HVB&LSS Världen nr4 - 2012

Page 1

Posttidning B HVB&LSS Världen 4 - 2012

Returadress: HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

STÖD, OMTANKE OCH TRYGGHET. OAVSETT.

& LSS HVB VÄRLDEN

pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Psykiatriskt vårdmissbruk LSS - en rättighetslag Impulsstyrda spelare får spel Läkemedel inte alltid rätt medicin

Vi erbjuder stöd och bästa tänkbara vård och behandling till barn, ungdomar och vuxna med social problematik, genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ- och familjeomsorgen. Vi erbjuder: • HVB-verksamhet • Familjehem

NY g

• Hem för ensamkommande flyktingbarn • Resurspersonsboende

tidnin

• Övriga tjänster: frosunda.se/individ-och-familj

VI HJÄLPER TILL - DYGNET RUNT, ÅRET OM.

frösunda. omsorg för högsta livskvalitet. oavsett.

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Kontakta vår placeringsjour, tel: 020-22 80 00 Läs mer på: frosunda.se/individ-och-familj

FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Vi samarbetar med Svenska Vård

Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ.

Vi kan Vår sak | Frösunda har mer än 15 års erfarenhet inom omsorg. Nu erbjuder vi också individ- och familjeomsorg och bistår socialtjänsten i deras uppdrag att leverera en kvalitetssäkrad vård och omsorg.

4-2012

Camillas arv - föräldrarnas missbruk Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

R EC O M M E N D E D

Barns åsikter väger ofta lätt i vuxenvärlden.

Plats för anknytning.

Men 80 000 vuxna som för deras talan väger blytungt! Barn är duktiga på att prata för sin egen sak men de behöver bundsförvanter. Både här hemma och i resten av världen. Vuxna som står på deras sida och kämpar för att barns rättig­ heter ska bli tillgodosedda. Annars är det lätt hänt att deras behov prioriteras bort när beslut fattas och pengar fördelas i maktens korridorer. Idag är vi drygt 80 000 medlemmar i Rädda Barnen. Vill du också vara med kostar det 200 kr/år. Ju fler vi blir, desto tyngre väger vår gemensamma röst.

Bli medlem på

Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi räddabarnen.se mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man själv, men aldrig ensam, man går i skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man samtalar, men aldrig i förhörsform. Det handlar om att skapa tillit och egenvärde i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper ungdomar och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.

www.cean.se

HVB_Medlemsannons_helsida.indd 1

2012-11-06 13:10

R EC O M M E N D E D

¡ ǡ Ú ¡ Ǥ ¤ ¡ ¤ Ú ¤ Ú Ǥ ¡ Ú ¡ ¤ Ǥ ¡ ǡ ǡ ¤ ǡ Ú ¤ ǡ Ú Ú Ǥ ¡ Ǥ ¤ ¡ ¡ ¤ Ǥ ¡ Ú ǡ ¡ ¡ Ǥ

Ǥ Ǥ

ASPERGER-AUTISM-ADHD LSS-boende (Mälardalen samt Göteborg) Daglig verksamhet (Mälardalen samt Göteborg) Samtalsterapi Psykoterapeutmottagning Nytt LSS boende utanför Göteborg 2012 Psykologmottagning Handledning Våra verksamheter finns i Mälardalen samt Göteborgsområdet. Vi tar emot individer med neuropsykiatriska funktionshinder, beteendeproblem och begåvningshandikapp. För närvarande har vi lediga platser! För ytterligare information eller vid intresse av placering är du välkommen att kontakta VD Christofer Markén. KBT Struktur Christofer Markén 0708-801650 c.marken@kbtstruktur.se www.kbtstruktur.se

,QQHKnOO ¾0LVVEUXNDUYnUGHQ VND DYLGHRORJLVHUDV PHG KMlOS DY HYLGHQV EDVHUDGH PHWRGHU -DJ WURU LQWH DWW GHWWD OnWHU VLJ J|UDV ¾ Läs krÜnikan pü sidan 16 av Johan Edman, docent i historia och forskare vid Stockholms universitet.

Tema: Missbruk – alkoholens kostnader 60 miljarder

Camilla Kuylenstierna blev torr av tolvstegsmetoden

Spelberoende behandlas med KBT och MI

Dagens �spelmani� blir �beroende� vüren 2013 enligt DSM-handboken

PsykvĂĽrden en maktstruktur fĂśr personalen

Avhandling kan bidra till humanisering av psykiatrisk vĂĽrd

Sex som självskadebeteende FÜrfattaren Caroline Bergvall har ett nätverk om självskadesex

Missbrukad missbruksutredning?

Missbrukare dÜr i väntan pü angelägen reform

LSS – en tvingande rättighetslag

Organisationer och Socialstyrelsen mĂĽste ĂĽtererĂśvra LSS

Annorlunda behandlingshem RÜrmokare i MalmÜ anställde Muhamed

/lV GHVVXWRP RP

• Ă–ver hela landet addrade marschaller fĂśr narkotikans offer, sid 22 • Läkaren och seglaren Roger Nilsson om sitt relationsmissbruk, sid 28 • Tveksamt seriĂśsa läkare skriver ut läkemedel, sid 37 • Behandla fĂśrst hälsan, sedan missbruket visar ny studie om intagna kvinnor, sid 42

1U

+9% /66 9b5/'(1

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm BesĂśksadress: Hagagatan 25 B, Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, FalkĂśping GraďŹ sk form: Helena WikstrĂśm Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: BjĂśrn Lennestig, chefredaktĂśr, bjorn@hvblssvarlden.se Susanne Backman, Joel Stockman, Johan Edman. Annonsbokning: Susanne Backman, 08-459 24 11, susanne.backman@compro.se Anne Persson, 08-459 24 03, anne.persson@compro.se Annonsmaterial: Marie Byh, 08-459 24 17, trafďŹ c@hvblssvarlden.se

Š 2012 Compro Media AB ISSN 2001-2713 Ă…sikter framfĂśrda i denna tidning delas inte nĂśdvändigtvis av redaktionen. FĂśr ej beställt inskickat material frĂĽnsäger vi oss allt ansvar.

Ny tidning frĂĽn KYEJXLGHQ VH & +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

OVVJXLGHQ VH

/HGDUH %M|UQ /HQQHVWLJ &KHIUHGDNW|U

+9% & /66 9lUOGHQ – ettåring på egna ben Årets sista nummer är en faktaspäckad tidning om missbruk. I nio artiklar speglar vi på olika sätt missbruk och beroende. Det handlar bland annat om alkohol, narkotika, läkemedel, spel och sex samt en krönika om missbrukarvården som politiskt slagfält. Möt Camilla som ”ärvde” sina föräldrars alkoholmissbruk. Vändningen kom när hon var 38. Sedan sju år är hon nykter. Hon har återgått till sitt gamla yrke, och fått ett nytt; nu missionerar hon om vården för missbrukare. Missbruk är både vetenskapligt inflammerat och politiskt brännbart. Gerhard Larsson visade i sin utredning att missbruket kostar 150 miljarder kronor per år. Regeringen har ännu inte kommit med några remisser. Skälet är att utredningen tvingas till en straffrunda på socialdepartementet. Vi reder ut läget om hyllvärmaren på Rosenbad. Dock torde detta nummers ”kioskvältare” bli Per Enarssons avhandling. Den blottlägger en regelstyrd psykvård där personal kränker patienter utsatta för det ”personalgemensamma förhållningssättet”. Vårdare ”straffar” patienterna. Bland annat rör det sig om att personalen vägrar tala med brukaren eller lämna den i social isolering, stundom över lång tid. De medarbetare som pratar sig samman är de som har mest makt på arbetsplatsen. Deras tolkning gäller. Detta är en bild av Sverige av i dag, men det känns som vore jag förflyttad mer än trettio år tillbaka i tiden, till filmen Gökboet. Ungefär samtidigt bidrog franske filosofen Michel Foucault med viktiga texter om såväl egenmakt som brukarmakt och delaktighet i vid mening. Emellertid talar mycket för att det ”personalgemensamma förhållningssättet” är ett hack i tiden och en utdöende dront. Omsorgen är till för brukaren, inte tvärtom. Brukarorganisationer och massmedier får alltfler nödrop om minskad eller indragen personlig assistans. Assistansföretagen lägger ut stora summor för att stötta sina brukare med juristhjälp. Därför har vi rådfrågat en av landets mest sakkunniga inom LSS-området forskaren Barbro Lewin. Barbro Lewin hävdar att personer som får insatser enligt LSS har laglig rätt att förvänta sig att det ska leda till ”goda levnadsvillkor”. Socialtjänstlagens svagare ambition om ”skälig levnadsnivå” gäller inom äldreomsorgen. LSS-reformen är en tvingande rättighetslag. Statens avsikt är att inskränka det kommunala självstyret för att prioritera dem med funktionsnedsättningar. Om behov finns måste resurser fram. Den här gruppen personer har rätt till högkvalitativa insatser eftersom de har sitt funktionshinder hela livet. Barbro Lewin anser att det råder en rikspolitisk underlåtenhet att garantera medborgare med omfattande funktionsnedsättning de goda levnadsvillkor som de har laglig rätt till.

Redaktionen tar gärna emot tips på reportage. Mejla artikelförslag till bjorn@hvblssvarlden.se HVB & LSS Världen samarbetar med Svenska Vård.

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter +9% /66 9b5/'(1 15 ²

^LIIHZLYH[ ILOHUKSPUNZZ[€K ¶ H] VJO M€Y ]rYKHYL 0; Z[€KL[ ZVT ]p_LY TLK ]LYRZHTOL[LU

9PUN VJO IVRH LU KLTV LSSLY ILZ€R ^^^ YH[[ZWHY ZL

$OOWI|U IXOO

² EOHY DQVYDUVIXOO Hon var den framgĂĽngsrika varumärkeschefen. Hon var ocksĂĽ den som mĂĽste ledas hem efter fĂśretagsfesterna. Ju mer hon drack, desto mer var hon tvungen att prestera. Idag är Camilla Kuylenstierna nykter. TEXT: SUSANNE BACKMAN FOTO: BJĂ–RN LENNESTIG

Lärare, grannar, polis och socialtjänst bĂĽde sĂĽg, kände till och kunde lukta sig till Camillas eländiga barndom i tiovĂĽningshuset i Nacka. Hennes smarta, roliga och sociala fĂśräldrar var grava alkoholister. Pappan var besĂśkschef pĂĽ Atlas Copco, mamman var hemmafru. Camilla gick i Carlssons privatskola, sattes i fosterhem, gĂśmde sig i garderoben dĂĽ mamman drog hem sina parkbänksvänner fĂśr att supa. – Alkoholism är en ärftlig familjesjukdom. Den drabbar hela familjer, arbetsplatser, kompisgäng, säger Camilla, som skrivit boken â€?Ansvarsfullâ€?, där hon berättar om sin resa med alkoholen som ständig fĂśljeslagare och vägen till ett självständigare liv.

Tuffa tonĂĽr fĂśr Camilla Varvat med journalanteckningar frĂĽn socialtjänsten kan läsaren fĂślja makarna Kuylenstiernas brĂĽkiga hemliv och Camillas levnadsĂśde genom skolan, fĂśretagsvärlden, Stockholms, New Yorks och Los Angeles inneklubbar, toppjobb och utlandskarriär. Hennes mor var gravt nedgĂĽngen, trots mĂĽnga vistelser pĂĽ behandlingshem. Hon avled av sängrĂśkning i en lägenhet i Fittja som socialen bistĂĽtt med. Den lilla familjen bestod nu av Camilla och pappan, som även han gled in i hĂĽrt missbruk. Camilla utbildade sig till marknadsekonom med internationell inriktning. Hon bosatte sig i en tvĂĽa pĂĽ Ă–stermalm och fick toppjobb. Festerna avlĂśste varandra.

Ă…ratal av smygsupande Camilla lärde sig att under lĂĽnga utlandsvistelser skickligt manĂśvrera drickandet; hon plundrade aldrig hotellets minibar, hon tog alla spritnotor i baren pĂĽ sitt eget kontokort, inte pĂĽ fĂśretaget. PĂĽ sĂĽ vis kunde hon skjuta upp upptäckten fĂśr kollegorna. Hon vet idag att hennes kollegor pĂĽ Swedish Match kände till beroendet. Camilla var par-

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Harm reduction inte bara harmlöst Harm reduction är en strategi för att minska skador inom folkhälsan. Missbrukarvården använder den för alkoholister som sedan länge fått antabus för att minska drickandet, vilket kan fungera som inkörsport till ett nyktert liv. Dock är harm reduction särskilt kontroversiell vid behandlingen av narkotikamissbruk. Här kan ingå metadon- och subutexbehandling samt sprutbyte. Sannolikt införs inte injiceringsrum och heroinutdelning i Sverige. Ansvariga statsrådet Maria Larsson anser att legaliseringsivrare av narkotika har ”kidnappat” begreppet. Svenska Brukarföreningen är positiv till harm reduction.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

OIZ

ITIV\MKSVQV L[VqUVL[ RW]ZV

6IKSI JIZVI^sZ ! ! LMV LMKMUJMZ

ZVI T PMZZ 3]aTMV[\QM \QT Z \M W\ , SI QK Æ ̉ \ZMsZQO Z LWS]UMV\MZI ÂşgZMVLM\ Z Z MV sZ 5WLMZV PI I ZV \QM V[ TM ]a s̉ sZ WKP NZ] 3 Q[[JZ]SM\ PIZ X ZI sZ \QTTJISI 5 M Æ IV ML [ U TM UISIZVI[ LM ITSWPWTXZWJ \ N Z [S \[MTV I^ ZM ^I V[ LI ^] P] Z WKP \MZ LWKS QVOI Os\\ Q KQZSI \QW s ZV +IUQTTI N ZM LM NI s \ X OI TM PI V [ JIZV \aKS[ \QL^Q TQ^[N ZQVO .TQKSI ILM I^ UWLMZV[ IS Z[ ZW N WZ MV IL VL Xs^Q[JIZI [S JIZVI^sZL[VqU PqVLMZ\IOMV I^ WU Q\ I IZ ^ O\ TTQ X PIZ \QTTNq UMVQVO s LM\\ SIZ\I\ Q XW[Q\Q^ WK KP M IL MZ W̉ IO TS . ZqTLZIZVI ZM qSIZM N Z [QVI I QVO[\QLMV [ S\ T LV ZM ]\ Z LM \ \I ]V Z JM IUIZ 5WLMZV PI M\\ XW[Q\Q^\ [q\\ [ s X IZ P VI IZ LZ ̉ qT IOMT[MZ ^QL PMU PWTXZWJTMU . Z VQVO[\QLMV 1IS\\ ML \Z ] MZ VL ] Xs MV Z UML ]\ZMLIZ M ]\\ITIVLMV \aLM ^ W^IV ZMLW^Q[IL I MZ \[ [I ]\ [T P I[ SZI^ Xs LMU JM[ S WK W\[^IZIZ +IUQTT U qT ^ \Âş IT U WZ I\\ N ZqTLZIZVI ÂşV [WU N ZqTLZIZÂş

gusti 2005 hade hon i fyllan skickat tvĂĽ helt obegripliga sms till en man i USA, som hon var intresserad av. Nu var botten nĂĽdd och goda rĂĽd dyra. – Jag jobbade pĂĽ mĂĽndagen. Sen gick jag pĂĽ mitt fĂśrsta tolvstegsmĂśte där jag bestämde mig fĂśr att gĂĽ 90/90, vilket innebär 90 mĂśten pĂĽ 90 dagar. Jag var 38 ĂĽr, hade supit pĂĽ mig ett brĂĽck pĂĽ magmunnen, var mager sĂĽ knotorna stack ut och helt slutkĂśrd.

