HVB&LSS Världen nr1 - 2013

Page 1

bU GX RUROLJ I|U HQ DQK|ULJ HOOHU YlQ VRP XWVDWWV I|U KRW YnOG HOOHU VH[XHOOD |YHUJUHSS"

HVB&LSS Vรคrlden 1 - 2013

Returadress: HVB&LSS Vรคrlden Box 4028, 169 04 Solna Adressรคndring: adress@hvblssvarlden.se

/66 +9% 9b5/'(1

FOTO: ERIK Mร RTENSSON/SCANPIX

Posttidning B

SULV NU

Fร R DIG SOM ARBETAR INOM Vร RD, OMSORG OCH BEHANDLING

9L VDPDUEHWDU PHG 6YHQVND 9nUG

7HPD )DPLOMHKHP +|JW EHW\J I|U 6NRO IDP 6RFLDOWMlQVWHQ NDQ O\IWD IDPLOMHKHPPHQ

'X lU YlONRPPHQ DWW ULQJD RVV Sn HOOHU EHV|ND RVV Sn NYLQQRIULGVOLQMHQ VH

)DPLOMHKHP RFNVn HWW KHP 1|MGD IDPLOMHKHP ElVWD UHNODPHQ

1< J

WLGQLQ Fร R DIG SOM ARBETAR INOM Vร RD, OMSORG OCH BEHANDLING

.YLQQRIULGVOLQMHQ GULYV DY 1DWLRQHOOW FHQWUXP Iล U NYLQQRIULG Sร UHJHULQJHQV XSSGUDJ

,QJHQ ELVWHU

EDUQPLQLVWHU Besรถk

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

Sveriges stรถrsta sรถktjรคnster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Plats för anknytning.

Ge Åke någon annan än sig själv att umgås med. Många äldre lider av ensamhet. Därför besöker Röda Korsets frivilliga varje år tiotusentals människor – kanske för att läsa, promenera eller bara prata. Med ditt bidrag kan fler människor få besök av någon som bryr sig. Sms:a ALDRIG ENSAM till 72 900 för att skänka 100 kronor eller ge din gåva på bg 900-8004.

R EC O M M E N D E D

¡ ǡ Ú ¡ Ǥ ¤ ¡ ¤ Ú ¤ Ú Ǥ ¡ Ú ¡ ¤ Ǥ ¡ ǡ ǡ ¤ ǡ Ú ¤ ǡ Ú Ú Ǥ ¡ Ǥ ¤ ¡ ¡ ¤ Ǥ ¡ Ú ǡ ¡ ¡ Ǥ

Ǥ Ǥ

ASPERGER-AUTISM-ADHD LSS-boende (Mälardalen samt Göteborg) Daglig verksamhet (Mälardalen samt Göteborg) Samtalsterapi Psykoterapeutmottagning Nytt LSS boende utanför Göteborg 2012 Psykologmottagning Handledning Våra verksamheter finns i Mälardalen samt Göteborgsområdet. Vi tar emot individer med neuropsykiatriska funktionshinder, beteendeproblem och begåvningshandikapp. För närvarande har vi lediga platser! För ytterligare information eller vid intresse av placering är du välkommen att kontakta VD Christofer Markén. KBT Struktur Christofer Markén 0708-801650 c.marken@kbtstruktur.se www.kbtstruktur.se

,QQHKnOO ¾'H SODFHUDGH EDUQHQV UlWWLJKHWHU PnVWH I|UW\GOLJDV L ODJVWLIWQLQJHQ ¾ Läs krÜnikan pü sidan 20 av Barnombudsman Fredrik Malmberg. Han är orolig fÜr att kunskapen är liten om insatserna fÜr barn och unga pü behandlingshem.

Tema: Familjehem – nya metoder stÜttar

Barnminister Maria Larsson vill lyfta familjehemmens status

Sammanbrott alltfĂśr vanligt Viktigt att vara vaksam pĂĽ varningssignaler anser ministern

Skol-fam nu i allt er kommuner

Skol-fams â€?pappaâ€? professor Bo Vinnerljung är imponerad

Samarbete runt barnet Eva-Lena Edholm vill främja positiva processer inom familjehemsvürden

Nytt rekryteringsverktyg Metoden Bra-fam kan bli viktig vid rekrytering av familjehem

Privat välfärd – inget nytt pĂĽfund

Svenska VĂĽrds Patrik Ulander skriver debattartikel

Vägledning fÜr arbetsgivare Socialstyrelsens nya vägledning visar att ledarskapet har betydelse

/lV GHVVXWRP RP

• SĂśdertĂśrn utvärderar avslutade placeringar, sid 14 • Barnutredningar pĂĽ sparlĂĽga visar Rädda Barnen, sid 16 • Lärobok i personlig assistans, sid 22 • Skolan oroar SiS-ungdomar, sid 34 • Vi besĂśker FamiljevĂĽrdsstiftelsen, sid 36 • Nya lagar om barnavĂĽrd, sid 40

1U

+9% /66 9b5/'(1

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna BesĂśksadress: Hagahuset, RĂĽsundavägen 1, Solna Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, FalkĂśping GraďŹ sk form: Helena WikstrĂśm Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: BjĂśrn Lennestig, chefredaktĂśr, bjorn@hvblssvarlden.se Kristin Fridholm, Patrik Ulander, BO Fredrik Malmberg. Annonsbokning: Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93, susanne.backman@compro.se Annonsmaterial: Annelie Stevendahl, 08-459 24 34, trafďŹ c@hvblssvarlden.se

Š 2013 Compro Media AB ISSN 2001-2713 Ă…sikter framfĂśrda i denna tidning delas inte nĂśdvändigtvis av redaktionen. FĂśr ej beställt inskickat material frĂĽnsäger vi oss allt ansvar.

Ny tidning frĂĽn KYEJXLGHQ VH & +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

OVVJXLGHQ VH

/HGDUH %M|UQ /HQQHVWLJ &KHIUHGDNW|U

Socialtjänsten kan O\IWD IDPLOMHKHPPHQ Årets första utgåva är en ett gediget temanummer om familjehem. Är familjehemsvården en bransch som kastat ut barnet med badvattnet, och i stället dragit på samhället onödigt höga kostnader? Ingalunda, här finns utrymme för förbättringar. Barnminister Maria Larsson berättar i en intervju för HVB & LSS Världen att hon vill bidra med statushöjande utbildning och nätverk, vilket ska gynna familjehemmen. Föreläsaren och före detta familjehemsföräldern Eva-Lena Edholm pekar på att socialnämnder och andra politiker måste ha mer kunskap i den vård de beslutar om, och bidra till mer samarbete mellan vuxna runt det placerade barnet. I takt med att socialtjänsten professionaliseras tillkommer validerade redskap som stöttar de placerade barnen. Den nya bedömningsmetoden Bra-fam kan bli ett viktigt verktyg vid rekrytering av familjehem, medan Skol-fam är en metod som dessutom visar att placerade ungdomar är klokare än man tror. Förhoppningsvis kan dessa nya arbetssätt bidra till att placerade barn och unga inte blir ekonomiskt och socialt utsatta i framtiden. Dock är alla placerade barn inte fattiga, och det påminner om vinterns hetaste debatt – huruvida välfärdsstater har barnfattigdom eller ej? Rädda Barnen och dess stöttande professor Tapio Salonen blev påhoppade av en kändisreporter från teve. SVT-medarbetaren krävde räfst och rättarting; det kan omöjligt finnas fattiga barn i Sverige var tesen som skulle bevisas. Av detta blev intet. Ty i forskningen kring fattigdom och ekonomisk utsatthet finns inget stöd för tesen. Ett bättre sätt att definiera dagens barnfattigdom är ”ekonomiskt utsatta barn”, vilket Tapio Salonen skriver i de årliga rapporterna för Rädda Barnen. Under de senaste tio åren har 12 till

15 procent av barnen i Sverige ingått i hushåll som på olika sätt varit ekonomiskt utsatta. Det är för enkelt att säga att i samhällen där det finns rikedom finns också fattigdom. Absolut fattigdom handlar om pengar och tillgångar i relation till en viss bestämd nivå, medan relativ fattigdom hör till den andres upplevelser av utsatthet. Den fattigdom Émile Zola eller Ivar Lo Johansson beskriver i sina böcker var relevant för dem på sin tid. I dag skriver författarna Susanna Alakoski och Kristian Lundberg om sina erfarenheter av socialt utanförskap. Alla dessa berättare sätter det i relation till sin samtid. Och alla har rätt, i sin kontext. Gemensamt är att traumat fattigdom och utsatthet skaver likt sår långt upp i vuxen ålder; det tar oceaner av tid att formulera frågorna som följt dem genom livet. Nästan en kvarts miljon barn växer upp under knappa villkor i vårt välfärdsland. Glädjande nog är det ”endast” hälften av landets kommuner som vräker barn. Dock var 411 barn med om att bli avhysta de nio första månaderna under 2012. Det är en minskning med 20 procent. Barnminister Maria Larssons nollvision från 2007 synes nu gå åt rätt håll. Orden rik respektive fattig finner sina första svenska belägg under 1500-talet. Det har tagit oss 500 år att berika (!) dessa ord med innehåll. Det fortsatta offentliga samtalet bör synliggöra andra mer eller mindre dunkla hörn av begreppet utsatthet inom välfärden. Till exempel det nya tiggeriet, hemlösheten och soppköerna; vad blir det med dem? Nå, hur var det Émile Zola skrev: ”Sanningen marscherar och ingenting kan stoppa den”.

Redaktionen tar gärna emot tips på reportage. Mejla artikelförslag till bjorn@hvblssvarlden.se Boka HVB-dagen som blir 23 april 2013 på Kulturhuset i Stockholm. HVB & LSS Världen samarbetar med Svenska Vård.

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Vi erbjuder helhetsmöjligheter med boende, särskola och fritidsaktiviteter i en vacker och levande bygemenskap för barn och ungdomar. Vår styrka är att skapa ett meningsfullt sammanhang för den enskilde, som bygger på trivsel och trygghet.

Solberga by är icke vinstdrivande En röd tråd i Solberga bys pedagogik är att utveckla elevernas självbestämmandeförmåga. För elever som har svårt att kommunicera, erbjuds alternativ– och kompletterande kommunikation i form av bilder och tecken.

• Elevhemsboende enl. LSS § 9.8 • Korttidsvistelse (avlastning) enl. LSS § 9.6 • Korttidstillsyn för barn över 12 år enl. LSS § 9.7 • Fristående grundsärskola med Waldorfpedagogisk • Kursplan för årskurs 1-9

www.solbergaby.se

FOTO: LARS PEHRSON/SCANPIX

â€?Givetvis kan det ibland vara nĂśdvändigt att en mindre kommun tar hjälp av andra kommuner fĂśr att klara kravenâ€?

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

0DULD /DUVVRQ YLOO O\IWD IDPLOMH KHPPHQV VWDWXV Statushöjande nätverk och utbildning skulle kunna lyfta anseendet för familjehemmen. Barn- och äldreminister Maria Larsson vill också utreda villkoren för familjehemmens socialförsäkringar och A-kassa, säger hon i en intervju för HVB & LSS Världen. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Familjehemmen har i hög grad stått på dagordningen hos såväl medier som landets socialtjänster under det senaste året. Den sociala barn- och ungdomsvården är också en het fråga som engagerar allmänheten. Det är således ett politiskt vanskligt ansvarsområde för ett statsråd. Barnoch äldreminister Maria Larsson håller därför ett högt tempo med flitigt resande inom landet. Många hårt arbetande familjehemsföräldrar anser sig ha fått ta orättfärdigt mycket stryk i debatten. Maria Larsson tycker det är viktigt att familjehemsvården får ett bättre anseende. Hon anser att såväl kommuner som staten bör vara med att bygga en god renommé.

Utred arvodet för hemmen – En del kommuner gör viktiga insatser för att deras familjehem och jourhem ska finnas med i ett nätverk, där bra stöd ges. Det är statushöjande. På nationell nivå tror jag att våra nu lagfästa krav på avtal mellan socialnämnd och familjehem, som klargör parternas åtaganden, liksom kravet på att kommunen ska tillhandahålla familjehemmet utbildning, är statushöjande, säger Maria Larsson. Hon pekar på att de ekonomiska villkoren också har betydelse för anseendet. Därför har den parlamentariska socialförsäkringskommittén fått i uppgift att även utreda familjehemsföräldrars socialförsäkringsrespektive A-kassevillkor.

Kommunernas myndighetsansvar I dag rekryterar privata vårdaktörer jourhem, och förmedlar placeringarna mot en högre ersättning. Eftersom det är kommunerna som har ansvaret för rekryteringen av familje- respektive jourhem är det inte aktuellt med att höja ersättningen till dessa hem. Maria Larsson hänvisar till SKL:s normgivande rekommendationer som betonar vikten av en individuell bedömning.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

– Till hjälp kan kommunerna naturligtvis ofta anlita privata företag, men jag vill understryka vikten av att kommunerna tar sitt myndighetsansvar för utredning, rekrytering och gott stöd till familjehemmen. Inte bara de placerade barnen behöver bättre utbildning, utan också familjehemsföräldrarna. Möjligen kan de bli bönhörda i de förändringar av lagen som följer i spåren av propositionen Stärkt stöd och skydd för unga, som blev lag efter årsskiftet. Ansvaret för undervisningen ligger på kommunen.

Egen socialsekreterare Hur ska mindre kommuner klara av både utbildning av familjehem och särskilda barnsekreterare med fyra besök per år och barn? – Givetvis kan det ibland vara nödvändigt att en mindre kommun tar hjälp av andra kommuner för att klara kraven. Redan i dag tar vissa län ett länsövergripande ansvar för fortbildning av familjehem, svarar barnoch äldreministern, utan att beröra Skolfam-satsningen för placerade barn som startar i allt fler kommuner.

Inhemska adoptioner känsligt ämne Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson leder en grupp som ser över moderaternas nya barnrättspolitik, och nyligen kom ett utspel om att underlätta adoptioner av placerade barn. För Maria Larsson och hennes kristdemokratiska parti är frågan känslig. Hon säger att socialtjänsten ska fokusera på att på bästa sätt skapa stabila och trygga uppväxtförhållanden för barn när de inte kan bo med sin biologiska familj. – I det arbetet kan det naturligtvis ibland vara rätt utifrån barnets bästa att väcka frågan om adoption. En adoption är dock oåterkallelig och fordrar att även andra lämpliga insatser noggrant har övervägts.

Uppdrag för Socialstyrelsen Vidare anser barnministern att kunskapsläget om nationella adoptioner kan förbättras, och det finns behov av mer kunskap om vid vilka situationer som en adoption kan anses vara till barnets bästa. – Vi har därför avsikten att under 2013 ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga situationen, och överväga om det behövs åtgärder för att socialnämnderna i högre utsträckning än i dag ska uppmärksamma frågan om nationell adoption av barn som är eller blir placerade i samhällsvård. Q

1\D EDUQODJHQ FOTO: KRISTIAN POHL

YLNWLJ

När Maria Larsson gjorde sitt politiska bokslut för 2012 betonade hon vikten av förbättringar inom den sociala barn- och ungdomsvården. – Jag är mycket glad över att vi under året har tagit ett samlat grepp att förbättra för barn och unga.

