW DY SV\NRVRFLDOW EHKDQGOLQJVDUEHWH G Y V YL KDU DOOD DUEHWDW LQRP PLVVEUXN SV\NLDWUL L PnQJD nU 9L LQULNWDU RVV PRW YX[QD PlQQLVNRU PHG VDPVMXNOLJKHW YLONHW LQQHElU DWW PDQ KDU QnJRW VODJ DY SV\NLVN RKlOVD WLOOVDPPDQV PHG HQ PLVVEUXN EHURHQGHSUREOHPDWLN

LPLV

gVWUD /nQJJDWDQ +XOWVIUHG 7HOHIRQ )D[ ( SRVW LQIR#LPLV QX +HPVLGD ZZZ LPLV QX

Anecta Translink Specialist vid fÜretagsÜverlütelser inom vürd, skola och omsorg Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om oss eller vüra uppdrag och boka ett fÜrutsättningslÜst mÜte!

Stockholm 08-755 55 90 | JĂśnkĂśping 036-12 66 40 MalmĂś 040-630 99 39 | www.anecta.se

Per-Olof Eurell Dealmaker och branschspecialist per-olof.eurell@anecta.se | 08-410 426 43

Â&#x17D;¤ Â&#x2014;Â&#x201C;Â&#x2014;Â&#x2014;Â&#x160; Â&#x2039;Â&#x17D;Â&#x2019;Â&#x160;Â&#x161;Â?Â&#x2014;Â&#x201C;Â&#x161;Â&#x2018;ÂŁÂ&#x2019;Â&#x17D;Â&#x2DC;Â&#x2DC;Â&#x17D;¤ Â&#x2DC;Â&#x17D;Â? Â?Â&#x17D; £¤Â&#x153;ÂĄÂ&#x160; Â&#x2DC;ĂśÂ&#x201D;Â&#x2014;Â&#x201C;Â&#x2018;Â&#x2019;Â&#x17D;¤Â&#x17D;ÂĄÂ&#x161;Â&#x160;

Â&#x17D;Â&#x2019;Â&#x160;Â&#x161;Â?Â&#x2014;Â&#x201C;Â&#x161;Â&#x2018;

Â&#x2DC;Â&#x17D;Â? Â&#x153;Â&#x2DC;ÂŁÂ&#x153;ÂĄÂ&#x2018;

+(0 0 (7 SODWVHU I|U YX[QD PlQ L EHKDQGOLQJ RFK SODWVHU L XWVOXVVQLQJ

0 c/ * 5 8 3 3 9X[QD PlQ PHG DONRKRO HOOHU GURJPLVV EUXN lYHQ L NRPELQDWLRQ PHG SV\NLVND VYnULJKHWHU

,1 5, .7 1,1* )XUXOXQGVKHPPHW DUEHWDU XWLIUnQ HWW VDOXWRJHQW SHUVSHNWLY PHG GHQ NULVWQD WURQ VRP JUXQG 9nU PnOVlWWQLQJ lU DWW JH NOLHQWHQ HQ |NDG LQVLNW RP VLQ EHURHQGH SUREOHPDWLN PHG V\IWH DWW XSSQn HQ YDUDNWLJ Q\NWHU RFK GURJIULKHW .2 17 $.7 $ 2 6 6 )XUXOXQGVKHPPHW .XQJVIRUVYlJHQ -lUER 7HO EMRUQ WRUQTYLVW#HULNHGLQ FRP ZZZ HULNHGLQ VH

8SSGUDJVXWELOGQLQJ PHG VWDUW K|VWHQ

SÜker Ni ett system som är användarvänligt, flexibelt och som har fokus pü kvalitetssäkring?

Safe Care Svenska AB är den stÜrsta leverantÜren av dokumentationssystem till privata vürdgivare i Sverige och har en god fÜrankring i den kommunala sektorn.

Safe-Doc används dagligen av behandlingshem, friskoch sjukvürd, äldre- och handikappomsorg samt IFO.

+DQGOlJJQLQJ DY lUHQGHQ HQOLJW /98 RFK /90

30 000 användare har redan gjort sitt val.

K|JVNROHSRlQJ QlWEDVHUDG 6WRFNKROP

- Välkommen du ocksü!

+|JVNROHXWELOGQLQJ L /66

Ring oss fĂśr en visning Ăśver Internet eller hos er.

K|JVNROHSRlQJ *|WHERUJ 6WRFNKROP

6RFLDOUlWW I|U DUEHWVOHGDUH K|JVNROHSRlQJ QlWEDVHUDG 6WRFNKROP

0HU LQIRUPDWLRQ RFK IOHU NXUVHU ZZZ HVK VH XSSGUDJ

Safe Care Svenska AB 0431-445890 www.safecare.se

%XS FKHIHU ODUPDU RP JODSS L YnUGODJ Ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hamnar i ett rättsosäkert gränsland när socialtjänsten och Bup gÜr olika bedÜmningar.

Det ďŹ nns ett glapp i mĂśtet med LVUrespektive LPT-lagarna fĂśr ungdomar som vägrar vĂĽrd. Chefer vid Bup i Stockholm reagerar starkt; de kräver en Ăśversyn av lagen.

TEXT: BJĂ&#x2013;RN LENNESTIG

Bup-cheferna anser att det rüder en rättsosäkerhet fÜr unga med autism, adhd och utvecklingsstÜrning. I gränslandet mellan LVU, lagen om vürd av unga, och LPT, lagen om psykiatrisk tvüngsvürd, uppstür problem när ungdomarna själva inte vill ha den vürd de behÜver.

Pü SVT:s debattforum kräver de tongivande medarbetarna en Ükad samverkan mellan psykiatri och socialtjänst samt en omedelbar Üversyn av lagstiftningarna. De anser att tvü domar i Regeringsrätten och tvü statliga utredningar kan ha bidragit till att vürden blivit en tvistefrüga.

Ungdomar utan hjälp DebattÜrerna inom Barn- och Ungdomspsykiatrin i Stockholm hävdar att ungdomar med diagnoser inom autismspektrumtillstünd

(AST), adhd och utvecklingsstÜrning riskerar att bli utan tillräcklig hjälp. När socialtjänsten bedÜmer att LVU inte är tillämpbar, och Bupakuten ü sin sida bedÜmer att LPT inte heller är det, faller ungdomarna mellan stolarna.

Tvü domar i Regeringsrätten 2010 gÜr klart att tvüngsvürd enligt LVU inte kan användas fÜr unga vars sociala beteendestÜrning beror pü ett funktionshinder inom AST. Regeringsrätten har till exempel bedÜmt att inte tillämpa LVU fÜr att handskas med problem som beror pü ett funktionshinder.

I dessa tvü fall utsätter sig ungdomarna fÜr socialt nedbrytande beteende. I bägge fallen bedÜmer regeringsrätten att den psykiska stÜrningen eller utvecklingsstÜrningen är orsaken till det nedbrytande beteendet.

Olika tolkningar Bup-akuten i Stockholm mĂśter allt oftare ungdomar med funktionshinder inom AST, adhd och utvecklingsstĂśrning samt med sociala beteendestĂśrningar. De kommer ofta med polis, eftersom boendet och den dagliga strukturen havererat till fĂśljd av aggressiva och hotfulla situationer.

DebattÜrerna anser att vürden für allt svürare att hitta acceptabla lÜsningar fÜr dessa ungdomar. Skälet till denna fÜrändring kan vara att socialtjänsten tolkar regeringsrättens domar pü ett annat sätt.

Svürigheterna uppstür när ungdomarna in-

te frivilligt gür med pü vürden. Det rüder stor rättsosäkerhet fÜr de ungdomar som pü grund av sitt beteende varken uppfyller fÜrutsättningarna fÜr vürd inom socialtjänsten eller kraven pü allvarlig psykisk stÜrning enligt lagen om psykiatrisk tvüngsvürd.

Tvist om gränsdragning Gränsdragningen mellan LPT och LVU har diskuterats i tvĂĽ statliga utredningar, och slutsatsen har blivit att inget ska ändras. Bup-medarbetarna finner det märkligt. De anser att de lagtolkande myndigheterna inte har fĂśrstĂĽelse fĂśr de stora problem som kan uppstĂĽ i gränslandet mellan LVU och LPT. DebattĂśrerna summerar och pekar pĂĽ att samhället har ett uppenbart hĂĽl i det sociala skyddsnätet. Det kan lĂśsas bland annat genom en Ăśversyn av lagstiftningarna LVU och LPT, sĂĽ att vissa barn och ungdomar inte behĂśver â&#x20AC;?falla i genom hĂĽletâ&#x20AC;?. Lagstiftningarna behĂśver Ăśverlappa varandra sĂĽ att skyddsnätet blir tätt.

Källa: Texten har sitt ursprung i källor frün SVT-debatt och Bup, Stockholm. Redigerat av BjÜrn Lennestig.

%XSV I\UD GHEDWW|UHU DebattÜrskvartetten bestür av Peter EngelsÜy Üverläkare samt verksamhetschef, Bup-kliniken, Anna Sigrell, behandlare Bup-akuten, Eva Molund Blixt, biträdande enhetschef Bup-akuten, Mari Kampf Westerberg, enhetschef Bup-akuten, samtliga vid i Bup Stockholm.

DebattÜrerna frügar hur de ska kunna ge vürd och behandling till de ungdomar som vägrar vürd och omsorg.

De slĂĽr ocksĂĽ fast fĂśljande: â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘

Vi vill naturligtvis sü lüngt det är mÜjligt vürda och hjälpa barn och ungdomar under frivillighet.

Vi müste fortsätta att Üka samverkan mellan psykiatri och socialtjänst.

Vi har alldeles fÜr fü behandlingshem i Sverige som kan och är specialiserade fÜr dessa ungdomar.

Vi tror att man även inom SIS (Statens institutionsstyrelse) behĂśver bygga ut sin kompetens kring barn och ungdomar med psykiatrisk problematik och funktionshinder. â&#x20AC;˘ Vi anser att det i dagsläget inte gĂĽr att ďŹ nna bra akuta lĂśsningar fĂśr denna mĂĽlgrupp.

En av Bups fyra debattÜrer är Peter EngelsÜy, Üverläkare samt verksamhetschef fÜr Bup-kliniken.

+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²

”...samhället har ett uppenbart hål i det sociala skyddsnätet.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

6lPUH KlOVD för dem med funktionsnedsättning En stor del av samhällets samlade ohälsa finns bland människor med funktionsnedsättning. Det är tio gånger vanligare med dålig hälsa hos dessa personer visar en rapport från Statens folkhälsoinstitut.

jämfört med övrig befolkning. En möjlig orsak som bidrar till en sviktande ekonomisk situation i gruppen personer med funktionsnedsättning kan vara att betydligt färre har ett förvärvsarbete jämfört med övrig befolkning.

Levnadsvanor

Omkring 1,5 miljoner människor, eller mer än en femtedel av den svenska befolkningen i åldern 16–84 år, har en nedsatt funktion. Men det finns en ljusning; en jämförelse med situationen fem till sex år bakåt i tiden visar att hälsan för gruppen med funktionsnedsättning kan ha förbättrats något.

Andelen dagligrökare är större bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Stillasittande fritid var dubbelt så vanligt bland både män och kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Fler personer med funktionsnedsättning hade fetma jämfört med personer utan funktionsnedsättning.

Hälsa

Föräldrar med funktionsnedsättning

Det var nästan tio gånger vanligare med dålig självskattad hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Omvänt är det också en betydligt mindre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som god jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Fler personer med funktionsnedsättning hade nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med övriga befolkningen.

Föräldrar med funktionsnedsättning har betydligt sämre hälsa än andra föräldrar. De har lägre socialt deltagande och har oftare nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Andelen som förvärvsarbetar är lägre och fler har varit i ekonomisk kris jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Av dem som har arbete är det något fler som är oroliga att förlora arbetet jämfört med andra föräldrar.

Socialt deltagande

Jobb en vital fråga

Att vara socialt aktiv är mindre vanligt bland personer med funktionsnedsättning än i den övriga befolkningen. Äldre är oftare mindre socialt aktiva än yngre, både bland dem med funktionsnedsättning och bland dem utan funktionsnedsättning.

Sarah Wamala, generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut, tycker att samhället behöver göra ett antal insatser för att förbättra hälsoläget för personer med funktionsnedsättning: – Sysselsättning är en nyckelfråga och goda exempel bör spridas. Det handlar också om hälsofrämjande insatser för det stora antalet personer med funktionsnedsättning och om ett allmänt bättre bemötande från samhället.

Ekonomiska villkor Personer med funktionsnedsättning är något oftare låginkomsttagare jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Fler har varit i ekonomisk kris och fler saknar kontant marginal bland dem med funktionsnedsättning

Källa: Statens folkhälsoinstitut.

Redigerad av Björn Lennestig.

)DNWD Regeringen har gett Folkhälsoinstitutet i uppdrag att fram till 2016 göra årliga mätningar av hälsoläget för personer med funktionsnedsättning inom ramen för ett större uppdrag som omfattar ett tjugotal myndigheter. Rapporten heter Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Skarpnäck Care driver sedan 1 mars 2013 Västerorts stÜdboende pü uppdrag av Stockholms Stad.

Verksamheten erbjuder stÜdboende fÜr män och kvinnor med missbruk och psykisk ohälsa samt referensboende fÜr män och kvinnor som brutit sitt missbruk.

Välkommen att kontakta oss!

VĂĽrt framgĂĽngsrecept

Evidensbaserade behandlingsmetoder i familjelik miljĂś pojkar och flickor 10-14 ĂĽr

Simon Ljung, enhetschef: 08- 410 73Â 170 John Gesang Gottowt, gruppchef: 08-410 73 169

Âľ

9L NDQ P|WD YnUD NOLHQWHUV RFK XSSGUDJVJLYDUHV NUDY PHG LQGLYLGXHOOD RFK Ă H[LEOD O|VQLQJDU

Âľ

9LOO GX YHWD PHU" .RQWDNWD RVV Vn VNLFNDU YL YnU YHUNVDPKHWVEHVNULYQLQJHQ +XVKnOODUJDWDQ 6DOD _ LQIR#Ă&#x20AC;PDE QX _ ZZZ Ă&#x20AC;PDE QX _ ²

Ă&#x2026;terkommande utbildningar ART-tränarutbildning/ KBT-metoder vid beteendestĂśrningar

www.vilhelmsro.se

$XWLVP inget stöd i skolan

5DSSRUW ÀQQV DWW OlVD Skolinspektionen har även sammanfattat resultatet av granskningen i en övergripande rapport. Projektledare för kvalitetsgranskningen har varit utredaren Mirzet Tursunovic, Skolinspektionen i Göteborg.

Studien finns att läsa i pdf-format: Rapport 2012:11 Källa: Skolinspektionen

Skolinspektionen har gjort en kvalitetsgranskning av skolan för ett mindre antal elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Den visar att skolpersonalen saknar fördjupade kunskaper.

Skolinspektionen har granskat skolsituationen för elva grundskoleelever med diagnos inom autismspektrumtillstånd (ast). Syftet har varit att granska om utbildningen och de stödåtgärder som sätts in är anpassade efter elevernas behov. Granskningen utgår från besök på fyra kommunala skolor. Skolorna ligger i två kommuner, Oskarshamn och Sollentuna.

Elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd kan ha svårt med social interaktion och kommunikation. De lär sig saker på ett annorlunda sätt, vilket ställer höga krav på skolpersonalens kompetens, flexibilitet och förmåga att anpassa undervisningen. Alla elever har rätt att få det stöd de behöver för att klara undervisningen. Därför måste skolan ha kunskap om dessa elevers särskilda behov.

Gemensamma drag finns Om skolpersonalen saknar kunskap om hur man anpassar undervisningen till elevernas behov leder det till att elever med denna diagnos begränsas i sin kunskapsutveckling. Det kan påverka deras framtida skolgång och möjligheter till arbete negativt.

Skolorna och deras personal saknar i stor utsträckning fördjupad kunskap om vilka behov enskilda elever med dessa diagnoser har. Detta gör att skolorna får svårt att sätta in adekvata åtgärder som utgår från den enskilda elevens situation och svarar mot elevens behov. Åtgärderna blir i stället av mer generell natur. Eftersom insatserna dessutom sällan följs upp blir det också svårt för skolorna att ändra åtgärderna så att eleven får ett bättre stöd att nå kunskapsmålen.

Skolinspektionen vill ha åtgärder Skolinspektionen förespråkar kompetensutveckling och bättre utredningar för att sätta in mer specifika åtgärder. Skolorna behöver också

i större utsträckning ta elevhälsans breda kompetens i anspråk för att på så sätt få ett bättre stöd för att utforma adekvata åtgärder.

Varje kommun som har ingått i granskningen har fått ett eget beslut där Skolinspektionen beskriver och bedömer just den kommunen.

Kommunen ska efter sex månader redovisa till Skolinspektionen vilka utvecklingsinsatser som har vidtagits för att avhjälpa bristerna. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

6HFXUD1RYD LQIRUPDWLRQVV\VWHP

DIGITALT JOURNALSYSTEM

– SecuraNova journalsystem underlättar • Kvalitetssäkring av dokumentationen • Arbete med evidensbaserade metoder • Systematisk kvalitetsledning

• Planering, uppföljning och utvärdering • Rättssäkerheten för brukare • Insyn för brukare, uppdragsgivare och tillsynen

SecuraNova stöder journalföring och övrig dokumentation för bl.a. HVB, öppenvård, assistansanordnare, särskilda boenden, familjevård, socialtjänsten, m.fl. Dokumentation enligt SoL/LSS och HSL stöds. Systemen är säkra, användarvänliga, frigör tid, bidrar till kvalitetsutveckling och möjliggör arbete på distans. Systemet innehåller fler än 20 skattningsinstrument som är driftfärdiga. SecuraNova anpassas till varje kunds behov.

Vi utbildar våra drygt 200 kunder i systemet, i journalföring, planering, uppföljning samt även i BBIC. SecuraNova stöder BBIC fullt ut.

Läs gärna mer på vår hemsida.

SECURANOVA JOURNALSYSTEM VERSION 2 I version 2.0 finns nya funktioner och spjutspetsteknik. Exempel på nyheter är: • Webbmodul - dokumentera via webben.

• Integrerat stöd för ADAD, ASI och MAPS. • Integration med Alfa E-recept för läkare.

• Integration med Kvalitetsledningssystem.

• Producerar underlag till SIL:s Kvalitets index.

• Journalförda viktiga händelser kan tas ut i statistik och användas i upphandlingar, Kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, etc.

• Uppdragsgivare kan ta del av sin klients dokumentation och följa insatserna.

Kontakta oss gärna för visning av systemet och för information om vad det kan tillföra.

Kontakt: Tel. 0290-712 64, 073-508 54 37 • info@securanova.se • www.securanova.se • Dokumentationssystem sedan 1996

=pSRVTTLU [PSS VZZ :RHYWUpJR *HYL KYP]LY ZLKHU TrUNH rY Z[ K VJO VT]rYKUHKZ IVLUKLU M Y TpU VJO R]PUUVY ]LY rY =rYH NpZ[LY SPKLY VM[H H] WZ`RPZRH M\UR[PVUZULKZp[[UPUNHY TLK LSSLY \[HU ZHT[PKPN TPZZIY\RZWYVISLTH[PR VJO LSSLY ZVTH[PZRH ILZ]pY =rY[ HYIL[L \[NrY MYrU PUKP]PK\LSSH NLUVTM YHUKLWSHULY =P OHY SrUN LYMHYLUOL[ VJO R]HSPÄJLYHKL TLKHYIL[HYL M Y H[[ R\UUH T [H ILOV]L[ OVZ ]rYH NpZ[LY 0 ]LYRZHTOL[LU ÄUUZ M Y\[VT IVLUKLZ[ KQHYL VJO ZQ\RZR [LYZRVY p]LU [PSSNrUN [PSS SpRHYL

=pSRVTTLU H[[ RVU[HR[H VZZ tf verksamhetschef Eija Hongisto • Tel: 08-683 64 01 Skarpnäcksgården • Skarpnäcks Gårdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se

ÖPPENVÅRD FÖR UNGA

Ring oss gärna för mer information eller frågor om placeringar. 08 -68 42 3240 www.stadsmissionen.se/oppenvard

erbjuder individuell coachning, familje- och nätverksarbete, skola/praktik och skapande verksamhet för unga i behov av en fungerande vardag.

Stockholms Stadsmission driver även Träningsboende för unga. www.stadsmissionen.se/traningsboende

EN KOSTNADSEFFEKTIV OCH KVALITATIV VÅRD FÖR BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED OLIKA TYPER AV BETEENDEPROBLEMATIK • Förstärkta erfarna familjehem i hela Sverige.

• KBT • Psykiatriska utredningar • Motiverande samtal • Social färdighetsträning • Återfallsprevention och drogkontroll • ART • Erfarna konsulenter som handleder, och samordnar • Jour dygnet runt • Hög servicenivå

Välkommen med förfrågningar och ansökningar!

VD: Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95 Webbadress: www.rewith.se

För Baggium Vård & Behandling är barnens behov i centrum.

Hos oss finns en plats för alla barn Baggium V&B AB är ett företag inom Humanakoncernen. Vi tillhandahåller samhällsnyttiga tjänster där vi erbjuder vård- och behandling av barn och ungdomar med mångkulturell bakgrund.

Vi har 20 års erfarenhet av att arbeta med barn från hela världen.

Vi har en hel vårdkedja vilket innebär att vi kan erbjuda alla placerade ungdomar den omsorg eller behandling de behöver. Till våra enheter har vi dessutom en resursskola med hög lärartäthet och små elevgrupper. Vi har också en psykologenhet med kompetens i kris och trauma för att möta barn och ungdomar som placeras inom organisationen på bästa sätt. Våra ungdomar ska möta de mest kompetenta behandlarna för de behov som de har.

Vi har personal från hela världen som möter barn från hela världen i nuSverige.

Tillsammans skapar vi en ny värld!

Vår behandlingspersonal är utbildad i BBIC, MI, ART, LF. Vi har ramavtal med över 70 svenska kommuner.

Våra tjänster: Målgrupper: • HVB-hem • Multietniska ungdomar i riskzonen • Familjehem • Ensamkommande barn • Öppenvård & ungdomar 12-20 år.

• Eftervård • Vård & Behandling av flickor • Resursskolor och pojkar 12-22 år.

• Psykologenhet • Placeringar enligt SoL och LVU. • Utredning • Akutplaceringar • Hedersproblematik och skyddsbedömningar För mer information om våra enheter och tjänster besök: www.baggium.se Baggium en del av Humana

Sollsunda tar emot placeringar av vuxna personer med allvarliga psykiska problem.

Solsunda är ett HVB-hem. Det finns tre olika typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.

Tillsammans med våra boende bygger vi en meningsskapande tillvaro och tar steg för steg mot ett mer självständigt liv.