Det nya livet Idag, sju ĂĽr senare driver Camilla tvĂĽ egna fĂśretag, ett inom strategisk marknadsfĂśring och ett som Invitational Interventionist, en metod att engagera alkoholistens hela nätverk fĂśr att fĂĽ in den beroende i behandling. FĂśrutom boken â€?Ansvarsfullâ€? fĂśreläser hon och medverkar i radio och TV. 2012 fick hon Veckans Affärers pris â€?Ă…rets Ă–gonĂśppnareâ€? pĂĽ deras gala fĂśr Sveriges mäktigaste kvinnor. Hon har en sambo sedan tvĂĽ ĂĽr och har kvar sin tvĂĽa pĂĽ Ă–stermalm. DrĂśmmen är att ha en liten Ăśvernattningslägenhet i stan och ett hus pĂĽ landet. Camilla har inte själv barn, men ser till barnens bästa. Idag finns det cirka 385 000 till 400 000 barn som växer upp i alkoholisthem.

â€?När mina vänner blev 30 bĂśrjade den ena efter den andra att droppa av, skaffa man och barn. Kvar stod jag, som var van att festa hej vilt.â€? tytjejen som spĂĽrade ur pĂĽ festerna, spydde och grät. – Men när jag konfronterades av tvĂĽ kvinnliga chefer fĂśrsta gĂĽngen, var jag listig och strategisk. Jag ljĂśg dem rätt upp i ansiktet och sa; ’JodĂĽ, jag har problem och jag är sĂĽĂĽ tacksam fĂśr den hjälp ni kan erbjuda mig’. Sen fortsatte jag dricka. Den lilla djävulen i mig skrattade gott, dĂĽ de kvinnliga cheferna suckade av lättnad.

ResultatlĂśs behandling Dock sattes Camilla under utredning. Tio omgĂĽngar med en alkoholutredare blev tre. Utredaren manipulerades tro att Camilla verkligen hade slutat dricka. Camilla skĂśtte eftervĂĽrden pĂĽ samma sluga sätt. – Jag kĂśpte med mig tvĂĽ stora latte varje gĂĽng jag gick till eftervĂĽrdsterapeuten. Tror du hon märkte att jag stank bakfylla, när hon satt med en ĂĽngande latte under näsan? Det är sĂĽ vi alkoholister fungerar. Vi är mycket manipulativa, säger hon med kraft.

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

– MĂĽnga fĂśretag saknar kompetens att ta hand om och genomskĂĽda alkoholister och andra beroende, menar Camilla. DĂĽliga och vĂĽldsamma relationer, medberoende och uppbrott präglade Camillas liv under ĂĽren pĂĽ flykt genom affärslivet här i Sverige och utomlands. Hon dränkte sorgen genom att dricka, men utĂĽt sett ville hon ses som en glad person. Hon tog stora risker. – När mina vänner blev 30 bĂśrjade den ena efter den andra att droppa av, skaffa man och barn. Kvar stod jag, som var van att festa hej vilt.

Vändningen I boken framgür tydligt hur Camillas drickande pü jobbet eskalerade. Hennes tidigare kollegor vittnar om svek och skandaler. Partypinglan glÜmde jackor och väskor pü krogen, luktade alkohol under affärsmÜten och spydde i en hink ensam hemma pü helgerna. När Camilla vaknade sÜndagen den 28 au-

– Det är bland annat fĂśr deras skull jag skrivit boken. Camilla arbetar fĂśr att minska den harm-reduction-politik (se faktaruta) som en del alkoholläkare och politiker arbetar med i Sverige.

Fullständig avhĂĽllsamhet Att bota ett beroende med ett annat fungerar inte. Detta har man bland annat insett i USA sedan ĂĽrtionden tillbaka, anser hon. Camilla som utbildat sig i USA och arbetar med deras forskare, läkare och behandlingsexperter är Ăśvertygad. – Ă„r du alkoholist eller beroende av annat slag sĂĽ är det ’all or nothing’ som gäller. NĂĽgra vita veckor, att dricka mindre eller enbart fĂśrlita sig pĂĽ läkemedel fungerar tyvärr inte. Du kan aldrig lära dig att ’dricka fint’, dricka bättre viner eller ta en Ăśl lite dĂĽ och dĂĽ. – Men ett liv utan alkohol fungerar alldeles utmärkt! Q

+lOVDQ Sn VSHO

I|U VSHOEHURHQGH Spelberoende drabbar ofta unga män. Inte sällan missbrukar en del av dem även alkohol och droger. Ännu fler av dem har en psykiatrisk diagnos. Och i bakgrunden finns ofta en förtvivlad anhörig. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Spelreklamen vid stora fotbollsmästerskap och olympiska spel är svåra frestelser för dem som är spelberoende. Förutom vadslagning finns andra beroendeframkallande spel, som olika slags spelautomater, till exempel Vegas och pokermaskiner samt de i Sverige illegala spelautomaterna. Vidare lockar nätkasino och andra nätspel 24 timmar om dygnet. Det statliga bolaget Svenska Spel är en betydande aktör inom området.

samhället i stort är också överrepresenterade. – Min kliniska erfarenhet är att människor med väldigt olika bakgrund och förutsättningar i livet kan bli beroende av spel om pengar. Det rör sig om allt från uteliggare till högavlönade tjänstemän, unga grabbar och gamla tanter, människor från olika länder och kulturer, säger Henrik Josephson. Han tror att vissa spelar för spänningen och pengarna, andra för att slippa tristess och oro. Ingen går säker som börjar lägga tid och pengar på spel som egentligen borde gå till andra saker. – Kanske spelar de i hopp om att en storvinst skulle kunna erbjuda en genväg till att bli etablerade i samhället, åtminstone kan de ju våga drömma om det under tiden som går mellan insats och förlust.

ekonomin. Ibland förlorar man både jobb, bostad och det sociala nätverket. Men det finns också andra problem. – Ofta är det en försämrad relation med sin partner, föräldrar eller andra närstående som i efterhand gör mest ont. Det kan vara svårare att reparera relationsproblem och ett skadat förtroende än att komma till rätta med sin sargade ekonomi. Henrik Josephson påpekar att behandling av spelberoende har en hel del gemensamt med behandling av alkohol och narkotika. De validerade behandlingsmetoderna Motiverande samtal, MI, och kognitiv beteendeterapi, KBT, har hittills visat sig vara bäst för behandling av spelberoende. Q

Svåra relationsproblem Spelberoendet kan självfallet dränera den egna

”Det kan vara svårare att reparera relationsproblem och ett skadat förtroende än att komma till rätta med sin sargade ekonomi.” Spel där tiden mellan insats och vinst är kort är särskilt starkt förknippade med spelberoende. Ett överdrivet spelande som leder till alvarliga negativa konsekvenser räknas som en psykiatrisk diagnos, enligt den amerikanska DSM-handboken. I nuvarande utgåva, DSM4, kallas detta tillstånd ”spelmani” och räknas som en impulskontrollstörning. I DSM-5, som kommer till våren 2013, har man föreslagit att spelmani i stället ska räknas som ett beroende.

Olika riskgrupper Henrik Josephson är väl förtrogen med spelberoende ungdomar. Han är doktorand och legitimerad psykolog, och han arbetar vid Centrum för psykiatriforskning, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. För honom tycks det inte råda någon tvekan om att högriskgruppen är unga vuxna män som spelar mycket och ofta får problem. Personer som hamnat utanför arbetsmarknaden och

Henrik Josephson forskar om spelberoende. Han anser att behandlingen av spelberoende, alkohol och narkotika har mycket gemensamt.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Spelfakta I dag spelar 70 procent av alla svenskar om pengar. 2,3 procent av alla landets medborgare klassas som spelberoende eller problemspelare. I åldersgruppen 16-24 år är 9,3 procent spelberoende, en fördubbling på 15 år. I gruppen kvinnor 45-74 år har spelproblem dubblats. Henrik Josephson har givit ut en självhjälpsskrift Första hjälpen vid spelproblem. Den vänder sig till personer som vill ha hjälp att minska sitt spelande, och till anhöriga som vill stötta någon som har problem med pengaspel. Spelberoende är ett psykiatriskt tillstånd som diagnostiskt kan komma att jämställas med substansberoende. I så fall skulle spelberoende kunna få i laglig mening rätt till vård. Socialstyrelsen utreder frågan, och myndigheten förväntas komma med besked 2013. Om spelberoende klassas som en beroendesjukdom är det att jämföra med vården för alkoholism och narkotika.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

5lWWVRVlNHU YnUG för spelberoende Spelberoende ingår inte i Socialtjänstlagen. Det medför att en del kommuner ger avslag för behandling, andra inte. Det är rättsosäkert tycker Inger Lundberg, föreståndare på behandlingshemmet Game Over.

Inger Lundberg

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Enligt HVB-guiden finns ett fyrtiotal behandlingshem som tar sig an spelberoende. Dock finns det endast ett par boenden som enbart ägnar sig åt behandling för spelberoende, dels Game Over i Linköping, dels Kolmårdens Behandlingshem, en mil från Norrköping. Game Over ger behandling med KBT för dataspelsberoende och pengaspelare, medan Kolmården riktar in sig på spel om pengar och köpberoende. Landets övriga HVB erbjuder vanligen tolvstegsmetoden. En del kan blanda klienter med olika beroenden, vilket kanske

hemmet Game Over sa hon: – Det är viktigt att sprida mer förståelse och kunskap för kommuner och landsting om det relativt nya problemområdet dataspelsberoende. Inger Lundberg, föreståndare på Game Over, tycker att intresset från Stockholms läns landsting var oväntat och uppskattat eftersom spelberoende normalt är en kommunal fråga.

Nytt ljus på SoL inte alltid är lämpligt. Men behovet av vård för spelberoende är i ökande. Och möjligen är en ändring på gång.

Fler HVB behövs Missbruksutredaren Gerhard Larsson efterlyser fler behandlingshem som tar sig an spelberoende. Samma tankegång har Filippa Reinfeldt, hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholm. Vid sitt besök hos behandlings-

Hon pekar också på att när landets största landsting uppmärksammar spelberoende kan det även betyda att beroendeområdet kommer att betraktas som sjukdom och därmed stå under tillsyn av Socialstyrelsen. – Spelberoende har varit styvmoderligt behandlat. En del kommuner ger bidrag, andra inte. Det är inte rättssäkert att man får vård, eller inte får vård, utifrån vilken kommun klienten bor i, säger Inger Lundberg. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

9L YHW DWW DOOD NDQ OlUD Q\WW XWYHFNODV RFK Pn EUD )|U GLJ VRP DQYlQGHU WHFNHQVSUnN HOOHU DOWHUQDWLYD NRPPXQLNDWLRQVlWW lU 0R *nUGV YHUNVDPKHWHU EDUD HWW VDPWDO ERUW 9DU L ODQGHW GX lQ ERUW VND GX YHWD DWW YL DOOWLG J|U YnUW ElVWD I|U DWW GX VND NlQQD GLJ Q|MG PHG YnUD WMlQVWHU +RV RVV ÂżQQHU GX JHPHQVNDS NXQVNDS RFK P|MOLJKHWHUQD WLOO HQ YHUNOLJ XWYHFNOLQJ JHQRP KHOD OLYHW 2DYVHWW RP GX lU LQWUHVVHUDG DY ERHQGH LQRP YnU /66 HOOHU +9% YHUNVDPKHW YLOO OlVD Sn J\PQDVLHVlUVNRODQ HOOHU NDQVNH VWXGHUD Sn YnU IRONK|JVNROD Vn lU YL |YHUW\JDQGH RP DWW GHW lU KHOKHWHQ DOOW GHW VRP HWW OLY LQQHKnOOHU VRP lU YLNWLJ 9L HIWHUVWUlYDU DOOWLG DWW DQSDVVD YHUNVDPKHWHQ Vn DWW GHQ SDVVDU MXVW GLQ EHKRY 9LOO GX YHWD PHU RP RVV lU GX DOOWLG YDUPW YlONRPPHQ DWW NRQWDND RVV YHP GX lQ lU RFK YDU GX lQ ERU LQIR#PRJDUG VH _ ZZZ PRJDUG VH _

INOM erbjuder HVB inom alla omrĂĽden INOM Innovativ Omsorg är en vĂĽrdkoncern som verkar i Sverige och Norden. Vi erbjuder kvaliďŹ cerad specialistvĂĽrd inom psykiatri och psykosocialt fĂśrändringsarbete. VĂĽr vision är att skapa en ny, hĂśgre standard inom vĂĽrt omrĂĽde med er vĂĽrdmetoder och behandlingar som bygger pĂĽ vetenskaplig grund. INOM ďŹ nns i stora delar av Sverige och kan erbjuda HVB-platser fĂśr bĂĽde barn och vuxna inom omrĂĽden sĂĽsom Samsjuklighet, Specialistpsykiatri, Psykogeriatrik, LPT/LRV, Familj samt KBT. KvaliďŹ cerade utredningar med psykolog, specialpedagog, arbetsterapeut samt psykiatriker kan utfĂśras i mĂĽnga av de enheter INOM har att erbjuda, detta i ett brett spektrum av kvaliďŹ cerad psykiatrisk vĂĽrd och behandling.

Läs mer pü www.inom.com eller kontakta oss direkt pü 0771-10 10 50

.5g1,.$ Johan Edman Johan Edman är docent i historia vid Stockholms universitet. Han pekar på att den moderna vården är ett politiskt problem. Detta utvecklar han i nyutgivna boken Vård och ideologi (Boréa Bokförlag).

µ0LVVEUXNDUYnUGHQ VND DYLGHRORJLVHUDV PHG KMlOS DY HYLGHQVEDVHUDGH PHWRGHU -DJ WURU LQWH DWW GHWWD OnWHU VLJ J|UDV µ JAKTEN PÅ EN FUNGERANDE missbrukarvård tycks vara ett evighetsprojekt. Trots 100 år av samhälleligt organiserad missbrukarvård efterfrågas i Sverige fortfarande tydliggörande forskning och verksamma metoder. I Missbruksutredningen anar jag en strävan att föra upp vårdlösningen på säker mark, bortom de vårdideologiska stridigheter som har präglat missbrukarvården. Missbrukarvården ska avideologiseras med hjälp av evidensbaserade metoder. Jag tror inte att detta låter sig göras. Den svenska missbrukarvården har åtminstone sedan 1940-talet varit föremål för forskning på bred front och kontinuerlig metodförnyelse. Att höggradig alkohol- eller narkotikakonsumtion inte i större utsträckning går att åtgärda med vård har sällan diskuterats. Men för att få perspektiv på detta tror jag att missbruk måste börja diskuteras i politiska termer. JAG HAR UNDERSÖKT de politiska diskussionerna om nar-

kotikaproblemet och den byråkratiska hanteringen av narkomanvården under åren 1960–2000. Här ser man tydligt hur narkotikan och narkotikakonsumtionen ofta har varit underordnade problembeskrivningar med andra politiska syften. Oron för politiskt radikal ungdom, främmande religioner eller obegriplig musik har kunnat begripliggöras som ett narkotikaproblem. Från annat håll har narkotikaproblemet beskrivits i termer av kapitalistiskt klassförtryck, amerikanism och kulturell förflackning. Modernitet, urbanisering och industrialisering har också kritiserats i narkotikaproblemets namn. Högern har ropat på förstärkt polis medan vänstern har önskat krossa det kapitalistiska klassamhället; kristen kärlek och skattesänk-

ningar har på olika sätt motiverats som medel i kampen mot narkotikan. MEN DEN POLITISKA problembeskrivningen och den ideo-

logiska lösningen har inte gjort halt utanför de folkvaldas kammare. På behandlingshemmen och inom den styrande byråkratin har det än en gång tydliggjorts att narkotikaproblemet är ett ideologiskt problem. På samma sätt har behandlingshem motarbetats från byråkratiskt håll när de intagit ideologiskt tvivelaktiga positioner. Den verksamma metoden har varit svårfångad, men den har också spelat andrafiolen vid valet av vårdlösningar. Däremot har individualism, amerikanism och profitintresse länge motarbetas inom den ideologiska narkomanvården. De senaste årtiondena har också marknadslösningen tillkommit som en förment överideologisk faktor; den goda missbrukarvården är nu den som kan göra sig gällande på en vårdmarknad. MISSBRUK ÄR OCH KOMMER ATT FÖRBLI ett ideologiskt problem. Detta gäller i Sverige liksom i andra länder, oavsett vårdregim och oavsett diagnoskriterier. Frågan om vad som är problematiskt med alkohol och narkotika kan varken ställas eller besvaras utan att man samtidigt berör frågan om den goda medborgarens eller det goda samhällets kvaliteter. Detta ideologiska perspektiv är nödvändigt om man vill förstå missbrukets komplexa karaktär och varför det inte låter sig lösas med aldrig så kunskapsbaserad metodutveckling.