Barn- och äldreministern syftar på propositionen ”Stärkt stöd och skydd för utsatta barn och unga”, som blev lag vid årsskiftet. I den lagen ser hon en framtida socialtjänst med tydligare barnfokus, och på ett synligare sätt än tidigare. – Ambitionen med förändringarna är att barn ska förstå att socialtjänsten är till för dem. Socialtjänsten kommer framöver att få marknadsföra sig till barnen. Och det ska ske ett bättre förebyggande och uppföljande arbete, säger Maria Larsson på socialdepartementets webbplats.

Vägledning stöttar Hon lyfter också fram Socialstyrelsens arbete med familjehem. Här ingår vägledning, handbok, utbildningsmaterial och Bra-fam, den standardiserade bedömningsmetoden vid rekrytering av familjehem. Vården av barn och unga i familjehem och HVB ska vara trygg, säker, än-

damålsenlig och präglas av kontinuitet. Maria Larsson betonar vikten av att hitta de utsatta barnen i ett tidigt skede. Barnet som placeras ska också tilldelas en egen socialsekreterare i syfte att barnet ska få en personligare kontakt med socialtjänsten.

Förhindra sammanbrott – Detta för att i tidigt skede fånga signaler från barnet om allt inte fungerar bra. Med tidiga insatser kan man förhindra sammanbrott i placeringen och därmed ge ökad trygghet under uppväxten. Barn ska bemötas med respekt och bli lyssnade på, säger barn- och äldreministern. Frågan om barns bästa är ett ämne som förtjänar både uppmärksamhet och omsorgsfulla överväganden, tycker hon. Särskilt viktigt för henne var att Sverige från årsskiftet fick en ny socialtjänstlag med ett tydligare barnfokus. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Framtid utan kaos? NÂ Z UqVVQ[SWZ [WU QVOMV ^QTT [M

>Q PRqTXMZ LQO [WU PIVLTqOOIZM Xs SWUU]VMV MTTMZ QVWU LMV X[aSQI\ZQ[SI ^sZLMV >Q SIV ^IZI M\\ SWUXTMUMV\ MTTMZ LM\ [\Â L VQ JMPÂ ^MZ NÂ Z I\\ Xs [QS\ S]VVI PRqTXI UqVVQ[SWZ \QTTJISI \QTT M\\ N]VOMZIVLM TQ^ Q [IUPqTTM\

Hur är det mÜjligt? 0qZ [MZ ^Q \QTT UqVVQ[SWZ [WU [IUPqTTM\ PMT[\ ^QTT JT]VLI N Z WKP PRqTXMZ LMU \QTT MV NZIU\QL ]\IV SIW[ >sZ\ IZJM\M ^Q[IZ I\\ ]\^MKSTQVO SIV [SM UW\ ITTI WLL[

inagĂĽrdsmodellenÂŽ ÂŒ ,IOTQO IS\Q^Q\M\ ÂŒ :MTI\QWVMZ [WKQIT \ZqVQVO ÂŒ =\^MKSTQVO I^ QV\ZM[[MV NWZ\JQTLVQVO ÂŒ <aLTQO [\Z]S\]Z LaOV[Za\U PqT[I ÂŒ 0 O XMZ[WVIT\q\PM\ ILMS^I\ UMLQKQVMZQVO ÂŒ ;XMKQITQ[\SWUXM\MV[ ÂŒ 4 XIVLM SWV\IS\ UML PMUSWUU]V IVP ZQOI

Unga vuxna – en bortglĂśmd grupp... )\\ ^IZI ]VO UMV qVLs ZqSVI[ [WU ^]`MV SIV ^IZI VWO [s [^sZ\ ¡ q^MV N Z LMV [WU qZ NZQ[S WKP VWZUITJMOs^IL 4QLMZ UIV I^ X[aSQ[SI XZWJTMU WKP [^sZI JM\MMVLM[\ ZVQVOIZ JTQZ LM\ QV\M Tq\\IZM )TTLMTM[ N Z WN\I XTIKMZI[ ]VOI ^]`VI \QTT[IUUIV[ UML OIUTI WKP LMUMV[[R]SI Q JZQ[\ Xs TqUXTQOI ^sZL WKP JWMVLM NWZUMZ 8s QVIOsZLMV PIZ ^Q [\WZI U RTQOPM\MZ I\\ ]\^MKSTI ]VOI ^]`VI Xs LMZI[ MOVI ^QTTSWZ ,MV RIV]IZQ LMT\IZ ^Q ^QL 8[aSQ[S 7 PqT[I Q ;\WKS PWTU *M[ S ^sZ UWV\MZ LqZ [s SIV ^Q JMZq\\I UMZ WU ^IL ^Q O Z N Z ]VOI ^]`VI -TTMZ SWV\IS\I W[[ Xs ___ QVIOIZLMV [M MTTMZ \MTMNWV" !

skola

miljĂś

unika lÜsningar fÜr hela människan boende Pü Mikaelgürden har en terapeutisk miljÜ vuxit fram fÜr barn som behÜver mer än tillfälliga punktinsatser. Vi har en lüng erfarenhet av att arbete med barn med särskilda behov. FÜr oss är det av stor betydelse att omgivning, den sociala miljÜn och de pedagogiska insatserna samverkar fÜr att ge barnet bästa mÜjliga chans till utveckling.

fritid

lärande

Vi skapar en trygg helhet där hela människan kan växa.

vi erbjuder en helhet med • Elevhem med tillstĂĽnd enligt bĂĽde LSS och HVB • FristĂĽende grundskola • FristĂĽende grundsärskola

lediga platser

telefon 08 551 500 68 e-post info@mikaelgarden.com adress Mikaelgürden, 153 91 Järna

läs mer pü mikaelgarden.com

FÜr tillfället har vi mÜjlighet att ta emot nya elever till skolan och vüra boenden. HÜr av dig till oss med din früga!

Var fjärde familjehemsplacering avbryts i förtid; ofta med betydande negativa konsekvenser för det placerade barnet. Det visar en studie från Socialstyrelsen. Utredningens beställare barn- och äldreminister Maria Larsson tycker att ”vi har alldeles för många sammanbrott”. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Utredningen gäller förekomsten av oplanerade avbrott, så kallade sammanbrott i familjehemsplaceringar. Cirka 17 000 barn placeras i familjehem varje år. Studien baseras på 280 barn i Jönköpings län. De två grupper som studerats är barn upp till tio år, samt långvarigt placerade barn över tolv år som bott i samma familjehem i minst fyra år. I den senare gruppen var det vanligare med tydliga sammanbrott. Barnet hade då i snitt bott i samma familjehem i tio år och var 14 år gammalt, medan sammanbrottet för yngre barn kom efter fem månader. Studien visar att 24 procent av de långvariga placeringarna slutade med tydliga sammanbrott, jämfört med 13 procent bland de yngre barnen. När tveksamma och misstänkta sammanbrott infogades i statistiken hamnade siffrorna på 26 respektive 21 procent.

DOOWI|U

Allvarliga konsekvenser I ungefär 45 procent av fallen var det familjehemsföräldrarna som tog initiativ till sammanbrottet, både när det gäller yngre barn och barn som var långvarigt placerade. – Studien indikerar att konflikter med familjehemsföräldrarna är vanliga, men det sker ju även bland tonåringar som bor hos sina biologiska föräldrar. För placerade barn riskerar dock konsekvenserna att bli stora eftersom familjehemsavtalet kan sägas upp med kort varsel, säger projektledare Marie Berlin. Risken för sammanbrott ökar om det placerade barnet har beteendeproblem, om det varit med om sammanbrott tidigare, eller om det finns ett biologiskt syskon som är placerat i samma familjehem.

3UREOHP PHG VNROD RFK KlOVD Socialstyrelsen anser att varje enskilt barns hälso- och utbildningsbehov måste utvärderas och tillgodoses. I studien hade var tredje långtidsplacerad tonåring hälsoproblem och varannan hade skolproblem efter tolvårsdagen. Även familjehemmens rättsliga ställning bör ses över. I dag har familjehemmen ingen rätt att komma till tals hos socialnämnden i beslut som rör barnet, trots att barnet ibland bott där under större delen av sitt liv.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

”...socialtjänsten måste ta varningssignalerna på allvar och snabbt vidta åtgärder för att förhindra sammanbrott.” Cirka 60 procent av placeringarna slutade med sammanbrott om socialtjänsten fått varningssignaler, som att barnet sagt sig inte trivas i familjehemmet, eller att familjehemmet uttryckt sig negativt om barnet. – Det visar att socialtjänsten måste ta varningssignalerna på allvar och snabbt vidta åtgärder för att förhindra sammanbrott. Det sker inte alltid i dag, säger Marie Berlin.

YDQOLJW

Socialtjänstens ansvar Bland de yngre barnen tog i 38 procent av fallen de biologiska föräldrarna initiativ till ett sammanbrott. Det förekom nästan inte alls bland de långvarigt placerade barnen. Där var det barnet själv som i 28 procent av fallen tog initiativ till sammanbrottet. För yngre placerade barn innebar tät kontakt med den biologiska mamman en ökad risk för att placeringen skulle avbrytas i förtid, liksom om familjehemmet hade biologiska barn i samma ålder. – Socialtjänsten behöver bli bättre på att erbjuda hjälp och stöd när det uppstår konflikter mellan de biologiska föräldrarna och familjehemmet, säger Marie Berlin.

Barnministern kommenterar Sedan studien publicerades i slutet av 2012 har Marie Berlin fått samtal från socialförvaltningar över hela landet som önskar få likartade rapporter om läget inom respektive område. Liknande studier är mycket sällsynta, vilket gör att denna får anses tillföra värdefull kunskap. Barnminister Maria Larsson har tidigare förklarat vikten av tidiga insatser för att förhindra sammanbrott. Hon kommenterar rapporten: – Vi har alldeles för många sammanbrott för att de här barnen ska få en trygg uppväxt. Det intressanta är att det alltid går fram varningssignaler före ett sammanbrott. Dessa signaler måste fångas upp. Q Källa: Redigerat av Björn Lennestig. Texten har sitt ursprung i källor från Socialstyrelsen, Tidningarnas Telegrambyrå och socialdepartementet.

+DQGERN I|U VRFLDOWMlQVWHQ I satsningen på familjehemmen ingår även några helt nya handböcker. Skriften ”Barn och unga i familjehem och HVB – handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter” riktar sig framför allt till socialsekreterare som arbetar med placeringar. En ytterligare vägledning är ”Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar” som är ett praktiskt stöd för socialtjänst, skola samt hälso- och sjukvård.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

)DPLOMHKHPVSODFHULQJDU

XWYlUGHUDV Nio söderortskommuner i Stockholm börjar arbeta efter en uppföljningsmodell för avslutade placeringar i familjehem. Det blir ett stöd i arbetet att förbättra familjehemsvården, och socialtjänstens svar på behoven av en slags kvalitetssäkring av familjehemsvårdens rutiner och arbetssätt. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Den sociala barn- och ungdomsvården behöver få bättre redskap för uppföljning av insatserna i familjehem. I Södertörns uppföljningsmodell, som är den första i landet, besvarar familjehemssekreterarna efter avslutad placering en enkät där informationen sammanställs och blir möjlig att jämföra. På detta sätt är modellen såväl ett verktyg för den enskilde handläggarens systematiska reflektion över en avslutad placering, som ett sätt att sammanställa kunskaper om hur familjehemsvården bedrivs i kommunerna.

Uppföljning av sammanbrott Södertörnsmodellen validerar socialtjänstens behov av kunskaper, till exempel om det blivit sammanbrott i familjen eller om barnet blivit vårdnadsöverflyttat. – I stället för att leta syndabockar vid ett sammanbrott reflekterar handläggaren på ett strukturerat sätt hur vi jobbar med de placerade barnen. Alla placeringar ska följas upp på detta sätt, berättar rapportförfattaren Susanne Marklund, familjehemssekreterare i Botkyrka kommun. Hon säger att hennes största drivkraft och syfte med att ta fram modellen har varit att försöka medverka till att barn som placeras i familjehem ska få det bättre. Hennes ansträngningar är en reaktion på Vanvårdsutredningen 2011 där många vuxna berättade om övergrepp från sin tid i fosterhem respektive barnhem.

Södertörnsmodellen är en systematisk reflektion över en avslutat placering, påpekar Susanne Marklund. – Jag tyckte det behövdes. Det här är socialtjänstens sätt att utveckla och förbättra familjehemsvården av placerade barn.

Tillför nya kunskaper Den nya Södertörnsmodellen har flera syften: Uppföljningen är viktig för det placerade barnet/ungdomen. Vidare tillför den ytterligare kunskap om placeringen i familjehemmet. Med dessa erfarenheter kan socialtjänsten utveckla det viktiga arbetet med trygga placeringar för utsatta barn och ungdomar.

Uppföljningsmodellen har tagits fram i samarbete med familjehemssekreterare och i samråd med ett nätverk av familjehemschefer i de nio kommunerna. Modellen lanserades i oktober 2012. Q

Sedan tidigare finns Karlstadmodellen. Den ger barnets bild två år efter den avslutade placeringen. Dessutom måste den unge vara minst 18 år.