Solsunda

Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 725 10 • E-post: solsunda@solsunda.se

0HGLFLQHUDGH YX[QD PHG DGKG

EHJnU IlUUH EURWW

Vuxna med adhd minskar kraftigt sin risk att begå brott när de behandlas med läkemedel. Inte minst gäller det våldsbrott. Det visar en svensk studie som publicerats i ansedda amerikanska vetenskapstidskriften New England Journal of Medicine.

Forskarna vid Karolinska Institutet följde 25 000 personer med adhd.

De undersökte kopplingen mellan läkemedelsbehandling mot adhd och brottslighet med hjälp av olika befolkningsregister under en fyraårsperiod, 2006-2009.

Den som medicinerar med adhd-läkemedel kan räkna med en tydligt sänkt risk att begå brott. Till exempel var brottsligheten lägre bland dem som fick läkemedel än bland dem som inte fick medicinering.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG FOTO: KRIMINALVÅRDEN

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Våldsbrotten var 46 procent lägre hos dem med adhd som också tog sitt läkemedel mot adhd. Än viktigare var att när individerna jämfördes med sig själva, det vill säga under perioder med och utan läkemedelsbehandling, kunde forskarna konstatera att medicinering innebar en signifikant lägre risk för brottslighet. Under läkemedelsperioderna var brottsligheten 32 procent lägre.

Att individerna jämförts med sig själva är en styrka i studien, anser forskarna. Det visar att sambanden troligen inte beror på andra skillnader mellan dem som medicinerar och dem som inte gör det.

”…mycket viktigt att hela vårdkedjan fungerar…”

Lika för män och kvinnor Andra slutsatser är att sambandet mellan medicinering mot adhd och kriminalitet ser ungefär likadant ut för män och kvinnor. Det gäller både mindre allvarliga brott, drogrelaterade brott och grova brott som våldsbrott.

Docent Henrik Larsson är en av artikelförfattarna vid Karolinska Institutet. Han påpekar att de flesta läkemedelsbehandlingar innebär risk för biverkningar. Därför måste risker värderas mot nytta vid varje enskild förskrivning, där den enskilde patientens hela livssituation ska vägas in.

Kriminalvården gjorde en mindre studie 2007-2010 på 30 intagna på Norrtäljeanstalten.

Den visade goda effekter vid adhd-symptom, dock kunde den inte bekräfta en minskning av brottslighet. Den nya större och omfattande registerstudien antyder emellertid att Kriminalvården är på rätt väg i sitt arbete med adhd.

Vårdkedjan måste fungera Professor Niklas Långström presenterade den stora registerstudien i samband med Kriminalvårdens FoU-dagar 2013. Han är chef för Centrum för våldsprevention vid Karolinska Institutet, forskningsledare inom Kriminalvården och medförfattare till rapporten. Han tycker det är sällan man kan påvisa så tydligt positiva behandlingsresultat.

– Men, även om läkemedel mot adhd tycks ha en kraftfull effekt är det mycket viktigt att hela vårdkedjan fungerar för att människor ska få hjälp att förändra sitt liv till det bättre och inte återfalla i brott, säger Niklas Långström.

Studien är finansierad med pengar från Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Kriminalvården och amerikanska National Institute of Child Health and Human Development. Q

Studien påvisar tydligt positiva behandlingsresultat. Det gläder Niklas Långström, chef för Centrum för våldsprevention vid Karolinska Institutet.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

6WRUW YnUGEHKRY KRV XQJD EURWWVOLQJDU

Psykiska störningar är vanliga bland unga brottslingar. Det visar en omfattande studie av brottsdömda män som avtjänar fängelsepåföljder på anstalter i västra Sverige.

De som undersökts är 18-25 år och hade begått vålds- eller sexualbrott. En majoritet bedömdes ha haft adhd som barn, medan fyra av tio uppfyllde

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

9DQOLJW PHG SHUVRQOLJKHWVVW|UQLQJ Kriminalvürdens studie är omfattande; 270 män valde att delta. Forskare intervjuade dessutom en anhÜrig till varje person och fÜljde upp klienterna i myndighetsregister.

63 procent bedĂśmdes ha haft adhd som barn.

43 procent uppfyllde kriterierna fĂśr adhd som vuxna.

10 procent hade stĂśrningar inom autismspektrat.

TvĂĽ av tre hade en personlighetsstĂśrning, vanligast var antisocial personlighetsstĂśrning.

50 procent hade haft ett depressivt syndrom, lika stor andel hade haft üngestsyndrom, nästan var femte hade en pügüende depression.

Missbruk var mycket vanligt, var fjärde hade/hade haft ett extremt destruktivt missbruk med okontrollerat blandmissbruk.

VĂĽldsdĂśmda och sexualbrottsdĂśmda skilde sig ytterst lite avseende psykiatriska tillstĂĽnd.

VĂĽldsdĂśmda hade begĂĽtt ďŹ&#x201A;er brott än sexualbrottsdĂśmda.

kriterierna vid tiden fĂśr studien.

Sju av tio hade en personlighetsstÜrning, och när det gällde kliniska stÜrningar hade hälften nügon güng haft ett depressivt syndrom. Lika stor andel hade haft üngestsyndrom.

med tidiga beteendestĂśrningar.

Sammantaget visar studien att männen har ett stort vürdbehov. Det är tio günger vanligare med adhd bland de här unga üterfallsfÜrbrytarna än vad det är i normalbefolkningen.

Stort vĂĽrdbehov

MĂĽnga olika tillstĂĽnd

Bland dem som visat aggressivt antisocialt beteende i tidig ülder var det vanligare med fÜrstämning, üngest, psykos och adhd, än i gruppen med senare beteendestÜrningar. Ocksü debutüldern i brottslighet var lägre i gruppen

â&#x20AC;&#x201C; Den här studien visar svart pĂĽ vitt att det är en utbredd problematik och att det rĂśr sig om ett stort spektrum av psykiatriska tillstĂĽnd.

Den bekräftar ocksü den hÜga fÜrekomsten av adhd som tidigare studier visat pü, säger Gus-

tav Tallving, tillfĂśrordnad chef fĂśr KriminalvĂĽrdens utvecklingsenhet.

Sedan ett par ĂĽr finns mĂśjligheten att utreda och behandla adhd pĂĽ KriminalvĂĽrdens ungdomsanstalter och pĂĽ nĂĽgra specialavdelningar. Den behandlingen visar goda resultat.

Studien genomfÜrdes av Kriminalvürdens forsknings- och utvecklingsgrupp i GÜteborg och forskargruppen Rättspsykiatri vid Sahlgrenska akademin vid GÜteborgs och Lunds universitet. Q Källa: Kriminalvürden

+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²

Mångsbo HVB • Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet och/eller psykosociala problem.

• Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid • Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård

Det finns en lösning!

Mångsbo HVB, Box 211, 740 46 Östervåla Tel. 0292-714 00, Fax: 0292-713 00 info@mangsbohvb.se, www.mangsbo.se

I|U XQJGRPDU (WW DOWHUQDWLY WLOO EHKDQGOLQJVKHP +|J VWUXNWXU +|J NRPSHWHQV (UIDUQD IDPLOMHKHP

/lV PHU Sn YnU KHPVLGD

ZZZ VWDOODIHF VH

BARA DET BÄSTA ÄR GOTT NOG FÖR ERA UNGDOMAR!

Vid eventuell intresseförfrågan var vänlig ring: Katarina Jönsson, föreståndare, 070-357 35 61 Adress: HVB-hemmet MERCY, Promenaden 4, 916 31 Bjurholm Mail: hvb-hemmet.mercy@hotmail.com

Ett mindre HVB-hem för ungdomar 13-20 år. Psykosocial problematik samt lättare psykiska störningar. Vi skräddarsyr en individuell behandlingsplan i samråd med socialtjänsten. Stor vikt vid ungdomarnas egna behov och intressen.

Bjurholm är en mindre kommun med god sammanhållning där vi har nära samarbete med skolan.

Utbildning i hantering av

utmanande 30

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 2 – 2013

Vi måste ta körkort för att få köra bil, och vi lär oss lyftteknik vid tungt belastande arbete. Utbildning för behandlingspersonal som arbetar med människor med ett utmanande beteende borde vara lika självklar.

Våld är uteslutet.

TEXT: GABRIELLA SVANBERG

Studio III är en utprövad metod i att hantera utmanande beteende med lågaffektivt bemötande. Enigma Omsorg med 20 enheter i Sverige har ensamrätt på att utbilda i metoden.

Utbildning för all personal inom vård och behandling är en central fråga, anser Christoffer Sjöwall. Han är själv utbildare och har arbetat med neuropsykiatrisk problematik i 28 år.

– Inom Studio III ser man fysiska handgripligheter som ett pedagogiskt misslyckande. Det handlar om att skydda sig själv utan att stressa en redan pressad person ytterligare, förklarar Christoffer Sjöwall.

Ett utbrott kan se ut att komma som en blixt från klar himmel. Dels handlar det om att förstå vad som triggar personen, dels handlar det om konsten att lugna genom att ha ett ickekränkande förhållningssätt. Olika individer blir lugna av olika saker och behandlaren måste sätta sig in i den andres perspektiv och arbeta lösningsinriktat.

FOTO: DAVID TROOD

Minimera utbrott

beteende HVB&LSS VÄRLDEN • NR 2 – 2013

Någon har svårt att vänta, svårt att få ett nej, en annan har svårt att förstå kroppsspråk och sociala koder. Det är inte ovanligt att personer kämpar och gör sitt yttersta för att hålla ihop i skolan för att sedan komma hem och få utbrott för minsta sak, förklarar Christoffer.

– Olika stressorer läggs som lager på lager och till slut kan vad som helst vara droppen som får bägaren att rinna över.

När vi vet vad som stressar en person och vad som är hotfullt blir reaktionerna relevanta. Alla människor reagerar på liknande sätt vid hot, och det som händer är att vi fysiologiskt blir inställda på kamp eller flykt för att överleva. En person i affekt är inställd på hot och det sista man vill är att spä på ännu mer hot eller stress.

Många tekniker bygger på att släppa en person fri, snarare än att hålla fast. Knep som att ej titta i ögonen, prata lugnare, backa och lämna personlig sfär blir viktiga. När kroppen ställer in sig på hot spänns våra muskler, vi får tunnelseende och vårt blod förflyttas från extremiteter och frontallob till mer centrala delar i kroppen.

31

Fokusera på lösning Detta förklarar varför vårt förnuftiga och logiska sinne tillfälligt försämras och vi blir mer reaktiva och impulsiva. Vet vi att denna reaktion ofta slår till för en person kan det således vara en fördel att vara steget före.

Ju mer en individ lär sig om sina egna känslor och reaktioner, desto bättre kan denne själv anpassa och balansera sin tillvaro. För en ungdom som insett att den har svårt att reglera sin energi, kan exempelvis regelbundna pauser vara en strategi för att hindra överhettning och utbrott.

Med ett lösningsfokuserat förhållningssätt analyseras varje framgång, och vikten av att göra mer av det som fungerar uppmuntras.

Om ett utbrott är ett faktum är principen att undvika kamp. Precis som man behöver släppa lite för att komma ur en kinesisk fingerfälla behöver man släppa på dragkampen för att komma loss på fredligt vis. Inom Studio III arbetar man både teoretiskt och praktiskt. Både kommunikationsfärdigheter och praktiska grepp övas.

– Om man ska man kunna borsta tänderna på samma person på kvällen, gäller det att agera mänskligt och med respekt, säger Christoffer.

Man brukar säga att människor inte kommer ihåg vad man säger eller vad man gör, men de kommer ihåg hur man fick dem att känna sig. Även en person som har svårt att uttrycka sig har känslor och behov.