Fotnot: Krönikan finns också i en längre version på Nordens Välfärdscenter, webbplatsen popnad.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Framtid utan kaos? NÂ Z UqVVQ[SWZ [WU QVOMV ^QTT [M

>Q PRqTXMZ LQO [WU PIVLTqOOIZM Xs SWUU]VMV MTTMZ QVWU LMV X[aSQI\ZQ[SI ^sZLMV >Q SIV ^IZI M\\ SWUXTMUMV\ MTTMZ LM\ [\Â L VQ JMPÂ ^MZ NÂ Z I\\ Xs [QS\ S]VVI PRqTXI UqVVQ[SWZ \QTTJISI \QTT M\\ N]VOMZIVLM TQ^ Q [IUPqTTM\

Hur är det mÜjligt? 0qZ [MZ ^Q \QTT UqVVQ[SWZ [WU [IUPqTTM\ PMT[\ ^QTT JT]VLI N Z WKP PRqTXMZ LMU \QTT MV NZIU\QL ]\IV SIW[ >sZ\ IZJM\M ^Q[IZ I\\ ]\^MKSTQVO SIV [SM UW\ ITTI WLL[

inagĂĽrdsmodellenÂŽ ÂŒ ,IOTQO IS\Q^Q\M\ ÂŒ :MTI\QWVMZ [WKQIT \ZqVQVO ÂŒ =\^MKSTQVO I^ QV\ZM[[MV NWZ\JQTLVQVO ÂŒ <aLTQO [\Z]S\]Z LaOV[Za\U PqT[I ÂŒ 0 O XMZ[WVIT\q\PM\ ILMS^I\ UMLQKQVMZQVO ÂŒ ;XMKQITQ[\SWUXM\MV[ ÂŒ 4 XIVLM SWV\IS\ UML PMUSWUU]V IVP ZQOI

Unik tjänst fÜr handläggare ;VIZ\ TIV[MZIZ ^Q ^sZ VaI PMU[QLI LqZ L] WKS[s SWUUMZ I\\ PQ\ \I MV ]VQS \RqV[\ N Z I\\ ]XX[SI\\I WKP RqUN ZI SW[\VILMZ Q [IUJIVL UML [^sZI XTIKMZQVOIZ <RqV[\MV qZ \qVS\ [WU M\\ [\ L \QTT LQO [WU JMP ^MZ \I NZIU MV J]LOM\ MTTMZ MV SW[\VIL[]XX [SI\\VQVO N Z MV [^sZ XTIKMZQVO >QTT L] ^M\I UMZ' 5 \ W[[ Xs ;Q4 [MUQVIZQM\ Q l[\MZ[]VL WV[LIO LMV 6W^MUJMZ -TTMZ SWV\IS\I W[[ LQZMS\ [s JMZq\\IZ ^Q UMZ ___ QVIOIZLMV [M MTTMZ \MTMNWV" !

skola

miljĂś

unika lÜsningar fÜr hela människan boende Pü Mikaelgürden har en terapeutisk miljÜ vuxit fram fÜr barn som behÜver mer än tillfälliga punktinsatser. Vi har en lüng erfarenhet av att arbete med barn med särskilda behov. FÜr oss är det av stor betydelse att omgivning, den sociala miljÜn och de pedagogiska insatserna samverkar fÜr att ge barnet bästa mÜjliga chans till utveckling.

fritid

lärande

Vi skapar en trygg helhet där hela människan kan växa.

vi erbjuder en helhet med • Elevhem med tillstĂĽnd enligt bĂĽde LSS och HVB • FristĂĽende grundskola • FristĂĽende grundsärskola

lediga platser FÜr tillfället har vi mÜjlighet att ta emot nya elever till skolan och vüra boenden. HÜr av dig till oss med din früga!

telefon 08 551 500 68 e-post info@mikaelgarden.com adress Mikaelgürden, 153 91 Järna

läs mer pü mikaelgarden.com

3V\NYnUGHQ

² HQ PDNWVWUXNWXU I|U SHUVRQDOHQ

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Brukarmakt/Empowerment Brukarmakt kommer från engelska empowerment som står för såväl egenmakt som brukarmakt och delaktighet i vid mening. Det är ett begrepp med olika tolkningar beroende på betraktarens teoretiska hemvist. Det handlar ofta om makt och kontroll över den egna situationen. Forskare har studerat fenomenet i decennier, bland annat med viktiga bidrag från den franske filosofen Michel Foucault. Per Enarsson pekar i sin avhandling på att de som pratar sig samman om ett personalgemensamt förhållningssätt också är de som har mest makt; det vill säga inflytande över patienten, men även makt över kollegor, då det är deras tolkning av vården som gäller.

Handlar psykvården om vårdarens makt och patientens vanmakt? Per Enarsson anser det. Hans avhandling blottlägger en regelstyrd psykvård som kränker patienter utsatta för det ”personalgemensamma förhållningssättet”. TEXT OCH BILD: BJÖRN LENNESTIG

Vården i allmänhet och psykvården i synnerhet är till stor del en fråga om makt och maktutövning. Per Enarsson erkänner utan omsvep att hans avhandling slaktar heliga kor när han nu vänder upp och ner på etablerade arbetssätt inom psykvården. Den vetenskapliga studien pekar på en vård

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

som ibland ”straffar” patienterna genom att inte tala med brukaren eller lämna den i social isolering. En del känner sig rädda eller kränkta eller har skamkänslor när personalen blir besviken på patienten då denne inte lyckas leva upp till personalens förväntningar. – Ju längre vårdtid och ju mer nedsatt autonomi för patienten, desto större är risken för att bli utsatt av ett personalgemensamt förhållningssätt, säger Per Enarsson, som försvarade sin avhandling, Mellan frihet och trygghet – personalgemensamt förhållningssätt i psykiatrisk omvårdnad, vid Umeå universitet sommaren 2012.

Patienten i andra hand Per Enarsson förklarar vårdarnas beteende med att personalen vill att vården ska vara för-

utsägbar, kontrollerbar och trygg. Vårdarna tror att de gör detta för patientens skull, men avhandlingen och liknande studier pekar mot att personalen gör det för sin egen skull, inte för patienten. Per Enarsson är inte förvånad över slutsatserna i avhandlingen. Han har själv en gång tillhört de vårdare som tyckte det skulle vara ordning och reda. Tidigt i yrkeslivet var han mentalskötare, för att senare bli sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatri. I dag är han vård- och omsorgschef i Katrineholms kommun samt utreder evidensbaserad vård inom funktionshinderområdet för SKL. Som ung mentalskötare fick han lära sig att alla vårdare ska jobba på samma sätt – att bemöta patienten lika. Lärdomen var att detta gör patienten trygg. På forskarspråk kallar han det

för att ha ”ett personalgemensamt förhållningssätt”.

Psykvård lämpad för fältstudier Per Enarsson har studerat två gruppboenden för personer med svår psykisk ohälsa, samt intervjuat patienter och vårdare. Han valde psykiatrin som undersökningsfält därför att där finns många utsatta människor som vistas i en abnorm miljö. Det rör sig om personer som har svårt att hävda sin integritet gentemot omgivningen. Han finner att vårdarna ofta har pratat sig samman om ett likartat bemötande kring enskilda patienter som de haft svårt möta. De intervjuade vårdarna angav att patienten står i centrum, men studien visar att vårdarnas egna

karen. Det här är exempel på en händelse som ledde till konflikter i personalgruppen om vilka regler som skulle gälla för just den patienten. På ett gruppboende ville en brukare ha ytterkläder på sig inomhus – troligen för att det gav honom trygghet. Eftersom det utmanade personalens bild av hur man ska vara klädd beslutade vårdarna om ett gemensamt förhållningssätt som bestod i att låsa in brukarens ytterkläder. Per Enarsson berättar även om en patient som mådde dåligt, och därför vägrade att prata med personalen. Då beslöt vårdarna om ett gemensamt förhållningssätt som inbegrep att inte tala med patienten. Detta pågick ett halvår med följd att patienten blev helt isolerad och

nits många välutbildade medarbetare, ändå handlar historierna från vårdare och patienter i hög grad om att personalen har tolkningsföreträde i vården. Självfallet konstaterar Per Enarsson att det är problematiskt att möta patienter med svår ångest. Patienten kan vara krävande och behöver inte sällan mycket samtalstid. En slutsats i studien är att vårdpersonal bör öka medvetenheten om sina attityder i samband med ett personalgemensamt förhållningssätt. En annan konsekvens är att vårdpersonalen också behöver göra patienten delaktig i beslutsprocessen kring vården. Patient och brukarintervjuerna visar att vårdares skillnad i bemötandet får brukaren att må bättre. Patienten vill bli sedd, förstådd och

”Vården är tvungen att ha rutiner, men det är skillnad på om rutinerna och ramarna är till för sin egen skull eller om de är till för patientens skull.” behov av trygghet och förutsägbarhet i vardagen ligger bakom mycket av bemötandet. Vårdarna hade särskilt svårt när de upplevde att de inte fick vara i fred för brukaren. Brukarna, å sin sida, berättade att de kände sig kritiserade och kränkta av vårdarna när ett personalgemensamt förhållningssätt användes mot dem. Det upplevdes som en begränsning i deras liv. Att varken få gå ut själv eller inte få välja kläder kunde vara restriktioner. Särskilt svår var upplevelsen att bli kritiserad om man inte kunde leva upp till vårdarnas förväntningar.

Effektiv utfrysning Per Enarsson berättar en episod om patienten som ville ha smörgås med leverpastej på annan tid än när kaffevagnen kördes fram på kvällen. Ett par personal tyckte att patienten utmanade de rutiner och den ordning som de ansåg skulle gälla på avdelningen. Nästa kväll satt en lapp på kylskåpet att brukaren inte ska ha någon smörgås på annan tid. – Det är till synes banalt, men viktigt för bru-

upplevde sig traumatiserad av vårdarnas förhållningssätt. I samband med föreläsningar möter Per Enarsson vårdarnas reaktioner på slutsatserna i hans forskning. En del personal anser att det är ett angeläget ämne, medan andra säger att det inte rör dem. Personal kan känna sig provocerade och undra varför de blir klandrade och varför ska brukaren alltid ha rätt? Per Enarsson ser en polarisering mellan de vårdare som har ett tydligt patientfokus, och de vårdare som har fokus på kollegor och gott samarbete i personalgruppen. Vården är tvungen att ha rutiner, men det är skillnad på om rutinerna och ramarna är till för sin egen skull eller om de är till för patientens skull. Det är detta man måste pröva i varje enskilt fall, resonerar han.

Dokumenterad etisk hållning

känna trygghet. Vårdaren ska vara mänsklig och genuin; en medmänniska.

Vårda patientrelationen Per Enarssons förhoppning är att avhandlingen kan bidra till ökad humanisering av psykiatrisk omvårdnad. Han summerar: – Såväl handledning som att prata om etiska värderingar är kanske de viktigaste förebyggande faktorerna när det gäller att få syn på vårdkulturen inom psykiatrin. Studien visar att man ska främja relationen till patienterna. – Denna studie visar att endera är man som vårdare orienterad för patientens bästa eller har så har man fokus på kollegerna. De vårdare som valde att bryta mot den gemensamma överenskommelsen var också de som patienterna tyckte mest om. Om vårdaren är trygg vågar den lämna ifrån sig en del av sin makt och att jobba på brukarens uppdrag. Q

Alla arbetsplatser som ingått i studien har haft värdegrundsdokument, etiska program och definierad arbetsledning. Därtill har det fun-

Gruppboende ändrar regler Gruppboendet Johannesbergsvägen i Karlskrona är en av fem finalister i arbetsmiljötävlingen suntliv.nu-priset. Boendet har tagit bort många småregler som inte fyller någon funktion och gjort nya med brukarna, till exempel regler om tider. Därmed har de lyckats minska hot och våld på sin arbetsplats. Mia Lindberg, boendehandledare och hennes kollega Marie Stadig, boendepedagog, på gruppboendet Johannesbergsvägen berättar för tidningen Kommunalarbetaren att det självfallet är nödvändigt med vissa regler. Dock inte sådana som leder till konflikter i onödan. Webbsidan suntliv.nu drivs av SKL och de fackliga organisationerna i samverkan.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Adventum erbjuder vürd, omsorg, boende och skola fÜr barn och ungdomar /VZ VZZ ÄUUZ LU L[HISLYHK M€YTrNH H[[ ILT€[H IHYU VJO \UNKVTHY TLK RpUZSH VJO ]pYTL LU TrUNrYPN ILOHUK SPUNZR\UZRHW VJO LU IYLK WZ`RPH[YPZR RVTWL[LUZ 7r SH[PU IL[`KLY (K]LU[\T HURVTZ[ 4LK KL[ ]PSS ]P \UKLYZ[Y`RH H[[ OVZ VZZ ZRH HSSH IHYU VJO \UNKVTHY RpUUH ZPN ]pSRVTUH VJO H[[ KL[ HSS[PK ÄUUZ LU T€QSPNOL[ H[[ Z[HY[H VT (K]LU[\T OHY ILKYP]P[ /=) VJO IHYU \UNKVTZWZ`RPH[YPZR ]LYRZHTOL[ ZLKHU ;V[HS[ OHY ]P WSH[ZLY =rYH ZL_ OLT ]HYPLYHY P Z[VYSLR 3HU[LYUHU pY LU NY\UKZRVSH M€Y LSL]LY P ILOV] H] ZpYZRPS[ Z[€K VJO LSSLY HUWHZZHK ZRVSNrUN (K]LU[\TZ TrSZp[[UPUN pY H[[ OQpSWH IHYU VJO \UNKVTHY rY [PSS L[[ ZQpS]Z[pUKPN[ SP] TLK L[[ Z[PT\SLYHUKL ZVJPHS[ ZHTZWLS P MVYT H] ]pUULY YLSH[PVULY TLUPUNZM\SS Z`ZZLSZp[[UPUN VJO S\Z[M`SSK MYP[PK =P N€Y \[]PKNHKL \[YLKUPUNHY VJO ILK€TUPUNHY TLK WZ`RPH[YPZR PUYPR[UPUN =P NLY ]rYK VTZVYN ZRVSH VJO IVLUKL KpY ]P HYIL[HY \[PMYrU LU Z[Y\R[\YLYHK TPSQ€[LYHWP P ]HYKHNLU Z[€KK H] LU WZ`RPH[YPZR ZWLJPHSPZ[RVTWL[LUZ P MVYT H] WZ`RV[LYHWP KPHSLR[PZR IL[LLUKL[LYHWP +); RVNUP[P] IL[LLUKL[LYHWP 2); RYPZOHU[LYPUN VJO LSSLY MHTPSQL[LYHWP

^^^ HK]LU[\T ZL

FÜr mer information kontakta: Peter Kult, 070 – 440 05 25, 0243 - 21 77 30 peter.kult@adventum.se

Sollsunda tar emot placeringar av vuxna personer med allvarliga psykiska problem. Solsunda är ett HVB-hem. Det finns tre olika typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivüer av självständighet i vardagslivet.