”Jag tyckte det behövdes. Det här är socialtjänstens sätt att utveckla och förbättra familjehemsvården av placerade barn.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

9L YHW DWW DOOD NDQ OlUD Q\WW XWYHFNODV RFK Pn EUD )|U GLJ VRP DQYlQGHU WHFNHQVSUnN HOOHU DOWHUQDWLYD NRPPXQLNDWLRQVlWW lU 0R *nUGV YHUNVDPKHWHU EDUD HWW VDPWDO ERUW 9DU L ODQGHW GX lQ ERUW VND GX YHWD DWW YL DOOWLG J|U YnUW ElVWD I|U DWW GX VND NlQQD GLJ Q|MG PHG YnUD WMlQVWHU +RV RVV ยฟQQHU GX JHPHQVNDS NXQVNDS RFK P|MOLJKHWHUQD WLOO HQ YHUNOLJ XWYHFNOLQJ JHQRP KHOD OLYHW 2DYVHWW RP GX lU LQWUHVVHUDG DY ERHQGH LQRP YnU /66 HOOHU +9% YHUNVDPKHW YLOO OlVD Sn J\PQDVLHVlUVNRODQ HOOHU NDQVNH VWXGHUD Sn YnU IRONK|JVNROD Vn lU YL |YHUW\JDQGH RP DWW GHW lU KHOKHWHQ DOOW GHW VRP HWW OLY LQQHKnOOHU VRP lU YLNWLJ 9L HIWHUVWUlYDU DOOWLG DWW DQSDVVD YHUNVDPKHWHQ Vn DWW GHQ SDVVDU MXVW GLQ EHKRY 9LOO GX YHWD PHU RP RVV lU GX DOOWLG YDUPW YlONRPPHQ DWW NRQWDND RVV YHP GX lQ lU RFK YDU GX lQ ERU LQIR#PRJDUG VH _ ZZZ PRJDUG VH _

Adventum erbjuder vรฅrd, omsorg, boende och skola fรถr barn och ungdomar /VZ VZZ ร UUZ LU L[HISLYHK Mย YTrNH H[[ ILTย [H IHYU VJO \UNKVTHY TLK RpUZSH VJO ]pYTL LU TrUNrYPN ILOHUK SPUNZR\UZRHW VJO LU IYLK WZ`RPH[YPZR RVTWL[LUZ 7r SH[PU IL[`KLY (K]LU[\T HURVTZ[ 4LK KL[ ]PSS ]P \UKLYZ[Y`RH H[[ OVZ VZZ ZRH HSSH IHYU VJO \UNKVTHY RpUUH ZPN ]pSRVTUH VJO H[[ KL[ HSS[PK ร UUZ LU Tย QSPNOL[ H[[ Z[HY[H VT (K]LU[\T OHY ILKYP]P[ /=) VJO IHYU \UNKVTZWZ`RPH[YPZR ]LYRZHTOL[ ZLKHU ;V[HS[ OHY ]P WSH[ZLY =rYH ZL_ OLT ]HYPLYHY P Z[VYSLR 3HU[LYUHU pY LU NY\UKZRVSH Mย Y LSL]LY P ILOV] H] ZpYZRPS[ Z[ย K VJO LSSLY HUWHZZHK ZRVSNrUN (K]LU[\TZ TrSZp[[UPUN pY H[[ OQpSWH IHYU VJO \UNKVTHY rY [PSS L[[ ZQpS]Z[pUKPN[ SP] TLK L[[ Z[PT\SLYHUKL ZVJPHS[ ZHTZWLS P MVYT H] ]pUULY YLSH[PVULY TLUPUNZM\SS Z`ZZLSZp[[UPUN VJO S\Z[M`SSK MYP[PK =P Nย Y \[]PKNHKL \[YLKUPUNHY VJO ILKย TUPUNHY TLK WZ`RPH[YPZR PUYPR[UPUN =P NLY ]rYK VTZVYN ZRVSH VJO IVLUKL KpY ]P HYIL[HY \[PMYrU LU Z[Y\R[\YLYHK TPSQย [LYHWP P ]HYKHNLU Z[ย KK H] LU WZ`RPH[YPZR ZWLJPHSPZ[RVTWL[LUZ P MVYT H] WZ`RV[LYHWP KPHSLR[PZR IL[LLUKL[LYHWP +); RVNUP[P] IL[LLUKL[LYHWP 2); RYPZOHU[LYPUN VJO LSSLY MHTPSQL[LYHWP

^^^ HK]LU[\T ZL

Fรถr mer information kontakta: Peter Kult, 070 โ 440 05 25, 0243 - 21 77 30 peter.kult@adventum.se

127,6(5 Forskning om barn som bevittnat våld Socialstyrelsen har beviljat forskare vid universiteten i Örebro, Karlstad och Göteborg åtta miljoner kronor för att utvärdera olika former av stöd för barn som sett sin mamma utsättas för våld.

FOTO: BECKY MARSHALL/RÄDDA BARNEN

Den tvärvetenskapliga forskargruppen från de tre universiteten har tillsammans med Uppsala universitet tidigare visat att barn som bevittnat våld mot sin mamma i högre grad än barn i allmänhet riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Därtill att det behövs en kedja av insatser för att de ska kunna bearbeta sina upplevelser. I Sverige finns ännu inga utvecklade och vetenskapligt beprövade metoder för att behandla trauman av den här karaktären. Barn som upplevt våld i hemmet erbjuds i dag olika former av stödjande insatser, utan att man först

ställer en diagnos. För en del av barnen räcker de stödjande insatserna, medan andra har svåra psykiatriska problem och behöver behandling. Målet är att det ska leda till bättre insatser, som är anpassade till det enskilda barnet. Åsa Källström Cater, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, förklarar att projektet ska undersöka om fyra olika vetenskapligt beprövade metoder, som används i USA, skulle kunna anpassas och fungera i det svenska samhället. – Vi behöver utveckla verktyg för att se vilka barn som behöver hjälp med vad, och ta fram en insatstrappa i flera steg för att kunna erbjuda dem rätt behandling. Projektet löper över två år, och förutom Åsa Källström Cater deltar Kjerstin Almqvist från Karlstads universitet, Anders Broberg, Karin Grip och Ulf Axberg från Göteborgs universitet, samt olika verksamheter som arbetar med våldsutsatta barn runtom i landet. Q Källa: forskning.se

Barnutredningar på sparlåga

Enligt reglerna ska utredningar om brott mot barn bedrivas skyndsamt och högst ta 90 dagar. Tanken är att samhället ska reagera extra snabbt när barn är utsatta för brott, för att de ska kunna gå vidare i livet. – Men att polisens utredningar tar så lång tid är en stor besvikelse trots vissa förbättringar på några polisdistrikt, säger Åsa Landberg, barnpsykolog på Rädda Barnen som skrev rapporten. Hon tycker det är en stor besvikelse att det inte går fortare. Dock ser hon att det blivit bättre på många håll i Sverige. Men det är fortfarande stora brister. – Det här rör ju tusentals barn som är väldigt utsatta och som far mycket illa, och som blir besvikna på polisen, säger Åsa Landberg.

Polisens barnutredningar på sparlåga Dagens Nyheter har tagit fram statistik även för 2012. Det visar sig att barnutredningarna fortfarande tar alldeles för lång tid. Under de första åtta månaderna av 2012 tog 36 procent av utredningarna längre tid än 90 dagar.

FOTO: JAN SANDBERG/RÄDDA BARNEN

Rättsväsendet prioriterar brott mot vuxna före misshandel och sexuella övergrepp mot barn. I mer än en tredjedel av fallen tar utredningarna för lång tid. Det visar en rapport från Rädda Barnen.

Särskilt dåligt var läget i Falun, där 57 procent av utredningarna inte höll tidsfristen. Nästan lika illa är läget i Södertörn i Stockholms län och i Borås. Där gick 55 procent av utredningarna över tidsgränsen. Den genomsnittliga utredningstiden, medianvärdet, var 105 respektive 104 dagar. I de värsta fallen har utredningarna tagit flera år, vilket för ett litet barn är en evighet. Södertörn är anmält till JO för en barnutredning som tog särskilt lång tid.

Skyndsam prioritering

under många år fått kritik för att barnutredningar tar för lång tid. Under senare år har den genomsnittliga tiden blivit kortare, men utvecklingen i landet är mycket ojämn. Falun hade även i fjol de längsta utredningstiderna. Bäst i landet är Helsingborg som klarar 82 procent av utredningarna på kortare tid än 90 dagar. – Det är upp till länspolismästarna att se till att resurserna finns. Det handlar om att prioritera de här fallen, säger Åsa Landberg. Q Källa: Dagens Nyheter och Rädda Barnen

För hela landet låg medianvärdet på 65 dagar, vilket är tre dagar sämre än i fjol. Polisen har

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

För Baggium Vård & Behandling är barnens behov i centrum.

Hos oss finns en plats för alla barn Baggium V&B AB är ett företag inom Humanakoncernen. Vi tillhandahåller samhällsnyttiga tjänster där vi erbjuder vård- och behandling av barn och ungdomar med mångkulturell bakgrund. Vi har 20 års erfarenhet av att arbeta med barn från hela världen. Vi har en hel vårdkedja vilket innebär att vi kan erbjuda alla placerade ungdomar den omsorg eller behandling de behöver. Till våra enheter har vi dessutom en resursskola med hög lärartäthet och små elevgrupper. Vi har också en psykologenhet med kompetens i kris och trauma för att möta barn och ungdomar som placeras inom organisationen på bästa sätt. Våra ungdomar ska möta de mest kompetenta behandlarna för de behov som de har. Vi har personal från hela världen som möter barn från hela världen i nuSverige.

Tillsammans skapar vi en ny värld! Vår behandlingspersonal är utbildad i BBIC, MI, ART, LF. Vi har ramavtal med över 70 svenska kommuner. Våra tjänster: Målgrupper: • HVB-hem • Multietniska ungdomar i riskzonen • Familjehem • Ensamkommande barn • Öppenvård & ungdomar 12-20 år. • Eftervård • Vård & Behandling av flickor • Resursskolor och pojkar 12-22 år. • Psykologenhet • Placeringar enligt SoL och LVU. • Utredning • Akutplaceringar • Hedersproblematik och skyddsbedömningar För mer information om våra enheter och tjänster besök: www.baggium.se Baggium

Stödboende i lägenhet för:

• unga vuxna • ensamkommande flyktingungdomar • HVB tillstånd • Stöd till varje individ efter behov

RING!

Carola Rosengård el Annika Skog 08-720 59 02 www.boamellanvard.se

en del av Humana

EN KOSTNADSEFFEKTIV OCH KVALITATIV VÅRD FÖR BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED OLIKA TYPER AV BETEENDEPROBLEMATIK • Förstärkta erfarna familjehem i hela Sverige. • KBT • Psykiatriska utredningar • Motiverande samtal • Social färdighetsträning • Återfallsprevention och drogkontroll • ART • Erfarna konsulenter som handleder, och samordnar • Jour dygnet runt • Hög servicenivå

Välkommen med förfrågningar och ansökningar! VD: Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95 Webbadress: www.rewith.se

6HFXUD1RYD LQIRUPDWLRQVV\VWHP DIGITALT JOURNALSYSTEM SecuraNova journalsystem underlättar • Kvalitetssäkring av dokumentationen • Planering, uppföljning och utvärdering • Arbete med evidensbaserade metoder • Rättssäkerheten för brukare • Systematisk kvalitetsledning • Insyn för uppdragsgivare och tillsynen

SecuraNova stöder journalföring och övrig dokumentation för bl.a. HVB, öppenvård, assistansanordnare, särskilda boenden, familjevård, socialtjänsten, m.fl. Dokumentation enligt SoL/LSS och HSL stöds. Systemen är säkra, användarvänliga, frigör tid, bidrar till kvalitetsutveckling och möjliggör arbete på distans. Systemet innehåller fler än 20 skattningsinstrument som är driftfärdiga. SecuraNova anpassas till varje kunds behov. Vi utbildar våra drygt 200 kunder i systemet, i journalföring, planering, uppföljning samt även i BBIC. SecuraNova stöder BBIC fullt ut. Läs gärna mer på vår hemsida.

NU LANSERAS VERSION 2 1 september lanserades vår nya version av journalsystemet med nya funktioner och spjutspetsteknik. Exempel på nyheter är: • Webbmodul - dokumentera via webben, • Journalförda viktiga händelser kan tas ut i statistik och användas i upphandlingar, Kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, etc. • Integrerat stöd för ADAD, ASI och MAPS. • Integration med Alfa E-recept för läkare. • Integration med Kvalitetsledningssystem. • Uppdragsgivare kan ta del av sin klients dokumentation och följa insatserna. • Producerar underlag till SIL:s Kvalitets index.

Kontakta oss gärna för visning av systemet och för information om vad det kan tillföra. Kontakt: Tel. 0290-712 64, 073-508 54 37 info@securanova.se www.securanova.se Dokumentationssystem sedan 1996

FOTO: CLEIS NORDFJELL/RĂ„DDA BARNEN

)DPLOMHKHPVEDUQ – klokare än man tror Svaga skolresultat är en stor framtida riskfaktor fĂśr familjehemsbarn. DärfĂśr bĂśr familjehemsfĂśräldrar och kommuner i hĂśgre grad engagera sig i skolan. – Familjehemsbarnen är klokare än man tror, säger professor Bo Vinnerljung, som bidrar med forskarstĂśd till Skolfam. TEXT: BJĂ–RN LENNESTIG

Placering i familjehem tycks inte ha nĂĽgon stĂśrre effekt hur det gĂĽr fĂśr de unga barnen. Bo Vinnerljung har under en stor del av sin forskargärning ansett att det finns Ăśvertro pĂĽ familjehemmens fĂśrmĂĽga att ersätta ursprungsfamiljen. Det fann han redan i sin avhandling 1996, och sannolikt tidigare, under 1980-talet när han var fosterbarnsinspektĂśr. Han pekar pĂĽ att det ofta gĂĽr lika dĂĽligt i vuxenlivet fĂśr familjehemsbarn som fĂśr â€?hemmabarnâ€?, det vill säga syskon som stannat hos den biologiska familjen. Satsningen pĂĽ fĂśrsĂśket med Skolfam, i dag

i ett tiotal kommuner, kan vara en ÜgonÜppnare fÜr en bättre tillvaro fÜr dessa barn, anser Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet och expert vid Socialstyrelsen. Han har deltagit i hela resan med Skolfam sedan projektstarten 2005 i Helsingborg, och han pekar pü att Skolfam gett goda resultat. Det är utvärderat med standardiserade tester även när det upprepades i NorrkÜping.

FÜrbättrade skolresultat Kartläggningen visar en signifikant effekt av

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

6NROIDP Yl[HU Skolfam har utvecklats i Helsingborg med stöd från Bo Vinnerljung, Stockholms universitet och lektor Eva Tideman, Lunds universitet. Arbetet startade i projektform 2005 och omfattade 25 barn. Satsningen utvärderades 2008. Både Helsingborg och Norrköping har uppnått goda resultat. Av de Skolfambarn i Helsingborg som gått ut 9:an de senaste fyra åren har samtliga barn varit behöriga till gymnasiets nationella program. Det kan jämföras med genomsnittet bland familjehemsplacerade barn i Sverige, där siffran ligger på 60 procent. Nationellt omfattar skolfam tio kommuner. Våren 2013 drar också Stockholm i gång. Det nationella samarbetet drivs med stöd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Källa: skolfam.se

arbetsminnesträning. Resultaten i matematik har också förbättrats tydligt. Den intellektuella begåvningen ökade inom alla indexskalor, vilket stämmer väl överens med tidigare resultat från Helsingborg. Han tycker det är intressant att alla vuxna runt barnet, såväl familjehemsföräldrar som lärare och socialsekreterare, förstod efter tester att barnen hade oanade begåvningsförmågor. – Barnen hade bättre förutsättningar att klara sig i skolan än vad någon av de vuxna trodde.

Uppmuntra det som växer Låga förväntningar riskerar dra ned skolresultaten, finner Bo Vinnerljung. Den vuxne som har positiva förhoppningar på barnen kan bidra till att göra skillnad. De här barnen behöver mer än andra barn en stimulerande miljö. Det handlar om att se deras styrkor. – Familjehemsbarnen är klokare än man tror. Innan de här barnen börjar skolan bör famil-

jehemsföräldrarna träna dem i att läsa, till exempel med högläsning under uppmuntrande former. Vidare kan familjehemmet påverka att de unga får adekvat hjälp i skolan. – Kanske kan Skolfam få upp ögonen på fler familjehemsföräldrar att de här barnen har rimliga möjligheter att klara sig. Det kan ändra dessa hems förväntningar och beteende.