Grundsynen är att utnyttja ungdomars egna resurser och maximera deras talanger och potential. Hopp och tro på att alla kan under rätt omständigheter är viktigt, men också acceptans av det oföränderliga och insikt om vad som enbart skapar onödigt lidande.

Christoffer har träffat många föräldrar som har kämpat med att försöka få sina barn att äta allt, följa med på middagar eller ha kalas på sin egen födelsedag; föräldrar som har strävat efter att få sitt barn att fungera ”normalt”.

– Det är en konst att finna en balans i vad man ska jobba på att förändra och vad man ska acceptera. Det kan upplevas befriande att ibland släppa på saker och inse att ens barn kanske är lyckligast med sina rutiner och vanor”, förklarar Christoffer Sjöwall. Q Fotnot: Artikelskribenten Gabriella Svanberg är legitimerad psykolog, och arbetar med utredning och behandling för personer med neuropsykiatrisk problematik.

FOTO: TRONS/SCANPIX

Den unges egna resurser

$QK|ULJD VnJ EHKRYHW Studio III etablerades i England 1989. Gruppen vid Studio III Clinical Service har under ledning av Dr Andrew McDonell arbetat fram en metod och ett förhållningssätt som är till hjälp i bemötandet av utmanande beteenden.

Metoden är baserad på forskningsresultat och klinisk prövning. Gruppen anses i dag vara världsledande när det gäller att arbeta med människor som har utmanande beteenden.

Anhöriga till barn med neuropsykiatrisk problematik upplevde att deras barn blev missförstådda och respektlöst behandlade. De insåg vikten av att förstå funktionshindret för att kunna ge adekvat hjälp och stöd.

Några eldsjälar gick ihop och skapade Studio III för att på bästa sätt möta individens och familjens behov. Hittills har närmare 3 000 personer utbildat sig i Sverige, merparten yrkesverksamma inom omsorg, skola och behandling.

Självfallet finns fler utbildningar inom området. Attendo Nimbusakademin har en veckolång grundutbildning som även integrerar praktiskt arbete med personer som har autism på olika utvecklingsnivå. Durewallinstitutet har sin egen Durewallmetod.

Malmö stad har gjort en ambitiös och nyligen utgiven forskningsöversikt. Syftet med rapporten är att ge underlag för ansvariga i LSS-verksamheter som arbetar med att tillgodose behoven hos personer med utmanande beteenden. Titeln är ”Utmanande beteenden Utmanande verksamheter”, FoU-dokument 2012:2, ISBN 97891-86631-13-0. Finns att läsa i pdf-format på www.socialvetenskap.se

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

skola

miljö

unika lösningar för hela människan boende På Mikaelgården har en terapeutisk miljö vuxit fram för barn som behöver mer än tillfälliga punktinsatser. Vi har en lång erfarenhet av att arbete med barn med särskilda behov.

För oss är det av stor betydelse att omgivning, den sociala miljön och de pedagogiska insatserna samverkar för att ge barnet bästa möjliga chans till utveckling.

fritid

lärande

Vi skapar en trygg helhet där hela människan kan växa.

vi erbjuder en helhet med • Elevhem med tillstånd enligt både LSS och HVB • Fristående grundskola • Fristående grundsärskola

lediga platser

telefon 08 551 500 68 e-post info@mikaelgarden.com adress Mikaelgården, 153 91 Järna

läs mer på mikaelgarden.com

ĂƌĞŵŽƌĞ ďĞĚƌŝǀĞƌ ǀĊƌĚ ŽĐŚ ďĞŚĂŶĚůŝŶŐ ŝ 'ƂƚĞďŽƌŐƐŽŵƌĊĚĞƚ ŵĞĚ ŽŵŶĞũĚ͘ sĊƌĂ ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞƌ ƉƌćŐůĂƐ Ăǀ ĞŶ ŚƂŐ ƐƚĂŶĚĂƌĚ ŵĞĚ ŶćƌŚĞƚ Ɵůů ŶĂƚƵƌ ŽĐŚ ƐƚŽƌĂ ŵƂũůŝŐŚĞƚ Ɵůů ĂŬƟǀŝƚĞƚĞƌ͘ EƵ ĨĊƌ ǀĊƌĂ ĞŶŚĞƚĞƌ ŵĞĚ ŶĞƵƌŽƉƐLJŬŝĂƚƌŝƐŬ ŝŶƌŝŬƚŶŝŶŐ ƐćůůƐŬĂƉ Ăǀ ŶLJĂ ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞƌ ʹ ,s ͲŚĞŵ ĨƂƌ ƉŽũŬĂƌ ŵĞĚ ƉƐLJŬŽƐŽĐŝĂů ƉƌŽďůĞŵĂƟŬ ƐĂŵƚ ďŽĞŶĚĞŶ ĨƂƌ ĞŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ ƵŶŐĚŽŵĂƌ͘

,ŽƐ ŽƐƐ ĮŶŶƐ ŝŶŐĂ ƐƚĂŶĚĂƌĚůƂƐŶŝŶŐĂƌ ʹ ǀĂƌũĞ ŝŶĚŝǀŝĚ ƐŬĂůů ĨĊ ĚĞƚ ƐŽŵ ũƵƐƚ ŚĂŶ ĞůůĞƌ ŚŽŶ ďĞŚƂǀĞƌ͊

sŝ ŚĂƌ ƌĂŵĂǀƚĂů ŵĞĚ 'Z Ͳ 'ƂƚĞďŽƌŐƐͲ ƌĞŐŝŽŶĞŶƐ ŵĞĚůĞŵƐŬŽŵŵƵŶĞƌ͕ ŬŽŵŵƵŶĞƌŶĂ ŝ ^ŬĊŶĞ͕ <ƌŽŶŽďĞƌŐ ŽĐŚ ,ĂůůĂŶĚ ƐĂŵƚ ŵĞĚ ŶŬƂƉŝŶŐ͕ <ŶŝǀƐƚĂ͕ dŝĞƌƉ͕ PƐƚŚĂŵŵĂƌ͕ ,ĊďŽ Θ ,ĞďLJ dĞů͗ ϬϯϭͲϮϵ ϲϰ ϬϬ ǁǁǁ͘ĐĂƌĞŵŽƌĞ͘ƐĞ ͲƉŽƐƚ͗ ŝŶĨŽΛĐĂƌĞŵŽƌĞ͘ƐĞ

För tillfället har vi möjlighet att ta emot nya elever till skolan och våra boenden. Hör av dig till oss med din fråga!

Stödboende i lägenhet för:

• unga vuxna • ensamkommande flyktingungdomar • HVB tillstånd • Stöd till varje individ efter behov

RING!

Carola Rosengård el Annika Skog 08-720 59 02 www.boamellanvard.se

6DPVMXNOLJKHW ²

vanligt vid psykisk sjukdom Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Samsjuklighet är mycket vanligt vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, Aspergers syndrom, autism och Tourettes syndrom.

Samsjuklighet är en komplicerande faktor som hälso- och sjukvården bör ta hänsyn till i samband med diagnostik och behandling. Det är viktigt att bedöma patientens totala sjukdomsbild och vårdbehov, och tillsammans med patienten noggrant identifiera problemen. Vid behandlingen kan man kombinera metoder och skräddarsy dem utifrån patientens behov.

Samsjuklighet är mycket vanligt vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, Aspergers syndrom, autism och Tourettes syndrom. De neuropsykiatriska tillstånden behöver i sig inte utgöra sådant lidande att det kallas sjukdom. Däremot medför de en kraftigt förhöjd risk för att utveckla andra typer av psykiska störningar.

Ett exempel på samsjuklighet är Aspergers syndrom som är vanligt förekommande med add, medan adhd förekommer ofta med borderline.

Samsjuklighet är vanligt vid till exempel depression och ångestsyndrom. Det är inte ovanligt att en person har symtom på både nedstämdhet och oro. På samma sätt är det vanligt med depressions- respektive ångestsymtom vid annan psykisk funktionsnedsättning.

Viss kunskapsbrist Personer med depression och ångestsyndrom har ofta samtidig smärtproblematik och löper större risk än normalbefolkningen att drabbas av olika kroppsliga sjukdomar. Prognosen för kroppsliga sjukdomar är ofta

sämre om personen har en samtidig depression. Även hos barn och ungdomar med kroppslig sjukdom ökar risken för depression. Hos personer med depression och många av ångesttillstånden är överdödligheten större jämfört med normalbefolkningen.

Det saknas kunskap om optimal behandling av samsjuklighet vid psykisk sjukdom. Det gör det svårare att ge kunskapsbaserade rekommendationer på gruppnivå. Dessutom kan ett samtidigt missbruk av till exempel alkohol försvåra såväl bedömning som behandling.

Samsjuklighet vid missbruk Personer med två diagnoser är vanliga inom missbruks- och beroendevården. Bland personer som söker hjälp för missbruk eller beroende har ungefär en tredjedel också en ångestsjukdom och ännu fler en depression. Siffrorna anges vara ännu högre för individer med narkotikamissbruk. Det omvända gäller också.

Personer som har alkohol- eller narkotikaproblem har en klart ökad risk för psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Bland dem som missbrukar eller är beroende har mer än dubbelt så många jämfört med befolkningen i övrigt någon gång under livet haft en psykiatrisk diagnos.

Om en person har både en psykiatrisk diagnos och ett missbruk samtidigt är det troligt att problemen förstärker varandra så att de upplevs som svårare än om de förekommit var för sig. Q Källa: Kunskapsguiden, utgiven av Socialstyrelsen i samverkan med SKL och Statens folkhälsoinstitut. Redigerad av Björn Lennestig.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

RÜingegürden Vi tar emot vuxna kvinnor och män frün 18 ür och uppüt med neuropsykiatriska funktionshinder, psykiatriska diagnoser och psykiska problem ofta i kombination med annan problematik. Dygnet runt bemanning.

Vi erbjuder mĂśjlighet till psykiatriska utredningar och psykologsamtal i vĂĽrddygnspriset.

Just nu har vi 2 lediga platser och 1 lägenhet enheten fÜr unga vuxna!

FĂśr mer information Tel: 0451-409 61 Mobil: 070-814 54 91 Mail: info@roingegarden.se Hemsida: www.roingegarden.se

FÜrst kläcktes idÊen att dokumentera Üver internet

sedan fÜddes vür nya produktidÊ: kvalitetssäkra journal, dokument och uppfÜljning

Vüra Üver 120 nÜjda kunder finns inom HVB, LSS, familjehem, IFO, personlig assistans, äldreomsorg, mm

www.isoxhvb.se Nectar Systems AB 0451-89300

Ett boende fÜr individuell utveckling Hillringsbergs Behandlingshem är ett HVB-hem med tillhÜrande utslussboenden beläget i västra Värmland.

Verksamheten grundades 1996 och baseras pĂĽ en struktur där individuell utveckling är i fokus. Vi erbjuder rehabilitering fĂśr människor med psykisk sjukdom, drogproblematik eller med kriminellt fĂśrďŹ&#x201A;utet.

FĂśrestĂĽndare: Andreas Nilsson andreas@hillringsberg.com. Tel: 072-729 72 09

www.hillringsberg.com

Hillringsbergs Rehabcenter

8WRSIZ >sZL WKP JMPIVLTQVO =\ZMLVQVOIZ 6aSÂ XQVO ]XXLZIOM\P^J [M <MT"

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRD FRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN

Kommuner tysta om välfärdstjänster Kommunerna är märkligt tysta när de upphandlar välfärdstjänster från privata entreprenörer. Svenska Vårds Patrik Ulander uppmanar dem att delta i debatten. Kommunerna har ett strategiskt ansvar, och de vinner på samarbete.

Jag har tidigare skrivit om komplexiteten i diskussionen kring välfärd, en diskussion som i mitt tycke är alldeles för enkelspårig för att kunna leda till konkreta förbättringar. Många tycker till, men från ett håll är det märkligt tyst: från dem som köper välfärdstjänsterna.

Kommunal vård, omsorg och behandling utgår från de uppdrag med tillhörande ersättningar som kommunerna styr. Ingen annan part har så mycket att säga till om kring vad som ska göras, hur det ska göras, vad det får kosta och vem som ska göra det.

Det är ett faktum att kommunerna idag väljer privata verksamheter som utförare till en del av välfärdstjänsterna. Det sker i varierande omfattning från kommun till kommun, men få kommuner, om någon alls, har helt avstått från privata leverantörer. Oavsett vad man som beställande kommun tycker om det man köper från privat håll, varför talar man inte om det?

Berätta vad ni tycker Debatten skulle må bra av att alla som är direkt involverade i välfärdstjänsternas resultat verkligen bidrar med sina synpunkter.

I flera förslag som förs fram i debatten, som skulle begränsa framtida vinst i välfärd, är det också kommunerna som får mandatet att avgöra om så ska ske, genom att kunna välja vilken typ av leverantör som kan komma ifråga för utförande av välfärdstjänster.

Vad tycker kommunerna egentligen om detta? Systemen kring beställning av välfärdstjänster är redan idag komplicerade. Blir det en bättre

² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH ² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH

välfärd av att ytterligare en dimension läggs till?

En annan aspekt av en framtida vinstbegränsning, med en trolig minskning av antalet privata utförare, är att någon annan behöver ta över efter dem som eventuellt försvinner. Till stor del kommer antagligen kommunerna själva att behöva ta det ansvaret. Man väljer dock idag att lägga ut det på privata leverantörer, trots att man skulle kunna göra jobbet själva.

Samarbete för bättre resultat Vill kommunerna ta över en större del av ansvaret för vård, behandling och omsorg? Tror landets kommuner att det skulle leda till en bättre och billigare välfärd? Om svaret är ja på de frågorna, varför gör man inte det redan idag? Det är också så att nivån på den välfärd som levereras idag till viss del, några skulle säga till stor del, beror på den som beställer välfärden.

Jag är övertygad om att kvaliteten inom vård, omsorg och behandling skulle kunna höjas betydligt genom högre beställarkompetens. Oavsett utförare, offentlig eller privat, skulle en krävande och kompetent kommunal kund välkomnas och bidra till ett både bättre och billigare utfört arbete. En nyckelfaktor i det är samarbete, att beställare och utförare jobbar tillsammans för att nå högsta möjliga resultat. En annan nyckelfaktor är utvärdering, där kommunerna behöver bli

bättre på att beställa på ett sätt som faktiskt går att följa upp, och relatera till kostnaden.

Kommunernas strategiska ansvar En stor utmaning för kommunerna är att hitta gemensamma sätt att hantera samma välfärdstjänster, oberoende av var de utförs. Kommunerna är ingen homogen grupp, utan nästan 300 olika aktörer med näst intill lika många sätt att hantera vård, omsorg och behandling. Arbetar man som utförare för olika kommuner märks detta tydligt, i allt från upphandling till genomförande till uppföljning.

Det är självklart inte rimligt att insatser inom LSS, psykiatri, ungdomsvård, missbruksvård eller äldreomsorg ska se olika ut beroende på vilken sida kommungränsen du bor. Här måste landets kommuner komma överens. Gör man det finns också större möjligheter för kommunerna att samverka, inte bara kring upphandling utan också i det faktiska arbetet med vård- och omsorgstagare.

Landets kommuner behöver lyfta fram sin syn på hur framtidens välfärd ska utformas. De är ansvariga nu och framöver, och borde ha en hel del värdefulla synpunkter kring vad som fungerar i praktiken och vad som inte gör det. Q Patrik Ulander Förbundssekreterare Svenska Vård

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Svenska Vårdgalan och konferenser under 2013 När ni läser detta har Svenska Vård precis genomfört Vårkonferensen kring ämnet ”Privat vård – en självklarhet!”, där bland andra Anders W Jonsson (C), Lena Hallengren (S), LO, Famna, Företagarna, Almega samt kommande Inspektionen för vård och omsorg medverkat.

Vi har också besökt vår systerorganisation LOS:s Landsmöte i Danmark, vi har medverkat på mässsan ”Vuxna och psykisk hälsa” samt deltagit på Skongressen i Göteborg.

Vårt material kring ledningssystem för kvalitetsarbete kommer inom kort att uppdateras och erbjudas alla medlemmar i Svenska Vård. Vi arrangerar också föreläsningar kring detta med Per Söderberg, som också tagit fram vårt kvalitetsmaterial. Kommande datum är 17 maj i

Stockholm. Information om ytterligare tillfällen kommer efterhand.

Vi planerar också flera föreläsningar, bland annat kring upphandling. Information finns på www.svenskavard.se.

Vi medverkar under Almedalsveckan 30 juni till 7 juli. Flera styrelsemedlemmar kommer att vara där för att delta i debatter, påverka beslutsfattare och träffa kollegor. Vi siktar också på att arrangera egna seminarier och på olika sätt samverka med andra organisationer.

Till höstens konferens 6 november presenteras ett nytt upplägg – Svenska Vårdgalan. Vi arrang-

erar ett helt nytt evenemang med tillhörande gala för inspiration och goda exempel. Där lyfter vi fram många av de fantastiska verksamheter inom vård, omsorg och behandling som finns i Sverige. Arbetet pågår för fullt, och under våren kommer nominerings- och juryarbetet att sätta fart.

Den 7 november följer vi upp galan med Svenska Vårds Etikdag, kring etik och värdegrund.

Håll utkik efter mer info på hemsidan!

Vi tar gärna emot tips och förslag på fler aktiviteter, kontakta oss på 0771-222 888 eller maila på info@svenskavard.se Q

Etisk plattform och värdegrundsarbete 2013 FOR TSÄTTER SVENSKA VÅRD arbetet med frågor kring etik och värdegrund. I samverkan med Företagarna sitter Svenska Vård med i styrgruppen för socialdepartementets arbete med en ”Etisk plattform” för alla Sveriges vård- och omsorgsgivare, oavsett huvudman.

Plattformen ska leda till att medborgarna får större insyn i verksamheternas ekonomi, anställningsvillkor och kvalitet. Medverkande är avtalsparter, bland andra Vårdföretagarna, Svenskt Näringsliv, KFO, Kommunal, Vision och SSR, samt SKL och Famna.

Ambitionen är att grunden för en etisk plattform ska vara klar under 2013. De medverkande parterna ska fortsätta arbetet med att ta fram system för verksamheter att ansluta till den etiska plattformen.

Svenska Vårds etikgrupp har parallellt arbetat fram ett nytt ”Värdegrundsdokument” för att bättre passa dagens krav på etik, värdegrund och kvalitet. Dokumentet ska presenteras och antas på förbundsstämman i anslutning till Vårkonferensen 17-18 april, och ersätter då den tidigare etiska policyn.

I höst arrangerar Svenska Vård Etikdagen den 7 november, där etik och värdegrundsarbete är i fokus. Medverkande är bland andra Håkan Thorsén, Örebro universitet, och Stefan Einhorn, Karolinska Institutet. Q UNDER

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

ZZZ VYHQVNDYDUG VH² 6YHQVND 9nUG ²

Nügra rüd och frügor frün barnen Barn vill vara med att bestämma, men inte ta ansvar fÜr allt. De har münga obesvarade frügor. Nügra exempel: Var ska jag bo?

En ny partner?

Mitt ansvar som barn?

Jag vill ha alla frĂĽgor besvarade!

Skolan mĂĽste visa fĂśrstĂĽelse!

+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²

1\ UDSSRUW IUnQ %ULV

barns upplevelser av skilsmässa En ny studie från Bris visar att en skilsmässa påverkar barnen mer än vad de vuxna verkar förstå. Barnen behöver mer stöd och hänsyn än normalt. Även ”vanliga” skilsmässor påverkar barnen i åratal framåt.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

höver förståelse från vuxenvärlden. Bara för att skilsmässor är vanliga blir det inte mindre smärtsamt, svårt, sorgligt eller lättare för barnen att hantera.

Barnen beskriver ensamhet och att de svåra känslorna sitter kvar under lång tid. De mest utsatta barnen har skilsmässa som en del i sin historia. Det är ytterligare en svårighet att hantera.

Ensamma och utlämnade Antalet skilsmässor ligger på en stabil nivå. Däremot ökar antalet vårdnadstvister. För barn är en skilsmässa inte enklare eller mindre smärtsam bara för att andra är med om samma sak. Det konstaterar Sofia Grönkvist, socionom på Bris.

Tillsammans med kollegan Marie Angsell har hon gjort en rapport om skilsmässor ur barnens perspektiv. Studien baseras på barnens egna mejlkontakter med Bris, vilket gör den särskilt värdefull.

De två socionomerna har utgått från hur barnen upplever det. Det handlar om skilsmässan i stort, alltifrån konflikter till ny familj. Rapporten pekar på hur det är här och nu. Bris moraliserar inte, och har inga åsikter om antalet avbrutna äktenskap; barnen är i fokus.

Påverkar barnen drastiskt Statistiken talar sitt tydliga språk. Av de barn som kontaktade Bris 2012 tog 20 procent av dem upp funderingar kring föräldrarnas skilsmässa.

Problemen och frågorna synes vara gemensamma och likartade.

Syftet med rapporten är att bidra till ökad kunskap om barns upplevelser och behov av stöd. Barnen som kontaktar Bris anser att skilsmässan är ett radikalt beslut som tas över deras huvuden, och det påverkar deras liv drastiskt.

– Skilsmässa är ett vuxenbeslut som får konsekvenser för barn, summerar Sofia Grönkvist. Även barn i till synes vanliga skilsmässor be-

Sofia och Marie anser att barnens kontakter med Bris tydligt visar att de unga känner sig ensamma och utlämnade i försöken att förstå och hantera känslor och tankar. Barnens utsatthet ökar med föräldrar i långvarig konflikt och i riskmiljöer. Våld är inte ovanligt.

Särskilt svårt är det om föräldrarna gör uppbrottet till en konflikt om vårdnaden av barnen. Att vara en del av sådana bråk upplever barnen som det allra värsta kring en skilsmässa. Tiotusen barn om året dras in i vuxnas rättsliga vårdnadstvister. Däremot visar forskningen att de allra flesta skilsmässobarnen mår bra som vuxna.

Rapporten lyfter fram barnens egna åsikter av skilsmässan och föräldrarnas konflikter. De berättar vad som är svårt och vad som sårar eller oroar dem. Här finns en djupare medvetenhet om känslor och praktiska behov som vuxna kan ta till sig. Rapporten vänder sig till dem som bemöter barn i sin profession, till exempel socialtjänst, rättsväsende och skola.

Rapportförfattarna anser att fler vuxna skulle kunna göra skillnad för alla de barn som är med om en kris i familjen. Det rör sig om att visa förståelse och respekt för barnets känslor, önskemål, behov och rättigheter. Det behövs vuxna som med empati vågar och kan lyssna på barnen.

– Det handlar om att prata och åter prata. Vi vuxna måste helt enkelt bli bättre på att fråga, påpekar Sofia. Q

Möter du barn och unga i ditt arbete?

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

Vill du veta mer?

Besök bris.se/brisakademin

127,6(5 Skolan inkluderar inte alla Elever med autismspektrumtillstånd kan vara nöjda med en lägre grad av delaktighet i vissa skolaktiviteter i grundskolan än andra elever. Det visar forskaren Marita Falkmer i sin avhandling inom handikappvetenskap.

Marita Falkmers forskning handlar om grundläggande förutsättningar för delaktighet i sociala samspel samt om observerad och upplevd delaktighet. Studien är gjord i svenska grundskolor hos elever med Autismspektrumtillstånd (AST), autism eller Aspergers syndrom.

Marita Falkmer har undersökt hur dessa elever upplevde sin delaktighet i ett antal aktiviteter genom att låta 22 elever med AST fylla i en enkät. Hon observerade också eleverna, som i sin tur jämfördes med sina klasskamrater utan AST. Resultaten visar att eleverna med AST både upplevde och observerades ha en lägre delaktighet än sina klasskamrater.

Mer kunskap behövs Resultaten från Marita Falkmers sju studier speglar en ganska mörk bild av hur delaktiga elever med AST är i svenska grundskolan.

Dock presenterar den tvärvetenskapliga avhandlingen också positiva resultat och diskuterar möjliga åtgärder som kan leda till större delaktighet i grundskolan.

Marita Falkmer anser att nyckeln är kunskap.

Hon säger: – Om du har en elev med AST i din klass krävs inte bara insikt i elevens situation, det krävs också kunskap om hur AST påverkar elevens sätt att tänka och förstå. Kunskap är nyckeln till inkluderande skolor för dessa elever.

Marita Falkmer är specialpedagog med inriktning mot barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Hon har lång erfarenhet av arbete med denna elevgrupp inom olika skolformer samt av handledning och utbildning i personalgrupper.

viss koppling mellan hur lärarna upplevde elevens situation och hur ofta de genomförde anpassningar av material och genomförde aktiviteter för att påverka attityderna i klassrummet.

– Men det är oroande att det inte fanns en positiv koppling mellan lärarnas insikt i dessa elevers situation och hur ofta lärarna uppgav att de genomförde sociala aktiviteter för att främja socialt samspel mellan elever med och utan AST. Källa: Högskolan i Jönköping, Lärarnas tidning och Vetenskapsrådet

Anpassa pedagogiken Hon påpekar också att det inte bara räcker med kunskap, man måste också vara villig att ta konsekvenserna av vad man ser och anpassa klassrumsstrategier utifrån denna insikt.

Resultaten visade också att lärarna i stor utsträckning kunde bedöma hur eleverna med AST upplevde sin delaktighet. Det fanns en

SKOLBERGA HVB

Fakta Elever med autismspektrumtillstånd upplever många saker annorlunda. AST kännetecknas av begränsningar inom tre områden; socialt samspel, kommunikation och föreställningsförmåga. I och med den nya skollagen hör elever med AST utan intellektuell funktionsnedsättning hemma i grundskolan och inte i särskolan.

Dialogisk Praxis

Vuxenpsykiatri Missbruk Neuropsykiatri KBT ESL

Psykoterapi, konsultation, handledning och utbildning till - socialtjänst, hvb-hem och behandlingshem. Även psykosociala utredningar.

Speciell kompetens inom trauma, sexuella övergrepp och våld.

Inkluderande interkulturellt arbetssätt.

Webadress: www.skolberga.se Mail: info@skolberga.se Tel: Lena Lagerqvist 076-184 29 32

www.dialogiskpraxis.se Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, dr med. Tel: 0760 - 51 51 63 Siamak Noroozy, socionom, leg psykoterapeut, forsk.ass. Tel: 0736 - 40 08 31

ligger i en vacker och naturskön miljö i Stockholm.

Vi är specialiserade inom:

EXPO

Hur bemöter man intolerans?

Vilka är Sverigedemokraterna?

Hur stor är vit makt-rörelsen?

Expo folkbildar om organiserad intolerans och rasism. Vi skräddarsyr utbildningar för arbetsplatser efter förkunskaper och behov.

Kontakt: utbildning@expo.se

• skyddat boende för unga utsatta kvinnor 18-30 år, HVB-hem • skydds- och träningslägenheter Unga kvinnor utsatta för: • våld, hot, övergrepp • hedersrelaterad problematik • övrig psykosocial problematik Hemsida: www.ukv.se Föreståndare: Ina Müller 08-652 99 98

Med vår hjälp får du kraften till förändring

Kulabodan, Kulabodans Behandlingshem Tel: 0500-46 10 72, info@kulabodan.se www.kulabodan.se

• Barn och ungdomar 10 - 18 år • Hög personaltäthet • 5 platser

Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik.

Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.

Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

Opalen är ett boende med särskild service för flickor enligt 9 8p LSS 9L HUEMXGHU LQGLYLGDQSDVVDGH RFK IOH[LEOD O|VQLQJDU L HQ WU\JJ PLOM| GlU YL NDQ VWlUND LQGLYLGHQ RFK YDUD HWW VW|G L |YHUJnQJHQ PHOODQ EDUQGRPHQ RFK YX[HQOLYHW

Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info

HVB- hem och skola för pojkar 7-18 år LSS, LVU, SOL Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan

Vi arbetar för att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com

Utredning – Behandling – Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, flexibla placeringar.

Nanolfsvillans grundläggande mål är att: • Fullfölja de uppdrag vi åtar oss • Barnens behov blir tillgodosedda • Föräldrarna mobiliserar sina resurser

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

BjörsundsHemmet ser som sin främsta uppgift att förhöja funktionsnivån i det vardagliga livet för ökad livskvalité och livsglädje. Vi hjälper våra gäster att växa som människor utan att inkräkta på deras integritet, att ge trygghet, livsglädje och livsrum i en så hemlik miljö som vi någonsin kan skapa tillsammans.

635 05 Eskilstuna. Tel 016-961 28 Fax 016-961 29

/DQGVWlFNDQGH ULNVI|UEXQG Attention har 58 lokala föreningar och mer än 13 000 betalande medlemmar över hela Sverige. Föreningen stöttar såväl barn som ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Uppgiften är att generellt förbättra villkoren för dessa personer. Det innebär att utveckla nätverk och stödgrupper, att ta tillvara nya rön inom vård, undervisning och samhällsstöd.

Förutom medlemsavgifter får Attention bidrag från Socialstyrelsen, Skolverket, det egna bokförlaget, utbildning, projektpengar, partner/samverkansbidrag och gåvor från privatpersoner, organisationer eller företag. Förbundet tar sedan 2005 inte emot bidrag från läkemedelsbolag.

Förbundet samverkar med myndigheter, företag och närstående organisationer sedan starten år 2000. I första hand rör det sig om ideella organisationer som Handikappförbundens samarbetsorgan, Bup-kliniker, skolor och specialistmottagningar.

Allmänna Arvsfonden har varit viktig.

För närvarande driver förbundet fyra intressanta projekt. Här ingår dels Anhörigprojektet, dels Attention Fri, ett treårigt projekt som stöttar personer med adhd och en kriminell livsstil. Vidare det treåriga projektet Unga Vuxna som syftar till att ge ökad egenmakt i vardagen. Slutligen Vägar till jobb för personer med Aspergers syndrom.

Attentions webbplats har rikligt med evidensbaserad information om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på www.attention-riks.se

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

'LDJQRVHU KDPQDU Sn VRFLDOWMlQVWHQV ERUG Såväl behandlingshemmen som socialtjänsten har ibland en bristfällig kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att råda bot på detta fungerar Riksförbundet Attention som en kunskapsbank.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och tvångssyndrom.

Förbundet är oroligt för att kunskapen kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är alltför låg hos socialtjänst, behandlingshem och familjehem. Det här kan innebära att det

”Dessutom brukar ett gott samarbete mellan psykiatri, föräldrar, socialtjänst och skola vara bästa motmedlet.” +9% /66 9b5/'(1 15 ²

finns en risk för att barn och unga med någon av dessa diagnoser omhändertas på felaktiga grunder, varvid de sannolikt inte får den stöd och hjälp de behöver.

Att kompetensen kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är bristfällig på många boenden visar en enkätundersökning från Attention 2012. De allra flesta ungdomar i gruppen förstod inte vad de hade på boendet att göra eller uppgav att de inte mådde bättre efteråt.

Ideell organisation Det här är ett scenario med gränsdragningsproblem som också Föreningen Sveriges Socialchefer påpekar för Socialstyrelsen; organisationen finner att i allt för många ärenden vårdas barn och ungdomar med diagnoser på institutioner som inte är lämpliga för dem.

När HVB & LSS Världen besöker Attentions förbundskontor i Johanneshov, Stockholm, finner vi Anna Norrman, organisationens intressepolitiska ombudsman. Det innebär att hon har kontakter med beslutsfattare inom olika samhällsområden, påtalar brister i samhället och ställer krav på förbättringar för förbundets målgrupper.

Hon försvarar de 13 000 medlemmarna med stor hängivenhet. De genetiska orsakerna till att omhändertaganden är vanligare i vissa samhällsgrupper engagerar henne mycket.

Hjälp till familjen – Funktionsnedsättningarna går till viss del i arv, vilket medför sämre hälsa, större risk för missbruk, lägre förvärvsfrekvens, lägre resultat i skolan i en enda ond cirkel, säger Anna Norrman.

Hennes förhoppning är att hela familjen får hjälp i form av boendestöd, kontaktpersoner, vårdbidrag för föräldrarna, särskilt stöd i skolan med anpassad undervisning. Dock gäller det inte alla, beklagar Anna.

– Det leder inte sällan till att familjerna kollapsar, föräldrarna skiljer sig eller blir sjukskrivna på grund av utmattning. I värsta fall

urartar situationen och barnen blir omhändertagna. Risken ökar om någon av föräldrarna har en egen funktionsnedsättning.

Bred förbundspalett Hon understryker att det berör samtliga grupper med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Emellertid är de med adhd mycket utsatta.

– Jag vill betona vikten av ett preventivt arbete för att undvika placeringar av barnen. Ju tidigare insatser, desto bättre. Dessutom brukar ett gott samarbete mellan psykiatri, föräldrar, socialtjänst och skola vara bästa motmedlet.

Både socialtjänsten och anhöriga är särskilt viktiga. De kan behöva stöd för att täcka kunskapsluckor, tycker Anna.

Många medlemmar berättar att när de ber om hjälp i skolan för sitt barn, blir deras föräldraskap ifrågasatt och skolan kontaktar socialtjänsten. I stället borde skolan ta föräldrarnas oro på allvar och överväga om det finns en funktionsnedsättning i bakgrunden, som socialtjänsten måste ta ställning till.

Attention kan stötta med utbildningar. Förbundet har både bokutgivning och kurser i sitt utbud samt tillgång till validerade föreläsare/ experter över hela landet.

Stöd och omtanke Diagnosen adhd är särskilt omdebatterad i medierna. Attention hänvisar till att det finns evidens i forskningen, och den visar att det handlar om en funktionsnedsättning. Här förlitar sig förbundet på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet.

Omtanken för barnen är särskilt viktig för Anna Norrman. Med rätt stöd, och allt annat lika, skulle det sociala arvet kunna hejdas, anser hon. De folkhälsopolitiska målen är viktiga; den dåliga spiralen får inte fortsätta.

– Barnen måste kunna få gå ut skolan med godkända betyg, och få ett bra liv, säger hon och spricker upp i ett leende. Q

Välkommen till en efterlängtad

inspirationsdag inom HVB! 23 april på Kulturhuset i Stockholm

Träffa utställande HVB-verksamheter från hela landet, lyssna på tankeväckande föreläsare och ta del av nyheter i branschen.

HVB-dagen är ett kostnadsfritt arrangemang för dig som är beslutsfattare inom Socialtjänsten.