Solsunda

VĂĽrt mĂĽl är att varje person som bor hos oss ska etablera en vilja, ett mod och tillräckligt med kraft fĂśr att utmana sig själv och genomfĂśra fĂśrändringar som gĂśr skillnad och mening. Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 725 10 • E-post: solsunda@solsunda.se

I|U XQJGRPDU (WW DOWHUQDWLY WLOO EHKDQGOLQJVKHP ‡ +|J VWUXNWXU ‡ +|J NRPSHWHQV ‡ (UIDUQD IDPLOMHKHP

/lV PHU Sn YnU KHPVLGD

ZZZ VWDOODIHF VH

/\VDQGH WlQNYlUGD manifestationer Fyrahundra fladdrande marschaller och en stunds gemensam eftertanke inramade den årliga ljusmanifestationen för narkotikans offer på Sergels torg i Stockholm, liksom på ytterligare ett trettiotal platser i landet. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Flera talare påminde att många av drogernas offer är unga människor som dör i förtid med släckta förhoppningar. Kvar finns de anhöriga med all sin sorg och många obesvarade frågor. På Sergels torg samlades ett hundratal personer, förbipasserande stannade en stund, växlade några ord, och fortsatte sedan hemåt i den blåsiga novemberkvällen. Sammanlagt deltog cirka tvåhundra åhörare

i att stoppa tiden ett ögonblick, i arrangemang av Nätverket Folkrörelser mot narkotika.

Fler trygga vuxna Bo Högstedt från IOGT-NTO välkomnade, och Linda Adolfsson från Ungdomens Nykterhetsförbund höll ett tal där hon efterlyste ett samhälle som blir bättre på att se och stötta dem som ligger i riskzonen för missbruk. – Vi vet att drogens kraft är stark, därför måste vi vara starkare. Vi måste öppna våra ögon för det vi inte vill se. Det förebyggande arbetet får aldrig upphöra. Det saknas förebilder, inte minst trygga vuxna, sa Linda Adolfsson som också skänkte en tanke till alla de barn som förlorat en förälder i samband med missbruk. Den restriktiva narkotikapolitiken måste försvaras påpekade IOGT-NTO:s Kjell-Ove Oscarsson. Han tycker att narkotikan bör ha

minsta möjliga plats i samhället. Till det krävs en stark förankring i folkrörelserna och ett stöd för den svenska politiken. Anhöriga Lena Larsson, som förlorat en dotter i en överdos, lyfte fram de trauman också anhöriga lever under, varpå hon utlyste en tyst minut. De senaste femton åren har de narkotikarelaterade dödsfallen nära fördubblats i Sverige. 420 personer dog av dessa droger 2010, vilket var en ökning med 60 dödsfall från året innan. 2011 sjönk antalet till 340. Linda Fransson från det drogförebyggande nätverket Smart Ungdom sände denna dag en extra tanke till sin mammas bästa kompis vars son missbrukade och avled som 24-åring. Hon tillade: – Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Stödboende i lägenhet för:

• unga vuxna • ensamkommande flyktingungdomar • HVB tillstånd • Stöd till varje individ efter behov

RING!

Söker Ni ett system som är användarvänligt, flexibelt och som har fokus på kvalitetssäkring? Safe Care Svenska AB är den största leverantören av dokumentationssystem till privata vårdgivare i Sverige och har en god förankring i den kommunala sektorn.

Carola Rosengård el Annika Skog 08-720 59 02 www.boamellanvard.se

Safe-Doc används dagligen av behandlingshem, friskoch sjukvård, äldre- och handikappomsorg samt IFO. 30 000 användare har redan gjort sitt val. - Välkommen du också! Ring oss för en visning över Internet eller hos er.

Safe Care Svenska AB 0431-445890 www.safecare.se

=pSRVTTLU [PSS VZZ :RHYWUpJRZNrYKLU KYP]LY ZLKHU €]LY rY [PSSIHRH ]LYRZHTOL[ M€Y TpU VJO R]PUUVY €]LY rY =rYH NpZ[LY SPKLY VM[H H] WZ`RPZRH M\UR[PVUZULKZp[[UPUNHY TLK LSSLY \[HU ZHT[PKPN TPZZ IY\RZWYVISLTH[PR VJO LSSLY ZVTH[PZRH ILZ]pY =P NLY ]rYH NpZ[LY Z[€K VJO VT]rYKUHK \[PMYrU PUKP]PK\LSSH NLUVTM€YHUKLWSHULY =P OHY SrUN LYMHYLUOL[ VJO R]HSPÄJLYHKL TLKHYIL[HYL M€Y H[[ R\UUH T€[H ILOV]L[ OVZ ]rYH NpZ[LY 0 ]LYRZHTOL[LU ÄUUZ M€Y\[VT IVLUKLZ[€KQHYL VJO ZQ\RZR€[LYZRVY p]LU [PSSNrUN [PSS SpRHYL

=pSRVTTLU H[[ RVU[HR[H VZZ Malin FagerstrĂśm, Verksamhetschef • Tel: 08-683 64 01 SkarpnäcksgĂĽrden • Skarpnäcks GĂĽrdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se

TRĂ„NINGSBOENDE FĂ–R UNGA

r *OEJWJEVFMM DPBDIOJOH r #PFOEF J FHOB MÅHFOIFUFS r 'ÕS 6OHB WVYOB GSÇO IFMB WÅSMEFO

Tel 08-68 42 3230 FĂśr mer info: www.stadsmissionen.se/barnochunga/traningsboende

7J IBS OV PDLTÇ TUBSUBU VQQ FO EBHWFSLTBNIFU J LVMUVSFOT UFDLFO m 4UPDLIPMNT 4UBETNJTTJPOT ¸QQFOWÇSE GĂ•S 6OHB m fĂśr mer info se hemsidan

NYA HAMMARBY FAMILJEBEHANDLING

Nationellt vĂĽrdprogram Missbruk av Anabola Androgena Steroider och andra hormonläkemedel ďŹ nns nu att beställa pĂĽ

www.dopingjouren.se

Det lilla behandlingshemmet med de stora mÜjligheterna. Här skräddarsys en behandling fÜr alla familjemedlemmar. Mamma-pappa-barn, mamma-barn, pappa-barn och gravida.

â€?Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa nĂĽgonâ€? Hammarby Familjebehandling HerrgĂĽrden, 812 41 Gästrike-Hammarby Tel: 0290-337 70 Mobil dygnet runt: 070-285 71 38 Hemsida: www.abghh.se E-post: hammarby.familjebehandling@telia.com

=VNEW 6IKRFoKWKoVH %& Den lilla familjeliknande institutionen med 20 ĂĽrs erfarenhet av arbete med tonĂĽringar med psykosociala problem. Socialstyrelsen ger oss hĂśgsta betyg!

Vill du ocksĂĽ prĂśva oss?! Ring 0520-42 81 14 eller gĂĽ in pĂĽ vĂĽr hemsida: www.wikingshvb.com

1oPKVYTT ˆ *PMGOSV QIH TW]OSWSGMEP TVSFPIQEXMO ˆ *PMGOSV QIH }ZIVKVITTWTVSFPIQEXMO ˆ *PMGOSV M MRMXMEPX WOIHI EZ QMWWFVYO SGL IPPIV OVMQMREPMXIX ˆ ,IHIVWVIPEXIVEHI TVSFPIQ

[[[ ]VNEW GSQ &MWOSTWKEXER 2=0%2( %KRIXE =VNEW 7IPPKVIR 6EQSRE =VNEW 7IPPKVIR

Ett brev kom till redaktionen på ungdomstidningen Frida år 2000. Det var en 16-årig flicka som skrev om sitt trasiga liv. Caroline Engvall var chefredaktör och tog Tessans uppgifter till sig. Detta blev upptakten till bästsäljaren ”14 år till salu”. Den utkom 2008 och har sålts i en kvarts miljon exemplar och har varit bibliotekens mest snattade bok. TEXT: SUSANNE BACKMAN

'|GD PLJ OnQJVDPW

² RP VH[ VRP VMlOYVNDGH EHWHHQGH +9% /66 9b5/'(1 15 ²

är Tessan hörde av sig till Caroline berättade hon om sitt liv. Hon var en helt vanlig flicka, som våldtogs av en jämnårig pojke på väg hem från stallet en kväll. När hennes väninna en tid senare föreslog att flickorna skulle sälja sig tyckte Tessan att det lät ganska okej. Hennes kropp var ju redan förbrukad. Det var ingången på flera års självskadebeteende, där hon varken skar sig eller drogade, utan sålde sin kropp. Allt för att lindra den ångest hon hade inom sig, berättar Caroline. Att uppleva smärta, förnedras eller bli bekräftade kan vara olika kvitton på den ångest de unga flickorna och även pojkarna känner. Att skära sig är ganska vanligt, men många vuxna känner inte till att även sex kan användas för att skada sig.

N

Välanpassade ungdomar Det är ofta välfungerande ungdomar, som på ytan ser ut att leva helt vanliga liv, med bra betyg, goda prestationer i idrott och socialt välanpassade. Ingen känner till deras hemliga liv, där de söker sig till okända män, och kanske utsätter sig för farliga situationer. Att skada sig, kanske få pengar, även om det inte är det väsentliga i självskadebeteendets värsta faser, är ett sätt att döva ångest och smärta. Caroline konstaterar att de varken dricker, använder narkotika eller skär sig. De låter andra ta över kroppen och använda den. – Varje gång en ung flicka går till ett möte med en okänd, så vet hon ju inte hur det ska sluta. Men det blir till slut som en drog, i sig. Efter att Tessans berättelse kom ut i bokform, började det rasa in mejl från andra unga som berättade sina historier. På dessa fyra år har Caroline fått drygt tusen unika berättelser från unga pojkar och flickor. Hon har i fyra år byggt upp ett nätverk kring begreppet ”självskadesex”. Boken ”Skamfläck” kom ut 2011, och är bland annat skriven ur en pojkes perspektiv. Caroline har idag förmånen att träffa åklagare, poliser och andra sakkunniga, som hon utbildar. Hon utbildar även kuratorer, personal på ungdomsmottagningar, fältassistenter och skolsköterskor i ämnet. På socialborgarrådets initiativ har Stockholms Stads elevhälsa fått utbildningsdagar i ämnet.

Ideellt stöd till ungdomar Caroline bygger mycket av sin erfarenhet och kunskap på de över tusen unika mejl hon fått från, oftast anonyma, ungdomar runt om i landet. – Min roll är att försöka stötta de unga som skriver till mig. Jag berättar att det är modigt att de hör av sig

Titel: 14 år till salu

Författare: Caroline Engvall

Förlag: Kalla Kulor

och jag uppmanar dem att söka hjälp. I Stockholm finns till exempel BUP Grinden och Ersta Flickhem, men ute i landet finns kanske inte rätt hjälp alla gånger. Medelåldern för ungdomar när de börjar sälja sex kan för flickor vara 14 år, pojkar är oftast yngre, tio till tolv år. Caroline tror det skulle vara intressant att studera förövarna närmare. Hur lever då bokens Tessan idag? – Hon har hunnit bli 27 år, och har gjort stor skillnad med sin berättelse. Hon har ett bra liv idag, därför att hon hade tur som fick rätt hjälp, avslutar Caroline. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Röster om sexberoende från böcker och bloggar ”En 40-årig kvinna hade bestämt sig för att påbörja behandling för sin sexuella beroendestörning. Hennes utageranden handlade om att ragga (sexpartners) anonymt via internet. Kvällen innan hon skulle börja i behandling gick hon ut på nätet ”en sista gång”. Från början tänkte hon bara chatta ett tag. Hon stämde dock träff med en totalt främmande man. En vecka senare lämnades hon utanför akutmottagningen vid ett sjukhus i Stockholm med ett antal sönderslagna revben, inre blödningar och allvarliga skador i underlivet. Det första hon gjorde efter sjukhusvistelsen var att gå ut på nätet igen”. ”Det är inte kärlek - när sex blir en drog” Kristin Rydberg/Erik Sundby, Norstedts 2012

”En 35-årig mellanchef på ett internationellt företag avslöjades med att ha laddat ned tusentals pornografiska bilder av djursex i sin arbetsdator. Han trodde inte för en sekund att det här skulle påverka hans karriär och blev oerhört förvånad när han fick sparken. Så småningom kom han under behandling och sa då att han var helt övertygad om att alltihop var en konspiration”. ”Det är inte kärlek - när sex blir en drog” Kristin Rydberg/Erik Sundby, Norstedts 2012

–––– Försäkringsbolaget IF och Stiftelsen Allmänna Barnhuset ger hösten 2012 ut boken ”Unga som skadar sig genom sex” av Linda Jonsson och Åsa Lundström Mattsson. Linda driver även bloggen www.intetillsalu.se, där ungdomar kan söka hjälp för sexmissbruk som självskadebeteende. ”Jag är född kille, men skulle hellre vilja vara tjej. Min uppväxt var väl... sådär. Mina föräldrar accepterade aldrig att jag inte var som alla andra, vi bor i en liten stad där folk pratar mycket, och idag har vi inte så mycket kontakt. Jag bor i Göteborg och här finns det många vuxna som vill ha sådana som jag. Jag kanske har stängt av alla mina känslor, men när jag träffar de vuxna och har sex är det som att jag inte finns. Jag är ingen för dem, och jag är ingen för mig själv. Jag vet inte när livet ska bli bättre, men jag vet ju att det blir det. Andra har klarat värre saker än jag.” Ville, 18 år från www.intetillsalu.se

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

6H[EHURHQGH

– en smärtsam historia Läkaren Roger Nilson bar länge pĂĽ ett relationsmissbruk, och som tävlingsseglare har han gjort mĂĽnga tuffa resor. Men den mest krävande resan var att komma ur missbruket. TEXT: SUSANNE BACKMAN

Roger Nilson hade en materiellt god uppväxt i en kärnfamilj. Men bara prestationer belĂśnades. Det fanns känslokyla, och fadern var en arbetsnarkoman som rĂśkte cirka 40 cigaretter om dagen. – Man kan kalla det fĂśr en dysfunktionell familj, berättar beroendeläkaren och fĂśrfattaren Roger Nilson. Han bĂśrjade tidigt med självsex, det vill säga onani, fĂśr att dĂśva ĂĽngest och trĂśsta sig. DärifrĂĽn eskalerade hans sex- och relationsmissbruk genom dryga fem decennier, frĂĽn att omfatta parallella kärleksrelationer till snabbsex, älskarinnor och hĂśgriskbeteende. Kraschen kom när en av hans flickvänner 2004 gick till en kvällstidning med avslĂśjanden om hans beteenden. Kvällstidningens lĂśpsedlar skrek ut budskapet om â€?Känd läkareâ€?, dock utan att hans namn avslĂśjades. 2007 gav han ut sin självbiografi â€?Mot stormens Ăśgaâ€?. Här valde Roger, efter moget Ăśvervägande, att berätta om sitt sex och relationsberoende. Han hade dĂĽ jobbat med sitt tillfrisknande under ett par ĂĽr och gĂĽtt i behandling. Idag är Roger Nilson gift sedan fyra ĂĽr, etablerad talare och behandlande läkare i Stockholm. – Min kropp genomgick en avtändning som exempelvis liknar heroinmissbruk; skakningar och ledvärk. Han pekar pĂĽ att det finns exempel pĂĽ människor som missbrukat cybersex i flera timmar nattetid, under lĂĽng tid och som slutligen tar livet av sig, av skam och utmattning. – Sex- och relationsberoende omges av ibland av fĂśrskĂśnande myter. Men verkligheten är annorlunda. Q

â€?Sex- och relationsberoende omges av ibland av fĂśrskĂśnande myter. Men verkligheten är annorlunda.â€?

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

6HFXUD1RYD LQIRUPDWLRQVV\VWHP DIGITALT JOURNALSYSTEM SecuraNova journalsystem underlättar • Kvalitetssäkring av dokumentationen • Planering, uppfĂśljning och utvärdering • Arbete med evidensbaserade metoder • Rättssäkerheten fĂśr brukare • Systematisk kvalitetsledning • Insyn fĂśr uppdragsgivare och tillsynen

SecuraNova stĂśder journalfĂśring och Ăśvrig dokumentation fĂśr bl.a. HVB, ĂśppenvĂĽrd, assistansanordnare, särskilda boenden, familjevĂĽrd, socialtjänsten, m.. Dokumentation enligt SoL/LSS och HSL stĂśds. Systemen är säkra, användarvänliga, frigĂśr tid, bidrar till kvalitetsutveckling och mĂśjliggĂśr arbete pĂĽ distans. Systemet innehĂĽller er än 20 skattningsinstrument som är driftfärdiga. SecuraNova anpassas till varje kunds behov. Vi utbildar vĂĽra drygt 200 kunder i systemet, i journalfĂśring, planering, uppfĂśljning samt även i BBIC. SecuraNova stĂśder BBIC fullt ut. Läs gärna mer pĂĽ vĂĽr hemsida.

NU LANSERAS VERSION 2 1 september lanseras en ny version av journalsystemet med nya funktioner och spjutspetsteknik. Exempel pĂĽ nyheter är: • Webbmodul - dokumentera via webben, • JournalfĂśrda viktiga händelser kan tas ut i statistik och användas i upphandlingar, Kvalitetsberättelsen, egen uppfĂśljning, etc. • Integrerat stĂśd fĂśr ADAD, ASI och MAPS. • Integration med Alfa E-recept fĂśr läkare. • Integration med Kvalitetsledningssystem. • Uppdragsgivare kan ta del av sin klients dokumentation och fĂślja insatserna. • Producerar underlag till SIL:s Kvalitets index.

DVSHUJHU RFK DXWLVPVSHFLDOLVHUDGH IDPLOMHKHP

)|U VMlOYNlQVOD RFK VMlOYNlQQHGRP .RQVXOHQWVW|GGD IDPLOMHKHP PHG VlUVNLOGD NXQVNDSHU RP $VSHUJHUV V\QGURP

ZZZ DVSKHP VH )|U LQIR NRQWDNWD %|UMH /LQGEHUJ 7HO HOOHU ERUMH#DVSKHP VH

Kontakta oss gärna fÜr visning av systemet och fÜr information om vad det kan tillfÜra. Kontakt: Tel. 0290-712 64, 073-508 54 37 info@securanova.se www.securanova.se Dokumentationssystem sedan 1996

ÂŽ¤ —“——Š ‹Ž’ŠšÂ?Â—Â“ÂšÂ‘ÂŁÂ’ÂŽÂ˜Â˜ÂŽ¤ ˜ŽÂ? Â?ÂŽ £¤ÂœÂĄÂŠ Â˜ĂśÂ”Â—Â“Â‘Â’ÂŽ¤ÂŽÂĄÂšÂŠ

Ž’Šš�—“š‘

˜ŽÂ? ÂœÂ˜ÂŁÂœÂĄÂ‘

+(0 0 (7 SODWVHU I|U YX[QD PlQ L EHKDQGOLQJ RFK SODWVHU L XWVOXVVQLQJ

,1 5, .7 1,1* )XUXOXQGVKHPPHW KDU HQ VDOXWRJHQ LQULNWQLQJ PHG GHQ NULVWQD WURQ VRP JUXQG 9nUD XSSGUDJVJLYDUH lU VRFLDOWMlQVWHQ RFK NULPLQDOYnUGHQ 6|NDQGHQ EHK|YHU LQWH YDUD WURHQGH PHQ E|U KD HQ YLOMD RFK PRWLYDWLRQ DWW IXOOI|OMD EHKDQGOLQJHQ 0 c/* 5 8 3 3 9X[QD PlQ .2 17 $.7 $ 2 6 6 PHG DONRKRO )XUXOXQGVKHPPHW HOOHU GURJPLVV .XQJVIRUVYlJHQ EUXN lYHQ L -lUER NRPELQDWLRQ 7HOHIRQ PHG SV\NLVND ZZZ HULNHGLQ FRP VYnULJKHWHU

$VSKHP lU HWW VDPDUEHWH PHOODQ )DPLOMHKHPVSRROHQ RFK /LQGEHUJ 8WYHFNOLQJ $%

EN KOSTNADSEFFEKTIV OCH KVALITATIV VĂ…RD FĂ–R BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED OLIKA TYPER AV BETEENDEPROBLEMATIK • FĂśrstärkta erfarna familjehem i hela Sverige. • KBT • Psykiatriska utredningar • Motiverande samtal • Social färdighetsträning • Ă…terfallsprevention och drogkontroll • ART • Erfarna konsulenter som handleder, och samordnar • Jour dygnet runt • HĂśg servicenivĂĽ

Välkommen med fÜrfrügningar och ansÜkningar! VD: Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95 Webbadress: www.rewith.se

0LVVEUXNVXWUHGQ

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

GQLQJHQ

– ett varv till på departementet Vart tog missbruksutredningen vägen? Det börjar allt fler fråga sig. Svaret är att den nu gör en straffrunda på socialdepartementet. Regeringen behöver extra beredningstid för utredningen; trots att stora delar av Missbruks-Sverige efterfrågar en snar lösning. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Förhoppningarna var betydande när Gerhard Larsson presenterade utredningen i april 2011. Här fanns 70 förslag inom åtta reformområden. Mest omstridd var tanken att sjukvården/landstingen bör få huvudansvaret för missbrukarvården, medan kommuner och socialtjänsten ansvarar för prevention, eftervård och socialt stöd. Utredningen visar att vården når endast en av fem personer med missbruk eller beroende. Det betyder att cirka hundratusen av en halv miljon personer har problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller dopningsmedel. Missbruket beräknas kosta cirka 150 miljarder per år. Utredningsförslagen grundas på forskning och brukarens rätt till kunskapsbaserad vård. Utredningen är inte drogliberal. Konsekvent betonar den kunskap i stället för ideologi och moralism. Den syftar till tidig upptäckt av olika beroendetillstånd.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Oro inom missbrukarvården Remissomgången visade på stort intresse och engagemang, vilket medförde förlängd respit. Till en början var det mycket diskussioner, sedan blev det tyst om utredningen. Regeringen dämpade tonläget, och den har ännu inte aviserat att några propositioner eller beslut är på gång. Under hela 2012 har farhågorna ökat för att utredningen blir en hyllvärmare på Rosenbad. Såväl organisationer som enskilda aktörer har markerat sin oro för att inget händer. Ett upprop undertecknat av bland andra politiker och läkare finns på Facebook. De två professorerna Sven Andréasson, Karolinska institutet, och Jörgen Engel, Göteborgs universitet, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet redan i mars att de är ”oroliga för att regeringen tänker gömma utredningen i något mörkt arkiv. Kanske vill man undvika att utmana starka kommunala intressen.”

Politisk blockering Sven Andréasson säger till nyhetsbyrån Drugnews att ”det finns en risk för en politisk låsning som regeringen inte förmår bryta. Det kan leda till den trista konsekvensen att även många förslag som man skulle kunna enas om inte heller läggs fram.” Ansvarig minister Maria Larsson sa i en debatt i SVT i september 2012 att det kommer ett förslag från regeringen under ”det här riksdagsåret”, det vill säga senast juni 2013. Vidare tycker hon att ”remissutfallet inte är entydigt.” Henrik Kjellberg, politiskt sakkunnig hos Maria Larsson, är heller inte särskilt talför om utredningen. Han säger: – Det här är ett pågående internt arbete. Det gäller att göra rätt, bland annat i fråga om olika huvudmän.

Under tiden dör missbrukare Missbruksutredningens upphovsman Gerhard Larsson har en annan uppfattning än statsrådet om remisserna. Han tycker att remisserna visar en överlag positiv uppslutning på de åtta reformområdena. Gerhard Larsson anser det är bekymmersamt när det drar ut så långt på tiden med att ta ställning till de olika förslagen. Han pekar på att missbrukarvårdens professionella aktörer och dess intresseorganisationer är angelägna att få den här reformen. De ser hur människor trillar mellan stolarna på grund av bristande ansvarsfördelning. Gerhard Larsson understryker att han givetvis har respekt för att det demokratiska systemet måste resonera både inom och mellan partier. – Ju längre tiden går för behövande människor, desto högre blir dödstalen på grund av bristande behandlingsmöjligheter. Till skillnad från andra reformområden är de mänskliga förlusterna här mycket stora. Då är det väldigt angeläget att komma till skott, säger Gerhard Larsson. Q

”Ju längre tiden går för behövande människor, desto högre blir dödstalen på grund av bristande behandlingsmöjligheter.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Våra över 120 nöjda kunder finns inom HVB, LSS, familjehem, IFO, personlig assistans, äldreomsorg, mm

Först kläcktes idéen att dokumentera över internet

www.isoxhvb.se

sedan föddes vår nya produktidé: kvalitetssäkra journal, dokument och uppföljning

Torsbygården

Nectar Systems AB 0451-89300

Behandlingshemmet Nyckeln

• Hem för vård och boende (HVB) samt Särskilt boende enligt SoL nära Hemmesta

i Mora

• LSS boende finns i Gustavsberg

Målgrupp:

• Målgrupp: Psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • Vi arbetar med tydliggörande pedagogik • Kognitivt perspektiv

Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20 Vårdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01

Hemsida www.torsbygarden.se

Tjejer/Kvinnor 16-24år Psykiatriska diagnoser Neuropsykiatriska diagnoser Självskadebeteende

Behandling: Dialektisk beteendeterapi (DBT) Kognitiv beteendeterapi Miljöterapi Arbetsterapi Kontakt: 0250-173 90, 0250-131 00 www.behandlingshemmetnyckeln.se

Utredning – Behandling – Akut

HVB-Hem för pojkar 7-18 år LSS, LVU, SOL

Vi arbetar för att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com

Kulabodan, Kulabodans Behandlingshem Tel: 0500-46 10 72, info@kulabodan.se www.kulabodan.se

• Barn och ungdomar 10 - 18 år • Hög personaltäthet • 5 platser

Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, flexibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mål är att: • Fullfölja de uppdrag vi åtar oss • Barnens behov blir tillgodosedda • Föräldrarna mobiliserar sina resurser

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

BjörsundsHemmet ser som sin främsta uppgift att förhöja funktionsnivån i det vardagliga livet för ökad livskvalité och livsglädje. Vi hjälper våra gäster att växa som människor utan att inkräkta på deras integritet, att ge trygghet, livsglädje och livsrum i en så hemlik miljö som vi någonsin kan skapa tillsammans.

635 05 Eskilstuna. Tel 016-961 28 Fax 016-961 29

*RGD

OHYQDGVYLOONRU ElWWUH lQ Det har blivit allt svårare att få LSS-insatser. Dels på grund av domstolsutslag, dels på grund av socialtjänstlagen som nöjer sig med skälig levnadsnivå. Det finns en rikspolitisk underlåtenhet att garantera medborgare med omfattande funktionshinder de goda levnadsvillkor som de har laglig rätt till. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Brukarorganisationer och massmedier får allt fler nödrop om minskad eller indragen personlig assistans. Sannolikt beror det på att Regeringsrätten 2009 fastslog i en dom att endast integritetskänsliga behov är grundläggande och berättigar till personlig assistans. Kritiker anser att idén med assistansreformen riskerar att utarmas. Kommunerna är styrda av socialtjänstlagen. Försäkringskassorna är mer restriktiva än tidigare. Därtill tolkas inte LSS lika; det finns skillnader i landets kommuner. Barbro Lewin har länge forskat om funktionshinder, och hennes avhandling om LSSreformen kom 1998. Hon har varit knuten till statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. För närvarande är hon särskilt intresserad av kvalitetsindikatorer för uppföljning och utvärdering av reformen. Barbro Lewin anser att det råder en okunskap om LSS värdegrund. – LSS-reformen är en tvingande rättighetslag. Statens avsikt är att inskränka det kommunala självstyret för att prioritera dem med

VNlOLJ OHYQDGVQLYn funktionshinder. Om behov av stöd finns måste resurser fram. Motivet är att den gruppen personer anses ha rätt till högkvalitativa insatser eftersom de har sitt funktionshinder hela livet, förklarar Barbro Lewin, som även är ledamot i Socialstyrelsens etiska råd.

Stöd för goda levnadsvillkor Personer som får insatser enligt LSS har laglig rätt att förvänta sig att insatserna ska leda till goda levnadsvillkor. Socialtjänstlagens svagare ambition om skälig levnadsnivå gäller inom äldreomsorgen. Barbro Lewin pekar på att åtgärder som ges enligt LSS också kan ges enligt SoL. En insats enligt SoL är billigare än motsvarande LSS-insats just på grund av skillnaden i ambitionsnivå. Det kan medföra konsekvenser för både omfattning och kvalitet för brukaren. Hon lyfter fram tre kvalitetsmått som kan vara betydelsefulla för kostnadsskillnaden: Välutbildad personal i tillräcklig omfattning och med kontinuitet i bemanningen. Den lilla gruppens princip i boendet. Den tredje är la-

garnas betoning på självbestämmandet, det vill säga den enskildes inflytande på behov och önskemål, vilket SoL inte prioriterar på samma sätt.

Tvekan om rätten har rätt Det förekommer att kommuner trotsar lagen genom att inte snabbt verkställa den enskildes gynnade domstolsbeslut. Barbro Lewin berättar om åratal av väntan för personer med funktionsnedsättning. Allt fler ärenden hamnar i förvaltningsrätten. Maria Larsson är ansvarig minister för LSS. I april 2012 skriver statsrådet på debattsajten Newsmill att hon ”har förståelse för att människor som är berörda kan känna stor oro. Det är viktigt att bedömningar görs på ett likartat och rättssäkert sätt över hela landet.” Maria Larsson pekar på Försäkringskassans statistik som visar att andelen beslut om assistansersättning där den enskilde får oförändrat eller ökat antal timmar är drygt 70 procent 2011 jämfört med 2010. Å andra sidan visar Handikappförbundens statistik från Försäk-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Boken utkom 2011. Den ger en övergripande kunskap om vad man kan förvänta sig av LSS-verksamheten, vad man kan kräva och hur man gör när värdegrunden hotas, när de goda levnadsvillkoren inte längre är så goda. Emellertid finns inga slutgiltiga svar på hur svåra situationer ska hanteras, utan boken överlämnar till läsaren att reflektera och diskutera tillsammans med andra för att komma fram till bästa möjliga lösning. +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Författare: Barbro Lewin Titel: För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande Förlag: Studentlitteratur

”En insats enligt SoL är billigare än motsvarande LSS-insats just på grund av skillnaden i ambitionsnivå. Det kan medföra konsekvenser för både omfattning och kvalitet för brukaren.” ringskassans tvåårsomprövningar av assistansersättning 2010 – 2011 att var tionde fick assistansen indragen, var femte fick färre timmar (Se mer i faktaruta).

Integritetskänsliga behov En omdiskuterad dom är ”RÅ 2009 ref 57” som hävdar att bara den som inte kan föra mat till munnen, tugga och svälja har ett grundläggande behov i samband med måltider. Att lägga fram, skära och plocka undan mat ingår inte. FUB publicerar en enkät hösten 2012. Den redovisar att tre av fyra kommuner upplever ett övervältrat ansvar för personlig assistans från staten till följd av Försäkringskassans mer restriktiva behovsbedömningar. Skälet är att Försäkringskassan gjort en ny tolkning av vilka behov som berättigar till assistans. – Funktionshindrade personer som tidigare haft rätt till personlig assistans fråntas allt oftare hela eller delar av stödet, trots att varken lagen eller funktionshindret har ändrats, säger Thomas Jansson, ordförande för FUB.

LSS feltolkad Försäkringskassan lägger brytpunkten på 20 timmar i veckan, och om det inte uppfylls faller ansvaret på kommunen. Nästan varannan kommun uppger att de saknar ekonomiska förutsättningar för att nå LSS-lagstiftningens syften, vilket är nära en fördubbling på två år. – Vår enkät visar ett alarmerande tillstånd i kommunerna, säger Thomas Jansson, som tycker det är hög tid att ansvariga politiker tar tag i frågan, och som en första akutåtgärd säkerställer att Försäkringskassan åter börjar tilllämpa LSS-lagstiftningen i enlighet med dess intentioner. Barbro Lewin tycker också det är en rimlig lösning:

– Ja, i den bästa av världar skulle politikerna värna om LSS, inte minst på nationell nivå. Men det finns en rikspolitisk underlåtenhet att garantera medborgare med omfattande funktionshinder de goda levnadsvillkor som de har laglig rätt till.

Personalen politikens spjutspets Barbro Lewin ansluter sig till branschens nestor Karl Grunewald som envist krävt mer utbildning för medarbetarna. Personalen är politikens spjutspets. De har ett stort engagemang, och det finns ett sug efter kunskap hos dem. – Professionalismen måste stärkas även i LSS-verksamheten. Regeringen satsar mycket på att höja kompetensen i äldreomsorgen men har hittills inte alls satsat på LSS-verksamheten. Kunskap om reformens värdegrund är en förutsättning för en professionell hållning. Dessutom krävs kunskap om funktionshinder, alternativ kommunikation och arbetsmetoder. Hon lyfter fram Socialstyrelsens rapport om kompetensbehovet inom LSS-verksamheten. – Nu måste något hända. Det är en stor utmaning för funktionshinderorganisationerna och Socialstyrelsen att återerövra LSS, tycker Barbro Lewin. Q

Tobias Holmberg är ordförande för Förbundet Unga Rörelsehindrade. Han är årsbarn med riksdagens beslut om LSS 1993. Uppmärksamma läsare känner igen honom från en krönika i nummer två av HVB & LSS Världen. I krönikan skrev han att ”I dag har vi fantastiska rättigheter, tyvärr är det inte en garanti för att vi har detsamma i morgon.” För dem som använder rullstol är Försäkringskassans tvåårsomprövning ett nålsöga som inte utgör någon garanti för att behålla antalet assistanstimmar. Av begärda 120 timmar beviljades Tobias 94 timmar efter kassans minuträkning, trots att föräldraansvaret inte gäller längre. Han ”fasade” för beskedet, vilket besannades. Han är inte bara ordförande utan också politiskt aktiv samt läser vid Linköpings universitet. Han tycker ”det är sjukt att man 2012 måste driva en rättsprocess för att få rätt att utöva sina demokratiska rättigheter”.

Länsförbundet FUB Stockholm har gjort studien ”Vem får rätt i mål om LSS?”, som redovisar utfallet av domar år 2011 i alla Sveriges förvaltningsrätter. Beträffande insatsen Ledsagning och Kontaktperson enligt LSS är sammanfattningen att utfallet av båda insatserna är gynnande i 21 procent för den enskilde och i 79 procent för kommunen. Skillnaden är stor beroende på vilken förvaltningsrätt som dömer. I Malmö får den enskilde rätt i 47 procent av målen, i Karlstad är det 34 procent, i Stockholm är det åtta procent och i Göteborg elva procent. I tre förvaltningsrätter har den enskilde inte fått rätt någon gång.

Thomas Jansson, FUB

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

/lNHPHGHO

LQWH DOOWLG UlWW PHGLFLQ

Beräkningar pekar på att uppåt ett par hundratusen svenskar missbrukar läkemedel. Det handlar framför allt om beroende av sömntabletter, smärtstillande medel eller psykofarmaka. Särskild uppmärksamhet finns på de lugnande medlen bensodiazepiner. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Enligt förbundet RFHL, som verkar för ett samhälle utan missbruk och beroende, är läkeme-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

delsberoende ett växande folkhälsoproblem. Det omfattar en kvarts miljon personer. I den beräkningen ingår inte brukare med alkoholeller narkotikaproblem. Samhällskostnaden uppgår till 50 miljarder kronor. Det handlar om utgifter för sjukersättning, vård, uteblivet arbete och förtidspensioneringar. Forskaren Tom Leissner, som till helt nyligen varit docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, medverkar i nyutgivna boken ”Handbok i missbrukspsykologi” med ett kapitel om beroendeframkallande droger. I denna ger han en översikt också om beroendet av läkemedel.

Överdoserade barbiturater Tom Leissner berättar att de barbiturater som lanserades på 1940-talet var lätta att överdosera, inte minst i samband med alkohol. Dock blev det en säker självmordsmetod. Omkring 500 personer per år tog livet av sig på detta sätt. De lugnande medlen bensodiazepiner blev i Sverige vid mitten av 1960-talet ett alternativ till barbiturater. Valium, Liberum och Rohypnol blev kända receptutskrivna medel som hade en dämpande effekt på centrala nervsystemet och de var bland annat muskelavslappnande, ångestdämpande samt sövande. Nackdelen med bensodiazepiner är att de kan vara

Handbok i missbrukspsykologi

beroendeframkallande. Enligt Tom Leissner är skiljelinjen mellan läkemedel och narkotika hürfin. Heroin, cannabis och hallucinogener saknar medicinskt värde i Sverige, och de är fÜrbjudna pü marknaden. Medicinska droger är till exempel morfin, amfetamin och bensodiazepiner som kräver import- respektive exporttillstünd.

RedaktĂśr: Claudia Fahlke, professor Titel: Handbok i missbrukspsykologi FĂśrlag: Liber

Tveksamt seriĂśsa läkare Droger som inte omfattas av internationella Ăśverenskommelser och heller inte import- respektive exporttillstĂĽnd är svagare opioider, bedĂśvningsmedel och vissa substanser liknande bensodiazepin. Narkotiska läkemedel brukas i allt stĂśrre grad. FĂśr daglig användning fĂśrskrevs ĂĽr 2005 bensodiazepinpreparat fĂśr en halv miljon personer i Sverige. Här tillkommer opiatpreparat fĂśr 200 000 individer. Socialstyrelsen gjorde 2001 studien â€?Ă–verfĂśrskrivande läkareâ€?. Den visar att minst 240 av landets cirka 30 000 läkare regelbundet skriver ut narkotikaklassade läkemedel och andra beroendeframkallande preparat.

Blandning av olika preparat Tom Leissner tolkar resultatet att fÜrskrivningen skett pü ett südant sätt och i südan omfattning att läkarnas behÜrighet kan ifrügasättas. Han konstaterar att det finns en inte obetydlig mängd narkotiska läkemedel pü den illegala marknaden. Vidare ser han kombinationen alkohol och

bensodiazepin som ett betydande problem. Det gäller särskilt ungdomar. Dessa kan i kombination med flunitrazepam, till exempel Rohypnol, ge snabb effekt och bidra till mycket vüldsamma handlingar. Flunitrazepam är fÜrbjudet i USA. Dock inte i Sverige, som ännu sü länge tycker att riskerna är svagare än den terapeutiska nyttan.

Under redaktÜrskap av Claudia Fahlke, professor i psykologi vid GÜteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. I boken medverkar 43 fÜrfattare, varav cirka tvü tredjedelar är verksamma inom det psykosociala omrüdet, och de Üvriga inom naturvetenskapen som forskare och/eller kliniker inom missbruksomrüdet. Boken riktar sig till studerande vid universitet och hÜgskolor, men även till psykologer, socionomer, sjukskÜterskor, läkare och andra verksamma inom vürd och behandling.

Svürfüngat missbruk Tom Leissners sammanfattning är att det inte finns nügon aktuell tillfÜrlitlig forskning om omfattningen av missbruket av beroendeframkallande läkemedel hos svensken i gemen. Svenska läkare skriver ut recept pü lugnande läkemedel till en halv miljon personer, och fÜrskrivningstiderna är ofta mer än de rekommenderade tre münaderna. Omkring 45 procent av de misstänkta gärningsmännen använder bensodiazepin. Beträffande ungdomar med missbruksproblem och kriminalitet är det vanligt med bruk av bensodiazepin. Q

â€?FĂśrskrivningen har skett pĂĽ ett sĂĽdant sätt och i sĂĽdan omfattning att läkarnas behĂśrighet kan ifrĂĽgasättas.â€?

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Opalen är ett boende med särskild service fĂśr ickor enligt 9† 8p LSS 9L HUEMXGHU LQGLYLGDQSDVVDGH RFK IOH[LEOD O|VQLQJDU L HQ WU\JJ PLOM| GlU YL NDQ VWlUND LQGLYLGHQ RFK YDUD HWW VW|G L |YHUJnQJHQ PHOODQ EDUQGRPHQ RFK YX[HQOLYHW

Bills Bo & UtbildningsgĂĽrd är en miljĂśterapeutisk HVBverksamhet som vänder sig till missbrukande ickor/kvinnor i ĂĽldrarna 16-22 ĂĽr. Verksamheten är väletablerad och kan visa pĂĽ goda resultat. Vi har genom ĂĽren utvecklat tydliga genuspedagogiska behandlingsmetoder.

Bills Bo & UtbildningsgĂĽrd tel. 0294 211 74 www.billsbo.se

Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info

www.ukv.se

Skyddat boende Skyddat boende Krishantering Krishantering Pedagogisk verksamhet Pedagogisk verksamhet Träningsboende

Ă„ntligen! Nu är det dags! Distansutbildning som Distansutbildning somräddar räddarliv! liv!Via Vianätet! nätet! Jag kan kan plugga plugganär närjag jagvill! vill!Deltid, Deltid,i egen i egentakt! takt!

Detta är kompetenserna Detta är kompetenserna som saknassom idag! saknas i Sverige idag!

• Dipl Alkohol- och drogterapeut • Dipl AnhÜrigterapeut • Dipl Alkohol- och drogterapeut • Dipl Tolvstegsbehandlare

• Dipl AnhÜrigterapeut Nu •även: Grundutb Psykoterapi med Dipl Tolvstegsbehandlare 3 olika inriktningar, baserad i Stockholm! • (SVOEVUC 1TZLPUFSBQJ NFE PMJLB JOSJLU

Ç Ç Ç Í˜Ä?ÄžĆŒĹ?Ć?ĆšĆŒŽžĆ?Í˜Ĺ˝ĆŒĹ? ϏϴͲϲϰώ Ď°ĎŽ Ď´Ď´ dĹ?ĹŻĹŻĹšĆ‚ĆŒ & Í• &Ć‚ĆŒÄ?ƾŜĚĞƚ ĨĆ‚ĆŒ ůŏŽŚŽůͲ Ĺ˝Ä?Ĺš ÄšĆŒĹ˝Ĺ?ĆšÄžĆŒÄ‚Ć‰ÄžĆľĆšÄžĆŒ Ĺ˝Ä?Ĺš ĹśĹšĆ‚ĆŒĹ?Ĺ?ĆšÄžĆŒÄ‚Ć‰ÄžĆľĆšÄžĆŒÍ• Ç Ç Ç Í˜ĨÄ‚ÄšĆ?Ç€ÄžĆŒĹ?Ĺ?Ğ͘Ć?Äž

Med vür hjälp für du kraften till fÜrändring <287+ ,1 352*5(66

ZZZ JU\WKYE VH *U\W +9% VNUlGGDUV\U EHKDQGOLQJHQ YLONHW J|U DWW XQJGRPHQ NlQQHU VLJ GHODNWLJ EHNUlIWDG RFK PRWLYHUDG WLOO DWW JHQRPJn HQ EHKDQGOLQJ

HVB hem till salu i SĂśrmland. 9lJHQ WLOO HWW PHQLQJVIXOOW OLY FĂśr info 073 - 510 83 00 E|UMDU Sn *5<7 +9%

MĂĽlgrupp: Pojkar och ickor 12-19 ĂĽr med relationsstĂśrningar och psykosocial problematik. BehandlingsinnehĂĽll: MiljĂśterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

6WRU |NQLQJ DY DGKG PHGLFLQHULQJ WLOO YX[QD FĂśrskrivningen av adhd-läkemedel till vuxna Ăśkar kraftigt. Dessutom fĂĽr cirka 40 procent av dem fler andra narkotikaklassade preparat. Socialstyrelsen visar i en studie att det finns tecken pĂĽ missbruk i gruppen. Socialstyrelsens utredare Peter Salmi framhĂĽller att det är anmärkningsvärt att en sĂĽ stor del av de vuxna som behandlas med adhd-läkemedel ocksĂĽ samtidigt använder en rad andra narkotikaklassade läkemedel. – Det väcker frĂĽgor om felanvändning och lämpligheten i fĂśrskrivningen, säger Socialstyrelsens utredare Peter Salmi.

Sannolikt missbruk Under 2011 hämtade knappt 60 000 personer i Sverige ut minst ett centralstimulerande läkemedel, varav det dominerande var metylfenidat, till exempel Medikinet, Ritalin och Concerta. I vuxengruppen som utgÜr drygt 27 000 personer använde münga även opioder, bensodiazepiner eller andra narkotikaklassade läkemedel. Socialstyrelsens analys visar att dessa personer tidigare ofta vürdats fÜr missbruk eller diagnoser som kan tyda pü missbruk, till exempel virushepatit och alkoholfÜrgiftningar. De som hämtade ut narkotikaklassa-

de läkemedel i stor utsträckning använde sig ocksĂĽ av flera fĂśrskrivande läkare pĂĽ olika kliniker. â€“ Vi hyser farhĂĽgor om att det kan finnas en beroendeproblematik i gruppen. DärfĂśr vill vi uppmärksamma vĂĽrden och berĂśrda myndigheter pĂĽ problemet, säger Peter Salmi som konstaterar att det rĂśr sig om regelbunden användning med flera receptuttag per ĂĽr.

Samordnade myndigheter

utsträckning använde snabbverkande metylfenidat i form av Ritalin än Concerta, vilket mĂśjligen kan bero pĂĽ att Ritalin kan ge ett Ăśkat välbefinnande. – Dessa fynd väcker frĂĽgor som Socialstyrelsen ska diskutera vidare med bland andra Läkemedelsverket, säger Peter Salmi. KĂ„LLA: SOCIALSTYRELSEN

Ett annat kännetecken fÜr vuxengruppen med flertalet narkotikaklassade läkemedel var att den i hÜgre

:;030265 +0=( 6*/ :*(5+(3 ),(<;@ ),9f;;,3:,5 64 ,;; 4(2(3k:; 30= $GM| GHW OMXYD OLYHW lU PHG VLQD H[NOXVLYD LQEOLFNDU L HQ JODPRXU|V RFK I|UEMXGHQ YlUOG HQ PDNDO|V XSSJnQJ RFK IDOO KLVWRULD w(SJQBOEF NFNPBSFS y $BNJMMB )FOFNBSLT HSĂŠOT MĂšTB CFSĂŠUUFMTF ĂŠS JOUSFTTBOU J FHFO SĂŠUU y %FU CĂŠTUB NFE $GM| GHW OMXYD OLYHW ĂŠS BUU WJ GĂŒS IĂšSB $BNJMMB )FOFNBSLT FHFO SĂšTU WJMLFU ĂŠS TLĂšOU FGUFS BMMB IFTU IBMWLWĂŠEOB WJTPS w 6-3*," ,/6540/ (½5&#03(4 1045&/ w &UU TOZHHU TĂŠUU BUU OBWJHFSB J TUPSNFO %FU mOOT KV CFUZEMJHU NFS BUU CFSĂŠUUB PDI EFU HĂšS IPO QFSTPOMJHU GSJTQSĂŒLJHU PDI BWWĂŠQOBOEF w 47&/4," %"(#-"%&5

För Baggium Vård & Behandling är barnens behov i centrum.

Hos oss finns en plats för alla barn Baggium V&B AB är ett företag inom Humanakoncernen. Vi tillhandahåller samhällsnyttiga tjänster där vi erbjuder vård- och behandling av barn och ungdomar med mångkulturell bakgrund. Vi har 20 års erfarenhet av att arbeta med barn från hela världen. Vi har en hel vårdkedja vilket innebär att vi kan erbjuda alla placerade ungdomar den omsorg eller behandling de behöver. Till våra enheter har vi dessutom en resursskola med hög lärartäthet och små elevgrupper. Vi har också en psykologenhet med kompetens i kris och trauma för att möta barn och ungdomar som placeras inom organisationen på bästa sätt. Våra ungdomar ska möta de mest kompetenta behandlarna för de behov som de har. Vi har personal från hela världen som möter barn från hela världen i nuSverige.

Tillsammans skapar vi en ny värld! Vår behandlingspersonal är utbildad i BBIC, MI, ART, LF. Vi har ramavtal med över 70 svenska kommuner. Våra tjänster: • HVB-hem • Familjehem • Öppenvård • Eftervård • Resursskolor • Psykologenhet • Utredning

Målgrupper: • Multietniska ungdomar i riskzonen • Ensamkommande barn & ungdomar 12-20 år. • Vård & Behandling av flickor och pojkar 12-22 år. • Placeringar enligt SoL och LVU.

För mer information om våra enheter och tjänster besök: www.baggium.se Baggium en del av Humana

BARA DET BÄSTA ÄR GOTT NOG FÖR ERA UNGDOMAR!

Vid eventuell intresseförfrågan var vänlig ring: Katarina Jönsson, föreståndare, 070-357 35 61 Adress: HVB-hemmet MERCY, Promenaden 4, 916 31 Bjurholm Mail: hvb-hemmet.mercy@hotmail.com

Skogsro • Flickor och pojkar, 13-18 år. • Evidensbaserade behandlingsmetoder. • Naturskönt geografiskt läge samt djur som en del i behandlingen.

• www.skogsro.se • info@skogsro.se • Tel. 0952-310 08, 070-239 93 29

Ett mindre HVB-hem för ungdomar 13-20 år. Psykosocial problematik samt lättare psykiska störningar. Vi skräddarsyr en individuell behandlingsplan i samråd med socialtjänsten. Stor vikt vid ungdomarnas egna behov och intressen. Bjurholm är en mindre kommun med god sammanhållning där vi har nära samarbete med skolan.

FOTO: KRIMINALVÅRDEN

3V\NLVN RKlOVD EODQG LQWDJQD NYLQQRU En studie inom Kriminalvården visar att behandlingen av kvinnor delvis kan ändras. Rådet är att först behandla ohälsan, därefter missbruket. Dock är det ännu preliminära resultat. Studien fortsätter. Det inledande delresultatet i studien av kvinnliga intagna visar att många av dem lider av förhöjd aggressivitet, adhd samt att var femte är deprimerad och att över hälften av kvinnorna upp till 18 år har upplevt trauma. Hur mår kvinnliga intagna och hur kan man maximera behandlingen samt i förlängningen ytterst minska återfall i brott? Det vill Kriminalvårdens Jenny Yourstone, forskare och doktor i psykologi och Diana Wenander, utredare

och forskningsassistent, söka svaren på. Studien heter ”Psykisk ohälsa och aggressivitet: Förekomst och betydelse för behandlingsresultat och återfall bland kriminalvårdsdömda”.

Missbruk och ohälsa De inledande resultaten av den pågående studien visar att många av de kvinnliga intagna på olika sätt lider av psykisk ohälsa samt har en missbruksproblematik (se faktaruta nedan) – Vi är inte förvånade över de preliminära resultaten. Det viktiga med den här studien är att vi med ökad kunskap om kvinnorna kan förbättra och maximera behandlingsmottagligheten. Vi kan exempelvis se samband mellan aggressivitet och en alkoholrelaterad problematik, säger Kriminalvårdens forskare Jenny Yourstone.

Hon förklarar att det konkret innebär att för att nå bästa resultat bör man exempelvis kanske vänta med behandling av missbruk, och därefter försöka behandla andra saker, som till exempel posttraumatisk stress, aggressivitet, adhd eller annat som klienten lider av. Eller att man parallellt behandlar olika saker.

Fördjupade analyser Jenny Yourstone säger vidare att Kriminalvården med ökad kunskap och bättre information om de intagna kan gå vidare med fördjupade analyser om vilka förhöjda risker det finns vad gäller återfall i brott bland kvinnor. – När studien är klar ska den vara ett verktyg för att på sikt minska återfall i brott bland kvinnor. Det är målet, säger hon. Q

Fotnot: Studien är ett samarbete mellan Kriminalvårdens nätverk för kvinnliga klienter och FoU-Stockholmsgruppen. Fakta: 178 kvinnor ingår i studien. Medelåldern är 40 år och den genomsnittliga fängelsetiden 40 månader. Spannet är korttidsdömda till livstidsdömda. Utbildningsnivån är relativt låg. Många av kvinnorna har fött barn, har riskbruk av narkotika, förhöjd aggressivitet och olika psykiska diagnoser. Källa: Kriminalvården

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Storsättra Gård Utveckling genom samspel

Dygnet runt vård för familjer • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). SoL, LVU. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut / skyddat boende. Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. Föreståndare Katinka Hemmingsson. Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

Vi kan erbjuda ett familjärt boende för ungdomar som av någon anledning inte kan bo hemma. Vi arbetar i medlevarskap vilket innebär att vi bor och lever tillsammans med ungdomarna. Vår verksamhet använder lösningsfokuserad metod med miljöterapeutiska inslag och KBT.

HVB flickor 12-18 12-18 år år HVB för flickor LVU § 2, 3 och och 6. 6. SoL SoL Ramavtal 87 kommuner kommuner Ramavtal med

1\D

Telefon: 0530-301 0530-301 23 23 info@stubben.se info@stubben.se

Målgrupp; Pojkar och flickor i 13-20 år

Antal platser, 6+4

www.stubben.se www.stubben.se

Vi tar emot placeringar från hela landet på SoL och LvU. Nya Forsbacka HVB-hemHVB-hem AB 070 661 93661 0730-81 Nya Forsbacka AB20070 20 93 64 53

Hemsida www.forsbacka-hvb.se Mail fam.forsbacka@gmail.com

Vårkullens skolveckohem är en kombination av skola och boende. Här bor och studerar eleverna tillsammans med personalen under vardagarna. Helger och lov tillbringas i hemmet. www.varkullen.se

tfn: 0515-190 80

Hela vägen till ett bra liv Ett HVB med integrerad psykiatrisk behandling för klienter med komplexa vårdbehov

www.krehab.se Telefon Kontor: 026-820 60 Verksamhet: 026-722 90 Förfrågning: 073 059 90 80

,s ,Ğŵ ŶŚĞƚĞŶ KĚĞŶ

ŶŚĞƚĞŶ ,ǀŝůĂŶ

DĞĚ ƚǀĊ ĞŶŚĞƚĞƌ͗ ŚĞŵŵĞƚ KĚĞŶ ŝ DćƌƐƚĂ ŵĞĚ ϴ ƉůĂƚƐĞƌ ŽĐŚ ŚĞŵŵĞƚ ,ǀŝůĂŶ ƉĊ DƵƐŬƂ ŵĞĚ ϱ ƉůĂƚƐĞƌ͘ sŝ ŚĂƌ ƐƉĞƚƐŬŽŵƉĞƚĞŶƐ ĂƩ ĂƌďĞƚĂ ŵĞĚ ƌŽŵƐŬĂ ƵŶŐĚŽŵĂƌ ŽĐŚ ĞŶ ŐĞĚŝŐĞŶ ŬƵŶƐŬĂƉ ŽĐŚ ĞƌĨĂƌĞŶŚĞƚ Ăǀ ĂƩ ĂƌďĞƚĂ ŵĞĚ ĞŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ ŇLJŬƟŶŐ ƵŶŐĚŽŵĂƌ ƐŽŵ ŚĂŵŶĂƚ ŝ ƐǀĊƌ ŬƌŝƐ͘ &Ƃƌ ŵĞƌ ŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶ ŐĊ ŝŶ ƉĊ ŚƩƉ͗ͬ​ͬǁǁǁ͘ĞƐƐĂŐƌƵƉƉĞŶ͘ƐĞ ĞůůĞƌ ŬŽŶƚĂŬƚĂ ŽƐƐ ƉĊ Ϭϴ Ͳ ϲϳϴ ϴϱ ϬϬ ĞůůĞƌ ƉĊ ĞƉŽƐƚ ŝŶĨŽΛĞƐƐĂŐƌƵƉƉĞŶ͘ƐĞ

Kvinnohemmet Rosen Behandlingshem med specialanpassat program för målgruppen våldsutsatta missbrukande kvinnor. Vi arbetar med missbruk och våld som två huvudproblem men även med EMDR, traumabearbetning. www.kvinnohemmet-rosen.se E-post: lena.stenberg@telia.com Tele: 0290-76 68 50

Vi besöker ett

+9% KHP

Behandlingshem

”Har man känt varandra ett tag så kan man säga ifrån, precis det som personen behöver höra för att göra en förändring”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

XWDQ YlJJDU Ungplan Målet i Malmö söker upp ungdomar på deras egen hemmaplan – och hjälper på deras egna villkor. HVB-hemmet vill inte bestämma över sina klienter utan försöker hitta lösningen och målet tillsammans med varje individ. TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN

Ungplan Målet ligger strax utanför centrala Malmö, ett stenkast från travbanan Jägersro. Det är en del av Aleris ungdomssektion Ungplan som hjälper unga med psykosocial problematik. Den som hälsar på i Målets lokaler möts av ett stort personalrum. Ett tiotal personer arbetar med bärbara datorer. Men var är ungdomarna? – Jag brukar säga att vi är ett behandlingshem utan väggar, säger Petter Ulmert och hälsar med ett fast handslag. Petter Ulmert är ungdomscoach på Målet. Petter och hans kolleger arbetar ute i den unga personens vardag och verklighet. De lägger stor vikt vid att förstå deras situation, och anpassar sig sedan efter den, och inte tvärtom.

Muhamed blev anställd Efter tio minuters bilfärd är vi framme vid Petter Ulmerts första klientbesök. Muhamed Ahmed är 24 år och har haft Petter som coach sedan mars 2011. Han öppnar garagedörren till Holmgrens VVS och hälsar glatt. Vi går förbi en vägg fylld med verktyg och en gammal tvättmaskin, in till fikarummet där chefen Jan Holmgren precis hällt upp kaffe. Under en åtta månaders praktik har Muhamed arbetat med att åka runt till folk och laga läckor, fixa stopp i rör och dra åt droppande kranar. Ett jobb som han trivs med, och Jan Holmgren är också nöjd med Muhamed. Så nöjd att det ledde till en anställning. Han har tidigare haft ungdomar från Målet på praktik, men detta är första gången han anställer någon. Innan Muhamed hamnade på Holmgrens VVS prövade han flera olika praktikplatser, bland annat på restaurang, utan att någon kändes bra. Men till slut blev det fullträff.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Frivillig insats Muhamed väntar fortfarande på att få tillbaka sitt körkort som blev indraget under 2,5 år. Något som kommer underlätta arbetet eftersom Muhamed då kommer att kunna köra sin egen bil. – Förut var jag ute och gjorde en massa dumheter, men när jag träffade min flickvän bestämde jag mig för att bättra mig. Med hjälp av Målet fick jag en praktikplats som rörmokare. Här träffar jag folk som blir glada av att träffa mig och jag får fixa problem, berättar Muhamed Ahmed. Målets personal har till skillnad från socialtjänsten ingen möjlighet att besluta över sina klienters tillvaro. Insatsen är frivillig och viljan till förändring ska komma från den unge. – Många av dem vi hjälper är misstänksamma mot socialtjänst och andra myndigheter. Det hjälper oss i relationen med ungdomarna att vi in-

Vi besöker ett

+9% KHP

te beslutar över, utan bara stödjer dem, berättar Petter Ulmert. Petter Ulmert liknar Målets relationsbyggande arbete med hur man gör i vanliga livet när man bygger relationer vänner emellan. – Som i alla relationer är det svårare i början att ställa krav. Men har man känt varandra ett tag så kan man säga ifrån, precis det som personen behöver höra för att göra en förändring, säger Petter Ulmert.

Ungplans flyktingungdomar Under Ungplans tak, parallellt med Målet, finns även ”Ungplan Ensamkommande”, som hjälper ensamkommande flyktingungdomar. Jonas Liljegren arbetar med dem som fått permanent uppehållstillstånd. Han berättar att trots att det är stora skillnader på de personer som kommit hit som flyktingar och de med psykosociala problem är coachernas hjälpande arbete likartat. Personlig kontakt och klientens insikt om att personalen är där för deras skull är avgörande. Jonas Liljegren pekar på att många av flyk-

tingungdomarna som kommer hit blir frustrerade när deras öde plötsligt hamnar i händerna på Migrationsverket, skolan och andra myndigheter. De har ofta kämpat för sitt liv för att komma hit, helt beroende av sin egen drivkraft. De vill ut och arbeta direkt, för att kunna skicka pengar till familj och betala skulder till människosmugglare.

Utbildning behövs – Vi försöker få dem att förstå att de måste läsa in motsvarande grundskola och gymnasium innan de kan börja arbeta, säger Jonas Liljegren.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Med metoden ”systematiskt förhållningssätt” förklarar coacherna hur samhället fungerar i helhet och som ett system. Genom att förstå att alla individer är en del i någonting större, får man klienterna att se sin egen tillvaro. Enligt Petter Ulmert är det något som kan minska frustrationen och leda till att hitta nya lösningar. – Många som kommer till oss har länge fått höra att det är de som är ett problem. Vi förklarar att det är sammanhangen som är svårigheten. Genom att göra andra val och att välja att vara i andra situationer hjälper vi ungdomen att förstå att det inte är de som är problemet. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Aleris Ungplan Målet har funnits sedan 1998, och startades av tre erfarna socialsekreterare som ville prova ett nytt sätt att arbeta med ungdomar. Till en början var det tänkt att det skulle bli en restaurang som hette Målet. Malmökontoret har sex anställda, och det har sammanlagt hand om 25-30 ungdomar.

UNNA DIG TRE HELGER MED UTBILDNING OCH SPA

RNA?

SVERIGEDEMOKRATE

VILKA ÄR EGENTLIGEN

PÅGÅR DET VERKLIGEN EN MASSINVANDRING?

- LÄR DIG HANTERA DINA EGNA OCH ANDRAS KÄNSLOR -

Cultivating Emotional Balance (CEB) En evidensbaserad metod som kombinerar Meditation och Psykologi för Känslomässig balans CEB är en evidensbaserad metod som kombinerar beprövade meditationstekniker med utbildning i känslor baserat på det senaste inom psykologi. Syftet är att ge deltagarna den kunskap och praktiska kompetens som är nödvändig för att utveckla ett lugn och harmoni i sin tillvaro. KURS 1 Varbergs Kurort 26-27/1, 23-24/2, 23-24/3

KURS 2 Dufweholms Herrgård 9-10/2, 9-10/3, 6-7/4

SISM?

N INTOLERANS & RA

HUR FÖREBYGGER MA

Stiftelsen Expo utmanar intoleransen genom att förebygga den med kunskap. Med våra föreläsningar får du en fördjupad bild av de idéer som präglar intoleranta partier och organisationer. Vi diskuterar fördomar som att invandrare begår flest brott, att invandringen bara kostar en massa pengar och att Sverige håller på att islamiseras – och bemöter dem med fakta. Våra föreläsningar går att göra som kvarts-, halv- eller heldagskurser. Har du frågor eller vill boka en föreläsning? Kontakta: mariapia.cabero@expo.se

Kursavgift: 11 900:- (14 900:- inkl boende), Anmälan: ceb@empaticus.se Info: www.empaticus.se Vid en studie där man utbildade 82 lärare i CEB så såg man en markant skillnad i lärarnas förmåga att hantera provokativa och stressiga situationer, men man såg även ett generellt ökat prosocialt beteende, bättre förmåga att läsa av sina medmänniskor, ökat empatiskt beteende, sänkt blodtryck mm.

Trimdax – ett enklare sätt att handla träningsredskap Trimdax utrustar ert HVB-hem med motionsredskap för friskvård och en sund livsstil. Vår affärsidé är att erbjuda kvalitetsprodukter till ett attraktivt pris. Vi har ett brett urval av allt ifrån maskiner som löpband och crosstrainers, till enklare träningsredskap. Varför ska vi välja Trimdax: • Hög kvalitet • Bra pris • Snabba leveranser, 3-5 dagar • 90 dagars öppet köp • Fri frakt i hela Sverige • Finansiering: köp, leasing och avbetalning Trimdax AB Tegelbruksgatan 8, 523 37 Ulricehamn Telefon: 0321-109 99

Fax: 0321 109 19

E-post: info@trimdax.se

Internet: www.trimdax.se

VĂĽrt framgĂĽngsrecept Ä‚ĆŒÄžžŽĆŒÄž Ä‡ĆŒ ĞƊ Ç€ÄŠĆŒÄšĨĆ‚ĆŒÄžĆšÄ‚Ĺ? Ć?Žž ÄžĆŒÄ?ĹŠĆľÄšÄžĆŒ ĆľĆšĆŒÄžÄšĹśĹ?ĹśĹ? Ĺ˝Ä?Ĺš Ä?ĞŚĂŜĚůĹ?ĹśĹ? ĨĆ‚ĆŒ Ĺ?ŜĚĹ?Ç€Ĺ?ÄšÄžĆŒ žĞĚ ĹśÄžĆľĆŒĹ˝Ć‰Ć?LJŏĹ?Ä‚ĆšĆŒĹ?Ć?ĹŹÄ‚ ĨƾŜŏĆ&#x;ŽŜĆ?ŜĞĚĆ?ćƊŜĹ?ĹśĹ?Ä‚ĆŒÍ• ƉĆ?LJŏŽĆ?Ĺ˝Ä?Ĺ?Ä‚ůͲ Ĺ˝Ä?Ĺš ƉĆ?LJŏĹ?Ä‚ĆšĆŒĹ?Ć?ĹŹ Ć‰ĆŒĹ˝Ä?ůĞžĂĆ&#x;ĹŹÍ˜ ^Ç‡ĹŒÄžĆš žĞĚ Ç€ÄžĆŒĹŹĆ?ĂžŚĞƚĞŜ Ä‡ĆŒ Ä‚ĆŠ Ĺ? Ć?ĆšĆ‚ĆŒĆ?ƚĂ žƂŊůĹ?Ĺ?Ä‚ ƾƚĆ?ĆšĆŒÄ‡Ä?ĹŹĹśĹ?ĹśĹ? ŚƂŊĂ Ĺ?ŜĚĹ?Ç€Ĺ?ĚĞŜĆ? ĨƾŜŏĆ&#x;ŽŜĆ?ĹśĹ?ǀĊ Ĺ˝Ä?Ĺš ĹŻĹ?Ç€Ć?ŏǀĂůĹ?ĆšÄžĆšÍ˜ sÄŠĆŒÄ‚ Ä‚ĆŒÄ?ĞƚĆ?ĹľÄžĆšĹ˝ÄšÄžĆŒ Ä?Ä‚Ć?ÄžĆŒÄ‚Ć? ƾƚĞĆ?ůƾƚĂŜĚĞ ƉĊ Ä?ÄžĆ‰ĆŒĆ‚Ç€Ä‚Äš Äž ĆŒĨÄ‚ĆŒÄžĹśĹšÄžĆš Ĺ˝Ä?Ĺš žŽÄšÄžĆŒĹś ĨŽĆŒĆ?ĹŹĹśĹ?ĹśĹ?͘ sÄŠĆŒ Ć?ĆšÇ‡ĆŒĹŹÄ‚ Ä‡ĆŒ Ä‚ĆŠ Ç€Ĺ? Ä‚ĹŻĹŻĆ&#x;Äš Ć?Ä‡ĆŠÄžĆŒ Ĺ?ŜĚĹ?Ç€Ĺ?ĚĞŜ Ĺ? ĨŽŏƾĆ? Ĺ˝Ä?Ĺš ĆľĆžĹ˝ĆŒĹľÄ‚ĆŒ Ç€ÄžĆŒĹŹĆ?ĂžŚĞƚĞŜ ĆľĆ&#x;ĨĆŒÄŠĹś Ç€Ä‚ĆŒĹŠÄž Ĺ?ŜĚĹ?Ç€Ĺ?ÄšĆ? ƾŜĹ?ĹŹÄ‚ Ä?ĞŚŽǀ Ĺ˝Ä?Ĺš ĨĆ‚ĆŒĆľĆšĆ?ćƊŜĹ?ĹśĹ?Ä‚ĆŒÍ˜

Evidensbaserade behandlingsmetoder i familjelik miljĂś pojkar och flickor 10-14 ĂĽr

,Ĺ˝Ć? Ĺ˝Ć?Ć? ĎŜŜĆ? Ĺ?ĹśĹ?Ä‚ Ć?ĆšÄ‚ĹśÄšÄ‚ĆŒÄšĹŻĆ‚Ć?ĹśĹ?ĹśĹ?Ä‚ĆŒ Í´ Ç€Ä‚ĆŒĹŠÄž Ĺ?ŜĚĹ?Ç€Ĺ?Äš Ć?ĹŹÄ‚ĹŻĹŻ ĨÄŠ ĚĞƚ Ć?Žž ĹŠĆľĆ?Ćš ŚĂŜ ÄžĹŻĹŻÄžĆŒ ĹšŽŜ Ä?ÄžĹšĆ‚Ç€ÄžĆŒÍŠ

sĹ? ĹšÄ‚ĆŒ ĆŒÄ‚ĹľÄ‚Ç€ĆšÄ‚ĹŻ žĞĚ 'ƂƚĞÄ?Ĺ˝ĆŒĹ?Ć? ĆŒÄžĹ?Ĺ?ŽŜĞŜĆ? žĞĚůĞžĆ?ŏŽžžƾŜÄžĆŒÍ• ^ŏĊŜĞ͕ ,ĂůůĂŜĚ Ĺ˝Ä?Ĺš <ĆŒŽŜŽÄ?ÄžĆŒĹ?͘ dĞů͗ ϏϯϭͲώϾ ϲϰ ĎŹĎŹ Ç Ç Ç Í˜Ä?Ä‚ĆŒÄžžŽĆŒÄžÍ˜Ć?Äž ͲƉŽĆ?ƚ͗ Ĺ?ŜĨŽÎ›Ä?Ä‚ĆŒÄžžŽĆŒÄžÍ˜Ć?Äž

Ă…terkommande utbildningar ART-tränarutbildning/ KBT-metoder vid beteendestĂśrningar

www.vilhelmsro.se

RÜingegürden Vürd, behandling och rehabilitering av vuxna kvinnor och män frün 18 ür med neuropsykiatriska funktionshinder, psykiatriska, neurologiska diagnoser, och psykiska problem. Nu erbjuder vi mÜjlighet till psykiatriska utredningar och samtalsterapi med psykolog i vürddygnspriset. Vi finns i Hässleholm, Sküne.

FĂśr mer information Tel: 0451-409 61 Mobil: 070-814 54 91 Mail: info@roingegarden.se Hemsida: www.roingegarden.se

Spela Identitus FĂśrdomsspel och fĂĽ mer Ăśppenhet, bättre bemĂśtande och tryggare grupper. Ett spännande utvecklings verktyg fĂśr människor som jobbar med människor. “Vi har använt spelen väldigt mycket och är sĂĽ nĂśjda! Elever, personal och vi lärare tycker att det är mycket givande!â€? /Lärare gymnasiet

“Vi använder spelen som en form att fĂĽ igĂĽng samtal och diskussioner. Att diskutera livsfrĂĽgor är inte alltid lätt dĂĽ man blottar sig men FĂśrdomsspelet fungerar som ett sätt att fĂĽ igĂĽng gruppen och fĂĽ dem att vĂĽga lita pĂĽ varandra i samtalet.â€? /FĂśrsamlingspedagog

Beställ Identitus FĂśrdomsspel idag! Just nu bjuder vi pĂĽ frakten! 3JOH FMMFS TLJDLB F QPTU GĂšS BUU CFTUĂŠMMB Mer info finns pĂĽ hemsidan.

DiĂś HVB Utredning Akutplacering Neuropsykiatrisk- och beteendeproblematik

Ett av Sveriges bästa HVB-hem JOGP!JEFOUJUVT DPN t www.identitus.com Gilla oss pü Facebook! www.facebook.com/Identitus

Tel: 0775-150 600 E-post: info@crewford.se

Missa inte nästa nummer av

/66 +9% 9b5/'(1

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Familjehem. Det blir temat för nästa nummer; ett önskemål från våra läsare. Det råder en ständig efterfrågan på familjehem. En enkel sökning på Google ger 39 000 träffar för ”brist på familjehem”. Det handlar om både barn och ungdomar med svåra hemförhållanden samt ensamkommande flyktingbarn. Placering i familjehem kräver en utredning, medan det mer tillfälliga jourhemmet har en mycket snabb process. Författaren, föreläsaren och forskaren Lisbeth Pipping skrev i första numret av HVB & LSS Världen en krönika om familjehemsplacerade barn. Hon frågade om dessa barn får känna stolthet över båda sina familjer? Hon funderade också om vi vuxna som möter placerade barn förstår vilken resa dessa barn gjort? Det är angelägna frågor vi ska försöka ge svar på. Målet för ett familjehem är att barnet ska kunna förenas med sin familj. Är sedvanliga behandlingshem en lämplig boendeform? Hur är det med kommunernas tillsyn, ska de granska sin egen verksamhet? Socialstyrelsens ansvar? Regeringen vill ta fram ett nationellt säkerhetsprogram för barn och unga i samhällsvård. Den föreslår att varje placerat barn ska ha en ansvarig socialsekreterare. I nästa nummer hoppas vi intervjua en känd barnläkare som givit ut en ny bok. En etikkunnig auktoritet förklarar hur samhällsansvar hänger ihop med ett yrkesliv för dem med funktionsnedsättningar. Vidare berättar vi om den kompetens personalen behöver vid vård av personer med intellektuella funktionshinder.

Nästa nummer av HVB&LSS Världen utkommer v. 6 (februari 2013).

Vill du synas i tidningen? Med en annons i HVB&LSS Världen kan du vara säker på att nå rätt målgrupp! Kontakta Susanne Backman, 08-459 24 11 eller Anne Persson, 08-459 24 03.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

R EC O M M E N D E D

Barns åsikter väger ofta lätt i vuxenvärlden.

Plats för anknytning.

Men 80 000 vuxna som för deras talan väger blytungt! Barn är duktiga på att prata för sin egen sak men de behöver bundsförvanter. Både här hemma och i resten av världen. Vuxna som står på deras sida och kämpar för att barns rättig­ heter ska bli tillgodosedda. Annars är det lätt hänt att deras behov prioriteras bort när beslut fattas och pengar fördelas i maktens korridorer. Idag är vi drygt 80 000 medlemmar i Rädda Barnen. Vill du också vara med kostar det 200 kr/år. Ju fler vi blir, desto tyngre väger vår gemensamma röst.

Bli medlem på

Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi räddabarnen.se mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man själv, men aldrig ensam, man går i skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man samtalar, men aldrig i förhörsform. Det handlar om att skapa tillit och egenvärde i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper ungdomar och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.

www.cean.se

HVB_Medlemsannons_helsida.indd 1

2012-11-06 13:10

Posttidning B HVB&LSS Världen 4 - 2012

Returadress: HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

STÖD, OMTANKE OCH TRYGGHET. OAVSETT.

& LSS HVB VÄRLDEN

pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Psykiatriskt vårdmissbruk LSS - en rättighetslag Impulsstyrda spelare får spel Läkemedel inte alltid rätt medicin

Vi erbjuder stöd och bästa tänkbara vård och behandling till barn, ungdomar och vuxna med social problematik, genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ- och familjeomsorgen. Vi erbjuder: • HVB-verksamhet • Familjehem

NY g

• Hem för ensamkommande flyktingbarn • Resurspersonsboende

tidnin

• Övriga tjänster: frosunda.se/individ-och-familj

VI HJÄLPER TILL - DYGNET RUNT, ÅRET OM.

frösunda. omsorg för högsta livskvalitet. oavsett.

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Kontakta vår placeringsjour, tel: 020-22 80 00 Läs mer på: frosunda.se/individ-och-familj

FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Vi samarbetar med Svenska Vård

Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ.

Vi kan Vår sak | Frösunda har mer än 15 års erfarenhet inom omsorg. Nu erbjuder vi också individ- och familjeomsorg och bistår socialtjänsten i deras uppdrag att leverera en kvalitetssäkrad vård och omsorg.

4-2012

Camillas arv - föräldrarnas missbruk Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.