Skolfam räddar liv Bo Vinnerljung konstaterar att sambandet mellan skolmisslyckande, självmordsbeteende eller kriminalitet är mycket starkt. Om ungdomarna däremot lyckas i skolan kommer de att ha relativt hyggliga odds, ungefär på samma sätt som alla andra människor. Vid ett bakslag är det radikalt annorlunda. 60 procent av pojkar som vuxit upp på familjehem drabbas på olika sätt.

– Problemet är att skolmisslyckandet läggs ovanpå allt annat elände. Den goda nyheten är att skolprestationen är en påverkbar riskfaktor. Det går att göra något åt den.

Ansvarsfulla socialnämnder Skolfam är ännu i sin linda. Det finns inget nationellt påbud om deltagande. Kommunerna bestämmer själva. Bo Vinnerljung finner det intressant att det är kommunalpolitikerna som drar i gång Skolfam, och detta oberoende av politiskt färg. – De tycker det är orättfärdigt att samhället tar hand om barn som sedan inte får utvecklas efter sina förutsättningar. Kommunalpolitikerna reagerar på det som de uppenbarligen är moraliskt fel. Jag är imponerad av den moraliska ryggrad jag faktiskt sett i många kommuner. Q

”Jag är imponerad av den moraliska ryggrad jag faktiskt sett i många kommuner.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

.5g1,.$ Fredrik Malmberg Barnombudsman Fredrik Malmberg har ett särskilt öra för de uppåt 20 000 barn och unga som finns inom den sociala barnavården. Myndigheten bevakar och driver på genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter.

µ'H SODFHUDGH EDUQHQV UlWWLJKHWHU PnVWH I|UW\GOLJDV L ODJVWLIWQLQJHQ µ JAG OCH MINA MEDARBETARE hos Barnombudsmannen möter barn som beskriver att de fått dålig vård på vissa behandlingshem, och att omsorgen har fått barnen att må mycket sämre. De här HVB-hemmen är slutna miljöer. Det handlar om vuxna med mycket makt, och om barn med komplex problematik i en utsatt situation. Utan rätt utbildning, rätt förhållningssätt och rätt stöd är risken stor att familjevårdsföräldern inte klarar uppdraget. Därtill kanske de inte lyckas bygga en förtroendefull relation till de barn hemmet har ansvar för. Det kan handla om att man inte upptäcker eller finns tillgänglig när barnen är i kris eller att familjehemmet i desperation tar till skadliga, auktoritära och bestraffande metoder. För de barn där omhändertagandet är bristfälligt är det ingen tröst att höra att det finns andra HVB-hem som fungerar bra. Socialstyrelsens senaste tillsynsrapport från 2012 visar att myndigheten krävde åtgärder av 42 procent av de offentligt drivna HVB-hemmen och 30 procent av de privata hemmen. DET SOM OROAR MIG MEST är att vi fortfarande vet väldigt lite om vilken vård och omsorg de omhändertagna barnen får och vilka resultat insatserna ger. Denna typ av uppföljning saknas. Trots att det finns över 500 HVB runt om i landet var det enbart ett (1) som hade genomfört en tillräcklig utvärdering av verksamheten, enligt en granskning Socialstyrelsen gjorde för några år sedan. Det här måste förändras. Barnombudsmannen välkomnar att regering och riksdag de senaste åren har fattat beslut om skärpt tillsyn, anmälningsskyldighet enligt lex Sarah och att placerade barn har fått rätt till en egen socialsekreterare. Men detta är trots allt otillräckligt. De placerade barnens rättigheter måste förtydligas i lagstiftningen. Bristerna vad gäller placerade barns rätt till bra

skola, hälsovård, omsorg och att själva få komma till tals måste rättas till. Detta tittar nu en statlig utredning, LVU-utredningen, närmare på. Lagstiftningen som styr tillståndsgivning av HVB måste skärpas. I dag krävs inget tillstånd alls för offentligt drivna HVB-hem. Det är viktigt att lagstiftningen ställer tydligare krav på vårdens innehåll, personalens kompetens och lämplighet samt att verksamhetens resultat utvärderas. Det måste också vara lättare att utkräva ansvar. Enbart en av fem kommuner har, enligt BO-enkät 2011, fattat beslut i socialnämnderna om hur de ska agera när det framkommer att det finns missförhållanden i ett HVB eller familjehem.

OBEROENDE OMBUD OCH RÄTT TILL SKADESTÅND. Barn som utsatts för kränkande behandling och mobbning i skolan kan vända sig till Barn- och elevombudet. Placerade barn måste också ges möjlighet att vända sig till ett oberoende ombud och ställa myndigheter till svars, och bör få skadestånd. Socialstyrelsen måste ges i uppdrag att sammanställa och följa resultaten i den vård som ges av HVB. Precis som SKL har föreslagit anser Barnombudsmannen att det behövs ett nationellt register som samlar kommunernas uppföljningar, vårdhemmens egna utvärderingar och Socialstyrelsens tillsynsrapporter. ”Jag vill att det blir stor förändring. Vi har talat från hjärtat, nu måste du göra något”. Så sammanfattade en pojke som var omhändertagen i samhällsvård sina förväntningar när han 2011 träffade regeringen. Han och de andra barnen får inte svikas. Det återstår mycket jobb att göra. Låt oss få det gjort. Fotnot: Krönikan finns i en längre version på http://barnombudsmannen.blogspot.se/ +9% /66 9b5/'(1 15 ²

=pSRVTTLU [PSS VZZ :RHYWUpJR *HYL KYP]LY ZLKHU TrUNH rY Z[ K VJO VT]rYKUHKZ IVLUKLU M Y TpU VJO R]PUUVY ]LY rY =rYH NpZ[LY SPKLY VM[H H] WZ`RPZRH M\UR[PVUZULKZp[[UPUNHY TLK LSSLY \[HU ZHT[PKPN TPZZIY\RZWYVISLTH[PR VJO LSSLY ZVTH[PZRH ILZ]pY =rY[ HYIL[L \[NrY MYrU PUKP]PK\LSSH NLUVTM YHUKLWSHULY =P OHY SrUN LYMHYLUOL[ VJO R]HSPÄJLYHKL TLKHYIL[HYL M Y H[[ R\UUH T [H ILOV]L[ OVZ ]rYH NpZ[LY 0 ]LYRZHTOL[LU ÄUUZ M Y\[VT IVLUKLZ[ KQHYL VJO ZQ\RZR [LYZRVY p]LU [PSSNrUN [PSS SpRHYL

=pSRVTTLU H[[ RVU[HR[H VZZ Malin Fagerström, Verksamhetschef • Tel: 08-683 64 01 Skarpnäcksgården • Skarpnäcks Gårdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se

ÖPPENVÅRD FÖR UNGA

Ring oss gärna för mer information eller frågor om placeringar. 08 -68 42 3240 www.stadsmissionen.se/oppenvard

erbjuder individuell coachning, familje- och nätverksarbete, skola/praktik och skapande verksamhet för unga i behov av en fungerande vardag.

Stockholms Stadsmission driver även Träningsboende för unga. www.stadsmissionen.se/traningsboende

Sollsunda tar emot placeringar av vuxna personer med allvarliga psykiska problem. Solsunda är ett HVB-hem. Det finns tre olika typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.

Solsunda

Vårt mål är att varje person som bor hos oss ska etablera en vilja, ett mod och tillräckligt med kraft för att utmana sig själv och genomföra förändringar som gör skillnad och mening. Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 725 10 • E-post: solsunda@solsunda.se

127,6(5

Grundlig lärobok i personlig assistans Leder personlig assistans till ökad delaktighet och mer jämlika livsvillkor? Vilka etiska dilemman kan uppstå i det dagliga arbetet som personlig assistent? Varför har den statliga kontrollen över assistansen ökat? Dessa frågor och fler besvaras av forskare, nationella experter och företrädare för organisationer inom området i denna antologi. Boken Perspektiv på personlig assistans ger en samlad bild av personlig assistans. Här finns historik, en beskrivning av yrkets möjligheter och svårigheter samt en analys av insatsen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Perspektiv på personlig assistans riktar sig till studenter i socialt arbete och funktionshindervetenskap och lämpar sig även väl i fortbildningssammanhang. Den vänder sig också till yrkesverksamma, främst personliga assistenter, anordnare, tjänstemän, politiker och andra som är berörda av dessa frågor. Q Förlag: Gothia Titel: Perspektiv på personlig assistans Redaktörer: Peter Brusén, leg. psykolog med bakgrund som chef för Socialstyrelsens enhet för funktionshinderfrågor, och Karin Flyckt, fil. mag. i psykologi och expert i funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.

Max-chef rankad på global förtroendelista Hamburgerkedjan Max ambitiösa arbete med att anställa personer med funktionshinder uppmärksammas internationellt. Nu är koncernens hållbarhetschef Pär Larshans klassad högt på en lista som mäter företags pålitlighet. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

För tredje året i rad har Trust Across America, globala ledare inom undersökningar och mätningar av företags pålitlighet, tagit fram listan ”100 Top Thought Leaders in Trustworthy Business”. Här återfinns bland andra den brittiske grundaren av Virgin-imperiet Richard Branson och Starbucks vd Howard Schultz. Pär Larshans, ansvarig för miljö och hållbarhetsfrågor på Max Hamburgerrestauranger, klämmer sig också in på denna prestigefyllda lista. Rankningen inkluderar experter från hela världen inom både privat och offentlig sektor, forskare, författare, konsulter och akademiker. – Jag hoppas att Max arbete kan inspirera andra att på olika sätt bedriva ansvarsfullt företagande, säger Pär Larshans, som är en uppskattad föreläsare, bland annat på uppdrag av

Svenska Institutet för ledare från Kina, Indien och flertalet östeuropeiska länder. Pär Larshans var under hösten 2012 inbjuden av EU till Bryssel att tala om Max arbete med systematisk rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Anförandet ledde till att även FN efterfrågade kunskapsöverföring från den svenska hamburgerkedjan. HVB & LSS Världen skrev om Max hållbara rekryteringsarbete i nummer tre 2012, vilken går att läsa på nätet: http://www.lssguiden.se/hvblss-varlden Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Vårt framgångsrecept

Evidensbaserade behandlingsmetoder i familjelik miljö pojkar och flickor 10-14 år

Återkommande utbildningar ART-tränarutbildning/ KBT-metoder vid beteendestörningar

www.vilhelmsro.se NYA HAMMARBY FAMILJEBEHANDLING

Torsbygården • Hem för vård och boende (HVB) samt Särskilt boende enligt SoL nära Hemmesta • LSS boende finns i Gustavsberg

Det lilla behandlingshemmet med de stora möjligheterna. Här skräddarsys en behandling för alla familjemedlemmar. Mamma-pappa-barn, mamma-barn, pappa-barn och gravida.

• Målgrupp: Psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

”Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon”

• Kognitivt perspektiv

Hammarby Familjebehandling Herrgården, 812 41 Gästrike-Hammarby Tel: 0290-337 70 Mobil dygnet runt: 070-285 71 38 Hemsida: www.abghh.se E-post: hammarby.familjebehandling@telia.com

• Vi arbetar med tydliggörande pedagogik

Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20 Vårdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01

Hemsida www.torsbygarden.se

Storsättra Gård

Ett boende för individuell utveckling Hillringsbergs Behandlingshem är ett HVB-hem med tillhörande utslussboenden beläget i västra Värmland. Verksamheten grundades 1996 och baseras på en struktur där individuell utveckling är i fokus. Vi erbjuder rehabilitering för människor med psykisk sjukdom, drogproblematik eller med kriminellt förflutet.

Utveckling genom samspel

Dygnet runt vård för familjer • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). SoL, LVU. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut / skyddat boende.

Föreståndare: Andreas Nilsson andreas@hillringsberg.com. Tel: 072-729 72 09

www.hillringsberg.com

Hillringsbergs Behandlingshem

Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. Föreståndare Katinka Hemmingsson. Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

Socialtjänsten och familjehemmen

HWW YLQQDQGH WHDP +9% /66 9b5/'(1 15 ²

6DOXWRJHQW I|UKnOOQLQJVVlWW Det salutogena är inriktat på vad det är som får oss att må bra, det som är hälsofrämjande. Fokus ligger på att hitta det som faktiskt fungerar, även om personen har mängder av problem. I forskningen är det salutogena motsatsen till det patogena, där inriktningen ligger på hur sjukdomar uppkommer. Inom det salutogena ser man hela människan och de sammanhang människan lever i.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Hon är vetgirig och målmedveten. Föreläsaren och före detta familjehemsföräldern Eva-Lena Edholm vill använda positiva och hälsofrämjande processer för att lyfta familjehemmen. – Det ökar möjligheten för socialtjänsten att nå framgångsfaktorer tillsammans med familjehemmen, säger Eva-Lena Edholm. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Det är oftast en mindre smickrande bild som ges av familjehemsvården i medierna. Med syftet att synliggöra familjehemsföräldrarna, och framförallt deras förslag till förbättringar, synade Eva-Lena Edholm den kommunala familjehemsvården i en studie vid Stockholms universitet. Hon finner att det går att göra stora förbättringar relativt enkelt. Till det behövs en insikt om att familjehemsföräldern är sambandslänken mellan socialtjänsten, skola, övriga myndigheter, biologiska föräldrar och det placerade barnet.

net” (2011), som universitetet nominerade till Stockholmiapriset 2012. Hon är även utbildad grupphandledare på systemteoretisk och salutogen grund samt föreläsare. Hennes tidigare familjehem var beläget i en by utanför Nyköping i Sörmland, numera bor hon i Gävle med sina tre biologiska barn. HVB & LSS Världen träffar henne i samband med en vidareutbildning på Ersta diakoni i Stockholm.

Målmedveten Eva-Lena Edholm är vetgirig och pratglad, det märks tydligt att hon brinner för sitt ämne. Hennes färdriktning och mål är att nå en bättre kvalitet på familjehemsvården, och den största vinnaren är det placerade barnet. Dessutom är positiva och nöjda familjehem den allra bästa reklamkampanjen när det gäller att rekrytera familjehem. – Det är svårt att hitta nya bra familjehem, samtidigt är de barn som behöver placeras fler och har större problematik.

Hälsofrämjande inställning Familjehemsvårdens möjlighet är att starta positiva processer utifrån ett salutogent perspek-

” Hur vågar kommunerna chansa (...) hoppas kommunerna sparar pengar om det är så att det kommer skadeståndskrav när barnen är vuxna.” Eva-Lena Edholm pekar på att barn- och äldreminister Maria Larsson har en tydlig vilja att familjehemmen ska värdesättas och få högre status, exempelvis genom rejäl stöttning inom utbildning och fortbildning. Sveriges socialnämnder och andra politiker bör därmed inse att de sannolikt måste ha mer kunskap om den familjehemsvård de beslutar om.

Samarbete kring barnet – Jag önskar att socialtjänsten i högre grad börjar arbeta i team, vilket skulle kunna leda till ett samförstånd och samarbete mellan vuxna runt de placerade barnen. För barnets bästa behövs fler människors perspektiv. Eva-Lena Edholm har nio års erfarenhet av att vara familjehem. Hon har även en djup teoretisk kunskap efter flera års studier, med inriktning mot barn och ungdomar i svåra livssituationer, vid Stockholms universitet. Hon har bland annat en magisterexamen i barn- och ungdomsvetenskap genom magisteruppsatsen ”Familjehemsföräldrars behov och stöd från socialtjänsten; familjehemsföräldrars välmående påverkar det placerade bar-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

tiv; det vill säga det som är hälsofrämjande och ser till hela sammanhanget samt har människors styrkor som fokus. Med den inriktningen kan socialtjänsten vinna insikter i vad som är framgångsfaktorer för familjehemmet i relation till barnen, skolan, biologiska föräldrar och socialtjänsten. Det salutogena arbetssättet fungerar till exempel på en ungdom med överdrivet behov av dator- och tevespel. Se deras kunskap som en tillgång, men hitta fler alternativ till att använda deras förmågor och intressen. – Som vuxen kan du låta barnet lära dig om datorernas värld, det är en friskfaktor för barnet att känna sig betydelsefull och att få lära någon annan. Genom att översätta engelska texter på förslagsvis musik som barnet tycker om, tränas både engelska och förmågan att reflektera på ett naturligt sätt; en metod som är både enkel och betydelsebärande för barnet. Om man utgår från det som är motiverande för ungdomen blir deras tillvaro hanterbar, begriplig och meningsfull.

)|UVODJ IUnQ XSSVDWVHQ Sammantaget Ăśnskar familjehemsfĂśräldern en socialsekreterare som är välutbildad, erfaren, kontaktbar och fĂśrstĂĽr hemmets behov. Viktigt är att de ďŹ nns nĂĽgon som ger rĂĽd när hemmet behĂśver hjälp. FamiljehemsfĂśräldrar behĂśver utbildning, handledning, realistiska ekonomiska fĂśrutsättningar och mĂśjlighet till avlastning. Utnyttja samarbete Ăśver kommungränser fĂśr att ge fĂśreläsningar och grupphandledning till familjehem pĂĽ olika nivĂĽ i fĂśrkunskaper. FamiljehemsfĂśräldrar har ofta stĂśrst insikt i barnets behov, och bĂśr fĂĽ vara part i vĂĽrdnadsutredningar samt fĂĽ Ăśverklaga beslut som inte ser till barnets bästa. FĂślj de bestämmelser som ďŹ nns kring vĂĽrdnadsĂśverytt. Ge familjehemmen mer status genom att klassa det som ett arbete, och ge rätt till bland annat tjänstepension och semesterersättning. Informera om att familjehemsfĂśräldrar kan fĂĽ A-kassa efter avslutat uppdrag. Utbildning behĂśvs ocksĂĽ till den biologiska fĂśräldern fĂśr att denna ska kunna vara den bästa versionen av sig själv.

Växer med tillit När barnet kommer till familjehemmet har det ofta en negativ självbild som grundlades redan vid den fĂśrsta anknytningen och fylldes pĂĽ av omgivningens destruktiva bemĂśtande och fĂśrväntningar. Barnet har fĂĽtt lära sig att â€?sĂĽn här är jagâ€?. Den unge har oftast lĂĽga tankar och känslor om sig själv och sin egen kapacitet. – Det viktiga är att barnet upplever att den vuxne litar pĂĽ barnet och att barnet känner att det är en viktig person. Men det här är nĂĽgot som tar lĂĽng tid, eftersom barnet behĂśver bygga upp en helt ny självbild, och uppleva om och om igen att ’jag är värdefull’, säger Eva-Lena Edholm.

Det är upp till varje kommun att tolka socialtjänstlagen, vilket betyder att det är stora skillnader inom den svenska familjehemsvürden. Hon fÜreslür att socialtjänsten använder nügot som liknar dokumentationsverktyget BBIC fast med familjehemsfÜrälderns behov i centrum. Det skulle kunna säkra att familjehemmen erbjuds stÜd som rekommenderas enligt socialtjänstlagen (6kap. 7§).

hävdar att det finns en risk att socialtjänsten ofta fĂśrlorar direktkontakt med det placerade barnet, men ansvaret fĂśr barnet och familjehemmet ligger fortfarande hos socialnämnden. – Hur vĂĽgar kommunerna chansa, frĂĽgar hon polemiskt, och svarar själv att hon hoppas kommunerna sparar pengar om det är sĂĽ att det kommer skadestĂĽndskrav när barnen är vuxna. Q

Socialtjänsten ansvarar Eva-Lena Edholm finner brister i kontrollen av de sü kallade privata familjehemsorganisationerna eftersom de inte behÜver sÜka tillstünd, och att Socialstyrelsen saknar register. Hon

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

X-CONS är en ideell organisation där f.d. kriminella och missbrukare hjälper varandra tillbaka in i samhället och som genom en utbrytning ur Kris i slutet av 2008, ändrade namn 2009 till just X-CONS. Föreningens syfte är att stödja och vägleda kriminella och missbrukare och frigivna till ett hederligt och drogfritt liv. Organisationens största förening är i Stockholm med ca 500 medlemmar och sedan finns det lokala föreningar runt om i landet. Även internationellt engagemang med start av X-CONS i andra länder. X-CONS Stockholm är f.d. Kris Stockholm som bildades 23 October-97 och är den största enskilda brottsförebyggande föreningen i Sverige med ca 45 personer engagerade på daglig basis för att hjälpa sig själva och sina bröder och systrar. Föreningen organiserar sociala aktiviteter för medlemmarna och genomför besök på fängelser och häkten samt föreläsningar i skolor mm. X-CONS Stockholm var en stor del i den kartläggning av BRÅ 2003:7 som gjordes för att studera den dåvarande föreningens resultat, det visade på ett av de bästa resultaten i Sverige. X-CONS har tagit ett demokratiskt beslut att tillåta personer med läkemedel ordinerat av läkare, att vistas i lokaler och i verksamheter som anordnas av X-CONS. Vi utökar också samverkan med organisationer som inte arbetar exakt som oss. Det har vi inte kunnat göra tidigare. X-CONS har samverkansavtal med Kriminalvården i Stockholmsregionen, vilket vi hoppas kommer sprida sig till de övriga filialerna och lokalföreningarna. X-CONS har också starkt tagit avstånd ifrån spel om pengar i lokaler och på verksamheter som X-CONS styr över,det för att många av oss har spel beroende och bör vara rädd om sina pengar. X-CONS har en omfattande verksamhet i Stockholm med ca 45 boenden platser för frigivna fångar och missbrukare. Vi har flera fotbollslag och då bl.a. i Div. 5 i den Nationella serien och i Reservlagserien och Korpen. X-CONS har teater verksamhet, sysselsättning, firande av högtider, Elitserielag i Dragkamp, medlemsträffar, boendeverksamhet, Svenska kurser mm. X-CONS Botkyrka startades av Ercan Yurdagul 2011, och sedan dess Nattvandrat, första året med andra ideella grupper och föräldrar. Året därpå varje fredag från 21.00 - 01.00 vi samlas i våra lokaler( Alby gård) och utgår därifrån. Vi har alltid varit 9-13 personer varje gång från X-CONS Botkyrka, som består av både anställda, praktikanter samt föräldrar.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

1\ PHWRG VnOODU ERUW

ROlPSOLJD IDPLOMHKHP Den nya standardiserade bedömningsmetoden Bra-fam kan bli ett viktigt verktyg vid rekrytering av familjehem. Syftet är att nytillskottet av familjehem ska ske på ett mer systematiskt, enhetligt och transparent sätt. Metoden introduceras stegvis i socialtjänsten. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Standardiserade bedömningsmetoder är tämligen nytt inom socialtjänsten. Socialstyrelsen har utvecklat metoden som ska användas i ett initialt skede för att tidigt kunna identifiera familjer som kan komma att bedömas som olämpliga. I Bra-fam ingår ett instrument, en manual och en bedömningsmall som är till för att underlätta socialtjänstens prövning. – Tanken är att utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet utveckla en metod som ger bra stöd vid bedömning av familjehem, säger Pia Kyhle Westermark, forskare och projektledare vid Socialstyrelsen. Hon tillägger att metoden riktar in sig på riskfaktorer, men den är också viktig för att den tydliggör även socialtjänstens förväntningar på familjehemmet och de förpliktelser som ingår i uppdraget. Instrumentet är tänkt att systematiskt hämta in grundläggande information om familjen. Det ska ligga till grund för om familjen ska utredas vidare.

Praktiker avgör Bra-fam är inte tänkt att ersätta andra etablerade metoder såsom Kälvesten eller Pride utan snarare komplettera. Pia Kyhle Westermark pekar på att Kälvestenmetoden ser olika ut i skilda delar av landet och kan inte anses som en komplett utredningsmetod. Förfaringssättet är inte

”Tanken är att utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet utveckla en metod som ger bra stöd vid bedömning av familjehem”. +9% /66 9b5/'(1 15 ²

utvärderat, men hon säger att den kan vara lämplig som en del i utredningen och då som en intervju. – Bra-fam är en initial metod som täcker den inledande fasen och kunskapen om familjehemmet. Olika metoder kan vara stöd i bedömningen. Det är dock alltid den professionella medarbetaren som gör den slutliga bedömningen och till slut avgör, säger hon. Pia Kyhle Westermark tycker att man ska ställa samma frågor till alla familjehem. För varje barn som placeras måste familjen utredas på nytt.

Stegvist införande – Det är också en rättvise- och rättsaspekt. Den systematiserade metoden Bra-fam ställer samma frågor till alla familjehem, och utifrån ett relevant underlag. Tanken är att det ska bidra till ett öppet och enhetligt sätt att utreda. Man ska kunna redogöra för skälen till att en familj bedöms som olämplig, och om det blir en tvist är det viktigt att underlaget är transparent. Bra-fam har tagits fram i samarbete med referensgrupper av praktiker och forskare. Bedömningsmetoden har reviderats under processen. Nu ska den introduceras stegvis i praktiken med uppföljning under ett år. Förhoppningen är att den fungerar och blir det stöd socialtjänsten efterfrågat. Socialstyrelsen söker kommuner som vill pröva Bra-fam. – Vi behöver få kunskap om hur metoden fungerar i skarpt läge. Det blir ju först i den reguljära verksamheten vi får svar på hur till exempel bedömningsmallen fungerar. Q

%HJUlQVDG IRUVNQLQJ RP IDPLOMHKHP Socialstyrelsen finner att det saknas forskning kring familjehemsföräldrar. I en svensk delrapport från 2008 framkom att det saknas bedömningsmetoder med vetenskapligt stöd såväl i Sverige som internationellt. Vidare saknas studier som visar vilken effekt placeringen har för det placerade barnet. Bra-fam utgår från aktuell forskning och inte minst erfarenheter från praktiken. Femton kommuner, tre familjehemsorganisationer och några familjehem samt en projektgrupp av forskare från Socialstyrelsen har deltagit i arbetet. Dessutom två externa forskare som granskat metodens manual och bedömningsmall: docent Dagmar Lagerberg, Uppsala universitet, respektive professor Marie Sallnäs, Stockholms universitet. Metoden publicerades hösten 2012 med titeln Bra-fam – en standardiserad bedömningsmetod vid rekrytering av socialtjänstens familjehem.

3HGRÀOHU OHYHU L GHW I|UGROGD Massmedierna rapporterar ibland om försummelser och övergrepp på barn och unga. Om det sker på ett familjehem är det särskilt allvarligt eftersom barnen står under samhällets omsorg. Emellertid är det mycket svårt att identifiera en person med pedofilt intresse. Den 61-årige jourhemspappan i Stockholmsområdet som våldtagit flera barn är en av dem. Han har tagit emot ett stort antal barn under många år. Pia Kyhle Westermark anser att Bra-fam inte skulle ha kunnat peka ut mannen som en riskfaktor: – Jag tror det är väldigt svår att peka ut vilka som riskerar ha pedofilt intresse. Jag tror heller inte att någon bedömningsmetod eller familjehemsintervju skulle ha kunnat avslöja honom. Forskningen har i massor av år försökt lösa detta. En lärdom kan vara att det är viktigt med täta besök och att prata med alla barn på familjehemmet. Det nya lagförslaget med personlig socialsekreterare, som gör att barnet får ett slags advokat eller talesperson, kan vara ett steg i rätt riktning, förmodar hon.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

BoendestĂśd, träningslägenheter och kvaliďŹ cerat kontaktmannaskap Ungdomsvärnet BoendestĂśdet ligger i Liljeholmen och träningslägenheterna i Stockholms närfĂśrorter. MĂĽlgrupp Unga vuxna i ĂĽldern 18-25 ĂĽr som är i behov av boende med individuellt anpassade socialkurativa insatser, personligt stĂśd och social träning.

Ă–vergripande mĂĽl Den unge ska Ăśka sin fĂśrmĂĽga att leva ett självständigt, ansvarstagande, socialt liv och rustas fĂśr att klara ett eget boende. Arbetssätt VĂĽra tre grundpelare är: social träning, social färdighetsträning och kvaliďŹ cerat kontaktmannaskap.

Telefon: 08-659 30 32, Fax: 08-659 30 36 E-post: info@ungdomsvarnet.se www.ungdomsvarnet.se

.YDOLĂ€ FHUDG IDPLOMHKHPVYnUG

Âľ

)|U HWW KnOOEDUW UHVXOWDW HUEMXGHU YL QX HWW HJHW SV\NLDWULVNW XWUHGQLQJVWHDP 7LOOVDPPDQV NDQ YL DQSDVVD LQVDWVHUQD HIWHU LQGLYLGXHOOD EHKRY RFK HYHQWXHOO IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJ

9LOO GX YHWD PHU" .RQWDNWD RVV Vn VNLFNDU YL YnU YHUNVDPKHWVEHVNULYQLQJHQ +XVKnOODUJDWDQ 6DOD _ LQIR#Ă€ PDE QX _ ZZZ Ă€ PDE QX _ ²

=VNEW 6IKRFoKWKoVH %& 0MXIX JEQMPNmVX ,:& LIQ

1oPKVYTT ˆ *PMGOSV QIH TW]OSWSGMEP TVSFPIQEXMO ˆ *PMGOSV QIH }ZIVKVITTWTVSFPIQEXMO ˆ *PMGOSV M MRMXMEPX WOIHI EZ QMWWFVYO SGL IPPIV OVMQMREPMXIX ˆ ,IHIVWVIPEXIVEHI TVSFPIQ

[[[ ]VNEW GSQ &MWOSTWKEXER 2=0%2( %KRIXE =VNEW 7IPPKVIR 6EQSRE =VNEW 7IPPKVIR

• skyddat boende fĂśr unga utsatta kvinnor 18-30 ĂĽr, HVB-hem • skydds- och träningslägenheter Unga kvinnor utsatta fĂśr: • vĂĽld, hot, Ăśvergrepp • hedersrelaterad problematik • Ăśvrig psykosocial problematik Hemsida: www.ukv.se FĂśrestĂĽndare: Ina MĂźller 08-652 99 98

Med vür hjälp für du kraften till fÜrändring

Kulabodan, Kulabodans Behandlingshem Tel: 0500-46 10 72, info@kulabodan.se www.kulabodan.se

• Barn och ungdomar 10 - 18 ĂĽr • HĂśg personaltäthet • 5 platser

MĂĽlgrupp: Pojkar och ickor 12-19 ĂĽr med relationsstĂśrningar och psykosocial problematik. BehandlingsinnehĂĽll: MiljĂśterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

127,6(5

Relationer och skolan oroar SiS-ungdomar Ungdomar som vårdas hos Statens institutionsstyrelse har en allvarlig och komplex problembild. Många är oroliga över sin situation, framför allt över familjerelationer, sin hälsa och skola. Det visar en SiS-rapport som studerat läget 2011. Sammanställningen visar bland annat att placeringen i 75 procent av fallen var akut. Två tredjedelar av ungdomarna tillbringar tid med vänner som begår brott, och merparten har nära vänner som har problem med missbruk av alkohol eller narkotika. Flertalet av de intervjuade använder själva alkohol eller narkotika. En majoritet av ungdomarna har begått brott under de senaste tolv månaderna. Nästan hälften av både flickorna och pojkarna uppger att de har begått brott av typen misshandel.

Ungdomarna söker stöd Sammantaget uttrycker ungdomarna olika grader av oro, framför allt över familjerelationer, sin psykiska hälsa och skolsituation. Det är inom dessa området som ungdomarna i högsta

grad vill få hjälp. Drygt hälften av de intervjuade har tidigare varit placerade på en behandlingsinstitution. Under år 2011 påbörjades 1 279 vårdtillfällen vid SiS särskilda ungdomshem. Information om 589 av dem ingår i rapporten ”Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem under 2011. En sammanställning av ADAD utskrivningsintervju”.

Frivillig intervju Ungdomar som skrivs in på SiS intervjuas med hjälp av utvärderings- och dokumentationssystemet ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Intervjun är frivillig för ungdomarna. De får berätta hur de uppfattar sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med, och kan på så sätt påverka vården.

Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper till att utveckla och förbättra ungdomsvården. Källa: Statens institutionsstyrelse

Korta fakta ur rapporten Sammanställningen för 2011 visar bland annat att: • placeringen i 75 procent av fallen var akut • en majoritet har begått brott under de senaste 12 månaderna • flertalet använder alkohol • 92 procent av de ungdomar som är fyllda 18 år har någon gång använt marijuana/hasch • en fjärdedel har använt amfetamin (ej injicerat) och runt en femtedel har använt kokain • 43 procent uppger att de någon gång har haft en svår depression • cirka hälften har fått specialundervisning i skola • drygt hälften har tidigare varit placerade på en behandlingsinstitution.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Kvinnohemmet Rosen Bills Bo & UtbildningsgĂĽrd är en miljĂśterapeutisk HVBverksamhet som vänder sig till missbrukande ickor/kvinnor i ĂĽldrarna 16-22 ĂĽr. Verksamheten är väletablerad och kan visa pĂĽ goda resultat. Vi har genom ĂĽren utvecklat tydliga genuspedagogiska behandlingsmetoder.

Bills Bo & UtbildningsgĂĽrd tel. 0294 211 74 www.billsbo.se

Behandlingshem med specialanpassat program fÜr mülgruppen vüldsutsatta missbrukande kvinnor. Vi arbetar med missbruk och vüld som tvü huvudproblem men även med EMDR, traumabearbetning. Väl inarbetad verksamhet sedan 2000, med goda referenser. www.kvinnohemmet-rosen.se E-post: lena.stenberg@telia.com Tele: 0290-76 68 50

Välkommen till Skillstreaming HVB

Skolberga HVB Vuxenpsykiatri Missbruk Neuropsykiatri KBT ESL Webadress: www.skolberga.se Mail: info@skolberga.se Tel: Lena Lagerqvist 076-184 29 32

Nu är det dags! Vidareutbilda din personal!

Pü distans, via nätet! Distansutbildning som räddar liv! Via nätet! Jag kan plugga när jag vill! Deltid, i egen takt!

Detta är kompetenserna som saknas idag!

Detta är kompetenserna som • Dipl Alkohol- och drogterapeut • Dipl AnhĂśrigterapeut saknas i Sverige idag! • Dipl Tolvstegsbehandlare • Dipl Alkohol- och drogterapeut

Nu även Grundutbildning psykoterapi. Välj mellan tre olika • Dipl AnhĂśrigterapeut inriktningar! TvĂĽ dagar/mĂĽn i Stockholm!

• Dipl Tolvstegsbehandlare (SVOEVUC 1TZLPUFSBQJ NFE PMJLB JOSJLU Vi•skräddarsyr fĂśr ditt behandlingshems behov!

Ç Ç Ç Í˜Ä?ÄžĆŒĹ?Ć?ĆšĆŒŽžĆ?Í˜Ĺ˝ĆŒĹ? ϏϴͲϲϰώ Ď°ĎŽ Ď´Ď´ dĹ?ĹŻĹŻĹšĆ‚ĆŒ & Í• &Ć‚ĆŒÄ?ƾŜĚĞƚ ĨĆ‚ĆŒ ůŏŽŚŽůͲ Ĺ˝Ä?Ĺš ÄšĆŒĹ˝Ĺ?ĆšÄžĆŒÄ‚Ć‰ÄžĆľĆšÄžĆŒ Ĺ˝Ä?Ĺš ĹśĹšĆ‚ĆŒĹ?Ĺ?ĆšÄžĆŒÄ‚Ć‰ÄžĆľĆšÄžĆŒÍ• Ç Ç Ç Í˜ĨÄ‚ÄšĆ?Ç€ÄžĆŒĹ?Ĺ?Ğ͘Ć?Äž

Vi är ett familjeägt vürdfÜretag med inriktning pü KBT sedan 1994. Vür mülgrupp är flickor i üldern 13-20 ür med psykosociala problem. Behandlingshemmet omges av en underbar lantlig miljÜ 65 km nordost om Uppsala. Skillstreaming kan även erbjuda psykologutredningar fÜr skolor, behandlingshem och socialtjänst. Skillstreaming HVB. Tel: 0173-174 10 Ewa Brändholm, fÜrestündare. Mobil: 0760-50 86 65 Petter Leife, leg psykolog. Mobil: 076-200 76 27

www.skillstreaming.se

Provita – fĂśrsta steget till ett bättre liv Provita har i mer än 25 ĂĽr behandlat vuxna kvinnor och män i beroende av alkohol, droger och spel. VĂĽr behandlingsmodell grundar sig pĂĽ Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram, med inslag av KBT (kognitiv beteende terapi). FĂśr varje individ lägger vi upp en individuell behandlingsplan som bland annat innehĂĽller enskilda samtal, gruppterapi, tillitsĂśvningar, fĂśreläsningar och ďŹ lmer. I behandlingen ingĂĽr ocksĂĽ regelbundna besĂśk pĂĽ AA- respektive NA-mĂśten. Provita har Ăśppenbehandling, primärbehandling, fĂśrlängd behandling, utsluss och obligatorisk efterbehandling under ett ĂĽr. De anhĂśriga bjuds in att delta i en sk. familjevecka.

Kontaktuppgifter: Provita, VanĂĽsgatan 60, 216 20 MalmĂś Tel. 040-35 01 00 www.provita.se

Bosse Rundberg, Carina Håkansson och Liv Bjerved arbetar i nära samarbete med varandra, med klienterna och deras familjer samt med familjehemmen. Verksamheten utgår från ett gult trähus nära havet vid Nya Varvet i Göteborg.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Vi besöker ett )DPLOMHKHP

Familjevårdsstiftelsen har hela verksamheten under ett och samma tak. Här samsas både vanligt familjeliv och ett utvidgat terapirum. Den icke vinstdrivande stiftelsen och dess 30-tal familjehem är kritisk till såväl diagnoser som medicinering. TEXT OCH FOTO: KRISTIN FRIDHOLM

)DPLOMHYnUGV VWLIWHOVHQ

JHU UXP I|U GHODNWLJKHW +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Utanför Familjevårdsstiftelsens lokaler vid Nya Varvet i Göteborg en decembereftermiddag hänger snön i luften, och himlen är djupt askgrå. Efter besöket är jag både rörd och tankfull. Jag känner inte för att åka tillbaka till kontoret direkt, utan kör med bilen ut mot havet istället. Mina sinnen behöver utrymme och eftertanke. Familjevårdsstiftelsen arbetar med familjehemsboende i samband med terapisamtal utifrån en modell som de kallar det utvidgade terapirummet. Det innebär att de ungdomar, vuxna och barn med föräldrar som söker sig till stiftelsen får ett eget familjehem och en terapeut som de träffar en gång i veckan. Familjehemmet har en handledare som de träffar två gånger i månaden. Därutöver träffas samtliga i så kallade stormöten där även andra inblandade såsom skolpersonal, släktingar eller andra bjuds in i samtalet.

Starka tillsammans Inom Familjevårdsstiftelsen finns ett 30-tal familjehem, varav en del varit med sedan starten för 25 år sedan. ”...de tror på betydelsen av delaktighet och att vi tillsammans kan åstadkomma mer än var och en för sig”, står det skrivet om familjehemmen på stiftelsens hemsida. Den tanken slår rot hos mig när jag ett par dagar senare skriver denna artikel. Tillsammans kan vi så mycket mer! Grundidén i verksamheten är att ge klienterna både och, det vill säga både det ”vanliga” livet i en familj och möjlighet att utvecklas genom professionell hjälp från terapeuter och handledare. – Rent ideologiskt har jag svårt att tänka mig att driva en sådan här verksamhet med vinstintresse, säger Liv Bjerved, terapeut och handledare inom Familjevårdsstiftelsen. Den even-

Vi besĂśker ett )DPLOMHKHP tuella ’vinst’ vi gĂśr här gĂĽr direkt tillbaka in i verksamheten och mĂśjliggĂśr fĂśr oss att ta emot ännu fler klienter. Det känns helt rätt tycker jag.

Fokus pĂĽ vem man blir En del i arbetssättet inom stiftelsen är att i mĂśjligaste mĂĽn undvika att fokusera pĂĽ klientens eventuella diagnoser. Man ställer sig även kritisk till medicinering. SĂĽ här fĂśrklarar terapeut och handledare Bosse Rundberg det ställningstagandet: – Bland de unga personer som kommer pĂĽ nybesĂśk till oss är omkring 90 procent diagnostiserade och använder mediciner sĂĽsom psykofarmaka eller neuroleptika. Medicinering kan vara bra ibland, men det kan ocksĂĽ fĂĽ oĂśnskade konsekvenser fĂśr den unge. – En diagnos och en medicin sätter en stämpel pĂĽ personen och det vill vi undvika. I vĂĽra samtal talar vi inte sĂĽ mycket om vem man är, utan om vem man vill bli. Medicinerna pĂĽverkar en människas bild av sig själv och det anser vi fĂśrsvĂĽrar fĂśrändringsarbetet.

FĂĽr uppdrag De klienter som sĂśker sig till FamiljevĂĽrdsstiftelsen har alla svĂĽrt att fĂĽ livet att fungera pĂĽ egen hand. De vuxna klienterna kan själva välja om de vill engagera familj eller inte. De smĂĽ barn som tas emot bor i familjehem tillsammans med en eller de bĂĽda biologiska fĂśräldrarna. DĂĽ är fokus pĂĽ den vuxne och dess roll som fĂśrälder. – Vi ser det som att de kommer till oss med ett uppdrag. Uppdraget kan formuleras som ’jag vill klara mig utan socialbidrag’, ’jag vill kunna flytta hem igen’, ’jag vill sluta med droger’ eller ’jag vill klara av skolan’, berättar Liv.

Under ett tak Att ha hela verksamheten under ett och samma tak anser bĂĽde Bosse och Liv är en av hemligheterna bakom det lyckade konceptet. – En del andra familjehemsverksamheter lĂĽter klienterna gĂĽ i terapi utanfĂśr den egna organisationen. Det kan fungera, men vi ser stora fĂśrdelar med att vi tar ett helhetsgrepp om varje klients livssituation. PĂĽ sĂĽ sätt kan vi snabbt se bĂĽde de allra minsta framsteg och eventuella bakslag, och arbeta med dessa direkt, säger Bosse. – Det är ocksĂĽ en stor fĂśrdel att kunna fĂśra samtal med exempelvis bĂĽde en familjehemsplacerad ungdom och â€?mammanâ€? och â€?pappanâ€? i familjehemmet fĂśr att reda ut olika pro-

Carina Hükansson grundade Familjevürdsstiftelsen fÜr 25 ür sedan, och det är pü hennes idÊer om att arbeta med büde familjehem och terapi i samma verksamhet som stiftelsen grundas.

blem direkt, fyller Liv i. Vi kan vara den punkt i den unges, och i familjehemmets tillvaro som lyssnar pĂĽ bĂĽda sidor.

En del i vardagen Kraven pĂĽ dem som vill bli familjehem inom FamiljevĂĽrdsstiftelsen är att â€?fĂśräldrarnaâ€? mĂĽste vara tvĂĽ och de mĂĽste ha en fĂśrhĂĽllandevis stabil egen vardag fĂśr att kunna vara den fasta punkt i tillvaron som klienten behĂśver. DärutĂśver ska de inte bo längre än tvĂĽ timmars bilfärd frĂĽn GĂśteborg. Samarbetet mellan klient och familjehem bĂśr vara minst ett ĂĽr och den ekonomiska ersättningen motsvarar ungefär en normal halvtidslĂśn. – De familjer som vi arbetar med är engagerade och Ăśppna. De tar emot en extra person i sitt hem och deltar i mĂśten och samtal. SĂĽ gott som alltid tycker de själva att det är mycket givande och att det uppväger att det emellanĂĽt är krävande, avslutar Bosse. Q

$YKDQGOLQJ RFK E|FNHU Carina HĂĽkansson, som är en av grundarna till FamiljevĂĽrdsstiftelsen, hĂĽller just nu pĂĽ att avsluta en doktorsavhandling. Hon har tidigare skrivit era bĂścker, bland annat boken Att rymma bĂĽde och – om vanlighet, mod och professionella samtal. Hon är ocksĂĽ en ivrig debattĂśr och skriver tidningsartiklar. Hon deltar även i internationella projekt.

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Behandlingshemmet Nyckeln

Opalen är ett boende med särskild service för flickor enligt 9 8p LSS

i Mora Målgrupp:

9L HUEMXGHU LQGLYLGDQSDVVDGH RFK IOH[LEOD O|VQLQJDU L HQ WU\JJ PLOM| GlU YL NDQ VWlUND LQGLYLGHQ RFK YDUD HWW VW|G L |YHUJnQJHQ PHOODQ EDUQGRPHQ RFK YX[HQOLYHW

Tjejer/Kvinnor 16-24år Psykiatriska diagnoser Neuropsykiatriska diagnoser Självskadebeteende

Behandling: Dialektisk beteendeterapi (DBT) Kognitiv beteendeterapi Miljöterapi Arbetsterapi

Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info

Kontakt: 0250-173 90, 0250-131 00 www.behandlingshemmetnyckeln.se

Utredning – Behandling – Akut

HVB-Hem för pojkar 7-18 år LSS, LVU, SOL

Vi arbetar för att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, flexibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mål är att: • Fullfölja de uppdrag vi åtar oss • Barnens behov blir tillgodosedda • Föräldrarna mobiliserar sina resurser

www.dormsjoskolan.com

Ursprung

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Kvalificerad familjehemsvård speciellt riktat till människor med multikulturell bakgrund

Familjehemmens ursprung och kompetenser skapar en brygga till det svenska samhället.

Kultur Förståelsen för religion, tradition och kulturskillnader skapar förutsättningar för en bra integration.

Språk Ett gemensamt språk förenklar kommunikationen och gör därmed integrationsprocessen lättare.

Tobbe Öhman tobbe@multikulturell.se 076 –765 09 33

Isabel Domberg isabel@multikulturell.se 070–317 90 80

www.multikulturell.se | Hushållargatan 5, 733 40 Sala | Tel 0224–167 00

$OOD PlQQLVNRU KDU OLND YlUGH ²

lYHQ

På riksdagens bord ligger regeringsförslaget ”Stärkt stöd och skydd för barn och unga”. Den hämtar inspiration från både FN:s barnkonvention, Barnskyddsutredningen och Upprättelseutredningen. Propositionen ska ses i skenet av svenska statens ansvar för den uppmärksammade vanvården av barn och unga vuxna. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Av förslaget ”Stärkt stöd och skydd för unga” framgår att barnrättsperspektivet är bärande. Det stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Kriterierna mildras för en anmälan om att ett barn inte mår bra. När det finns en skyldighet att anmäla eller när en anmälan bör göras av allmänheten föreslås ändras till när man får kännedom om, eller misstänker att, ett barn far illa.

Politiker har viktig roll Propositionen (2012/13:10) föreslår att socialnämnden blir skyldig att ordna utbildning åt familjehemmet eller jourhemmet. Socialnämnden ska vidare verka för att de barn och unga som placerats i ett familjehem, jourhem eller behandlingshem får hälso- och sjukvård. Socialnämnden ska utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge. Socialsekreteraren ska besöka barnet regelbundet och i den omfattning som är lämplig utifrån behov och önskemål. Socialsekreteraren ska föra enskilda samtal med barnet eller den unge.

Regeringens förslag om stärkt stöd och skydd för unga ansluter i hög grad till såväl barnkonventionen som Upprättelseutredningen. Avsikten är att skydda barn som far illa eller är i riskzonen.

Vanvårdade barns gottgörelse Upprättelseutredningen behandlar frågan om barn och mänskliga rättigheter. Kerstin Wigzells utredning såg till att ge gottgörelse och ursäkt för tidigare vanvårdade barnhems- och fosterbarn samt föreslå åtgärder som hindrar upprepning. Både Upprättelse- respektive Vanvårdsutredningen exkluderade vissa barn från att ingå utredningarna. Följden av detta kan förvisso vara ämne för en särskild artikel. Emellertid tillsatte regeringen Upprättelseutredningen som en konsekvens av Vanvårdsutredningen. Upprättelseutredningen slog fast att staten ska skydda individen från ingrepp i de grundläggande friheterna och från olika typer av övergrepp samt tillgodose barnens grundläggande behov.

fentliga sektorn, som har ansvar för att rättigheterna främjas och skyddas. Varje rättighet för individen innebär därför en motsvarande skyldighet för staten.” Vidare är staten skyldig att se till att dess företrädare agerar i enlighet med de mänskliga rättigheterna, och måste på olika sätt hindra att företrädarna kränker dessa rättigheter. Staten har också viss skyldighet att se till att privata aktörer handlar i enlighet med rättigheterna. Upprättelseutredningen pekar särskilt på barnkonventionens artikel 20 respektive 39. Enligt artikel 20 ska ett barn som berövats sin familjemiljö, eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö, ha rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida. Barnkonventionens artikel 39 ålägger staten en skyldighet att använda alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering. Dessutom ska staten främja social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård eller annan grym eller förnedrande behandling. Q

Statens ansvar Utredningen skriver att rättigheterna fungerar som en begränsning av statens makt över individen. ”Det är staten, inklusive hela den of-

6YLGDQGH NULWLN PRW NRPPXQHU I Upprättelseutredningen har endast 21 av 290 kommuner/stadsdelar svarat att de har rutiner eller riktlinjer för att förebygga och upptäcka övergrepp eller annan vanvård av barn och unga i familjehem och HVB, utöver sedvanliga utrednings- och uppföljningsrutiner. Utredningen finner denna brist på systematiskt säkerhetsarbete helt oacceptabel och hävdar att det på alla nivåer vilar ett stort ansvar för att bristerna åtgärdas. Källa: Upprättelseutredningens betänkande SOU 2011:9, från sidorna 247 respektive 252.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

FOTO: JAN SANDBERG/RÄDDA BARNEN

EDUQ

”Många barn far illa i Sverige. Deras skydd behöver stärkas genom en tydligare lagstiftning, säger Barnombudsman Fredrik Malmberg.” +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Sverige har skrivit under FN:s konvention om barnets rättigheter. Dock är den inte infogad i svensk lag. Emellertid är den en bindande överenskommelse. Dock tänker regeringen nu utreda om konventionen ska bli lag. Barnombudsmannen, BO, föreslog 2009 att en utredning om lag borde tillsättas, eftersom barns rättigheter i Sverige har brister. Även FN:s barnrättskommitté har varit kritisk vid flera tillfällen, och önskar att Sverige gör sin hemläxa innan konventionen kan bli formell lag. – Många barn far illa i Sverige. Deras skydd behöver stärkas genom en tydligare lagstiftning, säger BO Fredrik Malmberg. BO pekar på att om konventionen blir lag i Sverige skulle det tydliggöra barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter.

FOTO: CLEIS NORDFJELL/RÄDDA BARNEN

6YHULJH L ODJO|V OLPER

Barnkonventionen berör omhändertagna barn FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, innehåller 54 rättigheter som gäller alla barn i alla länder. Förutom de grundläggande rättigheterna lyfter den exklusivt fram rätten till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Exempelvis pekar artikel 25 på att myndigheterna har särskilt ansvar för omhändertagna barn. Vidare har ett barn med funktionshinder rätt till ett fullvärdigt liv. Nedan följer en kortare version, där heller inte alla artiklar ingår. 1. 2. 3. 9.

Ett barn är varje människa under 18 år. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem regelbundet. 10. Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. 19. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. 22. Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp. 23. Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. 25. Staten ska göra regelbunden översyn av situationen för ett barn som är omhändertaget av myndigheterna. 26-28. Varje barn har rätt till social trygghet, skälig levnadsstandard och gratis grundskola. 36. Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande. 39. Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social återanpassning. Källa: FN:s barnfond Unicef

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Välkommen till en efterlängtad

inspirationsdag inom HVB! 23 april på Kulturhuset i Stockholm

Träffa utställande HVB-verksamheter från hela landet, lyssna på tankeväckande föreläsare och ta del av nyheter i branschen.

HVB-dagen är ett nytt kostnadsfritt arrangemang för dig som är beslutsfattare inom Socialtjänsten. Anmäl dig på www.hvbguiden.se/hvbdagen/foranmalan Arrangör: HVBGuiden

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRD FRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN

Diskussionen om välfärdsföretag behöver en ny riktning Privat vård är inget nytt, men det låter så i det offentliga samtalet. Svenska Vårds Patrik Ulander påpekar i detta debattinlägg att välfärdsfrågan är komplex och att diskussionen behöver förnyas för att leda till konkreta resultat. ”ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN”. ”Vägval välfärd”. ”Trygga tillsammans”. Det är några av förslagen till hur olika partier och grupperingar anser att framtidens välfärd ska fungera. Åsikterna har duggat tätt under 2012, och det är inte helt lätt att finna klarhet i vad olika företrädare faktiskt menar med sina program. För att reda ut framtidens välfärd måste vi först bringa ordning i diskussionen. Ett stort problem är att alla aspekter av välfärdsföretagande smetas ihop till en enda fråga. Det är det inte. Ett annat problem är att resonemang grundat på fakta blandas med diskussion som endast är tyckande. Synpunkter med grund i politisk ideologi eller värderingar är mycket svåra att ändra på, något vi känner igen från till exempel invandringsfrågan. Fakta, däremot, kan förändra, men det tar tid. En annan stor fråga rör möjligheten att göra vinst på skattemedel. Om just detta är det stora problemet måste diskussionen bli mycket större, eftersom bara en femtedel av det offentligas utgifter till privat verksamhet läggs på välfärd. Vinster på skattemedel görs också inom till exempel bygg, IT och fastigheter; är det ok? Insyn med vissa brister Regeringen ska under 2013 ta fram en etisk plattform, som ska ge invånarna insyn i vården, oavsett driftsform, rörande kvalitet, anställningsvillkor och ekonomi. Initiativet är gott, men det finns några stora utmaningar att hantera. Insyn kring anställningsvillkor är det kanske enklaste; ställ krav på kollektivavtal eller motsvarande, och inför meddelandeskydd för alla, så är mycket löst. Rörande insyn i ekonomi finns idag näst intill

² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH ² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH

ingen transparens kring offentligt utförd vård. Dessutom fungerar ekonomin inom offentliga verksamheter och företag på helt olika sätt, vilket gör dem svåra att jämföra. En tredje svårighet kring detta är att det är relativt enkelt att ställa krav på, och granska, öppen redovisning av ett företags ekonomi. Risken ökar därför att det blir större fokus på ekonomi än på huvudsaken, det vill säga vårdens kvalitet. Kvalitet svår att jämföra Kvalitet i vård är den stora viktiga frågan, och samtidigt den svåraste att bena ut. Om man begränsar den till det område som Svenska Vård arbetar inom, det vill säga social vård på uppdrag av kommunerna, är kvalitetsbegreppet mycket diffust. Märkligt nog är det område som fått mest uppmärksamhet, äldreomsorg, det som har störst kontroll och insyn och egentligen ger möjlighet till jämförelse redan nu mellan olika boenden, kommunala och privata. För vare sig boenden inom LSS, psykiatri, ungdomsvård eller missbruksvård finns några nationella jämförelser för liknande verksamheter med grund i rikstäckande kvalitetsmått. Inga alls. Hur ska en verksamhet känna till vilka krav som är relevanta när det varierar från kommun till kom-

mun? Hur ska en vårdtagare veta vad som passar bäst, när det inte går att jämföra olika alternativ? De flesta är småföretagare Vi lever också i en välfärd där vi utför många olika tjänster – till exempel sjukvård, behandling, omsorg och skola – men också inom flera olika system, bland annat LOV, vårdval och upphandlingar. Även här måste diskussionen delas upp vid jämförelser, eftersom skola inte är samma sak som äldreomsorg, och LOV inte samma sak som upphandling. Till sist, det som försvunnit i debatten är att den privata välfärden består av företagare som ser ut som i vilken bransch som helst. Här finns den som driver ett företag för att just den personen är duktig på behandling, vård eller omsorg, precis som andra företagare har bagerier, verkstäder eller hårsalonger. Man har utbildningen, erfarenheten och viljan att göra något eget och bättre. Den möjligheten har funnits länge i Sverige. Privat välfärd i dagens form har funnits sedan 1960-talet; det är inget nytt påfund. Och de flesta av oss är småföretagare, precis som inom alla branscher. Patrik Ulander, förbundssekreterare Svenska Vård

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Ny myndighet inspekterar

vård och omsorg Under hösten 2012 har Svenska Vård träffat Socialstyrelsen, men också företrädarna för den kommande Inspektionen för vård och omsorg, möjligen kallad Ivo i framtiden. Bytet av tillsynsmyndighet verkar bli till det bättre, att döma av den information vi tagit del av. Tidigare har Socialstyrelsen framhållit att den arbetar för förutsägbarhet, transparens och rättssäkerhet. Transparens är kanske det område som nått längst, med nuförtiden ganska tydlig information kring lagen och hur man arbetar. Det har däremot varit svårt att förutsäga nivån på kraven, och den rådgivande funktionen har varit i stort

sett obefintlig. Vi har också genom Svenska Vårds medlemmar sett att likartade ärenden hanteras på olika sätt, vilket äventyrar rättssäkerheten. Det är därför uppmuntrande att ta del av de ambitioner som Ivo presenterar. Den nya myndigheten tar över uppdraget för tillstånd och tillsyn, inklusive Lex Sarah och Maria, från Socialstyrelsen den 1 juni 2013. Samma lagar och föreskrifter styr deras verksamhet som tidigare styrde Socialstyrelsen, men flera nyheter är intressanta: • I direktiven framgår tydligt att rådgivning och vägledning är ett viktigt uppdrag. • En prioritet är återkoppling för att kunna dra slutsatser utifrån sitt uppdrag, i dialog med utförare.

• Ivo ska i sitt uppdrag också lyfta fram positiva iakttagelser, förutom brister. Det är en viktig del i att kunna förbättra verksamheter, men också av allmänintresse. Mer information finns på www.sou.gov.se/inspektionen/, där man fortlöpande uppdaterar kring det pågående arbetet. Ett tips är att hålla sig uppdaterad där, och också kontakta dem med frågor och förslag. Ivo verkar vilja skapa en modern myndighet och lägger tonvikt vid sådant som saknats hos Socialstyrelsen, vilket är hoppfullt, och en smula förvånande eftersom de arbetar utifrån samma lagar och föreskrifter. Svenska Vård fortsätter bevaka, och bidra till, den fortsatta utvecklingen. Patrik Ulander

Stora frågor, nya grepp för Svenska Vård 2013

Svenska Vård kommer under året att arbeta med stora frågor för medlemmarna. Branschorganisationen tar en del nya grepp för att utveckla sättet att påverka. I dagens politiska läge framstår välfärdsfrågan som en av de större inför valet 2014. Därför är

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

temat för Vårkonferensen 2013 ”Privat vård – en självklarhet!”. Konferensen äger rum 17-18 april i Stockholm, och programmet presenteras under januari, med bland andra inbjudna politiker, debattörer och föreläsare. Vi fortsätter det mycket uppskattade arbetet med vårt material kring ledningssystem för kvalitetsarbete, med föreläsningar i bland annat Sundsvall 11 mars, Norrköping 12 mars och

Stockholm 17 maj. Sverker Belins högintressanta föreläsningar fortsätter också, kring parallellprocesser i Malmö 29 januari och ”Relation före metod” i Göteborg 26 februari. Vi medverkar under Almedalsveckan 30 juni till 7 juli. Flera styrelsemedlemmar kommer att vara där för att delta i debatter, påverka beslutsfattare och träffa kollegor. Vi siktar också på att arrangera egna seminarier. Till höstkonferensen 6-7 november presenteras ett nytt upplägg. Svenska Vård arrangerar då ett helt nytt evenemang med tillhörande gala, där vi lyfter fram många av de fantastiska verksamheter inom vård, omsorg och behandling som finns i Sverige. Arbetet pågår för fullt redan nu, och under våren kommer nominerings- och juryarbetet att sätta fart. Håll utkik efter mer info på www.svenskavard.se! Dessutom fortsätter våra ansträngningar med debatter, seminarier, träffar, samverkan, påverkan och utveckling. Året blir fullspäckat och mycket intressant! Patrik Ulander

ZZZ VYHQVNDYDUG VH² 6YHQVND 9nUG ²

Bättre omsorg

PHG UlWW

NRPSHWHQV Omsorgen om personer med funktionsnedsättning har en del svagheter. Med rätt kompetens kan personalen bidra med insatser av god kvalitet. Socialstyrelsens ”Vägledning för arbetsgivare” visar att ledarskapet har betydelse, på samma sätt som i all annan personalkrävande verksamhet. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Under en följd av år har Socialstyrelsens tillsynsrapporter visat att det finns brister i omsorgen av personer med funktionsnedsättningar. Det handlar bland annat om brister i bemötandet, att personalen begränsar enskildas rörelsefrihet eller tar till tvingande åtgärder. Till de drabbade hör såväl barn som ungdomar och vuxna. Vägledningens projektledare Ulla Essén har lång erfarenhet av tillsyn och utredning. Denna gång har hon utrett vad arbetsgivare behöver tänka på när det gäller personalens kompetens. HVB & LSS Världen träffar henne vid Socialstyrelsens huvudkontor i Stockholm. Ulla Essén pekar på att tillsynen har reagerat på faktorer som hög arbetsbelastning, låg kunskapsnivå, begränsade möjligheter till fortbildning samt brister i stöd och ledning. – Dessa olika typer av missförhållanden kan kopplas till att varken ledning eller personal känner till hur den goda omsorgen bör utföras. Även chefer brister i kompetens, och om dessa har ett svagt ledarskap riskerar inte heller omsorgen att bli så bra, säger Ulla Essén. Hon anser att personalen behöver grundläggande kompetens om funktionshindersomsorg, exempelvis om övergripande mål i LSS och SoL, mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, dokumentation och bemötande. Dessutom behöver personalen specifika kunskaper om behoven hos de personer som de ska ge stöd.

Systematiskt kvalitetsarbete På regeringens uppdrag tog Socialstyrelsen fram vägledningen som publicerades under 2012. Den vänder sig till arbetsgivare i både kommunal och privat verksamhet med personal som ger stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL eller LSS. Att se till att personalen har rätt kompetens handlar om ett fortlöpande systematiskt kvalitetsarbete. En angelägen uppgift för arbetsgivare är att lyfta fram rätt kompetens

för respektive verksamhet, och att se till att det finns förutsättningar för kompetensutveckling. Socialstyrelsens vägledning är ett praktiskt verktyg för inventering av behov och ansvar för att medarbetarna ska få lämplig kompetens.

Skiftande kompetens Vägledningen gäller den personal som ger stöd, service och omsorg i vardagen. Det rör sig om en bred yrkesgrupp med ett flertal olika titlar, till exempel vårdare, boendestödjare, arbetshandledare, eller personlig assistent. Medarbetarna är ingen enhetlig grupp, utbildningsbakgrunden skiftar, och många har inte ens gymnasiekompetens med lämplig inriktning. Vägledningens projektgrupp har träffat och tagit emot förslag samt synpunkter från bland andra Skolverket, Yrkeshögskolan, SKL, Kommunal, Vårdföretagarna, Göteborgsregionens kommunalförbund och dess nätverk, dessutom Projekt Carpe och Nationella kompetensrådet samt några funktionshindersorganisationer. – Förhoppningen är att vägledningen ska bidra till att nämnder och enskilda huvudmän tar till sig budskapet och inleder eller förstärker sitt arbete med att höja personalens kompetens, säger Ulla Essén, som också pekar på att vägledningen kan användas vid rekrytering av nya medarbetare. Dessutom berättar Ulla Essén att Socialstyrelsen kommer att ge ut allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL eller LSS till personer med funktionsnedsättning. De allmänna råden, som planeras utkomma under våren 2013, blir ytterligare ett stöd för arbetsgivarna i deras arbete med att säkerställa att personalen har rätt kompetens. Q

1nJUD JUXQGOlJJDQGH IUnJRU I|U DUEHWVJLYDUHQ Har var och en i personalen grundläggande kompetens för alla arbetsuppgifter? Har arbetslaget som helhet fördjupade kunskaper som helhet? Har personalen tillgång till dagligt stöd? Har personalen tillgång till stöd för komplexa situationer? Har personalen tid för kompetensutveckling? Hur ser personalomsättningen ut, är den rimlig?

6RFLDOVW\UHOVHQV VNULIW heter ”Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning - Vägledning för arbetsgivare”.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

TT EGÅR FLEST BRO

Foto: Martin Svensson

”INVANDRARE B

”

”SNART TAS SVERIGE ÖVER AV MUSLIMER”

”MAN FÅR INTE VARA

Tryggare barn Mitt ibland oss finns många barn som har det svårt. Det kan handla om barn som lever med missbrukande föräldrar, har en familjemedlem i fängelse, eller barn som fått fly från sitt hemland. Erikshjälpen stöttar barn i Sverige och jobbar för att de ska få växa upp i trygghet. Vill du vara med och ge dem framtidshopp? Bli månadsgivare eller ge en gåva direkt via vår hemsida.

STOLT SVENSK IDAG”

Stiftelsen Expo utmanar intoleransen genom att förebygga den med kunskap. Med våra föreläsningar får du en fördjupad bild av de idéer som präglar intoleranta partier och organisationer. Vi diskuterar fördomar och bemöter dem med fakta. Våra föreläsningar går att göra som kvarts-, halv- eller heldagskurser. Har du frågor eller vill boka en föreläsning? Kontakta: mariapia.cabero@expo.se

Din gåva är betydelsefull! www.erikshjalpen.se Tel 0383-46 74 50 Pg 90 09 28-3

Trimdax – ett enklare sätt att handla träningsredskap Trimdax utrustar ert HVB-hem med motionsredskap för friskvård och en sund livsstil. Vår affärsidé är att erbjuda kvalitetsprodukter till ett attraktivt pris. Vi har ett brett urval av allt ifrån maskiner som löpband och crosstrainers, till enklare träningsredskap. Varför ska vi välja Trimdax: • Hög kvalitet • Bra pris • Snabba leveranser, 3-5 dagar • 90 dagars öppet köp • Fri frakt i hela Sverige • Finansiering: köp, leasing och avbetalning Trimdax AB Tegelbruksgatan 8, 523 37 Ulricehamn Telefon: 0321-109 99

Fax: 0321 109 19

E-post: info@trimdax.se

Internet: www.trimdax.se

BARA DET BÄSTA ÄR GOTT NOG FÖR ERA UNGDOMAR!

Vid eventuell intresseförfrågan var vänlig ring: Katarina Jönsson, föreståndare, 070-357 35 61 Adress: HVB-hemmet MERCY, Promenaden 4, 916 31 Bjurholm Mail: hvb-hemmet.mercy@hotmail.com

HVB flickor 12-18 12-18 år år HVB för flickor LVU § 2, 3 och och 6. 6. SoL SoL Ramavtal 87 kommuner kommuner Ramavtal med Telefon: 0530-301 0530-301 23 23 info@stubben.se info@stubben.se www.stubben.se www.stubben.se

Ett mindre HVB-hem för ungdomar 13-20 år. Psykosocial problematik samt lättare psykiska störningar. Vi skräddarsyr en individuell behandlingsplan i samråd med socialtjänsten. Stor vikt vid ungdomarnas egna behov och intressen. Bjurholm är en mindre kommun med god sammanhållning där vi har nära samarbete med skolan.

Tack för 2012 – leve 2013 Tack, snälla annonsörer för att ni var med och gjorde det första året med HVB & LSS Världen till ett inspirerande premiärår! Vi på redaktionen tittar framåt och har fokus på verksamheten, precis som våra nuvarande och blivande annonsörer. Tillsammans kan vi göra ett framgångsrikt 2013!

Tuwa Vård & Omsorg AB erbjuder uppdragsgivaren en helhetslösning gällande målgruppen ensamkommande barn. Vår definition på helhetsbegreppet innefattar ”hela vårdkedjan” i asylprocessen, dvs. från start till eget boende, där ett eget förstahandskontrakt kan komma att inkluderas, utifrån vår försorg. Sista fasen i vårdkedjan kan även omfattas av en utfasning/utsluss till den egna kommande bostaden. Vi har idag två fastigheter som är belägna i Örkelljunga respektive Helsingborgs kommuner. Våra tillstånd från Socialstyrelsen (går att läsa på vår hemsida) är fördelade enligt följande. I Örkelljunga kommun avser vårt tillstånd sju barn i åldersgruppen 14–18 år, oavsett var de befinner sig i sin asylprocess. I Helsingborgs kommun är tillståndet riktat att avse sex barn/ ungdomar 16-20 år, som fått sitt permanenta uppehållstillstånd. Vi erbjuder en kompetent, harmonisk samt välutbildad personal, som brinner för målgruppen. Vår enkla ideologi & filosofi är, förutom att vi erbjuder ett tryggt boende, att vi alltid kom-

mer att matcha barnets individuella behov på ett naturligt sätt, i samverkan med uppdragsgivarens önskemål. Detta sker på ett enkelt, professionellt samt filantropiskt sätt, med barnens bästa i fokus. Kort sagt, det finns inga begränsningar i vårt sätt att bidra till problemlösning, och vi åtar oss även att genom vårt nätverk av andra professionella, sörja för att eventuella utredningar kommer till stånd. Våra två boenden bidrar till att vi kan erbjuda rätt matchningar för barnen, beroende på vilken fas de befinner sig i, och vi garanterar att såväl en praktikplats, som en egen bostad (när tiden är mogen) kan integreras i uppdraget. Båda våra HVB-boenden är fantastiska och fräscha. Boendet i Örkelljunga kallat ”Tuwa Gården” omfamnas av en idyllisk Astrid Lindgrens sfär, alla kategorier, där det kan vara skönt för barnet att landa. Därefter kan en möjlighet i barnets process vara, att fortsätta till vårt PUT boende i Helsingborg, även kallat ”Holken”, där utbud av utbildningar och praktikplatser är stort.

• Ensamkommande barn, 13 platser fördelade på två fastigheter • Placering kan ev kombineras med familjehem initialt • Huvudman Tuwa Vård & Omsorg AB, org.nr 556686-8641 • Föreståndare Agneta Lailasdotter, agneta.lailasdotter@tuwa.se • Jourtelefon 0709-22 18 73 (Agneta Lailasdotter) samt 070-161 20 26 (Johan Lindberg VD) • www.tuwavard.se

Missa inte nästa nummer av

/66 +9% 9b5/'(1

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det blir temat för nummer två av HVB & LSS Världen. I neuropsykiatriskt funktionshinder ingår vanligen diagnoserna ADHD, ADD, autism, respektive Aspergers och Tourettes syndrom. Bland de ämnen vi kommer att beröra ingår en artikel om utbildning för personal som arbetar med människor med ett utmanande beteende, utan att använda kränkande behandling eller fasthållning. Vi gör en uppföljning på intresseorganisationen Attentions enkätundersökning som visar att kompetensen om neuropsykiatriska funktionshinder är låg på många boenden. Dessutom visar det sig att personer med diagnos inte förstod varför de var intagna på boendet. Ett gott samarbete mellan olika aktörer kan vara bästa preventionen. Vi hoppas få ett svar på om det är rimligt att vi stigmatiserar personer med bokstavsdiagnoser. Hur är det att vara anhörig till unga vuxna med ADHD, och varför strider forskningen inom detta område? Det är uppslag till artiklar vi gärna skulle vilja få svar på. Föreningen Sveriges Socialchefer skriver i ett svar till Socialstyrelsen att det finns gränsdragningsproblem mellan socialtjänstens ansvar och barn- och ungdomspsykiatrins ansvar. FSS vill ha riktlinjer kring socialtjänstens ansvar för placering av ungdomar på HVB som inte har kompetens för psykiatrisk behandling.

FOTO: ANNA GULLMARK/RÄDDA BARNEN

Nästa nummer av HVB&LSS Världen utkommer v. 16 (april 2013).

Vill du synas i tidningen? Med en annons i HVB LSS Världen kan du vara säker på att nå rätt målgrupp. Kontakta Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Plats för anknytning.

Ge Åke någon annan än sig själv att umgås med. Många äldre lider av ensamhet. Därför besöker Röda Korsets frivilliga varje år tiotusentals människor – kanske för att läsa, promenera eller bara prata. Med ditt bidrag kan fler människor få besök av någon som bryr sig. Sms:a ALDRIG ENSAM till 72 900 för att skänka 100 kronor eller ge din gåva på bg 900-8004.

bU GX RUROLJ I|U HQ DQK|ULJ HOOHU YlQ VRP XWVDWWV I|U KRW YnOG HOOHU VH[XHOOD |YHUJUHSS"

HVB&LSS Vรคrlden 1 - 2013

Returadress: HVB&LSS Vรคrlden Box 4028, 169 04 Solna Adressรคndring: adress@hvblssvarlden.se

/66 +9% 9b5/'(1

FOTO: ERIK Mร RTENSSON/SCANPIX

Posttidning B

SULV NU

Fร R DIG SOM ARBETAR INOM Vร RD, OMSORG OCH BEHANDLING

9L VDPDUEHWDU PHG 6YHQVND 9nUG

7HPD )DPLOMHKHP +|JW EHW\J I|U 6NRO IDP 6RFLDOWMlQVWHQ NDQ O\IWD IDPLOMHKHPPHQ

'X lU YlONRPPHQ DWW ULQJD RVV Sn HOOHU EHV|ND RVV Sn NYLQQRIULGVOLQMHQ VH

)DPLOMHKHP RFNVn HWW KHP 1|MGD IDPLOMHKHP ElVWD UHNODPHQ

1< J

WLGQLQ Fร R DIG SOM ARBETAR INOM Vร RD, OMSORG OCH BEHANDLING

.YLQQRIULGVOLQMHQ GULYV DY 1DWLRQHOOW FHQWUXP Iล U NYLQQRIULG Sร UHJHULQJHQV XSSGUDJ

,QJHQ ELVWHU

EDUQPLQLVWHU Besรถk

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

Sveriges stรถrsta sรถktjรคnster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.