Anmäl dig på www.hvbguiden.se/hvbdagen/foranmalan Arrangör: HVBGuiden.se HVB&LSS Världen

Nu är det dags! Vidareutbilda din personal!

Pü distans, via nätet!

Bills Bo & UtbildningsgĂĽrd är en miljĂśterapeutisk HVBverksamhet som vänder sig till missbrukande ďŹ&#x201A;ickor/kvinnor i ĂĽldrarna 16-22 ĂĽr.

Verksamheten är väletablerad och kan visa pü goda resultat.

Vi har genom ĂĽren utvecklat tydliga genuspedagogiska behandlingsmetoder.

Bills Bo & UtbildningsgĂĽrd tel. 0294 211 74 www.billsbo.se

Distansutbildning som räddar liv! Via nätet!

Jag kan plugga när jag vill! Deltid, i egen takt!

Detta är kompetenserna som saknas idag!

Detta är kompetenserna som â&#x20AC;˘ Dipl Alkohol- och drogterapeut â&#x20AC;˘ Dipl AnhĂśrigterapeut saknas i Sverige idag! â&#x20AC;˘ Dipl Tolvstegsbehandlare â&#x20AC;˘ Dipl Alkohol- och drogterapeut

Nu även Grundutbildning psykoterapi. Välj mellan tre olika â&#x20AC;˘ Dipl AnhĂśrigterapeut inriktningar! TvĂĽ dagar/mĂĽn i Stockholm!

â&#x20AC;˘ Dipl Tolvstegsbehandlare (SVOEVUC 1TZLPUFSBQJ NFE PMJLB JOSJLU Viâ&#x20AC;˘skräddarsyr fĂśr ditt behandlingshems behov!

Ç Ç Ç Í&#x2DC;Ä?Ä&#x17E;Ć&#x152;Ĺ?Ć?Ć&#x161;Ć&#x152;ŽžĆ?Í&#x2DC;Ĺ˝Ć&#x152;Ĺ? ϏϴͲϲϰώ Ď°ĎŽ Ď´Ď´ dĹ?ĹŻĹŻĹ&#x161;Ć&#x201A;Ć&#x152; & Í&#x2022; &Ć&#x201A;Ć&#x152;Ä?ƾŜÄ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161; ĨĆ&#x201A;Ć&#x152; ĹŻĹŹĹ˝Ĺ&#x161;ŽůͲ Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ä&#x161;Ć&#x152;Ĺ˝Ĺ?Ć&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ä&#x201A;Ć&#x2030;Ä&#x17E;ĆľĆ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152; Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; ĹśĹ&#x161;Ć&#x201A;Ć&#x152;Ĺ?Ĺ?Ć&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ä&#x201A;Ć&#x2030;Ä&#x17E;ĆľĆ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152;Í&#x2022; Ç Ç Ç Í&#x2DC;ĨÄ&#x201A;Ä&#x161;Ć?Ç&#x20AC;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ĺ?Ĺ?Ä&#x17E;Í&#x2DC;Ć?Ä&#x17E;

Storsättra Gürd

HVB flickor 12-18 12-18 ür ür HVB fÜr flickor LVU § 2, 3 och och 6.

6. SoL SoL Ramavtal 87 kommuner kommuner Ramavtal med Telefon: 0530-301 0530-301 23 23 info@stubben.se info@stubben.se

Utveckling genom samspel

Dygnet runt vĂĽrd fĂśr familjer â&#x20AC;˘ FĂśrälder/fĂśräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 ĂĽr). SoL, LVU. â&#x20AC;˘ Gravida kvinnor, tonĂĽringar och vuxna, som behĂśver stĂśd infĂśr fĂśrlossning och fĂśrsta tiden därefter. â&#x20AC;˘ Utredningsuppdrag, där behov finns fĂśr fortsatt uppfĂśljning efter vistelse pĂĽ utredningshem. â&#x20AC;˘ Akut / skyddat boende.

www.stubben.se www.stubben.se Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. FĂśrestĂĽndare Katinka Hemmingsson.

Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

BoendestĂśd, träningslägenheter och kvaliďŹ cerat kontaktmannaskap Ungdomsvärnet BoendestĂśdet ligger i Liljeholmen och träningslägenheterna i Stockholms närfĂśrorter.

Mülgrupp Unga vuxna i üldern 18-25 ür som är i behov av boende med individuellt anpassade socialkurativa insatser, personligt stÜd och social träning.

Ă&#x2013;vergripande mĂĽl Den unge ska Ăśka sin fĂśrmĂĽga att leva ett självständigt, ansvarstagande, socialt liv och rustas fĂśr att klara ett eget boende.

Arbetssätt VĂĽra tre grundpelare är: social träning, social färdighetsträning och kvaliďŹ cerat kontaktmannaskap.

*U\W +9% VNUlGGDUV\U EHKDQGOLQJHQ

HVB hem till salu YLONHW J|U DWW XQJGRPHQ NlQQHU VLJ GHODNWLJ EHNUlIWDG RFK PRWLYHUDG WLOO DWW JHQRPJn HQ EHKDQGOLQJ i SĂśrmland.

E|UMDU Sn *5<7 +9%

)R Q}NPMKLIX EXX OSQQE YX M EVFIXWPMZIX =VOIWXVmRMRK J}V YRKHSQEV WSQ LEV WZoVX EXX OSQQE YX M EVFIXWPMZIX ,SW SWW JoV HI Q}NPMKLIXIR EXX P]GOEW ) TSWXE XEWEZE$XIPME GSQ IPPIV VMRK RoKSR EZ SWW Wo FIVmXXEV ZM QIV

7XEKRIPMYWZmKIR Â&#x2C6; [[[ XEWEZE GSQ

ZZZ JU\WKYE VH

9lJHQ WLOO HWW PHQLQJVIXOOW OLY FĂśr info 073 - 510 83 00

Telefon: 08-659 30 32, Fax: 08-659 30 36 E-post: info@ungdomsvarnet.se www.ungdomsvarnet.se

4IHIV %TTIPJIPHX 8SVWXIR *VMXNSJWWSR 8%7%:% =6/)798&-0(2-2+

98&-0(2-2+

<287+ ,1 352*5(66

NYA HAMMARBY FAMILJEBEHANDLING Det lilla behandlingshemmet med de stora mĂśjligheterna.

Här skräddarsys en behandling fÜr alla familjemedlemmar.

Mamma-pappa-barn, mamma-barn, pappa-barn och gravida.

â&#x20AC;?Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa nĂĽgonâ&#x20AC;?

XEWEZE

Hammarby Familjebehandling Herrgürden, 812 41 Gästrike-Hammarby Tel: 0290-337 70 Mobil dygnet runt: 070-285 71 38 Hemsida: www.abghh.se E-post: hammarby.familjebehandling@telia.com

2YHWHQVNDSOLJ EHURHQGHYnUG Den svenska beroendevården hyser ett antal tvivelaktiga terapeuter. Det handlar om ”hittepå-terapeuter” som behandlar utan evidens, och i stället riskerar sprida ogrundade myter.

Narkotikaforskare Björn Johnson är trots allt optimistisk; tiden talar för vetenskaplighet.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG FOTO: KRISTER HANSSON

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

VSULGHU P\WHU När beroendevården diskuteras i medier och på internet fylls kommentarsfunktionen inte sällan av hårda ord och raljanta personangrepp. Här finns ett minfält av åsiktsgeneraler och ”terapeuter” med påhittade yrkestitlar. Narkotikaforskare Björn Johnson ryggar inte för att ta diskussionen.

Björn Johnson är docent i socialt arbete, och forskar bland annat om narkotikapolitik på fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Inriktningen ligger främst på underhållsbehandling för opiatberoende med buprenorfin och metadon.

Ful opinionsbildning Det finns en stor allmän okunskap om vetenskapliga sammanhang och nya rön inom forskningen. Det lämnar utrymme för lycksökare, som startar tvivelaktiga behandlingar för utsatta personer. Här finns ”kliniker” som med aggressiv marknadsföring uppger sig kunna behandla olika beroendetillstånd, men utan belägg för att deras metoder fungerar.

Björn Johnson nämner Dysberoendeklinikens behandling för sexmissbrukare som ett exempel.

– I bästa fall är det en behandling vi inte vet om den fungerar, för ett problem som vi inte vet om det finns, säger han i en stund av eftertanke.

Kvällstidningarna bidrar med att gå i fällan, och de skriver om missbruk på ett oseriöst sätt. Det Björn Johnson störs av är att klinikerna driver en ful opinionsbildning. De far med osanning om sin egen behandling, och kritiserar behandlingsmetoder som har vetenskapligt bevisad effekt.

Inom missbruksvården finns ett nytt skrå, addiktologen. Björn Johnson anser det är en ”hittepå-titel” kopplad till en ”hittepå-verksamhet”, med ett ”universitet” under ledning av en ”psykologterapeut”, vars verksamhet drivs av ett behandlingshem.

Utbildningen i addiktologi är sammanlagt 18 dagar fördelat på tre år, därefter blir man ”certifierad”.

– Pyttsan, vilka dumheter! Vad lär de sig på dessa 18 dagar? Jämför det med socionomutbildningens heltidsstudier under tre år, suckar Björn Johnson med ett ansträngt leende, i samband med intervjun som sker i en skramlig frukostmatsal på ett hotell i centrum av Stockholm.

Kris i behandlingsfrågan

6N|QOLWWHUlUD EHKDQGOLQJVHUIDUHQKHWHU Lotta Thell: Utan en tanke (handlar om Hassela) Lo Kauppi: Bergsprängardottern som exploderade (handlar om hennes missbruk, samt en del om Hassela) PO Enquist: Ett annat liv (memoarbok, sista delen handlar om alkoholmissbruk och tolvsteg)

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Han tycker att organisationen Kris, kriminellas revansch i samhället, ofta agerar särskilt problematiskt, trots att organisationen annars är både hedervärd och nyttig. Men dess opinionsbildning är ensidig, hårdvinklad och sparkar nedåt, genom att den aktivt propagerar mot underhållsbehandling för heroinister.

Kris hävdar att Subutex missbrukas. Så är det, medger Björn Johnson, men underhållsbehandlingen läcker inte som ett såll, resonerar han. Dagens forskning bekräftar inte Kris argumentation.

â&#x20AC;?Pyttsan, vilka dumheter! Vad lär de sig pĂĽ dessa 18 dagar? JämfĂśr det med socionomutbildningens heltidsstudier under tre ĂĽr.â&#x20AC;?

BjĂśrn Johnson anser att Kris använder ett negativt budskap som slĂĽr mot de narkomaner som valt att sĂśka en annan väg ur missbruket än den organisationen fĂśresprĂĽkar. Ă&#x201E;nda sedan 60- och 70-talet har missbrukarvĂĽrden varit ett omrĂĽde fĂśr lycksĂśkare. PĂĽ den tiden fanns ingen vetenskaplig forskning kring vilka metoder som fungerade eller inte.

Dock har bĂĽde forskningen och kontrollen frĂĽn myndigheterna blivit bättre de senaste decennierna. â&#x20AC;&#x201C; Sverige behĂśver en effektiv, verklighetsanpassad och human narkotikapolitik. En sĂĽdan mĂĽste bygga pĂĽ kunskap om hur olika ĂĽtgärder fungerar i praktiken, inte pĂĽ ideologiska dogmer.

Utbredd politisk okunskap Han tror att huvudproblemet är att varken alliansen eller oppositionen satt sig in i frĂĽgorna; ren okunskap alltsĂĽ. Endast ett fĂĽtal politiker har satt sig in i ämnet. Däremot ser han positiva lokala initiativ, till exempel region SkĂĽne som satsat pĂĽ beroendevĂĽrden, bland annat genom att bygga ut och utveckla underhĂĽllsbehandlingen. Det har medfĂśrt att andelen heroinister pĂĽ sprutbytet i MalmĂś minskat kraftigt, eftersom mĂĽnga gĂĽtt in i behandling. â&#x20AC;&#x201C; Och detta utan nĂĽgon hjälp frĂĽn staten. Staten och Socialstyrelsen har snarare stjälpt utvecklingen.

Hemsnickrad missbruksvĂĽrd med bristfällig evidens är inte ofarlig: â&#x20AC;&#x201C; Risken är att det finns skadliga behandlingseffekter. Dessutom finns nästan inget forskat om detta. PĂĽ senare ĂĽr har det utkommit ett antal skĂśnlitterära bĂścker skrivna av personer som drabbats negativt av tidigare behandlingserfarenheter.

Hopp fÜr HVB Trots Ükade krav pü validerade metoder anser han att behandlingshemmen och tolvstegsmetoden inte är uträknade. Tolvstegsmetoden är omdiskuterad och väl etablerad pü münga av landets behandlingshem i samband med alkoholberoende. Den fungerar även pü en del narkomaner (läs mer nedan).

BjĂśrn Johnson anser att de behandlingshem som arbetar med psykosociala insatser inte behĂśver vara rädda fĂśr medikaliseringen av missbruksvĂĽrden. â&#x20AC;&#x201C; Deras kompetens kommer alltid att behĂśvas även fĂśr personer som fĂĽr läkemedel fĂśr sina beroendeproblem. Dessa problem har ofta sociala orsaker vilket kräver kombinationsbehandling. Det är ett multiprofessionellt omrĂĽde.

Det finns knappast nĂĽgon evidens fĂśr lĂĽngsiktiga effekter av psykosocial vĂĽrd vid behandlingshem i samband med tungt narkotikaberoende. Sannolikt beror det delvis pĂĽ att

effekterna inte är sĂĽ stora och att omrĂĽdet är svĂĽrt att forska pĂĽ. Det är enklare att forska om mediciner. â&#x20AC;&#x201C; DärfĂśr fĂśreslĂĽr jag ett mer liberalt behandlingssystem. Forskningen visar att även behandling med mycket smĂĽ effekter kan vara kostnadseffektiv. Mitt rĂĽd är en generĂśs placering pĂĽ HVB sĂĽ länge behandlingen inte är skadlig. â&#x20AC;&#x201C; Det är bättre att lĂĽta tusen blommor blomma! Q

0HWDGRQ ² Q\WW VWHJ I|U WROYVWHJVU|UHOVHQ Tolvstegsmetoden har evidens vid alkoholberoende, och kan även fungera fÜr en del narkomaner. Dessutom bÜrjar tolvstegsrÜrelsens nordamerikanska Hazelden nu med metadonbehandling; en sensation inom tolvstegsrÜrelsen.

TEXT: BJĂ&#x2013;RN LENNESTIG

Sedan starten, vid slutet av 1940-talet, har ett av världens stĂśrsta behandlingshem Hazelden behandlat missbrukare enligt det drogfria underhĂĽllsprogrammet Minnesotamodellen som använder tolvstegsmodellens metodik. Ă&#x2013;verraskningen var mycket stor när man nyligen beslĂśt att inleda läkemedelsassisterad tolvstegsbehandling fĂśr opiatberoende.

Skälet är att Hazeldens chefsläkare pekar pü den epidemi med opiatÜverdoser som nu skÜljer Üver USA. Antalet dÜda har pü tio ür Ükat frün 3 000 till Üver 15 500 dÜdsfall. Dessutom uppgür antalet ameri-

kaner beroende av receptbelagda opiatläkemedel till tolv miljoner ür 2009. Hazelden, som är mitt i frontlinjen, rapporterar ocksü att 41 procent av klienterna är ungdomar.

Metadon en symbolisk betydelse Den nya läkemedelsassisterade behandlingen med metadon/buprenorfin inkluderar de traditionella behandlingsstegen enligt Minnesotamodellen. Narkotikaforskare BjĂśrn Johnson tror att detta kommer att fĂĽ en stor symbolisk betydelse. â&#x20AC;&#x201C; Tolvstegsmodellen har en klar evidens vid alkoholberoende. Den hjälper en del personer att dricka mindre och en del att bli alkoholfria. Därtill ocksĂĽ en del narkomaner, eftersom den metoden har en sĂĽ lĂĽng tradition att det blir ett slags självläkning.

Han pekar pĂĽ att tolvstegsbehandlingen har funnits sĂĽ länge i Sverige att tiotusentalspersoner med narkotikaberoende genomgĂĽtt behandling. Ă&#x201E;ven om bara en liten andel av dessa blir hjälpta av behandlingen innebär det att hundratals personer blivit drogfria delvis med hjälp av tolvstegsmetoden. Q

+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²

Provita – första steget till ett bättre liv Provita har i mer än 25 år behandlat vuxna kvinnor och män i beroende av alkohol, droger och spel. Vår behandlingsmodell grundar sig på Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram, med inslag av KBT (kognitiv beteende terapi).

För varje individ lägger vi upp en individuell behandlingsplan som bland annat innehåller enskilda samtal, gruppterapi, tillitsövningar, föreläsningar och filmer. I behandlingen ingår också regelbundna besök på AA- respektive NA-möten.

Provita har öppenbehandling, primärbehandling, förlängd behandling, utsluss och obligatorisk efterbehandling under ett år. De anhöriga bjuds in att delta i en sk. familjevecka.

MAGNUS LADULÅS S KO L A N

HÄLSO CENTRUM

KOMPETENS CENTRUM

Vi h a nytt r tele f num onmer

Diö HVB Öppenvård Förstärkt HVB-hem Akutplacering - transport Utredning Utsluss - lägenheter Köp enkelt vårdplats utan ramavtal dygnsavgift HVB 3 000kr Öppenvård 1 800kr Tel: 010-20 99 700 E-post: info@crewford.se

Kvinnohemmet Rosen Behandlingshem med specialanpassat program för målgruppen våldsutsatta missbrukande kvinnor.

Kontaktuppgifter: Provita, Vanåsgatan 60, 216 20 Malmö Tel. 040-35 01 00 www.provita.se

OMSORG SKRÄDDARSYDD FÖR DIG Bonitas personal ger omsorg både med hjärna och hjärta. Företaget ägs och drivs av tre systrar.

Vår vision är att erbjuda tjänster av hög kvalitet där arbetet utgår från en gemensam värdegemenskap baserad på en humanistisk människosyn.

WWW.BONITAS.SE

Torsbygården • Hem för vård och boende (HVB) samt Särskilt boende enligt SoL nära Hemmesta • LSS boende finns i Gustavsberg

Vi arbetar med missbruk och våld som två huvudproblem men även med EMDR, traumabearbetning.

• Målgrupp: Psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Väl inarbetad verksamhet sedan 2000, med goda referenser.

• Vi arbetar med tydliggörande pedagogik

Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20 Vårdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01

Hemsida www.torsbygarden.se

Lappetorp erbjuder boende, behandling och skola för pojkar, 12-19 år, med psykosocial- & neuropsykiatrisk problematik samt övergreppsspecifik behandling.

Vi utför riskbedömningar enligt instrumentet ERASOR – ett instrument för att bedöma ungdomars risk för återfall i sexuella övergrepp. Vi tar emot placeringar enligt SoL och LVU.

Nyhet! Fristående grundskola åk 6-9 etsind alit

SIL 8.8

ex

Kv

www.kvinnohemmet-rosen.se E-post: lena.stenberg@telia.com Tele: 0290-76 68 50

• Kognitivt perspektiv

s hvb-lappetorp.se

Missa inte nästa nummer av

/66

+9%

9b5/'(1

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Nästa nummer ägnar vi åt LSS i ett antal artiklar. Vi besöker forskaren Malin Broberg vid Göteborgs universitet.

Hennes avhandling visar att föräldrar till funktionshindrade barn mår dåligt. Med projektet Riktat Föräldrastöd fördjupar hon nu kunskaperna till föräldrar och socialtjänsten. Malin Brobergs arbetsmetod kan vara till nytta för handläggare, utredare och behandlare.

HVB & LSS Världen besöker en daglig verksamhet i Solna. Dessutom försöker vi ta ett nytt grepp på frågan om jobb till personer med funktionsnedsättningar. Vidare synar vi dem som tycker att LSS behöver moderniseras eller ingå i socialtjänstlagen.

Vi glömmer självfallet inte bort behandlingshemmens vardag. Vi har träffat Lia Ahonen, forskare i socialt arbete, som tycker att alla veckans timmar måste ha ett terapeutiskt syfte inom institutionsvården. Det räcker inte att ge ungdomar behandling tre timmar i veckan i en verksamhet som pågår dygnet runt, anser Lia Ahonen.

Vi kommer även att skriva om missbruk. Den ideella organisationen X-cons stöder före detta kriminella tillbaka in i samhället. Dessutom tillåter den substitutionsbehandling med metadon för opiatberoende. X-cons har även samverkansavtal med Kriminalvården i Stockholm; klart intressant!

Redaktionen tar gärna emot tips på reportage. Mejla förslag till bjorn@hvblssvarlden.se

Nästa nummer av HVB&LSS Världen utkommer v. 37 (september 2013).

Manifestationen ”Utan assistans stannar livet” vid Slussen i Stockholm 2012

Vill du synas i tidningen? Med en annons i HVB LSS Världen kan du vara säker på att nå rätt målgrupp. Kontakta Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

recommended

Stödtelefon för dig som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp.

Plats för anknytning.

www.kvinnofridslinjen.se

Johan Anderberg: Cannabusiness »Journalisten Johan Anderberg har fångat upp både den internationella legaliseringstrenden och vårt behov av en mer nyanserad bild av cannabis. Han har lyckats bra. I en samDet är här det kan börja. Anknytning handlar om att få vara med, att omfamnas av en hällsdebatt där försök social gemenskap tidigt i livet. Bristande anknytning är en grogrund för psykosociala till fördjupning ofta bort som problem och det är därför vi jobbar så hårt med att bygga slås upp tilliten hos dedrog som propaganda är Cannabusiness en frisk och inte kommer till oss. Utan tilltro saknas grundförutsättningen för den mest elementära behandling. Vi tror helt enkelt inte på att låsa in, utan arbetarsärskilt med att låsa uppdoftande tilliten sött fläkt.« Foto: Sofia Runarsdotter

och tron på den egna förmågan att klara livet. Vårt mål är att(varje barn och ungdom borås tidning ) som vi arbetar med ska kunna göra de nya val som är grunden i ett självständigt liv.

www.cean.se

Posttidning B

Hej Märta, får jag bli din extramamma ett tag?

HVB&LSS Världen 2 - 2013

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

& LSS HVB VÄRLDEN

2-2013

pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Vi samarbetar med Svenska Vård

abc om adhd Experter bäst på autism

Tema:

Tvivelaktiga terapeuter Vanlig skilsmässa ovanligt för barn

Neuropsykiatri

NY g

tidnin

Sverige behöver fler kompetenta familjehem ...

Ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00. Ett samtal räcker.

Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/beroende.

Scanna koden med din smartphone och läs mer.

Daglig verksamhet -

FOTO: JOEL STOCKMAN

Attendo Individ och Familj kan i dagsläget bidra med 244 sådana hem men söker fler.

Vill du bli ett av dem, eller arbetar du inom socialtjänsten och söker en trygg placering?

Ring 08 505 372 70 för mer information om våra jour- och familjhem.

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

... som klarar av att sätta ”BARNENS BEHOV I CENTRUM” – BBIC.

ett slag för livet Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter