HVB&LSS Världen nr3 - 2012 by Compro Media

Posttidning B HVB&LSS Världen 3 - 2012

Returadress: HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

STÖD, OMTANKE OCH TRYGGHET. OAVSETT.

& LSS HVB VÄRLDEN

3-2012

pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

NY g

tidnin

Vi erbjuder barn, ungdomar och vuxna med social problematik stöd och bästa tänkbara vård och behandling genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ- och familjeomsorgen. Vi erbjuder: • HVB-verksamhet • Familjehem • Hem för ensamkommande flyktingbarn • Resurspersonsboende

Ängeln Elise är

• Övriga tjänster: frosunda.se/individ-och-familj

VI HJÄLPER TILL - DYGNET RUNT, ÅRET OM. Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ.

frösunda. omsorg för högsta livskvalitet. oavsett.

på Malmskillnadsgatan Hur god är Gode man?

Omtanken ﬁnns i Dalarna FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Vi kan Vår sak | Frösunda har mer än 15 års erfarenhet inom omsorg. Nu erbjuder vi också individ- och familjeomsorg och bistår socialtjänsten i deras uppdrag att leverera en kvalitetssäkrad vård och omsorg.

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Kontakta vår placeringsjour, tel: 020-22 80 00 Läs mer på: frosunda.se/individ-och-familj

Snabbmatskedja ett föredöme Komplexa råd vid sexresa Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Vi samarbetar med Svenska Vård

se sid 25

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

R EC O M M E N D E D

Har du ADHD? Vill du veta mer om Asperger?

Eller träffa andra med Tourette?

Plats för anknytning.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - NPF. Exempel på NPF är ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, OCD och tal- och språkstörningar. Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt och få detAnknytning stöd de behöver. I skolan, på arbetsmarknaden fritiden.ärRuntom är livsviktigt, i synnerhet för unga människor.och I vårpå behandling deras i landet har vi 56 lokalföreningartillit som ordnar aktiviteter för personer med NPF och deras anhöriga. och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man

aldrig ensam,och man går i skolan eller jobbar, men aldrig vind våg och man Läs mersjälv, ommen Attention NPF eller bli medlem påförww.attention-riks.se samtalar, men aldrig i förhörsform. Det handlar om att skapa tillit och egenvärde i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper ungdomar och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.

www.cean.se

R EC O M M E N D E D

Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man själv, men aldrig ensam, man går i skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man samtalar, men aldrig i förhörsform. Det handlar om att skapa tillit och egenvärde i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper ungdomar och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.

www.cean.se

ASPERGER-AUTISM-ADHD ✓ LSS-boende (Mälardalen samt Göteborg) ✓ Daglig verksamhet (Mälardalen samt Göteborg) ✓ Samtalsterapi ✓ Psykoterapeutmottagning ✓ Nytt LSS boende utanför Göteborg 2012 ✓ Psykologmottagning ✓ Handledning Våra verksamheter finns i Mälardalen samt Göteborgsområdet. Vi tar emot individer med neuropsykiatriska funktionshinder, beteendeproblem och begåvningshandikapp. För närvarande har vi lediga platser! För ytterligare information eller vid intresse av placering är du välkommen att kontakta VD Christofer Markén. KBT Struktur Christofer Markén 0708-801650 c.marken@kbtstruktur.se www.kbtstruktur.se

Innehåll ”I Botkyrka, där jag jobbar, möter vi allt större förståelse för att ungdomar ska vara kvar i den ordinarie skolan, i takt med att samarbetet blir bättre mellan socialtjänsten, skolan och polisen med flera.” Läs krönikan på sid 16 av Lotta Persson, ordförande i Föreningen Sveriges Socialchefer

Tema: Prostitution – en fråga om makt Prostitutionens motkrafter domineras av kvinnor och forskningen

Omtanken finns i Dalarna Assistansföretag i Ludvika värnar om värdegrunden

Svenska Vård ser brister i statlig rådgivning 8

Uppskattad omsorg av Svenska Vårds medlemmar

Behandling utan medicin Kvinnobehandlingen Leva i Göteborg – en känslosam historia

Gode man – en fråga för riksdagen

Förtroendeuppdraget Gode man har svårt att hålla måttet

Sexresa med assistans Socialstyrelsens etikråd ger vägledning om sprit och vissa resor

Funktionsnedsättning inget hinder

Företag bättre på samhällsansvar än myndigheter

Läs dessutom om: 30

• Professor Sven-Axel Månsson om prostitution som kulturellt fenomen, sid 12 • Två eldsjälar från dagcentret Talita stöttar kvinnor, sid 14 • Damerna glänste i Paralympics, sid 22 • Anders Graneheims krönika om hur man lyckas i träning och i livet, sid 34

Nr 3 2012

HVB&LSS världen

För dig som arbetar inom vård, omsorg och behandling

HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Besöksadress: Hagagatan 25 B, Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, Falköping Grafisk form: Helena Wikström Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: Björn Lennestig, chefredaktör, bjorn@hvblssvarlden.se Kristin Fridholm, Helén Bjurberg, Joel Stockman, Susanne Backman, Lotta Persson, Anders Graneheim. Annonsbokning: Susanne Backman, 08-459 24 11, susanne.backman@compro.se Anne Persson, 08-459 24 03, anne.persson@compro.se Annonsmaterial: Marie Byh, 08-459 24 17, traffic@hvblssvarlden.se

Ny tidning från hvbguiden.se & HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

lssguiden.se 5

Ledare Björn Lennestig Chefredaktör

Krokig väg rakare för HVB & LSS Världen! Normalt tar det många nummer för nystartade tidningar att finna sin målgrupp och rätt ton i samtalet med läsarna. I den bästa av världar smälter det samman till en tidskriftens själ; en växelverkan som vore det en rörelse likt motsatsernas enhet och kamp. Nu stakar vi ut den vägen. I förra numret uppskattade många av våra läsare dess balans mellan branscherna behandlingshem och personlig assistans. Båda sektorerna har såväl privata som samhällsägda verksamheter. Dessutom är de beroende av socialtjänstens beslut, ett faktum som även gäller deras klienter respektive brukare. Således behöver vi också spegla socialtjänstens behov. I det här numret kan du läsa krönikan av Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, och ordförande i Föreningen Sveriges Socialchefer. Framsidans omslagsbild speglar att 76-åriga Elise Lindqvist är en lindrande ängel när hon stöttar prostitutierade kvinnor på Malmskillnadsgatan i Stockholm. Hennes sommarpratarprogram i radion berörde många lyssnare under årets semester. I detta tema ger också en professor i sexologi forskarens bild av de patriarkala nöjena, medan två kvinnliga eldsjälar berättar om sitt dagcenter. Dock finns mer att skildra inom området sex; denna gång gäller det Socialstyrelsens komplexa etikråd; får brukaren göra en sexresa till Danmark med assistans? Vi skriver också om Nils som får dricka hur mycket sprit han vill så länge han inte har LVM. Det är inte säkert att kommunerna får förbjuda alkohol. I detta nummer är det också en glädje att kunna publicera reportage från besök på både ett behandlingshem för kvinnor i Göteborg, och en assistansanordnare i Ludvika som drivs av en engagerad 80-årig kvinna. Hur god är den gode mannen? Vi har besökt riksdagen som konstaterar att Gode mannen kanske inte längre är så god. Vi har läst utredningar som pekar på brister. Riksdagen klagar; regeringen hör, men lyssnar inte. Självklart inspirerande läsning är snabbmatskedjan som blir hjälte för många med funktionsnedsättning. Hamburgerföretaget Max har på kort tid anställt hundratals personer. Här ligger myndigheter och statliga bolag långt efter. I höst åker Max till Bryssel och berättar mer för EU-kommissionen som förhoppningsvis både hör och lyssnar. HVB & LSS Världens samarbetspartner Svenska Vård tycker att Socialstyrelsen brister i sin rådgivning. Lagar och regler är inte längre transparenta för verksamheter enligt SoL och LSS. Läs mer på sidan 28. Vi vill påminna om att alla Sveriges LSS-enheter som ligger på lssguiden.se får brev per snigelpost med korrektur senast under oktober, medan alla verksamheter som ligger på hvbguiden.se får korrektur senast under november.

Vi på redaktionen önskar en fin höst med god utdelning i naturens skafferi! Och förresten, boka in nästa HVB-dag som blir 23 april 2013. Redaktionen tar gärna emot tips för artiklar. Mejla ditt önskereportage till bjorn@hvblssvarlden.se

hvbguiden.se & lssguiden.se 6

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

webbaserat behandlingsstöd – av och för vårdare IT-stödet som växer med verksamheten

Ring 018-56 54 95 och boka en demo, eller besök www.rattspar.se.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Elise Lindqvist

morsan på Malmskillnadsgatan Elise Lindqvist, 76 år, växte upp i en tid då barn var helt rättslösa. Ingen ville se hennes utsatthet. Redan vid 16 år blev hon eskortflicka. Idag hyllas Elise i medierna för sitt mångåriga arbete bland utsatta och prostituerade i Stockholms city. TEXT: SUSANNE BACKMAN Foto: björn lennestig

I ett tyst rum i S:ta Clara kyrka brinner tre värmeljus. Det är lunchtid och Elise Lindqvist väjer för att gå djupare in i barndomens mörker. – Det tjänar ändå inget till att tränga in där igen. Det som har hänt, det har hänt, och nuet är det viktigaste; att jag får hjälpa. Elise skakar av sig med en rysning. En kort stund blundar hon och samlar sig. Man förstår att varje möte med en ny journalist tar krafter i anspråk. Hon kommer från en bakgrund utan kristen tro, men hon älskade sin pappa. Då hon var fem till sju år utsattes hon för sexuella övergrepp av en bekant till familjen. Elise fick äta hos paret. Mannen förlustade sig med henne, medan hustrun tittade på. Sedan fick hon en liten papperspåse med godis och skickades hem med orden: Berättar du för någon så dödar vi dig. – Jag var så rädd som liten flicka, vågade inte ens berätta för min älskade pappa, säger Elise med sorg i rösten. HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

På gatan redan som tonåring Även Elises mammas nya man var våldsam och hotade barnet med hagelbössa. Det var ingen lycklig barndom. Hon minns bara vissa delar. Ingen såg henne. Ingen ingrep. 14 år gammal flydde Elise fältet, fick arbete på ett café, ett litet rum i samma hus. Som 16-åring mötte hon en kvinna som tog sig an henne. – Hon sa att jag var vacker, gav mig mat och köpte fina kläder till mig. Jag blev glad över hennes kärlek till mig, och jag gjorde som hon sa. Ordet prostitution fanns inte på den tiden. Elise fick lära sig att ta emot okända män, ta betalt, ha sex med dem, överlämna hela summan till den kvinnliga hallicken. Elise var hos kvinnan nästan varje dag. Ett mönster växte fram. Att få ta de små smulorna kärlek som hon fick – kläder, beröm, en liten klapp på kinden. På frågan hur hon levde dessa år skakar hon fundersamt på huvudet. 9

– Jag hade väl gått i skolan innan jag började på caféet, men jag hade inga tankar på framtiden, inte alls... inte på utbildning, karriär, familj. Det livet existerade inte för mig. Jag hade inga vänner och var osocial.

Svag självbild Hennes ögon är vackert sminkade, och hon har en välvårdad frisyr. Kläderna är moderna och matchar både makeup och hår, runt halsen ett silverkors. Elises drag är rena och vackra. – Ha! Jag har alltid fått mig inpräntat att jag var ful, säger hon bistert. Efter några år som eskort började Elise varva vanliga anställningar med sjukskrivningsperioder, förorsakade av blandmissbruk. Hon sökte sig till män som var opålitliga och elaka. Hon skickade också ut signaler om sin utsatthet och berättar om mötet med en gynekolog, då hon var 16 år och illa tilltygad i underlivet. – När jag skulle gå ut från hans mottagning stannade jag vid dörren, vände mig om och sa: Jag är callgirl! Utan att se upp från sina papper svarade han: Jaså! Sedan var det en psykolog som somnade i få-

varlig ut. Elise beskriver att hon varit utanför sin kropp i 58 år. Den månadslånga vistelsen på kurorten tog slut. Elise avgiftades under ett år i kristen miljö från sitt blandmissbruk. – Jag fick hjälp att komma in i kyrkan, och fick min första bibel.

Barmhärtigt föredöme I S:ta Clara kyrka har tidigare funnits en verksamhet där präst och diakonissa stöttat utsatta kvinnor på gatan. Idag har Elise tagit över och utvecklat verksamheten. Hon har handplockat 16 till 17 personer. Några har arbetat med missbrukare, medan andra kommer från olika församlingar och fungerar nu som volontärer. Tidvis har studenter vid polishögskola, socionom- eller psykologlinjen varit med och studerat verksamheten. De är ute på gatan fredagkvällar, maximalt fyra till fem personer, och bjuder tjejerna på choklad, te, kaffe, nyponsoppa, ostmackor och muffins, som en av volontärerna brukar baka. De stora problemen Elise märker av, är främst drogerna, därefter olika sjukdomar som de ut-

”Mannen förlustade sig med mig medan hustrun tittade på. Sedan fick jag en liten papperspåse med godis och skickades hem med orden: Berättar du för någon så dödar vi dig.” töljen när hon berättade om övergreppen. Då var hon så långt nere, kände sig totalt osedd och värdelös. Elise gick aldrig tillbaka till den psykologen. Hon fortsatte spiralen nedåt i blandmissbruk.

Retreart en vändpunkt När hon var 58 år tog en närstående till Elise tag i problemet och kontaktade en läkare som skrev en remiss till en kristen kurort. Det var uppgjort att här skulle ett kristet par ta sig an Elise. Efter några dagars gruff och bråk, i en miljö som var henne totalt okänd, kom vändpunkten. – Vill du be för mig bad jag honom. Han bad, och Jesus kom. Jag lyftes av en osynlig kraft, det strömmade värme genom kroppen och plötsligt såg jag allt det vackra runt omkring mig. Häpen gick jag omkring på kurorten och strök mot möbler, tapeter och prydnadssaker och tyckte livet var så oerhört härligt och vackert, minns Elise. Den som förde mig till min första andliga upplevelse kallar jag för Pianisten, min andliga pappa. Han har skrivit en bok, där han berättar att det var en av de mäktigaste frälsningsupplevelser han haft, säger Elise, nickar och ser all10

satta drabbas av. Hon har ingen kontakt med de sexköpande männen. Dock förstår hon att vissa av männen i grunden inte vill köpa sex, utan gör det av olika skäl som kan kräva en annan form av stöd. – Vi har bra och tät kontakt med Stadsmissionens nattjour vid exempelvis akuta fall av hemlöshet, och även kontakt med ungdomspolisen. Elise lyser upp när hon berättar om kvinnor hon hjälpt från gatan till höga utbildningar, karriärer, familj och ett bra liv. Hon reser runt i landet, möter ibland kvinnor som det går bra för. Hon är gudmor till ett barn i ett annat land, där mamman är en av hennes ”flickor” från gatan.

Glädjefullt att hjälpa – Vi går ut och äter, shoppar, fnissar och har roligt. Jag är så stolt över henne, vilken resa den kvinnan gjort, berättar Elise och nickar. Det är ett antal kvinnor som slutat prostituera sig under mina år uppe på gatan. Ytterligare ett antal som slutat och mött Jesus. Det är en seger utan dess like, säger hon med kraft. Medierna har nu uppmärksammat Elise, bland annat i en TV-dokumentär, Ängeln på HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Malmskillnadsgatan. Hon medverkade i år som Sommarpratare i Sveriges Radio och hon har fått Vitsippspriset av Huddinge kommun.

Volontär tio år till Hur lever hon då själv idag? – Jag har ett vackert hem, njuter av att bara gå hemma och pyssla när jag är ledig. Jag lever gott idag. Nu kan jag också tycka att jag har en fin kropp, att jag duger. Jag kan stänga min dörr och leva mitt liv. Elise föreläser i hela landet; på företag, inom polisen, i skolor, församlingar, på kvinnoluncher. Hon har rest i Finland och Norge, och ska snart till Cambridge och London och har ett samarbete på gång i Indien. Folk frågar Elise hur länge hon ska jobba natt på Malmskillnadsgatan. Då skrattar hon och svarar som hon brukar: – Jag är ju bara 17 år, för jag mötte Jesus och föddes för 17 år sen. Så jag håller nog på i tio år till, säger hon och ler med glimten i ögat. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Prostitution – en fråga om makt och sexualitet I många länder legitimerar ett patriarkalt samhälle sexköp. Trots stort medialt intresse för sexualitet är det endast tio till femton procent svenska män som köper sextjänster. Det är ett förhållandevis litet antal tycker Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete vid Malmö högskola. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Sven-Axel Månsson pekar på att sexköparen projicerar på den prostituerade kvinnans dåliga sidor. Han kallar henne för hora eller lössläppt, en stämpel med stark laddning av social och kulturell betydelse. – Detta legitimerar tillfälliga förbindelser mot betalning, som inte föranleder några andra känslomässiga band. Pornografin kan forma mäns uppfattning om en annan slags sexualitet, sådant han inte kan få i den fasta relationen.

”Alla vet att de som säljer sex hellre skulle vilja göra något annat. I botten finns alltid ett patriarkalt samhälle som legitimerar detta.”

Nära till våld Sven-Axel Månsson har aldrig träffat ”Ängeln på Malmskillnadsgatan” Elise Lindqvist. Han antar att hon drivs av egna erfarenheter, och på samma sätt som diakonissor av motivation och sitt kall. Moralfrågor är sannolikt inte så viktigt för henne. Sedlighetsfrågor är heller inte särskilt angelägna för dagens forskare inom det tvärvetenskapliga området sexologi. Enligt Sven-Axel Månsson har vi i dag en mer öppen syn på den sexuella identiteten. Lusten bestämmer begärets riktning. Både unga och äldre har ett mer avspänt förhållande till strikta regler på sexualitetens område jämfört med tidigare. Institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola har ett tiotal forskare och lika många doktorander. De studerar sexualitet i vid mening, i ämnen som berör prostitution, könshandel, maskulinitet, funktionsnedsattas sexualitet, behandling av sexualbrottsdömda, etniska relationer och pornografi med flera områden.

Sven-Axel Månsson finner också att en del män misslyckas ständigt med kvinnor, och skyller på olika tillkortakommanden. Till hands finns här den ”godhjärtade trösterskan”; en prostituerad som förväntas ge honom något ingen annan kan ge. Oftast kan hon inte förlösa mannen fullt ut. – Den här lite underdånige, tiggande och patientbetonade mannen kan förvandlas till en rasande och våldsam person. Malmöforskarna lyfter fram internets påverkan när det gäller förvandlingen av sociala och sexuella samspelsmönster. Sven-Axel Månsson ser en kommersialisering som vore det ett slags McSex – en lättillgänglig marknad via nätet. Men han oroas inte av att människor har för mycket sex, utan att allt fler saknar lust. – Det finns ett starkt behov av självbekräftelse och konsumtion i dag, och sexualiteten är en del av detta. Här är det tyvärr mer kvantitet än kvalitet, sensualitet och njutning.

Kultur eller natur

Prostitution är ett kulturellt fenomen med betydande skillnader mellan länder. I Spanien finns en stor acceptans för sexköp, och som initiationsrit för unga män. I Thailand köper tre män av fyra prostituerade, medan andelen i Sverige är tio till femton procent. Sexturismen till Sydostasien lockar gene-

För dagens sexologer är det inte längre särskilt omstritt att sexualitetens uttryck mer handlar om kultur än natur. Visst har biologin sin roll, exempelvis vad som händer såväl fysiskt som psykiskt i kroppen; vilket senare kan bli till frågor för terapeuter vid behandling.

Kulturella skillnader

rellt sett män som är trötta på jämställdhet och kravställande kvinnor. Dessa män söker en kvinna som, så att säga, har förstått sin plats, är servil, tillmötesgående och sexuellt tillgänglig. På frågan om männens sexköp blir Sven-Axel Månsson tyst en stund av eftertanke: – Trots att vi i Sverige har en lagstiftning om sexköp avskärmar männen sig från den andra människans utsatthet. Å andra sidan är det ändå 85 till 90 procent som inte köper sextjänster. Varför, är faktiskt inte ännu utforskat. Att betala för intimitet och närhet är ett alienerat sätt att möta en människa. Vi har ett ganska upplyst samhälle. Alla vet att de som säljer sex hellre skulle vilja göra något annat, påpekar Sven-Axel Månsson. I botten finns alltid ett patriarkalt samhälle som legitimerar detta. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

och sexindustri

Den omfattande tvärvetenskapliga antologin Sexologi utkom för två år sedan med sin tredje upplaga. Här har den fått ett bredare innehåll med fler och nya kunskapsområden under redaktion av professor Per Olov Lundberg vid Uppsala universitet och docent Lotta Löfgren-Mårtenson vid Malmö högskola. I 54 kapitel skriver 49 författare om biologiska, historiska, kulturella, sociologiska, pedagogiska, juridiska och kommersiella aspekter på sexualitet. Boken vänder sig inte bara till medicinoch sexologistudenter utan också till socionomer, psykologer och dem som arbetar med människor i vid mening. Redaktörer: Per Olov Lundberg, Lotta Löfgren-Mårtenson Titel: Sexologi (tredje upplagan) Förlag: Liber

Forskningsprogrammet Kön, sexualitet och socialt arbete har under 2012 gett ut boken Sexualitetsstudier. Boken speglar programmets breda forskningsfält, som socialt arbete, sociologi och antropologi. Enligt Läkartidningens recension vänder boken sig till personer under utbildning i sexologi vid olika samhälls- och vårdinstitutioner samt för dem som arbetar med dessa frågor i sitt yrke. Vokabulären är samhällsvetenskaplig, inte medicinsk. Boken är bred, aktuell och djuplodande. Redaktörer: Lars Plantin, Sven-Axel Månsson Titel: Sexualitetsstudier Förlag: Liber

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

En osynlig väg

ut ur mörkret I en anonym trerumslägenhet i en förort till Stockholm ryms en verksamhet många inte känner till. Dagcentret Talita riktar sig till kvinnor som söker sig en väg ut ur prostitution och utsatthet. Två eldsjälar ligger bakom verksamheten.

Dagcenterverksamheten bygger på att kvinnorna ringer och bokar tid för samtal. På Talita finns också kreativ verkstad, kvinnorna kan sy, dreja, skapa smycken, fixa i trädgården. Ibland sitter de och samtalar, träffar varandra och fikar och bara tar det lugnt och har det skönt, berättar Anna. – Vi följer med kvinnorna om de behöver besöka läkare, gynekolog, socialtjänsten, domstolen, Migrationsverket. Ibland har vi tolk. Men det är också viktigt att vi har bra tolkar för korrekta uppgifter, understryker Josephine. Under hösten har även Villa Talita öppnat, med plats för tre boende kvinnor utan missbruksproblematik. Det är en verksamhet i liten skala. Anna, Josephine och Christine har lagt ner tid på inredning, val av färger, tyger, tapeter och försökt skapa en romantisk och varm hemkänsla. Det ska vara så ombonat som möjligt.

TEXT: SUSANNE BACKMAN

Det hela började 1997 med att en buss ombyggd till rullande café parkerades på Malmskillnadsgatan. Ett tiotal personer arbetade på fredagsnätterna med att slussa kvinnor och hemlösa vidare ur prostitution eller till behandlingshem. Verksamheten med cafébussen var ett samarbete mellan Stockholms stad och en kyrka. – Vi höll på med detta i fyra år, men kände att vi ville göra mer, berättar Josephine Appelqvist. Josephine som har bakgrund som jurist och arbetat vid människorättsorganisationen ECPAT, mötte Anna Sander som är apotekare i grunden, genom bussprojektet. – Vi hade länge en dröm om en egen verksamhet. Så växte Talita fram. Talita betyder ”liten flicka” och kommer ur Bibeln. Vi driver verksamheten på kristen grund, säger Anna Sander.

Utbildade traumaterapeuter Att bjuda på kaffe och kanelbulle, sitta och samtala med kvinnorna, stötta och skicka vidare till avgiftning eller behandlingshem via socialtjänsten, övergick till att de beslutade att kompetensutveckla sig. – Vi ville vidare, och samtidigt få en djupare förståelse för det vi gör, förklarar Josephine. Därför har de gått en treårig distansutbild-

ning i Danmark till traumaterapeuter. Där ingår 150 timmar klientsamtal, 50 timmar egen terapi och 40 timmar handledning. De är nu utbildade för att möta människor som utsatts för sexuell traumatisering. För tre år sedan började Anna och Josephine samarbeta med Josephines syster Christine, socionom, som överlät sin hantverkslokal till verksamheten.

Lär ut självkänsla Sedan dess har Talitas grund byggts upp, och flera kvinnor som besökt dagcentret har kommit en bit på väg ut ur prostitution, lärt sig svenska och kan få ett nytt liv med utbildning och familj. De undervisar kvinnorna; lär ut självkänsla som en del i terapin. Vidare lär de kvinnorna att de har rätt att säga nej, att våga fokusera på sig själva, att de kan göra saker för sin egen del.

Blygsam ekonomi En av stötestenarna är ekonomin. De får pengar från en stiftelse, en kyrka som skänker bistånd från sin second handförsäljning, en företagare, ett antal privatpersoner som är månadsgivare, en advokat som stöttar. Vi går helt enkelt runt, förklarar de. Anna och Josephine berättar att de under en lång tid hjälpt en kvinna, som nu är på väg ut ur övergrepp och sexhandel. Hade vi mer pengar, så skulle vi kunnat utveckla ett Talita i hennes hemland. Hon är nu på väg att kunna arbeta med dessa frågor själv. Anna och Josephine understryker att det är viktigt att deras verksamhet bedrivs i liten skala, att de i framtiden kanske kan öppna fler små Talitaboenden, och att en viss anonymitet borgar för att kvinnornas säkerhet ombesörjs. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

krönika Lotta Persson Lotta Persson är inte bara socialchef i Botkyrka, sedan fyra år är hon också ordförande i Föreningen Sveriges Socialchefer. Det är en oberoende socialpolitisk organisation som verkar för utveckling och nyskapande inom den svenska välfärden.

En av de absolut viktigaste frågorna i många europe-

iska länder är att alltför många barn, unga och vuxna av olika skäl bor på institution. En polsk politiker jag mött har beskrivit sin uppväxt på institution som ett icke tidsbestämt straff. Det finns en strävan att avreglera institutionerna. Då måste samhället vara utrustat med goda alternativ: boende, stödinsatser, behandling i öppenvård, hjälp till sysselsättning, med mera. Initialt är det kanske inte billigare, men det betalar sig på sikt. Avinstitutionalisering väcker många länders intresse på regeringsnivå, särskilt i Östeuropa. Föreningen Sveriges Socialchefer, där jag är ordförande, är engagerad i frågan genom vår europeiska systerförening European Social Network. Det är lätt för mig att heja på från Sverige. Vi har exem-

pel på avinstitutionalisering som Ädelreformen, LSS och Psykiatrireformen, och vi har jämförelsevis mycket insatser för eget boende och delaktighet i samhället. Samtidigt undrar jag om Sverige är så förträffligt i alla avseenden. Placerar vi inte väl många ungdomar på institutioner? I det fallet är vår toleranströskel lägre än i exempelvis England. I perioder har vi kö till SIS-institutioner och andra HVB-hem, vilket får mig att undra om vi verkligen gör allt för att ungdomar ska kunna få hjälp på hemmaplan i stället. Jag tror det finns mer att göra i form av intensiva stöd- och behandlingsinsatser. Självklart måste vi ibland placera ungdomar för att

foto: kerstin öhman

”Samtidigt undrar jag om Sverige är så förträffligt i alla avseenden; placerar vi inte väl många ungdomar på institutioner?” skyddsinsatser behövs. Är vi då tillräckligt skickliga på att snabbt få hem ungdomarna till bra insatser på hemmaplan? Risken finns att vi tycker att den placerade har fått sina

behov tillgodosedda för stunden, och skjuter på hemtagningen för att institutionslivet är enklast för vår arbetssituation – men den enskilde behöver ofta korta kvalificerade insatser på HVB-hem kombinerade med välplanerade insatser på hemmaplan. Jag har varit socialchef sedan 1995. Att jag dessutom har suttit i SIS vetenskapliga råd och i Vårljus styrelse gör att jag har fått olika perspektiv på den här frågan. Jag är säker på att vi kan göra mer på hemmaplan för våra ungdomar! Nyckeln är goda öppenvårdsinsatser och väl fungerande samarbete.

I Botkyrka, där jag jobbar, möter vi allt större förståelse för att ungdomar ska vara kvar i den ordinarie skolan i takt med att samarbetet blir bättre mellan socialtjänsten, skolan och polisen med flera. Naturligtvis behövs pengar för att åstadkomma det här. Pengar som vi många gånger inte får. Men jag är övertygad om att samhället ändå kommer att använda pengarna på dyra insatser för samma ungdomar senare i livet – sannolikt med en eller två extra nollor i slutet. På sikt lönar det sig alltid att satsa på våra barn och unga!

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

INOM erbjuder HVB inom alla områden INOM Innovativ Omsorg är en vårdkoncern som verkar i Sverige och Norden. Vi erbjuder kvalificerad specialistvård inom psykiatri och psykosocialt förändringsarbete. Vår vision är att skapa en ny, högre standard inom vårt område med fler vårdmetoder och behandlingar som bygger på vetenskaplig grund. INOM finns i stora delar av Sverige och kan erbjuda HVB-platser för både barn och vuxna inom områden såsom Samsjuklighet, Specialistpsykiatri, Psykogeriatrik, LPT/LRV, Familj samt KBT. Kvalificerade utredningar med psykolog, specialpedagog, arbetsterapeut samt psykiatriker kan utföras i många av de enheter INOM har att erbjuda, detta i ett brett spektrum av kvalificerad psykiatrisk vård och behandling.

Läs mer på www.inom.com eller kontakta oss direkt på 0771-10 10 50

Framtid utan kaos?

för människor som ingen vill se

Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället.

Hur är det möjligt?

Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds.

inagårdsmodellen®

• Daglig aktivitet • Relationer & social träning • Utveckling av intressen & fortbildning • Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa • Hög personaltäthet & adekvat medicinering • Specialistkompetens • Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga

Unik tjänst för handläggare

Snart lanserar vi vår nya hemsida där du också kommer att hitta en unik tjänst för att uppskatta och jämföra kostnader i samband med svåra placeringar. Tjänsten är tänkt som ett stöd till dig som behöver ta fram en budget eller en kostnadsuppskattning för en svår placering. Vill du veta mer? Besök oss i vår monter på Socialchefsdagarna i Stockholm den 26 - 28 September. Eller kontakta oss direkt, så berättar vi mer. www.inagarden.se eller telefon: 0292-508 76

INA-ANNONS-196x130.indd 1

2012-09-20 12:37

Omtanken viktig för assistansföretag 18

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Vi besöker ett

assistans företag Storleken spelar roll – även för assistansbolag. Om verksamheten är för omfattande kan värdegrunden gå förlorad, och brukarna gå miste om bästa servicen. Assistansföretaget Omtanken Dalarna lever som det lär. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Huvudkontoret för Omtanken Dalarna ligger i en stor park i omedelbar anslutning till centrum av Ludvika. Här finns rikligt med växter, och i denna pastorala idyll reser sig ståtliga tallar i givakt. Två stora vita byggnader är väl infogade i lunden. I bakgrunden brusar vägen som tar turisterna vidare till Dalarnas mångfald av evenemang. Kontorets ytterdörr är öppen, några röster kan höras, kaffet doftar, korsdraget smäller igen dörren, och svisch befinner vi oss i chefens kontor. Här basar 80-åriga Anne Bohman, en kvinna med skinn på näsan, som sett och hört det mesta om svensk omsorg och politik. Anne Bohman startade Omtanken Dalarna nästan innan riksdagstrycket hunnit torka när LSS-reformen klubbades 1994. Redan från början stod det klart att företaget skulle drivas i altruistisk anda, och med överskott som går tillbaka i företaget.

länge, tre handläggare stödjer brukare och assistenter. Verksamheten är nu också certifierad av Socialstyrelsen. Anne Bohman har ett förflutet som politiker (S), och har blivit påhoppad av dåligt pålästa partikamrater som sitter i såväl landsting som kommun. De ser vinstspöket, och har aldrig satt sin fot på assistansföretaget.

Personlig gemenskap – Vi är inte ute efter att tjäna pengar eller göra reklamkampanjer. Det bästa med det här jobbet är engagemanget. Den goda personliga relationen är en hörnsten i vår verksamhet. För oss handlar det om att fokusera på det friska hos varje brukare, säger Anne Bohman som har ett långt förflutet inom handikapprörelsen, och även har ett barnbarn med funktionsnedsättning. Vid tiden för starten av LSS-reformen fanns en lyhördhet för brukarnas behov, tycker hon. I dag naggas LSS i kanten, och brukarna tvingas strida mot kommuner och Försäkringskassan. – Det är där den verkliga kampen utspelar sig, säger Anne Bohman, som i själ och hjärta vurmar för ”sina” brukare. Trots sin ålder har hon inga planer på att lägga av. Varför ska jag göra det, utbrister hon och pratar i stället med emfas i rösten om det ide-

Brukarmakt Värdegrunden vilar på brukarmaktsprincipen, det vill säga att brukaren har största möjliga inflytande och dess rätt att styra över sin egen personliga assistans. Omtanken Dalarna har ett 60-tal brukare och cirka 400 personliga assistenter, inklusive vikarier. Kontor finns även i Falun och Bor-

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

”I dag naggas LSS i kanten. Brukarna tvingas strida mot kommuner och Försäkringskassan. Det är där den verkliga kampen utspelar sig.” ella engagemanget för ett barnhem i Lettland. – Vad då, mycket att göra! Jag bryter inte ihop om det blir kaos. Det får gärna röra på sig, säger hon med glimten i ögat.

Ansvar och lika lön Omtanken Dalarna är ett förhållandevis stort privat assistansbolag i regionen. Anne Bohmans son Thomas Nordström är delägare och avlastar numera med administrativt ansvar, och som handläggare. Båda anser att storleken

Vi besöker ett

assistans företag 20

på bolaget har betydelse. De vill inte växa för snabbt, dagens 60 brukare bör inte bli fler än 70. – Vi har en filosofi som bygger på närhet, gemenskap och trygghet. Annars kan vi få växtvärk och riskera tappa vår värdegrund, säger Thomas Nordström. Vi har också en princip som bygger på att assistenterna ska ha samma ansvar och lika lön. Han förklarar att på de större assistansbolagen vänder sig assistenterna och brukarna till arbetsledare som löser praktiska behov samt ordnar vikarier. Där riskerar handledarna förlora kunskaper om verksamheten. – Så vill vi inte ha det. Hos oss ska alla brukare ha möjlighet att kontakta oss på telefon dygnet runt, samtliga dagar på året.

Ungdomar – ny brukargrupp Anne Bohman infogar att Omtanken Dalarna kan erbjuda en organisation och trygghet som

många av de mindre bolagen inte klarar av. De stora aktörerna önskar att de har möjligheten, men klarar inte av det på grund av sin storlek. Vidare uppnår Omtanken Dalarna den goda assistansen med kvalitetssäkring, utbildningar, resor för brukaren, både buss och handikappanpassad bil är tillgängliga, liksom rum på herrgården i parken samt lägenheter om det inte fungerar hemma. – Vi lägger också betydande resurser på advokater för att brukare ska få antalet timmar de rimligen behöver. Maxnivån 70 brukare är sannolikt snart nådd. Det går från mun till mun; utan annonskampanj. Många av dem är barn och tonåringar. Intressant utveckling, tycker Anne Bohman. Då måste innehållet i aktiviteterna också anpassas för den åldersgruppen. – Det gäller att tänka ungt igen! n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Vi vet att alla kan lära nytt, utvecklas och må bra För dig som använder teckenspråk eller alternativa kommunikationsätt är Mo Gårds verksamheter bara ett samtal bort. Var i landet du än bort ska du veta att vi alltid gör vårt bästa för att du ska känna dig nöjd med våra tjänster. Hos oss finner du gemenskap, kunskap och möjligheterna till en verklig utveckling genom hela livet. Oavsett om du är intresserad av boende inom vår LSS eller HVB-verksamhet, vill läsa på gymnasiesärskolan eller kanske studera på vår folkhögskola, så är vi övertygande om att det är helheten - allt det som ett liv innehåller - som är viktig. Vi eftersträvar alltid att anpassa verksamheten så att den passar just din behov. Vill du veta mer om oss är du alltid varmt välkommen att kontaka oss, vem du än är och var du än bor.

info@mogard.se | www.mogard.se | 010-471 66 00

Adventum erbjuder vård, omsorg, boende och skola för barn och ungdomar Hos oss finns en etablerad förmåga att bemöta barn och ungdomar med känsla och värme, en mångårig behandlingskunskap och en bred psykiatrisk kompetens. På latin betyder Adventum ankomst. Med det vill vi understryka, att hos oss ska alla barn och ungdomar känna sig välkomna och att det alltid finns en möjlighet att starta om. Adventum har bedrivit HVB och barn- & ungdomspsykiatrisk verksamhet sedan 1995. Totalt har vi 46 platser. Våra sex hem varierar i storlek. Lanternan är en grundskola för elever i behov av särskilt stöd och/eller anpassad skolgång. Adventums målsättning är att hjälpa barn och ungdomar (9-21 år) till ett självständigt liv med ett stimulerande socialt samspel i form av vänner, relationer, meningsfull sysselsättning och lustfylld fritid. Vi gör utvidgade utredningar och bedömningar med psykiatrisk inriktning. Vi ger vård, omsorg, skola och boende där vi arbetar utifrån en strukturerad miljöterapi i vardagen - stödd av en psykiatrisk specialistkompetens i form av psykoterapi, dialektisk beteendeterapi (DBT), kognitiv beteendeterapi (KBT), krishantering och/ eller familjeterapi.

www.adventum.se

För mer information kontakta: Peter Kult, 070 – 440 05 25, 0243 - 21 77 30 peter.kult@adventum.se

Foto: åke reichard

”Den gyllene generationen tar medalj. Det ser jag som jättepositivt.”

Maja Reichard är blind sedan tonåren. Hennes mål var att ta sig till final på 100 meter bröstsim. Hon kom hem med en guldmedalj.

Paralympics har traditionellt varit en affär för herridrotten. Men spelen i London blev ett genombrott för de svenska damerna som tog sex av totalt tolv medaljer. Dessutom var flera yngre idrottare framgångsrika. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

En tredjedel av den svenska paralympiska truppen bestod av kvinnor. Dessa 19 idrottare tog sex medaljer i London, lika många som männen. Även i Peking 2008 vann Sverige tolv medaljer, tio av dem till herrarna. Kvinnornas medaljskörd i London är anmärkningsvärd, tycker truppchefen Hans Säfström: – Damerna har stått för en mycket stor framgång. Jag hoppas att det kan vara en extra spor-

Paralympics – damernas

Foto: Simon Ekström

medaljskörd glänser

re för fler tjejer att komma till sporten, säger han till nyhetsbyrån TT. Truppchefens mål var att ta fler medaljer än i Peking. Han är nöjd med att det blev lika många. De fyra svenska gulden gläder Hans Säfström särskilt mycket eftersom det är fler personer som tar guldmedaljer. – Och vi har väldigt många av de yngre som lyckas; fyra stycken av ’den gyllene generationen’ tar medalj. Det ser jag som jättepositivt inför framtiden.

Ökad konkurrens Truppchefen finner också att konkurrensen ökar i Paralympics, inte minst gäller detta simningen och friidrotten som fått många nya världsrekord. Simmarna har slagit ett stort antal personliga rekord under stora ansträngningar. Ändå har det krävts ännu mer. Nya utmaningar väntar i Rio de Janeiro 2016.

Paralympics framgångar årgång 2012 kan summeras i en handfull genombrott; större konkurrens, fler deltagare, fler åskådare och mer mediebevakning.

Paralympiker nu på dagordningen Mästerskapen i London blev större än i Peking 2008, i år kom 4 200 paralympiker till start. Den brittiska och internationella publiken strömmade till arenorna i så hög grad att de nästan blev lika många som OS några veckor tidigare, närmare två och en halv miljoner sålda biljetter. Medierna hakade på och slog rekord i både sändningstid och feta rubriker. Chefen för brittiska paralympiska förbundet sa till tidningen The Telegraph att detta är en ny era i den paralympiska rörelsen, och att intresset för handikappidrotten skickar ett starkt budskap till resten av världen. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Söker Ni ett system som är användarvänligt, flexibelt och som har fokus på kvalitetssäkring? Safe Care Svenska AB är den största leverantören av dokumentationssystem till privata vårdgivare i Sverige och har en god förankring i den kommunala sektorn.

SKB-08 Sveriges enda skyddade boende för hedersrelaterat våld. Med skyddet i fokus. www.skb08.se • Tel: 0700-45 21 19 sk.b-08@hotmail.com

Har du Asperger syndrom?

Safe-Doc används dagligen av behandlingshem, friskoch sjukvård, äldre- och handikappomsorg samt IFO. 30 000 användare har redan gjort sitt val. - Välkommen du också! Ring oss för en visning över Internet eller hos er.

Skulle du vilja arbeta med grafisk produktion? Vi erbjuder Dig en arbetsinriktad Daglig Verksamhet med inriktning mot anställning. I tätt samarbete med Vällingby Tryckeri.

Safe Care Svenska AB 0431-445890 www.safecare.se

Sorterargatan 23, 2 tr, Vinsta, 162 50 Vällingby 08-684 46 300, info@sequitur.se, www.sequiturlss.se

För ungdomar med behov av stöd Vi erbjuder en helhetslösning bestående av både undervisning och serviceboende. Vi har rymliga och ändamålsenliga lokaler för undervisning i små grupper eller enskilt. Skolan följer det individuella programmet som består av yrkesträning och verksamhetsträning. Kontakta oss eller besök gärna vår hemsida för mer information.

www.salbohedskolan.se | 0224-566 00

Välkommen till oss! Skarpnäcksgården driver sedan över 40 år tillbaka verksamhet för män och kvinnor över 20 år. Våra gäster lider ofta av psykiska funktionsnedsättningar med eller utan samtidig missbruksproblematik och/eller somatiska besvär. Vi ger våra gäster stöd och omvårdnad utifrån individuella genomförandeplaner. Vi har lång erfarenhet och kvalificerade medarbetare för att kunna möta behovet hos våra gäster. I verksamheten finns förutom boendestödjare och sjuksköterskor även tillgång till läkare.

Välkommen att kontakta oss! Malin Fagerström, Verksamhetschef • Tel: 08-683 64 01 Skarpnäcksgården • Skarpnäcks Gårdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se

Behandlingshemmet Nyckeln i Mora

Målgrupp: Tjejer/Kvinnor 16-24år Psykiatriska diagnoser Neuropsykiatriska diagnoser Självskadebeteende

Behandling: Dialektisk beteendeterapi (DBT) Kognitiv beteendeterapi Miljöterapi Arbetsterapi Kontakt: 0250-173 90, 0250-131 00 www.behandlingshemmetnyckeln.se

Vårkullens skolveckohem är en kombination av skola och boende. Här bor och studerar eleverna tillsammans med personalen under vardagarna. Helger och lov tillbringas i hemmet. www.varkullen.se

tfn: 0515-190 80

ÄNGEBO FAMILJEVÅRD avser utöka personalstyrkan och söker därför ytterligare en

KONSULENT

Du som vill ingå i vårt team ska vara utbildad SOCIONOM och ha vana av familjehemsvård. Ring Ulla på tel: 0485-56 01 06, eller maila till info@angebofamiljevard.se och berätta lite om dig själv. Till dig som är socialhandläggare och inte är intresserad av ovanstående annons. Vill du veta mer om ÄNGEBO FAMILJEVÅRD och våra Konsulentstödda FAMILJEHEM får du också gärna höra av dig. Om du mailar eller ringer så kan vi skicka filer med ytterligare information. Eller gå in på vår hemsida www.angebofamiljevard.se

Vi söker erfarna, utredande socialsekreterare med minst 2 års erfarenhet av något av följande områden: SOL/LSS, LVU, LVM eller försörjningsstöd. Du blir då anställd av oss och uthyrd till kund. Vi är ett auktoriserat bemanningsföretag som har kollektivavtal etc. Välkommen med din ansökan! Telefon: 08-54 55 12 80 Mail: info@e-Quality.se Hemsida: www.e-quality.se

Information och nyheter från svenska vård Fristående vård, omsorg och behandling i samverkan

Kompetenshöjande höstkonferens 2012

Snart är det återigen dags för Svenska Vårds årliga höstkonferens, som denna gång sker på nyrenoverade Quality Hotel Globe, i Stockholm, den 7-8 november. Temat för konferensen är Kvalitet genom kompetens. mor och Lennart Lindén, ledarskapsutvecklare och konflikthanterare, har bjudits in att föreläsa om medarbetarskap. Patrik Ulander, förbundssekreterare på Svenska Vård och en av arrangörerna bakom höstkonferensen förklarar: – Vi har alla ett ansvar att hjälpa till ett skapa både ett bra arbetsklimat och en bra verksamhet för våra klienter. Tanken med föreläsningen är att man ska få en tankeställare om hur man

skådespelaren gan alling ,

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

själv fungerar som medarbetare, vilket kan vara väldigt nyttigt. Kompetenskrav första dagen Patrik Ulander påpekar att det är extra intressant att Morgan Alling har en bakgrund som fosterbarn, vilket gör att han har personliga erfarenheter från Svenska Vårds arbetsområde. Som vårdgivare har medlemmarna en mängd olika kompetenskrav att leva upp till från såväl politiker som kommun och Socialstyrelsen. Svenska Vård har därför till höstkonferensen bjudit in Anders W Jonsson, ny ordförande i Socialutskottet och vice ordförande i Centerpartiet. Här deltar även Helena Rom, upphandlingschef på SKL Kommentus Inköpscentral, kommunernas gemensamma upphandlingstjänst. Därtill kommer en ännu inte klar representant från Socialstyrelsen. Avsikten är att ta del av hur myndigheten ser på medlemmarnas krav och hur du som vårdgivare och yrkesverksam inom social vård kan förhålla dig till dem.

Föreläsningar andra dagen Under konferensens andra dag kommer en mängd utbildningsleverantörer inom vård, omsorg och behandling att hålla föreläsningar inom aktuella ämnen. Tanken är att inspirera Svenska Vårds medlemmar till vidareutbildning och ökad kompetens. Myndigheten för Yrkeshögskolan kommer också att berätta om sina satsningar på utbildningar inom vårdsektorn. Branschprofil belönas Under konferensen kommer också Svenska Vårds hederspris att för första gången delas ut till en inspirerande profil i branschen. – Första året börjar vi i liten skala men vi arbetar för att prisutdelningen ska växa. Målet är att den ska få oss att se det som är bra och ge oss en chans att hylla alla de positiva förebilder vi faktiskt har, säger Patrik Ulander. Mer information om höstkonferensen finns på www.svenskavard.se. Helén Bjurberg

www.svenskavard.se– www.svenskavard.se–Svenska SvenskaVård Vård––25 25

Helhetssyn och fasta rutiner för Solbacken

Solbacken Omsorg fokuserar på ett förutsägbart boende med fasta rutiner. I och med att ägarna driver verksamheten själva går det lätt att ta snabba beslut och göra ändringar om det skulle behövas. har funnits sedan 1929. Nuvarande ägares morföräldrar lämnade 1976 över verksamheten till Johan Alexanderssons föräldrar. De senaste sju åren har Johan och hans syster Sophie drivit rörelsen, men föräldrarna är fortfarande med som ägare och styrelsemedlemmar. Mycket har hänt sedan starten. Enligt Johan Alexandersson, som nu är vd, finns grundtanken kvar om ett personligt engagemang. – Vi är något av unika på det sättet. Oftast säljs verksamheten vid generationsskiften, men här har barnen tagit över. Jag är uppväxt i verksam-

solbackens verksamhet

26 – Svenska Vård – www.svenskavard.se

heten och har lärt mig hur man har en kontakt med brukarna under lång tid. Utförligt kvalitetsarbete Solbacken Omsorg har sin verksamhet i Burseryd och Smålandsstenar, i Småland. Här finns gruppbostäder och daglig verksamhet enligt LSS för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och autismspektrumtillstånd. – Vi ger stöd till flera brukare med autism och stora stödbehov. Vi började rikta in oss på det området för ungefär tjugo år sedan. Då fanns ett stort behov av den typen av verksamhet, och det gör det än i dag, berättar Johan Alexandersson. Arbetssättet på Solbacken är så strukturerat som möjligt. Målsättningen är att erbjuda ett förutsägbart boende och en miljö där alla arbetar likadant. Det ska finnas en förståelse för vad personalen gör, där alla är involverade i arbetet. Därför är dokumentation och uppföljning av arbetsrutinerna viktigt. Helhetssyn för brukaren vital – På personalmötena bestämmer vi rutinen, skriver ner den och arbetar efter den. Det kan gälla

små detaljer som var den anställda skall vara placerad i rummet, säger Johan Alexandersson. På Solbacken Omsorg är det viktigt med en helhetssyn för brukarens liv, inom boende, arbete och fritid. De anställda har täta kontakter med anhöriga och arbetar fram en genomförandeplan som ska fungera så bra som möjligt för brukaren. – Det bästa beviset för att vi gjort ett bra jobb är en positiv utveckling för individen och att vi har de anhörigas förtroende, säger Johan Alexandersson. Organiskt växande Trots att han ser ett behov och efterfrågan, och gärna vill öppna en ny gruppbostad i framtiden, tror han att det är viktigt att inte ta sig vatten över huvudet. Han låter verksamheten växa och utvecklas i den takt som organisationen hinner med. – Det är viktigt att vi kan hantera företaget, och så har vi ju flera lagstiftningar att följa som inte alltid överensstämmer med varandra. Joel Stockman

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Betaniahemmet en trög organisation Föreningen Betaniahemmet har sin verksamhet i Göteborg med omnejd. Omsorgen bedrivs för personer med intellektuell funktionsnedsättning respektive autism eller åldrandets sjukdomar eller flerfunktionshinder. – Det finns inte någon annan som är lika bra på det som vi gör, säger Anders Johansson, utvecklingschef på Föreningen Betaniahemmet.

Säkert boende- och arbetsplats Trots ett stort säkerhetstänk väljer föreningen inte muskelstyrka eller vad Anders Johansson kallar ”överarmskillar”. I stället ska metodik, pedagogik och kommunikation skapa en säker arbetsplats för boende och anställda. – Det är viktigt att vi nivåanpassar kommunikationen. Vi har vissa personer som kan börja slå sig om vi visar det visuella språket pictogram för dem. Då måste vi gå ännu längre och kanske visa ett fotografi eller en modell. Ibland får man vara en riktig detektiv för att ta reda på vad som krävs för att nå fram, säger Anders Johansson.

föreningen betaniahemmet har hand om några av landets mest svåra fall av autism. Säkerhet och nivåanpassad kommunikation är nyckelord. – Vi vill ge de boende livskvalitet och ett fungerande liv, det ska inte vara lugnt och fint för oss som arbetar här, berättar Anders Johansson, utvecklingschef. Betaniahemmet är en ideell förening utan vinstintresse och har funnits sedan 1903. Verksamheten startade redan 1895 av Bengta Hansson. Anders Johansson kom till Betaniahemmet för snart femton år sedan. Då fanns det ett stort behov av verksamheter för personer med svår autism och intellektuell funktionsnedsättning. Han hade tidigare erfarenhet av liknande arbete, och har varit med och byggt upp dagens verksamhet. – Vi har hand om personer med de största behoven i landet. I början var vi tvungna att redovisa för länsstyrelsen var tredje månad, så att ingenting skulle gå fel, berättar han.

Annorlunda arbetsledning En anledning till att Betaniahemmet lyckats så bra med sin verksamhet är enligt Anders Johansson att de inte har någon handledning för dem som arbetar med de boende. I stället ger de instruktioner till arbetsledarna, som sedan ger arbetsledning. Anders Johansson tycker att problemet med handledningen är att det är en extern insats som saknar ansvar över hur det sedan går. – Handledning är nödvändig när man inte vet vad man ska göra. När arbetsledningen styr så äger man problemet och kan inte skylla på någon om det inte funkar. Genom att undvika spontana och snabba beslut försöker Betaniahemmet skapa en lugn och stabil tillvaro för de boende. Anders Johansson kallar det en ”trög organisation”. – Jag brukar säga att vi erbjuder ett lagom tråkigt liv, precis som för oss andra. Jag skulle inte vilja gå på bio varje dag även om jag fick. Joel Stockman

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

www.svenskavard.se– Svenska Vård – 27

Vård i rofylld miljö Inbäddad i lummig grönska, strax intill sjön Åmänningen i den västmanländska idyllen Ängelsberg, ligger vackra Bergslagsgården, ett anrikt sjukoch behandlingshem för personer med psykiska funktionshinder. Här får man omsorg i rogivande omgivningar. men alla med egen nyckel till sitt rum eller lägenhet. Kurt Ericsson är kvar som verksamhetschef och de flesta i personalgruppen har arbetat här under många år. Ver ksamhe ten på Bergslagsgården präglas, som den alltid gjort, av gemenskap och aktivitet, och regelbundet erbjuds de boende allt från bio- och djurparksbesök, kryssningar, fiske och grillning.

– vi är övertygade om att miljön är väldigt viktig för våra boenden. Många har mycket stress inom sig och för dem betyder den rofyllda omgivningen, med skogen och sjön strax intill, väldigt mycket, säger Sebastian Ericsson, sjuksköterska på Bergslagsgården, och son till grundaren och verksamhetschefen Kurt Ericsson. En gång drevs gården som ett pensionat, men när den dåvarande ägaren skulle gå i pension erbjöd han sin systerson att ta över verksamheten. Systersonen Kurt Ericson, som då arbetade som mentalskötare på Mariebergs mentalsjukhus i Kristinehamn, hade svårt att få gehör för sina idéer och förslag på förbättring inom sjukhusets tungrodda verksamhet. Han drömde om att öppna ett privat sjukhem. När erbjudandet om Bergslagsgården dök upp gjorde han slag i saken och den 17 februari 1969 slog det nya sjukhemmet upp portarna för första gången och 18 boende flyttade in inom loppet av några veckor. Stolta över verksamheten I dag 43 år senare drivs Bergslagsgården fortfarande inom psykiatrins öppenvård och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder. Här är plats för 30 boenden med varierande vårdbehov,

28 28––Svenska SvenskaVård Vård––www.svenskavard.se www.svenskavard.se

Viktigt att synas på nätet – Jag vill inte säga att vi är bättre än någon annan, men när man ser i media om nerdragningar, personalbrist och dålig kvalitet i vården känner vi oss glada och stolta över vår välfungerande verksamhet, säger Sebastian Ericsson. Han uppdaterar gärna hemsidan och mikrobloggen Twitter med bilder från verksamhetens utflykter, både för att anhöriga ska få ta del av vardagen på Bergslagsgården, men också för att andra intresserade ska kunna få en inblick i en öppenpsykiatrisk verksamhet. Erbjuder meningsfull vardag Sebastian Ericsson är väl medveten om att många har en helt annan bild av svensk psykiatri än de idylliska fotografier han lägger ut på nätet. Han är glad om fler kan upptäcka att det finns annan vård än den media rapporterar om. Han anser att den viktigaste delen av arbetet på Bergslagsgården är att kunna erbjuda de boende en meningsfull vardag. – Målet är att alla ska ha något att göra som känns viktigt och betydelsefullt för just honom eller henne. Därför utgår vi alltid från individens egna önskemål när vi försöker hitta en sådan sysselsättning. Det kan vara att rida eller att vara med i stallströtillverkningen, som är en daglig sysselsättning på Bergslagsgården. – Bara att ingå i ett arbetslag och känna sig behövd kan vara väldigt betydelsefullt för någon som mår dåligt, säger Sebastian Ericsson. Helén Bjurberg

Socialstyrelsen brister i rådgivning När Socialstyrelsen i januari 2010 tog över länsstyrelsens arbete gällande tillsyn av verksamheter enligt SoL och LSS uppstod plötsligt ett stort problem; den rådgivande del som funnits tidigare var inte längre kvar i den nya organisationen. till

länsstyrelsen

har man tidigare kunnat vända sig för att få stöd och information, men Socialstyrelsen fungerar inte som en rådgivande myndighet. Det berättar Patrik Ulander, förbundssekreterare på Svenska Vård, och en av dem som reagerat på den försämring detta inneburit för dem som är verksamma i branschen. Det finns en mängd lagar och föreskrifter att rätta sig efter för den som driver en verksamhet enligt SoL eller LSS. Det är lagar och föreskrifter Socialstyrelsen utgår ifrån när de granskar redan aktiva verksamheter och som står till grund när de ska godkänna nya. Oklara bestämmelser – Men vill du som vårdgivare veta vilka kravnivåer som gäller för din verksamhet måste du själv ta reda på det. Hos Socialstyrelsen finns ingen hjälp att få, trots att den sitter på svaren, säger Patrik Ulander. Det går inte heller att i förväg få veta vad som krävs för att få starta en ny verksamhet, utan du måste först skicka in en komplett ansökan, med en mängd underlag, och vänta på beslutet. – Det är svårt att veta om det beror på resursbrist hos Socialstyrelsen, eller något annat, men det är ett problem, säger Patrik Ulander. Bristfällig transparens Nu vill Svenska Vård ha tillbaka den rådgivande funktion som fanns hos den tidigare tillsynsmyndigheten. – Det är inte rimligt att de som driver verksamheter inte ska kunna få tillgång till de underlag som Socialstyrelsen själv använder, det måste vara möjligt att få stöd att sköta sin verksamhet enligt regelverket, säger Patrik Ulander. Den 12 oktober har Svenska Vård möte bokat med Socialstyrelsen för att diskutera sina krav. Helén Bjurberg

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

SecuraNova informationssystem DIGITALT JOURNALSYSTEM

SecuraNova journalsystem underlättar DIGITALT • Kvalitetssäkring avJOURNALSYSTEM dokumentationen • Planering, uppföljning och utvärdering

SecuraNova journalsystem underlättar • Arbete med evidensbaserade metoder • Rättssäkerheten för brukare • Kvalitetssäkring av dokumentationen • Systematisk kvalitetsledning • Planering, uppföljning och utvärdering • Insyn för uppdragsgivare och tillsynen • Arbete med evidensbaserade metoder SecuraNova stöder journalföring och övrig dokumentation för bl.a. HVB, •öppenvård, Rättssäkerheten för brukare assistansanordnare, särskilda boenden, familjevård, socialtjänsm.fl. Dokumentation enligt SoL/LSS och HSL stöds. Systemen är säkra, •ten, Systematisk kvalitetsledning frigör tid, bidrar till kvalitetsutveckling och möjliggör arbete •användarvänliga, Insyn för uppdragsgivare och tillsynen på distans. Systemet innehåller fler än 20 skattningsinstrument som är driftfärdiga. SecuraNova anpassas till varje kunds behov. SecuraNova stöder journalföring och övrig Vi utbildar våra drygt 200 kunder i systemet, i journalföring, planering, uppdokumentation för bl.a. HVB, öppenvård. följning samt även i BBIC. SecuraNova stöder BBIC fullt ut. assistansanordnare, särskilda boenden, Läs gärna mer på vår hemsida. familjevård, socialtjänsten, m.fl. NU LANSERAS VERSION 2 Dokumentation enligt SoL/LSS och HSL stöds. 1 september lanseras en ny version av journalsystemet med nya funktioner och spjutspetsteknik. Exempel nyheter användarvänliga, är: Systemen är påsäkra, frigör - dokumentera via webben, tid,•• Webbmodul bidrar till kvalitetsutveckling och möjligJournalförda viktiga händelser kan tas ut i statistik och användas i upphandlingar, gör arbete på distans. Systemet Kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, etc. innehåller stöd för ADAD, ASI och MAPS. som är driftfler• Integrerat än 20 skattningsinstrument • Integration med Alfa E-recept för läkare. färdiga. SecuraNova anpassas till varje kunds • Integration med Kvalitetsledningssystem. behov. • Uppdragsgivare kan ta del av sin klients dokumentation och följa insatserna.

Stödboende i lägenhet för:

• unga vuxna • ensamkommande flyktingungdomar

• HVB tillstånd • Stöd till varje individ efter behov

• Producerar underlag till SIL:s Kvalitets index.

Vi utbildar våra drygt 200 kunder i systemet, Kontakta oss gärna för visning av systemet och för information om vad det i kan journalföring, planering, uppföljning samt tillföra. även i BBIC. SecuraNova stöder BBIC fullt ut. Kontakt: Tel. 0290-712 64, 073-508 54 37 Läs gärnainfo@securanova.se mer på vår hemsida. www.securanova.se Dokumentationssystem sedan 1996

NU LANSERAS VERSION 2 1 september lanseras en ny version av journalsystemet med nya funktioner och Det lilla behandlingshemmet med de stora möjligheterna spjutspetsteknik. Exempel på nyheter är: • Webbmodul - dokumentera via webben, • Journalförda viktiga händelser kan tas ut i statistik och användas i upphandlingar, Kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, etc. • Integrerat stöd för ADAD, ASI och MAPS. • Integration med Alfa E-recept för läkare. • Integration med Kvalitetsledningssystem. • Behandling Uppdragsgivare kan ta del av sin klients dokumentation och följa insatserna. •med Producerar omsorgunderlag till SIL:s Kvalitets index. Kontakta för av systemet RIvisning KT NING HEM Moss ETgärnaIN och för information om vad det kan tillföra. har en salutogen 12 platser för Furulundshemmet

vuxna män i

inriktning med den kristna tron som

Kontakt: Tel. 0290-712 64,Våra 073-508 54 37 grund. uppdragsgivare är behandling info@securanova.se och 6 platser socialtjänsten och kriminalvården.. www.securanova.se Sökanden behöver i utslussning. Dokumentationssystem sedaninte 1996vara

M ÅLG R U P P Vuxna män med alkoholeller drogmissbruk, även i kombination med psykiska svårigheter.

troende men bör ha en vilja och motivation att fullfölja behandlingen. KO NT AKT A O S S Furulundshemmet Kungsforsvägen 40 811 70 Järbo Telefon: 0290-710 40 www.erikedin.com

RING!

Carola Rosengård el Annika Skog 08-720 59 02 www.boamellanvard.se

Jane Stahre och Ewa Östebrant har under flera år tillsammans drivit Kvinnobehandlingen Leva i Agnesberg utanför Göteborg. Under hösten kommer emellertid företaget Crispa AB att ta över.

Leva

– chansen till ett nytt liv Grupptillhörighet, självkänsla och egen inre styrka. Tre ord som genomsyrar verksamheten på Kvinnobehandlingen Leva utanför Göteborg. Här får tid och djupgående samtal, snarare än mediciner, hjälpa missbrukande kvinnor till ett bra liv. Text och foto: Kristin Fridholm

Det är inget problem att hitta till Kvinnobehandlingen Leva, tidigare Villa Leva, för det blå trähuset lyser ända från vägen. Ewa Östebrant som grundade hemmet för åtta år sedan möter mig i dörren med ett brett leende. Över en kopp kaffe med hembakad äppelkaka berättar hon sin och Levas historia. Men genom leendet skymtar plötsligt en tår. – Det är lite känslosamt att berätta om historien just idag, för jag och min affärspartner Jane Stahre, som också är delägare, har för ett par dagar sedan skrivit på överlåtelsen av

verksamheten till vård- och omsorgsföretaget Crispa AB, förklarar hon.

Starka tillsammans Ju mer Ewa berättar om sin egen historia och om hur hon skapat och drivit Leva, desto mer förstår jag hennes vemod inför försäljningen. Hon kommer visserligen att arbeta kvar ännu en tid, men det här är hennes livsverk, och här har hon investerat både tid, energi och hjärta. På Leva bor för närvarande åtta kvinnor.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Samtliga har en historia med långvarigt kemiskt beroende och i vissa fall kriminalitet. De delar rum två och två, och den största delen av behandlingen sker i grupp. – Om vi ser att någon behöver enskilda samtal eller annan form av terapi utanför gruppen erbjuder vi självklart det, men det är i gemenskapen den stora styrkan finns, berättar Ewa. Många av kvinnorna här har dåliga relationer med familj och vänner. I gruppen lär de sig att knyta an och att lita på varandra. Även efter vistelsen på Leva fungerar gruppen som ett skyddsnät för deltagarna, och många av kvinnorna blir vänner för livet.

Egen erfarenhet av missbruk Efter att själv ha varit fast i ett läkemedelsoch alkoholberoende, men fått hjälp ur det,

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

upplevde Ewa att hon ville hjälpa andra i samma situation. – När jag lyckades ta mig ur missbruket upplevde jag det som att jag fick ett helt nytt liv! Jag kände sådan enorm livsglädje när jag äntligen förstod varför jag hade haft panikångestattacker och varför jag dämpade mina känslor av otillräcklighet med medicin och alkohol. Hon valde därför att utbilda sig till addiktolog och gestaltterapeut. Efter ett par år inom socialtjänsten bestämde hon sig för att starta en egen verksamhet. – Jag ville arbeta mer utifrån mitt eget hjärta och med de metoder som jag själv blivit hjälpt av och som jag sett ge resultat hos andra. Det har varit en fantastisk tid med både med och motgångar, berättar hon.

– Vi är stolta över att kunna säga att vi når fantastiska resultat här och jag känner hur attityden gentemot missbrukare och missbruksvård med åren har förbättrats, både i samhället i stort och i Göteborgsregionen.

Utmaning driva eget Dock innebär det utmaningar att driva en privat vårdanläggning i Sverige. Det gäller att alltid ha full kontroll i alla led för att inte riskera att bli utsatt för överkritiska massmedier. Dessutom ska vi klara av att ge den allra bästa vården och samtidigt ha en god lönsamhet. Redan från starten samarbetade Ewa med Göteborgs kommun. Behandlingshemmet har även ramavtal med 57 andra kommuner i Sverige samt med Kriminalvården. Hon

Gemenskap och tillit är två viktiga ord på Leva.

tycker att samhällets förståelse för bästa behandlingsresultat för den grupp av kvinnor som Leva inriktat sig på har blivit bättre, men att det fortfarande finns mycket kvar att göra.

Vård utan metadon – Det viktigaste är att vården måste få lov att ta tid. Många av kvinnorna här har år av missbruk bakom sig, och ofta har de en bakgrund som präglats av olika typer av övergrepp. Vi arbetar med att skapa självkänsla och inre styrka, och det görs inte på bara någon månad. Av samma anledning är i princip ingen

medicinering tillåten på Leva. – Jag tror inte på att bota ett kemiskt beroende med kemiska medel, säger Ewa. Om personen som vi försöker hjälpa hela tiden är påverkad av mediciner så går det inte att nå på djupet med den känslomässiga terapin. Vi har exempelvis hjälpt många heroinister här utan att använda Subutex eller liknande och vet att det fungerar.

Terapi kompletterar tolvstegsmetoden Grunden i Ewas behandlingsstrategi är tolvstegsmetoden och samtliga i personalen har utbildning inom området. Därutöver finns

kompetens inom gestaltterapi, kognitiv beteendeterapi, hälsopedagogik med mera. De kvinnor som kommer till Leva stannar som regel tre eller sex månader. Därefter får de hjälp att hitta en egen bostad och slussas ut i arbetslivet. Under en övergångsperiod fortsätter behandlingen i öppenvård. – Sedan är det dags att stå på egna ben igen och börja leva! avslutar Ewa Östebrant. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

för ungdomar Ett alternativ till behandlingshem • Hög struktur • Hög kompetens • Erfarna familjehem

www.stallafec.se

TRÄNINGSBOENDE FÖR UNGA Tel 08-68 42 3230 För mer info: www.stadsmissionen.se/barnochunga/traningsboende

• Individuell coachning • Boende i egna lägenheter • För Unga vuxna från hela världen Vi har nu också startat upp en dagverksamhet i kulturens tecken – Stockholms Stadsmissions Öppenvård för Unga – för mer info se hemsidan

Först kläcktes idéen att dokumentera över internet sedan föddes vår nya produktidé: kvalitetssäkra journal, dokument och uppföljning

Våra över 120 nöjda kunder finns inom HVB, LSS, familjehem, IFO, personlig assistans, äldreomsorg, mm

www.isoxhvb.se Nectar Systems AB 0451-89300

Röingegården

Vård, behandling och rehabilitering av vuxna kvinnor och män från 18 år med neuropsykiatriska funktionshinder, psykiatriska, neurologiska diagnoser, och psykiska problem. Nu erbjuder vi möjlighet till psykiatriska utredningar och samtalsterapi med psykolog i vårddygnspriset. Vi finns i Hässleholm, Skåne.

För mer information

Tel: 0451-409 61 Mobil: 070-814 54 91 Mail: info@roingegarden.se Hemsida: www.roingegarden.se

krönika Anders Graneheim Anders Graneheim är en legendarisk kroppsbyggare som brinner för kost och träning. Denne tvåbarnspappa är i dag mentalskötare, och rådgivare för andra idrottsmän samt föredragshållare på gym och idrottsklubbar. För honom är det lika viktigt att lyckas både i träning och i livet.

”Jag som medmänniska och i min skötarkostym, blir alltid lika glad när jag möter nuvarande eller före detta klienter, som berättar att våra diskussioner förändrat en destruktiv livsstil till en mer hälsosam och fysiskt aktiv livsstil.” Att rörelse är liv är vedertaget för de flesta. I takt med

att kraven på dokumentation ökar verkar värdet av fysisk aktivitet för klienter att minska. Det är mitt summa sumarum av de 30 år jag varit i landstingets tjänst. Jag har alltid haft ett stort intresse för hur kropp och det mentala samverkar. Vi alla måste uppdatera oss själva lite då och då, inte bara när vår läkare konstaterar ett högt blodtryck eller höjer varningsflagg att det kan bli dags för dagliga insulininjektioner.

För ett antal år sedan fick jag nöjet att bli mycket god

vän med friskvårdens obestridde nestor Arne Tammer. Vi hade många diskussioner om livets väsentligheter och vad som påverkar i en positiv riktning. Arne var lika bestämd som enkel i sina åsikter. Han hade fattat galoppen att en sund livsstil ger livskvalité på en högre nivå. Arne engagerade 400 000 personer i Sverige under sin aktiva tid, och jag är en av ringarna på vattnet som har påverkats av hans budskap. Jag minns några av hans slagkraftiga kommentarer: ”att träna är som att vrida vattnet ur en skitig disktrasa” och ”rörelse är liv, mera rörelse, mera liv”. Han menade att kroppen fungerar som en generator, ”ju mer kroppen anstränger sig, desto mer energi alstrar den”. Idag skriker väl de flesta av oss efter mer energi, tyvärr i takt med att människor mår sämre och sjukskriver sig av stressrelaterade sjukdomar. Vare sig vi befinner oss i arbetslivet eller på en institution önskar vi oss mer av varan energi.

Alla har vi ett eget ansvar. Ibland innebär det att vi

måste be om stöd där någon hjälper till att rulla i gång oss. Jag tänker närmast på vår yrkesroll, för de personer som inte har normala resurser och självkänsla att putta i gång sig själva. Som ett ljus i tunneln har vi på vår arbetsplats, Rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall, bestämt att starta en projektgrupp för fysisk rörelse, kosthållning och välmående. Vi vet att tre enkla motionstillfällen i veckan ger oerhörda hälsovinster. Bland annat ger det samma stämningshöjande effekt som en antidepressiv medicin, risken för diabetes minskar, blodtrycket sänks, vi får en förbättrad sömn, och på köpet får vi mer glädje och energi. Att få göra detta tillsammans med klienter i kognitiv anda är stimulerande, och det har fått ett odelat positivt gensvar. Det känns bra att flera av klienterna nämner våra träf-

far som veckans höjdpunkt! Klienter inom LSS, HVBhem, Rättspsyk och liknande institutioner har inte samma personliga resurser och möjligheter till fysisk aktivitet. Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör. Samma ekvation gäller inom vården av våra klienter. För att ge trovärdighet och verklighetsförankring bör vi som vårdpersonal först se till att få ”rull på vår egen sten”, innan vi kan förvänta oss att klienter rullar vidare i samma spår. Jag, som medmänniska och i min skötarkostym, blir alltid lika glad när jag möter nuvarande eller före detta klienter, som berättar att våra diskussioner förändrat en destruktiv livsstil till en mer hälsosam och fysiskt aktiv livsstil. ”Länge leve rörelsen, ju mer rörelse, desto mera liv!”

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Yrjas Regnbågsgård AB Målgrupp: • Flickor med psykosocial problematik • Flickor med övergreppsproblematik • Flickor i initialt skede av missbruk och/eller kriminalitet • Hedersrelaterade problem

www.yrjas.com Biskopsgatan 2 870 52 NYLAND Agneta Yrjas Sellgren: 070 670 63 01 Ramona Yrjas Sellgren: 070 670 98 43

Kulabodan, Kulabodans Behandlingshem Tel: 0500-46 10 72, info@kulabodan.se www.kulabodan.se

• Barn och ungdomar 10 - 18 år • Hög personaltäthet • 5 platser Opalen-annonsmaterial.pdf 1 2010-05-11 13.48

Opalen är ett boende med särskild service för flickor enligt 9§ 8p LSS Vi erbjuder individanpassade och flexibla lösningar i en trygg miljö där vi kan stärka individen och vara ett stöd i övergången mellan barndomen och vuxenlivet.

Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info

www.ukv.se

Skyddat boende Skyddat boende Krishantering Krishantering Pedagogisk verksamhet Pedagogisk verksamhet Träningsboende

Torsbygården • Hem för vård och boende (HVB) samt Särskilt boende enligt SoL nära Hemmesta • LSS boende finns i Gustavsberg • Målgrupp: Psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • Vi arbetar med tydliggörande pedagogik • Kognitivt perspektiv Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20 Vårdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01

Hemsida www.torsbygarden.se

BjörsundsHemmet ser som sin främsta uppgift att förhöja funktionsnivån i det vardagliga livet för ökad livskvalité och livsglädje. Vi hjälper våra gäster att växa som människor utan att inkräkta på deras integritet, att ge trygghet, livsglädje och livsrum i en så hemlik miljö som vi någonsin kan skapa tillsammans.

635 05 Eskilstuna. Tel 016-961 28 Fax 016-961 29

Gode man – engagerad men inte alltid god Förtroendeuppdraget gode man har inte sällan svårt att hålla måttet. Här finns kritik om alltför många uppdrag, ett svagt regelverk samt tids- och kunskapsbrist. Riksdagen och enskilda ledamöter vill se en ändring, men regeringsdirektiven visar ingen lyhördhet. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

De allra flesta av landets 37 000 gode män och förvaltare utför en alldeles utmärkt insats. Gode man och förvaltare är en viktig samhällsfunktion, inte minst för ensamkommande flyktingbarn och för vissa med funktionshinder. Det handlar om personer som har svårt att bevaka sina rättigheter, att ta hand om sin egendom eller sig själva. För ensamkommande barn träder gode man in i föräldrarnas ställe innan socialtjänsten utser en ställföreträdande vårdnadshavare. Gode man gör således vardagen lättare för sin huvudman. Men det råder också brist på gode män, särskilt för ensamkommande barn. Konsekvensen för en gode man som endast gör det minimala är att en del ungdomar inte blir inskriva i skolan. Pengar som de desperat behöver sitter fast på ett konto, de är omedvetna om hur man går till väga för att byta ut sin gode man. Längtan till en vuxen kommer med starka besvikelser samt en maktlöshet i att påverka processen.

Vanskligt med många uppdrag En del gode män har alltför många uppdrag, flera tiotal förekommer, och ibland fler än så. Ungdomar klagar, ofta utan resultat. Kontrollen av gode män görs av kommunens överförmyndare eller av en överförmyndarnämnd. Uppgiften är att ha tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltares årliga redovisningar. Länsstyrelsen har i sin tur ansvaret för granskning av nämndens verksamhet. Det senaste året har godmanskapet blivit en debatterad fråga i riksdagen. Enskilda ledamöter har lämnat motioner och satt ämnet i medieljuset. Riksdagen har samtyckt med motionärerna, och vill att regeringen agerar. Gemensamt för ledamöterna är att de pekar på behovet av kvalitetssäkring samt en nationell grundutbildning av gode män och förvaltare, vilket saknas i dag. Godemanskapet kan lyftas om det regleras genom att begränsa antalet uppdrag, klargöra rättigheter och skyldigheter, insyn och en utomstående kontrollenhet.

Avhandling visar på brister Av ledamöternas motioner framgår att de också vill ha ett tak för hur många barn en god man maximalt kan företräda. Rapporter förekommer om oklarheter och dåligt agerande av gode män liksom okunskap om skyldigheter och befogenheter. Riksdagsledamöterna får stöd i en ny avhandling i socialt arbete av Lottie Giertz vid Linnéuniversitetet i Växjö. Det är den första studien i Sverige av hur godmanskapet utövas i praktiken. Lottie Giertz visar att godmanskap är ett område i avsaknad av övergripande systematisk dokumentation. Studien visar på bristande kunskap om lagstiftning och funktionsnedsättningar i gruppen gode män. n

Artikeln om Gode man fortsätter på nästa uppslag.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Nya utredningar tandlösa Regeringen har på senare tid tillsatt flera utredningar, Ju 2012:01, som dock inte har mandat att se över dessa tillkortakommanden, utan mer handlar om formella frågor. Utredningen, 2012:72, tangerar gode man inom området hälsa. I grunden ligger en större utredning från 2004.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

”Till syvende och sist handlar det ju om respekt och rättigheter för en av samhällets svagaste grupper.”

Skarp reaktion av riksdagsman Riksdagsledamot Katarina Brännström reagerar starkt på skötseln av godmanskapet. Hon vill ha fungerande kontroll och rättssäkerhet. – Det finns mycket att göra på det här området, säger hon. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

När Katarina Brännstam (M) var kommunalpolitiker fick hon revisionsrapporter om godemanskapet. Här fick hon en första inblick. Förra mandatperioden satt hon i civilutskottet. Hon är kritisk till den bristfälliga tillsynen i hela kedjan, alltifrån regering och riksdag till länsstyrelsen, som inte granskar kommunerna, som i sin tur inte kontrollerar enskilda gode män. – Till syvende och sist handlar det ju om respekt och rättigheter för en av samhällets svagaste grupper.

Katarina Brännström vill skärpa tillsynsansvaret för såväl överförmyndare som länsstyrelser. Hon pekar på att Riksrevisionen har granskat länsstyrelserna. Resultatet visar att åtgärderna för att rätta till problemen inte varit tillräckliga, och det handlar inte om brist på resurser. I många ärenden där JO kritiserat överförmyndarna för allvarliga fel har även länsstyrelsen gjort en granskning, men då inte hittat felen. Hon konstaterar att såväl regelverk som tillsyn för länsstyrelser och överförmyndare samt

gode män måste förbättras och kontrolleras. Kvaliteten bör höjas och rättsäkerheten säkras. – Jag tror att det faktiskt finns mycket att göra på detta område. Vi vet att det som kommer fram bara är toppen på ett isberg. En del gode män har väldigt många uppdrag, och det finns exempel på förskingring. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

EN KOSTNADSEFFEKTIV OCH KVALITATIV VÅRD FÖR BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED OLIKA TYPER AV BETEENDEPROBLEMATIK • Förstärkta erfarna familjehem i hela Sverige. • KBT • Psykiatriska utredningar • Motiverande samtal • Social färdighetsträning • Återfallsprevention och drogkontroll • ART • Erfarna konsulenter som handleder, och samordnar • Jour dygnet runt • Hög servicenivå

Välkommen med förfrågningar och ansökningar! VD: Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95 Webbadress: www.rewith.se

asperger- och autismspecialiserade familjehem För självkänsla och självkännedom Konsulentstödda familjehem med särskilda kunskaper om Aspergers syndrom

www.asphem.se För info, kontakta Börje Lindberg: Tel. 019-18 40 00 eller borje@asphem.se

Asphem är ett samarbete mellan Familjehemspoolen och Lindberg Utveckling AB

Får den personliga assistenten, hemtjänsten eller vårdboendet underlätta sexköp eller handla sprit till brukaren? Socialstyrelsens etiska råd söker lösningar för personalens dilemman; det handlar mer om vägledning än tvingande beslut. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Sexköp och alkohol

– komplexa etikråd När teorin möter praktiken handlar det om både juridik och myndighetsutövning. Då blir tolkningen av verkligheten inte längre lika glasklar. Här kan socialtjänsten samt vård- och funktionshinderaktörer hålla Socialstyrelsen i handen, som på ett resonerade sätt finner lösningar i de etiska spörsmålen. Enligt LSS ska den assistansberättigade ha en hög grad av inflytande och rätt till självbestämmande. Lagens definition är att brukaren ska kunna styra över sin egen personliga assistent. Denna självbestämmandeprincip är vägledande också enligt socialtjänstlagen samt hälsosjukvårdslagen. På Socialstyrelsens webbplats för etikråd finns ett åttiotal exempel på etiska dilemman i det sociala arbetet. På ett klargörande sätt kan läsaren följa etikrådets diskussion, från det etiska dilemmat till juridiska aspekter och den avslutande konklusionen. Myndigheten betonar att svaren inte är några formella beslut, utan kan ses som ledtråd.

heten är offentligt reglerad och finansierad, påpekar etikrådet. När brukaren och den personliga assistenten har olika uppfattningar ger en väl fungerade relation bättre förutsättningar att finna en gemensam lösning. Brukaren har inte någon ovillkorlig rätt att begära hjälp av den personliga assistenten. Ytterst är det myndigheten som fattar beslut om insatserna. I det här fallet finns alla möjligheter att neka till medverkan, tycker etikrådet.

Dansk sexresa med assistans

30-årige Muhammed är totalförlamad efter en MC-olycka. Han kan röra huvudet och tänker klart. Dock är han storkonsument av cigaretter och whisky i så hög grad att hans problem tangerar fyra rättsområden inom omsorg och arbetsmiljö. Etikrådet resonerar att han bör ha rätt att både röka och dricka sig berusad, men att det nått en omåttlig nivå. I lägenhetens rökdimmor finns assistenter, medan Muhammed kräks och riskerar kvävas. Etikrådet inser att det är en pressande psykosocial miljö. Arbetsledningen, assistenterna och Muhammed måste enas om en rimlig nivå på missbru-

Ärendet med brukaren som vill att den personliga assistenten underlättar sexköp i samband med en resa till Danmark pekar på flera etiska aspekter. Att köpa sexuella tjänster i Danmark är jämfört med i Sverige inte olagligt. Kan det vara tillåtligt och acceptabelt för offentliganställd personal att medverka till något som enligt svensk lag är brottsligt? Regelverket är tydligt när det gäller offentligt anställda. När de representerar sin organisation är det inte tillåtet att medverka till handlingar som är förbjudna i Sverige. Det synsättet bör även gälla om det är en privatanställd, eftersom verksam-

Marias sexuella behov Dilemmat rörande drygt 70-åriga Maria speglar huruvida det är tillåtet att för hemtjänsten att sexuellt tillfredsställa en vårdtagare. Maria är sängbunden på grund av muskelsjukdom, och hon behöver stöd med i stort sett allt. Hon har ett stort behov av duschning, som personalen tror mer hör samman med hennes sexuella behov. Etikrådet pekar på att det i bakgrunden kan finnas såväl medicinska som psykiska förklaringar eller kanske ett samband med tidigare utsatthet och/eller övergrepp. En lämplig lösning är att socialtjänsten bistår Maria med råd och stöd, utan att i handling tillfredsställa de sexuella behoven.

Storrökande alkoholist

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

ken. Rådet konstaterar att det inte finns några rehabiliterande avsikter med LSS; assistenterna bör ändå försöka förmå Muhammed att ändra sitt dryckesmönster.

Hemtjänstens personal kan diskutera med honom om missbrukets konsekvenser och betona det etiska dilemmat. Insatser av gode mannen och personlig assistans är heller inte aktuella.

Nils inte aktuell för LVM

Reaktioner på Nils missbruk

Alkoholmissbrukaren Nils har eget boende och hemtjänst, men inga planer på att minska sitt 25-åriga drickande. Han har stela ben och dålig balans, han tar inga mediciner som är farliga att kombinera med alkoholen, och han är normalt vid gott mod och vänlig mot personalen. Nils bedöms inte vara ett ärende för LVM. Det finns heller inget stöd i lagen för att ransonera spritinköpen. Etikrådet konstaterar att Nils har rätt att ”styra sin egen livsföring”.

Socialstyrelsens etiska råd publicerade vintern 2012 sin vägledning för missbrukaren Nils, som beskrivs ovan. Alkohol är en kontroversiell fråga inom vård och omsorg, och sedan dess har det kommit en del reaktioner till styrelsen. Etiska rådet kommer därför att ta upp ärendet igen under hösten, bekräftar Socialstyrelsens utredare Mårten Wirén. Han pekar på att i lagens mening är det brukarens rätt att själv avgöra om den vill ha alkohol. Om Nils haft tydliga missbruksymptom

enligt LVM hade det varit ett annat läge. Vid tiden för själva ärendet bedömdes han inte vara missbrukare. – Det här är ett ärende där det inte bara finns ett svar. Det är inte omöjligt att vi kommer att uttrycka oss på ett annat sätt eller göra något tillägg. Personalen bör få mer vägledning i den här frågan, säger Mårten Wirén. n Läs vidare på www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjansten

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Äntligen! Nu är det dags! Distansutbildning som Distansutbildning somräddar räddarliv! liv!Via Vianätet! nätet! Jag kan Jag kan plugga plugganär närjag jagvill! vill!Deltid, Deltid,i egen i egentakt! takt!

Detta är kompetenserna Detta är kompetenserna som saknassom idag! saknas i Sverige idag!

• Dipl Alkohol- och drogterapeut • Dipl Anhörigterapeut • Dipl Alkohol- och drogterapeut • Dipl Tolvstegsbehandlare

• Dipl Anhörigterapeut Nu •även: Grundutb Psykoterapi med Dipl Tolvstegsbehandlare 3 olika inriktningar, baserad i Stockholm! • Grundutb Psykoterapi med 3 olika inrikt.

www.bergstroms.org 08-642 42 88 Tillhör FAD, Förbundet för Alkohol- och drogterapeuter och Anhörigterapeuter, www.fadsverige.se

Med vår hjälp får du kraften till förändring

www.grythvb.se

Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

Vägen till ett meningsfullt liv börjar på GRYT HVB.

Storsättra Gård Utveckling genom samspel

Ungdomar/unga vuxna 13-24 år Goda referenser kan lämmnas

Övriga tjänster: Familjehemsplaceringar Handledning för handläggare och personal Placeringsrådgivning LSS och SOL

Dygnet runt vård för familjer • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). SoL, LVU. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut / skyddat boende.

www.linneaomsorg.se

HVB flickor 12-18 årår HVB HVB HVB förför flickor förflickor flickor 12-18 12-18 12-18 år år

6. SoL

LVU och 6.6.SoL SoL LVU LVU § 2,§ 3§2,och 2,3 3och 6. och SoL 6. SoL

301 23

Gryt HVB skräddarsyr behandlingen, vilket gör att ungdomen känner sig delaktig, bekräftad och motiverad till att genomgå en behandling.

Lärbo H V B - h e m

12-18 år

ommuner

YOUTH IN PROGRESS

Ramavtal med 87 kommuner Ramavtal Ramavtal Ramavtal med med 77 77 kommuner 77kommuner kommuner Telefon: 0530-301 2323 Telefon: Telefon: 0530-301 0530-301 0530-301 23 23

n.se

info@stubben.se info@stubben.se info@stubben.se info@stubben.se

n.se

www.stubben.se www.stubben.se www.stubben.se www.stubben.se

Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. Föreståndare Katinka Hemmingsson. Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

Vi kan erbjuda ett familjärt boende för ungdomar som av någon anledning inte kan bo hemma. Vi arbetar i medlevarskap vilket innebär att vi bor och lever tillsammans med ungdomarna. Vår verksamhet använder lösningsfokuserad metod med miljöterapeutiska inslag och KBT.

Nya

Målgrupp; Pojkar och flickor i 13-20 år

Antal platser, 6+4

Vi tar emot placeringar från hela landet på SoL och LvU. Nya Forsbacka HVB-hemHVB-hem AB 070 661 93661 0730-81 Nya Forsbacka AB20070 20 93 64 53

Hemsida www.forsbacka-hvb.se Mail fam.forsbacka@gmail.com

Funktionsnedsättning är inget bekymmer för hamburgerföretaget Max. Här bidrar personer med olika diagnoser till att sänka både personalomsättning och sjukskrivningar. Innan året är slut kommer Max att ha rekryterat 250 personer med funktionsnedsättning. Och detta är bara början. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Snabbmatskedjan hade svårt att finna personal till vissa befattningar. Personalomsättningen var särskilt hög för måltidsvärdar och restaurangbiträden. Unga medarbetare sökte gärna nya utmaningar i en kassatjänst eller i en ledarroll. Det blev ett problem som hamnade på företagsledningens bord. Hållbarhetschef Pär Larshans och hans medarbetare ställdes inför valet att endera rekrytera personal via attraktiv annonsering eller att ställa om verksamheten för att ge arbete åt personer med funktionsnedsättning. Den familjeägda hamburgerkedjan med tretusen anställda och 88 restauranger kan vara uthållig och behöver inte tänka på börsens kvartalsrapporter. I stället kan den sätta som mål att spegla mångfalden i befolkningen. Valet föll på personer med neuropsykiatriska diagnoser. – De har ofta svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger Pär Larshans. Dessutom medför de här diagnoserna egenskaper som är bra på en arbetsplats. En person med exempelvis Asperger är ofta mycket fokuserad på sina arbetsuppgifter, samtidigt som han eller hon fungerar bäst när rutinerna är fasta.

Från Samhall till Max Filinta Sener berättar leende att han jobbat många år på Samhall, och att han sa adjö för två och ett halvt år sedan. Sedan dess är han serveringsvärd på en Maxrestaurang i Stockholm. Han tar hand om borden efter kunderna, tvättar arbetskläder och försöker hålla en så hög servicenivå som möjligt i restaurangen. – Att vara serveringsvärd är ett synligt jobb, säger han. Det bästa med arbetet är att det är bra kolleger, chefer och gäster.

Filinta Sener

Maxad - inget hinder HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

rekrytering för hamburgerkedja HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

”Helhetsintrycket är att vi är mer än nöjda. Personalomsättningen är lägre, och att vi bidrar till att fler får en möjlighet till riktiga jobb känns mycket bra.”

Strategiskt viktig partner Genomförandet för Max var självfallet inte utan komplikationer. Därför var samarbetet med Samhall viktigt, vilket Pär Larshans understryker. Hans råd är att från start jobba ihop med Samhall som har en konsultativ roll med utbildning och attitydförändringar. Pär Larshans råder även att inte ha bråttom i omdaningen. Det handlar inte om funktionsnedsättningen i sig, utan om konsekvensen av utanförskap, där individen inte blivit uppskattad eller sedd. Bland annat finns tendenser till att inte komma till jobbet och att inte se sitt värde. – Det är sådant linjecheferna får se upp med, eftersom det är dessa som anställer medarbetarna. I början var chefernas fördomar ett hinder. Allt beror på typen av funktionsnedsättning. När man väl vet färdigheterna utför de ofta jobbet mycket bättre. Sänk inte kraven bara för att personen tidigare har haft ett utanförskap. Max har också rekryterat ett 40-tal personer

med funktionsnedsättning som kommer direkt från Arbetsförmedlingen, inte från Samhall. Även dessa ska arbeta som måltidsvärdar och restaurangbiträden. Företaget har lönebidrag en kort period, annars har alla samma lön på respektive befattning oavsett om de har en funktionsnedsättning eller ej.

Tips till arbetsgivare vid rekrytering

Uppskattat samhällsansvar Det är tydligt att detta blivit fantastiskt lyckosamt. Max uppskattas för sitt samhällsengagemang och som arbetsgivare. Vidare har bolaget fått en fin lösning på sina behov. Sett till den demografiska utvecklingen har Max inte råd att låta människor stå utanför i framtiden. – Helhetsintrycket är att vi är väldigt nöjda. Personalomsättningen är lägre, och vi bidrar till att fler får en möjlighet till riktiga jobb känns mycket bra, säger Richard Bergfors, vd och ägare. Det här är kanske det lönsammaste vi gjort på Max. Pär Larshans berättar att Max fortsätter utveckla metoder för att rekrytera ännu bredare. – Tillsammans med Arbetsförmedlingen lanserar vi ett program för människor som är nyanlända till Sverige. Det gör vi med samma tankesätt som för dem med funktionsnedsättning. Det vill säga att vi identifierar kompetens i ett tidigt skede, men här får vi också se över språkbehoven. n

Pär Larshans

Filinta Sener har en önskan till dem som tänker anställa personal med funktionsnedsättningar, nämligen att det ska vara rätt jobb; inte för svårt. Hans tidigare restaurangchef Elena Karlström är mycket glad över medarbetarens framgångar. – Att man trivs och har en bra dialog med kollegor är viktigt, tycker hon.

Steg 1: Förankra

För att få rätt medarbetare till rätt tjänster är det viktigt att rekrytera bredare. Analysera behoven och jämför dem med de resurser som finns på arbetsmarknaden.

Steg 2: Matcha

En bra samarbetspartner vid rekryteringen är Samhall som både har kontakter och kunskap om hur en väl fungerande arbetssituation för de här personerna kan se ut. Samhall hjälper till att matcha rätt personer till tjänsterna, och att utbilda chefer samt personal.

Steg 3: Anpassa

Se till att öka kunskapen om funktionsnedsättning bland chefer och anställda. Anpassa vissa rutiner, exempelvis schemaläggning, så att den fungerar för personer med olika behov, men sänk inte kraven på att alla inom företaget ska sköta sitt jobb. Källa: Pär Larshans råd i tidningen Chef

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

Privata småföretag anställer Snabbmatskedjan Max har blivit en dörröppnare för många andra företag och myndigheter som nu börjat anställa personal med funktionsnedsättning. Privata småföretag är mest aktiva att rekrytera. Nästan hälften av dem som får vanliga jobb från Samhall rekryteras av småföretag som har mindre än tjugo anställda visar en undersökning från Samhall och Företagarförbundet. Tre av fyra fick jobb i det privata näringslivet, medan en av tio fick jobb inom offentlig sektor. Sämst att anställa personer med olika diagnoser är de statliga företagen. Dagligvarukoncernen Ica samarbetar med Samhall, och har nått målet att anställa tusen personer med funktionsnedsättning. I samband med tidningen Föräldrakrafts seminarium vid Almedalsveckan på Gotland i somras utmanade Icas förre vd Kenneth Bengtsson andra företag att göra samma sak. Han sa att Ica haft stor affärsnytta av rekryteringen, men han varnade för att ta allt för lättsinnigt på uppdraget; det måste vara ”på riktigt”, inte ett reklamjippo. När Ica anställt 300 personer kände ledningen att det var relevant att berätta om framgången för kunderna. Förutom Max och Ica finns ett antal företag som anställt personer med funktionsnedsättning. Här återfinns bland andra, Volvo Personvagnar, ISS, Sodexo, McDonald’s, Panduro, Högbo Bruk, Telenor, Permobil och kontorsvaruleverantören Inkclub. Maxrestaurangernas pionjärinsats uppmärksammas också i Bryssel. Vid ett möte med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i november ska Pär Larshans berätta om de svenska erfarenheterna. EUkommissionen har ett ambitiöst mål att fram till 2020 få allt fler med funktionsnedsättning i arbete. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

utbildning i genomförande av samtal med barn och unga.

Samtal med barn och ungdomar

Haldor Øvreeide är specialist i klinisk psykologi med mångårig erfarenhet av barn- och familjefrågor i behandling, konsultation och undervisning Haldor Øvreeide och och EvafamiljeRedemo Eva Redemo är socionom terapeut, handledare och utbildare erbjuder en processorienterad inom socialtjänst och skola. utbildning i genomförande av

Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime

Sara Mohammad grundade föreningen 2001 efter mordet på

Sara grundade föreningen 2001 efter mordet påmed Pela Mohammad 1999 och föreningen sedan dess arbetat aktivt Sara Mohammad grundadehar föreningen 2001 efter mordet på Pela 1999 föreningen har dess arbetat aktivt med att stödja offer för hedersrelaterat våld, samla erfarenheter, Pela 1999och och föreningen harsedan sedan dess arbetat aktivt med att stödja offer för hedersrelaterat våld, samla erfarenheter, ochstödja påverka opinion och politik i Sverige genomerfarenheter, föreläsningar, att offer för hedersrelaterat våld,genom samla och påverka opinion och politik i Sverige föreläsningar, seminarier och manifestationer. och påverka och politik i Sverige genom föreläsningar, seminarier ochopinion manifestationer.

samtal med barn och unga. Omfattning: 11 dagar Start: 16-17 januari 2013

på Bondegatan Haldor Øvreeide är specialist i klinisk psykologi med mångårig erfarenhet 35, av Stockholm barn- och SistaRedemo ansökningsdag 25 november familjefrågor i behandling, konsultation och undervisning Eva är socionom och familjeterapeut, handledare och utbildare inom socialtjänst Kostnad: och skola.19 500 kr (exkl.moms)

Kursdagar Omfattning: 11 dagar och Eva Redemo Haldor Øvreeide 16-17 jan Start: 16-17 januari 2013 14-15 feb erbjuder processorienterad på Bondegatan en 35, Stockholm Sista ansökningsdag 25 november utbildning genomförande28-30 av maj 17-18 sep Kostnad: 19 500 kri (exkl.moms) 6-7 nov samtal med barn och unga.

Kursdagar 16-17 jan 14-15 feb 28-30 maj 17-18 sep 6-7 nov

seminarier och manifestationer. Behöver din organisation en ökad kunskap i Behöver din organisation en ökad kunskap i Behöver din organisation enidentifi ökad kunskap i hedersvåldets mekanismer, identifieringsfaktorer hedersvåldets mekanismer, eringsfaktorer hedersvåldets identifieringsfaktorer ellerrisker? risker?Vill Villmekanismer, vetamer merom omdet detspecifi specifika med eller niniveta ka med eller risker? Vill ni veta mer om det specifika med bemötandet av dessa hjälpsökanden? Kontakta bemötandet av dessa hjälpsökanden? Kontakta bemötandet avråd dessa Kontakta föreningenför för råd ochhjälpsökanden? stödvid videnskilda enskilda fall, eller elleroffert offöreningen och stöd fall, föreningen för råd uppdrag och uppdrag stöd utifrån vid enskilda fall, eller verkoffertskräddarsydda på skräddarsydda utifrån er på er verksamhets specifi behov! behov! fert påka skräddarsydda uppdrag utifrån er verksamhets specifika

För mera information om kursen och

För mera information om kursen och våra andra utbildningar och seminarier våra andra utbildningar och seminabesök vår hemsida www.magelungen.com/kompetens Haldor Øvreeide är specialist i klinisk rier besök vår hemsida

psykologi med mångårig erfarenhet av barn- och familjefrågor i behandling, konsultation och undervisning Eva Redemo är socionom och familjeterapeut, handledare och utbildare inom socialtjänst och skola.

www.magelungen.com/kompetens

samhets specifika behov!

Bli medlem och stöd vårt arbete!

Individuellt medlemskap 150 kr/år, Bli medlem och stöd vårt arbete! organisationer 250 kr/år. 150 kr/år, Individuellt medlemskap

organisationer Individuellt PG: 400 92 medlemskap 96-7250 kr/år.150 kr/år, organisationer 250 kr/år. PG: 400 92 96-7 GAPF Riksorganisationen PG: 400 92 96-7 Riksorganisationen Tel: 070-441 10 75 GAPF Riksorganisationen GAPF Tel: 070-441 10 75 WWW.GAPF.SE Tel: 070-441 10 75 WWW.GAPF.SE WWW.GAPF.SE

Omfattning: 11 dagar Start: 16-17 januari 2013 på Bondegatan 35, Stockholm Sista ansökningsdag 25 november Kostnad: 19 500 kr (exkl.moms) Kursdagar 16-17 jan 14-15 feb 28-30 maj 17-18 sep 6-7 nov

Mänskliga rättigheter gäller alla, alltid.

För mera information om kursen och våra andra utbildningar och seminarier besök vår hemsida www.magelungen.com/kompetens

Stöd Amnesty på PG 90 00 72-0. Tillsammans gör vi skillnad! www.amnesty.se

Vill du synas i tidningen? Posttid

ning B

ljehem

för ensa mkomman de flykti rsperson ngbarn sboende • Övrig a tjänster: frosunda.s e/individ-o ch-familj

FÖR DIG SOM ARBET INOM VÅRD, AR OCH BEHAN OMSORG DLING

pris: 60 kr

VÄRLDEN

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

LSS för paragrafryttare

lanserar Version 3 Genus i missbrukarvård Föreställningen kan

Änge på Malm ln

R INOM

SOM ARBETA BEHAN DLING

FOTO: BJÖRN

OMSOR G OCH

LENNESTIG

VÅRD,

da.

omsorg för högs ta livsk valitet. oavsett.

”Efter att ha sett och arbetat på många institutioner och arbetsplatser inom vår bransch under åren, har jag allt mer förstått vikten av mental hälsa och balans hos personalen. Både för att behandlingen ska nå bästa resultat, men även för de anställdas välbefinnande”. Pär Norling

Sveriges

största söktjä

nster inom

se sid 25

HVB-hem

och LSS-v

erksamhet

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

FÖR DIG

frösun

skillnad sgatan

Pär Norling och Malin Rosén är båda certifierade Breathworksinstruktörer, med stor vana och trygghet i att leda grupper. Pär har 25 års erfarenhet av behandlingsbranschen och driver HVB-

hemmet Villa Slussen sedan 1998. Malin har praktiserat mindfulHu r år ochdärär ness i 10go en erfaren pedagog. Gode ma n? Om tanken Kontakta oss gärna uppdrag – Breathworks för personal och ledningsﬁnnförs skräddarsydda i Dalarna på konferenser och personaldagar etc. Sngrupper, abbmmindfulness och inspiration ett föred atskedja www.medvetetliv.com öme Komplex a råd vid Vi samarb sexresa etar breath Vi samarbeta med r med hvb Svenska works guiden.s Vård e & lssg uiden.se

Patrik ger hopp för barnen NY Anna Westman 018-565492

Erik Hjort 018-565493

Andreas Turesson 018-565495

Funktionellt g från Användarvänligt nin tidhvbg uiden.se och Snabb manövrering se lssguiden. Allt på ett ställe Vi samarbetar med Webbaserat Svenska Hög säkerhet Vård Lennart Hammarstedt 018-565497

se sid 25

1-2012

pris: 45 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Vi samarbetar med Svenska Vård

Välstånd är en politisk uppgift

se sid 25

NY tidning!

Socialt arbete utvärderas Evidens är bevisat bra

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Kontakta Susanne Backman, 08-459 24 11 eller Anne Persson, 08-459 24 03.

Elise är

PROVA PÅ MINDFULNESS, EN HELDAG FÖR OSS I BEHANDLINGSBRANSCHEN Dagen leds av Pär Norling och Malin Rosén, 5 november i centrala Stockholm. Läs mer om dagen under fliken Verksamheter – Fortbildning och heldagar på www.medvetetliv.com

VÄRLDEN

Professionaliserad hvb-sektor

Antonis Gym ett starkt argument

HVB&LSS Byråkrater tvekar om LSS

Assistans börja i ett ungdomsperspektiv

Välkommen till världspremiär av Rätt Spår Version 3. Se en trailer på www.rattspar.se och boka en egen visning av systemet med Andreas på 018-56 54 95

I behandlingsbranschen möter man hot och konflikter till vardags. Det är en krävande arbetsmiljö som exponerar personalen för olika former av stress. Breathworks är en mindfulnessbaserad självhjälpsmetod för att hantera och förebygga stress. Metoden utvecklar närvaro i nuet och förmågan att göra medvetna val istället för att instinktivt reagera på omvärlden – en viktig kompetens i behandlingsarbetet.

Vi ser till när du att du får hjälp kontaktar med din hittar vi oss. Om placering ett nytt oavsett alternativ en placering inte fung . Kontakta erar, Läs mer vår placerings jour, på: frosu nda.se/ind tel: 020-22 80 00 ivid-och-fa milj

Vi kan Vår sak omsorg. | Frösu Nu bistår social erbjuder vi nda har mer än också individ 15 års tjänst säkrad erfarenhet vård och en i deras uppdr - och familj inom omsorg. ag att levere eomsorg ra en kvaliteoch ts-

MINDFULNESS - Fortbildning och friskvård för behandlingspersonal

• Resu

VI HJÄLP ER TILL - DYGNE T RUNT , ÅRET OM

VÄRLDE

tidning

FOTO: ERIK JOSJÖ

• Fami

• Hem

verksamh

60 kr

HUR PÅVERKAS DU AV ANDRAS KÄNSLOR?

Vi erbju

2-2012

Returadress: HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

3-2012 pris:

HVB&LSS Världen 1 - 2012

Vi erbju der problema barn, ungdomar behandlin tik stöd och bästa och vuxna med tjänster g genom ett heltä tänkbara vård social inom indiv och ckande id- och familjeomutbud av sorgen. der:

HVB&LSS Världen 2 - 2012

n 32012

HVB& LSS Världe

Returadress: HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

Med en annons i HVB&LSS Världen kan du vara säker på att nå rätt målgrupp! • HVB-

HVB&LSS HVB&LSS Posttidning B

Posttidning B

STÖD, OM OCH TR TANKE YG OAVSET GHET. T.

Familjehemsplacerade en bortglömd grupp

FOTO: JOHNNY FRANZÉN. BILD FRÅN TJUST BEHANDLINGSFAMILJER I VÄSTERVIK.

Returadress: Box 6910, HVB&LSS Världe 102 39 n Adressändrin Stockh g: adress@ olm hvblssvarlden. se

Vi är ett utbildningsföretag Vi ett Vi är är inom ett utbildningsföretag utbildningsföretag KBT och MI inom inom KBT KBT och och MI MI

Vårt nya kursutbud med start 2013 Vårt Vårt nya nya kursutbud kursutbud med med start start 2013 2013

• MI-coaching, att kamrathandleda kollegor •• MI-coaching, att att kamrathandleda kamrathandleda kollegor kollegor EnMI-coaching, fyradagars utbildning. En En fyradagars fyradagars utbildning. utbildning.

• MI i korta och vardagliga samtal •• MI ii korta och samtal kortautbildning. och vardagliga vardagliga samtal EnMI tredagars Målgrupp: boendestödjare, kontaktEn tredagars utbildning. Målgrupp: boendestödjare, En tredagars Målgrupp: boendestödjare, kontaktkontaktpersoner ochutbildning. avdelningspersonal m.fl. personer personer och och avdelningspersonal avdelningspersonal m.fl. m.fl. • MI vid våld i nära relationer - En fyradagars utbildning. •• MI MI vid vid våld våld ii nära nära relationer relationer -- En En fyradagars fyradagars utbildning. utbildning.

• Återfallsprevention utifrån KBT med nya färdighets•• Återfallsprevention utifrån KBT nya färdighetsÅterfallsprevention utifrån KBT med med färdighetstränande inslag, medveten närvaro och nya känsloskola. tränande inslag, medveten närvaro och känsloskola. tränande inslag, medveten närvaro och känsloskola. En fyradagars utbildning. Lärare: Peter Wirbing.

En En fyradagars fyradagars utbildning. utbildning. Lärare: Lärare: Peter Peter Wirbing. Wirbing. För mer information, maila liria.ortiz@gmail.com. För mer information, maila liria.ortiz@gmail.com. För information, maila liria.ortiz@gmail.com. Liriamer Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut, lärare och handLiria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut, Liria psykolog,(MINT). leg psykoterapeut, lärare lärare och och handhandledareOrtiz, i KBT,legMI-lärare ledare i KBT, MI-lärare (MINT). ledare i KBT, MI-lärare (MINT).

www.tillkunskap.com www.tillkunskap.com www.tillkunskap.com

En plats där familjer får möjlighet att tillfriskna från sitt dysfunktionella levnadssätt. Vi har nu utökat kompetensen i vår personalgrupp med 2 psykologer samt psykiatriskjuksköterska. Vi utför utredningar åt socialtjänsten. Hemsida: www.humlanshvb.com

HELA INDIVIDEN - HELA VÄGEN Ett HVB med integrerad psykiatrisk behandling för klienter med komplexa vårdbehov

www.krehab.se Telefon Kontor: 026-820 60 Verksamhet: 026-722 90 Förfrågning: 073 059 90 80

Gör som 10 000 andra! Börja använda Aiai du också! ”Aiai är en webbbaserad Internettjänst framtagen för att möta kundens, Socialstyrelsens och Försäkringskassans, behov och krav avseende en effektiv och säker administration av personlig assistans”. Försäkringskassan Schemat tar hänsyn till gällande kollektivavtal/ATL samt skapar automatiskt tidrapport med elektronisk signatur - och många fler användbara funktioner...

Kontakta vår Kundtjänst så berättar vi mer, 031-701 00 41 • info@aiai.se • www.aiai.se

Missa inte nästa nummer av

4 &LSS 2012

HVB

världen

För dig som arbetar inom vård, omsorg och behandling

Bruk eller missbruk. När blir det missbruk, och vad är egentligen ett beroende. Det kommer vi att reda ut i nästa nummer. Spel, läkemedel, dopning, sex, alkohol, narkotika. Åtminstone en av dem är kriminaliserad; bruket av narkotika. När blir bruket ett missbruk? Spel, är det ett missbruk? Kanske inte, det finns en oberoende förening som heter Spelberoendes Riksförbund. Sexmissbruk är heller inte rätt om forskarna får bestämma; även det är snarare att likna vid beroende. Frågorna är många inom området missbruk. Det är inte bara vetenskapligt inflammerat utan också politiskt brännbart. Gerhard Larsson visade i sin utredning att missbruket kostar 150 miljarder kronor per år. Och varför har regeringen gjort utredningen till en hyllvärmare? Vi försöker närma oss missbruket på flera nivåer. Vi intervjuar en i dag torr missbrukare. Vidare träffar vi forskare, behandlare med flera. Johan Edman, missbruksforskare vid Stockholms universitet, skriver en krönika om missbrukarvården som politiskt slagfält. I nästa nummer kommer vi äntligen att rannsaka betydelsen av lagens ”grundläggande behov” jämte socialtjänstens ambition om ”skälig nivå” inom LSS-området. Denna tvistefråga ställer till besvär för såväl brukare som assistansanordnare. Denna gång reser vi till Malmö för att besöka ett HVB-hem. Här finns Ungplan Målet. Det började 1998 med tre rutinerade socialsekreterare som ville jobba med ungdomar på ett annat sätt. Nu är verksamheten utvidgad till Ungplan Ensamkommande. Vidare rapporterar vi från Socialchefsdagarna respektive Mångfald och företagande, en konferens med sikte på personer med funktionsnedsättning.

Foto: åke reichard

Nästa nummer av HVB&LSS Världen utkommer v. 47 (november 2012).

Vill du synas i tidningen? Med en annons i HVB&LSS Världen kan du vara säker på att nå rätt målgrupp! Kontakta Susanne Backman, 08-459 24 11 eller Anne Persson, 08-459 24 03.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012

R EC O M M E N D E D

Har du ADHD? Vill du veta mer om Asperger?

Eller träffa andra med Tourette?

Plats för anknytning.

www.cean.se

Posttidning B HVB&LSS Världen 3 - 2012

Returadress: HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

STÖD, OMTANKE OCH TRYGGHET. OAVSETT.

& LSS HVB VÄRLDEN

3-2012

pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

NY g

tidnin

Ängeln Elise är

• Övriga tjänster: frosunda.se/individ-och-familj

VI HJÄLPER TILL - DYGNET RUNT, ÅRET OM. Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ.

frösunda. omsorg för högsta livskvalitet. oavsett.

på Malmskillnadsgatan Hur god är Gode man?

Omtanken ﬁnns i Dalarna FOTO: BJÖRN LENNESTIG

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Kontakta vår placeringsjour, tel: 020-22 80 00 Läs mer på: frosunda.se/individ-och-familj

Snabbmatskedja ett föredöme Komplexa råd vid sexresa Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Vi samarbetar med Svenska Vård

se sid 25

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter